1. No category

Ordföranden har ordet
Innehållsförteckning
Ordförande har ordet
Julläger 2011
Tips och råd inför graderingstest
En trevlig prick!
Stiftarnas tack!
Röster om High-Standard-Lägret
Judo i Paris, 20-22 oktober 2011
Hej, alla klubbar!
Vårens läger 2012
2
3
7
8
9
10
15
16
16
Information
KNUTPUNKTEN – Svenska Jiujitsuförbundets
(SJF) informationsblad är förbundets nyhetsoch informationsorgan till klubbar i förbundet
och dess medlemmar. Knutpunkten distribueras
på Internet via SJFs hemsida: www.jiujitsu.nu
Innehåll med text och bilder, sammanställs av
redaktionen. Det står redaktionen fritt att ändra
eller stryka i inskickat material. Bilderna får ej
användas i andra sammanhang utan upphovsmannens skriftliga tillstånd.
Redaktionen består av:
Erik Lorinder, ansvarig utgivare,
[email protected]
Caroline Torstensson, layout.
Marja Durewall Nilson, Kurt Durewall,
Johan Flakberg.
Material skickas till [email protected]
Foto: Där inget annat anges: DW-Foto, Gbg.
Utgivningsdatum: 2011/12/31
Nu sätter vi punkt för
ett fantastiskt roligt,
innehållsrikt och lärorikt jubileumsår. 2011,
året då SJF fyllde 40
år. I skrivande stund
känns det som om året
har gått otroligt fort
men när jag funderar
kring de upplevelser
som jubileumsåret har
Erik Lorinder
bjudit på, känns det
som om det var länge sedan saker och ting
hände. Det skvallrar lite om hur mycket som
jubileumsåret har innehållit. Det har firats inte
bara vid förbundssammankomster utan även
ute i klubbarna. Reflektionen kring tid och
dess upplevelser för mina tankar till att tid är
något subjektivt och objektivt på samma gång.
En människa kan uppleva att hon inte har tid
till någonting medan en annan hinner med hur
mycket som helst. Vid ett betraktande av tid
som en objektiv aspekt, kan jag konstatera att
tid är den enda faktorn som är helt rättvist fördelad. Vi har alla fått exakt 24 timmar per
dygn att förvalta.
Snart slår vi upp dörrarna för ett nytt träningsår. Ett år som vi inte har en aning om vad det
kommer att innehålla. Vi har försökt att förbereda året på att vi kommer att samlas ett flertal
gånger vid olika läger. Massor av medlemmar
kommer säkert att bli ännu duktigare och få
nya bälten. Det kommer helt säkert skrattas
och svettas en hel del och vi kommer säkerligen komma på ett flertal olika människor och
händelser att fira och hylla.
Väl mött på mattan 2012!
Med de vänligaste hälsningar,
Omslagsbilden
Metodikträning med handledsfällningen kote-gaeshi
under 40-årsjubileets sista välbesökta träningsläger.
Erik Lorinder
Ordförande
Svenska Jiujitsuförbundet
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
2
Julläger 2011
Julläger – smaka långsamt på ordet!
Det är förväntan, glädje, spänning, välkända
dofter av kaffe och pepparkaka samt härliga
möten mellan en mängd goda vänner, som nu
alla ville vara med och avsluta ett otroligt innehållsrikt och roligt jubileumsår inom SJF.
JK Kano i Göteborg har som tradition under
många år varit platsen för denna typ av läger.
Den nystartade jiujitsuklubben – ett år nu i december med 25 års erfarenhet i lokalerna –
hade gjort precis allt för att de över 70 aktiva
deltagarna skulle trivas och sedan med glada
sinnen vända hemåt igen för att fira julhelgerna.
Kyu-sidan i den stora Dojon på Teatergatan.
Biträdande Riksinstruktör Olof Danielsson leder uppvärmningen.
Flera tema
De tränande delades in i tre grupper, vita-gula,
orange-gröna-blå samt bruna-svarta. Tema var
avancerat vapenförsvar, au-waza (detaljeringskunskap) samt jo-jitsu stavteknik). Det sistnämnda även använt som grundförsvar vid
kamp om långskaftat vapen ex gevär eller kpist. Dessutom naturligtvis teknikträning, både
”gamla” och nya tekniker.
Fint besök under lördagseftermiddagen i Dojon och på måltiden hade vi av vår hedersordförande Fritz Schubert. Han språkade ivrigt
med sina ”gamla elever” Åke Johansson och
Dick Eriksson från Norrland.
Dan-sidan vid jullägerstarten år 2011.
Hela RGK – Riksgraderingskommittén – 5
personer var närvarande – också detta en fin
tradition inom förbundet. Dessutom ställde
flera av hemmaklubbens duktiga instruktörer
upp för olika träningspass under dagarna två.
Som vanligt var det ett omväxlande och stimulerande schema som ”betades av” timme för
timme med sköna avbrott för lite dryck och
föda i den mysiga cafeterian.
