Inget slår en hagelbrakare med dunderdank mot en ilsken domherre”

Storviltjägaren
Det var en lomur med svarta tofsar på öronen, en av de största
jag någonsin sett i Gislaveden. Dess rörelser var så snabba, tysta
och lätta, att jag inte hann skjuta, förrän den hunnit in en bra bit
i snårskogen. När kulan träffade, kastade sig vilddjuret runt och
tog ett språng mot mig, för att sen stanna upp och lägga sig ner.
Jag drog min vibrokniv, medan jag lade mig ned och förberedde
mig på lomurens angrepp. Tiden stod stilla.
Med ett uppmärksamt öga bevakade jag besten, beredd
på minsta rörelse. Plötsligt, tog den ett språng mot mig, men
antingen hade den missräknat avståndet eller så såg den mig
inte, och passerade rakt över huvudet på mig. Utan att resa mig,
vände jag mig ögonblickligen om och avlossade min sista fornkula precis som vilddjuret vände om. Kulan slog in i dess skuldra
och ett krasande ljud av splittrat ben hördes. Lomuren tog sats
mot mig igen, men då den nu var svårt sårad undvek jag den
lätt. Därefter slank den in i den tjocka snårskogen, medan skymningen över Gisslaven började sänka sig. En annan gång tar jag
dig, tänkte jag tyst för mig själv.
Storviltjägaren Mack Bullvinkel är vida känd i östra Pyri.
Han har nedlagt nästan alla de Stora Fem. Det enda
som saknas är lomuren. Mäster Bullvinkel klär sig anspråkslöst i en vidbrättad platt hatt, en jacka av ulkull
och ett par slitna spetsbyxor nerstuckna i hans trogna
läderstövlar. Under hattens brätte kan man skymta
hans har buskiga ögonbryn, en stor yvig mustasch
och långa polisonger. Över axeln hänger hans trogna
bössa, alltid redo att användas. Han har just nu bara
ett problem. Han har länge jagat en svarttofsad lomur
och behöver, för första gången någonsin, hjälp. Någon
att hjälpa honom skrämma fram besten, eller kanske
agera lockbete… Naturligtvis är han evigt tacksam all
hjälp han kan få och vem vill inte vara med om att fälla
en av de Stora Fem?
Mack Bullvinkel, storviltjägare
Relevanta egenskaper: kp 22, init 16; Teleskopsyn, Riktningsknöl,
Superbt sinne: syn och lukt, Dubbelhjärna, Gevär 90%, Vildmarksvana 80%, Zonkunskap 60%, Fällor 65%, Första Hjälpen 90%,
Kasta 60%, Akrobatik 80%, Pistol 45%, Närstrid 50%; blandrustning (abs 3).
Utrustning: Fem dynamitspjut, två skarprättare (60 patroner), bildförstärkare, energipaket A, hembyggt dubbelpipigt gevär 9.6 mm
(pål 72, fyra fornpatroner, tio omladdade), Müllersk hagelbrakare
(20 hagelpatroner), Kniv, rep, block, talja, fem forntida konserver,
tio dosor snusjord, svavelstickor, forntida spritkök, två femliters tunnor tokjos (för spritkök och invärtes bruk), en trogen och envis fåle.
”Inget slår en hagelbrakare
med dunderdank
mot en ilsken domherre”
Mex Gruber, storviltjägare
Storviltjägaren är en av de stoltaste zonfararna. Som
jägare av de klassiska fem storviltet kan man inte hålla sig från zonen. De fem Stora är, ekoxen, lomuren,
bautafiden, domherren och storskövlarsvinet. Naturligtvis divideras det och argumenteras bland jägarna
och i Hindenburgs finare salonger om de verkligen
är de Stora fem och inte långmalen, bautodonten el-
ler snauzerulven. Men de flest fnyser åt sådana idéer.
Storviltjägaren gillar oftast att färdas själv eller i mindre
grupp. De finare jägarna har ofta ett helt patrask med
knegare och tjänare med sig för att driva dumdjur och
laga gott zonkrubb, ibland på nedlagt byte. Att ha en
utmarkskock med sig är näst intill obligatoriskt.
Den trovärdige storviltjägaren är naturligtvis utrustad med ett musködunder alternativt ett egenbyggt gevär med mäktig kaliber, lång pipa och skinande blankt
mässingssikte.
Färdigheter: Vildmarks- och Zonkunskap är ett måste,
liksom iakttagelseförmåga. Till det bör en storviltjägare kunna hantera geväret. Fornteknologiska vapen
och kanoner används inte vid professionell storviltjakt.
Hur skulle det se ut? Rida och Smyga/Gömma sig är
värdefulla, liksom Bildning, för det gäller ju att kunna
presentera sig med sina troféer. Att använda Fällor anses mindre sportsligt, men godkänt för att ordna med
bytesdjur at locka till sig andra dumkräk.
Förmågor: De som underlättar vildmarkslivet och hjälper jägaren att finna sitt byte och skärpa dess sinnen
är alltid välkomna. Jaktinstinkt är såldeles en en vanlig
mutation bland storviltsjägarna. Djurmästare kan vara
bra, men vilken storviltjägare skulle använda sig av den
nesliga tekniken för nedläggande av byte?
