1. No category

För dig som vill få ut mer av ditt arbetsliv | Nr 1 2015 | vision.se
Jobb
familj
Arbetsliv och småbarn – svår e
­ kvation
för varannan medlem
De hjälper hemlösa
EU-medborgare
ÅRETS FÖRFATTARE
”Att ta upp kärlekstemat
är naturligtvis riskabelt”
Flexibla arbetstider
och en bra arbetsgivare
är ensamstående Sara
Elfstrands räddning.
Facket fixade flytten UPPHANDLING Dags att sjösätta vita jobb-modellen
FRÅGA OM JOBBET Är det bra att växla lön mot pension? SPANING Nu jobbar vi i glashus
SÅ GJORDE VI
Innehåll
I DETTA NUMMER:
3 Ledare
4 Redaktionen
6 Läsarreaktioner
7
18
23
24
26
35
40
Koll på
Löner & villkor
Arbetsmarknaden
Upphandling
Så fungerar en upphandling
Arbetsmiljö
Omvärlden
Hälsa
10 Hej medlem!
Karin Velander kämpar mot
drogen spice.
12 Granskning
Att kombinera jobb och barn
är svårt. Det tycker varannan
Visionmedlem.
20 Årets författare
Tidningen Visions läsare har
röstat fram Lena Andersson.
Natt under tak
28 Reportage: EU-migranter
Linköping satsar på härbärge för
frusna tiggare.
28
36 Så gjorde vi
Lyckad flytt när Vision fick vara
med.
REPORTAGE Virginia Ion får tillbringa natten på härbärget i Linköping. Det är en av få kommuner som
satsar ordentligt på att hjälpa utsatta
EU-medborgare.
FOTO: RICKARD KILSTRÖM
FOTO: MIA NILSSON
38
Sluta härska
Lär er att bekräfta
varandra på
jobbet i stället.
38 Snabbkursen
Det går att avskaffa härskar­
tekniker på jobbet.
41 Fråga om jobbet
Experterna svarar på dina frågor.
43 På gång i Vision
Aktuellt från ditt förbund
44 Spaningen
Så ser de moderna
kommunhusen ut.
D
et började katastrofalt. Terrorattentatet mot tidskrif­
ten Charlie Hebdo i Paris överskuggade alla andra
nyheter de första skälvande veckorna 2015. När röken
från nyårsfyrverkerierna lagt sig, tittade vi lite yrvaket
ut mot en tillvaro där terror i religionens namn sker
och kan ske var vi än befinner oss i världen. Sverige är inget
undantag. Tanken svindlar och skrämmer.
Rädslan är terrorns bästa vän och vi får inte ge efter för den.
Det är budskapet när miljontals människor i Paris, Stockholm
och övriga världen tillsammans manifesterar att Vi är fler än Ni.
Det känns lugnande. Låt 2015 bli det år då vi tar tillbaka trygg­
heten och tränger undan rädslan.
HÄR HEMMA ÄR 2015 det året då samhällsdebatten och upp­
märksamheten kommer att riktas mot många medlemmar inom
Visions yrkesområden. Arbetsmiljön för er som jobbar inom
socialtjänsten har äntligen kommit upp på dagordningen. Soci­
altjänsten lider av alldeles för hög arbetsbelastning och brist på
tid för cheferna att leda. Vision uppmanar politikerna att tillsätta
en socialtjänstkommission och ordföranden Veronica Karlssons
ambition är att 2015 ska bli det år Vision hittar lösningar för
framtidens socialtjänst.
Vi på redaktionen kommer förstås att följa utvecklingen inom
socialtjänsten. Vi fortsätter också att dra vårt strå till stacken när
det gäller en fördjupad och utökad yrkesbevakning inom en rad
olika Visionsyrken. I det här numret är det du som jobbar som
tekniker/ingenjör och inom tandvården som får en tidning med
åtta extra sidor om just dina yrkesfrågor. Under 2015 utökar vi
editioneringen, som det heter på tidningsspråk, till fler och fler
yrkesgrupper.
20
Granskar kärleken
ÅRETS FÖRFATTARE Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar prisas
av Tidningen Visions läsare.
47 Tävling & serie
48 Krysset
Susanne Blick,
Chefredaktör och
ansvarig utgivare
50 Krönika
Seher Yilmaz om "rätt man på
rätt plats".
TIPSA
OSS!
Tidningen Vision nr 1 2014
Niklas Lindstedt
träffar Lena
Andersson som
utsetts till Årets
författare. Läs
intervjun på
sidorna 20–22.
Plåtning av Jonas Nyberg och Ronald Henriksson på Västerås Stadsmission. Läs om deras
arbete för hemlösa på sidorna 28–34.
CITATET
”Om vissa artiklar aldrig blir skrivna så blir
vissa konversationer
aldrig till. Och till slut
blir vissa tankar inte
heller tänkta.”
Jonathan Lundqvist, ordförande
Reportrar utan gränser.
VAD ÄR RELEVANT och intres­
sant inom ditt yrke? Hör av dig
och berätta. Vi behöver tips och
synpunkter för att lyckas med
en riktigt vass yrkesbevakning i
hela Tidningen Vision.
46 Lästips
Biblioteksassistentens bästa.
OMSLAGSFOTO: MARTINA HOLMBERG
2
Låt året bli bra
trots usel start
FOTO: HENRIK MONTGOMERY/TT
FOTO: HENRIK WITT
Start
Har du förslag på ämnen vi borde skriva om?
Skicka dina idéer till mig på [email protected].
Kontakt till hela redaktionen finner du på nästa sida.
Tidningen Vision nr 1 2014
Kontakta oss!
www.vision.se
0771-44 00 00
Tidningen Vision ges ut av Vision, det ledande
facket för dig som leder, utvecklar och
administrerar välfärden och jobbar i privata
företag, kommuner, landsting eller kyrka.
SOM MEDLEM I VISION FÅR DU:
Löne- och karriärcoachning Schysta
medlemsförmåner En vass inkomstförsäkring
Inflytande på jobbet
3
Redaktion
Tidningen Vision, Box 7825, 103 97 Stockholm
Besöksadress: Kungsgatan 28A, Stockholm
Växel: 0771-44 00 00 E-post: [email protected]
Annonser & bilagor
Conmedia konsult AB
www.conmedia.se, 08-601 25 24, 076-10 10 703
Kontakt: Benny Eklund, [email protected], 08-601 25 20
Medlem av
medeltal 2013 är 161 700
ISSN 2001-1342
Tryck: V-TAB, Box 183, 598 23 Vimmerby. Miljöcertifikat: ISO 14001.
­Helårsprenumeration: 250 kronor. Tidningen ansvarar ej för obeställt material.
Allt material i Tidningen Vision lagras och pub­liceras elektroniskt.
Even­tuell vinstskatt betalas av vinnaren.
CHEFREDAKTÖR
REDAKTIONSSEKRETERARE
Susanne Blick
08-789 64 52
070-578 64 52
[email protected]
Karin Warne
08-789 64 61
073-440 34 61
[email protected]
REPORTRAR
Lotta Ekstedt
08-789 65 30
072-202 74 52
[email protected]
Ellen Larsson (vikarie)
08-789 64 59
076-784 35 75
[email protected]
Sara Jonerin
08-789 63 87
070-359 64 63
[email protected]
Niklas Lindstedt
08-789 64 56
070-379 64 56
[email protected]
Mårten Kierkegaard
08-789 64 54
070-374 64 54
marten.kierkegaard@
vision.se
Lasse Nilsson
08-789 64 90
070-560 64 90
[email protected]
REDIGERARE
twitter.com/
TidningenVision
facebook.com/
tidningenvision
Vad tycker du om tidningen?
