Rondellen8web - Nykarleby stad
RondEllen Nykarleby stads personaltidning – Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstölehti 2 – 2011 2 RondEllen 2 - 2011 Bit inte i det förgiftade äpplet Undertecknad, Tomas Knuts och Johan Österbacka har under hösten gjort en turné på stadens inrättningar med målsättningen att informera om arbetarskydd, intern kontroll och personalenkäten. Med facit på hand har vi nog inte direkt blivit mottagna som rockstjärnor, men jag är personligen varm i hjärtat efter alla dessa tillfällen, dels för det trevliga turnégänget men mesta av allt för all den motiverade och samvetsgranna personalen vi har, det är ni som är rockstjärnorna. Under vår turné har vi samtalat om många olika ämnen och jag tycker verkligen att vi lyckats beröra den vardag som just den aktuella personalgruppen befinner sig i. Tyvärr handlar det mesta om pengar och då snarast bristen på dem. Något som vi försökt ta fasta på och som inte egentligen kostar något är att visa varandra mera uppskattning, både så att den kommer uppifrån men även sidledes kollegor emellan. Ett tack, ett uppmuntrande ord eller ett leende kan rädda vilken mulen decemberdag som helst. Älä puraise myrkytettyä omenaa Allekirjoitettu, Tomas Knuts ja Johan Österbacka ovat syksyn aikana olleet kiertueella kaupungin laitoksissa tavoitteena informoida työsuojelusta, sisäisestä tarkastuksesta ja henkilöstökyselystä. Näin jälkikäteen voin todeta että vastaanotto ei ollut samanlainen kuin rockitähtien, mutta henkilökohtaisesti olen ollut hyvällä mielellä näitten tilaisuuksien jälkeen, osittain hauskan kiertueporukan ansiosta, mutta ennen kaikkea motivoidun ja tunnollisen henkilöstön ansiosta, sillä tehän itse asiassa olette rockitähtiä. Kiertueemme aikana olemme keskustelleet monesta eri asiasta ja olen sitä mieltä että olemme todella onnistuneet koskettaa juuri sitä arkea jossa kyseinen henkilöstöryhmä on, valitettavasti kyse on useimmiten rahasta, ja tarkemmin sanottuna sen puute. Olemme yrittäneet pitää mielessä että arvostaisimme toisiamme enemmän, sekä korkeammalta tasolta että sivulta päin työtovereiden kesken. Kiitos, rohkaiseva sana tai hymy voi valaista minkä synkän syyspäivän tahansa. En annan sak som många kommenterade i personalenkäten var personalförmånerna, deras omfattning och under vilka former de ordnas. Jag tycker att staden har ett relativt stort utbud av förmåner som befrämjar välbefinnandet i arbetet. Den senaste kultursatsningen var mycket lyckad, hela 298 av stadens ca 400 anställda valde att se pjäsen Snövit och 7 bröder på sin fritid. Själv såg jag Brodwaymusikalen Spamalot på Oscarsteatern i Stockholm och blev besviken, orsaken var att jag två dagar innan hade sett Scalas pjäs och fullkomligt älskade den. Tänk vilka förmågor det finns i vårt Österbotten och Nykarleby! Toinen asia henkilöstökyselyssä joka tuli esille on henkilöstön edut, niitten laajuus ja missä muodoissa ne järjestetään. Mielestäni kaupungilla on suhteellisen laaja valikoima työn hyvinvointia edistäviä etuja. Viime kulttuuripanostus oli erittäin onnistunut, kaikkiaan 298 kaupungin 400:ta työntekijästä meni katsomaan esitystä Snövit och 7 bröder vapaa-ajallaan. Itse olin Tukholmassa katsomassa Spamalot-näytelmää Oscarsteatterissa ja petyin, syy oli että kaksi päivää aikaisemmin olin nähnyt Scalan esityksen ja kerrassaan rakastin sitä. Ajatella että Pohjanmaalla ja Uudessakaarlepyyssä on sellaisia kykyjä! Nu i juletider vill jag bara ge er en uppmaning, bit inte i det förgiftade äpplet för vi behöver er alla! Näin joulun alla haluan antaa vain yhden kehotuksen, älä puraise myrkytettyä omenaa sillä tarvitsemme teitä kaikkia! God jul, från oss alla till er alla! Hyvää joulua kaikille! Gunilla Lillbacka Käännös: Paula Bonäs ........det är ni som är r RondEllen 2 - 2011 3 Personalenkäten 2011 Nykarleby stads personalenkät genomfördes under våren 2011 och har nu sammanställts och presenterats på de flesta arbetsplatser. Tyvärr var svarsprocenten inte högre än drygt 40 % (177 svar registrerades). Det betyder med andra ord att resultaten inte nödvändigtvis ger en helt rättvis bild av hur stadens personal upplever sin situation. Förhoppningsvis ger enkätresultaten ändå en fingervisning om vad som fungerar och vad som bör utvecklas. Av svaren kom 56 % från bildningssektorn, 20 % från allmän förvaltning, 18 % från tekniska sektorn och 6 % från Kraftverket. Sett till hela personalstyrkan är svarsfördelningen i enkäten förhållandevis representativ mellan sektorerna totalt sett. En fjärdedel av de som svarade var män och trefjärdedelar kvinnor. Detta motsvarar också ganska bra hur det ser ut i organisationen som helhet. Nästan hälften av männen som svarade på personalenkäten har förmansuppgifter, medan endast en av fem sade sig ha förmansuppgifter bland kvinnorna. 91 % av de svarande upplever att de uppgifter som utförs inom sin egen arbetsplats är viktiga för kommunens invånare, medan 72 % kan rekommendera Nykarleby stad som arbetsgivare. Värt att notera under denna punkt är att den äldre personalen är positivare till staden som arbetsgivare än den yngre generationen. När det gäller tillfredsställelsen med den fysiska arbetsmiljön finns det dock större missnöje, 46 % är nöjda medan 29 % är missnöjda. En annan punkt där det finns utvecklingsbehov är samarbetet mellan sektorerna. En stor del av personalen verkar inte ha desto mera erfarenhet av sektorsöverskridande samarbete, men närmare en femtedel anser att samarbetet inte fungerar bra mellan sektorerna. Andra områden där det finns anledning att fundera på bättre kommunikation är behoven av utvecklingssamtal och regelbundna arbetsplatsmöten. I enkäten fanns också två frågor som berörde stress och stresshantering. Rent allmänt kan man konstatera att den administrativa personalen upplever sig ha svårare att hantera stress än fältpersonalen. Som helhet säger sig 77 % kunna hantera stress tillfredsställande, medan 72 % upplever sig vara stresståliga. När det gäller information och inflytande riktas den största kritiken mot de förtroendevalda. Endast 25 % Redaktionen/toimitus Tfn 78 5…. Barbro Julin 6401 Kristina Backlund 6119, 050 300 4271 Niklas Knutar 040 964 0955 Gunilla Lillbacka 6115, 044 721 9002 Peter Back 044 721 9079 Emil Wingren 044 721 9077 Johan Österbacka 050 529 6622 Chefredaktör och ansvarig utgivare / Päätoimittaja ja vastaava julkaisija: Gunilla Lillbacka Grafisk formgivning / Graafinen suunnittelu: Deform / Emil Wingren Tryck / paino: Oy Arkmedia Ab Upplaga / painos: 600 Pärmfoto / kansikuva: Niklas Knutar Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera, förkorta och ändra inlämnat redaktionellt material. rockstjärnorna............. 4 RondEllen 2 - 2011 Gör man ett försök att grovt sammanfatta resultaten från enkäten kan man aningen karikerat konstatera att drygt 70 % av stadens personal uppger sig vara relativt nöjda med det mesta, ca 20 % finns i ”gråzonen” medan knappa 10 % är missnöjda. Några stora allmänna skillnader kan inte ses mellan sektorerna. På vissa punkter skiljer sig vissa yrkesgrupper från andra och dessa har också lyfts fram på den presentationsrunda som gjorts i samband med informationen om arbetarskyddet och den interna kontrollen. upplever att de förtroendevalda lyssnar på personalens åsikter och 18 % anser att de förtroendevalda känner till förhållandena på arbetsplatserna. De yngre anställda är här betydligt nöjdare än de äldre anställda. Tomas Knuts I stort sett uppger tre av fyra att de är nöjda med sina förmän. Mera uppskattning för utfört arbete och förmåga att arbeta i enlighet med uppsatta mål är de punkter som förmännen framför allt kunde förbättra. När det gäller stadens personalbefrämjande aktiviteter uppger ca hälften av personalen att de är nöjda, medan 22 % önskar mera förmåner. Kommentarer i anknytning till detta tema var också de vanligaste som kom fram i de öppna kommentarerna som fanns till sist i enkäten. Många kommenterade och efterfrågade ett större utbud av personalbefrämjande aktiviteter, bättre kommunikation, delaktighet och regelbundna arbetsplatsmöten. Henkilöstökysely 2011 Uudenkaarlepyyn kaupungin henkilöstökysely toteutettiin kevään 2011 aikana ja siitä on nyt tehty kooste mikä onkin jo esitelty useimmilla työpaikoilla. Vastausprosentti ei valitettavasti ollut suurempi kuin 40 % (177 vastausta rekisteröitiin). Se tarkoittaa toisin sanoen sitä että vastaukset eivät välttämättä anna täysin oikeaa kuvaa siitä miten kaupungin henkilöstö tilanteensa kokee. Toivottavasti kyselyn tulos antaa kuitenkin jonkinlaista vihjettä siitä mikä toimii ja mitä pitäisi kehittää. 56 % vastauksista tuli opetussektorilta, 20 % yleishallinnosta, 18 % tekniseltä sektorilta ja 6 % voimalaitokselta. Kyselyyn vastanneista olivat kaikki sektorit tasaisesti edustettuina suhteessa koko henkilökunnan vahvuu- teen. Neljäsosa vastanneista oli miehiä ja kolme neljäsosaa naisia. Tämä vastaa myös aika hyvin koko organisaation jakautumaa. Melkein puolella kyselyyn vastanneista miehistä oli esimiestehtäviä, kun taas vastaava luku naisista oli vain yksi viidestä. 