Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grund

Utveckling av studie- och
yrkesvägledningen på grundskolans senare år
Kristofer Fagerström
Dnr BUN 2015/182
Oktober 2015
2015-09-28
1 (12)
Innehåll
SAMMANFATTNING ................................................................................................ 2
1.
INLEDNING ........................................................................................................ 2
2.
SYFTE .................................................................................................................. 3
3.
METOD ................................................................................................................ 3
4.
AVGRÄNSNING ................................................................................................. 3
5.
DISPOSITION ..................................................................................................... 4
6.
BAKGRUND ....................................................................................................... 4
6.1.
VAD ÄR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING? .................................. 4
6.2.
SKOLLAGEN .............................................................................................. 5
7.
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I JÄRFÄLLA ..................................... 6
7.1.
ORGANISATION OCH RESURSANVÄNDNING ................................... 7
7.2.
SAMARBETE MELLAN STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE............ 8
7.3.
SAMARBETE MELLAN GRUNDSKOLAN OCH
GYMNASIESKOLAN ............................................................................................. 8
8.
ANALYS .............................................................................................................. 8
9.
SLUTSATSER OCH FÖRSLAG ...................................................................... 10
10. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING ................................................. 11
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
2 (12)
SAMMANFATTNING
Ungefär var tredje elev på gymnasieskolan avbryter sina studier eller behöver längre
tid än tre år på sig att fullfölja sin utbildning och få slutbetyg. Detta är en kostnad för
såväl individen som för samhället. För att motverka avbrutna studier finns det flera
åtgärder som kan vidtas. En åtgärd är att jobba aktivt med information inför gymnasievalet. Många elever upplever gymnasievalet som svårt och behöver därför tydlig
vägledning.
Som ett led i en satsning för att motverka felval till gymnasieskolan antog utbildningsnämnden 2014 ett förslag för att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla. I förslaget ingår inrättandet av en ny funktion, vars uppgift ska
vara att samordna och utveckla vägledningen mellan grundskolans senare år och
gymnasieskolan. I utredningen analyseras förutsättningarna för denna funktion. Utgångspunkten för analysen tas i grundskolans nuvarande organisation och resursanvändning. Skolornas arbete med studie- och yrkesvägledning och samarbetet mellan
enheterna har kartlagts och bedömts.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att alla grundskolor erbjuder ett basutbud av
studie- och yrkesvägledning. De enheter som har anställda studie- och yrkesvägledare har dock bättre förutsättningar att erbjuda mer än ett basutbud av vägledning, till
exempel genom integrerat vägledningsarbete i undervisningen.
Vidare går det att fastslå att det finns ett visst samarbete inom studie- och yrkesvägledning men att detta samarbete går att utveckla ytterligare. Nuvarande sammarbete
äger främst rum mellan de enheter som har anställda studie- och yrkesvägledare.
Utredningens slutsats är följande: I syfte att stödja ett utökat samarbete mellan studie- och yrkesvägledarna rekommenderas inrättandet av en samordnande funktion
mellan grundskolans senare år och gymnasieskolan. Den samordnande funktionen
ska genom koordinerade aktiviteter verka för att höja den generella kompetensnivån
och stärka likvärdigheten i Järfällas studie- och yrkesvägledning. Som en följd av
detta är målet att antalet felval till gymnasieskolan ska minska.
1.
INLEDNING
Ungefär var tredje elev på gymnasieskolan avbryter sina studier eller behöver längre
tid än tre år på sig att fullfölja sin utbildning och få slutbetyg. Avbrotten från gymnasiet kan förklaras på olika sätt, såväl strukturella som individuella faktorer kan ha
betydelse. Den svenska forskningen konstaterar att gruppen elever som avbryter
gymnasiestudierna är heterogen, det ingår både elever som saknar enstaka poäng och
elever som avbrutit studierna tidigt i utbildningen.
Ett sätt att motverka avbrutna gymnasiestudier är att förse eleverna med tydlig information inför gymnasievalvalet. Ju bättre beslutsunderlag eleverna får, desto
mindre risk att de avbryter på grund av fel förväntningar och förlorad motivation.
