Hälsa i sociala medier
Hälsa i sociala medier En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas av hälsobudskap i sociala medier. Health in social media A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health messages in social media. Anna Hedström Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Idrottsvetenskapligt program inrikning idrottscoaching Examensarbete, 15 hp Handledare: Owe Stråhlman Examinator: Konstantin Kougioumtzis 150615 ABSTRACT Title: Hälsa i sociala medier - En kvalitativ studie om hur hälsoinformatörer upplever och påverkas av hälsobudskap i sociala medier. Title: Health in social media - A qualitative study of how health communicators perceive and are affected by health messages in social media. Author: Anna Hedström Institute: Karlstad University. Faculty of health, nature and engineering sciences. Tutor: Owe Stråhlman Date: 150615 Number of pages: 34 Keywords: eHealth literacy, health communication, health informers, health literacy, health messages, media literacy, social media Background: With an increased interest in diet and exercise, also health and fitness messages have increased in both traditional and social media. The general guidelines on physical activity and diet are forgotten as training tips increase in the media. Research shows that it is common for individuals to retrieve information from the media when it comes to their own health. In doing so media literacy, health literacy and eHealth literacy becomes increasingly important for health communicators and for those who receive health information. Objectives: The aim of this study was to examine health communicators’ experiences of health messages in social media, and how they are affected by them. Method: Qualitative interviews were chosen as a method to collect data. Six individuals participated in the study, four of them were females and two were men. The criterion for participation was to somehow work to inform about health. To analyze the data collected, qualitative contained analysis were used. Results: The analysis revealed four categories; the health informer experiences of social media content, social media's impact on customers, social media's impact on the health informer work and the health informers use of social media in their work. The results show that health informers experience a certain lack of knowledge among health messages in social media and that many of them are too extreme. These health informers experience that their customers are more well-informed now than a few years ago, due to the use of Facebook, Instagram and blogs. Using social media to search information about diet and exercise is good because it is easily accessible and it is fast, but if one does not have the knowledge of what should be weeded out, these advantages can easily become disadvantages. Respondents feel that it has become a larger equality on diet and exercise that they believe may be due to health messages disseminated on social media. Health communicators can work with to get their customers to be more critical of what they read. Conclusion: The conclusion of the result is that the health communicators indirectly affected by health messages on social media by their clients that often come with questions about things they read or want help to look like some bloggers they follow. Health communicators work is affected in the way that they need to take advantage of social media to help its customers as well as possible and they must also talk to their customers about the source criticism and that they should focus on what feels good for the customer . 2 FÖRORD Jag valde att studera detta ämne eftersom det är ett relativt outforskat område och för att användandet av sociala medier påverkar hälsobranchen. Det är viktigt att följa med i informationskanalernas utveckling för att som hälsoinformatör själv kunna använda dem och kunna informera sina kunder om dem. I denna studie uppmärksammas hälsoinformatörers upplevelser av hälsobudskap i sociala medier och hur de påverkas av dem. Detta kan vara till nytta för de som utbildar sig inom hälsa och kommer att arbeta med hälsoinformation. Jag vill tacka alla deltagare som ställt upp för intervjuer och delat med sig av sina upplevelser. 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ........................................................................................................................................... 5 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................. 7 LITTERATURBEARBETNING ............................................................................................................ 8 Centrala begrepp.................................................................................................................................. 8 Sociala medier. ................................................................................................................................ 8 Hälsokommunikation. ..................................................................................................................... 8 Media literacy, health literacy och eHealth literacy. ....................................................................... 9 Tidigare forskning ............................................................................................................................... 9 Teoretisk referensram ........................................................................................................................ 11 Theory of Social Learning – Social inlärning/modellinlärning. .................................................... 11 Gerbner’s kommunikationsmodell. ............................................................................................... 12 METOD................................................................................................................................................. 13 Urval .................................................................................................................................................. 13 Datainsamlingsmetod ........................................................................................................................ 14 Databearbetning................................................................................................................................. 14 Studiens tillförlitlighet ....................................................................................................................... 16 Etiskt förhållningssätt ........................................................................................................................ 16 RESULTAT .......................................................................................................................................... 17 Hälsoinformatörens upplevelser av sociala mediers innehåll............................................................ 17 Sammanfattning............................................................................................................................. 18 Sociala mediers påverkan på kunderna ............................................................................................. 19 Sammanfattning............................................................................................................................. 21 Sociala mediers påverkan på hälsoinformatörens arbete ................................................................... 21 Sammanfattning............................................................................................................................. 24 Hälsoinformatörens användade av sociala medier i sitt arbete.......................................................... 24 Sammanfattning............................................................................................................................. 26 DISKUSSION ....................................................................................................................................... 26 Metoddiskussion................................................................................................................................ 26 Resultatdiskussion ............................................................................................................................. 27 Slutsats........................................................................................................................................... 31 FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING .......................................................................................... 31 REFERENSLISTA................................................................................................................................ 32 Bilaga 1 ............................................................................................................................................. 