91 % vastanneista kokee että heidän työtehtävillä on tärkeä merkitys kunnan asukkaille, kun taas 72 % suosittelee Uudenkaarlepyyn kaupunkia työnantajana. Kaupunki työnantajana kohdassa kannattaa vielä mainita että vanhemmat henkilöt ovat positiivisempia kuin nuorempi sukupolvi. Tyytymättömyyttä esiintyy kuitenkin enemmän fyysisen työympäristön arvioimisessa, 46 % ovat tyytyväisiä kun taas 29 % ovat tyytymättömiä. ...70 % av personalen u 5 Toinen kohta missä löytyy kehittämisen tarvetta on sektoreiden välinen yhteistyö. Suurella osalla henkilöstöä ei tunnu olevan kokemusta sektoreiden välisestä yhteistyöstä, mutta lähemmäs viidesosa kokee että sektoreiden välinen yhteistyö ei toimi hyvin. Muita kohtia missä olisi syytä miettiä parempaa kommunikointia olisi kehityskeskusteluiden tarve ja säännölliset työpaikkakokoukset. Kyselyssä oli myös kaksi kohtaa mitkä koskivat stressiä ja stressinhallintaa. Yleisesti voidaan sanoa että hallintohenkilöstöllä tuntuu olevan vaikeampi hallita stressiä kuin kenttähenkilöstöllä. Kokonaisuudessa sanoo 77 % pystyvänsä hallitsemaan stressiä tyydyttävästi, kun taas 72 % tuntevat olevansa stressin sietokykyisiä. Informaatiossa ja vaikuttamisessa on suurin kritiikki kohdistettu luottamushenkilöihin. Vain 25 % kokee että luottamushenkilöt kuuntelevat henkilöstön mielipiteitä ja 18 % :n mielestä luottamushenkilöt tietävät työpaikkojen asiat. Nuoremmat ovat huomattavasti tyytyväisempiä kuin vanhemmat työntekijät. Kolme neljästä ilmoittavat olevansa tyytyväisiä esimieheensä. Asioita joita esimiesten pitäisi parantaa ovat: antaa enemmän arvostusta tehdystä työstä RondEllen 2 - 2011 ja kyky tehdä töitä asetettujen tavoitteiden mukaisesti. Noin puolet henkilökunnasta ilmoittaa olevansa tyytyväisiä Henkilöstön edistämistä koskevien aktiviteettien määrään, kun taas 22 % toivoisi enemmän etuja. Tätä koskevat kommentit olivatkin tavallisimpia kyselyn lopussa olleessa avoimessa kommentti kohdassa. Monet kommentoivat ja pyysivät enemmän henkilöstöetuja, parempaa kommunikaatiota, osallistumista ja säännöllisiä työpaikkakokouksia. Jos yritämme tehdä jonkinlaisen yhteenvedon kyselyn tuloksista, voimme todeta että runsaat 70 % kaupungin henkilökunnasta ilmoittavat olevansa aika tyytyväisiä suurin piirtein kaikkeen, noin 20 % ovat niin sanotulla harmaalla alueella kun taas vajaat 10 % ovat tyytymättömiä. Mitään suurempia eroavaisuuksia ei sektoreiden välillä ole. Muutamissa kohdissa eroavat tietyt ammattiryhmät muista ja ne on nostettu esille esittelykierroksella mikä tehtiin samanaikaisesti työsuojelun ja sisäisen kontrollin kanssa. Käännös: Marianne Blomqvist Intressanta utmaningar inom bildningssektorn Från och med höstterminen 2011 finns det en grupp inom förberedande undervisning för invandrare i Nykarleby. Undervisningen finansieras via statsandelar som kommer till Nykarleby stad. Gruppen består i dagsläget av 12 barn i åldern 7-12 år. Lärare för klassen är Ann-Sofi Storbjörk och Maria Holmgård. En dag i denna mångkulturella grupp börjar med en gemensam samling då aktuella saker diskuteras, som dagens datum, veckodag och väder. Varje vecka behandlas olika teman t.ex. kroppen, kläder och känslor. Huvudämnet är svenska men eleverna har också matematik, bildkonst, musik och natur & miljö. Eleverna har också tillsammans med Maria och Ann-Sofi bekantat sig med sin omgivning genom att göra promenader runt om i staden. Varje dag jobbar eleverna i två mindre grupper beroende på elevernas ålder och skolbakgrund men också i den mindre gruppen finns det stora nivåskillnader så materialet får ofta göras individuellt för varje elev. Det är just material, eller egentligen bristen på tillämp- ligt material, som är en av de stora utmaningarna för lärarna. De hamnar att göra stor del av materialet själv. Att ha undervisning för två grupper (som övar språk) i Från vänster: Hadis Khawari, Zahra Noori, Maria Holmgård, Hassan Asghari, Muhammad Jafari och Alex Prodan. ppger sig vara nöjda..... 6 RondEllen 2 - 2011 samma klassrum är också en av de stora utmaningarna. Ljudnivån blir hög och arbetsron blir lidande då det råder brist på utrymmen. Kulturkrockar förekommer varje dag, men inga som inte kan lösas. Ofta får Maria och Ann-Sofi sätta planen för lektionen åt sidan och ta tag i de frågor som dyker upp. Att förklara villaavslutning med smällande raketer och Juthbackamarknaden som orsakar folkstorm runtom i Nykarleby kan ta en lång stund, då språket inte räcker till. Då gäller det att ta till ordlistor på internet, bilder, gester och kroppsspråk för att förklara. Men dessa språkliga och kulturella utmaningar är det som gör jobbet intressant och ger många aha-upplevelser, konstaterar de. Snart får de börja ta tag i julen som har många mystiska inslag för någon som inte själv firar jul. Maria och Ann-Sofi har lärt sig att ta dagen som den kommer och de trivs bra med sitt arbete. Vem är invandrare? Asylsökande Arbetskraftsinvandrare Återflyttare Familjeåterförening Studerande på andra stadiet Flyktingar Invandrarnas rättigheter Invandrare har rätt till förberedande undervisning i svenska eller finska i ett år efter att de kommit till landet. Undervisningen syftar till att lära sig språket. De har också rätt till egen modersmålsundervisning och undervisning i sin egen religion eller livsåskådningskunskap. Efter året med förberedande undervisning har de också rätt till extra stödundervisning 3 timmar per vecka i 6 år i en grupp på 2-4 elever. Andra rättigheter är rätten till tolk och stödpersoner. Ur Nykarlebyperspektiv Eleverna lär ju sig inte svenska på ett år så därför finns det i dag en grupp i Carleborgsskolan för elever med främmande språk som modersmål där de en del av timmarna får språkanpassad undervisning och en egen läroplan. En lärare ambulerar också mellan lågstadier där det finns invandrarelever och ger eleverna språkanpassad undervisning. Eleverna med bristande kunskaper i undervisningsspråket ställer stora krav på lärarna då dessa elever integreras främst på grund av språk- och kulturskillnader. Det är vikigt att föräldrarna också Från vänster: Ann-Sofi Storbjörk, Abel Prodan, Fatemeh Najafi, Ali Reza Najafi, Hanie Khawari, Sakine Najafi och Alexandra Prodan. engagerar sig så alla förstår de regler och arbetssätt som finns i våra skolor. Idag finns det 33 elever i våra skolor som klassificeras som invandrare och de finns i JeppoPensala, Munsala, Hirvlax, Skogsparkens och Normens skolor samt Carleborgsskolan. Man får kanske lite perspektiv på vilka utmaningar en invandrarelev ställs inför då man tänker på att ett finländskt barn har ett ordförråd på ca 6000 ord då de börjar i förskolan jämfört med invandrarbarnet som börjar från noll. Ibland händer det att elever plötsligt dyker upp oanmälda utan att skolan kunnat förbereda sig för mottagandet, då gäller det att vara flexibel och uppfinningsrik. Barbro Julin ......Det handlar om att RondEllen 2 - 2011 7 Tre frågor I den här serien presenterar vi en av stadens politiker genom att ställa tre lättsamma frågor. Denna gång har vi valt Anna Caldén hemma från Munsala. Namn: Anna Caldén Förtroendeuppdrag idag: Medlem av stadsfullmäktige, ordförande för handikapprådet 1. Om du skulle vara anställd av Nykarleby stad, inom vilken sektor skulle du då sannolikt jobba? Varför? Jag skulle sannolikt arbeta inom den sociala sektorn eller inom undervisning. Jag har i grunden en socionomutbildning och är nu i färd att slutföra socialpolitikstudier vid universitetet, för mig skulle det alltså kännas ganska naturligt att välja att arbeta just inom den branschen. 2. Om du skulle hålla ett direktsänt TV-tal till nykarlebyborna om tio minuter, vad skulle du säga då? Jag skulle välja att tala om de hörnstenar som ligger till grund för de frågor jag brinner mest för i mitt samhällsengagemang, och som även under senaste tiden diskuterats mycket i samhällsdebatten. Jag skulle tala om medmänsklighet, respekt och tolerans. Jag skulle välja att konkret ta upp vad vi själva kan göra i vår egen vardag för att stärka gemenskapen i vårt samhälle. Jag skulle ta upp tankar kring projekt om attitydfostran man kunde utveckla redan i dagvården och skolor, det här för att bygga upp ett samhälle där man från start skulle utgå ifrån att olikhet och mångfald ska ses som en resurs. Jag skulle också tala om vikten av samarbete och att kunna ta vara på varandras resurser i en kommun som Nykarleby. Det handlar om att tro på varandra Jag är bästis med en invandrare, men jag tror inte att han vet att han är invandrare. Jag har i alla fall inte sagt något. /Samuel, 7 år På många sätt liknar politiker vanliga människor. Det är för att man inte ska genomskåda dem. /Hilde, 10 år och oss själva. Jag tror att många gånger faller utmärkta idéer på att man inte tror tillräckligt mycket på sig själv för att exempelvis ro en idé i hamn. Det handlar inte alltid om att uträtta stordåd, det handlar också om små enkla handlingar medmänniskor emellan. Tillsammans kan vi i Nykarleby, tillsammans är vi starka! 