En eloge till dem som deltagit i det nyligen
genomförda High-Standard-lägret. Inte mindre
än 11 av de 17 var med även denna helg, sådant ger resultat.
Ganso förklarar au-waza inför Daninstruktör Dick
Erikssons försvarsteknik.
Dick frigör sig och fäller med tai-taoshi
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
.
3
Riksinstruktör Benny Ericsson leder den högre gruppen.
I bakgrunden hedersordförande Fritz Schubert i samtal
med veteranerna Rasmus Rasmussen och Ulf Gyllenhav.
Två av Riksgraderingskommittéens medlemmar hann
även med att själva träna. Dick Eriksson angriper
Johan Flakberg. T.h. veteranen Rasmus Rasmusen.
Benny Ericsson i en detaljstudie på Rune Sandnes, Norge. Veteranen Åke Johansson från Norrland granskar
tekniken.
Dick Eriksson låter Kurt Wicke,
Uddevalla Jiujitsuklubb känna på…
Olof Danielsson i en ne-waza-övning.
…ett schwungfullt försvar.
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
4
Ganso Kurt Durewall undervisar i
kamp om långskaftat vapen.
Det var inte så lätt som det såg ut!
Magnus Wålinder, Ki Gen Sen,
Roslagen fäller Marie Skagerlind
från Korpens JK Uppsala.
Felikss Straumits i knivförsvar mot
Ola Eriksson, Uddevalla Jiujitsuklubb.
Åke Johansson tillsammans med Fritz Schubert och
Felikss Straumits på kvällens supé.
En glad grupp norrmän som gästade lägret lovade att
snart komma igen!
Felikss förklarar riktningarnas stora betydelse under ett
angrepp från klubbkamraten Pernilla Akterhall.
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
Dick Eriksson blockerar sparken från
Anders Velén.
5
Dangradering till 1 Dan jiujitsu. Riksinstruktör Benny Ericsson överlämnar det åtråvärda svarta bältet till
Johan Classon, Korpens JK Uppsala. Mats Lindh från JK Seisin Halmstad njuter redan av sin utnämning.
Förbundsordförande Erik Lorinder överlämnar
1000-kronorsbältet till Ganso ihop med ett diplom
med tack för allt ”Kurre” gjort för
förbundets utveckling.
Rasmus Rasmussen, Veteranklubben SHIAI med utmärkelsen för fina insatser inom SJF.
Två nya svartbälten flankerar här 4 ”nygräddade” brunbälten. Fr.v. Johan Classon, Korpens JK, Karl-Erik Jacobsson
och Emil Bergvall, JK Kyo, Gbg, Mikael Wärmå och Rosario Leopardi, Stockholms JK samt Mats Lindh, Jk Seisin
Halmstad.
En glad Ulf Jacobsson, Uddevalla
Jiujitsuklubb, med sin utmärkelse.
Svante Silvén JK Hontai Karlstad
fick motta sin utmärkelse då
Karlstads-klubben firade sitt
jubileum strax före julhelgen.
Foto: Roger Retzman
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
6
På lördagskvällen gick över 50 av de 70 närvarande deltagarna med ut och åt gemensam
måltid på en närliggande Kina-restaurng. Det
blev många, långa och intressanta samtal om
dagen som gått och året som så snabbt
”försvunnit” i all jubileumsyra.
Söndagsmorgon startade med samtliga ivriga
för ännu en dags träning. Förbundets styrelse
passade på att ”ta det lite lugnt” dvs. att istället
brottas en stund med pappersjobb och beslut
inför det kommande året. Väl förberett, då hinner man med mycket på kort tid.
Så då årets sista avslutning i Dojon. Välförtjänta nygraderade erhöll sina utmärkelser och
nya bälten och alla trodde lägret var slut, men
som ordförande Erik Lorinder förklarade att
SJF hade som en extra knorr på jubileumsåret
ytterligare en utmärkelse att genomföra. Det
var ännu ett 1000-kronorsbälte som skulle hitta
sin mottagare och denna gång blev det ingen
mindre än förbundets Ganso som på detta speciella sätt fick en uppskattning för sitt stora
verk – Durewall-jiujitsu och dess spridning!
Det var också en påminnelse om att Ganso
innehaft sin höga grad av 10 Dan jiujitsu nu i
12 år – 11 december 1999 genomfördes denna
gradering, då den högsta i Norden.
Att döma av applåderna nu hade detta ”extra”
bälte hamnat hos precis rätt person.
Jubileumsårets sista gemensamma verksamhet
var nu till ända och det återstod
enbart att önska varandra
GOD JUL
och ett riktigt
GOTT NYTT JIUJITSUÅR 2012!