Som en bekräftelse på vägledningens betydelse för eleverna, visar studier att elevernas förväntan på gymnasievalsinformationen är mycket stor. Tyvärr visar samma
studier att eleverna efter gymnasievalet inte anser att de har fått tillräckligt med hjälp
att se sina egna starka och svaga sidor.
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
3 (12)
Till saken hör också att eleverna i årskurs 9 idag står inför ett gymnasieval som
kanske är svårare än för tidigare generationer. Utbudet av program och skolor är
mycket stort och marknadsföringen från gymnasieskolorna är inte sällan intensiv och
lockande1.
Utifrån denna situation blir det viktigt att analysera hur vägledningen inför gymnasievalet kan utvecklas. Då frågan rör flera skolformer är det naturligt att granska samarbetet mellan dessa – hur kan samverkan mellan grundskola och gymnasieskola
stärka vägledningen, så att resultatet blir färre felval till gymnasieskolan?
2.
SYFTE
Det övergripande syftet med utredningen är att analysera förutsättningarna för en
samordnande funktion inom studie- och yrkesvägledningen i Järfälla. Samordningen
avser grundskolans senare år och gymnasieskolan. Analysen av förutsättningarna
utgår från en nulägesbeskrivning av studie- och yrkesvägledningens organisation och
resursanvändning i grundskolans senare år. Vidare analyseras nuvarande samarbete,
såväl inom grundskolans senare år som mellan grundskolan och gymnasieskolan.
Detta så att förutsättningarna för ett utökat samarbete kan bedömas och analyseras.
3.
METOD
Informationsinhämtning har skett genom intervjuer och dokumentstudier. I ett första
steg har studie- och yrkesvägledare inom grundskolans senare år kontaktats och intervjuats. Intervjuerna har syftat till att ge en bild över hur nuvarande studie- och
yrkesvägledning utformas. Därefter har även rektorer kontaktats och ombetts att ge
sin syn på verksamheten. Med sikte på att klargöra förväntningar på samordningen
av studie- och yrkesvägledning mellan grundskolan och gymnasieskolan har även
företrädare för kompetensförvaltningen intervjuats.
Vad gäller dokumentstudier så har utredningen dels utgått från styrdokument, dels
från tjänsteskrivelsen ”Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m”2. Det styrdokument som har använts
för att förankra utredningen i gällande regelverk är framför allt Skollagen och Skolverkets allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning”.
4.
AVGRÄNSNING
Utredningen är avgränsad till studie- och yrkesvägledning i grundskolans senare år.
Detta är viktigt att poängtera, eftersom skollagen tar fasta på att vägledning ska äga
rum i alla årskurser. Skolinspektionen fann i sin rapport från 2013 att skolor brister i
att ge vägledning kontinuerligt under hela elevens utbildningstid. Insatserna koncentreras främst till gymnasievalsinformationen. ”Det finns få exempel på tidigt arbete
med syfte att främja elevernas beredskap inför arbetslivet”3, konstaterar Skolinspektionen i sin rapport. Även om eventuella förbättringsområden för årskurserna 1-6 inte
1
SKL, Motverka studieavbrott - Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning, sid. 20-21.
2
Utbildningsnämnden, UBN 2014/1, ”Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m
3
Skolinspektionen, Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5, Studie- och yrkesvägledning i grundskolan,
s. 7.
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
4 (12)
kommer att beröras inom ramen för denna utredning, kan det finnas anledning att
återkomma till frågan i framtiden.
5.
DISPOSITION
Först presenteras en bakgrund till utredningen. Därpå görs en kortare förankring av
utredningen i gällande styrdokument. Denna följs av en genomgång av hur studieoch yrkesvägledningen organiseras och hur resurserna används på enhetsnivå. Därefter ges en bild av samarbetet inom grundskolan och mellan grundskolan och gymnasieskolan. Sista delen av utredningen utgörs av en analys och förslag till slutsats gällande förutsättningarna för en samordnande funktion inom studie- och yrkesvägledningen i Järfälla.
6.
BAKGRUND
6.1.
VAD ÄR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING?