3. Om du skulle vinna två miljoner på lotto och blev tvungen att skänka hälften till Nykarleby stad, vart skulle pengarna då gå? Jag skulle fördela pengarna allmänt inom den sociala sektorn, särskilt inom barndagvården, handikappservicen och inom det förebyggande arbetet. Jag skulle satsa på att förebygga psykisk ohälsa genom att stärka de delar i samhället/kommunen som får oss att må bra. Jag skulle även satsa på förebyggande insatser då det handlar om hälsan och den psykiska orken på arbetsplatserna. Utöver den sociala satsningen skulle jag då vilja fördela pengarna på boende och vägar. Jag önskar alla en riktigt skön fortsättning på vintern! Anna Caldén Anna Caldéns hörnstenar är medmänsklighet, respekt och tolerans. Det är inte så farligt om man har olika färg på huden. Det viktiga är att man har samma färg på hjärtat. /Isabell, 7 år (Källa: Mark Levengood) t tro på varandra.......... 8 RondEllen 2 - 2011 Världens sämsta film Johnny Depp spelar huvudrollen som Ed Wood. Filmen är riktigt bra, liksom Depp, och Martin Landau briljerar i sin Oscarvinnande roll som Bela Lugosi. Kan det finnas ett samband mellan världens sämsta film och Paavo Nurmi? Läs vidare så får du veta! Jag kan till och med lova att klämma in Elvis och James Dean på ett hörn. Plan 9 From Outer Space Ed Wood var en filmregissör och manusförfattare som 1959 var på toppen av sin karriär och gjorde vad han kallade ”sitt livs stolthet och glädje”: filmen Plan 9 From Outer Space. De flesta var inte riktigt lika positiva till filmen och den är numera känd som historiens allra sämsta film. (Imdb poäng: 3,7). Ed Wood har även postumt vunnit utmärkelsen ”Världens sämsta regissör”. 1994 gjordes filmen Ed Wood om hans liv som filmskapare (Imbd poäng 8.0). Filmen är regisserad av kult-regissören Tim Burton och Vad är det då som är så dåligt med Plan 9, vad var det som gick fel? Det korta svaret är allt. Manuset är förskräckligt, liksom skådespeleriet och ”specialeffekterna”: ufon består av plasttallrikar hängandes i synliga trådar och gravstenarna är av paff... Filmen skulle dock bäras upp av Bela Lugosi, en skådespelare som medverkat i över hundra filmer och var mest känd för att ha spelat dracula på Broadway, men motgångarna började snabbt när Lugosi dog innan själva inspelningen började. Ed Wood var på något sätt otursförföljd, och visst var han inte den bästa regissören, men han ska i alla fall hyllas för att inte ge upp i första taget. Vad gör man när huvudpersonen och filmens planerade stjärna dör? Ed Wood löser det galant genom att till och från i filmen byta skådespelare (till sin frus kiropraktor). Han är i och för sej inte alls lik Lugosi, men det lilla problemet löser Wood genom att låta honom dölja sitt ansikte med en slängkappa i alla scener... Tilläggas bör också att det enda material man hann spela in med Lugosi var ett par klipp; ett när han lallade omkring i sin trädgård helt utan manus, och ett kort klipp när han går i sin dracula-kappa, men det senare visas många gånger i filmen... filmer) och hon hade sin egen The Vampira Show. Hon nominerades för en Emmy som ”Most outstanding Female Personality” 1954. Vad de flesta dock inte vet är att Vampira faktiskt var född i Finland som Maila Elizabeth Syrjäniemi, familjen flyttade till USA när hon bara var två år. Som 17-åring flyttade hon själv till L.A. för att jobba som modell, och böt namn till Maila Nurmi. Hon påstod sig vara brorsdotter till Paavo Nurmi, och även om viss mystik omger Maila Nurmi har inte släktskapet dementerats. Karaktären Vampira får mera djup i och med att Maila säger sej ha haft nära kontakt med andevärlden. Hon var god vän med James Dean och hans ande kommunicerade ofta med henne efter hans död. I verkliga livet träffade hon också Elvis och såg honom sjunga och bli utbuad innan han blev känd, och hon umgicks med Marlon Brando och Marilyn Monroe. 2006 gjordes dokumentärfilmen Vampira: The Movie om Maila Nurmis liv. Begravningsrace Paavo Nurmi anses allmänt som Finlands störste idrottsman genom I Plan 9 medverkade förresten också en till känd (och dessutom då levande) skådespelerska, nämligen.... Vampira Vampira var känd som historiens första skräckfilmsvärdinna (en tv-värd som presenterade skräck- .....Vad gör man när fi RondEllen 2 - 2011 9 tiderna. Maila Nurmi är, trots sitt internationella kändisskap bland skräckfilmintresserade, okänd för de flesta finländare. Paavo fick en statsbegravning vid sin bortgång och ligger begravd i familjegraven i Åbo. I loppet gällande gravplats kan det ändå hända att Maila vann, hon dog 85 år gammal, för bara några år sedan, och begravdes som en klassisk Hollywoodstjärna bör på Hollywood Forever Cemetary i L.A. På gravstenen står två namn: Maila Nurmi och Vampira, men jag har en känsla av att det inte är så lätt att få Vampira att hållas under jord...! Bela Lugosi då? Han fick enligt eget önskemål begravas iklädd sin kära dracula-kappa, så han vinner helt klart stil-tävlingen! Emil Wingren Vinnande cupcake Under Kulturnatten i Nykarleby ordnades en cupcake-tävling. Den som ville fick lämna in bidrag och en jury utsåg vinnaren. Sandra Hill vann med sitt bidrag Nordic Hills, här kommer receptet! 5. Tillsätt svampröran, renköttet, paprikan och osten i mjöl-ägg-blandingen 6. Krydda gärna av med lite timjan och peppar Fördela sedan degen i muffinsformar och grädda ca. 20 min i 200°C Nordic Hills – Nordiska höjder med smaker som fröjder Topping 1. Vispa ihop de två burkarna med färskost och spritsa eller bred sedan massan över de avsvalnade cupcakesen 2. Dekorera gärna med gurka, tomat, gräslök eller persilja Ingredienser – ca. 10 stora cupcakes 3 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 3 ägg 1 dl olivolja 1 dl crème fraiche 1 stor lök 6 stora champinjoner 100 g kallrökt renkött 1 röd paprika 100 g riven emmentalost Topping 1 burk rökt renost (Crème bonjour 200 g) 1 burk örtost (Viola 200 g) Till garnering eventuellt gurka, tomat, gräslök eller persilja Steg för steg 1. Blanda mjöl och bakpulver 2. Tillsätt ägg, olja och crème fraiche 3. Hacka lök och svampar, fräs dem sedan tillsammans i lite olja i en het stekpanna 4. Hacka renköttet och tärna paprikan Av 17 inkomna bidrag vann ”Nordic Hills”. lmens stjärna dör?..... 10 Staden renoverar Såväl Hagalund i centrum, som Munsalagården, och Hirvlax daghem har varit i fokus på senaste tid beträffande omändrings- och renoveringsarbeten på stadens fastigheter. Hagalund genomgår en systematisk totalrenovering av samtliga avdelningar, medan Munsalagården har fått sig något av en ”facelift” i form av nya entrédörrar och förnyad biblioteksinteriör. Radhuset i Hirvlax omändras från tre fristående lägenheter till ett enhetligt daghemsutrymme efter nutida krav på dylika specialutrymmen. Hagalund Redan gårdsplanen och parkeringen, där baracker och containers står på rad, vittnar om att här är det ett större renoveringsprojekt på gång. Gustav Hofman, som är projektansvarig för den pågående renoveringen, berättar under vår rundvandring, att omändringsarbetena på den totala ytan som uppgår till 3908 m2 (och 13210 m3 byggvolym) inleddes redan RondEllen 2 - 2011 i oktober 2010. Totalrenoveringen av Hagalund syns kanske främst från insidan där så gott som alla ytor förnyats (golv, väggar, tak). Mellanväggar har flyttats och bredare dörrar monteras för en enklare användning av rullsängar i en del utrymen. Avdelning C blir härefter demensavdelning och alla avdelningar får nu också en speciell färgnyans som blir ett genomgående tema i interiören på respektive avdelning. Utöver det som besökaren ser har även el, rör, och ventilationen med sitt automatiska styrsystem förnyats helt. Storköket har fått nya köksmaskiner och den mindre bastun har byggts om till ett rum för ljusterapi. Det tidigare bassängutrymmet blir nu ett dagcenter. I alla utrymmen har det monterats in sprinklersystem i brandsäkerhetssyfte. På utsidan har ombyggnationen tagit sig uttryck i prydliga stensatta innergårdar, kantade med planteringar. Mellan flyglarna kan man vistas i nya inglasade terasser i anslutning till innergården. Ombyggnationen, som helt utförs på entreprenad, sysselsätter i dagsläge kontinuerligt 25-30 personer och kommer att kosta staden totalt 3,3 miljoner €. Eftersom utrymmena i någon mån slagits ihop, och för- Mycket är på gång vid Hagalund, både utomhus och inomhus. ....bara böckerna och j RondEllen 2 - 2011 11 storats, så kommer Hagalund, efter avslutad renovering, att kunna bereda plats åt 48 klienter, vilket är något färre än tidigare. Hela projektet väntas vara slutfört inom februari 2012. Munsalagården Bibliotikarie Monica Wiklund ser belåten ut där hon sitter bakom utlåningsdisken och berättar om allt som förnyats på hennes arbetsplats i Munsalagården. Golv, väggar, fönster och tak är förnyade och därutöver har det byggts ett litet kaffe- och matrum avskiljt från själva biblioteket. Hirvlax daghem Omändringsarbetet vid Standarden (efter namnet på en typ av minkskinn), som radhuset i Hirvlax egentligen heter, inleddes i slutet av september i år. Det innefattar en omändring från tre separata lägenheter till ett enhetligt daghemsutrymme enligt dagens normer. Det totala utrymmet utgör 200 m2. De speciella byggnadskraven på dagisutrymmet gjorde också sitt till att den ursprungliga tidsplanen, att det hela skulle vara klart kring nyår, gick i stöpet. Utöver tidigare omändringsplaner