Hör gärna av dig till oss om synpunkter på tidningen.
Ris och ros, vi är beredda på allt! Mejla din åsikt till
[email protected].
Kristina Flemming
08-789 64 59
[email protected]
TEKNISK REDAKTÖR
Erik Larsson
08-789 65 31
[email protected]
Michael Ennab
08-789 64 51
[email protected]
EKONOMI
Anna Wikefeldt
08-789 64 63
[email protected]
Varsågod, extra förmånlig
ränta för dig
Som medlem i Vision kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor
till en rörlig ränta på 5,08 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra
smålån, köpa bil eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga
avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.
n
Visio
5,08%
Gör så här för att ansöka om medlemslån
• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.
• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).
Värva kollega och få
presentkort Coop.
• Besök seb.se/medlemslan.
• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.
Kom ihåg att berätta att du är medlem i Vision.
Läs mer på seb.se/medlemslan
Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,08 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar
och lägsta årsinkomst är 180 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 5,08 %, blir den effektiva räntan 5,20 % för ett annuitetslån på
100 000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta
blir 113
4 447 kronor och din månadskostnad blir 1 891 kronor. Årsränta per 2014-11-12.
Tidningen Vision nr 1 2015
Mellan 12 januari och 13 februari 2015 får du ett presentkort värt 200 kr på Coop för varje ny
medlem du värvar. Den du värvar får ett likadant presentkort. Kollegan du värvar får dessutom
tre månader utan medlemsavgift – ett erbjudande till nya medlemmar. (Eventuell avgift till
a-kassan tillkommer om medlemmen väljer att även gå med där.)
Värva dina kollegor på vision.se/varva
Koll på löner &villkor
Nödrop från utslagen
­personal inom tandvården
som innehåller kvicksilver,
som fick pågå under hela
1900-talet och fram till 2009
då det förbjöds i Sverige är
en skandal väl att jämföras
med den som anställda inom
asbetsindustrin fick del av.
Från Norge har vi kunnat
läsa om de framgångar som
tandvårdspersonalen där, med
hjälp av facket, haft med att
få sina besvär bedömda som
arbetsskador.
När kommer facket i Sverige
att ta itu med problemet på
samma resoluta sätt som
skett i Norge? Trots att den
kvicksilverskadade personalens främsta företrädare i
Sverige, Margaretha Molius
i Tandvårdsskadeförbundet,
vid upprepade tillfällen sökt
väcka ett engagemang från
fackets sida har inget hänt.
Varför denna overksamhet
från fackets sida?
”När kommer facket
i Sverige att ta itu
med problemet på
samma resoluta sätt
som skett i Norge?”
Vi som undertecknat denna
skrivelse har samtliga arbetat
inom tandvården och fått
våra liv förstörda genom vårt
arbete vill på detta sätt vädja
till Vision att nu på allvar ta
tag i frågan. En som vi ser det
FOTO: COLOURBOX
DEN HANTERING AV amalgam,
I FÖRRA NUMRET AV
6
mer av ditt arbetsliv
| Nr 16 2014 | vision.se
Gruvboomen
som kom av sig
– vi besöker Pajala
JÄMSTÄL LDHETSM
INISTERN
” Vi återinför årliga
lönekartläggningar”
KOMMENTARER OM
SENASTE
Ensam närTIDNINGEN
det blåser
Jessica Edin är
behandlingsassistent
och enda Visionmedl
em
på sitt jobb.
TACK FÖR ETT intressant
och tankeväckande reportage från Pajala! Jag skulle
ha velat veta mer om fler
perspektiv på gruvan där.
Förstår att den är viktig för
bygden när det gäller arbetstillfällen och framtidstro, men för mig blev det
väldigt mycket gråsosse
för femtio år sedan-vinkling
här. Vad med miljön? Finns
det samenäringar? Som ni
själva antyder, vad händer
om/när gruvan läggs ner?
Är det hållbart att bygga
ett samhälle nästan enbart
kring ett företag? Vänliga
hälsningar Amanda Nyberg
Facket har svårt att få
fotfäste
i bransch med hårda
villkor
SÅ GJORDE VI
Facket fixade friskvår
den SNABBKURSEN Hitta
ditt sätt att lära nytt på
Får jag spara mina semeste
jobbet
rdagar? SPANING Nya idéer
hackas fram
FRÅGA OM JOBBET
När ska facket börja ta strid för medlemmar som har skadats av
amalgam i sitt yrke? Det undrar åtta tandsköterskor i ett läsarbrev.
möjlig väg skulle vara att driva
ett pilotfall där alla omständigheter tydligt visar att arbetet
orsakat sjukdom och svårt
lidande.
Monica Nilsson, Berit Johansson, Ann Marie Nilsson, Eva
Hedberg, Maja Hansson, Ingela
Johansson, Boel Marklund
SVAR FRÅN VISION: Vision
har i många omgångar drivit
arbetsskadeärenden för
tandsköterskor som arbetat med kvicksilver,
utan att nå framgång i
domstol. Domstolarna
har ansett att forskarna
Detta har hänt ...
Tidningen Vision (16/2014)
berättade vi om oron i Pajala
efter att företaget Northland
i oktober stoppade produktionen av järnmalm i gruvan
i Kaunisvaara. Sammanlagt
500 personer varslades och
framtiden såg mörk ut för den
hårt prövade kommunen.
Hoppet stod till att nya
finansiärer skulle dyka upp så
att gruvdriften kunde komma
För dig som vill få ut
FOTO: MAGNUS TORLE
Läsarkommentarer
i gång igen. En lösning såg ut
att vara inom räckhåll, men
när en grupp investerare
drog sig ur begärde styrelsen bolaget i konkurs den 8
december.
Pajalas kommunalråd, Harry
Rantakyrö (S), kallar beslutet
”jävligt tragiskt” och ser ingen
annan utväg än att staten går
in. Det viktigaste nu, menar
han, är att inte börja stycka
maskinparken och anriknings-
varit oense om effekterna av
kvicksilvret för tandvårdspersonalen. Utvecklingen i
Norge väcker visst hopp om
att ärenden med mångårig
hantering av kopparamalgam
ska bli godkända också i Sverige. Vision driver medlemmars arbetsskadeärenden i
domstol när det finns en rimlig
möjlighet att nå framgång. När
Försäkringskassan fattat beslut
i ärendet gör Vision en bedömning av möjligheten i varje
enskilt fall.
Linda Olausson,
Visions ombudsman
för försäkring
NÄR JAG BYTTE fack
från Unionen till Vision
så saknade jag Unionens
medlemstidning. Visions
tidning kändes rörig och
lockade inte in mig på
sidorna. Men vilket lyft det
blev med den nya tidningen. Snyggt och smidigt format, renare, mer fokus på
bild och layout som lockar
till läsning. Toppklass!
John Sandström,
kommunikatör, Norrbottens
läns landsting
Efter 50 år av nedgång
hade
vänt för Pajala. En vattendrä det äntligen
nkt myr var
förvandlad till en gruva
med
och framtidstron spirade. 500 nya jobb
lade sig tystnaden över Men plötsligt
Kaunisvaara.
text Niklas Lindstedt
och Lasse Nilsson foto
Lasse Nilsson
verk och sälja ut
delar.
Konkursen slår
också hårt mot
Pajala kommun, som
var tvungna att låna
pengar för att betala
ut decemberlönerUr Tidningen Vision nr 16/2014
na. Enligt kommunens ekonomichef
investeringar för att möta
Agneta Suikki beror den akuta
gruvexpansionen. Dels på att
situationen dels på flera år
lönen i december betalas ut
av dåligt resultat och tunga
tidigare än andra månader.
