Bedömning, kunskapskrav & förmågor
Bedömning & betyg MED FOKUS PÅ GYMNASIETS YRKESÄMNEN Anna Karlefjärd 2015 Innehåll Formativ bedömning – vad, varför, hur? Kursplaner – förmågor & kunskapskrav Bedömning – dokumentation Betygssättning Diskussioner och frågor Bedömning i yrkesämnen • Likvärdiga och kvalitativt bra bedömningar kräver kunniga bedömare, nämligen att vara kunnig inom bedömning och inom yrkesområdet. • Bedömaren kan då identifiera ett meningsfullt bedömningsobjekt vad, välja och skifta mellan olika bedömningsformer och metoder hur, värdera objektet i förhållande till kvalitetsnivåer samt kommunicera och argumentera för sin bedömning på ett för alla parter begripligt sätt. • Kvalitet i bedömningar bygger dels på korrekt information och relevanta iakttagelser, tolkade på ett rimligt sätt, dels tillförlitliga insamlingsmetoder (validitet och reliabilitet). Helena Tsagalidis 2012 NORDYRK NORDYRK vill bidra till att • synliggöra, stärka och yrkesdidaktisk forskning förmedla yrkespedagogisk och • utveckla och stärka yrkeslärarutbildningen, och därigenom även yrkesutbildningen • initiera forskning verksamhetsområdet • stärka kontakter universitet/högskolor, verksamhet. och och skolor, utvecklingsprojekt samverkan näringsliv och inom mellan offentlig Bedömning i yrkesämnen ”Det är lätt hänt att tänka på de krav som ställs i en praktisk vardagssituation i yrket när man bedömer en elevs arbetssätt, yrkesskicklighet eller sätt att bemöta kunder. De erfarenheter som läraren har från sin egen yrkeserfarenhet kan ibland överskugga de beskrivningar av mål och kunskapskrav som finns i skolans styrdokument. ”Jag trillar lätt in i att utgå från den yrkespraxis jag känner och som präglar branschen”, säger Johanna. Risken med detta är att hon riskerar att förbigå de kunskapskrav som står i ämnesplanen, att hon istället skapar en inofficiell och delvis dold uppsättning krav och förväntningar.” ÅTERKOPPLING TILL LÄRAREN ÅTERKOPPLING TILL ELEVEN SUMMATIV FORMATIV Formativ bedömning i Lgr11 & Gy11 Ur Lgr11 kap 2.7 och Gy11 2.5 Bedömning och betyg Mål Skolans mål är att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Formativ bedömning & dokumentation • Forskningen visar: Pedagogisk planering - Utvecklingssamtal Större fokus på summativ bedömning än formativ • Mål för undervisningen – hur • Vad eleven kan - Den bedömningens effekter på måluppfyllelse syfte och formativa innehåll kombineras • Vad eleven behöver utveckla • Bedömningsform och vidare Återkoppling som stöttar lärandet: Brabedömningskrav bedömning: 1. Utgår från (ej person) • Något omuppgiften hur 1. Överensstämmer med målen 2. Beskriver vad eleven kan •2. Formativ Tydliga kravbedömning och anvisningar 3. Systematiska och förankrade i ”bevis” 4. Allsidiga 3. Ger konkreta förslag på hur elevens prestation skall bli bättre 4. Kombineras med själv- och kamratbedömning ”Eleverna anser att lärares återkoppling ofta är generell, att det är skriftliga uppgifter som ligger till grund för bedömning och att kunskapskravens termer är abstrakta. De flesta tycker att kamratbedömning är svårt och att det inte är deras uppgift att bedöma sina kamrater. Elevernas utsagor ger grund för att fundera över vilka slags lärandeprocesser som lärare behöver understödja, för att elever ska erfara mer delaktighet i bedömning.” M Wyszynska Johansson & I Henning Loeb E: Det var hemskt. E: Det var värdelöst (skratt). E: Det var hemskt att man kan sitta och döma en i klassen. Elever: Ja, mm. E: Vi vet ju inte hur vi ska bedöma heller, det är svårt att se på ens egen uppgift och var man ligger. E: Ja, väldigt jobbigt. I: Hur gjorde ni? E: Vi hade betygskriterierna bredvid och så fick vi kolla och så fick man varandras uppgifter vad klasskamraterna har skrivit så fick man sitta och läsa igenom och så skriva kommentarer. Var man trodde det betyget låg eller vad man fick för betyg på uppgiften då så skulle man sätta det betyget på I: Vad var det för kurs? E: Pedagogiskt ledarskap tror jag. Elever: Det var det. E: Det blir svårare när man ska dö… - bedöma en kompis tycker jag. Man vill ju inte göra. I: Varför inte? E: Man har inte ledarrollen /paus/. Man ska inte behöva känna sig som ledare eller förstår du hur jag menar? (skratt) Man vill inte sitta och typ … E: Man vill inte vara lärare … E: Ja, precis. E: för sina kompisar. E: Man kommer inte att