1. No category

Google och kunskapens nya ordning Olof Sundin Vad händer när … •  en och samma ”läsenhet” ger <llgång <ll allt som finns på webben? •  tradi<onella ”filter” delvis ersäCs eller kompleCeras med nya? •  när sökmaskiners algoritmer <ll stor del avgör vad man får <llgång <ll? •  91 % av befolkningen har tillgång till Internet.
•  57 % av tvååringar har börjat använda internet och 26 % av
tvååringarna använder internet dagligen.
•  46 % av 6-8 åringar använder dagligen internet hemma, 77 %
av 9-11 åringarna och 93 % av 12-15 åringarna.
•  80 % av 12-15 åringarna använder dagligen smarta telefoner
och i genomsnitt 10,5 h / vecka.
•  Drygt hälften av 8-9 åringarna har sökt fakta på nätet.
Findahl, O. (2014). Svenskarna och Internet.
Sökmaskiners
popularitet
Alexa.com 6 oktober, 2015
Teman • 
• 
• 
• 
Informa<onssökning i vardagen Exemplet encycklopedisk kunskap Erfarenheter från skolan Medie-­‐ och Informa<onsKunnighet (MIK) Sökning i vardagen Sökning i vardag •  ”Kunskap i en digital värld: <llit, trovärdighet och relevans på nätet” (Vetenskapsrådet) •  Bl.a. vilken betydelse och mening människor ger informa<onssökning i sin vardag. –  forskning, utbildning, miljö •  21 fokusgruppsintervjuer med 128 informanter. •  Åldrar från 13 <ll 67 år. •  Forskare: Cecilia Andersson, Hanna Carlsson, JuCa Haider, Sara Kjellberg, Olof Sundin - Ja men jag använder just Google väldigt mycket. Jag
kan bara, om det är något jag undrar över så bara
söker jag upp det. Bara kollar upp det snabbt.
- Jag brukar kolla även för att få rättstavning eftersom
jag har problem med min stavning så brukar det hjälpa
väldigt mycket.
- men sen, dels kunskapsgrej men också saker man
undrar helt impulsivt.
- Jag var ute på och kollade min telefon
på när man ska beskära sin Lavendel
och det gör man på hösten.
Deltagare 3: Annars använder man väl Google till nästan
[...]
Deltagare 2: Nästan till allting
Deltagare 3: Ja
Deltagare 2: Om inte det är artiklar
Deltagare 3: Till och med till artiklar faktiskt har jag börjat
söka i Google nu/…/
- Det har blivit liksom vana rutin på något sätt det är
inte så här liksom så här nu ska vi söka på internet.
Man 1: Men jag tror det är alltså som jag sa innan
slentrian du vet slentrian över det hela innan var det
bara lite fest att gå in på datorn men jag menar nu nu
blir det man läser den som man läser morgontidningen
på morgonen man bara sitter och bläddrar tittar på
några på störst svarta siffra eller bokstäver ja oh det här
är en rubrik ja jag pallar inte det är likadant tror jag eller
jag när jag sitter och glor på skärmen ...
Man 2: Men där gör jag nog så jag har nog inte gjort den
reflektionen riktigt okej varför landar den här längst upp
eller det gör man ju kanske ibland men jag tror nog att
man litar nog på Google [Skratt]
Forskare: när och vad söker ni inte? Alltså när går det inte
att söka?
- när internet är nere.
Alla skrattar
- när telefonen har slut på batteri.
Vardagen är sökifierad •  Hur vi allt o_are finner saker genom sökmaskiner, nyheter, encyklopedisk kunskap, telefonnummer, hämtmatmenyer, vetenskaplig liCeratur och så vidare. Sökning är vardagifierad •  Sökning har blivit en allt vik<gare del av vår vardag i en sådan utsträckning aC själva sökningen tenderar aC bli osynlig för oss. Online and mobile search prac4ces and the algorithms that determine results are accepted by most searchers as u4litarian – though widely understood to be powerful, their very ubiquity has quickly naturalized them into the background, fabrics, spaces, and places of everyday life. Hillis, Pe<t & JarreC, 2014, s. 5 Google and the culture of search Exemplet encycklopedisk kunskap Encyklopedier – en del av eC upplysningsprojekt Tron på vetenskapen Kunskapens <llgänglighet Förnu_ och ra<onalitet Från syn på kunskap som given av Gud •  Till kunskap som ackumuleras och utvecklas • 
• 
• 
• 
Vad händer med encyklopedisk kunskap när den går från tryckta band <ll eC digitalt format i nätverkssamhället? Nya produk9onsformer för kunskap Från kontroll i förväg <ll kontroll i e_erhand •  Många röster •  Anonymitet •  Länkad kunskap •  Föränderlighet •  Verifierbarhet Exempel på digitala uppslagsverk • 
• 
• 
• 
• 
Wikipedia Na<onalencyklopedin Den Store Norske Leksikon Encylopaedia Britannica Google Britannica.con
Encyklopedier associeras till
tryckta band med ett stort
symboliskt värde. Som sådana
har de mer eller mindre redan
försvunnit.