I Skolverkets allmänna råd om ”Arbete med studie- och yrkesvägledning” anges att
”syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera
frågor som rör val av studier och yrken”.4 För att beskriva studie- och yrkesvägledning skiljer man på vägledning i vid och snäv bemärkelse. Den vida bemärkelsen av
begreppet inkluderar hela den verksamhet som syftar till att förbereda eleverna för
studie- och yrkesval och ett kommande arbetsliv. Den vida vägledningen inkluderar
undervisning, kontakter med arbetslivet, informationstillfällen, elevernas utvecklingssamtal med lärare, besök på gymnasiemässor med mera. Vägledning i snäv bemärkelse är en personlig vägledning som ofta innefattar vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges eleven möjlighet att reflektera över sig själv och sina
framtida studie- och yrkesval. Traditionellt sett har mycket av vägledningen i svensk
skola varit av snäv karaktär, vilket bland annat lyfts fram i den rapport som Skolinspektionen offentliggjorde 2013: ”Verksamheten begränsas ofta till enskilda satsningar inför gymnasievalet och studie- och yrkesvägledningen ses inte som en process som löper genom hela elevernas utbildning och inte heller som ett område där
all personal på skolan samverkar.”5
Tanken är att eleven genom studie- och yrkesvägledning ska utveckla en så kallad
valkompetens. Med hjälp av en valkompetens kan man ta sig an valsituationer på ett
strukturerat sätt. För att utveckla en sådan kompetens behöver eleven under sin skoltid samla på sig kunskap både om sig själv och om sin omgivning. Eleven behöver
tränas i att se sina egna förmågor i förhållande till valmöjligheter samt utveckla färdigheten att fatta beslut.
I syfte att tillgodose elevens behov av vägledning behöver flera aktörer än studieoch yrkesvägledarna vara involverade. Den nya skollagen (se 6.2 skollagen) sätter
fokus på hela skolans ansvar för vägledning. Figuren nedan ger en bild av hur detta
kan se ut och vem som är ansvarig för de olika delarna.
4
Skolverket, Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning, s.11.
Skolinspektionen, Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5, Studie- och yrkesvägledning i grundskolan,
s. 5.
5
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
5 (12)
Även om studie- och yrkesvägledningen är hela skolans ansvar så kan de olika personalkategorierna ha delvis olika uppgifter. Om rektorn ansvarar för organisation,
arbetsfördelning och information, så har studie- och yrkesvägledaren en central roll i
arbetet med information, vägledningssamtal och i viss mån även undervisning. Lärare tillkommer ett ansvar att bidra med information och undervisning.
6.2.
SKOLLAGEN
Nya skollagen som trädde i kraft 2011 ställer högre krav på studie- och yrkesvägledning än tidigare. I enlighet med kapitel 2 § 29 ska ”Elever i alla skolformer utom
förskolan och förskoleklassen […] ha tillgång till personal med sådan kompetens att
deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet
kan tillgodoses.”6
Utifrån en skärpt lagstiftning är det relevant att granska vad styrdokumenten säger
om hur verksamheten ska bedrivas. I Skolverkets allmänna råd konstateras att elevernas varierande bakgrund ställer olika krav på hur studie- och yrkesvägledningen
genomförs. En viktig princip är dock att beslut om studier och yrken ska fattas av
eleven själv, men att studie- och yrkesvägledningen ska utgöra ett stöd i denna valoch beslutsprocess. Detta innebär att skolan behöver arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt. På så vis kan
eleverna utveckla de instinkter, kunskaper och förmågor som behövs för att ta ställning till och fatta beslut om sin framtid. 7
Vad gäller själva organisationen och resursfördelningen av studie- och yrkesvägledningen så behöver den göras utifrån behoven som finns på respektive skolenhet.8
Behoven kan se olika ut och det är huvudmannens ansvar att resurserna anpassas
efter behoven, oavsett hur resurserna organiseras. För att ta reda på hur stora dessa
behov är, åligger det huvudmannen att göra regelbundna kartläggningar. Det är också
huvudmannens ansvar att se till att det finns tillräckligt med kompetens hos skolper6
Skollagen, kap 2 § 29.
Skolverket, Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning, s.14.
8
IBID, s.14
7
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
6 (12)
sonalen så att elevernas behov kan tillgodoses. 9 Skolans personal behöver därför ges
en möjlighet att ständigt utveckla sin kompetens inom området.10
7.
STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING I JÄRFÄLLA
I december 2014 antog dåvarande utbildningsnämnden (nuvarande kompetensnämnden) ”Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för
gymnasieungdomar m.m.”.
I bakgrunden till ovan nämnd tjänsteskrivelse står bland annat följande att läsa: ”Syftet med att förändra och utveckla studie- och yrkesvägledningen är enligt uppdraget
att minska avhoppen från gymnasieskolan p.g.a. att eleverna valt fel gymnasieprogram m.m. Ett annat syfte är att ge varje elev likvärdiga möjligheter att få tillgång till
vägledning av god kvalitet.”11
I samtal med företrädare för kompetensnämnden framgår det att det har funnits en
oro kring det höga antalet felval i gymnasieskolans program. Ett av förslagen som
förvaltningen presenterade i skrivelsen hade därför som direkt syfte att motverka
felval till gymnasieskolan. För att förebygga felvalen föreslogs det att en samordnande funktion skulle inrättas. Funktionen skulle få följande uppgifter:







”Initiera och samordna kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare,
utifrån gemensamma och specifika behov för respektive skolform och gymnasieprogram. Här ingår även kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan studieoch yrkesvägledare från grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning.
Initiera och samordna deltagande i gemensamma projekt, t.ex. inom ramen
för Skolverkets satsningar, regionala eller internationella projekt
Initiera och samordna kompetensutveckling för lärare och studie- och yrkesvägledare för att utveckla studie- och yrkesvägledning i undervisning (se t.ex.
Skolverkets satsning, )
Sprida erfarenheten och goda exempel från enheter i kommunen eller från
andra kommuner
Initiera och samordna kontakter/aktiviteter med externa aktörer, t.ex. näringsliv och myndigheter som t.ex Arbetsförmedlingen.
Utveckla kommunens information till medborgarna om studie- och yrkesvägar, information inför viktiga valsituationer m.m.
Ge förslag till hur studie- och yrkesvägledningen kan förbättras, utifrån en
aktiv omvärldsbevakning”12
Sammanfattningsvis kan det konstateras att det huvudsakliga syftet med den samordnande funktionen är att driva på och utveckla samarbetet inom Järfällas studie- och
yrkesvägledning. En av effekterna av det ökade samarbetet förutspås bli en förbättrad
gymnasieinformation för eleverna. I slutändan ska detta leda till ett minskat antal
felval till gymnasiet.
9
Skolverket, Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning, s.16f.
IBID, s. 22.
11
Utbildningsnämnden, UBN 2014/1, ”Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m, sid 3.
12
IBID, s.4f.
10
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
7 (12)
Rent konkret skulle den samordnande funktionen utgöras av en tjänst som blir placerad på Järfälla Vägledningscentrum (JVC). Tjänsten ska tillsättas av en studie- och
yrkesvägledare. Kostnaden för tjänsten uppgår till 800 tusen kronor och ska delas
lika mellan barn- och utbildningsförvaltningen och kompetensförvaltningen. Finansiering av tjänsten är säkerställd genom att berörda förvaltningar har tillförts medel i
och med antagandet av kommunstyrelsens förslag till ”Mål och budget 2016-2017”.
7.1.
ORGANISATION OCH RESURSANVÄNDNING
I syfte att kunna analysera förutsättningar för inrättandet av en samordnande funktion, har en kartläggning av nuvarande organisation gjorts. Samtliga kommunala 6-9skolor har fått i uppdrag att redogöra för hur man organiserar och använder studieoch yrkesvägledningen.
I skrivande stund är det tre enheter som har anställda studie- och yrkesvägledare på
sina enheter. Källtorpskolan, Viksjöskolan och Tallbohovskolan har alla en anställd
studie- och yrkesvägledare som ansvarar för skolans vägledning. Fjällenskolan köper
in en deltidstjänst, cirka 20-25 procent, och Mälarskolan och Björkebyskolan rekryterar för tillfället en studie- och yrkesvägledare som ska delas mellan enheterna.