Armi Rouso, informatör
på
Northland, pekar ut
över dag­
brottet i Kaunisvaara.
Det betyder
”Det vackra berget”
på finska.
28
Tidningen Vision nr x
2014
Vart är
Pajala
på väg?
Tidningen Vision nr 16
2014
29
Tidningen Vision nr 1 2015
Lisbeth Fleur, assistent i
Ängelholms församling,
har inte funderat så mycket
på pensionen ännu. Men
hon tycker att 80-90-100modellen låter intressant.
Lättare för äldre att gå ner i tid
Ny modell i kyrkan ska underlätta generationsväxling
– JAG TYCKER det här låter intressant men jag
har ingen aning om det skulle fungera på min
arbetsplats, säger Lisbeth Fleur, assistent i
Ängelholms församling.
Svenska kyrkan inför den så kallade
80-90-100-modellen. Anställda som fyllt 62
år kan gå ner till 80 procents arbetstid men
behålla 90 procent av lönen under de sista tre
åren. Samtidigt fortsätter arbetsgivaren att
betala in tjänstepension som om man jobba­
de 100 procent.
efter initiativ från
Vision och gäller alla tillsvidareanställda. Men
ingen kan kräva att få gå ner i tid.
– Det är upp till arbetagivaren och den
anställda att komma överens, säger Britta
Ljusberg, ombudsman på Visions funktion
för löner och yrkesvillkor.
Britta Ljusberg nämner flera fördelar med
modellen. Arbetsgivaren får större möjlighe­
MODELLEN HAR INFÖRTS
Tidningen Vision nr 1 2015
ter att behålla kompetens
eftersom fler orkar jobba
längre och fler yngre får gå
upp i tid när de äldre får
minskad tjänstgöringsgrad.
Britta Ljusberg pekar dock
på vissa nackdelar. Bland
Britta Ljusberg
annat blir den allmänna
pensionen mindre då lönen minskar med 10
procent.
– Ur en arbetsmiljöaspekt är det också
viktigt att anpassa arbetsmängden om man
går ner i arbetstid så att det inte ska göras lika
mycket fast på kortare tid, säger hon.
LISBETH FLEUR, SOM fyller 62 i januari, tycker
det skulle vara skönt med mer ledighet.
–När man jobbar heltid blir veckorna
väldigt inrutade. Om jag var ledig en dag till
skulle jag göra något helt oplanerat, kanske
Lasse Nilsson
promenera på stranden.
62
år måste man vara för att
kunna få­modellen.
HÄR FINNS
­MODELLEN OCKSÅ
Flera kommuner
däribland Sollentuna och
Örnsköldsvik erbjuder
80-90-100-modellen.
Ljungby gjorde det tidigare
men har nu ändrat till
80-80-100. Landstinget
Kronoberg hade länge
modellen men beviljar inga
nya ansökningar.
7
FOTO: RIKARD KILSTRÖM
Koll på löner & villkor
En minuts öronbedövande vrål.
Så försökte socialarbetarna i Stockholm
uppmärksamma politikerna på det skriande
behovet av ökade resurser. Manifestationen arrangerades av nätverket Nu
­bryter vi tystnaden.
”Större satsning krävs”
Mer pengar i budgeten och fler tjänster
räcker inte, menar Vision i Enskede-­
Årsta-Vantör. Där hotar Arbetsmiljöverket med 400 000 kronor i vite om
inte socialsekreterarnas arbetsmiljö
förbättras.
OCH BUDGETEN FÖR 2015 är ett steg i rätt
riktning.
– Ja, det är mer pengar, men inte alls till­
räckligt när man tänker på att det ska räcka
till alla stadsdelar. Introduktion är jättevik­
tigt, men frågan är hur personalen ska hinna
med att handleda nyanställda.
Mårten Kierkegaard
Nathalie Ringvall och
Maria Ibjer tog ton
utanför stadshuset i
Stockholm.
Ljusning i sikte för socialarbetare
UNDER HÖSTEN HAR också en partgemensam
referensgrupp bildats, där bland andra perso­
naldirektör Anita Lidberg, förvaltningsdirek­
tör för socialförvaltningen Gillis Hammar och
Vision ingår.
Gruppen har bland annat kommit överens
om att ta fram ett introduktionsprogram för
8
nyanställda socialsekreterare som ska använ­
das i alla stadsdelar. En särskild samordnare,
helst en socialsekreterare, ska anställas med
uppdraget att se till att introduktionspro­
grammet och andra saker referensgruppen
kommer fram till verkligen
genomförs.
GRUPPEN ÄR OCKSÅ över­
ens om att strukturerade
avslutningssamtal ska ske
med de socialsekreterare
och biståndshandläggare
Kamilla Lantz
som slutar. Det är ett sätt att
ta reda på vart dessa personer tar vägen, men
också varför de slutar.
Kamilla Lantz, som företräder Vision, är
mycket positiv efter de första träffarna.
– Det är tack vare det enträgna arbete som
Nu bryter vi tystnaden har utfört som vi nu
sitter i dessa konstruktiva möten, säger hon.
Niklas Lindstedt och Mårten Kierkegaard
EN OHÅLLBAR
SITUATION
Larm. Viktiga barnärenden har blivit liggande i
månader på flera socialkontor, enligt media.
Brist. Socialsekreterare
som jobbar med barn och
unga är svårrekryterade,
uppger 60 procent av
socialcheferna i Visions
rapport från 2014.
19
miljoner kronor satsar
Stockholm på introduktion
av nya socialsekreterare.
Tidningen Vision nr 1 2015
”Chefen kan ju
vara inblandad och då
vore det bra
med en sådan
här kanal.”
Doris Johansson, ordförande
för revisionen som kritiserar
Region Jönköpings län för
att inte ha inrättat någon
­visselblåsarfunktion där
anställda kan slå larm om
missförhållanden.
Mer pengar i Stockholms budget och samarbete med facken
EFTER ÅR AV påtryckningar och larmrapporter
om personalflykt finns nu tecken i stadshuset
som tyder på att socialarbetarnas frågor har
flyttats upp ett snäpp på agendan.
I Stockholms stads budget som klub­
bades i början av december konstateras
att resurserna till socialtjänsten minskat
med 10–15 procent sedan 2006 och att det
behövs förstärkningar. Arbetsvillkoren ska
förbättras, inte bara genom fortbildning och
metodutveckling utan även genom att det ska
anställas fler socialsekreterare. Den sociala
barn- och ungdomsvården får 40 miljoner
kronor mer i anslag.
Vision har tecknat ett nytt
löneavtal för 5 500 medlemmar i privata vårdföretag,
behandlingshem och inom
företagshälsovård. Avtalet med Vårdföretagarna
innehåller inga procentsiffror. Löneökningen bestäms
i lönesamtal mellan anställd
och chef på arbetsplatserna.
Avtalet ska stärka medlemmar på arbetsplatser som
saknar fackombud. De kan
till exempel begära ”förstärkt
lönesamtal” om lönesamtalet inte fungerat. Då kan en
företrädare för Vision vara
med. Vision har också rätt att
ta ifrån arbetsgivaren rätten
att sätta lön om löneprocessen fungerat riktigt dåligt.
Samtidigt som frågan väntar på att avgöras
har det dock genomförts förbättringar.
– Efter att vi agerat har man tillsatt sex
tjänster. Det är jättebra, men för att social­
sekreterarna ska kunna ha ett rimligt antal
ärenden behövs det minst tio tjänster, säger
Eva Fagerhem.
Hon ser positivt på att förvaltningen, som
en del av svaret till Arbetsmiljöverket, nu an­
vänt en metod som Göteborgs stad använder
för att mäta arbetstyngd och som kan göra det
möjligt att sätta ett tak för antalet ärenden
per socialsekreterare.