Tips och råd inför
graderingstest
Det är alltid en sporre att få gå upp för test till
nytt bälte. Det är på testen du ska ge bevis för
att du uppnått den aktuella nivån och du har
rätt kunskap för ditt kommande bälte. Som tränande har du ansvar att förbereda dig så att du
både mentalt och fysiskt är väl förberedd inför
testen.
Inför alla tester ska du ha uppnått minimitiden
för ditt bälte, tränat igenom teknikerna som
gäller för din nya bältesnivå samt att du har
utvecklat ditt självförsvarstänkande. Då kommer du att känna trygghet och den säkerhet
som ska synas på graderingstestet.
Bra förberedelser är bl a att läsa igenom böckerna/teknikmanualen och mentalt gå igenom
teknikerna och graderingsfordringar för de olika graderna. Givetvis också att träna flitigt och
deltaga på läger, allt för att du ska få in de tekniker du ska testas för.
Vid test till Dan-grader så ökar kraven på ditt
kunnande där det bl a gäller att du kan visa
upp förutom ett stort teknikregister också ett
gediget principkunnande.
När du testar ska principen bestämdhet vara
klart synlig. Har du glömt vilken teknik det är
på just den bältesgraden så gör spontant den
teknik du kommer på. I en självförsvarssituation kan du inte heller välja en specialteknik ur
viss bältesgrad utan du väljer en som du har i
”ryggmärgen”.
Om du då i ditt försvar gör en annan teknik så
talar instruktören om (ev. visar) på vilken teknik han vill se dig göra. Sedan du gjort den
bedöms det om du kan den. Alltså – bestämdhet i ditt försvar är bl.a. att du alltid gör ett försvar med tydlig avsikt oavsett vilken teknik du
gör. Principerna måste du alltid följa.
I övrigt se Etikettskompendiet!
Riksgraderingskommittéen
December 2011
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
7
En trevlig prick!
Jag besöker Jiujitsuklubben Seisin en tidig
kväll för att ta en titt på alla ungar i träning för
nybörjare. En av flera instruktörer som leder
träningen är Said Lashgrinejad. Said är klubbinstruktör och erövrade genom flitig träning
det åtråvärda svarta bältet 1 Dan på sommarlägret i Katrineberg sommaren 2011.
Han började träna jiujitsu 2005 och har dessförinnan i tidig ungdom som han säger luktat
lite på Karate och Kung Fu. Said hade ett stillasittande arbete och började som så många
andra gå upp i vikt.
Här välkomnas alla till dagens träning.
Vid ett tillfälle när han såg på Z-TV i vår lokala TV i Halmstad kom ett inslag om Jiujitsuklubben Seisin som väckte hans intresse. Said
arbetar i dag på Getingeverken Sterilization
AB där han är projektledare för utveckling av
Medicintekniska produkter. Autoklav är en
sådan produkt av typ ångkokare för sterilisering av glas, plast och metall som användes
inom bl.a. sjukvården. Företaget är världsledande inom detta område. En lång utbildning
med inriktning ingenjörskunskap på Högskolan i Halmstad avslutats med en magisterexamen som ligger till grund ihop med andra
goda egenskaper för hans framgång. Familjen
består av hustrun Maivor som arbetar på
Gullbrannagården och barnen Johannes 10 år,
Hannah snart 9 och Sara 6. En stor del av Maivors fritid går åt att göra pyssel tillsammans
med barnen och att baka både bullar, kakor
samt bröd. Said finner en stor avkoppling och
uppnår harmoni genom att träna och instruera i
Seisin. Seisins chefsinstruktör Benny Ericsson
tillika SJF:s Riksinstruktör ställer stora krav
och träningen leder till en utvecklad känsla för
tekniker där hänsyn och kraft allteftersom leder till att utnyttja ännu mindre kraft och därmed en total harmoni i rörelsen men likväl
med balans och full effekt . En lördag tog Said
med sina barn på en lördagsträning för att se
om dom var intresserade av att träna jiujitsu.
Hemma frågade han barnen vad dom tyckte.
Svaret blev att det var roligt men de ville annat. Jag passar på att locka Said att berätta lite
Said instruerar gruppen i en princip
Said instruerar två av de sexton barnen i yngsta
nybörjargruppen.
mer om sig själv. Han är resultat- och målinriktad i sitt arbete vilket gärna leder till att arbetet följer med hem. Han försöker arbeta på
att ge annat mer tid. Said och familjen är troende kristna. Ledstjärnan är Jesus och bibeln
är en flitigt läst bok. En annan bok som läses
just nu är Jiujitsu boken nr 6 av Kurt Durewall.
När det blir tid över kopplar Said av med att
titta på sina favoritkanaler på TV. Där återfinns Discovery, Eurosport och gärna
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
8
film i form av komedier och action.
Han lyssnar gärna på musik med förkärlek till
lovsånger på engelska och hårdrock men är
ändå lite av en allätare. Hans teknikintresse
omfattar också bilar där Ford Evos konceptbil
står högst på listan genom den otroligt utvecklade tekniken.