hamnade man således att riva upp hela golvet, för att sen bygga om det igen. Allt för att möta dagens krav med bl.a. ett tempererat dagisgolv med en kontinuerlig golvvärme på +19 oC, vilket hade varit en omöjlighet att åstadkomma med det gamla radhusgolvet. Disponent Stefan Grahn på Nykarleby Bostäder (som äger radhuset) berättar att en realistik tidsplan i nuläget istället rör sig om mars 2012 då hela omändringen kan tänkas vara förverkligad. Stefan berättar vidare att man på samma gång nu kommer att integrera avloppet från radhuset med skolans avloppssystem. Dessutom ingärdas gårdsplanen med ett heltäckande staket, av samma modell som vid Skogsstjärnan, så att dagisbarnen tryggt kan leka utomhus trots närheten till den rätt livligt trafikerade vägen intill. Monica Wiklund är nöjd med bibliotekets nya utrymmen. Nya hyllor har även införskaffats, så egentligen är det bara böckerna och jag själv som följde med i flytten från det gamla biblioteket, skrattar hon. Kostaderna för omändringen från tre separata radhuslägenheter till ett nytt fräscht dagisutrymme uppskattas till totalt dryga 250 000 €. Johan Österbacka Ansvarige arbetsledaren Sten Sandkvist på byggnadskontoret berättar vidare att arbetet inleddes i april och har till största delen utförts av stadens egna byggare, förutom elinstallationer, VVS och färdiga materialleveranser där man anlitat köptjänster. Utöver iordningsställandet av biblioteket har man byggt ett inva-WC samt ett ungdomsutrymme i anslutning till scenen i stora salen. Där har även skjutdörrar upprustats för att separera utrymmena och tillträdet till salen. Till ungdomsutrymmet kommer man via en separat ingång i gaveln. Utifrån sett är kanske den nya entren med sina aluminiumdörrar den mest iögonfallande omändringen. Prislappen på projekt Munsalagården står hittills på ca 90 000 € och fortsättning följer. Radhuset ska ännu i vinter inhysa ett ändamålsenligt daghem. jag själv följde med..... 12 Något för dig? RondEllen 2 - 2011 - Nykarleby Motorsportsklubb Tipsa oss om föreningar och/ eller fritidsintressen du vill se presenterade i kommande nummer av Rondellen: [email protected] föreningen arrendera ytterligare ett 2,6 hektar stort område intill det gamla området. Tanken var att bygga ut med en motocrossbana som skulle vara rolig, men ändå så enkel att vem som helst klarar av att köra på den. Våren 2011 hade man alla papper i skick och undertecknade ett arrendekontrakt på 10 år med staden. Under sommaren kom man igång med byggandet. I den här nya serien tar Rondellen en titt på olika fritidsintressen och föreningar som finns runtom i Nykarleby, men som inte är så bekanta för den stora allmänheten. Vem vet, kanske de kan väcka din nyfikenhet och få dig att testa något du aldrig ens drömt om att göra tidigare? NMSK - Nykarleby Motorsportsklubb NMSK är en av de allra färskaste föreningarna i staden och grundades 2009 av ett gäng entusiaster som gillade att köra offroad motorcykel, Stadens representant Sebastian Back i aktion men saknade ett ställe att göra det på. Man ville också främja motorsporten överlag då den fört en tynande tillvaro i Nykarleby. Hösten 2011 har föreningen sammanlagt några tiotal medlemmar, varav en del är stödmedlemmar som inte kör själva men som har ett brinnande intresse för motorsport. Ett eget träningsområde Jakobstadsföreningen JMK har sedan 1994 haft lov att använda stadens område intill riksåttan i Kovjoki som träningsområde. Stället som finns i anslutning till rastplatsen nära järnvägsviadukten har i folkmun länge gått under det beskrivande namnet ”Pissfikkån”. Under högspänningsledningarna vid ”Pissfikkån” har man haft ett endurospår på ca 3,5 km. För att kunna utveckla banområdet ytterligare behövdes lokalt engagemang och JMK överlät området till NMSK hösten 2009. Dessutom fick Kovjok-körån Då Rondellens utsände kommer på besök är det fullt pådrag vid ”Pissfikkån”. Paketbilar och personbilar med släpvagnar står parkerade innanför älgstängslet och på rastplatsen. Motionskörningen Kovjokkörån arrangeras första helgen i oktober och är den som samlar flest medlemmar samtidigt och så även i år. Nytt för året är att förarna kan testa den nya motocross banans sträckning. Föreningens sekreterare Ronny Haglund tillhör den kategori av medlemmar som är med utan att köra själv. Ronny kör en Ducati landsvägshoj till vardags, men brinner för motorcyklar och motorsport. Han är med och håller i trådarna för Kovjok körån. –Det är alltid roligt om man är fler då man kör. Det blir lite bättre stämning och en social grej av det hela. I Kovjok-körån liksom i hela NMSK:s verksamhet är tävlingsmomentet det minst viktiga. Viktigast är att man ...att köra så många varv RondEllen 2 - 2011 13 kör enligt sina egna begränsningar och att man har kul. Upplägget är att köra så många varv man hinner och orkar på 2 timmar. De flesta åker på motocross hojar medan några kör endurocyklar. För att bespara er, kära RondEllenläsare, från tekniska utsvävningar är den enda synliga skillnaden att de förstnämnda saknar belysning medan de senare har. Till årets Kovjok-köro dök sammanlagt 14 förare upp. Om framtiden NMSK skyndar långsamt och jobbar det kommande åren på att få färdigställt crossbanan. –Idag saknar den hopp och det krävs ganska stora jordmassor av rätt slag för att bygga upp dem. Föreningen lever på talkokraft och bidrag av sponsorer, så utbyggnaden kan ta ett tag. –Vi har också funderat på en juniorbana för knattar, men det är mera på visionsstadiet ännu, konstaterar Haglund. –Alla är välkomna med och köra på enduro- och crossbanan för en liten symbolisk årlig medlemsavgift. På vår hemsida finns information för den som är intresserad. Vi är inte bundna till motorcykelsport utan bland våra medlemmar finns sådana som bara sysslar med ATV, snöskoter, vattenskoter eller något annat motorfordon, avslutar Haglund då Rondellens utsände börjar packa ihop. Niklas Knutar NMSK r.f. Se föreningens hemsida http://nmsk.weebly.com för mer information Motocross Körs på en preparerad bana med kurvor och hopp Banorna relativt korta typ 1 km Tävlingar körs i två heat á 30 minuter + 2 varv (för eliten) Enduro Körs på opreparerade banor i terräng Finns två varianter av tävlingar: -Typ 1, där det finns specialsträckor och transportsträckor. Förare servar och reparerar sina motorcyklar under tävlingens gång. En tävling kan räcka flera dagar. -Typ 2, som körs runt en banslinga typ som i Kovjok-körån och i den svenska klassikern Gotland Grand National med över 2000 deltagare (se www.ggn.se). Tävlingarna räcker några timmar. Starten går på Kovjok-körån man hinner och orkar.... 14 Utviket RondEllen 2 - 2011 Hasse Blomqvist Vem är du? Jag är Hans ”Hasse” Blomqvist från Forsby, Nykarleby. Min fru heter Ann-Marie och tillsammans har vi tre vuxna barn som numera är utflugna ur boet. År 1987 började jag jobba åt Nykarleby stad, först som planskötare på Skogsvallen, för att sen ett år senare övergå till att jobba med fastighetsunderhåll på tekniska sidan där jag fortsättningsvis jobbar kvar idag. Innan dess har jag varit anställd hos bl.a. Lindskogs snickeri, Juthas småhus och sedermera Oravais-Hus. Jag har även jobbat som byggare utomlands under kortare perioder. Beskriv dej själv med tre ord. Noggrann, lugn och ärlig. Vad gör du egentligen på dagarna? Arbetsdagen brukar börja med en liten morgonpalaver, tillsammans med arbetsledaren och jobbarkompisarna, vid stadens lager på Kvarnvägen. Där fördelas de aktuella arbetena varpå vi var och en söker oss ut till respektive arbetsplats för dagen ifråga. Inom fastighetsunderhållet kan det betyda allt från punktinsatser med att fixa takrännor som snötyngden vridit sönder under senaste vinter till att måla, lägga mattor och kakel. Även en del större snickararbeten, som t.ex. ombyggnaden av biblioteket i Munsalagården har varit ett av de större projekten under den senaste tiden. Vad är det bästa med jobbet? Jag tycker nog att omväxlingen i arbetsuppgifterna är det som är det bästa med mitt jobb. Ifall vi inte råkar ha något större renoveringsprojekt på gång så är den ena dagen knappast den andra lik. En annan sak som också sporrar är att själv få fundera ut byggnadstekniska lösningar vid omändringsarbeten, för att sen tillämpa dem i praktiken, och på så sätt se direkt resultat av såväl planering som utförande av arbetet ifråga. Vad är det sämsta med jobbet? Ja.... egentligen har jag svårt att komma på något negativt med själva arbetsuppgifterna, men som fackman inser jag behovet av förebyggande underhåll och då är det ibland tungt att se på hur just detta prutas ned, (oftast Omväxlingen i arbetsuppgifterna är det bästa med mitt jobb, säger Has i brist på resurser) samtidigt som förfallet på stadens fastigheter generellt eskalerar allt mer. En ekvation som inte håller i längden! Vad skulle du göra om du inte hade detta jobb? Jag är nog en praktiskt lagd typ som får utlopp för kreativiteten genom att arbeta med mina händer, så troligen skulle jag jobba som snickare någon annanstans. ...mycket mer utmanand RondEllen 2 - 2011 15 dier som Vasaloppet. Att vistas ute i naturen är således en stor del av mitt liv. Om jag inte utövar idrott