Ne.se
Wikipedia.org
Alexa.com 6 oktober, 2015
I den mer instrumentella
användningen har Google/
Wikipedia tagit över.
”I realized my boyfriend's family
would mesh with mine, despite
being from a different
continent, ethnicity and cultural
background, when I saw their
Encylopedia on the shelf. I
knew they also knew how it
ended. Asking them to show
me their Google search history
or recent Wiki lookups wouldn't
go over so well.”
Googlefiering av encyklopedisk kunskap •  Google utgör människors fönster mot världen •  Relevans avgörs därmed o_a av Googles filtrering •  Google Analy<cs istället för vetenskaplig utveckling? •  Från alfabetet <ll popularitet •  Sökop<mering “Store Norske Leksikon
was a party without guests.
That is, they had few hits in
Google. It doesn’t help if
you have the best articles,
or the best music on the
party, if no one turns up”
Ida Jackson,
Kommunikationschef, SNL
Hur hiCar människor <ll uppslagsverk? •  Wikipedia rankas o_a högt i Google, men också <ll andra uppslagsverk hiCar man främst genom sökmaskiner: –  Ca 70 % hiCar <ll Na<onalencyklopedin via sökmaskiner. –  Ca 94 % hiCar <ll Store Norske Leksikon via sökmaskiner. –  Ca 65 % hiCar <ll Britannica online via sökmaskiner (2012) •  Store Norske Leksikon över <d: –  2015: 94 %, 2014: 90 %, 2013: 82 %. •  Vi söker inte i uppslagsverk, vi söker i Google. Google som uppslagsverk? •  Google Knowledge Graph –  Från informa<on <ll kunskap? –  Summering av fakta från andra resurser –  Relaterade bilder –  Relaterade sökningar –  Annat relaterat, t ex kartor –  Kvaliteten är beroende av andra –  Google blir slutsta<onen. "I actually think most people don't want
Google to answer their questions. They
want Google to tell them what they
should be doing next.
Eric Schmidt 2010
Knowledge is not simply conveyed to users, but is
co-produced by search engines’ ranking systems
and profiling systems, none of which are open to
the rules of transparency, relevance and privacy in
a manner known from library scholarship in the
public domain.
Van Dijck, José. (2010). Search engine and the
production of academic knowledge. International
Journal of Cultural Studies. Volume 13(6): 574–
592.
Erfarenheter från skolan Färdighet Läsfärdighet Typ av texter Skrivfärdighet Lära från text Protestan<sk läsfärdighet Kunna läsa bekanta texter Religiösa texter Mycket begränsade Memorera Folkskolans läsfärdighet Kunna läsa obekanta texter Läroböcker, <dningar och <dskri_er Skriva bokstäver, Viss förmåga aC kopiera text selektera informa<on från givna texter Teknisk-­‐
vetenskaplig läsfärdighet Kunna lösa problem u<från obekanta texter Handböcker, brukstexter, skönliCeratur etc. Skriva och komponera texter, säCa samman informa<on Ökat antal genrer, begreppsligt lärande Webbmiljöer, hypertext, mul<modala medier, (sociala medier) Skriva i en mångfald genrer, söka och integrera informa<on från olika källor (publicera) AC kunna (reflexivt) omvandla informa<on från olika medium och genrer <ll kunskap Digitala mediefärdig-­‐
heter, (MIK) Ökade krav på engelska, (snabb läsning, ökad behov, av källkri<k, för Efter Säljö, 2009,förståelse s. 33
sökmaskiner) Datorer i skolan används främst för att hitta något.
Årskurs 1-3
•  30 % av eleverna uppges vara bra eller mycket bra på att hitta
information på internet
•  11 % av eleverna i årskurs 1-3 uppges vara bra eller mycket bra på
att utvärdera trovärdigheten hos information på internet
Årskurs 4-6
•  83 % uppger att de är bra eller mycket bra på att hitta information
•  56 % uppger att de är bra eller mycket bra på att utvärdera
trovärdigheten hos information på internet
Årskurs 7-9
•  87 % uppger att de är bra eller mycket bra på att hitta information
•  63 % uppger att de är bra eller mycket bra på att utvärdera
trovärdigheten hos information på internet
Skolverket 2013, It-användning och it-kompetens i skolan
Informationssökning ses inte som ett
problem – det är i sig är ett problem!