Dags att avsluta med en sista fråga. Kommer
Vilken teknik skall jag välja nu?
Said vid ingången till dojon.
du till sommarlägret 2012? Svaret kommer
snabbt. Det kan du lita på och min högsta önskan är att det kommer massor av barn och
ungdomar. Jag tackar för en trevlig pratstund
med en trevlig prick utrustad med ett stort mått
av självförtroende men otroligt ödmjuk.
Stiftarnas tack!
Så var då detta långa, härliga 40-åriga jubileumsåret snart till ända. Vi fyra stiftare hade
sett fram emot jubileet med stor spänning och
entusiasm och alla våra önskningar har faktiskt
infriats. Vi minns väl alla det härliga jubileumslägret i Halmstad där förbundet skrev viktig historia genom att utnämna Benny Ericsson
till förbundets nya Riksinstruktör och Olof Danielsson till ny Biträdande Riksinstruktör.
Självklart glömmer vi inte heller Dick Erikssons höga gradering till 6 Dan jiujitsu. Han
fick dela denna dag med sin gamle tränare Åke
Johansson, som nu tillhörde en tapper skara av
återvändande jiujitsukas från många år tidigare. Ett välbesökt instruktörsläger i Linköping,
ett effektivt och trivsamt årsmöte i samma skede, trots att Dojon varit vattenfylld kvällen innan. Så kom norrmännen med sitt 50årsjubileum för judo- og jiujitsuklubben och
ett alldeles otroligt fint läger i Oslo som för
några personer varade t o m över 17 maj den
stora norska festdagen!
Ett härligt sommarläger, som vanligt, kan vi
nog numera skriva, med hundratalet deltagare
och goda träningstillfällen och spännande reaktionsslinga. Dessutom en superb jubileumsmiddag med tal, gåvor, utmärkelser och två
fantastiska tårtor. Hösten tog vid med instruktörsläger av hög klass i Halmstad och så det
som många talat om under året nämligen
High-Standard-lägret i Göteborg. Säsongen
avslutades ju också traditionsenligt med det
stora jullägret hos JK Kano. Se mer på sidorna
3-7 i detta nummer!
Till styrelsen, klubbledningar, instruktörer,
tränande vill vi fyra nu säga ett stort TACK för
i år – SJF 40 år – och låt de kommande åren
vara minst lika aktiva och trivsamma!
Jarl Öijerholm
Veteranföreningen Shiai
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
Kurt Durewall
Fritz Schubert
Marja Durewall-Nilson
Göran Celander
9
Röster om High-Standard-Lägret
Skinnet runt handlederna känns som rispapper. Det bränner som eld när någon griper om
dem. Någon försöker kompensera det förlorade skinnet med tejp men det gör inte så stor
skillnad. Den riktiga tröttheten börjar synas
tydligt i allas ögon. Den fysisk trötthet då
kroppen skickar ut sina smärtimpulser i varje
led och muskelfiber. Ett nyp i överarmen
känns som ett knivhugg. Någon bryter ut i ett
omotiverat lätt hysteriskt skratt. Vi andra ler
trött och jobbar vidare.
Gonggongen ljuder. Snabba kommando om
duschning och sänggående. Några uppmuntrande ord på vägen. Åter i dojon efter duschen. Sömnen inträder strax efter att huvudet
träffat kudden. Efter ett okänt antal timmar
hörs den, vid detta lag så välkända ljudet av
Gonggongen. Det knastrar till i lysrörs armaturerna och efter några sekunder badar halva
dojon i ljus. Åter snabba kommando om återsamling i ”kafeterian”. Det tidigare björnlufsandet har trollats bort av ett par timmars
sömn. Snabb-ätning och sen återsamling i gi
på mattan. Någon skämtar om vad klockan
kan vara.
Uppvärmningen påbörjas och som genom ett
under fylls verkande kroppar med ny energi.
Rörligheten i leder och muskler ökar i takt
med att mjölksyran drivs bort. Och snart är
alla tillbaks i fullt tempo och dojon genljuder
av tunga kroppar som dundrar ner i mattan i
o-goshi kast.
Tiden står still under High-Standard helgen i
JK Kanos dojo. Ingen vet om det är dag eller
natt. Kurre och Benny driver oss framåt med
uppmuntrande kommentarer. Vi får hela tiden
ta tag i ny utmaningar. Kurre tröttnar aldrig
på att vissa alla små men ändå så avgörande
momenten i en teknik som får den att fungera
så mycket bättre.
Dessa två herrar är Primus motor genom hela
lägret. Det blir aldrig enformigt eller tråkigt.
Inte att förglömma får vi vid flera tillfällen
genomgång på judo-tekniker av Olof. Han är
Magnus Dahl i aktion under jullägret.
dock inte lika sprudlande som de andra två då
han har tränat lika hårt på mattan som vi
andra mellan sina instruktörspass. Men som
alltid mycket lärorikt. Detta är till stor fördel
för oss som inte är judo-experter då tempot
hålls på en något lägre nivå.