FOTO: HUGO LEIJON
Hälften av socialsekreterarna i stadsdelen
Enskede-Årsta-Vantör i Stockholm hinner
sällan eller aldrig med sina uppgifter, visar en
medarbetarundersökning.
– Det stora problemet är att man inte
justerat resurserna efter verksamheten, inte
tillskjutit de tjänster som behövs, säger Eva
Fagerhem, Visions huvud­
skyddsombud i stadsdelen.
Facken slog larm och i
september beslutade Ar­
betsmiljöverket om ett vite
på 400 000 kronor, men
arbetsgivaren har överklagat
Eva Fagerhem
till förvaltningsrätten.
Nytt löneavtal
i privat vård
Dalia Eid och Adrian Sokoli,
­socialsekreterare i Nyköping,
diskuterar jobbvillkor med
Visions Veronica Karlsson.
Vision jagar efter nya lösningar
VISION ÄGNAR STOR
uppmärksamhet åt arbets­
villkoren i socialtjänsten.
Förbundets ordförande Vero­
nica Karlsson har uppvaktat
barn- och äldreminister Åsa
Regnér (S) med kravet om en
socialtjänstkommission.
– Det behövs ett helhets­
grepp. Man har lappat och
lagat alldeles för länge i den­
na viktiga samhällsfunktion,
säger Veronica Karlsson.
Tidningen Vision nr 1 2015
Hon har rest runt och
träffat biståndshandläggare,
socialsekreterare, chefer och
politiker.
BESÖKEN BEKRÄFTAR DEN
bild som har kommit fram i
flera undersökningar. Näm­
ligen att socialtjänsten lider
av alldeles för hög personal­
omsättning, hög arbetsbe­
lastning och brist på tid för
cheferna.
– I Nyköping är man på
gång med ett spännande
utvecklingsarbete. Där
jobbar man till exempel med
traineetjänster. Jag ser 2014
som det året då det blev en
nationell uppmärksamhet
kring socialtjänsten, tyvärr
på grund av ett antal tragiska
fall. 2015 kommer att bli det
år då vi hittar lösningar på
framtidens socialtjänst.
Susanne Blick
Vanligt jobba
gratis i frikyrkan
Nästan var femte anställd i
frikyrkan känner att arbetsgivaren vill att de ska göra
ideella insatser utöver sina
ordinarie jobb någon gång
i månaden. För nästan var
tionde handlar det om flera
gånger i veckan. Det visar
en undersökning som Vision
ekumeniska har gjort.
Gratisjobbet kan handla
om att ingå i en kafégrupp
eller städa i kyrkan.
Enligt Thomas Dahl i Vision
ekumeniska tycker många
att det är mentalt pressande
att känna sig tvungen att
jobba gratis.
9
Hej medlem!
”Jag inspireras av Gävle kommuns
­arbete med drogfria skolor och hoppas
att fler kommuner och skolor följer
efter”, säger Karin Velander.
Karin Velander
Hur ska missbruket
av spice stoppas?
text Ellen Larsson foto Johanna Syrén
– Kunskap är det absolut viktigaste vapnet i
kampen mot alla droger. Och det gäller för
omgivningen att alltid vara på tårna och fånga
in dem som ligger i riskzonen innan de fastnar
i ett beroende. Här i Bollnäs har vi äntligen
börjat arbeta förebyggande med ungdomar
genom projektet Drogfri skola.
Hur arbetar ni?
KARIN VELANDER
Titel: Alkohol- och
drogterapeut.
Arbetsplats:
Beroendecentrum
i Bollnäs Kommun.
Ålder: 58 år.
Aktuell med: ”Drogfri
skola” som ska förebygga och upptäcka
droganvändningen
bland ungdomar och
förhindra att de utvecklar ett beroende.
– Vi lär ut hur man kan fånga upp elever som
misstänks ha drogproblem. Det kan vara svårt
att särskilja tecknen på droganvändning, som
exempelvis fumlighet, ökad hunger, vidgade
pupiller, trötthet och illamående, från vanligt
tonårsbeteende men jag uppmanar omgiv­
ningen att agera på sin magkänsla. För även
om eleven inte har drogproblem så finns det oftast en
annan anledning till att de inte mår bra. Så arbetet är aldrig
bortkastat.
Finns det särskilda svårigheter med spice?
– De som röker spice kan aldrig veta hur stark just den
joint som de håller i handen kommer vara eftersom sam­
mansättningen varierar kraftigt. Spice aktiverar belönings­
systemet i hjärnan vilket gör att vissa kan upp­
leva att de blir lugna och mår okej. Samtidigt
är drogen starkt beroendeframkallande, en del
har tuppat av och vissa har hamnat på akuten
efter en överdos.
Vem lockas av spice?
– Många är unga. Dilemmat är att spice
är billigt och relativt lätt att få tag på, dessutom uppfattas den som laglig som många
uttrycker sig, det sänker säkert trösklarna
för många. Även vissa etablerade beroende­
personer tar risken att använda drogen då
den är billigare.
Vilken är din roll?
– Många unga behöver en vuxen att prata
med. Jag försöker ge stöd utan att döma, det är viktigt
att inte bli en ”moraltant”, utan att skapa relationer med
ungdomarna. Det är inte alltid helt friktionsfritt, det är det
aldrig med ungdomar, men det är viktigt att vara närvaran­
de på skolan för att på ett enklare sätt bli del i det förebyg­
gande arbetet. Jag utbildar både lärare, elever och föräldrar
utifrån arbetsmetoden ”drogfri skola”.
NÄTDROGEN SPICE
HAR ÖKAT BLAND UNGA
Spice marknadsförs som en
örtblandning men innehåller oftast
syntetiska cannabinoider, kemiska
substanser framställda i laboratorium.
Spice röks efter att ha blandats
med örter och/eller tobak. Ruset
påminner om cannabis men dessa
rökmixar innehåller ofta högre
koncentrationer av aktiva ämnen,
vilket också gör riskerna större.
Den verksamma beståndsdelen i
spice har nyligen narkotikaklassats.
Källa: Folkhälsomyndigheten, Socialdepartementet
10
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
11
Granskning
Stressnivån är hög bland
föräldrar. Mer än hälften
tycker att det är svårt att
kombinera jobb med att
ha barn och nästan 70
procent av dem är stressade över att försöka
hinna med både och. Det
visar Tidningen Visions
undersökning.
text Susanne Blick, Sara Jonerin och
Ellen ­Larsson illustration Lotta Sjöberg
Ständigt på minus
A
Svårt att förena jobb och familj
Varannan får inte ihop pusslet
Flextid underlättar mest
12
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
lltid dåligt samvete var man än är –
antingen över jobbet som inte blivit
gjort eller över barnen som får vara
långa dagar på dagis och fritids.
Chefer som suckar och kolleger
som himlar med ögonen när det är dags för vab
igen. Högarna på skrivbordet som växer, efter­
som ingen gör jobbet när du är hemma och tar
hand om sjuka barn.
Så beskriver många medlemmar som svarat
på Tidningen Visions undersökning om hur det
är att kombinera jobb och föräldraskap. Visions
förbundsordförande Veronica Karlsson kom­
menterar:
– Det är en varningssignal att så många tycker
det är svårt att kombinera jobb
och barn.
TCO-utredaren Ulrika Hag­
ström med jämställdhetspolitik
som specialitet, säger så här om
resultatet:
– Man brukar säga att offent­
lig
sektor är anpassad för att ha
Ulrika
familj. Men frågan är om det
­Hagström
13
Granskning
Svårt att
få ihop allt
Så tycker Visions medlemmar
ÄR DET SVÅRT ATT KOMBINERA JOBB
MED FAMILJELIV OCH BARN?