sitta och berätta för den andre hur den ska göra istället och jag tycker det är jobbigt. E: Det är svårt att se. Jag vet inte … Elever: (skratt). E: När jag skriver uppsatser så vet jag inte om jag har högt betyg eller om jag har lågt för jag bara skriver (skratt). M Wyszynska Johansson Fem nyckelstrategier Leahy, Lyon, Thompson, & Wiliam 2005. Översättning från Pedagogstockholm 2. Lärande klassrum! Undervisningen bör utformas så att det framgår både för lärare och för elever i vilken utsträckning eleverna har lärt eller förstått det vill säga var de befinner sig i förhållande till målen. ½ och/eller ¾ in i ett arbetsområde Under lektionen Avslutar ett arbetsområde 2. Lärande klassrum ”I det formativa klassrummet gör läraren uppgifter för att få igång en diskussion eller för att få information om hur eleverna tänker. Ibland kan det vara svårt för eleverna att våga visa vad de inte kan. Men i ett formativt klassrum vill eleverna visa det. Det ger större möjlighet att utveckla sin förståelse. Formativ bedömning innebär att läraren genom täta och effektiva bedömningar får information om elevernas kunskaper och kan planera efter den.” Torulf Palm, Umeå universitet 2. Lärande klassrum ”Att tillfredsställa läraren är en stor drivkraft och märkligt nog har det smugit sig in en attityd som säger att man ska undvika att fråga läraren om råd. Det kan tolkas som brist på självständighet och kan ge sämre betyg.” Anders Eklöf, Göteborgs Universitet …i samråd… …efter samråd… Formativ klassrumspraktik 0.9 sek Formativ klassrumspraktik NO HANDS UP & GLASSPINNAR Om inte eleven har en fråga! Vad ställer vi för frågor? Vilken kunskap ges eleven möjlighet att visa med hjälp av våra frågor? Årligen ställer lärarna ca 18 000 frågor (Tienken, 2010) eller 50 frågor i timman (Walsh & Sattes, 2005). Hur går vi från kvantitet till kvalitet? 3. Feedback – gensvar – återkoppling - som leder lärandet framåt ”Återkoppling bör kunna användas av eleven för att minska avståndet mellan nuvarande förmåga och den förmåga som undervisningen syftar till att utveckla.” Applådpaus! Applådmatris! BEDÖMNINGSASPEKTER BEDÖMNINGSKVALITETER Heidi Andrade och Pär Wholin 4. Elever som ägare av sitt eget lärande • Arbeta med metakognition - Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva. (Lgr11 och Gy11) • Metakognition & förtrogenhet – Eleverna har gjort kunskaperna till sina egna, de kan använda dem i olika kontexter och till exempel förklara till olika målgrupper på olika sätt. http://www.learner.org/vod/vod_window.html?pid=77:// Formativ klassrumspraktik Underlag för självbedömning Matris ————— ——— Elevens lösning Modellsvar Uppgift: Jämför din lösning med modellsvaret. Vilka likheter och skillnader hittar du? Hur skulle din lösning kunna förbättras? Utgå från jämförelsen. Formativ klassrumspraktik Kamratbedömning Ge eleverna blanka uppsättningar av prov som de tidigare har genomfört individuellt och som de arbetar med i grupp för att formulera de bästa svaren. Eleven får möjlighet till en lärande situation där han eller hon tillsammans med andra samarbetar kring stoffet och kommer överens om de bästa svaren och formuleringarna Vad ska eleverna lära sig? ”Målen måste vara tydliga och begripliga för eleverna och de bör få möjlighet att lära sig förstå skillnader i kvalitet mellan olika prestationer.” Kursplaner Syfte Förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav Syftet är ämnesspecifikt och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Förmågor (långsiktiga mål) är ämnesspecifika och beskriver de kunskaper eleverna ska ges förutsättningar att utveckla genom undervisningen i ämnet. De konkretiserar vad av syftet som ska betygsättas. Centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla i den aktuella kursen. Det finns en tydlig relation mellan mål och centralt innehåll. Det centrala innehållet motiveras av målen. Kunskapskraven utgår från de långsiktiga målen. I kunskapskraven finns kopplingar till det centrala innehållet. Hur specifika kopplingarna är skiljer sig åt från kurs till kurs. Ofta är kopplingarna övergripande. Ur syftestexten för ämnet Elektroteknik: Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att utföra elarbete, verkstadsarbete, installationsteknik, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik. 2. Färdigheter i att använda ritningar, scheman, instruktioner, standarder och föreskrifter. 