så kan det kan ta sig uttryck i att jag hugger ved inför vintern eller jagar älgar med Frida jaktlag. Mat: Som jägare föredrar jag vilt... Helst egenhändigt grillat älgkött med bacon. Bok: Den senast lästa boken heter Andra sidan midnatt av Sidney Sheldon, men även en humoristisk roman av Paasilinna är helt OK. Musik: Gammal rock (Queen) och dansbandsmusik. Motto: Fånga dagen! Jag tycker det är viktigt att ta vara på var dag, och leva i nuet, istället för att bygga upp visioner över vad jag skall göra i framtiden. Vilken yrkeskategori vill du se på utviket i nästa nummer? Någon från affärsverket. Johan Österbacka Aukeama Hasse Blomqvist Kuka sinä olet? Olen Hans ”Hasse” Blomqvist Uudenkaarlepyyn Forsbystä. Vaimoni nimi on Ann-Marie ja meillä on kolme jo pesästä lentänyttä aikuista lasta. Aloitin Uudenkaarlepyyn kaupungin palveluksessa vuonna 1987 Skogsvallenin kentänhoitajana, vuotta myöhemmin siirryin teknisen osaston kiinteistönhuollon puolelle missä työskentelen vielä tänäkin päivänä. Sitä ennen olin työskennellyt seuraavissa paikoissa; Lindskogs Snickeri, Juthas småhus ja sittemmin Oravais-Hus. Olen myös työskennellyt lyhyitä kausia rakennusmiehenä ulkomailla. sse Blomqvist. Mina fem favoriter: Motion: Stavgång och löpning under sommarhalvåret samt skidlöpning under vintern. Jag har deltagit i såväl Vasaloppet (Sverige) som Birkebeinerrennet (Norge) ett flertal gånger. Speciellt det norska loppet hägrar och är ett mycket mer utmanande lopp än Vasaloppet på grund av den speciella norska terrängen fastän det är kortare och kanske inte fått sån stor uppmärksamhet i våra me- Luonnehdi itseäsi kolmella sanalla! Tarkka, rauhallinen ja rehellinen. Mitä oikeastaan teet päivisin? Työpäivä alkaa yleensä pienellä aamupalaverilla, yhdessä työnjohtajan ja työkavereiden kanssa, kaupungin varastolla Myllytiellä. Siellä jaetaan ajankohtaiset työt minkä jälkeen jokainen siirtyy sen päivän työkohteisiin. Kiinteistönhuollossa se voi tarkoittaa kaikkea kattorännien korjaamisesta joita lumenpaino on viime talvien de lopp än Vasaloppet...... 16 RondEllen 2 - 2011 aikana rikkonut, maalaamisiin, mattojen ja kaakeleiden laittamisiin mutta myös suurempiin rakennustöihin kuten esim. kirjaston tilojen rakentaminen Munsalagårdeniin, mikä onkin ollut suurin projekti pitkään aikaan. Mikä työssäsi on parasta? Mielestäni parasta työssäni on työtehtävien vaihtelu. Jos meillä ei satu olemaan mitään suurempaa remonttiprojektia käynnissä niin kahta samanlaista päivää tuskin on olemassa. Toinen asia mikä kannustaa on että muutostöissä saa itse miettiä erilaisia rakennusteknisiä ratkaisuja, ja sitten myöhemmin myös toteuttaa ne käytännössä. Täten saa nähdä tuloksen sekä suunnittelusta että itse työn tekemisestä. Mikä työssäsi on huonointa? Jaa… oikeastaan minun on vaikea löytää mitään huonoa varsinaisista työtehtävistäni, mutta ammattimiehenä ymmärrän ennaltaehkäisevän huollon tarpeellisuuden ja siksi on usein raskasta katsoa kuinka juuri siinä säästetään, (yleensä varojen puutteen vuoksi) samanaikaisesti kun kaupungin kiinteistöjen kunto rapistuu yhä enemmän. Yhtälö mikä ei ajan mittaan täsmää! Mitä tekisit jos sinulla ei olisi tätä työtä? Olen käytännön ihminen joka purkaa luovuuttaan tekemällä työtä käsillään, joten työskentelisin varmaankin puuseppänä jossain muualla. Minun viisi suosikkiani: Liikunta: Sauvakävely ja juoksu kesäkautena ja hiihto talvella. Olen osallistunut sekä Vasaloppet:iin (Ruotsi) että Birkenbeinerrennet:iin (Norja) useamman kerran. Erityisesti haluan mainita Norjan hiihdon sen mahtavan maaston takia ja vaikka matka on lyhyempi on se mielestäni vaativampi. Meidän mediassa se ei kuitenkaan ole saanut yhtä paljon huomiota kuin Vasaloppet. Luonnossa liikkuminen onkin suuri osa elämääni. Jos en harrasta liikuntaa niin hakkaan polttopuita talveksi tai metsästän hirviä Frida metsästysseurassa. Ruoka: Metsästäjänä arvostan riistaa… mieluiten itse grillattua hirvenlihaa pekonin kanssa. Kirja: Viimeksi lukemani kirja oli Sidney Sheldonin Andra sidan midnatt, mutta myös Paasilinnan humoristinen romaani on ihan OK. Musiikki: Vanhaa rokkia (Queen) ja tanssimusiikkia. Motto: Vangitse päivä! Mielestäni on tärkeää nauttia joka päivästä ja elää tätä hetkeä, ennemmin kuin rakentaa visioita siitä mitä tulee tekemään tulevaisuudessa. Kenet haluaisit nähdä seuraavassa aukeamassa? Joku voimalaitokselta. Käännös: Marianne Blomqvist Hasse kattorännejä puhdistamassa. ..Mielestäni on tärkeää RondEllen 2 - 2011 17 Frågor & svar Kysymyksiä & vastauksia tunnetuksi positiivisella tavalla. Urheilusaavutus mikä katsotaan oikeutetuksi Uusikaarlepyymitalin saamiseksi on SM-mitali tai mitali kansainvälisissä mestaruuskilpailuissa (PM, EM, MM, OM). Saadakseen Uusikaarlepyymitalin on henkilön oltava 15 vuotta täyttänyt. (Uusikaarlepyymitalin sääntö, 2 §). Jokainen voi vapaasti ehdottaa kenelle haluaisi mitalin annettavan, mutta kaupunginhallitus tekee päätöksen kenelle se annetaan. Tähän mennessä on 62 henkilöä saanut mitalin. /Tomas Knuts, kaupunginsiht. ? Här tar vi emot läsarnas frågor och försöker besvara dem på bästa sätt. Fråga: Hej rondellen-redaktion! Vilken fin tidning ni gör. Ni är verkligen bra på det ni gör. Det jag nu undrar är hur man blir medlem i redaktionen? Är det tuffa urvalskriterier? /Anita Svar: Bra fråga Anita! Vår målsättning är att varje sektor skall ha åtminstone en representant, ibland finns det de som anmäler sig frivilligt och ibland får vi söka med ljus och lykta för att hitta någon som kunde tänka sig att bidra. Har du en bra idé eller vill vara gästreporter är du hjärtligt välkommen med i vår redaktion. /Gunilla Lillbacka, chefredaktör Fråga: Bra med en sånhee spalt. Då får man fråga vad man vill och undrar. Det jag undrar är vilka vägar som staden sköter och vem som sköter dem som inte staden sköter. /undrar Berra Svar: Hej Berra ! Jag skall försöka svara på dina vägfrågor. De vägar och gator som staden sköter är gator och byggplanevägar, en del av enskilda vägar samt en grupp som kallas övriga vägar. De större allmänna vägarna i vår nejd som brukar kallas statens vägar sköts av Ely-centralen i Södra Österbotten, de i sin tur har avtal med entreprenören Destia som utför det praktiska vägunderhållsarbetet. /Lasse Kengo Fråga: Kysymys: Heippa, siis tämä Uusikaarlepyymedaljonki. Kuka sen saa ja miten valinta tehdään? T.Lasse Vastaus: Hei Lasse! Kaupunginhallitus on hyväksynyt säädöksen Uusikaarlepyymitalille. Säännön mukaan voidaan uusikaarlepyymitali antaa Uusikaarlepyyläiselle joka on saavuttanut jotain normaalia parempaa. Uusikaarlepyymitali voidaan myös jakaa henkilölle joka on työskennellyt Uudenkaarlepyyn hyväksi paikallisesti, alueellisesti, kansallisesti tai kansainvälisesti. Uusikaarlepyymitali voidaan myös antaa henkilölle jota arvostetaan erityisen paljon Uudessakaarlepyyssä; tehdystä työstä, saavutuksesta tai koska on tehnyt Uudenkaarlepyyn Fråga: Jag har hört att det finns många olika typer av typ dagvård. Jag har inte riktigt grepp om vad som är vad. Sku sitta fint med en förklaring om hur det där funkar. / Siv Svar: Det finns daghemsvård, gruppfamiljedaghemsvård och familjedagvård i vårdarens hem. Familjedagvården sker i hemmiljö, och familjedagvårdaren kan samtidigt vårda 4 barn i åldern 1-5 år. Gruppfamiljedaghem är en mellanform mellan familjedagvård i eget hem och daghemsvård. I ett mindre gruppfamiljedaghem arbetar 2 familjedagvårdare tillsammans och kan samtidigt vårda 8 barn, i ett större gruppfamiljedaghem arbetar 2 familjedagvårdare och en barnskötare tillsammans och kan samtidigt vårda 12 barn. Daghemmens personalstruktur skiljer sig från familjedagvårdens och gruppfamiljedaghemmens, så att det i daghemmen finns pedagogisk utbildad personal (ex. barnträdgårdslärare). Daghem kan vara både större och mindre. I Nykarleby har det största daghemmet 3 avdelningar med 46 barn och det minsta 10 barn. Daghem finns i Socklot, Jeppo, Hirvlax, Munsala och centrum. /Helena Nukala-Kronlund, dagvårdschef Fråga: Hej allihopa, mitt namn är Börje men jag kallas Blixten. Jag tycker att Arbis har ett bra utbud. Finns det möjlighet att få en torsdagsföreläsning om hur kvinnor fungerar. Det tror jag skulle vara ett tema som många grubblar på, men som få riktigt förstår. Svar: Hej Börje! Vad roligt att du tar kontakt med oss. Vi finns för alla, liksom för dig! Vi ordnar torsdagsföreläsningar på alla möjliga teman. Bäst tycker vi om att ordna det som våra kunder frågar efter. Tack vare din förfrågan så ordnar vi den 14.1 föreläsningen ”Kvinnan som en bil - tuta och kör”. Välkommen! /Rektor Wingren Fråga: Finns det frågor som aldrig får svar? Finns det tankar som aldrig tänks? Finns det ord som aldrig sägs? Finns det utrymme för dikter i Rondellen? Svar: Det finns frågor som aldrig får svar, det finns tankar som aldrig tänks och det finns ord som aldrig sägs och naturligtvis finns det utrymme för dikter! /Red nauttia joka päivästä... 