Marja smyger runt i bakgrunden och flera
tittar nyfiket efter henne i hopp om att kunna
läsa av vad och vilken tid på dygnet det kan
vara. Men hon ser lika pigg och proper ut under hela lägret.
Marja är vår matmor. Vi försöker lura av henne vilken tid på dygnet det kan vara genom
att ställa frågor om det är frukost lunch eller
middag vi äter, men ingen lyckas lura henne
att försäga sig. Hon jobbar hårt med att utfodra arton stycken män och kvinnor en hel helg.
En fantastisk upplevelse som jag verkligen
kan rekommendera för den som vill djupstudera Durewall-systemet Jiujitsu och ett sätt
att testa sina egna gränser. En förutsättning
för att man skall klara ett High Standard läger
är att man är oskadad och i förhållandevis
god kondition.
Ett stort tack till JK Kano, Kurre, Marja,
Benny, Olof och inte minst
till alla andra deltagare.
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
Tack för ordet!
Magnus Dahl
Bjerreds JK
10
Har under många år hört om High-StandardLäger och träffat instruktörer som pratat om hur
bra de blivit av denna speciella form av träning.
Har även tyckt mig se på dem, som har genomfört dessa läger, hur duktiga de varit på jiujitsu.
Även Kurres historier från sitt första HighStandard-Läger i USA, har skapat mystik och
spänning för att själv någon gång få genomföra
ett läger.
Äntligen, så efter alla år, så kom chansen att
deltaga på det 8:de High-Standard-Lägret,
hurra! Det var självklart att deltaga. Vi fick lite
information om när, var och med vad vi skulle
deltaga med på lägret. Mystik…
Själv så blandade jag ihop start tiden med slut
tiden för lägret, som ändå inte stämde... Så jag
kom en halvtimme försenad. Så lägret fick förskjutas en halvtimme framåt… Förlåt, hoppas
det inte skapade för mycket besvär. Snabbt så
bytte jag om och snart så gick gong gongen för
första gången. Vi fick instruktioner hur vi skulle
röra oss mm. Och så satte träningen igång.
Snart så kom första pausen, sova? Ok. Fram
med luftmadrassen. Sedan så växlade det med
träning, mat, sova, träna, sova, träna, mat, sova,
osv. Efter andra passet var det kaos i tidsuppfattningen.
Varje gång som träningen började, så slog Benny Ericsson på gonggongen, jag tittar upp och
ser varje gång ett leende på Bennys läppar. Upp
och byta om och köra på. Man hade ingen aning
om hur långa passen var eller hur länge man
försökte sova, för jag hade jättesvårt för att
somna, var hur pigg som helst... Vaknade efter
en sömn- period med jätteont i ljumskarna, men
tränade på försiktigt, undvek det som gjorde
ont. Nästa träningspass var det helt borta, konstigt.
Nu idag är det en vecka sedan vi blev inlåsta
och tränade i hela 52 timmar. Nu har man
smält allt och faktiskt så tycker jag att tiden
gick fort även om jag personligen hade problem med att koppla bort tid och dag. Lägret
var väldigt bra genomtänkt, bra människor
jag tyckte att de flesta låg på samma nivå,
ingen skulle vara bättre en den andre som det
kan förekomma på andra läger.
Träningspassen var helt okej, bra innehåll,
maten var väl si och så, men man åt ju bara
för att man visste inte när man fick nästa mål
mat. Kunde varit lite mer frukt och grönsaker.
Jag tycker att Benny, Kurt och Marja har
gjort ett jätteroligt läger, detta glömmer man
inte i första taget.
Annika Gerhardsson Bernhardt
JK Seisin Halmstad
Johan Flakberg t.v. och Annika Gerhardsson
Bernhardt i bakgrunden.
Toppen-träning
När vi åt, så var det ofta mycket tyst, men jag tänkte desto mer, orkade helt enkelt inte
att prata... I slutet på lägret så började man tänka på hur mycket man tränat egentligen,
för att det kändes i kroppen. Trodde att jag tränat ca 25 timmar. Blev lite chockad när
vi blev informerade om att vi tränat 36 timmar, varav 3 st femtimmars pass, helt otroligt. Hade en liten period av att magen var i kaos, men annars så orkade jag ända fram,
Forts nästa sida.
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
11
Forts från föregående sida.
men gud vad trött man var i slutet. Benny
lurade oss att vi skulle träna igen, vi gick
alla ut på mattan och man tänkte, hur kan
jag ha tagit så fel på tiden, men så sa Benny
att han bara skojade och att lägret var över,
en gonggong till och vi alla slappnade av.
Shit vad glad man var över att ha klarat det!
Sushi som avslutningsmat, ooh vad gott!