34 Intervjuguide. ................................................................................................................................ 34 4 INLEDNING En fysiskt aktiv livsstil medför många hälsofördelar, då det kan ge både fysiskt och psykiskt välmående. Statens folkhälsoinstitut rekommenderar konditionsträning 3-5 gånger i veckan, styrketräning 2-3 dagar i veckan och rörlighetsträning 2-3 dagar i veckan för att få en förbättrad hälsa (Jansson & Anderssen, 2008). Enligt de nordiska näringsrekommendationerna ska näringsintaget på en dag vara fördelat på 25-40 E% (procent av det dagliga energiintaget) fett, 45-60 E% kolhydrater och 10-20 E% protein (NNR, 2012). Att följa dessa klassiska rekommendationer glöms bort mer och mer bland annat på grund av sociala mediers framfart. Intresset för träning och hälsa har ökat drastiskt de senaste åren. Att träna för att se bra ut är en stor motivationsfaktor och fraser som ”strong is the new skinny” används flitigt. Med detta ökade intresse har även hälso- och träningsbudskap ökat inom såväl traditionell media som sociala medier. Att hälso- och träningstrenden har vuxit märks även på arbetsmarknaden där konkurrensen bland utbildade inom hälsa och träning är stor. En populär typ av social media är bloggar, som används av både privatpersoner och företag för att sprida information, reklam och åsikter. Dessa bloggar har många läsare och inspirerar till olika hälso- och träningsbeteenden både på gott och ont. Många av författarna till dessa bloggar har utbildning inom ämnet de skriver om, men de flesta skriver utifrån sig själva och sina egna erfarenheter, vilket betyder att deras råd inte passar alla. De allmänna råden om fysisk aktivitet glöms bort i takt med de ökade träningstipsen i media. Genom att använda sig av sociala medier kan vem som helst sprida sina åsikter och erfarenheter. Som Ringsberg, Olander och Tillgren (2014) skriver så kan vem som helst som har de rätta verktygen, ikläda sig rollen som expert, inom vilka områden som helst och därefter publicera sina åsikter i media. De flesta hälsobudskapen i sociala medier uppmuntrar till att göra saker och testa sådant som vi inte provat förut. Det är lättare att få människor att göra saker än att få dem att låta bli att göra saker och det är framför allt den snabba belöningen som lockar. Finns det något som gör att målet nås lättare än med motion och en bra kost så tar man gärna det lättare alternativet och framtida hälsoproblem blundas för (Jarlbro, 2010). En svensk studie har gjorts som syftar till att undersöka hur hälsotrender konstrueras på sociala medier och vilka konsekvenser som kan komma av det. Resultatet visar att hälsotrender på sociala medier skapas av de som använder sociala medier, de skapar också normerna inom hälsotrenderna. Resultatet visar 5 också att vissa använder sig av sociala medier som främsta informationskälla om hälsa. Trots att de unga kvinnor som deltog i studien har ett kritiskt synsätt och själva upplever att de står emot påverkan från sociala medier så tar de ändå till sig hälsoinformation och hälsotrender på sociala medier (Hogberg & Elgquist, 2014). Enligt Jarlbro (2010) så är en tvåvägs-kommunikation den mest optimala av kommunikationsprocesser, då krävs det att mottagaren är intresserad av ämnet och att sändaren är trovärdig och kan tillhandahålla den information mottagaren efterfrågar. Denna typ av kommunikation som även kallas efterfrågestyrd kommunikation, går att uppnå på sociala medier genom att ställa frågor i kommentarsfälten som författaren eller användaren, av exempelvis ett Instagramkonto, kan svara på. Användningen av sociala medier har ökat stort och bland ungdomar mellan 15 till 24 år använder hela 85 procent sociala medier varje dag. Det är framförallt den stora spridningen av smartphones som gör mediekonsumtionen har ökat så mycket då tillträdet är möjligt var som helst när som helst (Mediebarometer, 2013). Forskning visar att det är vanligt att individer hämtar information från media när det gäller deras egna hälsa. För att bedöma informationen och kunna sortera ut det som är bra för individen krävs ett mediekritiskt perspektiv, detta perspektiv ingår i ”media literacy” eller som det kallas på svenska ”mediaoch informationskunnighet” (Mahmud, 2014). Media literacy bygger på att individen ska vara kritiskt granskande för att kunna ta informerande beslut om sig själv och sina situationer (Ringsberg, Olander & Tillgren, 2014). Flera studier har gjorts som undersöker hur människor tar till sig och påverkas av hälsobudskap i media. Få studier har däremot gjorts för att undersöka hur de som arbetar med hälsa och träning uppfattar och påverkas av hälsobudskap i sociala medier i sitt arbete. Detta gör att denna studies betydelse ökar eftersom det är ett relativt outforskat område. Detta ämne är intressant ur ett folkhälsoperspektiv att undersöka eftersom hälsoinformatörer är en växande yrkeskategori och att hälsobudskap genom sociala medier blir allt vanligare. Det ger också kunskap om hur allmänhetens kunskap om hälsa ser ut och hur mycket den kunskapen påverkas av sociala medier. 6 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med studien är att undersöka hur hälsoinformatörer uppfattar hälsobudskap i sociala medier och om det påverkar deras arbete. Syftet ska försöka besvaras genom dessa frågeställningar: Hur upplever hälsoinformatörer sina kunders informationssökande om hälsa? Hur upplever hälsoinformatörer hälsobudskapen i sociala medier? Hur upplever hälsoinformatörer att sociala medier påverkar sina kunder? Hur upplever hälsoinformatörer att sociala medier påverkar sitt eget arbete? 7 LITTERATURBEARBETNING Centrala begrepp Sociala medier. Sociala medier är webbpatser och mobila applikationer som ger individer en chans till att direkt kommunicera med varandra och dela sina åsikter genom exempelvis text eller bild (Nationalencyklopedin, 2015). Användandet av sociala medier har ökat i takt med det växande utbudet av smartphones och surfpattor. Tillgängligheten är näst intill obegränsad och vem som helst kan publicera nästan vad som helst. Facebook och Instagram är två nätverkstjänster som de flesta känner till och som många använder världen över. En blogg kan ses som en elektronisk dagbok där bloggaren (författaren av bloggen) kan dela med sig av åsikter och erfarenheter till allmänheten. De som läser bloggen kan också komma med åsikter om vad de läst på bloggen genom att skriva en kommentar till bloggaren (Burke & OomenEarly, 2008) Sandberg (2004) skriver att eftersom det som skrivs i media kan påverka folkhälsans utveckling så finns ett stort ansvar gentemot läsarna att informationen är användbar, begriplig, korrekt och relevant. Samma sak borde gälla i sociala medier när det handlar om sådant som kan påverka människors hälsa. Hälsokommunikation. Kommunikation är en tvåvägsprocess vilket innebär att tala med någon och inte till någon, som vid information. Kommunikation kan där emot bestå av information. I kommunikationsprocessen finns alltid en sändare, ett budskap, ett medium som budskapet sänds via, en mottagare som reagerar på budskapet vilket ger någon form av effekt. Mottagarnes reaktion kan sedan gå tillbaka till sändaren, så kallad feedback. Är budskapet hälsofrågor kallas kommunikationen hälsokommunikation (Jarlbro, 2010). 8 Media literacy, health literacy och eHealth literacy. Media literacy kan på svenska översättas till mediakunnighet, health literacy till hälsokunnighet. eHealth literacy kan förklaras som individens förmåga att leta efter hälsoinformation på internet och själv förstå och bedöma den information de hittar (Mahmud, 2014). Med hälsokunnighet menas hur väl individen kan ta till sig, förstå och anväda information som avser att främja eller bibehålla hälsa (Ringsberg, Olander & Tillgren, 2014). Individer med låg hälsokunnighet utvecklar sämre hälsa (Sandberg & Möllerström, 2014). Mediakunnighet innebär att kunna tolka, analysera och utvärdera information i media det bygger på att kritiskt granska information för att kunna fatta beslut för sitt eget liv (Mahmud, 2014). På senare tid innefattar det även att kunna producera medieinnehåll i exempelvis sociala medier för att kunna uttrycka sig offentligt. Många som arbetar med hälsofrågor saknar eller har bristande kunskaper inom både media och kommunikation. För att kunna få till en fungerande hälsokommunikation bör både mediakunnigheten och hälsokunnigheten vara hög hos både sändare och mottagare. Detta blir allt viktigare då spridnignen av hälsobudskap i sociala medier blir allt större. Det innebär också att mottagaren bör ha hög kunskap om att söka och bedöma hälsoinformation på internet och sociala medier för att kunna främja sin hälsa. Tidigare forskning Forskning om hur hälsoinformatörer upplever hälsobudskap i sociala medier och hur de upplever att de påverkas av sociala medier är bristfällig. Här nedan presenteras studier som gjorts om hur sociala medier kan användas för att sprida hälsobudskap, hur de som sprider hälsobudskap i sociala medier framställer sig själva och sina budskap. En studie av Leak, Benavente, Goodell, Lassiter, Jones och Bowen (2014) gjordes för att undersöka hur sociala medier kan användas för att kommunicera information om kost och nutrition till låginkomsttagande kvinnor. Fyra fokusgrupper skapades, med kvinnor som läst kostvetenskap och använder Facebook, bloggar, Twitter eller Youtube minst två gånger i veckan. Deltagarna var överens om att sidornas innehåll, underhåll och möjlighet till att nätverka med andra, hade stor betydelse för en nutritionsinformationssida på sociala medier. Att informationen är tillförlitlig, kommer från kända och trovärdiga källor samt att informationen kan delas på en säker plats, var andra behov och krav som kom fram som förutsättning för en fungerande kommunikation om nutrition på sociala medier. 