Nej
48%
Ja
52%
HUR STRESSAD KÄNNER DU DIG AV
SVÅRIGHETER ATT KOMBINERA JOBB
MED BARN?
Lite eller inte
alls stressad
5%
Varken
eller
28%
Stressad eller
mycket ­stressad
67%
63
procent tycker
att möjligheten
att flexa är den
förmån som
underlättar
mest.
VILKEN FÖRMÅN ÖNSKAR DU FÖR ATT
UNDERLÄTTA KOMBINATIONEN JOBB
OCH FAMILJ?
Annat
17%
Möjlighet att
jobba på distans
13%
Fler
semesterdagar
14%
Mindre ekonomiskt
kännbart att
jobba deltid
56%
Så gick undersökningen till: Undersökningen skickades
i november till 4 000 Visionmedlemmar i åldern 25–45 år.
Svarsfrekvens: 36%. Statistiken ovan baseras på de drygt
1 400 som svarat på enkäten och som har uppgett att de
har barn.
14
Sara kan styra
sin arbetstid
verkligen är så mycket lättare i
offentlig sektor när föräldrale­
digheten är över och man börjar
jobba igen, säger hon.
I undersökningen kan man se
att ensamstående föräldrar tyck­
er att det är mycket stressande
att både hämta och lämna på
dagis och att tvingas lämna
dem där under långa dagar
eftersom de inte har råd att
jobba deltid.
– Jag har själv tidigare varit
ensamstående och det är näs­
tan omöjligt att jobba heltid och
både hämta och lämna på dagis,
om man inte har ett stort socialt
nätverk. Jag tycker att arbetsgi­
varna borde visa extra mycket
hänsyn och vara flexibla mot
ensamstående, säger Veronica
Karlsson.
FOTO: MARTINA HOLMBERG
TIDNINGEN VISIONS UNDERSÖKNING
MEN ATT DE låga lönerna inom of­
fentlig sektor skulle vara ett hinder
för att jobba deltid är inget som
Johanna Heden, som jobbar med
jämställdhet på Sveriges Kommu­
ner och Landsting, känner igen.
– Nej, det är inga signaler vi har
fått. Men det är klart att vi som ar­
betsgivare hela tiden måste se över
hur verksamheten ser ut och hur vi
kan underlätta för medarbetarna att
vara föräldrar.
När vi frågat de medlemmar som har
svårt att få ihop ekvationen jobb och barn vil­
ken förmån som skulle underlätta mest, är det
ett alternativ som tydligt utklassar de andra
svarsalternativen: Att det blev mindre ekono­
miskt kännbart att jobba deltid. Hela 55 procent
skulle vilja ha denna förbättring.
Sara Elfstrand, verksamhetschef och ensamstående mamma till Britta, har en
stöttande arbetsgivare och tillåts jobba hemifrån.
om det finns något annat arbetsgivaren kan göra
för att underlätta för hen att jobba heltid. Sedan
har ju den som vill alltid rätt att jobba deltid, men
det behöver inte vara den enda lösningen, säger
hon.
lagt fram ett förslag som går
ut på att staten ska bekosta 45 extra dagar med
föräldrapenning per förälder, som skulle kunna
användas till att förkorta arbetsveckan med max
20 procent. Tanken med förslaget var att åstad­
komma ett mer jämställt arbetsliv, eftersom män
och kvinnor skulle få lika många dagar och att
dessa inte skulle gå att överlåta. Just det förslaget
är inget som Vision kan tänka sig att driva, men
det finns andra saker som facket kan göra, menar
Veronica Karlsson.
– Det är inte en lösning som är i sikte just nu på
svensk arbetsmarknad. Rimlig arbetsbelastning
och att det ska vara okej att vabba är viktiga frå­
gor för oss att driva.
TIDIGARE HAR TCO
ANDRA ÅTGÄRDER SOM Vision ställer sig positiva
till är insatser som premierar ett jämnare uttag av
föräldraledigheten. Till exempel föräldraledighet
som riktar sig exklusivt till män samt att förändra
pensionssystemet så att det blir mer förmånligt
för den som arbetar deltid.
Men många tycker också att det går bra att
kombinera jobb och föräldraskap. För dem är den
förmån som solklart underlättar mest är möjlig­
heten att flexa och därefter kommer att jobba
deltid. Att kunna jobba hemifrån, ha förstående
chefer och kolleger anges i frisvaren som andra
viktiga orsaker till att man upplever sig ha en bra
balans mellan arbete och familjeliv.
Vad kan Vision mer göra?
– Till exempel vet jag att det finns arbetsplatser
där man skrivit in i jämställdhetsplanen att den
förälder som önskar gå ner på deltid ska få frågan
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
Tack vare en extremt bra arbetsgivare och en
chefsposition som gör att hon kan styra sin
tid själv, har Sara Elfstrand inga större problem
med att kombinera karriären med att vara
­ensamstående förälder till Britta, 16 månader.
SARA ELFSTRAND
Ålder: 37 år.
Familj: Britta, 16
­månader.
Bor: I Bagarmossen
söder om Stockholm.
Yrke: Verksamhetschef i privata
företaget Närpsykiatri
Hätö, som tillhandahåller psykiatri i Heby,
Älvkarleby, Tierp och
Östhammar.
SARA ELFSTRAND ÄR verksamhetschef inom öp­
penvårdspsykiatrin. Hon har genom insemina­
tion blivit gravid på egen hand.
– För mig var det inget konstigt val eftersom jag
själv har donerat ägg för sju år sedan. Jag känner
många människor som längtar efter barn men av
olika anledningar inte väljer att skaffa barn enligt
de gängse normer som finns i samhället, berättar
hon.
Brittas tillblivelse var väl genomtänkt och för­
äldraskapet planerat sedan lång tid tillbaka.
– Jag berättade för min chef att jag ville bli gra­
vid och att jag varit i Danmark ett par gånger utan
resultat.
15
Granskning
FÖR 16 MÅNADER sedan föddes Britta och re­
dan när hon var två månader följde hon med
mamma till jobbet.
– Jag är chef över cirka 25 anställda på fyra
mottagningar i fyra kommuner. Jag har ar­
betsmiljöansvar, personalansvar, budgetans­
var och driver metodutveckling. Nu jobbar jag
80 procent och som chef kan jag bestämma
var jag ska vara vid vilken tidpunkt. Jag kan
jobba hemifrån och jag kan ha väldigt flexibla
arbetstider. Därför fungerar det för mig.
Sara Elfstrand är väl medveten om att hon
är priviligierad och försöker själv underlätta
för personalen, både män och kvinnor, att vara
hemma med sina barn.
”Det är jätteviktigt att
ge möjligheten att ha
flexibla arbetstider eller
att jobba hemifrån.”
– Jag har flera medarbetare som har små
barn. Det är jätteviktigt att ge möjligheten att
ha flexibla arbetstider eller att jobba hemifrån.
Dessutom är det viktigt att i alla sammanhang
ha i åtanke att föräldralediga inte halkar efter
lönemässigt. Jag tycker det är viktigt att ha ett
genusperspektiv, att inte göra skillnad på män
respektive kvinnor.
ATT VARA ENSAM förälder till Britta har varit
enklare än hon trodde.
– Britta är lätt att vara med. Jag har ju tänkt
så mycket på det här så jag var väldigt för­
beredd. Dessutom handlar det
mycket om förväntningar. Om
jag får sova mer än jag förvän­
tat mig så upplever jag det ju
inte jobbigt. Dessutom har jag
ett litet gäng omkring mig som
består av nära vänner och min
mamma, så jag får hjälp när jag
behöver.