Innehåll i undervisning om sök
Kvinna 2: Fast jag tycker det är som NN säger att de har
svårt att söka fakta ibland också för att de inte vet hur de
ska ställa frågorna och man om jag har en fråga vad är
typiskt för det här yrket så fattar de inte att de ska skriva
in typiskt för vad är typiska sysslor för en truckförare eller
nånting alltså de förstår inte hur de ska formulera frågan
Man 1 [pratar samtidigt]: Då skriver de
Kvinna 2: De hittar inte den rätta faktan på grund av det
Man 1: Då skriver de truckförare för det har de lärt sig
nånstans och då får de ut lediga jobb det blir såna grejer
istället
Mål eller metod
“vill du att dom ska nå målet direkt eller eller vill du
träna på att nå målet”
“jag försöker att styra dom mot NE istället för det är
mycket tydligare att ange vem som faktiskt har skrivit
artikeln”
Källkritik, men sökkritik?
“Men det känns som att kontentan av
informationssökningen är att det följer ett stort ansvar i
det här att kunna hantera källkritik”
“/…/ problemet är inte för dem att söka fakta
Man 1: Nej precis
Man 2: Utan många gånger hur man ska förhålla sig till
den faktan man söker och hur man ska använda sig av
den
Källkritik, men sökkritik?
Kvinna 4: För mig handlar det nog väldigt mycket om att
dom ska förstå vem det är som [...] vem eller vad är
internet för att som har författat allt detta finns där det är
ingen sak utan [...] det är författat alltihopa som finns där
och det finns ett syfte med att det finns där och att kunna
hitta det syftet att ha nycklar för att hitta syftet bakom
varför finns den informationen här
Kvinna 3: Och att vara medvetna om att det är ett
maktverktyg för olika krafter politiska propaganda eller
köpverktyg för att locka oss [ohörbart] massor av pengar
att man verkligen tänker igenom vem har skrivit det här
och varför.
Vad är relevans?
För att det det hade jag faktiskt lite med mina elever förra
terminen om att vad är det som kommer upp först när
man söker på ett ord och många elever trodde ju att det
var ju den sidan med högst relevans som kom upp eller
den sidan som kanske var mest trovärdig som kom upp
som första men så är det ju inte riktigt utan...
Stort förtroende för Google
“/…/ det de får upp är det som gäller alltså det här
omedelbara igen att är det Wikipedia som är först så är
det Wikipedia jag klickar på och så är det där man där
man tar informationen ifrån”
“Snabbast snabbast färdig är bäst liksom och då får de en
text färdig där så bara, tjoff in så är det klart”
“eleverna köper ju det första de hittar”
Medie-­‐ och informa9onskunnighet FörutsäCningar för lärande •  Förändrad undervisning •  Elevak<vt (lärarledd) lärande •  Från en bok <ll informa<onssökning bland mängder av informa<on •  Delvis nya roller för lärare och bibliotekarier •  Förändrat medielandskap •  Digitalisering och sociala medier •  Google formar en ny kunskapens ordning •  ”KonkurrensutsaC” kunskap? Lgr 11 Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet,
med ett stort informationsflöde och en snabb
förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att
tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga.
Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin
förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och
att inse konsekvenserna av olika alternativ. (Lgr11, s. 9)
Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv
diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om
vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur
kunskapsutveckling sker. (Lgr11, s. 10)
Medie-­‐ och informa<onskunnighet • AC förstå mediers roll i samhället • AC kunna finna, analysera och kri<skt värdera informa<on • AC själv kunna uCrycka sig och skapa innehåll i olika medier Statens medieråd Mediekunnighet
Informationskompetens
/ informationskunnighet
Digital kompetens
Informa<onskompetens / informa<onskunnighet •  T ex: – Formulering av frågor – Informa<onssökning – Källkri<k Formulering av frågor •  Elever förväntas formulera sina frågor -­‐ ”aC forska”. •  Problem: –  fokus på aC göra ”räC”, dvs i enlighet med anvisningarna. –  eleverna många gånger formulerar frågor där en enkel faktaupplysning räcker som svar. –  Skapar vårt beroende av sökmaskiner faktafrågor? Alexandersson & Limberg (2009), Sundin & Francke (2009) Informa<onssökning •  Förrädiskt läC aC söka e_er informa<on. •  Svårare aC utveckla en reflexiv förmåga kring informa<onssökning, exempelvis: –  AC kunna först förstå nätets ekosystem hur sökmaskiner skapar ”relevans”. –  AC kunna ”läsa” Google: Vad är t ex annonser och vad är s k organiska resultat? –  När ska man söka, när ska man inte söka? –  AC förstå hur sökmaskiner har utvecklats <ll eC metamedium som fragmenterar tradi<onella medier. Källkri<k •  Svårigheter aC föra källkri<ska resonemang när upphovsmannen är svår aC fånga (jmf Wikipedia, Google Knowledge Graph, Factlab). •  Från förfaCarens påverkan på innehållet <ll programmerarens, dvs den som förser oss med verktygen, påverkan på vad vi läser. •  En annan slags förfaCaranonymitet följer av de många aggregerade informa<onsresurser som finns på nätet. Johansson (2012), Sundin (2011), Sundin & Francke (2009) Didak<k – några aspekter •  Svårt aC göra medie-­‐ och informa<onskunnighet <ll eC föremål för undervisning och lärande. •  Ej endast lära genom medier och informa<onssökning, utan också om. •  Det krävs en större förståelse för nätets ekosystem, inte minst söktjänsters funk<onalitet och roll i samhället. •  Sam<digt, det är nödvändigt aC ej enbart se på MIK som en teknisk färdighet. •  Behov av aC utveckla bibliotekariers didak<k i rela<on <ll dessa frågor, inte minst handledning. Didak<k – några aspekter •  Vår vardag är ”sökifierad”, vår informa<onssökning är ”vardagifierad” •  Vi <lldelar Google väldigt stort förtroende, o_a utan aC ifrågasäCa hur Googles sökresultat blir <ll. •  Google (och många andra nya medier) är eC meta-­‐
medium som defragmen<serar tradi<onella medier. •  Källkri<k går aC förstå och förklara, trots svårigheter, men hur kan vi utveckla en sökkri<k? •  När sökning blir en del av en självklar infrastruktur finns det eC behov av aC synliggöra det komplexa i det <llsynes enkla. Litteraturtips
Alexandersson, M. & Limberg, L. (2009). Elevers ”forskning” via datorn: Mantra, metod eller meningsfullt
lärande? . I J. Hedman, J. & A. Lundh , A. (Rred.) Informationskompetenser: om lärande i
informationspraktiker och informationssökning i lärandepraktiker. (ss. 85-107). Stockholm: Carlsson.
Van Dijck, José. (2010). Search engine and the production of academic knowledge. International Journal of
Cultural Studies. Volume 13(6): 574–592.
Folkesson, L. & Limberg, L. (2006). Undervisning i informationssökning: slutrapport från projektet
Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås: VALFRID.
Hillis, K., Petit, M. & Jarrett, K. (2013). Google and the Culture of Search- Routledge: New York.
Johansson, V. (2012). A time and place for everything? Social visualisation tools and critical literacies
(Doktorsavhandling). Högskolan i Borås,: Bibliotekshögskolan.
Limberg., L. & Hampson Lundh. A. (red). Skolbibliotekets roller i förändrade landskap: en forskningsantologi
Lund: BTJ Förlag.
Sundin, O. (2012). ”Att hantera kunskap och information i den digitala samtiden.” I U. Carlsson & J.
Johannisson (red.). Läsarnas marknad, marknadens läsare: en forskningsantologi. SOU 2012:10. 141 – 154.
http://www.regeringen.se/sb/d/15600/a/187846
Sundin, O. (2011). Janitors of Knowledge: Constructing Knowledge in the Everyday Life of Wikipedia Editors.
Journal of Documentation, 67 (5) 840-862.
Sundin, O. (kommande).
Sundin, O. & Rivano Eckerdal, J. (red) (2014). Medie- och informationskunnighet i en biblioteks- och
informationsvetenskaplig belysning. Svensk biblioteksföreningen.
Sundin, O. & Francke, H. (2009). In search of credibility: Pupils’ information practices in learning
environments. Information Research, 14(4) paper 418. Hämtad från http://InformationR.net/ir/14-4/
paper418.html.
Sundin, O., Francke, H. & Limberg, L. (2011). Practicing Information Literacy in the Classroom: Policies,
Instructions, and Grading. Dansk Biblioteksforskning, 7(2/3) 7-17.
Sundin, O. & Haider, J. (2013a). The networked life of professional encyclopedias: quantification, tradition,
and trustworthiness. First Monday, May, 2013. doi:10.5210/fm.v18i6.4383.