Träningen var av mycket hög kvalitet och
varierande. Tack Kurt Durewall, Benny
Ericsson - och Olov Danielsson, som hoppade in och körde judo med oss, fast han tränade med oss andra lika mycket under den
andra träningen, imponerande! Att ni orkade
hålla så många timmars kanon träning!!!
En kort kommentar kan vara:
High-Standard var noe utenom det vanlige.
Kombinasjon av dyktige instruktörer og
utövere, og sammenhengende trening over
3 dager uten forstyrrelser utenfra gir et löft.
Det eneste som forstyrret var av og til en
knurring innenfra (en sulten mage) og en
sliten kropp.
Takk för flott arrangement!
Arne-Ivar Hansen
Norsk Judo og Jiujitsuclub
Stort tack till Marja Nilson, som såg till att
logistiken kring lägret fungerade galant, vi
fick hela tiden mat, dryck. Man kände sig
som ett glupskt matvrak...
Nu efteråt, så har känslan kommit som alla
berättat om, man känner sig så mycket bättre
på Jiujitsu, en högre känsla för de fina principer som Kurt Durewall har utvecklat under
alla sina spännande kampträningsår.
Tack till alla de som deltog på lägret, för
alla höll hög träningsmoral, disciplin och
glädje under hela lägret, det gjorde det så
mycket lättare att orka sig igenom träningstimmarna.
Johan Flakberg, JK Seisin Halmstad
som har slickat såren efter bästa
lägret någonsin under mina Jiujitsuår!
Arne Ivar Hansen t.v. och Bo Forsberg t.h.
Jag måste få tacka dig Marja och dig Kurt för
erat engagemang, vilja och att jag får träna med
er och känna den glädje som jag gör varje gång
som jag träffar er.
Mitt första High-Standard-Läger är inte det sista som jag kommer att åka på, det är precis
sådant som jag gillar och utmaningar, där man pressar sig lite extra hela tiden.
Jag tyckte att upplägget var bra och man märkte inte att man höll på att träna mellan 3 till 5
timmar. Jag skulle vilja ha mer stressträning och mot flera angripare samt mer mat (det är
väl detta som är grejen att inte veta när man får äta eller sova)
Man har fått flera kommentarer av kompisar och andra människor där de har läst om oss i
Hallandsposten. Ni får ha en riktig God Jul och ett Gott Nytt År
Bo Forsberg
JK Seisin Halmstad
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
12
Äta på kommando, sova när man blir tillsagd
att det är dags att vila, anstränga sig fysiskt
till bristningsgränsen, och dessutom vara inlåst utan kontakt med omvärlden i 52 timmar.
Varken dagsljus, TV, telefon eller klocka
som kan ge dig en ledtråd om vilken tid på
dygnet eller vilken dag det är. Låter detta som
någonting du skulle vilja pröva på?
Det jag talar om är High-Standard-Lägret
mellan den 18-20 november 2011. Jag hade
förmånen att få vara en av de 15 som var där
och tränade tillsammans med några av de
bästa jiujitsuinstruktörerna i landet. Full fart
med hundratals jiujitsutekniker och mycket
lärorikt specialträning t.ex. avancerad judo
för Olof Danielsson. Alltihop under ledning
av Ganso Kurt Durewall 10 Dan och Riksinstruktör Benny Ericsson 7 Dan.
Lägret började fredag kl 12.00 och slutade
söndag kl 16.00 Under denna tid hann vi träna 36 h, sova 13 h och ha 3 h matraster och
teoripass. Efter andra sovpausen hade jag totalt tappat min tidsuppfattning, lagt ifrån mig
all stress och vardagsproblem, och kunde helt
koncentrera mig på min träning.
Bristen på ordentligt med sömn och den hårda fysiska ansträngningen gjorde att tröttheten kom smygande med mjölksyran som sällskap. Sedan kom andra andningen och det var
full fart igen. Fint, tänkte jag, nu fixar man
detta lätt som en plätt. Ack vad jag bedrog
mig, för även andra andningen tog slut. Varje
muskelfiber i kroppen värkte och hela jag ville vila. Precis då, exakt i rätt ögonblick, slog
Benny på gonggongen, och sade att nu är det
fikapaus.
Kort rast och så körde vi igång igen. Efter
tiden slog tröttheten och smärtan till ånyo.
Jag tittade på mina träningskamrater och såg
att jag inte var ensam om att vara trött och
sliten. Framför oss stod Kurre och Benny,
förmodligen lika trötta, men vid gott humör.
Vad som hände då är intressant. Jag tänkte att
kan de andra så kan jag också! Hjärnan och
den positiva mentala inställningen tog över
då kroppen inte ville fortsätta och efter vad
som verkade vara en halv evighet slog Benny
på gonggongen och kommenderade sovpaus
igen. Vi tittade på varandra halvt uppgivet,
eftersom vi trodde att det hela var slut.
”Bra jobbat” sade Benny ”Där lurade jag er
allt! Det är över nu!”