18 RondEllen 2 - 2011 Stadskamrerens Favoritrecept Jag tycker om mat, det ser man ju på mig. Mina favoriter varierar ganska mycket, men medelhavsmat, tomat, basilika, paprika, ost och framför allt alla former av mjölkprodukter hör till mina absoluta favoriter! Som grisfarmardotter borde jag ju ge er ett recept på en helstekt gris, men denna gång blir det ett favoritrecept med kyckling. Kycklingfiléer med getost Stek så många kycklingfiler du behöver, skär upp en stor bit getost och stek även den lätt i smör och placera osten ovan på filén. Servera med ceasarsallad, tomatsalsa och djävulssylt. Ceasarsallad 1-2 huvud 1-2 dl 0,5 dl 8 0,5 0,5 romansallad beroende på storlek brödkrutonger eller grissinis grovriven parmesanost cocktailtomater rödlök paket kall, knaperstekt bacon Till salladen hör ceasardressing, antingen gör man den själv eller så gör man som jag -köper en lämplig i närmaste butik. Tomatsalsa 6 1 kruka 0,5 dl solmogna röda tomater basilika olivolja flingsalt, svartpeppar Skär tomaterna i ganska små bitar och häll dem i en skål, hacka den färska basilikan och strö över, blanda om och smaksätt med flingsalt, svartpeppar och olivolja. Djävulssylt 2 burkar 400 gr. 4-6 8 1 tsk 1 tsk 2 tsk 1/2 dl 2 dl skalade tomater (á 400g) röda paprikor röda chilin vitlöksklyftor salt svartpeppar oregano ättika syltsocker Häll tomaterna med spad i en tjockbottnad kastrull, dela tomaterna i fyra bitar. Kom ihåg att använda plasthandskar när du handskas med chilin! Hacka paprikorna och chilin (ta bort fröna) i små bitar. Krossa de skalade vitlöksklyftorna. Tillsätt vitlöken, kryddorna och ättikan i kastrullen. Låt koka ca 25 minuter. Tillsätt sockret, låt koka ytterligare 5 minuter, rör om ibland. Häll i rena, upphettade burkar. Förvaras kallt. Gunilla Lillbacka ....Häll Djävulssylten i 19 Kaupunginkamreerin Suosikkiresepti Pidän ruoasta, senhän näkee. Suosikkini vaihtelee aikalailla mutta välimerenruoka, tomaatti, basilika, paprika, juusto ja ennen kaikkea maito kaikissa muodoissa kuuluu ehdottomiin suosikkeihini! Sikakasvattajan tyttärenä minun tulisi antaa teille kokonaisena paistetun possun reseptin mutta tällä kertaa tarjoan lempireseptini kanalla. Kanafilee vuohenjuustolla Paista niin monta kanafileetä kuin tarvitset, leikkaa iso pala vuohenjuustoa ja paista sekin kevyesti voissa ja laita se fileen päälle. Tarjoa Ceasarsalaatin, tomaattisalsan ja paholaisen hillon kanssa. Ceasarsalaatti 1-2 roomansalaattia koosta riippuen 1-2 dl leipäkrutonkeja tai grissiniä 0,5 dl oliiviöljyä 8 cocktailtomaattia puolikas punasipulia puoli pakettia kylmää rapeaksi paistettua pekonia Salaatin kanssa kuuluu tarjota ceasarkastiketta, joko itse valmistettua tai niin kuin itse teen -ostan lähimmästä kaupasta. RondEllen 2 - 2011 Tomaattisalsa 6 auringossa kypsynyttä punaista tomaattia 1 ruukku basilikaa 0,5 dl oliiviöljyä sormisuolaa, mustapippuria Pilko tomaatit aika pieniksi paloiksi ja kaada ne kulhoon, hienonna tuore basilika ja ripottele kulhoon, sekoita ja mausta sormisuolalla, mustapippurilla ja oliiviöljyllä. Paholaisen hillo 2 tölkkiä säilöttyjä tomaatteja (á 400 gr.) 400 gr. punaista paprikaa 4-6 punaista chiliä 8 valkosipulikynttä 1 tlk suolaa 1 tlk mustapippuria 2 tlk oreganoa 1/2 dl etikkaa 2 dl hillosokeria Kaada tomaatit liemineen paksupohjaiseen kattilaan, jaa tomaatit neljään osaan. Muista käyttää muovihanskoja chiliä pilkkoessa! Leikkaa paprikat ja chili (poista siemenet) pieniksi paloiksi. Murskaa valkosipulikynnet ja lisää ne kattilaan mausteiden ja etikan kanssa. Anna kiehua hiljalleen 25 minuuttia, lisää sokeri ja jatka kiehumista vielä 5 minuuttia sekoittaen välillä. Kaada puhtaisiin kuumiin tölkkeihin. Säilytä kylmässä. Käännös: Paula Bonäs upphettade burkar..... 20 RondEllen 2 - 2011 I arkivets gömmor När man hör talas om arkiv tänker man oftast på något trist och dammigt. Men så behöver det inte alls vara. Vi har arkiven från Jeppo, Munsala och Nykarleby landskommun här. Alla indragna skolors arkiv finns också bevarade här. Hur skulle vår historia se ut om det inte skulle finnas någonting bevarat från tidigare? Då skulle det vara ganska trist, tycker jag. Och inte vill väl heller vi nulevande varelser bara lämna ett tomrum efter oss. De äldsta handlingarna i arkivet är faktiskt ända från 1640-talet. Några specialsamlingar finns också här, bl.a. originalupplagan av Kyrkans Ungdoms Människovännen, Nykarleby museums loggböcker från skeppsredartiden, Finlands Svenska skolmuseums arkiv, Woldemar Backmans arkiv m.fl. För att hålla ordning och reda i arkivvärlden så finns det ju förstås en lag, Arkivlagen, som berättar det viktigaste, och Riksarkivet, som bestämmer om vilka handlingar som vi absolut måste ta tillvara för eftervärlden. Men sen allt det andra, massor av olika handlingar och dokument som skall sparas kortare eller längre tid, får vi i kommunen ganska långt bestämma själva över. Men det blir heller inte bra om alla börjar bestämma själva vad man anser viktigt och mindre viktigt. Därför finns en Arkivbildningsplan, som godkänts av stadsstyrelsen som vi bör följa. Den lever hela tiden och uppdateras när organisationen ändras eller nya saker kommer till eller något upphör. På varje inrättning (kansli) finns en arkivansvarig som ansvarar för den sektorns handlingar. Sådana handlingar som skall förvaras varaktigt (= för all framtid) hamnar så småningom ner i centralarkivet, som finns i Ämbetshuset. Centralarkivföreståndaren ansvarar för centralarkivet och skall dessutom handleda den övriga personalen i staden i arkivfrågor. I centralarkivet har vi en hel del material. Arkivet är till ytan ca 119 m2 och hyllorna rymmer (om det skulle vara helt fullt) ca 14 000 A4-mappar. Vi har också en hel del gamla husritningar från de gamla husen i centrum. Är det någon som är på gång att renovera eller restaurera ett gammalt hus inom stadsplanerat område kan originalritningarna finnas i vårt arkiv. Vissa ritningar är rena konstverken, handgjorda och utsmyckade. En hel del föreningar lånar också arkivutrymme här, t.ex. ForsbyYtterjeppo hembygdsförening, IFN, Lions, Rotary, Folkhälsan m.fl. En annan liten kuriositet vi har i vårt arkiv är bykistorna. Socklot, Kovjoki, Forsby och Kyrkoby bykistor uppbevaras av oss men förvaltas av byarna. I de kistorna kan det finnas väldigt gammalt material, gamla dokument undertecknade med bomärken, skifteskartor m.m. Det händer ibland att folk tar kontakt när de t.ex. har städat upp i ett hus som skall tömmas, och undrat över handlingar som de tyckt att kanske borde sparas för eftervärlden. T.ex. om en person varit offentligt köpvittne kan där finnas många handlingar som det kan vara bra att ta vara på. Ta gärna kontakt om ni har något sådant ni funderar över, En hel del gamla husritningar finns i stadens arkiv, berättar Gunilla Kvist eller annat som kan vara historiskt värdefullt. Passar det inte i kommunens förvar kan vi hänvisa till andra organisationer som kan vara intresserade. Ett par händelser som fastnat i mitt ”arkivminne” är bl.a. när jag fick ett samtal från ett kansli att ett vattenrör sprungit läck i ett arkiv och vatten sprutade ut över handlingarna. Vi ryckte ut tre personer och räddade vad som räddas kunde. Vi hängde gamla betygsböcker m.m. kors och tvärs i ett utrymme som varit potatiskällare. Gårdskarlen fixade dit en stor fläkt och vi torkade så gott det gick. Men det var en hel del gamla skolhandlingar som förstördes den gången. När papper blir helt uppblött och blir som snor går det inte att göra mycket. En annan speciell händelse är när jag fick en liten kista full med dokument som varit i gymnasiets arkiv, ända från seminarietiden. När jag sorterat handlingarna och kom till bottnen i kistan hittade jag en pistol med skott och allt! Då blev det livat på stadskansliet! Nåja, det var inte så dramatiskt som det låter, vi kom fram till att det var en gammal startpistol som använts av idrottsklubben vid seminariet. Handlingarna sändes så småningom till landsarkivet men själva kistan och pistolen donerades till skolmuseet. ..i kistan hittade jag en p RondEllen 2 - 2011 21 En stor utmaning redan nu och ännu mera i framtiden är allt material som framställs elektroniskt. Hur tar man bäst vara på det i framtiden? Hur skall det kunna sparas elektroniskt i kanske 100 år? I din dator på skrivbordet hålls det inte länge. Via stadens servrar hålls det lite längre, men inte heller där hålls något varaktigt. Där har vi alla ett stort ansvar att se till att viktigt material inte bara försvinner med ett knapptryck. Gunilla Kvist, byråsekreterare på stadskansliet och centralarkivföreståndare The Hyllning När hade ni första spelningen? -Det var vid ungdomslokalen Kåjjån -Vi var lite som pirriga småpojkar då ännu tyckte jag (Daniel). Har ni haft många spelningar efter det? -Råddrock, After Eight och så nån unplugged keikka. -Det har flera gånger varit så att några av oss gjort en spelning, men som helt band har vi inte haft så många.. Daniel, Vu, Pontus, Joel och Joakim är The Hyllning The Hyllning är namnet på ett av få aktiva unga Nykarlebyband 2011. Jag har stämt träff med de fem killarna vid Rådhuset, bredvid den innergård där de stått på scen och gjort två hyllade spelningar de senaste åren. The Hyllning är inte ett av de rockband som har en svår eller tuff attityd att dras med, de är tvärtom verbala lättpratade killar, som man gärna hänger med en timme. Må orden och ironin