Säker etablering av höstoljeväxter Nr 4 Juni 2015 Många upplever att etableringen är det som har störst betydelse för hur man lyckas med höstoljeväxter. Tillräckligt med finjord och fukt i såbädden är nödvändigt för att oljeväxterna ska gro och tidig etablering ger bättre förutsättningar för övervintring. Så tidigt eller inte alls Bra utgångsläge med vall som förfrukt Det kan vara bra att sätta ett stoppdatum för oljeväxtsådden, en sista möjliga såtidpunkt, och sedan respektera det. Om det inte blir möjligt att så i tid är det bättre att så en annan gröda. Baljväxtrik vall, frövall och helsädesensilage är bra förfrukter. Vallar bidrar med bra markstruktur (stor betydelse på tyngre jordar), minskad ogräsförekomst, kväve (baljväxtrika vallar) och gör det möjligt att påbörja jordberbetningen i tid. Men vallbrott kräver intensiv bearbetning, vilket gör att jorden riskerar att torka ut. Jordbearbetning för fint bruk Vid såbäddsberedningen är det viktigt att få fram mycket finjord, och många lantbrukare säger sig prioritera fint såbruk före markfukt. Jämt bruk minskar risken för snigelgömmor, ger jämnare uppkomst och bättre förutsättningar för god övervintring. Tyngre jordar kräver upprepade bearbetningar med kultivator/tallriksredskap/carrier före plöjning, för att få till ett bra såbruk. Med vall som förfrukt är behovet av jordbearbetning likartat för alla jordarter. Att köra med skumrist och tiltpackare vid plöjning kan vara bra. Efter plöjning väljer många att harva 2-3 gånger. Kvarstår problem med sniglar är det möjligt att använda järn(III)fosfat, som är tillåtet som växtskyddsmedel mot sniglar i ekologisk odling. Du kan läsa mer om Ekologisk odling av höstoljeväxter i Jordbruksverkets broschyr. Du hittar broschyren på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se Sök på höstoljeväxter och ekologisk så hamnar du rätt. Höstoljeväxter behöver sås tidigt. Lämplig tidpunkt i Mellansverige är från slutet av juli till första veckan i augusti. En veckas tidigare sådd på hösten kan ge två dagars tidigare blomning med minskad risk för rapsbaggeskador. Radavstånd, hackning och ogräsharvning Om ogräsen är under kontroll fungerar det bra att så med normalt radavstånd (12,5 cm). Vid behov kan fältet ogräsharvas en till två gånger i plantans rosettstadium. Vid högre ogrästryck är det ofta bättre med större radavstånd kombinerat med hackning. I Mellansverige görs normalt en hackning på hösten och en tidigt på våren. Det ger möjlighet att mylla ner gödsel vid hackningen på våren. Gödsling Höstoljeväxter har ett stort kvävebehov och kan ta upp en hel del kväve på hösten. De är också känsliga för svavelbrist, då svavel är en förutsättning för att de ska kunna utnyttja kvävet. God växtnäringstillgång på hösten är därför en viktig förutsättning för säker etablering av höstoljeväxter. Källor: Ekologisk odling av höstoljeväxter, Jordbruksverket, Jordbruksinformation 9 - 2013 Säker etablering av ekologiska höstoljeväxter, Jonas Gustavsson och Anna Redner, HS Konsult AB, Örebro Skärpta stödvillkor beträffande CDB-rapportering Du kommer väl ihåg att rapportera dina nötkreatur till CDB? Händelser som födsel, inköp, försäljning och slakt ska rapporteras inom sju dagar. Från och med i år skärps villkoren för ersättningar i nya Landsbygdsprogrammet. För att du ska få kompensationsstöd eller ersättning för ekologisk produktion måste dina djurs in- och uthändelser vara rapporterade inom sju dagar. Du får inget stöd/ersättning för de djur som under beräkningsperioden* rapporterats för sent till CDB. Villkoret gäller även för det nya nötkreatursstödet. *Beräkningsperioden är 1 augusti till 31 juli. Höstvete: Mariboss, Julius och Stava är några av de sorter som har bra resistens mot dessa gulrostraser. Bland de mottagliga sorterna återfinns Magnifik och Olivin. Gulrostvarning! Gulrosten har fått en allt