Hos de tre enheter som har en anställd studie- och yrkesvägledare återfinns likheter i
hur dessa används i verksamheten. De ansvarar alla för den informationsverksamhet
som berör gymnasievalet för årskurs 9. I årskurs 8 håller de även i den information
som handlar om den praktiska arbetslivsorienteringen (PRAO). I något fall har även
studie- och yrkesvägledaren studiemotiverande samtal med elever som riskerar att
inte nå kunskapskraven i olika ämnen. Personen i fråga ingår även i skolans elevhälsogrupp och arbetar tillsammans med speciallärare och kuratorer.
Utöver nyss nämnd informations- och vägledningsverksamhet arbetar även studieoch yrkesvägledarna på Källtorpskolan och Viksjöskolan proaktivt tillsammans med
lärarna i olika projekt. Dessa syftar till att höja elevernas medvetenhet om omvärlden. På Källtorpskolan har exempelvis Sv/Eng/SO-lärarna samarbetat kring temat
arbetsliv. Eleverna har med hjälp av lärarna och studie- och yrkesvägledaren fått utveckla en framtidsprofil. På Viksjöskolan har ett samarbete skett mellan skolans SOlärare och studie- och yrkesvägledaren.
För de enheter som i dagsläget inte har en anställd studie- och yrkesvägledare på
skolan har arbetet med vägledning skett med hjälp av biträdande rektor, lärare och
inköpt tjänst (se Fjällenskolan). De olika funktionerna har ansvarat för att ge gymnasieinformation på föräldramöten, ha vägledningssamtal med eleverna samt organisera
PRAO-verksamheten. Anledningen till att några skolor har valt att organisera sin
verksamhet utan anställda studie- och yrkesvägledare handlar om ekonomiska prioriteringar, men framför allt om svårigheter att hitta rätt kompetens. En skola poängterar att det är svårt att hitta personal som kan jobba heltid, och en annan skola lyfter
fram vikten av att hitta rätt typ av kompetens. Det som efterfrågas är personal som
kan tänka sig att arbeta aktivt och integrerat med eleverna på verksamhetsnära nivå,
till exempel genom regelbundna motiverande samtal.
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
7.2.
8 (12)
SAMARBETE MELLAN STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE
Det finns ett samarbete mellan de tre skolor i kommunen som har anställda studieoch yrkesvägledare. Ett samarbete sker exempelvis inför den årliga gymnasiemässa
som äger rum på hösten. Därutöver träffas studie- och yrkesvägledarna några gånger
per termin och diskuterar olika aktuella frågor. Även ett informellt samarbete äger
rum via mejl och telefon när behov uppstår.
Det har uttryckts åsikter om att utöka samarbetet inom gruppen. Detta för att förbättra enhetligheten i hur studie- och yrkesvägledare arbetar. I dagsläget tycks det
vara så att studie- och yrkesvägledare delvis har olika uppdrag beroende på den skola
de verkar på.
7.3.
SAMARBETE MELLAN GRUNDSKOLAN OCH GYMNASIESKOLAN
Det finns ett samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan i Järfälla med avseende på studie- och yrkesvägledning. Samarbetet tycks dock främst äga rum mellan
gymnasieskolan och de enheter på grundskolan som har studie- och yrkesvägledare i
sin organisation. Samarbetet består bland annat av informationsspridning och informationsöverföring skolformerna emellan. Grundskolorna träffar gymnasieskolorna för att få information om vilka gymnasieprogram som kommer erbjudas samt
vilka möjligheter det finns att erbjuda eleverna ”prova-på-lektioner”. Olika gymnasieskolor åker även till grundskolorna för att informera om sin verksamhet, såväl till
elever som till föräldrar. Samarbete har även ägt rum kring olika temafrågor samt vid
elevöverlämning.
För de enheter på grundskolan som inte har studie- och yrkesvägledare har samarbetet varit något begränsat. Sporadiska möten mellan en enskild gymnasieskola och
grundskola har ägt rum, men en organiserad verksamhet tycks inte förekomma för
närvarande.
I intervju med grundskolans studie- och yrkesvägledare uttrycktes ingen egentlig
åsikt om effekten av samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan. Det poängterades dock att personalförsörjningen anses viktigare än ett utökat samarbete. Utbildade studie- och yrkesvägledare är grunden i verksamheten, och frånvaron av detsamma är den stora orsaken till felval, menade studie- och yrkesvägledarna.