flöda.... Ja nu sitter jag här med det band som dragit mest publik på Råddrock under Kulturnatten två år i rad.. Hur har det gått till och hur känns det? -Det är ju helt kul, lite överraskande nog, det lät lite märkligt när du sa det. -Men jag tror nog att det är för att vi är alla härifrån, och så pass unga. Hur och när grundades bandet? -Det var väl för tre år sen. Det var i princip Joakim och jag (Daniel) som spelade och så frågade jag Vu om han sku komma med och så.. -Vi tänkte ju göra nåt svettigt metalband först tror jag.. -Det var ett svettigt metal band först. -Skit var det. -Och så slapp jag (Joel) med.. -Genom audition förstås.. -Skrek genom gitarrförstärkare ett tag.. ganska länge faktiskt. -Så försökte vi hitta en bra gitarrist, men det finns inte så många.. ..och ni har ännu inte hittat va? -Nä, vi söker.. -Vi skaffade rätt tidigt ett PA tillsammans, vi tyckte vi var så rika.. Och så har ni hittills en egen låt..? -Ja, som är helt färdig.. Vi har nog haft ett par andra också.. -DEF heter den. Och det är alltså den som ni spelat in en demo av? -Ja, vi gjorde demo, och snart ska vi spela in den i studio på YA! Yrkesakademins treor har ett projekt där de ska jobba i studion och göra The Hyllning består av Joel Forsbacka, 17. Sång och synt. Studerar till Musiker på Yrkesakademin. Joakim Häger, 17. Gitarr. Går i Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Daniel Lundqvist, 18. Trummor. Går i Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Vu Tran, 21. Bas. Studerar till Musiker på Yrkesakademin. Pontus Sandin, 22. Gitarr. Jobbar som kock, studerar till servitör. pistol med skott och allt! 22 några singlar och EP:n. -Och de har valt ut vår låt.. de hatade demon, men de gillade låten.. -De tyckte att det fanns mycket att jobba med på den. -Och om det går bra blir det en singel av den! Berätta mer om låten, hur kom den till, vad handlar den om? -Ilska och hat. -Ja på riktigt, vi pressade så, vi skulle ha spelning (Råddrock) på torsdag, och på måndagen samma vecka for vi till Pontus och gjorde en låt, och så blev den skit.. -Men senare satt Joakim och improviserade och så lade vi ihop det till en låt, och då var det två dagar till keikkan.. -Texten skrev jag också på samma dag (Joel). -Och responsen efter keikkan var att det var den egna låten som var bäst, folk gillade den: hur länge har ni hållit på med den där? –Nå två dagar.. haha! -Men den var nog riktigt otajt när vi spelade den på RR.. -Ja det är en otajt låt -Men det var en såndär panik-grej, vi borde göra mera sånt.. Hur går refrängen? -Please don’t cry for me, Please don’t try with me, Please don’t cry for me, Please don’t even try -Det är nog nåt förhållande-skit RondEllen 2 - 2011 säkert.. man får tänka själv (Joel). Drömställe att lira på? Tillsammans med? -Wembley Stadium med Muse 2020.. -Doo-Bop Club i Vasa.. -Kanske till Sverige på nån mindre festival. Vi bör ju också ta upp att ni för en tid sen gick igenom ett bandnamnsbyte.. ni hette ”Hybris” innan, varför bytte ni och hur kom ni på det nya namnet? -Vi kollade internet och såg att ett par metalband och ett skivbolag redan hette Hybris. -Sen hade vi en sånhär löjlig runda när vi satt och skickade runt en lapp och skrev ner namnförslag.. och så skrev Joakim ”The Hyllning” och vi andra bara skrattade åt det.. och senare kom vi att tänka på det igen och då tyckte vi att det lät coolt! -Det är ju bra att det är både internationellt och finlandssvenskt.. Du Joel nämnde ju att du haft ett litet sidoprojekt på gång, med ungdomsmusikalen Chans, ni har avslutat turnén nu, hur har det varit? -Helt kul, mycket jobb, men jag har fått mycket erfarenheter av projektarbete.. nya kompisar för livet.. -Det sa man i mili också när man kom därifrån, men inte hörde nån av sej.. (Vu) The Hyllning live vid ett fullsatt After Eight i Jakobstad 16.11.2011. Blir det en hårdare satsning på The Hyllning nu när Chans är slut? -Ja bland annat, mycket är på gång.. Jag menar, ni märker ju att allt ni rör i blir till guld just nu, ”you’re on the wave”, ni borde ta vara på det här! -Ja vi skulle faktiskt behöva börja jobba på en egen repertoar med låtar, eller eventuellt tolka covers i stället för att spela rakt av, då är det mer intressant att lyssna på, då kan man kalla det en egen låt också.. Då kunde vi ju få spela var som helst.. Har ni hunnit bråka inom bandet ännu? - Jo, vi är ganska starka individer allihop och vi kommer inte alltid överens, vi kan ropa vad som helst åt varann, men det gör inget, det fungerar, det blir bra i alla fall. Favoritmusiker/förebilder -The Killers över lag bland oss (Joel) -Radiohead (Joakim) -Muse (Pontus) -Mute Math (Daniel) -Jag tycker det inte finns något tuffare än Rage Against the Machine.. (Vu) -Veronica Maggio är faktiskt en gemensamt favorit! Lite lustigt.. hon är fantastisk, både estetiskt och musikaliskt.. ingen kan låta så snyggt som hon.. ja Isa på Radio X3M kanske.. -White Lies, Foo Fighters Favoritlåtar? -Loca People.. Nä! Hehe! -Allt nytt som man hör på Energy på radio till exempel är bara dåligt, man blir bara ledsen.. (Pontus) -Hallelujah är ju alltid bra, jag (Daniel) tycker om såntdär sentimentalt.. -Typ.. Creep av Radiohead, när man är ledsen, så blir man ännu ledsnare.. (Joel) -Marvin Gaye, What’s going on...70 och 80-tals disco... Muse Absolution-skivan. ..Idrotten har förstört mån RondEllen 2 - 2011 23 ha nån framtid.. -Om vi alla skulle köpa en lägenhet i hop och vara tillsammans och inte ha några pengar, lukta illa, ha på ordentligt med värme, till sist skulle det ske mirakel... -Nu fick jag en idé till en låt! Ni har inte så stor konkurrens från andra Nykarleby-band, mest för att det inte verkar finnas så många aktiva band, håller ni med om det här och varför är det så? Ja, ungdomar här i Nykarleby är så inne på radiohitar, eller Eddie Medusa, eller Metallica, det måste vara nåt hårt och traktor och dynga och karan.. -Och så uppmanas man ju till idrott. -Idrotten har förstört många lovande musikanter.. -Ungdomarna sitter mycket på torget. -Och för mycket Playstation och sånt. -Arne Braun är det ingen i stan som slår musikaliskt, men hans band spelar inte mer.. -Om man är intresserad är det rätt lätt att lyckas här i stan, lätt att bli eftertraktad, haha! -Men vad som är dåligt här och också i Jeppis och på andra ställen är att det inte finns några övningslokaler, jag tror det är det största problemet. -Det ordnas ju mycket kulturevenemang, men ungdomarna kommer inte.. så värdelöst. Men bra att det ordnas. -Så är det ju så många som åker bort för att studera, och då går det ju inte att spela ihop.. -Jo det är den där arma framtiden som förstör. -Det vore bättre om folk inte skulle Vad är det som gör att just ni har lyckats få ihop ett band, vad gör er kvalificerade att spela i The Hyllning? -Vi är på riktigt helt duktiga individuellt. -Och alla har nåt som dom är bra på, att skriva, eller att hålla reda på saker. Det är inget som fattas. -Vi har rätt lika musiksmak. -Vi är fem stycken som faktiskt tänker till och vill göra nånting kreativt. -Allt funkar, alla hjälper till med allt praktiskt som hör till. -Musikaliskt är vi sämre än många andra band.. -Man kan ju bli för bra också.. då orkar ju inte folk lyssna.. -Nä, det är ingen vits att kunna spela.. -Det är därför jag aldrig hör på till exempel Dream Theater, jag hatar dom, visst är dom skickliga, men dåliga.. -Jag vill inte göra nån kärnfysikermusik, bara nåt simpelt med bra drag i! -Och hittills tycker jag vi har lyckats. Varför håller ni på med musik? -Kul att ha ett band. -Keikkorna är ju roligast. -Brudar är väl viktigast egentligen, haha! -Och så är vi alla för dåliga på fotboll. -Det är kul att vara kreativ. -Att kunna lägga ihop sina idéer och faktiskt skapa nånting. -Och så finns det så mycket skitmusik, (som t.ex. Loca People) så vi försöker göra nåt som är lite bättre.. Trots att ni bara haft några spelningar har ni ett scenframträdande som man inte ofta ser bland band från Österbotten, varifrån kommer dethär? -Åhå, e de sant?! Vi försöker ju alltid ha en utstyrsel när vi spelar, det får se bättre ut än det låter.. -Det är tråkigt att se på folk som har tråkigt på scen.. -Vi brukar ha rätt mycket feelis på keikka, och om man visar det så får publiken också feelis. Jag tror att de flesta inte skulle våga..? -Jag har nog känt på nån keikka att kanske jag ser löjlig ut nu.. men man är löjlig om man inte gör nånting. -Vi är alla mer eller mindre såna som inte har gått med strömmen till exempel i högstadiet.. -Joel är en perfekt frontfigur, du har dendär energin som behövs, verkligen. Det är mycket roligare att sitta bakom trumsetet då än om nån bara skulle stå stilla framför en. Något som ni ännu vill säga? -Vi tar gärna emot keikkor! -Vi kan även spela unplugged. -Och vi dyrkar heller inte satan, så man kan boka in oss i princip vart som helst.. -Gilla oss på Facebook! Tack ska ni ha och lycka till i fortsättningen! -Det känns som att denhär intervjun har varit nån sorts terapi åt oss också för att nu har vi pratat sinsemellan och kanske ser lite vart vi är på väg till och med. Så tusen tack! -Vi fick feelis, nu vill vi fara å spela! Epilog Stjärnhallen 29.10: Jag träffar Daniel som berättar att de faktiskt kommit igång bra efter intervjun, och har fått klart ett par nya låtar! After Eight 16.11: The Hyllning står på scen och det är fullsatt ända ut till dörren. Publiken kräver extranummer, och det får vi i form av DEF -en bra och lagom otajt låt. Emil Wingren nga lovande musikanter... 