9 Kunde informationen styrkas av aktuell forskning uppfattades den som mera trovärdig. Vad de kom fram till var att sidan skulle innehålla främst recept, nyttiga sätt att tillaga mat och hur onyttiga ingredienser kan ersättas med nyttigare alternativ. Deltagarna var också överens om att personen som skrev informationen på sidan helst skulle ha jobbat med nutrition i flera år och som person skulle vara karismatisk, realistisk och entusiastisk. För att få ett ökat förtroende för den informationsansvarige kom ett förslag om att ha en sida där man kunde läsa om personens bakgrund. Det var också viktigt att få snabba svar när de ställer frågor. En artikel i tidskriften American Journal of Health Education (2008) beskriver hur gymnasieelever som läst kurser inom hälsa fått lära sig att skapa en blogg där inläggen handlar om det de lärt sig om hälsa på kursen. Eleverna fick välja mellan tio olika teman att skriva om på sin blogg. De kunde exempelvis välja att analysera hur hälsosamma olika matvaror är, dela med sig av hälsosamma recept, diskutera en aktuell hälsofråga eller starta en hälsokampanj. Förutom att göra inlägg på sin egen blogg skulle eleverna kommentera sina klasskamraters inlägg och själva svara på kommentarer på sin egen blogg (Burke & OomenEarly, 2008). En undersökning gjordes där bloggar skrivna av kvinnor, innehållande idrottsrelaterade inlägg, sammanställdes för att se hur kvinnorna framställer sig själva och vad de har för inställning till idrott. Bloggarna var inte intresserade av att skriva om professionella idrotter och utövare, utan de hade två andra primära avsikter. Den ena var att skriva om sina egna erfarenheter om idrott och om hur de själva har kommit igång med att bli fysiskt aktiva. Det andra var att förse sina läsare med information om idrott som kan hjälpa dem att hitta välbefinnande. Författarna tar upp att en svaghet med den här sortens studier, vilken är att det är omöjligt att veta vem som egentligen har skrivit bloggarna, och om det som skrivs och läggs ut verkligen är sant (Antunovic & Hardin, 2013). En studie gjord i Taiwan undersökte hur bloggläsare uppfattar tillfredsställelse av att läsa bloggar, vilket bidrar till att de blir lojala mot bloggen, vilket i sin tur medför att bloggarens makt ökar. Studien fokuserar på bloggläsarnas perspektiv och det inflytande som läsare har på bloggare. Studien visar att om bloggläsarna är nöjda med bloggens innehåll ser de den också som en trovärdig informationskälla. För att läsarna ska återkomma till bloggen måste bloggaren tillgodose läsarnas informationsbehov. Ju fler nöjda läsare bloggen har desto mer beroende blir läsarna av bloggarens åsikter (Hsu, Huang, Ko & Wang. 2014). 10 En litteraturstudie gjordes i Storbritannien där syftet var att ta reda på varför samhällets engagemnag för e-hälsotjänster är så varierande trots dess potentiella fördelar. Med ehälsotjänster menas i det här fallet en internetsida eller forum där allämnheten kan få professionell hjälp med olika hälsofrågor. Resultatet visade bland annat att stigande ålder och låg socio-ekonomisk status hade negativ påverkan på uppfattningen av användandet av ehälsotjänster. Även bristande kunskap om datorer och internet bidrog till detta. Medvetenheten och användandet ökade dock med högre utbildning och kunskap. Dock är människor utbildade inom hälsa fortfarande ett viktigt komplement till e-hälsotjänster, exempelvis personliga tränare. Internetforum där personer med liknande problem och frågor kan dela med sig av sina erfarenheter och få stöd och empati ses ofta som en trygg och personlig miljö där personerna kan känna en typ av samhörighet (Hardiker & Grant, 2010). Teoretisk referensram Två teorier används senare i resultatdiskussionen, dels för att diskutera och analysera respondenternas svar och dels för att eventuellt kunna förklara delar av det resultat som framkommit i studien. De två teorierna presenteras här nedan. Theory of Social Learning – Social inlärning/modellinlärning. The theory of social learning, som på svenska kan kallas både för modellinlärning och social inlärning, skapades av socialpsykologen Albert Bandura. Teorin baseras på att människor lär sig genom att observera och imitera andra. För att modellinlärning ska fungera bör personen först vara uppmärksam för att komma ihåg vad den sett och sedan repetera för att tillslut själv kunna utföra samma sak (Bandura, 1971). För att denna teori ska ha så bra effekt som möjligt bör personen som observerar på något sätt känna samhörighet med den observerade eller se upp till eller beundra personen. Dessa personers beteende behöver också belönas (Jarlbro, 2010). 11 Gerbner’s kommunikationsmodell. Denna modell grundades av George Gerbner. Han ville lyfta fram att kommunikationens dynamiska karaktär och påvisa vad som påverkar kommunikationens tillförlitlighet. Gerbner menar att det finns flera faktoror som påverkar hur en person uppfattar en händelse, vilket i sin tur påverkar hur informationen förs vidare, vilket påverkar hur nästa person uppfattar händelsen. M (människan) uppfattar en händelse (H), hur händelsen uppfattas (H1) beror på urval, sammanhang och tillgänglighet. Det faktiska innehåll (H2) som M skapat från H sänds ut till allmänheten genom olika kanaler (Gerbner, 1956), exemplevis sociala medier. För att ge en tydligare bild av Gerbners kommunikatiosmodell visas den öveskådligt här nedan i Figur 1. Figur 1. Gerbners kommunikationsmodell. 12 METOD Kvalitativa intervjuer har använtas för att samla in data. Intervjuerna har använts för att försöka förstå hur den intervjuade känner, tänker, handlar, beter sig och vad som driver personen.Valet av datainsamlingsmetod gjordes för att få en djupare uppfattning om respondenternas upplevelser och känslor, vilket är svårt vid exempelvis enkätundersökningar. Vid personliga intervjuer tillåts respondenterna att ge berättande svar och intervjuaren kan ställa följdfrågor (Hassmén & Hassmén, 2008). Vid användning av kvalitativ metod ges utrymme att tolka svaren och få en förståelse för en persons upplevelser, känslor och erfarenheter. Metoden används för att hitta det individuella, det unika, det särskiljande och eventuellt avvikande (Trost, 2010). Studien är empirisk då fokus ligger på den enskilda individens erfarenheter (Hassmén & Hassmén, 2008). Studien har en hermeneutiskt ansats då det är respondentens uppfattning om sin omgivning och den värld den lever i och hur respondenten upplever det som undersöks. Det fanns ett intresse att få fram respondenternas personliga upplevelser och åsikter vilket även gör studien ideografisk (Trost, 2010). Urval För att få ett strategiskt urval av deltagare till studien användes ett snöbollsurval som är en typ av bekvämlighetsurval där de som intervjuats får ge förslag på ytterligare personer som skulle passa för studien (Trost, 2010). Till studien söktes minst sex deltagare, kriterierna för att få delta var att de på något sätt arbetar med att informera om hälsa. Tio personer tillfrågades om att delta i studien, två av dem lämnade inget svar och två tackade nej. Informationsbrev innehållande bakgrund, studiens syfte och tillvägagångssätt skickades ut via mejl till alla tillfrågade. De som tackade ja till att delta kontaktades via mejl om tid och plats för intervjun. De sex deltagarna var fördelade på fyra kvinnor och två män i åldrarna 25-50 år. De har jobbat som hälsoinformatörer i allt ifrån några månader upp till 10 år vilket ger en bra spridning både på yrkeserfarenhet och uppfattning om hur branschen har förändrats genom åren. De har även olika arbetsuppgifter och träffar olika sorters människor då tre av dem är hälsokonsulenter, två är personliga tränare och en är receptionschef och verksamhetsutvecklare på ett större träningscenter. Fyra av deltagarna arbetar i en storstad medan de andra två arbetar på mindre orter. 