Jubel och kramkalas utbröt och sedan samlades vi i fikarummet där Marja hade ordnat
med sushi åt oss alla.
Tack Benny för din coachning och de många
och långa träningspassen du höll för oss!
Sist men inte minst, stort tack till en av de
främsta någonsin inom självförsvar och budo,
Kurt Durewall, för att du osjälviskt har delat
med dig av allt ditt tekniska kunnande och
dina principer!
Mats Lindh
JK Seisin, Halmstad
Said Lashgrinejad t.v. och Mats Lind t.h.
Det var ett tufft läger, speciellt med tanke
på sömnen, men det var givande och uppbyggande. Uppbyggande inte bara med
tanke på teknikkunnande utan även den
mentala biten. Det var bevisat återigen att
gott humör hjälper en att klara av mer.
Det är givande och nyttigt att fokusera på
en och samma sak under en tid, det ger en
bättre utveckling.
Said Lashgrinejad
JK Seisin Halmstad
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
13
Hög standard, vad månne är hög standard?”
Ja, något liknande undrade i raggaerytm vår
sydsvenske blueskung i ens ungdom.
Jo, jag undrade också. Lägren på 80-talet missade jag, då jag mest bodde utomlands och
fick hålla tillgodo med annan träning. Vid sporadiska besök i hemlandet uppsnappades ändå
entusiasmen och mystiken kring dessa läger.
Så det var knappast något som man ville missa
nu när tillfället kom.
Själv hade jag inte haft tillfälle att förbereda
mig, varken fysiskt eller mentalt, som flera
klokare kamrater, och har som instruktör med
några småkrämpor nog latat till mig litet på
senare års läger. Så jag var väl litet rädd att bli
ett ”sänke”. Men efter något dygns träning
med flera uppvärmningar och djupsömnsperioder kändes det allt bättre, och under ledning av
alltid entusiastiska Kurre och Benny så infann
sig känslan att vilja hinna träna så mycket som
möjligt.
Att få träna tillsammans med många duktiga
kamrater och hinna nöta på detaljer är väldigt
nyttigt. Med så mycket träningstid hinner man
med att köra igenom en stor del av vår jiujitsu
och med det breda upplägget som Kurre och
Benny lade upp tycker jag att man kunde uppleva jiujitsun i ett större sammanhang.
Vi som tränade känner ju varandra sedan tidigare men jag blev ändå imponerad av allas träningstempo och goda humör. Jämfört med
Kurres läger i New York så blev vi ändå ordentligt bortskämda, med att kunna vara i en
utmärkt dojo, få god mat och träna tekniker
som inte gör ont. Det spartanska kan också ha
sina poänger, men förutom att det blir trevligare så här, så blir ju inlärningen mycket bättre.
Lustfylld träning är oftast bättre träning!
Att klara ett sådant här arrangemang på bara
tre personer verkar nästan övermänskligt. Vi
har väl länge misstänkt att Kurre och Marja är
av ett annat virke än andra, men även efter alla
Olof Danielsson försvarar sig.
dessa år så kan jag inte låta bli att bli imponerad. Jag har förstått att Marja redan på 60-talet
i princip själv fick stå för undfägnaden vid stora internationella judoläger, men slapp förhoppningsvis då vara uppe mitt i natten och servera tidsvilla tränande, och Kurre är ju Kurre.
Man hade trott att vår Ganso och Riksinstruktören skulle bytas av vid rodret för att hålla
ångan uppe, men icke. Vid varje pass var de
bägge med och kom ständigt med nya träningsformer. I bland rasslade det till och Kurre
visade tekniker jag inte tränat på mina trettio
år, och de satt förstås som gjutna. Bennys kunnande och energi smittar av sig och vi var väl
flera som såg glimten i ögat när han försökte
lura oss att gå och sova strax innan gonggongen ljöd.
Ja, lägret höll verkligen hög standard, och jag
tror att vi kan säkra en hög standard/nivå på
vår jiujitsu om våra Förbundsinstruktörer kan
få den här erfarenheten även i framtiden. Så
det var inte, som han sa som slog sig med
hammaren i huvudet:” Det är skönt när det är
över!” utan, som vi ofta ropade till Peps efter
”Hög standard”: ”En gång till!”
Tack, Kurre, Marja och Benny för ett höjdarläger!
Olof Danielsson
Linköpings JK Zanshin
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
14
Judo i Paris, 20-22 oktober 2011
Onsdagen den 19 oktober 2011 bar det iväg
med flyg till Paris för ett tre dagar långt judoläger. Kenth Bergström från Stockholms Jiujitsuklubb har planerat detta läger tillsammans
med Phillipe Jacomin 6 Dan Judo från Paris i
Frankrike. Phillipe har de flesta av oss träffat
förut och vi vet vilken fin och mjuk judo han
visar. Alla var dock spända på att få träffa Phillipe i hans hemmamiljö.