8.
ANALYS
Organisationen av studie- och yrkesvägledning i Järfälla på enhetsnivå kännetecknas
av såväl likheter som skillnader. Likheterna består främst i att alla enheter erbjuder
ett basutbud av gymnasieinformation, vägledningssamtal och PRAO-verksamhet.
Skillnaderna tycks främst bestå i vilken utbildning personerna har som ger informationen och i vilken utsträckning studie- och yrkesvägledning är integrerad i den dagliga undervisningen. För att knyta an till bakgrundsavsnittet (6.1) kan en parallell
dras till två olika former av vägledning: ”snäv vägledning” och ”vid vägledning”. De
enheter som har egna studie- och yrkesvägledare, Källtorpskolan, Viksjöskolan och
Tallbohovskolan, har av resursmässiga skäl bättre förutsättningar att hinna med såväl
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
9 (12)
fördjupad informationsverksamhet som integrerad studie- och yrkesvägledning i
undervisningen. Denna form av vägledning liknar den ”vida” definitionen av verksamheten, medan den vägledning som äger rum på skolor utan anställda studie- och
yrkesvägledare mer är att kategorisera som ”snäv”. Att situationen i Järfälla ser olika
ut beroende bemanning, är något som dock återspeglas även på nationell nivå.
Vad gäller samarbetet mellan studie- och yrkesvägledare på grundskolan så kan det
konstateras att det finns ett nätverk bestående av studie- och yrkesvägledarna på Järfällas skolor. De skolor som ingår i nätverket är de skolor som har en anställd studieoch yrkesvägledare. Samarbetet kan till stor del sägas vara behovsorienterat, men
även till viss del strukturerat utifrån årligt återkommande uppgifter, till exempel
gymnasiemässan. Samarbetet mellan gymnasieskolans och grundskolans studie- och
yrkesvägledare är idag, precis som för grundskolan, främst begränsat till enheter med
anställda studie- och yrkesvägledare. Dessa enheter deltar i informationsmöten om
gymnasieprogram samt bjuder in företrädare för gymnasieskolorna till sina grundskolor. Att utöka samarbetet är något som har framförts som önskvärt, även om den
formella personalförsörjningen upplevs som viktigare, enligt tillfrågade studie- och
yrkesvägledare.
En helhetsbedömning av samarbetet mellan grundskolan och gymnasiekolans studieoch yrkesvägledning ger vid handen att det finns utrymme för utveckling. Genom att
samordna och koordinera exempelvis fortbildning och informationsöverföring kan
samarbetet intensifieras. Potentiella vinster med ett utökat samarbete skulle kunna
vara en ökad likvärdighet samt en generellt höjd kompetensnivå. Mot bakgrund av att
studie- och yrkesvägledare själva har uttryckt önskemål om att utöka samarbetet för
att nå ökad likvärdighet borde detta vara en möjlighet att ta vara på. Därutöver bör
det noteras att ett utökat samarbete, lett av en samordnare, rimmar väl med skollagens intentioner om huvudmannens ansvar för att skapa möjligheter till ständig kompetensutveckling (se 6.2 Skollagen).
Vidare visar genomgången av Järfällas vägledning att dagens samarbete är mycket
nära knutet till den bemanning som enheterna har vad gäller studie- och yrkesvägledning. Frågan är vilken betydelse detta kan ha för ett framtida utökat samarbete.
Om alla enheter hade utformat studie- och yrkesvägledningen enligt samma bemanning och modell hade det sannolikt varit enklare att organisera ett tätare samarbete.
Givet nuvarande situation där enheterna organiserar studie- och yrkesvägledningen
på olika vis, måste därför andra vägar sökas för att nå en utökad samordning mellan
enheterna. Här kan man tänka sig att en centralt placerad samordnande funktion har
en viktig roll att roll att spela.