16
Medicinska sekreteraren
Jenny Piispanen hoppas
att arbetsgivaren ska
säga ja till distansarbete ett par
dagar i veckan.
KOMMENTARER UR
­U NDERSÖKNINGEN
”Ständig stressfaktor att få ihop
sina arbetstimmar
under dagen och
hinna hämta barnen
i tid från förskola/
fritids. Samma
sak på morgonen
då man ska iväg
och i tid till jobbet.
Ständig kamp mot
minusflexen!”
”Hon är på förskola
tio timmar per dag
för att man ska
hinna lämna innan
jobbet. Det känns
inte kul och sedan
att man missar så
mycket fantastisk
tid med sitt barn.”
Deltid och flex
Jennys lös ning
Hemma hos familjen Piispanen går tillvaron
ihop genom deltidsarbete och flextid. Men
med tre barn blir vabdagarna många så Jenny
Piispanen hoppas på att få arbeta hemifrån för
att minska stressen.
I ILFART FRÅN jobbet som medicinsk sekreterare
på Akademiska sjukhuset i Uppsala tar sig Jenny
Piispanen, via dagis för att hämta yngste sonen,
till villan i Storvreta. Väl där vänder hon i dörren
för att skjutsa äldsta sonen till träningen i Upp­
sala. Åter i hemmets trygga vrå dryga timmen
senare ska middagen fixas. Så ser vardagen ut
för Jenny Piispanen som gått ner i arbetstid för
att få ihop tillvaron. Men det dåliga samvetet
­gnager ändå.
Tidningen Vision nr 1 2015
– Jag vill inte alltid gå före mina kolleger bara
för att de inte har småbarn längre. Men de är alla
väldigt förstående så det dåliga samvetet kom­
mer nog inifrån mig själv egentligen, säger hon.
Jenny Piispanen arbetar deltid eftersom det
blir mindre ekonomiskt kännbart än om maken
Pasi Piispanen gör det. Han har dessutom svårare
att flexa och vara hemma med sjuka barn efter­
som han precis blivit egenföretagare.
– Det är nästan alltid jag som hämtar och läm­
nar på dagis och vabbar. Jag ska inte säga att det
här är idealet, det är väl inte kul för någon, men
här och nu gör vi så här, säger Jenny Piispanen.
YNGSTE SONEN, SOM lämnat värmen under fil­
ten i tv-soffan, pockar på sin mammas uppmärk­
samhet. Det är magen som kurrar uppfordrande
och mackorna med ost och skinka slinker ner
snabbt.
Tidningen Vision nr 1 2015
”Stressen över att
behöva vabba är gigantisk! Fasar över
samtalet till chefen
när jag måste ringa
och berätta att det
är dags igen.”
JENNY PIISPANEN
Ålder: 39 år.
Familj: Man och tre
barn.
Bor: Villa i Storvreta,
norr om Uppsala.
Yrke: Medicinsk
­sekreterare och klinik­
assistent på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
FOTO: RICKARD KILSTRÖM
– Av olika anledningar väntade jag ett tag
innan jag försökte igen, och Britta kom till på
den sjunde resan.
Under graviditeten blev Sara befordrad till
verksamhetschef och arbetsgivaren har under
hela processen varit väldigt stöttande.
– Vi bytte till och med tjänstebil med varan­
dra så att jag skulle ha plats för barnvagnen.
Han tyckte att han kunde ha den lilla bilen.
– Jag är socionom i grunden och jobbar i ett
litet företag som tillhandhåller psykiatri till
Uppsala läns landsting. Det är jag och ägaren,
han är läkare och medicinskt ansvarig, som
driver företaget ihop. Vi har blivit vänner med
åren, förklarar hon.
– Nu kommer han antagligen inte vilja äta mid­
dag senare men vad gör man, säger Jenny medan
Hugo kryper upp i hennes famn.
Ekonomiskt är det okej att deltidsarbeta tycker
hon men förlorad arbetstid ger växande diktat­
högar och för att slippa känslan av att inte räcka
till skulle hon gärna arbeta på distans ett par da­
gar i veckan.
– Får jag jobba hemifrån slipper jag pendlingen
och skulle även kunna jobba en halvdag när jag
vabbar.
MEN DEN ÖNSKAN ser inte ut att bli verklighet
trots att hon lyft frågan i snart ett år. Nyanställda
poolsekreterare ska få distansarbeta, sedan ska det
utvärderas innan det eventuellt blir hennes tur.
– Mina barn lär ha blivit stora innan dess. Jag
trivs egentligen väldigt bra på min arbetsplats och
det vore tråkigt att bli tvungen att sluta.
17
Koll på arbetsmarknaden
105
kommuner styrs av en
kvinnlig kommunstyrelseordförande. 25 procent fler
än före höstens val. Men
ännu har var fjärde
kommun aldrig haft en
kvinna i toppen, enligt
Dagens Samhälle.
Studenter får
rätt till mentor
Nu är det lättare för studenter att få ett extrajobb
i kommuner och landsting
inom det yrke man utbildar
sig till. Detta sedan Vision
och flera andra fackförbund
tecknat ett nytt avtal med
SKL. Avtalet garanterar alla
studenter en mentor på
arbetsplatsen. Tanken är
att studenterna ska kunna
knyta viktiga kontakter inför
arbetslivet och att kommuner och landsting ska kunna
locka till sig välutbildad och
attraktiv arbetskraft.
18
FOTO: ARBETSFÖRMEDLINGEN
Nu kan anställda i kommuner, landsting och kommunala bolag byta tjänstepensionsavtal från KAP-KL till
det helt avgiftsbestämda
AKAP-KL. Detta enligt en
överenskommelse mellan
SKL, Sveriges Kommuner
och Landsting, och fackförbunden. Vissa kan tjäna på
ett byte –
till exempel
de som
jobbar få år
i sektorn.
Möjligheten gäller
enbart anBritta Ljusberg
ställda som
tjänar över
36 300 kronor i månaden. De
som tjänar mindre omfattas
redan av ett avgiftsbestämt
system. Visions pensionsombudsman, Britta Ljusberg,
råder alla bytessugna att
sätta sig in i de olika avtalen.
Drabbas av skyddsregel
Monica Blomster Jansson går miste om 8 000 i månaden
BERÄKNINGEN AV SJUKERSÄTTNING missgyn­
nar dem som gjort lönekarriär och samtidigt
varit sjukskrivna på deltid. Monica Blomster
Jansson är en av dem som kommit i kläm.
– Jag blev helt chockad när jag upptäckte
hur lite pengar jag skulle få, säger hon.
Vi får gå tillbaka till 1995. Monica Blomster
Jansson var friskvårdskonsulent i Skara kom­
mun, men värk i ryggen och en inflammation
i bäckenet gjorde att hon inte längre klarade
av att jobba heltid.
Hon blev deltidssjukskriven och fick en
fjärdedels sjukersättning. Hennes sjukpen­
ninggrundande inkomst var då 165 000
kronor och det var alltså den summan som
sjukersättningen baserades på.
Åren gick och hon jobbade 75 procent. 2001
bytte hon jobb inom kommunen och blev
verksamhetsutvecklare inom omsorgen. Det
var ett snäpp upp i karriären, hon blev direkt
underställd socialchefen och fick ett par
tusenlappar mer i lön.
MEN 2010 TOG orken slut. Monica Blomster
Jansson fick diagnosen utmattningssyndrom
och blev sjukskriven på heltid. Hon fick
sjukpenning, beräknat på 80 procent av lönen
hon hade haft som verksamhetsutvecklare.
Inga konstigheter så långt.
Men mot sin vilja fick Monica Blomster
Jansson permanent sjukersättning från första
VAD ÄR SJUKERSÄTTNING?
