1. No category

Karlshamns skärgård
Skärgården utanför Karlshamns kust heter egentligen Hällaryds skärgård. Den består av 270
natursköna kobbar och öar i olika storlekar med sten- eller klippstränder, lövskogsdungar och
ängsmark. Joggesö, Ekö, Hallö, Östra Bokö och Fölsö är namnen på några av öarna. Störst är Tärnö
som ligger längst ut i havsbandet. Ditut och till Tjärö, Joggesö och ytterligare några öar kan du ta
dig med reguljärtrafik; till exempel med skärgårdsbåten som utgår från skärgårdsterminalen nere
i hamnen. I texten som följer kan du läsa mer om några av öarna i Karlshamns fina skärgård.
Tärnö
Tärnö är den största och sydligaste ön i Karlshamns skärgård med en yta på 115,7 ha. Ön är
ett populärt utflyktsmål på sommaren och här finns service i form av gästhamn, butik och
servering. Det finns även möjlighet att hyra en lägenhet eller sjöbod via turistbyrån. Till
Tärnö kommer man lättast genom att ta skärgårdsbåten från Karlshamn eller Matvik.
Från öns högsta punkt ”Drakaberget” kan man vid fint väder se mer än halva Blekinges kust.
Urholkningarna i berget ansågs i äldre tider vara märken efter draken, som bodde där. Enligt
en gammal legend finns här även en skatt som ännu ingen funnit. Så här skrev N H Sjöborg i
Blekingsk beskrivning från 1792 om draken på Tärnö.
"På berget Drakarör finns i stenen några besynnerliga urholkningar, vilka av invånarna på ön
sägs vara märken efter en drake, som bodde i berget, men som blev utmanad av en student.
Draken kröp då igenom en stor sten, släpade sig längs åt berget, höjde sig så småningom, for
därifrån till Hanö, och slutligen till Stenshuvud i Skåne. "
På berget står även Sveriges äldsta träfyr, som fortfarande är i drift, uppförd år 1910. På
nordöstligaste udden, Tjuvanabben, finns Fiskegökaeken. Det är en stor, gammal, ihålig ek,
en av de äldsta i Blekinge.
Fynd av stenåldersverktyg har gjorts och även en nedgrävd silverskatt har hittats, men det är
först på 1600-talet, som man vet att det har funnits bofast befolkning. Befolkningen ökade
från 20 personer år 1800 till över 200 personer på 1920-talet. De levde främst av fiske, jakt
och boskapsskötsel, men i början av 1800-talet tillkom lots och kustbevakningsarbeten.
Mot slutet av 1800-talet kom stenhuggarna till Tärnö. Stenhuggeri blev då en extrainkomst
för fiskarna och jordbrukarna. Det var kustgnejs man bröt till gatsten, men på 1930-talet
kom asfalten och då lades stenhuggeriet ner. Lotsplatsen drogs in 1937 och tullbåten 1939.
Fram till början av 1950-talet fanns det skola och affär på ön.
Därefter har befolkningen minskat och idag finns ingen bofast befolkning. Under sommarens
intensiva månader lever dock skärgården upp.
Joggesö
Joggesö är mest känt för sitt båtbyggeri och enligt statistiken hade 95 av de 291 motordrivna
fiskebåtar, som var registrerade i Blekinge 1957, byggts på Joggesö. År 1952 fanns det 4
båtbyggare på ön. Några år senare flyttades verksamheten in till Väggavarvet i Karlshamn.
Från 1930 och fram till 1980-talet utgick också den populära postbåten Svea från Joggesö.
Karlshamns första trålare Edit, som har tändkulemotor, byggdes på Joggesö 1932. Edit kan
bokas för turer i skärgården hel eller halvdag.
För den som vill övernatta finns Gullkråkans Bed & Breakfast.
Joggesö omnämndes i en skattelängd på 1600-talet, år 1710 fanns här 13 invånare och på
1800-talet ca 30 invånare. År 1920 hade invånarantalet stigit till 129, men år 1977 fanns här
bara 5 invånare. Under senare år har Joggesö varit bebodd under stora delar av året, dock
inte helår.
Till Joggesö kommer man genom att ta skärgårdsbåten från Karlshamn eller Matvik.
Tjärö
Tjärö är en skärgårdsidyll, där människan har påverkat naturen genom röjning, odling och
slåtter. Stenmurarna, som avgränsar betesmarken från inägornas odlade ytor, visar hur
stenen kunde komma till praktisk användning.
Ön användes troligen för bete redan under förkristen tid. I förteckningen över den mark,
som ägdes av kronan finns Tjärö med 1659. En halv tunna torsk togs då ut som skatt. Fram
på 1700-talet ökade bebyggelsen.
Stenhuggeriet var viktigt under 1800-talet och år 1860 fanns 77 stenhuggare i arbete på ön.
Jordbruk bedrevs fram till 1957.
Ön är naturreservat och utgörs till stor del av hällmarker med mandelblom och styvmorsviol,
som tillsammans med nyponrosen finns i bergskrevornas magra jord. Tjärö har en speciell
plats i många skärgårdsvänners hjärta.
Hallö
Hallö har antagligen fått sitt namn av de flata berghällarna på öns nordsida.
Troligtvis bodde här folk redan under stenåldern, men 1569 fanns i alla fall en gård på ön.
1711 drabbades den hårt av pesten med endast ett fåtal överlevande.
I början av 1800-talet hade de boende på ön ökat till ca 50 pers och år 1930 öppnades en
skola. När skolan på Tärnö 1953 lades ner gick även Tärnöbarnen i skola på Hallö. Det första
läsåret fanns här 58 elever, då även från Styrsö och Joggesö. Skolan lades ner år 1958 när det
endast fanns ett fåtal elever kvar, och då flyttade de sista Hallöborna. Idag finns det ca 20
fastigheter på ön, vilka är mest bebodda under sommaren. Vanliga fritidshus saknas nästan
helt.
Till Hallö finns det möjlighet att åka båt från Matvik under de tider, då skärgårdsbåten går.
Ekö
Ekö har en landareal på 0,13 km². Hit går det sommartid daglig båttrafik.
Redan på stenåldern besöktes Ekö av människor och man tror att det på slutet eller början
av 1600-talet bodde folk här året om. I mitten på 1600-talet betalades en och en kvarts
tunna torsk i skatt.
Idag finns det 32 fastigheter på Ekö. Det finns nästan inga nybyggda fritidshus utan mest
gamla fina hus.
Naturen består av ekskog och berghällar.
Tidtabeller för sommarens skärgårdsturer finns här: Skärgårdstrafiken i Karlshamn