större geografisk spridning de senaste åren. Det är en allvarlig sjukdom som kan sänka skörden i rågvete och höstvete med upp till 100 procent. Angreppsutvecklingen går ofta mycket snabbt. Rågvete: Rågvete är generellt mindre mottaglig för Kranich-rasen än för Warrior-rasen. Starka gulrostangrepp finns i år framförallt i sorten Remiko. Den sort som för närvarande bäst står emot gulrostinfektion är sorten Borwo. Under 2014 var angreppen i Örebro län svagare jämfört med i Sörmland och Östergötland. Just nu finns några fält med smitta i vårt län, medan Sörmland och Östergötland även har fält med starka angrepp. Vädret i början av juni har varit mycket gynnsamt för infektion av gulrost. Valmöjligheter vid gulrostangrepp Vilka åtgärder kan vara aktuella för ekologiska fält som angrips av gulrost? Man kan låta grödan stå och skörda det som blir, men man bör ta hänsyn till att smittotrycket ökar på fält i närheten. Ett alternativ är att ensilera grödan och så en ny gröda därefter eller att halvträda inför höstrapssådd. Välj sorter med bra motståndskraft I ekologisk odling är sortvalet centralt när det gäller att skydda sig mot gulrostangrepp. De två helt dominerande gulrost-raserna under 2014 var Kranich-rasen och Warriorrasen. Förra årets smittoförsök visar vilka höstvete- och rågvetesorter som har bäst resistens mot just dessa gulrostraser. Läs mer om gulrost och åtgärder på www.jordbruksverket.se och ange sökord varning och gulrost. Förhindra kvickrotstillväxt på hösten Upprepad stubbearbetning är en energiintensiv metod att bekämpa kvickrot. En ny studie visar att det viktiga för en lyckad och resurseffektiv bekämpningsmetod är att förhindra tillväxten på hösten snarare än att upprepat stimulera och avbryta tillväxt. Med färre bearbetningar minskar också risken för kväveläckage. En tidig stubbearbetning, som sönderdelar stamutlöparna och fördröjer ny skottbildning, följt av plöjning kan en normal höst vara tillräcklig för att kontrollera kvickroten. I studien gav upprepade stubbearbetningar ingen ökad kontrolleffekt. Om hösten är mild och gynnsam för kvickrot kan upprepade stubbearbetningar däremot ge bättre kontroll. Avgörande är att fördröja skottutvecklingen så att kvickrotsplantorna snarare tömmer än fyller sina energireserver. För resurseffektiv kontroll av kvickrot behöver bearbetningen anpassas efter fältet och årsmånen. Fram till 3-4-bladsstadiet tär kvickroten på sina energireserver. Ju längre det dröjer innan plantorna når det utvecklingsstadiet desto mer utarmas kvickroten. I studien undersöktes även undersådda mellangrödors möjlighet att minska mängden kvickrot. Vid tillräckligt hög mängd mellangröda minskade kvickrotsbeståndet oavsett om mellangrödan bestod av rajgräs eller rödklöver eller en blandning av dessa. Vid en svag mellangröda av enbart rödklöver ökade dock mängden kvickrot! Källa: Resource efficient control of Elymus repens, Björn Ringselle, SLU Ekologiska Lantbrukarnas Sommarträff hos Wästgötarna Torsdag 30 juli Samåkning från Brändåsen Följ med och besök Wästgötarna i Västergötland! Wästgötarna är en ekonomisk förening som odlar, förädlar och levererar ekologiska spannmålsprodukter. På medlemmarnas gårdar odlas ett 50-tal kultursorter, vissa med rötterna i stenåldern. Wästgötarna erbjuder ett flertal produkter av dessa sorter till exempel hel kärna, kross, flingor, fullkorn & siktat mjöl. www.wastgotarna.se Kultursorter av spannmål blir allt populärare och marknaden för dessa produkter växer. Välkommen på ett intressant besök som förhoppningsvis kan ge upphov till många nya idéer! Anmäl intresse till Mårten Wittvången på 070-288 22 88 eller [email protected] Medlemmar såväl som icke medlemmar hälsas välkomna! «Mellanrad» «Namn» «Adress» «Postadress» Länsstyrelsen i Örebro län Telefon:010-224 80 00 [email protected] www.lansstyrelsen.se/orebro
© Copyright 2024