13 Datainsamlingsmetod För att samla in data gjordes kvalitativa intervjuer där grunden till intervjuerna utgjordes av en intervjuguide (Bilaga 1) med frågor utformade på ett sätt så att svaren sedan skulle besvara studiens frågeställningar. Frågorna handlade främst om hur hälsoinformatören uppfattar hälsobudskap i sociala medier och hur hälsoinformatören påverkas av att kunder använder sig av sociala medier för att söka information om kost och träning. Intervjuerna var semistrukturerad då de intervjuguiden utgjordes av teman innehållande till störtsa del öppna frågor utan svarsalternativ. Intervjuaren anpassade formuleringar efter respondenten och följdfrågor efter tidigare svar för att få så öppna svar som möjligt, detta medför en låg grad av standardisering och tillåter stora variationer (Trost, 2010). Intervjuerna genomfördes på den plats som deltagaren själv valt, vilket ökar deras känsla av trygghet. Alla deltagare valde att genomföra intervjun på deras arbetsplats. En av dessa intervjuer genomfördes via telefon då det inte gick att få till en fysisk träff. Med deltagarnas samtycke spelades intervjuerna in, med hjälp av en mobiltelefon, för att få med alla svar och inte gå miste om någon information. Intervjuernas längd varierade mellan 23 minuter till 37 minuter. Databearbetning De inspelade intervjuerna transkriberades ordagrant och lästes sedan igenom för att få en helhetsbild av alla intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera och tolka det insamlade materialet. Denna databearbetningsmetod används för att tolka texter och för att se skillnader och likheter i materialet (Hassmén & Hassmén, 2008). Datamaterialet lästes igenom innan själva analysarbetet påbörjades för att få en helhetsuppfattning (Trost, 2010). Meningsbärande enheter togs ut för att samla det som är av vikt för studiens syfte. Dessa enheter kondenserades för att göra dem mer lätthanterliga, utan att gå miste om någon viktig information. Koder som beskriver innehållet sattes på var och en av de kondenserade meningsenheterna, de koder med liknade innehåll utgjorde kategorier. Det resulterade i fyra olika kategorier som blev resultatdelens rubriker. Här nedan visas ett exempel på hur analysprocessen gick till, från det att meningsenheter tog ut till att kategorier skapades. 14 Tabell 1. Exempel från analysprocessen Meningsenhet ...så märker man ju ändå att den har ändrats och att det har gått ner i åldrarna och att det har blivit mer, internet säger, sociala medier säger Ja, men både tidigare, mycket yngre men sen kommer det äldre som också följer mycket alltså som kan följa sociala medier så sett. Men jag tycker ändå så att det har blivit mycket mer hos yngre, jag ska va smal, jag ska va stark, jag ska se så ut, jag se ut som henne, jag ska se ut som han och alla proteiner shakes, drycker allt sånt. Det blir ju, det går ju ner i åldrarna. Kondenserad meningsenhet Gått ner i åldrarna. Mer sociala medier. Kod Kategori Gått ner i åldrarna. Mer sociala medier. Sociala mediers påverkan på hälsoinformatörens arbete Yngre och äldre följer sociala medier. Yngre vill ta efter det de ser och läser. Yngre vill ta efter det de ser och läser. Sociala mediers påverkan på kunderna Graneheim och Lundman (2004) skriver att det finns olika nivåer av tolkning. I den här analysen användes främst manifest tolkning men även latent tolkning har använts. Manifest tolkning innebär att som är tydligt och uppenbart i texten tolkas medan latent tolkning innebär att författaren själv tolkar sådnat som inte uttrycks i texten. Författaren har försökt att vara öppen och inte ha förutfattade meningar vid genomförandet av analysen för att inte påverka resultatet. 15 Studiens tillförlitlighet Studiens tillförlitlighet kan bedömas utifrån validitet och reliabilitet. Med validitet menas hur de iakttagelser som gjorts under studien stämmer överens med de begrepp som konstruerats och om resultatet kan generaliseras. Med reliabilitet menas hur väl resultaten skulle stämma överens om studien skulle genomföras igen (Hassmén & Hassmén, 2008). Detta är mycket svårt att uppnå med intervjuer då alla intervjupersoner har olika upplevelser och erfarenheter. För att öka studiens realibilitet kan studiens tillvägagångssätt noggrant beskrivas. Genom att presentera citat i resultatet stärks studiens tillförlitlighet. Etiskt förhållningssätt Inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning finns fyra etiska krav som måste uppfyllas. Informationskravet som innebär att deltagarna ska informeras om studiens syfte och tillvägagångssätt och rätten om att när som helst kunna avbryta sitt deltagande. Samtyckeskravet innebär att deltagrna i studien måste ge sitt samtycke till deltagande och den information de fått om studien (Vetenskapsrådet, 2009). Dessa krav tillgodosågs genom att deltagarna fick ett skriftligt informationsbrev via mejl och även muntlig information vid intervjutillfället och att deltagarna gav sitt samtycke till deltagande och att intervjun spelades in. Konfidentialitetskravet innebär att deltagarna inte på något sätt ska kunna identifieras i arbetet (Vetenskapsrådet, 2009). Detta krav har tillgodosetts genom att ingen information som kna identifiera deltagarna har tagits med i arbetet och att fiktiva namn använts vid citat. Nyttjandekravet är det fjärde kravet och syftar till att all insamlad information endast ska användas i den aktuella studien (Vetenskapsrådet, 2009). Kravet uppfylldes genom att deltagarna försäkrades om att all information och inspelningarna endast skulle användas i denna studie och så fort arbetet var slutfört skulle inspelningarna raderas, vilket har gjorts. 16 RESULTAT Hälsoinformatörens upplevelser av sociala mediers innehåll I resultatdelen kommer hälsoinformatörernas upplevelser av mediebudskapen att presenteras. Både vad de upplever för olika typ av hälsobudskap i sociala medier och vad de anser om kunskapsnivån på budskapen. Respondenterna är överens om att de ser mycket olika hälsobudskap i sociala medier som inte stämmer överens med deras egna värderingar om kost och motion. De sållar oftast bort det de inte tycker stämmer men ibland kan de läsa sånt som inte överensstämmer med deras egna värderingar eftersom det kan vara intressant att ta del av andras åsikter. Så här svarar två av respondenterna på frågan om hur de upplever kunskapsnivån på det de ser och läser i sociala medier: Vissa som man kanske började att läsa slutade man att läsa just för att de skriver bara skit, om man får säga så. Jag följer nog egentligen bara såna här som större som liksom som ofta är utbildade själva så att det har evidens för det de skriver liksom. Såna här hobby bloggare ger mig ju inte så mycket eftersom det de skriver kan de ha hittat på eller någonting. (Sofia). Ehh men ibland så kan man fundera över alla dom här instagramuppdateringarna liksom och de här online PTs elelr coacherna eller vad det nu är, vad de har, hur de har, vad har de läst liksom, vad bygger de allting på? Så jag tycker att man ska vara ganska kritisk ändå. Vad har de för syfte och vad har de för perspektiv på träning? Varför gör de det här? Det är ju klart att det är fränt att jobba med hälsa i dagens samhälle, det är ju det fränaste det går att göra. Det är ju som IT i början av 90-talet, det var också jävligt fränt. Men ja, jag tycker att man ska vara riktigt kritisk och inte svälja allting med... (Per). Alla respondenterna märker att en viss okunskap skiner igenom bland hälsobudskapen i sociala medier. Tre av dem nämner att det är lätt att utbilda sig till exempelvis personlig tränare, där det finns kurser på bara några veckor som ger licens. Två av respondenterna nämer att de helst vill att det ska finnas någon vetenskaplig bakgrund eller det på något sätt är 17 evdidensbaserat, det de läser för att det ska vara trovärdigt. Flera respondenter nämner att de märker stor skillnad på kunskapsnivån på privatpersoner och de som arbetar med hälsoinformation. En av respondenterna uttrycker sig så här: Jag tänker ofta då när jag läser att de ofta använder sig själv som referens och hänvisar till och då blir det ju väldigt litet, Jag kan tänka att det blir väldigt smalspårigt när man bara hävisar till sina egna upplevelser. (Lena). Flera av respondenterna är överens om att det är mer hälsobudskap om kost än om träning. En respondent säger att 99 av 100 av hennes kunder äter för lite och att flera av dem inspireras av personer i olika sociala medier. En annan säger till exempel att han tror att det är kosten som är boven, träna kan man göra hur mycket som helst bara man äter tillräckligt. De tre vanligaste sakerna man ser, eller det man ser på instagram det är träning mat och barn. Det är det som flödet består av i princip. Träning och mat det verkar ju vara otroligt viktigt för folk. Att lägga ut vad man har tränat och vad man äter. (Per). Flera av respondenterna är överens om att hälsobudskapen i sociala medier är för extrema, att äta, röra på sig och samtidigt må bra glöms bort. Målen är ofta att se ut på ett visst sätt eller att prestera i någon tävling, inte att må så bra som möjligt. Ja, men att dom, det blir ju för mycket. Det blir, folk blir så himla måna om att det ska gå så snabbt som möjligt och att man ska se så bra ut som möjligt och det blir för mycket liksom att folk är så himla desperata över vad andra folk tycker och tänker så de gör inte vad de själv tycker och tänker är bra. Utan det blir liksom en ond cirkel. (Kristin). Sammanfattning. Respondenterna är överens om att många hälsobudskap i sociala medier är för extrema, både vad det gäller kost och träning. Framförallt är det kanske kostbudskapen som är alldeles för tillspetsade och kan orsaka problem för dem som tar till sig dessa budskap. Respondenterna märker också av en viss okunskap bland de som förmedlar hälsobudskapen och att de ofta använder sig själva som referenser vilket de inte upplever speciellt tillförlitligt. 