3. Förmåga att välja och använda olika verktyg, instrument, material och övrig utrustning som används inom området. 4. Kunskaper om miljökrav och bestämmelser inom området. 5. Färdigheter i att avhjälpa fel och underhålla elanläggningar. 6. Förmåga att arbeta säkert, arbetsmiljömässigt, ergonomiskt och estetiskt. 7. Förmåga att dokumentera sitt arbete. Kurskod: ELRELK0 Kursen elektromekanik omfattar punkterna 1—4 och 6—7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: •Elarbete, till exempel losskoppling och anslutning av apparater samt funktionsprovning. •Enklare verkstadsarbete, till exempel mjuklödning, skruvförband och popnitning. •Ritningsläsning inom verkstadstekniken. •Pressverktyg för olika kontakttyper som används inom yrkesområdet. •Fästteknik, materialkunskap och mekanisk mätning. •Handverktyg som används inom de olika yrkesområdena. •Elsäkerhet för personer och egendom. •Egenkontroll, ergonomi, elsäkert arbete, kvalitetskrav, arbetsmiljö och säkerhet. •Säkerhet i heta arbeten, ställningsbyggande och arbete från stege. Betyget E Betyget C Betyget A Eleven utför med visst handlag enkelt elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en enkel planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. Eleven utför med gott handlag enkelt elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med gott handlag och på ett miljömässigt sätt. Eleven utför arbetet på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi och estetik. Eleven gör en enkel dokumentation av sitt arbete. Eleven utför arbetet på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi och estetik. Eleven gör en noggrann dokumentation av sitt arbete. Eleven utför med mycket gott handlag enkelt, men även mer avancerat, elarbete, verkstadsarbete, mekaniskt arbete och sammanfogningsteknik inom området. Eleven gör en genomarbetad planering av arbetet utifrån de ritningar, scheman, standarder och föreskrifter som är relevanta för uppgiften. Inför arbetet väljer eleven efter samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med mycket gott handlag och på ett miljömässigt sätt. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven utför arbetet på ett sätt som är säkert för eleven själv och andra samt med hänsyn till arbetsmiljö, ergonomi och estetik. Eleven gör en noggrann och utförlig dokumentation av sitt arbete. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Inför arbetet väljer eleven i samråd med handledare verktyg, instrument, material och övrig utrustning avsedd för uppgiften samt använder den med visst handlag och på ett miljömässigt sätt. 1. Vad ska eleven göra? – Välja material/utrustning och använda det med handlag och på ett miljömässigt sätt. 2. Vad bedömer ni? – Med vilken kvalitet eleven gör sin val och använder materialet/utrustning (E) – i samråd, med visst handlag (C) – efter samråd, med gott handlag (A) – efter samråd, med mycket gott handlag 3. Frågor att tänka på: • Vilken undervisning krävs? • Vilka bedömningsformer är möjliga? • Vad innebär värdeorden och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer? • Vad innebär på ett miljömässigt sätt och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer? Ur syftestexten för ämnet Sammanfogningsteknik: Undervisningen i ämnet sammanfogningsteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Förmåga att planera, organisera och utföra sammanfogning av material med utrustning som är lämplig för materialet. 2. Förmåga att tolka instruktioner och tillverkningsunderlag. 3. Förmåga att hantera och vårda utrustningen enligt givna instruktioner, utföra underhåll av och enklare reparationer på utrustningen samt hålla god ordning på arbetsplatsen. 4. Förmåga att arbeta på ett sätt som är säkert både för en själv och andra samt ergonomiskt och med hänsyn till miljön. 5. Förmåga att korrigera formavvikelser samt lösa produktionstekniska problem. 6. Kunskaper om utrustningars funktion och olika metoder. 7. Förmåga att bedöma kvalitet på utfört arbete. 8. Förmåga att kommunicera med olika målgrupper och använda begrepp och uttryck som är relevanta för ämnesområdet. Kurskod: SAASVT00S Svets grund Kursen svets grund omfattar punkterna 1—7 under rubriken Ämnets syfte. I kursen behandlas grundläggande kunskaper i ämnet. Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: •Vanliga svetsmetoder för svetsning i kälfogar och stumsvetsar i enkla svetslägen. •Svetsning och lödning med oxygen och acetylen. •Skärande i metalliska material med termisk utrustning. •Enklare tillverkningsunderlag för lödning och svetsning. •Utrustningens funktion och användningsområden samt säkerhetsanordningar. •Lagar och andra bestämmelser om arbetsmiljö, systematiskt arbetsmiljöarbete samt säkerhetsföreskrifter. Betydelsen av dessa för organisation och genomförande av det egna arbetet. •Metoder för reparation av enkla fel som uppstått under sammanfogningen. •Standarder för kvalitetsbedömning av sammanfogning. Betyget E Betyget C Betyget A Eleven planerar och organiserar i samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder. I planeringen tolkar eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Vidare väljer eleven i samråd med handledare arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som passar för uppgiften. Eleven planerar och organiserar efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder. I planeringen tolkar eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Vidare väljer eleven efter samråd med handledare arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som passar för uppgiften. Eleven planerar och organiserar efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder. I planeringen tolkar eleven med säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven förutser också svårigheter som kan uppstå och anpassar planering och organisation efter det. Vidare väljer eleven efter samråd med handledare arbetsmetoder, verktyg, utrustning och material som passar för uppgiften. Eleven utför med noggrannhet och i samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer. Resultatet av arbetet är tillfredsställande utifrån givna kvalitetskrav. I arbetet använder eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material, utrustning och verktyg med visst handlag och håller god ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar ergonomiskt och på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra samt med hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker eleven eventuella formavvikelser som uppkommer och åtgärdar dem i samråd med handledare. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en enkel dokumentation av arbetsprocessen och resultatet. Eleven utför med noggrannhet och efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer. Resultatet av arbetet är tillfredsställande utifrån givna kvalitetskrav. I arbetet använder eleven med viss säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material, utrustning och verktyg med gott handlag och håller god ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar ergonomiskt och på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra samt med hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker eleven eventuella formavvikelser som uppkommer och åtgärdar dem efter samråd med handledare. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggrann dokumentation av arbetsprocessen och resultatet. Eleven utför med noggrannhet och efter samråd med handledare svetsning och lödning med relevanta metoder i enlighet med säkerhetsföreskrifter samt givna instruktioner och kravspecifikationer. Resultatet av arbetet är gott utifrån givna kvalitetskrav. I arbetet använder eleven med säkerhet instruktioner och tillverkningsunderlag. Eleven hanterar material, utrustning och verktyg med mycket gott handlag och håller god ordning på arbetsplatsen. Eleven arbetar ergonomiskt och på ett sätt som är säkert både för eleven själv och andra samt med hänsyn till miljön. Under arbetet upptäcker eleven eventuella formavvikelser som uppkommer och åtgärdar dem efter samråd med handledare. När arbetsuppgiften är utförd gör eleven en noggrann och utförlig dokumentation av arbetsprocessen och resultatet. Eleven redogör översiktligt för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar översiktligt hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör översiktligt för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med enkla omdömen. I redogörelser och förklaringar använder eleven med viss säkerhet korrekt fackspråk. Eleven redogör utförligt för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar utförligt hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör utförligt för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen. I redogörelser och förklaringar använder eleven med viss säkerhet korrekt fackspråk. Eleven redogör utförligt och nyanserat för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar utförligt och nyanserat hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör utförligt och nyanserat för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med nyanserade omdömen samt ger förslag på hur arbetet kan förbättras. I redogörelser och förklaringar använder eleven med viss säkerhet korrekt fackspråk. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven redogör för material, teknik, metoder och verktyg som använts för arbetsuppgiften samt förklarar hur dessa faktorer påverkat kvalitet och slutresultat. Eleven redogör för eventuella avvikelser från specifikationen samt den egna arbetsinsatsen. Dessutom utvärderar eleven sitt arbete och resultat med omdömen. I redogörelser och förklaringar använder eleven korrekt fackspråk. 1. Vad ska eleven göra? – Redogöra för material/utrustning, förklara hur faktorer påverkar kvalitet och slutresultat. Redogöra för avvikelser, utvärdera sitt arbete och använda korrekt fackspråk. 2. Vad bedömer ni? – Med vilken kvalitet eleven gör sin val och använder materialet/utrustning (E) – översiktligt, enkla, med viss säkerhet (C) – utförligt, nyanserade, med viss säkerhet (A) – utförligt och nyanserat, nyanserade, med viss säkerhet 3. Frågor att tänka på: • Vilken undervisning krävs? • Vilka bedömningsformer är möjliga? • Vad innebär värdeorden och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer? • Vad innebär ett korrekt fackspråk och hur påverkar det undervisning och bedömningsformer? Hygien 100 p kunskapskrav i matrisform Betyget E Betyget C Betyget A Eleven identifierar med viss säkerhet förekomster av mikroorganismer samt beskriver översiktligt deras betydelse i samband med livsmedelshantering. Dessutom beskriver eleven översiktligt livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett hygieniskt sätt samt redogör översiktligt för risker i hanteringen och arbetet. Dessutom utför eleven i samråd med handledare provtagningar på råvaror och färdiga livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete rengör eleven noggrant utrustning och lokaler enligt krav för säker livsmedelshantering. Eleven följer lagar och andra bestämmelser, följer system för kontroll av livsmedelshygien samt utför i samråd med handledare egenkontroll. Eleven motiverar översiktligt sitt handlande utifrån god hygienpraxis, lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven identifierar med viss säkerhet förekomster av mikroorganismer samt beskriver utförligt deras betydelse i samband med livsmedelshantering. Dessutom beskriver eleven utförligt livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett hygieniskt sätt samt redogör utförligt för risker i hanteringen och arbetet. Dessutom utför eleven efter samråd med handledare provtagningar på råvaror och färdiga livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete rengör eleven noggrant utrustning och lokaler enligt krav för säker livsmedelshantering. Eleven följer lagar och andra bestämmelser, följer system för kontroll av livsmedelshygien samt utför efter samråd med handledare egenkontroll. Eleven motiverar utförligt sitt handlande utifrån god hygienpraxis, lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Eleven identifierar med säkerhet förekomster av mikroorganismer samt beskriver utförligt och nyanserat deras betydelse i samband med livsmedelshantering. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat livsmedelsburna smittor och förgiftningar. I sitt arbete hanterar eleven livsmedel på ett hygieniskt sätt samt redogör utförligt och nyanserat för risker i hanteringen och arbetet. Dessutom utför eleven efter samråd med handledare provtagningar på råvaror och färdiga livsmedelsprodukter. Efter genomfört arbete rengör eleven noggrant och metodiskt utrustning och lokaler enligt krav för säker livsmedelshantering. Eleven följer lagar och andra bestämmelser, följer system för kontroll av livsmedelshygien samt utför efter samråd med handledare egenkontoll. Eleven motiverar utförligt och nyanserat sitt handlande utifrån god hygienpraxis, lagar och andra bestämmelser. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Att tänka på gällande Hygien 100p: 1. Fundera över vad värdeorden betyder för er, utifrån den generella beskrivningen från Skolverket gällande ”översiktligt” och ”utförligt & nyanserat” 2. Tänk på begreppen ”i samråd” och ”efter samråd” både på C och A står det ”efter samråd” hur ser ni på skillnaden mellan de båda? Tänk också på att även den elev som utför sitt kunnande med A-kvalitet också får fråga och be om hjälp dvs. ”efter samråd”. 3. När det gäller värdeorden ”Med viss säkerhet” så skriver man i Gymnasieboken 2011 att det i t.ex. yrkesämnen handlar om säkert handlag/procedurkunskap (se sid.54 och framåt) Värdeord Översiktligt Tar upp väsentliga delar Ungefärlig och inte så exakt Kortfattad (kvantitativ) Utförligt och nyanserat Mer exakt, Fyllig och innehållsrik Flera olika perspektiv Ur Skolverkets kommentarmaterial Värdeord och kunskapskraven Enkla omdömen basala analyser är övergripande till sin karaktär har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Utvecklade/Nyanserade omdömen djupare analyser är mer specifika till sin karaktär värderingarna är sakliga snarare än subjektiva. Värdeorden Enkla motiveringar Allmänt hållna Subjektiva värdeomdömen Utvecklade motiveringar Väger in flera olika aspekter Baseras på allt mer tydliggjorda argumentationer och tankegångar Värdeorden Att till exempel en slutsats är välgrundad innebär att eleven bygger den på relevanta fakta och sakförhållanden samt har förankrat den väl i tillförlitliga källor och eventuella teorier. Det innebär också att logiken i slutsatserna eller resonemangen är välgrundade. En elev som drar enkla slutsatser har inte samma goda förankring i källor och eventuella teorier, men elevens slutsatser är ändå till viss del underbyggda av källor och eventuella teorier. När slutsatserna dessutom är nyanserade kan eleven belysa saken ur flera olika perspektiv. Elever och värdeord I: Men vad betyder nyanserat? Elever: (skratt). E: Det är väl mer utförligt eller? E: mm. E: Alltså väldigt mycket egna ord liksom. E: Ja. E: Och egna tankar och egna slutsatser. E: Ja, egna tankar. E: Väldigt mycket reflektioner, diskussion som vi får på inlämningar typ. Det är väl nästan det man ska skriva mest, det de kollar på tror jag (…). E: Diskussioner man har med sig själv. E: Precis. E: Det är det de sätter betygen på egentligen. E: Det tror jag. E: Fakta är jättelätt att hitta. E: Det är bara att skriva av. E: Ja, men att själv tycker saker och /ska/ kunna dra, sammanfatta, sammanfattningar. E: Visa att man har lärt sig det. E: Förstått. E: Ja, precis. ”Specifika yrkeskunskaper identifieras bäst i sitt sammanhang. I alla karaktärsämneskurserna behöver eleverna utföra verklighetsanknutna aktiviteter som är relaterade till yrket. Övergripande yrkesaktiviteter beskrivs till exempel som ”vanligt förekommande arbetsuppgifter”, ”mer avancerade” eller mer specifikt som ”vanligt förekommande elinstallationer”. Komplexiteten i uppgifterna beskrivs med begrepp som ”enklare” eller ”avancerade”. Nivåerna innehåller beskrivningar om vad eleven ska göra eller utföra som ”eleven redogör, beskriver eller utför något”. Kvalitetsnivån på arbetet, beskrivs som ”med säkerhet”, ”med viss säkerhet”, ”på ett säkert sätt” och ”på ett yrkesmässigt sätt” eller ”noggrant”. För att vi ska uppnå likvärdighet och kvalitet i bedömningar kräver dessa nivåbeskrivningar att lärarna är tydliga. Eleverna kan inte veta vad till exempel ”på ett yrkesmässigt sätt” innebär, eftersom de inte har de nödvändiga yrkesmässiga erfarenheterna. Detta får inte vara lärarens tysta kunskap i bedömningssituationer.” Skolverket ”Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter” Kursplanerna Kommunikativ kursplan Eleven kan utförligt och nyanserat diskutera frågor med naturvetenskapligt innehåll som har betydelse för individ och samhälle. I diskussionen använder eleven kunskaper om naturvetenskap för att ställa utforskande frågor samt för att ge komplexa förklaringar och argument. Dessutom kan eleven ge några exempel på tänkbara ställningstaganden eller handlingsalternativ samt ger välgrundade och nyanserade argument för dessa. Varför måste vi prata hela tiden!?! Kommunikativ förmåga ”En förmåga som Eva Lönn upplever kan blända är kommunikativ förmåga. Branschen vill många gånger ha kommunikativt skickliga medarbetare. Detta vet läraren och