Sjukersättning är det som tidigare kallades
förtidspension. Det är en ersättning till den som
är mellan 30 och 65 år och troligen aldrig
kommer att kunna arbeta heltid på grund av
sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Hallå…
LINDA OLAUSSON
Arbetsskadeutredare på Vision.
Borde reglerna för
utökad sjukersättning
ändras?
– Ja, det här är en skyddsregel, men för den grupp som
ökar sina inkomster mycket
på den del som de fortsätter att arbeta slår reglerna
helt fel. Man borde införa en
alternativ beräkningsregel. En
sådan regel går att begränsa
oktober i höstas. Handläggaren på Försäk­
ringskassan ansåg att alla rehabiliteringsåt­
gärder var uttömda.
Då kom kallduschen. Hennes utökade sjuk­
ersättning baseras nämligen på den lön hon
hade 1995 – inte på den sjukpenninggrundade
inkomst hon hade 2014. I stället för cirka
18 000 kronor i månaden före skatt får hon
nöja sig med 10 075 kronor.
– Jag blev både ledsen och arg när jag insåg
det. Jag har arbetat i 35 år och får en ersättning
som nästan ligger i nivå med lägstabeloppet
för den som aldrig har jobbat. Dessutom
­kommer det påverka min framtida pension,
säger Monica Blomster Jansson, som i dag är
55 år.
Varslen beräknas minska.
Rekordfå varsel
i kommunerna
544 kommunanställda varslades om uppsägning på grund
av arbetsbrist under 2014.
Det är en halvering jämfört
med 2013 och den lägsta
siffran sedan 2002 enligt
Arbetsförmedlingen. Under
krisen 2009 varslades nästan
7 000 kommunanställda.
Mats Wadman, analyschef
på Arbetsförmedlingen,
tror att varslen kommer att
sjunka ytterligare eftersom
arbetsmarknaden ser ljus ut,
– Inom kommun och landsting är det till och med brist
på personal inom många
yrken, säger han.
REGELN SOM SLÅR hårt mot henne är egent­
ligen tänkt som ett stöd. De flesta som får
sjukersättning kommer nämligen aldrig upp
i samma inkomstnivå igen. Därför finns en
skyddsregel som slår fast att utökad sjuker­
sättning ska grundas på den lön man hade
innan man blev sjuk första gången.
För Monica Blomster Jansson är denna
regel inte ett skydd, utan ett rejält sänke.
Sedan den dystra sanningen gick upp för
henne har hon jobbat hårt för att få till en re­
geländring. Hon har fått stöd av Vision, som
har drivit frågan via TCO, hon har kontaktat
alla ledamöter i socialförsäkringsutskottet
och nyligen lades också en motion i riksda­
gen som var inspirerad av Monica Blomster
Janssons fall.
– Jag tycker att reglerna är fel. Alla jag har
pratat med håller med, men hur det här slutar
har jag ingen aning om.
918
Reglerna är fel, tycker
Monica Blomster Jansson.
Nu hoppas hon på en ändring av beräkningspunkten
för utökad sjukersättning.
Niklas Lindstedt
FOTO: MIKAEL LJUNGSTRÖM
Möjligt byta
pensionsavtal
kronor mer i månaden. Så
stor var den genomsnittliga
löneökningen förra året
för den som arbetar. Det är
ovanligt mycket med tanke
på att inflationen är noll.
Uppsagd får
behålla jobbet
på olika sätt om man
endast vill komma åt
de extrema konsekvenserna.
Hur många är drabbade?
– Det är en liten grupp, men
för den enskilde som drabbas
blir de ekonomiska konsekvenserna svåra. Jag har
arbetat med de här frågorna
i många år och bara stött på
två extrema fall bland våra
medlemmar. En lagändring
kan inte kosta stora pengar.
FREDRIK LUNDH
SAMMELI
Ordförande i
socialförsäkringsutskottet (S).
Är det rimligt att den
som gjort lönekarriär missgynnas på det här sättet?
– Nej, en skyddsregel
borde inte bli till ett straff för
någon. Men sjukförsäkringen är ett lapptäcke av olika
lagstiftningar som ger en del
oönskade effekter. Vi socialTidningen Vision nr 1 2015
demokrater vill påbörja en reformering av lagstiftningen för
att säkerställa en ekonomisk
trygghet för människor som
blivit sjuka och en väg tillbaka
till arbetslivet.
Blir det någon regeländring?
– Nej, inte på kort sikt. Sverigedemokraterna och Alliansen
har röstat fram den borgerliga
budgeten och där finns inga
förändringar av sjukförsäkringen. Så under 2015 lär det inte
hända någonting.
Tidningen Vision nr 1 2015
SOLVEIG ZANDER
Riksdagsledamot
(C), som har skrivit
en motion om att
reglerna för beräkningspunkten för utökad
sjukersättning bör ändras.
Varför skrev du motionen?
– I ett par år har jag känt till
hur fel reglerna kan slå och
försökt att agera via departementen. Men eftersom jag inte
fått gehör bestämde jag mig
för att skriva en motion.
Varför driver du frågan?
– I grunden handlar
det om arbetslinjen. Jag
tycker att det är viktigt
att alla jobbar om man kan,
men som det är nu missgynnas den som fortsätter att
arbeta efter att man har fått
sjukersättning på deltid.
Får du riksdagen med dig?
– Med det parlamentariska
läge vi har är det svårt att veta.
Men jag släpper inte taget, jag
tänker kämpa vidare.
En Visionmedlem som arbetade på ett boende för ensamkommande flyktingbarn i
Skåne blev uppsagd efter en
rad påstådda småförseelser.
Behandlingsassistenten var
skyddsombud och tyckte
att relationen med arbetsgivaren blev sämre efter att
hon gjorde en anmälan om
bristande arbetsmiljö.
Vision stämde arbetsgivaren som nu har tagit tillbaka
uppsägningen. Medlemmen
får behålla sitt jobb och får
20 000 kronor i ersättning.
19
Årets författare
”Jag vill skriva så
att det gör ont”
Att hon förr eller senare skulle skriva en kärleksroman har hon
vetat sedan hon slukade Hollywoodfilmer som tonåring. Tidningen Visions läsare gillar Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar och har röstat fram henne som Årets författare 2014.
text Niklas Lindstedt foto Rickard Kilström
D
et går inte att ta miste på att hon blir
glad över att tidningens läsare har
valt att rösta på hennes bok.
– Det är ju det man hoppas som
författare, att ens böcker ska göra av­
tryck, och det har jag tydligen lyckats
med, säger hon.
Det har varit mycket diskussioner om förfat­
taren Lena Andersson och hennes romaner det
senaste året. Bortsett från en del spekulationer
om hur självbiografiska böckerna är har det varit
romangestalterna som stått i centrum.
Varför gör de på detta viset? Vart man än vän­
der sig dyker frågor om Ester Nilssons, Hugo
Rasks och Olof Stens inre liv och drivkrafter upp
på kultursidor, i bokcirklar och vid fikaborden på
jobbet.
Romanen Egenmäktigt förfarande som i höstas
följdes upp av Utan personligt ansvar väcker helt
enkelt samtalslust. Varför har Lena Andersson
inget enkelt svar på.
– Nej, i så fall hade jag tagit patent på de be­
rättargreppen. Men det är naturligtvis en dröm
Debuterar
med romanen
Var det bra så?
Varför gör människor sånt som
inte är bra för dem? Det är ett
huvudtema i Lena Anderssons
två romaner om Ester Nilsson.
1999
Kommer ut
med romanen
Du är alltså
svensk?
2004
Väcker stor uppmärksamhet som
sommarpratare
med en ateistisk
predikan om Jesus.