18 Sociala mediers påverkan på kunderna Hälsoinformatörernas kunder påverkas av hälsobudskapen i sociala medier på många olika sätt. De sociala medier som respondenternas kunder upplevs använda mest är Facebook, Instagram och bloggar. En av respondenterna säger att han tror att de yngre kunderna använder sig mest av Instagram och att de kunder över 30 år använder sig mest av Facebook. Flera av respondenterna upplever att deras kunder är mer medvetna nu än de var förr. De har själva letat information och testat olika saker innan de kommer för konsultation. De personliga tränarna som intervjuats märker att deras kunder tar del av hälsobudskap i sociala medier genom att de ställer mycket frågor om kost och träning som de läst eller sett på Facebook, instagram eller någon blogg. Ofta kommer kunder med önskemål om att se ut som en viss person, vilket ofta är kvinnor. Kvinnor vill ofta ”tighta till kroppen” som en av de personliga tränarna uttrycker sig, medan männen vill ha mer muskler. En av respondenterna säger så här om hur han upplever att kvinnor och män har olika mål med sin träning: Det kanske bara är någon konstig tanke jag har. Men jag tror det. Men det kanske sitter i det här med att man vill vara snygg och fin som tjej eller kvinna liksom. Det är så mycket fokus på utseede då. Medan män kanske tänker mer på prestationen, att det är fränt att lyfta 250 kilo i makrlyft. (Per). Respondenterna är överens om att det är vanligare bland kvinnor att använda sociala medier för hälsoinformation. Två av respondenterna tror att det handlar om att kvinnor har ett större bekräftelsebehov än män. Två av hälsokonsulenterna upplever att när kvinnor kommer till dem för konsultation har de ofta sökt information själv, och har exempelvis provat olika dieter. De säger sig även ofta veta vad de egentligen borde göra för att förbätttra sin hälsa, men under samtalets gång kommer det fram att de inte visste så mycket ändå. Männen där emot kommer oftast bara och säger vad de vill ha hjälp med. Ja, och att kvinnor har ofta att de tror att så här ska det vara men det kanske inte alltid har hållt sig så bra för dom då men att då ha de sett eller hört eller läst nånstans. Så kvinnor påverkas ju mer av sånt än vad män gör. Men det verkar ofta som om kvinnor har läst någonting men män är mer så här ”jag vet inte, hjälp mig”. (Sofia). En av de personliga tränarna berättar att kunderna kommer ofta och frågar om det de har läst i sociala medier, och att de gärna vill höra hans åsikter. Han upplever att kunderna som väljer 19 att komma till honom för hjälp med träning och kost också har en viss tilltro till hans kunskaper och att de väger tyngre än det de läser på sociala medier. Han tror också att det är lättare att ta till sig någonting som en person säger än något som en person har skrivit. Jo, men precis. Men jo det gör dom, alltså det känns väl som om de flest, jag tror att de flesta har lättare att ta tills sig när det faktiskt är en personen som säger nånting än att nån har skrivit det. För nånstans så kanske det finns nån typ av källkritik så vem som helst kan ha skrivit det. de flesta är någorlunda källkritiska och har ett mer förtroende till mig. (Patrik). Respondenterna upplever att det finns både för- och nackdelar med att deras kunder söker efter hälsoinforation bland sociala medier. Positivt är att de är intresserade av sin egen hälsa och söker information och provar saker för att hitta det som passar bäst. Genom att prova och misslyckas så lär de sig mycket. Positivt att de söker information och provar själva för att lära sig om det går snett. Men det finns risker också, till exempel om de följer någon diet som gör att de blir sjuka (om de redan har någon sjukdom som blir värre). (Maria). En respondent tycker att det är till fördel att det är lättillgängligt och att det går snabbt, men han tycker också att just det kan vara till nackdel också. Andra nackdelar kan vara som flera av respondenterna upplever, att hälsobudskapen i sociala medier inte passar för alla. Alla har olika bakgrund och förutsättningar som de själva får anpassa sig efter. Folk tar även till sig och tolkar informationen på olika sätt, vilket gör att det som postas kan få olika effekter beroende på vem som läser det. Två av respondenterna tycker att de som läser själva måste ta ansvar för den information de tar till sig, det är deras eget val vad de vill göra och inte göra. En annan respondent tycker att de som skriver eller lägger ut bilder på sociala medier också ska ta ett ansvar för vad de lägger ut, speciellt när det handlar om sådant som kan påverka andras hälsa. Folk kan ju ta det så olika. Man kan ju ha en väldig inverkan på folks liv, både positiv, givetvis positiv men också negatvit beroende på vad man skriver då. Det är klart, man kan inte passa alla, det kan man ju inte men nånstans tycker jag ändå att, ju större blogg man har desto viktigare är det också... Om man skriver om såna här saker som påverkar människors hälsa, det är ju det jag menar. Har man en sån blogg där man faktiskt kan påverka 20 människors liv istället för att berätta om sitt eget och då är det viktigt att det är bra grejer. (Patrik). En av respondenterna påpekar att det inte bara är de som skriver på sociala medier som behöver kunskap om det de skriver, utan läsarna behöver också kunskap för att kunna sålla bort det som inte passar för dem. En av respondenterna berättade om en kund som haft anorexia och nu fått ett kostschema från en personlig tränare via internet, som med hennes bakgrund var helt fel. Hon hade fått ett kostschema som skulle kunna göra så att hon blev sjuk igen. En respondent tycker att den största nackdelen är att inte få någonting tillbaka om man vänder sig exempelvis till en blogg för information. Han tycker att det är bättre att gå och träffa en personlig tränare eller rådgivare för att kunnna prata och diskutera fram något som passar. Han menar att sociala medier är en envägskommunikation, för att det ska kunna bli en tvåvägskommunikation måste den som läser bloggen också kommentera och ställa frågor och inte bara ”svälja allt med hull och hår”. Flera av respondenterna håller med om att det är bättre att träffas och prata i verkligheten. Sammanfattning. De sociala medier som respondenternas kunder använder sig mest av är Facebook, Instagram och bloggar. Respondenterna upplever att deras kunder är mer pålästa nu än för några år sedan. De kommer ofta med frågor om sådant de läst eller sett på sociala medier och undrar om det är bra för dem och vad hälsoinformatören tycker. Respondentren tar också upp att både den som skriver och den som läser har ett visst ansvar, men att det är läsarna som måste ha mer kunskap för att veta vad som är bra för sig själva och inte. Användning av sociala medier för att söka information om kost och träning är bra för att det är lättillgängligt och det går snabbt, men finns inte kunskapen om vad som bör sållas bort kan dessa fördelar bli nackdelar. En respondnent påpekar att sociala medier är en envägskommunikation som man inte får någonting tillbaka av, såvida man inte ställer frågor och får svar på dem. Respondenterna upplever att kvinnor använder sig mer av sociala medier än män. Sociala mediers påverkan på hälsoinformatörens arbete Hälsoinformatörerna påverkas också av hälsobudskapen i sociala medier, både genom att de själva läser och tar del av budskapen och genom att deras kunder använder sig av sociala medier. De sociala medier som hälsoinformatörerna påverkas mest av är Facebook och Instagram. Bloggar påverkar till viss del men inte lika mycket de andra två. En av respondenterna upplever att Instagram används mest men att bloggar kanske påverkar mer 21 eftersom de innehåller mer information. En av respondenterna tror att bloggar är lite passé, att det går mycket fortare att skriva någonting på Facebook eller lägga ut en bild på Instagram. Flera av respondenterna upplever att det är de yngre kunderna som mest använder och tar del sociala medier, men att det även börjar visa sig hos kunder i medelåldern. En av respondenterna upplever att intresset för kost och träning har gått ner i åldrarna. Tre av respondenterna uttrycker att de upplver en större hets kring kost och träning än vad det varit förut. Alltså det har blivit en sån hysteri så det blir inte hälsosamt eller det känns som om folk har glömt bort lite vad hälsa är. (Patrik). De tror att det sociala medier kan vara en bidragande