riskerar därmed att bli ensidig i sin bedömning. Det är inte givet att en elev som är kommunikativ, serviceinriktad och kundorienterad också har yrkeskompetenser inom andra områden av utbildningen. Läraren bör utforma olika bedömningssituationer, för att få underlag om elevens kunskaper och färdigheter från alla delar av kursen.” Skolverket ”Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter” Bedömningsaspekter E (enkel, grundläggande..) (komplext, mycket goda) A Bredd: Magert innehåll Utförligt innehåll Djup: Korta resonemangskedjor Långa resonemangskedjor Begreppsanvändning: Vardagsord Ämnesbegrepp Problematisering: Ur ett perspektiv Ur olika perspektiv Konkretisering: Exemplifierar ej Relevanta exempel Bedömning ”Att göra det viktigaste bedömbart och inte det lätt bedömningsbara viktigast” Astrid Petterson & Gudrun Erickson Bedömning • Validitet – bedöma det som ska bedömas, eller mäta det som skall mätas. vad mäter bedömningen och hur går jag till väga när jag bedömer detta (relevans & trovärdighet). • Reliabilitet – rättvisa, likvärdighet och att minimera inflytandet av slump. En bedömning har maximal reliabilitet om den leder till samma omdöme oavsett vem som bedömer eller när och var bedömningen sker (tillförlitlighet). • Interbedömarreliabilitet bedömning. – Samverka kring Samstämmighet Kunskapskrav i fysik årskurs 6. Eleven har grundläggande kunskaper om fysikaliska fenomen och visar det genom att ge exempel på och beskriva (förklara ) dessa med viss användning av begrepp. A. Vem sägs ha upptäckt den allmänna gravitationslagen efter att ett äpple fallit ner i huvudet? (hög reliabilitet men låg validitet) B. Beskriv hur en boll rör sig när den kastas snett uppåt. Förklara också varför den rör sig som den gör. (hög validitet men låg reliabilitet) Om man hårdrar slutsatsen kan man säga att : Det som går att mäta är ointressant och det som är intressant att mäta går inte att mäta Betygsättning Formativ bedömning och betyg ”Det är viktigt att eleverna upplever att bedömningarna ända fram till att slutbetyg sätts är till för att stödja deras kunskapsutveckling” AR sid.25 Formativ bedömning Formativ bedömning Utvecklingssamtal Betyg Betygsättning • Betyget beskriver den kvalitetsnivå som eleven visat i användningen av förmågorna fram till betygstillfället, det vill säga hur långt eleven kommit i sin utveckling när betyget sätts. • Betyget beskriver därför inget genomsnitt av vad eleven presterat under en kurs, termin, läsår eller flera läsår. • Alla betygssteg går att använda alla terminer E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Bedömning blir betyg APL ”Att överbrygga skillnaderna mellan lärarens referensram och handledarens är svårt, menar Erica. Det är inte ovanligt att handledaren ställer för höga krav. Ett sådant område är självständighet, där många handledare vill att eleven ska vara helt självgående. Läraren ser däremot att eleven fortfarande håller på att lära sig. Själva ordet handledning kan också betyda olika saker: ”Inom industrin tror man att handledning betyder ’gå vid sidan om’. Istället handlar det om att ha någon att rådfråga”, säger hon.” Skolverket ”Bedömning i yrkesämnen – dilemman och möjligheter” Bedömning blir betyg Vad betyder ”För att få A måste alla delar på A vara uppfyllt”? Bedömning blir betyg Vad händer om en elev är sjuk vid ett bedömningstillfälle? Bedömning blir betyg Vad händer om en elev inte visar på tillräcklig kvalitet vid ett bedömningstillfälle? Lgr11 och kunskapskraven E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. E D C B A Eleven har grundläggande kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Eleven har goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Betyget B innebär att kunskapskrave n för C och till övervägande del för A är uppfyllda Eleven har mycket goda kunskaper om natur-och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur. I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad. Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerande sätt, samt för enkla resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt. Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett väl fungerande sätt, samt för välutvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras. Diskussion & Frågor Kontakt! Anna Karlefjärd [email protected] http://annakarlefjard.se
© Copyright 2024