Talanger: Kontakter, Zonfarare, Status och Rykte.
Tidigare sysslor: Jägare, Aristokrat, Rövare
Lämpliga gruppkoncept: Zonexpedition
Utmarkskocken
Kurre föddes som den tredje ungen av fem i ett gnagarbo i Hundängen. Tidigt märkte han att han besatt ett smak- och luktsinne
som var något utöver det vanliga. Hundängens stanker blev
snabbt för mycket för hans känsliga sinnen, och han tvingades
lämna familjens trygghet och ge sig ut på färd i Samfundet. Det
visade sig att han även hade en ypperlig förmåga att få tag på
byten som passade i olika gastronomiska skapelser. Därför tog
han allt som oftast värvning i zonfararsällskap, som kock. Under
en expedition i syfte att finna hummelkonungshonung råkade
det sig inte bättre än att självaste Jöns Beluga var med. Jöns blev
mäkta imponerad av den unge gnagarens gastronomiska färdigheter och rättframma sätt. Helt sonika erbjöds Kurre en tjänst på
Belugas inrättning efter avslutad färd.
Efter fem års arbete, då hans kulinariska färdigheter skärpts
ytterliggare och framförallt då han fått större insikt i användandet av smaksättare, tog han farväl av Jöns. Hans rastlösa tassar
drog honom åter mot vildmarken och zonen. Nyligen blev hans
nuvarande expeditör utslagen av en forntida terrorautomat och
Kurre har sen dess irrat omkring ensam, men med gott om mat,
i ytterkanten av zonen. Där kan man hitta honom bara man
följer sin näsa, nos eller mule. Ikväll är det isterfräst lobobster i
svartsås på menyn…
Utmarkskocken Kurre Svuling är en väderbiten skrynklig liten nakenråtta. Normalt klär han sig i ett par något
”En bautasvans ska vara
röd i mitten, räär som
forntidsmänskan säger”
Greger Frizzén, utmarkskock
för stora shorts med mycket fickor på samt ett stort
förkläde, likaledes belamrat med fickor. I bältet har han
alltid sin välslipade köttyxa och en renskniv. På ryggen
bär han en gigantisk ryggsäck (för sin storlek) belamrad med mat, wååkpanna, tänger och grillanordning.
Kurre Svuling, gourmet och viltkock
Relevanta egenskaper: kp 20, init 13; Superbt sinne, doft och smak.
Jaktinstinkt, Gourmet 2, Fällor 45%, Pistol 45%, Gevär 55%, Första
hjälpen 65%, Vildmarksvana 85%, Zonkunskap 70%, Jaktinstinkt
65%, Närstrid 80%, Kasta 70%.
Utrustning: Forntida wååkpanna, köttyxa, kockknivar, ryggsäck med
olika korvar, hink med ister, krus med kånjack (för flambering), forntida grillset: Weber 2500, skarprättarpistol (20 patroner), skarprättargevär (60 patroner).
Om storviltjägaren är den stoltaste av zonfarare så är
utmarkskocken den mest omtyckta både i zonen och
bland stadens societet. Med ansvar för kosten under
resan är han otroligt viktig. Enformig kost gör resan
längre och rötan större chans att slå sina klor i den
arme zonfararen.
Inte nog med det, alla i Pyrisamfundet vet att det
som spisas av samhällets elit, delikatesser som jolmsmör, belugakulor och annat smaskens härrör från
vildmark och zon. Efterfrågan efter nya och intressanta
smakupplevelser har blivit allt större med åren. Det leder till att utmarkskockarna söker allt djupare i zon och
vildmark efter spännande kryddor eller exotiska djurarter.
Utmarkskockens signum är naturligtvis hans kockkniv, oftast en stor pjäs som lätt kan tärna ärg-i-panna
eller halshugga knöltrut. I nödfall, ja yttersta nödfall
kan den även hålla zonotyg på avstånd. Till det kommer en stor arsenal av pannor, kastruller, vispar, skedar, gaffeltänger, darrförtärare, kugelrullare och andra
mer sällsamma instrument. Utmarkskocken kan lätt
kräva sin egen ulk eller två för transport av alla ytterst
viktiga kockredskap.
Färdigheter: Vildmarks- och/eller Zonkunskap är ett
måste. Reparera passar för de utmarkskockar som
själv gillar att bygga nya matlagningsinstrument. Bildning är naturligtvis av värde för att kunna presentera
sina skapelser liksom att författa sin kokbok.
Förmågor: Mutationer som förbättrar smaksinne (Superbt Sinne) och giftkänslighet samt underlättar vildmarkslivet är alltid nyttiga. Eldkastare kan förfinas till
ett utmärkt redskap för snabbflambering eller grillstart.
Detsamma gäller Förbränning eller Pyrokinesi i skallen
på rätt psi-mutant. Med Kryokinesi kan mat också sparas längre. För roboten är analysenhet och gastronom
ett måste.
Talanger: Gourmet, Kontakter och Status.
Tidigare sysslor: Jägare, Aristokrat, Uppfinnare.
Lämpliga gruppkoncept: Zonexpedition.