faktor till detta. Detta märks bland annat på att gymanläggningar har fler besökare och antalet och intresset för motionslopp har ökat mycket de senaste åren. Allt fler provar dieter. Flera av respondenterna upplever att deras kunder har testat olika dieter som de fått från sociala medier. De frågar då om dessa dieter är något för dem, några frågar innan de testar och andra testar först. Vissa har redan bestämt sig för att köra på dieten men frågar ändå. En respondent berättar om kunder hon haft som tagit del av olika hälsobudskap på sociala medier. En kund har testat typ alla kostdieter som finns, ja men den här vad heter den, shape up appen, som kan kan fylla i kost ja, och det finns 50-åringar som kommer och säger att de har läst det här, funkar det här, kan man göra så här som dom säger, jag har följt den här personen. (Kristin). Några av respondenterna upplever att det ibland kan vara svårt att få fram sina budskap om kost och motion när kunderna redan har tagit till sig andra hälsobudskap, exempelvis via sociala medier, och bestämt sig för att dessa är bra och att de ska köra på det. Kunderna får självklart bestämma själva vad de vill göra men hälsoinformatören vill också det som är bäst för kunden. En respondent berättar att hon tänker så här när hennes kunder kommer och frågar som hälsobudskap de sett på sociala medier: Mitt jobb är ju att motivera dem till att själva ta tag i sin kost och motion. Vi frågar dem vad de själva tror skulle fungera för just dem. (Maria). 22 En av respondenterna berättar att om hon märker att en kund tar efter sånt de läst på exempelvis bloggar så brukar hon föra ett samtal med kunden. Ja, dom kunderna som jag har märkt blivit, så här läser allt dom ser på instagram gör allt som de läser på bloggar, dom har följt allt sånt och bara jag läst det här och då får jag dom liksom att tänka efter varför, vad gav det dig liksom. Alltså ändå så att de ska förstå att det går inte att göra allt och lyssna på allt. Försöka få dom att förstå sunt förnuft.Att alla individer är inte likadana och att de utgår från och tittar på sig själva, hur mår du och varför vill du se ut som den där personen, hur tror du att du skulle må, och hur mår du, om du nu vill se ut som den här personen, hur mår du på vägen dit. (Kristin). Samma respondent upplever också att det kan vara svårt att få kunden till att vara mer kritisk och känna vad som är rätt för en själv då kunden är ute efter bekräftlese. Bekräftelsebehov är ändå något naturligt menar hon. Nästan alla respondenter sa att de brukar nämna för sina kunder att de ska vara källkritiska och tänka på vem som skriver det de läser och hur trovärdigt det egentligen är. Flera respondenter berättade att de inte är öppet kritiska eller pratar dåligt om sociala medier som informationskälla men att de istället brukar ta upp den information och hälsobudskap de själva står för. De är också noggranna med att poängtera när det är deras egna åsikter de tar upp eller om de är vetenskapliga. En av respondenterna svarar så här på frågan om hon pratar med sina kunder om att vara källkritisk: När du ställer frågan till mig så kan jag tänka mig att jag kanske skulle kunna stanna till lite längre i de här ämnena när de kommer upp det här med bloggar och sånt och vara mer nyfiken på vad de läser. Så det är bra att du ställer frågan till mig för då kan jag tänka lite. På att jag ska vara mer nyfiken på det de läser. (Lena). På en av arbetsplatserna finns en expertgrupp bestående av en dietist, en sjukgymnast, en psykolog och organistaionens chef. Denna grupp läser på och tar del av all ny information och nya trender inom allt som har med kost, motion och hälsa att göra. Både vetenskapligt och bland media, så har de anställda några frågor kan de vända sig till expertgruppen där de får all information de behöver, vilket de anställda tycker känns tryggt. 23 Sammanfattning. De sociala medier som hälsoinformatörerna påverkas mest av är Instagram, Facebook och till viss del bloggar. En av respondenterna tror att bloggar är lite passé, att det går mycket fortare att skriva någonting på Facebook eller lägga ut en bild på Instagram. Respondenterna upplever att det blivit en större hets kring kost och motion som de tror kan bero på hälsobudskapen som sprids på sociala medier. Hälsoinformatörena får mycket frågor från deras kunder angående hälsobudskap de sett på sociala medier. Vissa har redan testat och bestämt sig för att exempelvis köra på en diet, men frågar ändå hälsoinformatörens åsikter. Vanligast är att kunderna frågar hälsoinformatören innan de testar om det kan vara något för dem. Hälsoinformatörerna upplever att det är bra att kunderna letar information själva men de vill ändå att kunderna ska rådfråga dem först innan de testar något på egen hand. Hälsoinformatörerna får jobba mer och mer med att få deras kunder att vara mer källkritiska till det de läser. Hälsoinformatörens användade av sociala medier i sitt arbete En av respondenterna säger att hon skulle kunna tänka sig att rekommendera bra bloggar till sina kunder. Men hon känner sig osäker på om hon själv skulle kunna ha en blogg då hon är rädd att det hon skriver ska uppfattas fel och få negativa konsekvenser. Jag skulle kunna göra det på något sätt, men jag är rädd att det blir samma tänk att man sätter, sår ett frö hos en person som är lite instabil eller osäker och kanske fastnar på nånting, kanske bara ett ord man säger eller skriver och att det får fel innebörd. (Kristin). Alla respondenternas arbetsplatser har både en hemsida och en facebooksida som används för att sprida allmän information om själva organisationen eller företaget och om olika event och liknande. Ingen av sidorna används direkt för att ge personliga råd om kost och motion, utan de ser hellre att personen i fråga kommer dit eller tar kontakt per telefon. En av arbtesplatserna har även ett Instagramkonto där de läggger ut information och bilder på olika event och utbudet i deras café. En av arbetsplatserna hade provat att använda sig av en blogg för att nå ut med information men den hade för få besökare så de bestämde sig för att lägga ner bloggen och istället starta en Facebooksida och än så länge upplevs det ha fungerat bättre. 24 Två av respondenterna följer olika hälsobloggar och läser dem regelbundet, men det gör de för sin egen skull och inte för att använda det i sitt arbete. Men de upplever ändå att de får ny och bredare kunskap som de faktiskt kan använda i sitt arbete. Två andra respondenter läser bloggar sporadiskt för eget intresse och för att få inspiration. De läser heller inte bloggar för att använda det i sitt arbete men berättar att de kan få inspiration till exeplevis upplägg av tränigsprogram eller pass eller att de kan ta upp nyheter och trender inom kost och träning till diskussion med sina kunder. En av respondenterna svarar så här på frågan om hon läser läser bloggar för att se vad som finns: Jo, men jag brukar nog kika lite gran, just för när man träffar den yngre målgruppen så att man vet lite vad det är för budskap det är de möter, mycket det här med extremare träning, extremare mat. Många av dem undrar ju om det kan vara något för dem när de har läst någon sådan blogg. Eller multisport eller barfotalöpning... (Lena). En respondent svarar på frågan om hon använder det hon läser på sociala medier i sitt arbete så här: Äh, man blir ju påverkad på ett vis att man får mer information så klart att, läser jag om att hur till exempel att konditionsidrott påverkar diabetes och lär mig mer om det,ja då har jag väl mer att prata om om jag träffar personer med diabetes. Men jag använder det väl kanske inte i syfte för mitt jobb utan för att jag själv tycker det är roligt att lära mig mer och vara nyfiken. (Sofia). En annan svarar så här: Jag läser det för min egen skulle bara för att jag kan ju inte, det jag utformar till mina klienter eller vad jag ska säga, det blir ju individuellt efter dom. , visst jag kanske har sett nånting att jag kasnke har fått inspiration från något ställe men sen gör jag det ändå alltid till mitt eget (Patrik). En av respondenterna säger att hon tror att det på hennes arbetsplats skulle kunna fungera att ha ett slags frågeforum där de som inte vill uppsöka dem personligen. Hon tror också att det 25 skulle funger att skriva inlägg på Facebooksidan och trender och debatte som exempelvis dietisten eller sjukgymnasten skulle kunna ha hand om. Sammanfattning. Ingen av hälsoinformatörerna använder sig av sociala medier för att själva sprida hälsobudskap. De använder det heller inte i syfte för sitt arbete förutom en respondent som berättar att hon ibland kan gå in och läsa bloggar för att se vad det är som hennes kunder tar del av. Hälsoinformatörerna upplever att inspireras och får mer kunskap av det de läser på sociala medier som de sedan kan använda sig av i sitt arbete. Några respondenter nämner att de skulle kunna tänka sig att använda exempelvis en blogg i sitt arbete men att det kan vara svårt att bestämma vad den ska