En nyckel för att samarbetet ska ge önskvärd effekt är dock att varje enhet bidrar
med en ansvarig representant, oavsett hur studie- och yrkesvägledningen är utformad. Detta må låta som en självklarhet, men bör ändå påtalas i sammanhanget. I ett
läge där endast enheter med anställda studie- och yrkesvägledare bidrar med representanter riskerar ett framtida utökat samarbete endast höja kompetensnivån hos de
enheter där studie- och yrkesvägledare finns anställda. För att motverka en sådan
utveckling bör den samordnande funktionen ha ett extra ansvar att inkludera de enheter som saknar anställda studie- och yrkesvägledare. På detta vis kan den samordnande funktionen bidra till att förbättra likvärdigheten mellan enheterna.
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
10 (12)
Slutligen bör även vikten av ett systematiskt kvalitetsarbete belysas. Inom fältet för
studie- och yrkesvägledning saknas det forskning om effektiva metoder för att motverka studieavbrott i Sverige. Detta gör att man i stort sett blir hänvisad till beprövad
erfarenhet vad gäller utvärdering av verksamheten. För att kunna mäta vilka eventuella effekter en ökad samordning kan ha, måste arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet vara prioriterat. En långsiktig och systematisk genomlysning av arbetet
med studie- och yrkesvägledning är, som tidigare har nämnts, en viktig del i att säkerställa att elevernas behov av vägledning tillgodoses.
9.
SLUTSATSER OCH FÖRSLAG
Syftet med utredningen har varit att analysera förutsättningarna för inrättandet av en
samordnande funktion för studie- och yrkesvägledningen i Järfälla. För att kunna
göra detta har en nulägesanalys av studie- och yrkesvägledningen genomförts. Nulägesanalysen visar på att det finns såväl likheter som skillnader i hur enheterna organiserar studie- och yrkesvägledningen. Sättet att organisera vägledningen tycks ha
återverkningar på hur samarbetet ser ut mellan enheterna, såväl inom grundskolan
som mellan grundskolan och gymnasieskolan.
Effekten av en samordnande funktion går inte att förutspå med säkerhet, men det går
att resonera kring dess potential. Även om det idag förekommer viss samordning av
vägledningen, så är den tämligen begränsad till sin omfattning. Det finns således
utrymme för utveckling. Samordningen kan under rätt förutsättningar leda till ett
förbättrat samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan. I slutändan kan detta
leda till att eleverna får bättre information inför gymnasievalet vilket minskar risken
för att göra felval. Av detta skäl blir utredningens slutsats följande:
I syfte att stödja ett utökat samarbete mellan studie- och yrkesvägledarna rekommenderas inrättandet av en samordnande funktion mellan grundskolans senare år
och gymnasieskolan. Den samordnande funktionen ska genom koordinerade aktiviteter verka för att höja den generella kompetensnivån och stärka likvärdigheten i Järfällas studie- och yrkesvägledning. Som en följd av detta är målet att antalet felval
till gymnasieskolan ska minska.
För att kunna utvärdera vilka effekter ett utökat samarbete kan ha, föreslås det att
arbetet med systematiskt kvalitetsarbete blir en prioriterad del av den samordnande
funktionen. Därutöver föreslås att den samordnande funktionen ska ha ett extra ansvar att sörja för vägledningens likvärdighet i Järfällas skolor. Detta betyder att
funktionen har ett ansvar att inkludera samtliga enheter i arbetet, även de som inte
har anställda studie- och yrkesvägledare.
Kostnaden för denna funktion uppgår till 800 tusen kronor per år och ska delas lika
mellan kompetensförvaltningen och barn- och ungdomsförvaltningen. Finansieringen
är dock redan säkerställd till följd av antagandet av kommunstyrelsens förslag till
”Mål och budget 2016-2017”.
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport
2015-09-28
10.
11 (12)
LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING
SKL, Motverka studieavbrott - Gymnasieskolans utmaning att få alla elever att fullfölja sin utbildning
Skollagen
Skolinspektionen, Kvalitetsgranskning Rapport 2013:5, Studie- och yrkesvägledning
i grundskolan
Skolverket, Allmänna råd ”Arbete med studie- och yrkesvägledning”.
Utbildningsnämnden, UBN 2014/1, ”Förslag att utveckla och förstärka studie- och
yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m”
02 2 Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Rapport