24 RondEllen 2 - 2011 Friskvårdsdag för seniorer Lördagen den 10 september ordnades Nykarlebys första friskvårdsdag för nejdens seniorer i Stjärnhallen. Arrangör var Äldrerådet i Nykarleby och Nykarleby stad. Målsättningen med dagen var att främja hälsa och välbefinnande för den aktuella målgruppen. Ca 150 seniorer mötte upp och det var arrangörerna nöjda med. Dagen inleddes med välkomsthälsning av Äldrerådets ordförande Börje Sandberg. Svenska pensionärsförbundets förbundsordförande Ole Norrback höll hälsningstalet. Konferencier under dagen var Bo Kronqvist. Under dagen hade deltagarna möjlighet att prova på olika aktiviteter i form av käppgymnastik, zumba, gymträning mm. Dessutom ordnades rundtur i Stjärnhallen. Bara att besöka Stjärnhallen och se vilka möjligheter som finns gav seniorerna ett positivt intryck. Dagen i övrigt varvades med lätt musik och korta inlägg/föreläsningar om bl.a. kostrådgivning, minnesrådgivning samt aktuellt från Äldrerådet, Kultur & Fritid och Handikapprådet. Social- och hälsovårdverket fanns på plats och erbjöd blodtrycksmätning, BMI-test och diabetestest. Ett tiotal utställare/försäljare fanns också på plats. Fisksoppa, kaffe med dopp kunde köpas från serveringen. Sammanfattningsvis en lyckad dag med hopp om en fortsättning med nya idéer och teman. Peter Back Käppgymnastik under Gun Nyholms ledning. ..blodtrycksmätning, BM RondEllen 2 - 2011 25 Ehkäisevän terveydenhuollon päivä Lauantaina 10 Syyskuuta järjestettiin Tähtihallissa Uudenkaarlepyyn ensimmäinen ehkäisevän terveydenhuollon päivä seudun senioreille. Järjestäjänä toimi Uudenkaarlepyyn vanhustenneuvosto ja Uudenkaarlepyyn kaupunki. Päivän tarkoituksena oli edistää kohderyhmän terveyttä ja hyvinvointia. Tilaisuuteen saapui noin 150 senioria ja siihen määrään järjestäjät olivat tyytyväisiä. Päivä aloitettiin vanhustenneuvoston puheenjohtajan Börje Sandbergin tervetulotoivotuksella. Tervehdyspuheen piti Svenska pensionärsförbundet:n liittopuheenjohtaja Ole Norrback. Päivän juontajana toimi Bo Kronqvist. Päivän aikana oli osallistujilla mahdollisuus kokeilla eri liikuntamuotoja kuten keppijumppaa, zumbaa, kuntosalia y.m. Sen lisäksi järjestettiin esittelykierros Tähtihallissa. Pelkästään Tähtihallissa käyminen ja kaikkien eri mahdollisuuksien näkeminen antoi senioreille positiivisen kuvan. Tämän lisäksi päivän ohjelmaan kuului kevyttä musiikkia ja lyhyitä luentoja mm. ravintoneuvontaa, muistineuvontaa sekä ajankohtaista asiaa vanhustenneuvostosta, Kulttuuri & vapaa-ajasta ja vammaisneuvostosta. Sosiaali- ja terveydenhuoltolaitos oli myös paikalla tarjoamassa verenpainemittausta, BMI testiä ja diabetestestiä. Paikan päällä oli myös kymmenkunta näytteilleasettajaa/ myyjää. Tarjoilupisteestä sai ostaa kalakeittoa, kahvia ja pullaa. Päivä oli kaiken kaikkiaan onnistunut ja toiveena on jatkoa uusine ideoineen ja teemoineen. Käännös: Marianne Blomqvist Så gör du fina islyktor Nu inför stundande jul- och nyårstider är det fint med gnistrande islyktor på trappan, gårdsplanen, balkongen mm. Allt du behöver är en hink och några minusgrader. Mycket enkelt, mycket vackert och mycket billigt. Du behöver: Vanlig plasthink av valfri storlek Vatten Blockljus eller värmeljus Så gör du: 1. Fyll hinken med vatten. 2. Ställ ut den i kylan över natten. Det krävs förstås minusgrader för att det ska fungera. 3. Nästa dag har vattnet frusit, men inte rakt igenom. Knacka hål på den översta skorpan och häll ut vattnet som inte frusit. 4. Vänd hinken upp och ner och stjälp ur den resterande isen. Om den inte lossnar, spola med varmt vatten eller ta in hinken en stund i rumstemperatur. 5. Ställ islyktan på marken. Placera ljus i hålet och tänd. Placera något under värmeljuset, annars har det en tendens att ”smälta” in i islyktan. Islykta Lyx. Blanda i karamellfärg i vattnet om du vill ha färglyktor. Sätt små grankvistar i hinken. Ett alternativ till ljuset kan vara att sätta en ljusslinga i lyktan. Låt fantasin flöda! Peter Back MI-test och diabetestest... 26 RondEllen 2 - 2011 RondEllen Triathlon Grattis, du har nu läst igenom så gott som hela tidningen och nått fram till vår Triathlon-tävling! (För du har väl inte hoppat över nån sida?!). Tävlingen testar dina kunskaper inom tre olika områden: matematik, geografi och läsförståelse. Priset är fotoboken Nykarleby 365. Vi lottar ut tre exemplar bland de korrekta svar vi fått in före 8.1.2012! Del 2: Matematik Sudoku: placera in siffrorna 1 till 9 på ett sådant sätt att varje vågrät rad, lodrät rad och låda på 3 × 3 rutor innehåller varje siffra exakt en gång. Som svar skickas in de tre siffror som hamnar i de blå rutorna. A Del 1: Geografi B Var i Nykarleby kommun är dessa tre foton är tagna? A B C C Del 3: Läsförståelse Svaren till följande frågor finns i tidningen: 1. Vem vann en Oscar för sin roll i filmen Ed Wood? Årets julklapp! Fotoklubben Fotoklickarnas stora bokprojekt Nykarleby 365 hittar du på Herlers Bokhandel, R-kiosken i Nykarleby, Andelsbanken i Nykarleby och Munsala och via någon av fotoklickarna, eller beställ via [email protected]. Boken dokumenterar Nykarleby under ett helt år, från midsommar 2010 till midsommar 2011, och innehåller vackra foton av händelser, evenemang, natur, människor och vyer från alla byar i Nykarleby. Skaffa också du ett eget exemplar och fyll gärna julgubbens säck med denna unika dokumentation av ett år i Nykarleby. Boken kostar 30 €. 2. Ungefär hur stort ordförråd har ett finländskt barn när det börjar förskolan? 3. Var finns Nykarleby stads centralarkiv? 4. Hur många av stadens anställda såg Snövit och 7 bröder? 5. Vad tyckte du bäst om i tidningen? Skicka in svaren till adressen [email protected] (eller per internpost till Barbro Julin på Bildningskansliet, med märke ”Triathlon”). För att delta i utlottningen krävs rätt svar på alla tre delmoment. Sänd oss gärna även idéer eller förslag på vad vi kunde ta med i kommande nummer av RondEllen! ....Sänd oss gärna även RondEllen 2 - 2011 27 Nyutnämningar / Vastanimitetyt Tanja Björklund Munsala eftis Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet Iltapäiväkerho ohjaaja Annika Blomqvist Rummelbackens daghem Barnträdgårdslärare Lastentarhaopettaja Tommy Isaksson Byggnadskansliet Byggnadsingenjör Rakennusinsinööri Christel Jungell Trollebo gruppfam.daghem Barnträdgårdslärare Lastentarhaopettaja Ingvar Jåfs Jeppo och Ytterjeppo skola Gårdskarl Talonmies Camilla Järvinen Eget hem Familjedagvårdare Perhepäivähoitaja Carola Lindgren Lekhuset gruppfam.daghem Familjedagvårdare Perhepäivähoitaja Åsa Lindvall Eget hem Familjedagvårdare Perhepäivähoitaja Anna Lundvik Jeppo daghem Barnträdgårdslärare Lastentarhaopettaja Ann-Christin Mattfolk Byggnadskontoret Kartläggare Kartoittaja Margita Nylund Carleborgsskolan Lektor i finska Suomenkielen lehtori Johanna Salmi Jeppo daghem Barnskötare Lastenhoitaja Åsa TonbergNyåker Lekhuset gruppfam.daghem Familjedagvårdare Perhepäivähoitaja Desirée Åhman Munsala daghem Barnskötare Lastenhoitaja ! .. lkommen ! a Va o l u t e v r Te Annika Ek: Hirvlax daghem. Barnskötare / Lastenhoitaja Hanne King: Skogsparkens skoleftis. Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet / Iltapäiväkerho ohjaaja Camilla Nukala: Socklot eftis. Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet / Iltapäiväkerho ohjaaja Birgitta Petersen: Hirvlax eftis. Ledare för morgon- och eftermiddagsverksamhet / Iltapäiväkerho ohjaaja Britt-Marie Sjöskog: Tummeliten gruppfamiljedaghem. Familjedagvårdare / Perhepäivähoitaja n idéer eller förslag...... 28 RondEllen 2 - 2011 Det händer i Nykarleby… Uudessakaarlepyyssä tapahtuu DatumEvenemang 19.12.11 Julbastu i Stjärnhallen / Joulusauna Tähtihallissa 14.1.12 Topeliusfest i Ahlbecksalen 21.1.12 Arbis Midnight Zumba 27.1.12 Idrottsgalan 2012 i Stjärnhallen / Urheilugaala 2012 Tähtihallissa 27.4.12 Veterandagsfest / Veteraanipäiväjuhlat 15.5.12 Kuddnäs öppnar / Kuddnäs avataan 16.5.12 Lådbilsrally / Mäkiautoralli 11-17.8.12 Kulturveckan / Kulttuuriviikko 16.8.12 Kulturnatten / Kulttuuriyö 17-18.8.12 Juthbackamarknaden / Juthbackamarkkinat 27.10.12Babydisco Torsdagsföreläsningar i Nykarleby Arbis 16.2.12 15.3.12 12.4.12 Per Holknekt Linda Lampenius Mattias Ribbing Rådhusgalleriet – utställningar 2012 / Raatihuonegalleria – näyttelyt 2012 Januari Februari Mars April Maj Mikael Herrgård: Fotografier av fornlämningar i Österbotten / Valokuvia muinaisjäännöksistä Pohjanmaalla Konstringens årsutställning / vuosinäyttely Stig Rosenlund: målningar / maalauksia MIO målarna: akvarellmålningar / akvarellimaalauksia YA! Bildartesan: elevarbeten / oppilastyöt Arbis barnkonstskolan årsutställning / Arbis lasten taidekoulu vuosinäyttely Kultur & Fritid och Arbis hittar du också på www.nykarleby.fi och på Facebook ! l u j God .. r a k s n O nen tio k a d re
© Copyright 2024