innehålla när de representerar ett större företag, en blogg handlar mycket om personliga åsikter. En annan respondent är rädd för att det hon skriver ska uppfattas på fel sätt av läsarna. DISKUSSION Metoddiskussion Studiens trovärdighet grundas på de tre aspekterna tillförlitlighet, giltighet och överbarförhet. Studiens tillvägagångssätt har noga redovisats för att stärka trovärdigheten. Med giltighet menas hur sanna resultaten är. Giltigheten påverkas bland annat av hur studiens deltagare har valts ut (Graneheim & Lundman, 2004). I den här studien har ett bekvämlighetsurval gjorts i form av ett snöbollsurval och detta på grund av begränsad tid. Ett större urval med större spridning hade kunnat öka studiens giltighet. Giltigheten stärks dock genom att urval och analysprocessen beskrivs noga (Graneheim & Lundman, 2004). Kvalitativa intervjuer valdes för att samla in data för att få en djupare uppfattning om respondenternas upplevelser och känslor. Både Kvinnor och män valdes ut i ett relativt stort åldersspann, 25-50 år, för att få med så många olika erfarenheter som möjligt, detta ökar även tillförlitligheten. Med överförbarhet menas hur väl studiens resultat kan överföras på andra grupper. För att lättare kunna bedöma överförbarheten så bör studiens tillvägagångssätt beskrivas noggrant (Graneheim & Lundman, 2004), vilket författaren har gjort. Intervjuerna genomfördes på deltagarnas arbetspatser, en av dem per telefon, efter att deltagarna själva hade fått välja tid och plats. Detta kan få deltagran att känna sig mer 26 avslappnade vilket kan resultera i mer utförligare och berättande svar. Att intervjuaren visade intresse och empati kan också bidra till mer ärliga svar. Samma intervjuguide med samma frågor användes vid alla intervjuer för att öka tillförlitligheten (Trost, 2010). Ibland hamnade frågorna i olika ordning beroende på vad respondenterna svarade, följfrågor utformades också beroende på vilka svar som gavs. Alla intervjuerna spelades in så att de kunde transkriberas ordagrant, vilket även det ökar tillförlitligheten. Analysarbetet påbörjades så fort intervjuerna hade transkriberats för att så mycket som möjligt från själva intervjutillfällena skulle komma med (Trost, 2010). Intervjun genomförd via telefon skiljer sig från de andra intervjuerna på så sätt att intervjuaren ej kan ta del av respondentens ansiktsuttryck eller kroppsspråk. Det kan ses som en nackdel men intervjuaren upplever att respondenten kände sig bekväm och att svaren inte påverkades av sättet intervjun genomfördes på. Studiens svagheter är att deltagarantalet var lågt. Flera av deltagarna hade relativt lika arbetsuppgifter, även om de utförde dem på olika arbetsplatser på olika orter. Det kunde ha gett resultatet en bredare synvinkel om deltagare med andra arbetsuppgifter från andra arbetsplatser hade varit med. Ingen pilotintervju genomfördes innan de riktiga intervjuerna vilket i efterhand kunde ha varit bra eftersom det märktes att de senare intervjuerna blev bättre än de första då intervjuaren blev mer van och bekväm eftersom. I och med utebliven pilotstudie sjunker studiens trovärdighet. Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka hur hälsoinformatörer uppfattar hälsobudskap i sociala medier och om det påverkar deras arbete. Författaren upplever att syftet har besvarats då resultatet svarar upp till studiens frågeställningar. Här nedan kommer de delar av resultatet som svarar på frågeställningarna att diskuteras. Flera av respondenterna nämner att de upplever att det är fler kvinnor än män som använder sociala medier och söker efter hälsobudskap. De nämnde också att de tror att det kan bero på att kvinnor har ett större bekräftelsebehov än vad män har. Detta kan kopplas till den studie som Antunovic och Hardin (2013) gjorde där de sammanställde bloggar skrivna av kvinnor för att se hur de framställer sig själva och vad de har för inställning till idrott. De kom bland annat fram till att kvinnor skriver mer om sina egna erfarenheter än vad män gör, vilket skulle kunna ha med bekräftelse att göra. Men författarna tar upp en viktig aspekt som alla borde ha i åtanke när de tar del av sociala medier, att ingen kan säkert veta vem som skriver vad. Just det att vem som helst kan skriva vad som helst och utge sig för att vara någon annan kan vara 27 ett problem som i nuläget är svårt att göra någonting åt. Därför är det återigen viktigt för dem som mottar hälsobudskap från sociala medier att de har både health literacy och eHealth literacy så att de själva kan avgöra vad som är bra och mindre bra för dem själva. Respondenterna är överens om att kunskapsnivån på hälsobudskapen i sociala medier är varierande. För att kunna sprida hälsobudskap med hjälp av sociala medier bör båda mediakunnighet och hälsokunnighet finnas (Mahmud, 2014). Detta borde inte bara vara en självklarhet för dem som jobbar med hälsoinformation utan även för de privatpersoner som sprider hälsobudskap på sociala medier. Dessa privatpersoner har antagligen en viss mediakunnighet då de redan använder sig av sociala medier men hos många saknas hälsokunnigheten. Hos många som jobbar med hälsoinformation kan det vara tvärtom, de har hälsokunnigheten men har inte den mediakunskap som krävs för att sprida sina hälsobudskap via sociala medier. Många tror sig veta mycket om kost och träning och delar gärna med sig av sina erfarenheter och kunskaper men i sjäva verket är det bara sig själva de har kunskap om. De har ingen aning om hur det de äter och tränar kan påverka andra individer med andra bakgrunder och förutsättningar, vilket gör att de inte vet vad resultatet för dessa indivder kommer bli om de följer deras hälsobudskap. Detta ser respondenterna som ett problem och en av respondenterna nämner att han tycker att de som skriver om sådant som kan påverka andras hälsa borde ta lite mer ansvar för vad de skriver. Här har självklart mottagaren av hälsobudskapen också ett stort ansvar för vad som bör sållas bort och vad som kan vara bra för mottagaren själv. Mottagaren behöver ha eHealth literacy, alltså en förmåga att leta efter hälsoinformation på internet och själv förstå och bedöma den information de hittar (Mahmud, 2014) . Vare sig personer som tar del av hälsobudskap i sociala medier har god eHealth literacy eller ej så kan tydliga inslag av Banduras modellinlärnig (Bandura, 1971) urskiljas. Modellen baseras på att människor lär sig genom att observera och imitera andra. Detta händer hela tiden vid användandet av sociala medier och är vanligt både inom kost och träning där många tar efter personer de beundrar och ser upp till. För att kunna använda denna modell på ett fördelaktigt sätt krävs både health literacy och eHealth literacy. Studiens respondenter var alla överens om att om de skulle läsa och ta till sig hälsobudskap från sociala medier skulle källorna vara trovärdiga och helst med en vetenskaplig grund. Detta resonemang stämmer överens med den studie Leak et.al. (2014) gjorde för att undersöka vad de som studerat nutrition var relevant för en nutritionsblogg, och vad som krävdes för att den skulle vara trovärdig. I samma studie framkom att bakgrundsinformation om den som skrev 28 bloggen var viktigt för att skapa förtroende. Även det höll respondenterna i den här studien med om, de berättade att det var av stor vikt att känna till den som skrev det de läste för att det skulle vara trovärdig information. Hsu et.al. (2014) gjorde en studie där resultatet visade att om bloggläsarna är nöjda med bloggens innehåll ser de den också som en trovärdig informationskälla. Respondenterna upplever att deras kunder påverkas av de hälsobudskap som finns i sociala medier. Det märks tydligast när kunderna kommer och vill se ut som en person de följer på sociala medier eller vill diskutera något de läst. Banduras (11971) teori om modellinlärning tillämpas av många användare av sociala medier där obeservation av andra är en stor del av att nå sina hälsomål. Dock är vi människor av naturen lata och vill alltid ta den enklaste vägen vilket hälsoinformatörerna märker tydligt när deras kunder kommer och vill ha hjälp. Hälsobudskapen påverkar i första hand kunder men indirekt påverkas även hälsoinformatörernas arbete. Hälsoinformatören får anpassa sitt arbete efter vad kunderna har tagit del av på sociala medier. Detta är inte något respondenterna sagt rakt ut, utan är en latent tolking av författaren. Något annat som i första hand påverkar kundrna är att hälsobudskapen i sociala medier konstrueras av användarna själva och att där oftast inte ligger någon vetenskaplig grund bakom dessa budskap. I den kandidatuppstas som Hogberg och Elgquist gjorde 2014, visade att många använder sig av sociala medier som främsta inoformationskälla om hälsa. Trots att de under sin utbildning har lärt sig att vara källkritiska låter de hälsobudskapen inspirera deras hälsoval. Detta resultat visar att endast vara källkritiskt inte räcker till för att kunna ta bra besult angående hälsobudskpen i sociala medier, det