Revolutionernas tid Vi har redan påbörjat arbetet med Revolutionernas tid, ett arbetsområde som sträcker sig fram till och med vecka 4 nästa termin. Introduktionen har bestått av genomgångar och en del självständigt faktasökande inom områdena upplysningen, amerikanska och franska revolutionen. Det som återstår är alltså industriella revolutionen som precis som de tidigare delarna är ganska omfattande i avseendet vilken betydelse den haft för eftervärlden. Momentet fortsätter med ett grupparbete (instruktion på nästa sida) och avslutas med en individuell uppsats. Introduktion Under 1700-talet inleds en tid som går under beteckningen upplysningen som innebär att kunskap och nya idéer om mänskliga rättigheter står i centrum för de rika och läskunniga i samhället. Upplysningens idéer sprids till borgarklassen och kraven på förändring leder så småningom till revolution. Den första revolutionen vi behandlade är den amerikanska som är en nationell frihetsrevolution, dvs att det amerikanska folket gör sig fria från den engelska koloniala överhögheten och utropar sig som en självständig stat. Den andra revolutionen, den franska, är en politisk revolution där folket kräver politiskt inflytande och mänskliga rättigheter. Enligt LGR11 ska undervisningen i historia bland annat behandla följande:  Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900  Den ökade världshandeln mellan Europa, Asien, Afrika och Amerika.  Industrialiseringen i Europa och Sverige. Olika historiska förklaringar till industrialiseringen, samt konsekvenser för olika samhällsgruppers och människors levnadsvillkor i Sverige, Norden, Europa och några olika delar av världen. Migration inom och mellan länder.  Revolutioner och framväxten av nya idéer, samhällsklasser och politiska ideologier.  Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom uppfinningar, bildandet av fackföreningar och kampen mot slaveri. Den tredje och sista revolutionen som vi skall läsa om är den industriella revolutionen. Den industriella revolutionen kan jämföras med den s.k. jordbruksrevolutionen som förändrade människans levnadsvillkor i grunden ca 10000 år tidigare. Industriella revolutionen är en ekonomisk och social revolution, dvs människans levnadsförhållande förändras totalt i stora delar av världen. Människan går från jordbruket och landsbygden till industrin och städerna. Josefina Garcia Hultqvist – Mälarhöjdens skola HT2013 Arbete, läxor och uppsats Målet är att alla i klassen ska kunna redogöra för upplysningens idéer samt känna till orsakerna och effekterna av den amerikanska -, franska - och industriella revolutionen. Materialet under det här momentet är framför allt den blåa historieboken som ni fått låna men det finns även möjlighet att använda de andra böckerna som finns i klassrummet. Läxor: Vecka Vecka Vecka Vecka Vecka 49: Upplysningen 50: Amerikanska och franska revolutionen 2: Industriella revolutionen 3: Redovisningar av grupparbete 4: Uppsats (ni får ämnen att välja på en vecka innan) Läs igenom kunskapskraven i historia för att bli medveten om vad som krävs av dig/er. Grupparbetet Ni har blivit indelade i grupper och ska tillsammans komma överens om ett område att fördjupa er i. Förslag på ämnen finns i klassrummet, kom gärna med egna uppslag! Eftersom revolutionernas tid var en period då ny kunskap spreds snabbt och över kontinenterna passa det bra att kombinera det med media. Ni får välja om ni vill göra:     En tidning En film/dokumentär Ett radioprogram En reklamkampanj Vissa ämnen passar bättre att redovisa på ett visst sätt. Använd er fantasi! Tänk på att vara realistiska i er planering, ni påbörjar arbetet den här terminen och avslutar det under början av nästa. Gör en arbetsplanering, skriv ett manus, sök fakta osv innan ni börjar med tekniken… Kom ihåg att ni måste behärska det ni väljer annars kommer alldeles för mycket tid gå åt till att lära sig. Alla i gruppen ska vara lika delaktiga och alla redovisningar ska presenteras för klassen! Josefina Garcia Hultqvist – Mälarhöjdens skola HT2013 Kunskapskrav i slutet av årskurs 9 Betyget E Betyget C Betyget A Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt. Observera: Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Josefina Garcia Hultqvist – Mälarhöjdens skola HT2013