I Frankrike tillhör jiujitsu och judo samma förbund och har man svart bälte i det ena så har
man det med självklarhet även i det andra. En
farhåga var att vi inte kunde leva upp till våra
jiujitsubälten i judosammanhang men farhågan
kunde tidigt kasseras. Som i alla andra träningssammanhang låg fokus på att öva och att
bli bättre, inte att visa vad man redan kan. De
franska eleverna visade sig vara lika frågande
och förundrade som vi svenskar och norrmän.
Fransoserna borde ju vara mer vana vid Phillips träning men det skvallrar om Phillips
enormt stora repertoar. De franska träningskamraterna var minst lika nyfikna på oss som
vi på dem och vi möttes i ett härligt utbyte och
skratt och svett. Vid tillfällen då två svenskar
eller norrman tränande med varandra gick
fransoserna emellan och delade upp oss så att
vi ständigt tränande med nya ansikten och fick
stifta nya bekantskaper. Varje lägerdag avslutades med omkring en halvtimme tachi-waza
och en halvtimme ne-waza. Både i mattbrottningen och i stående judo så bjöd de mer vana
fransoserna in till skön och prestigelös yakusuke-geiko - varannantursträning. Fantastiskt
roligt och lärorikt.
Dojon bestod i en vacker lokal som var en
gammal simhall där ett golv hade lagts över
den stora bassängen. Den marmorerade betongen gav en antik atmosfär. Det lätt flygande
dammet i luften, solens gass genom de stora
fönstren och den stegrande luftfuktigheten gav
ett förtrollande ljus i lokalen vilket förflyttade
oss till en tid som bara filmer om budons ursprung kan gestalta. Känslan av rustik interiör
förstärktes ytterligare av att dojon och omklädningsrummen var iskalla och att duscharna var
stekheta.
Phillipe Jacomin visar hur viktigt det är att ha egen god
balans för att kunna förflytta sig till bättre positioner
där man är mer skyddad och samtidigt får uke ur balans. Den slutgiltiga fällningen blir en blandning
mellan en ude-garami och
o-soto-gari.
Gruppbild med alla
deltagare, svenskar,
norrmän och fransoser
blandat. Phillipe Jacomin syns i mitten av
mittenraden.
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
15
Hej, alla klubbar!
Nyligen mailades alla redovisningsblanketter till klubbarnas kontaktpersoner. Kom in
med era redovisningar av instruktörer, aspiranter, medlemsantal och föreningsuppgifter
och dyligt, samt förbundsavgifter, innan den
15 januari 2012.
Sätt in beloppet på BG 5040-3419.
Blanketter skickar ni till SJF:s kassör,
Annika Bernhardt Gerhardsson
Eftra 418
311 96 Heberg
Phillipe Jacomin visar en ko-soto-gake, liten
yttre fotblockering. Notera hur hans raka
kropp skapar ett högt tryck med händerna
och en låg blockering med foten. Fällningen
sker, genom att för ett ögonblick, offra den
egna balansen.
I de längre lunchrasterna och på kvällarna efter
avslutad träning bjöds det på massor av mat
bestående av franska delikatesser; ostar, korvar, skinkor, baguetter, frukt och bär, öl och
vin. Lunchrasterna var på omkring två timmar
vilket var tillräckligt för att magens stinnhet
och huvudets yrsel skulle hinna lägga sig.
Att träna judo i Frankrike blev naturligtvis ett
utbyte av kulturella normer, särskilt när vi
svenskar förvirrat undrade när kaffet på maten
skulle serveras. En förstående kvinna sprang
iväg, var borta i nära tjugo minuter och kom
tillbaka med en kaffebryggare. Svenskarnas
oro kunde stillas.
Den stora summeringen av vårt besök i Paris
är att vi har fått vänner för livet och att vi
kommer att fortsätta att utbyta både judo, jiujitsu och vänskap i framtiden.
Text: Erik Lorinder
Foto: Sussi Lorinder
Roslagens Jiujitsuklubb Ki Gen Sen
Om ni saknar någon blankett eller har frågor
om redovisningen, kontakta kassören via
e-mail: [email protected]
Svenska Jiujitsuförbundet
Styrelsen
Vårens läger, 2012
14-15 Januari
Terminsstart.
Klubbläger hos alla SJF-klubbar.
21 januari
Region OST-läger hos Stockholms
Jiujitsuklubb vid Odenplan i Stockholm.
11-12 Februari
Instruktörsläger hos Roslagens Jiujitsuklubb
Ki Gen Sen.
24-25 Mars
Riksläger och årsmöte i Halmstad.
28-29 April
Judoläger med Philippe Jaqomin 6 Dan Judo
i Linköping.
12-13 Maj
Riksläger Oskarshamn.
26 Juni - 1 Juli
Sommarläger i Vessigebro
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
16
KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets Nyhetsblad
17