krävs också en viss hälsokunskap. Eftersom användandet av sociala medier ökar bland ungdomar i åldern 15 till 24 år så vore det bra att redan i grundskolan eller gymnasiet ha undervisning i health literacy, eHealth literacy och media literacy. Ett exempel på hur denna typ av undervisning skulle kunna gå till presenteras i en artikel av Burke och Oomen-Early (2008) kunde man läsa om hur en gymnasieklass fick lära sig att förmedla olika hälsobudskap via bloggar. Förutom att posta egna inlägg skulle de också kommentera andras inlägg. Denna typ av undervisning kommer bli allt viktigare i och med den ökade användningen av sociala medier. Det är också av vikt att de som redan arbetar med hälsoinformation blir mer mediakunniga för att kunna hänga med i utvecklingen och vara så uppdaterade som möjligt. Användandet av sociala medier och mediakunnigheten varierade bland respondenterna och är något som de bör bli bättre på både 29 för att själva hålla sig uppdaterade men även för att kunna vara till så stor hjälp som möjligt för sina kunder. Respondenterna i den här studien upplever att det kan vara svårt att få sina kunder att vara källkritiska till det de läser på sociala medier, speciellt om det är någon känd person de följer som har många följare. En respondent nämner att hon tror att många tar efter och imiterar de personer med många följare för att de upplever att dessa personer får mycket bekräftelse. Genom att göra samma saker hoppas de på att få samma bekräftlese själva. En av respondenterna säger att eftersom bekräftelsebehovet är naturligt är det svårt att få kunderna att inte tänka på att få bekräftelset, och i stället få dem att göra det som känns bra för dem själva. Detta är någon som upplevs av hälsoinformatörerna som ett problem som ökat i och med det ökande användandet av sociala medier. En av respondenterna nämnde att hon trodde att det på hennes arbetsplats skulle kunna fungera att ha ett slags frågeforum på en Facebooksida, blogg eller liknande. Enligt Hardiker och Grants (2010) studie så kände sig personerna trygga och kunde vara personliga i ett forum där erfarenheter delades och man fick stöd och empati. Men för att forumet ska vara tillförlitligt behöver det vara en inom ämnet utbildad person som är ansvarig och svarar på frågorna, denna person bör ha en hög grad av hälsokunnighet. En annan respondent nämnde att hon kände sig tveksam till att själv ha en blogg då hon var rädd att hennes budskap skulle kunna tolkas på fel sätt av läsare. Respondentens resonemang kan kopplas till Gerbners kommunikationsmodell (Gerbner, 1956). Personen som läser bloggen, ser ett videoklipp eller en verklig händelse gör ett urval och väljer ut det som är intressant ur egen synvinkel. Vad som sedan blir tillgängligt beror på i vilket sammanhang personen läser informationen. Personens erfarenheter, attityd och humör är faktorer som spelar in på hur personen uppfattar och tar till sig informationen. Allt detta spelar en stor roll i hur sedan personen för vidare informationen till nästa person. Hur nästa person uppfattar informationen beror också på hur skicklig den första personen är på att kommunicera och använda sig av teknik och olika informationskanaler. Även här kommer vikten av eHealth literacy och media literacy in. 30 Slutsats. Slutsatsen av resultatet är att hälsoinformatörerna upplever att hälsobudskapen i sociala medier är för extrema och påverkar deras kunder till att träna och äta på ett sätt som flera av dem egentligen inte mår bra av. Hälsoinformatörerna påverkas indirekt av hälsobudskapen på sociala medier genom sina kunder som ofta kommer med frågor om sådant de läst eller vill ha hjälp med att se ut som någon bloggare de följer. Hälsoinformatörernas arbete påverkas på det sätt att de själva behöver ta del av sociala medier för att kunna hjälpa sina kunder så bra som möjligt. De måste även prata med sina kunder om att var källkritiska och att de ska fokusera på det som känns bra för kunden själv. FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING Denna studie skulle kunna användas som underlag till en enkätstudie för att undersöka en större population av hälsoinformatörer. Målgruppen skulle kunna utvidgas så att exempelvis idrottslärare och andra lärare inom ämnet hälsa inkluderas. Eftersom användandet av sociala medier har ökat stort och bland ungdomar mellan 15 till 24 år (Mediabarometer, 2013) så skulle det vara bra att börja med media literacy, health literacy och eHealth literacy redan i grundskolan. För att motivera till detta skulle en undersökning om både lärare och elevers upplevelser av hälsobudskap i sociala medeier vara av intresse. 31 REFERENSLISTA Antunovic, D. & Hardin, M. (2013). New Media & Society 15(8) 1374–1392. Bandura, A. (1971). Social learning theory. New York: General Learning Press. Burke, S. & Oomen-Early, J.(2008). That’s Blog Worthy: Ten Ways to Integrate Blogging into the Health Education Classroom. American Journal of Health Education,39:6, 362364. Gerbner, G. (1956). Toward a general model of communication. Audiovisual communication review. (1956) Volume 4, Issue 3, pp 171-199. Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Hardiker, N.R. & Grant, M.J. (2010). Factors that influence public engagement with eHealth: A literature review. International Journal of Medical Informatics. 80 (2011) 1-12. Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Farsta: SISU Idrottsböcker. Hogberg, K. & Elgquist, T. (2014). #healthylifestyle - En studie om hur individer paverkar, och paverkas av, halsotrender pa sociala medier (Kandidatuppsats). Halmstad: Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd. Hämtad från: http://www.uppsatser.se/uppsats/621f348f0a/ Jansson, E., & Anderssen, S. (2008). Allmänna rekommendationer om fysisk aktivitet. Ståhle, A. (red.) FYSS 2008 – Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (s.38-46 ). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. Jarlbro, G. (2010). Hälsokommunikation – en introduction. Lund: Studentlitteratur. Leak, T., Benavente, L., Goodell, S., Lassiter, A., Jones, L., Bowen, S. (2014). Journal of Nutrition Education and Behavior. Volume 46, Number 3, 2014 Mahmud, A.J. (2014). Hälsokommunikation via webben – Stöd för health literacy genom en interaktiv hälsokanal. I Ringsberg, K.C., Olander, E. & Tillgren, P. (red). Health literacy – Teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. 32 Mediebarometer 2012 (2013). (Medienotiser, nr1). Göteborg: NORDICOM-Sverige, Göteborgs universitet. Nationalencyklopedin (2015). Definition av: Sociala medier. Hämtat 150522 från: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sociala-medier NNR 2012. Bakgrund, principer och användning.Nordiska näringsrekommendationer 2012 Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet. Hämtat 150508 från: http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsamiljo/naringsrekommendationer/nordiska-naringsrekommendationer-2012-svenska.pdf Ringsberg, K.C., Olander, E. & Tillgren, P. (2014). Health literacy – Teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur. Sandberg, H. (2004). Medier som arena för hälsokommunikation. Sociologiska institutionen, Lunds universitet. Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2009). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtat 150522 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Figur 1. Gerbners kommunikationsmodell. Hämtat 150513 från: http://www.socialamedier.net/kommunikationsteorier/ 33 Bilaga 1 Intervjuguide. Bakgrund Berätta om ditt arbete och dina arbetsuppgifter. Hur länge har du arbetat som hälsoinformatiör? Upplever du att branchen har ändrats sedan du började, i så fall hur? Hälsoinformatörens upplevelse av klienternas/kundernas informationssäkande Märker du att dina klienter använder sig av internet för att söka efter information och kost och träning? Kan du berätta hur i så fall? Märker du att dina klienter använder sig av bloggar för att söka information om kost och träning? Kan du berätta hur i så fall? Söker män och kvinnor efter olika hälsobudskap när de kommer till för konsultation? Märker du någon skillnad vad det gäller män och kvinnor, vilka som söker efter och tar till sig hälsobudskap på internet och bloggar? Ålder? Sociala mediers påverkan på hälsoinformatörens arbete Använder du idag bloggar eller andra sociala medier i ditt jobb? Skulle du kunna tänka dig att använda internet, exempelvis bloggar eller andra sociala medier i ditt arbete? Isåfall på vilket sätt? Finns det andra typer av media än sociala medier, du känner att du påverkas av i ditt yrke? Hur ser du på kunskapsnivån på hälsobudskapen i sociala medier och bloggar? Hur väl tycker du att dina värderingar om kost och fysisk aktivitet stämmer överens med de bloggar du läst inom ämnet? Vilka för- och nackdelar ser du med att allt fler vänder sig till exempelvis bloggar för hälsoinformation? Hur kan du påverka dina klienter att kritiskt förhålla sig till hälsobudskap i media? 34
© Copyright 2024