2005
att skapa romangestalter som blir så levande att
människor pratar om dem som riktiga personer.
Förr eller senare skulle hon skriva en kärleks­
roman, det har hon vetat länge. Egentligen sedan
hon som tonåring uppslukades av romantiska
Hollywoodfilmer som Mitt Afrika och Törnfåglarna.
HÄR TOGS DE storslagna känslorna på allvar. För­
ljuget, romantiserat och till och med skadligt,
enligt vissa, men för Lena Andersson var det om­
välvande upplevelser som visade på kärlekens
möjligheter. Sedan 2006 har hon med jämna
mellanrum nämnt i intervjuer att en kärleksro­
man är på gång, för att sätta press på sig själv.
– Att ta upp kärlekstemat är naturligtvis riska­
belt. Det är så fruktansvärt svårt att skildra käns­
lor i text, men författare som Charlotte Brontë
och Graham Greene skriver så det gör ont. Det
var också ett av mina syften med böckerna, att
tvinga läsaren att se att det inte är något banalt,
det kan bli livsviktigt för vem som helst – när som
helst.
Romanen
Duck city
kommer ut.
2006
Romanen
Slutspelat som
handlar om religiös fanatism
kommer ut.
Egenmäktigt förfarande –
om Ester Nilssons blinda
kärlek till kulturmannen
Hugo Rask väcker stor
uppmärksamhet. Den
belönas med Augustpriset.
2009
2013
LENA ANDERSSON
Ålder: 44 år.
Yrke: Författare och
kolumnist i Dagens
Nyheter.
Bor: Tensta.
Första stora läsupplevelse: Buster, 91:an och
Bamse.
Bok du rekommenderar:
Doktor Fischer, Geneve
eller Bombpartyt av
Graham Greene.
I Utan personligt ansvar dyker
Ester Nilsson upp igen. Boken
får tummen upp av Tidningen
Visions läsare som utser Lena
Andersson till Årets författare.
2014
Årets författare
Koll på upphandling
ESTER BORDE SLUTA att svansa efter rötägg som
Hugo Rask och Olof Sten! Den synpunkten får
Lena Andersson ofta höra när hon möter läsare
på bibliotek och bokcirklar.
– Ja, varje gång faktiskt, främst från kvinnor.
Men det är just det böckerna handlar om, de är
en studie i varför vi människor gör saker som inte
är idealiska.
Lär sig inte Ester någonting?
Är Ester Nilsson ett självporträtt? ”Nej, jag har hela tiden pratat om Ester som
en fiktiv person, men jag tar alltid element av mig själv när jag skriver”, säger
författaren Lena Andersson.
I Egenmäktigt förfarande, som kom 2013, får vi
möta Ester Nilsson, poet, essäist, analytisk och
intellektuell med stor tilltro till förnuftet. Men
när hon förälskar sig i konstnären Hugo Rask –
hyllad, självtillräcklig och floskulös – kastas all
klokskap över ända.
Det som följer är en grym, ojämlik och dåligt
synkad pardans där Esters intellektuella frihet
förslavas under begäret. Ju mer han drar sig un­
dan, desto mer vill hon. Det är en skicklig – och
mycket underhållande – gestaltning av den obe­
svarade kärlekens våndor.
Är inte Ester värd en chans till för att få ordning
på sina relationer?
– Jo, det kan man verkligen tycka. Jag skulle gär­
na belöna hennes ihärdighet och vägran att låta
sig nedslås. I UTAN PERSONLIGT ansvar, som nu har gett Lena
Andersson utmärkelsen Årets författare, får vi
möta Ester Nilsson igen. Onekligen ett högrisk­
projekt, att ge sig på en fortsättning på en hyllad
roman som belönats med Augustpriset.
– Jag var helt enkelt inte färdig med temat. Den
första boken handlar om en relation som aldrig
blir, den andra om en relation som blir och har
potential, men som ändå är omöjlig.
Fem år har gått och Ester förälskar sig handlöst
i ytterligare en ”kulturman”, den gifta skådespe­
laren Olof Sten. Redan från start är han tydlig
med att han inte kommer att lämna sin fru, men
signalerna är minst sagt tvetydiga och Ester vill så
”Men det är just det
­böckerna handlar om,
de är en studie i varför vi
människor gör saker som
inte är idealiska.”
22
– Nej, hon har aktivt avstått från att lära sig sär­
skilt mycket. Om man lär sig för mycket blir man
klok och får det lugnt och stabilt och jättetråkigt,
tänker Ester.
– Det regnar inte män i klasar över henne, hon
vägrar att tro att alla är likadana och därför är hon
beredd att ta risken med Olof. Men i slutet av den
andra boken drar hon vissa lärdomar, bland an­
nat att alla människor inte är som hon.
Är Lena Andersson klar med Ester och den
här typen av kärleksroman nu? Först kommer ett
snabbt och reservationslöst ”ja”, en faktabok står
på tur, men sedan låter hon inte lika tvärsäker.
– Om det ska bli en fortsättning måste jag först
komma på vad som ska hända. Det kan inte bli
likadant en gång till, då blir det som att jag explo­
aterar Ester.
TIDIGARE VINNARE
GRATTIS! NI SOM
RÖSTADE OCH VANN
PRESENTKORT PÅ
BÖCKER:
Mikael Lindblad, Kristianstad. Sigbritt Bromé,
Västerås. Ulla Mattsson,
Torshälla. Maria Pettersson, Vingåker. Maria
Sjöberg, Kungälv. Karin
Bäckström, Åmål. Göran
Pettersson, Nora. Birgitta
Edlund, Järved. Louise
Bergqvist, Surahammar.
Mia Stivnert, Ronneby.
Anette Öhling, Nässjö. Sonia Forslund, Lit. Katarina
Enell, Guldsmedshyttan.
Åsa Axelsson, Västra Frölunda. Annette Nordenskiöld, Luleå. Britt Berglund,
Falun. Mia Gustafsson
Lönn, Hudiksvall. Sofia
Andeasson, Vänersborg.
Agneta Carlén Hägglund,
Lövånger. Madeleine Wester, Uddevalla.
2013 Jonas Jonasson Analfabeten som kunde
räkna
2012 Jonas Gardell Torka aldrig tårar utan
handskar
2011 Leif GW Persson Gustavs grabb
2010 Lars Kepler Paganinikontraktet
2009 Mari Jungstedt Den dubbla tystnaden
2008 Johan Theorin Nattfåk
2007 Stieg Larsson Luftslottet som sprängdes
2006 Åsa Larsson Svart stig
2005 Camilla Läckberg Stenhuggaren
2004 Viveca Lärn Vi ses vid Röda Sten
2003 Åke Edwardsson Jukebox
2002 Håkan Nesser Och Piccadilly Circus ligger
inte i Kumla
2001 Elsie Johansson Nancy
2000 Majgull Axelsson Slumpvandring
1999 Liza Marklund Studio sex
1998 Jan Guillou Vägen till Jerusalem
1997 Henning Mankell Steget efter
1996 Bodil Malmsten Nästa som rör mig
1995 Kerstin Thorvall I skuggan av oron
1994 Marianne Fredriksson Anna, Hanna och
Johanna
1993 Kerstin Ekman Händelser vid vattnen
Tidningen Vision nr 1 2015
Flera nappar
på utmaning
Förra året kom ett EU-direktiv som uppmanar medlemsländerna att ställa miljökrav
och sociala krav i offentliga
upphandlingar. Nu har TCO
Development, Fairtrade och
andra organisationer som
ägnar sig åt hållbarhetsmärkning startat en utmaning om att 50 procent av
alla upphandlade produkter
och tjänster ska ha tredjepartscertifierade miljö- och
sociala hållbarhetsmärkningar år 2020.
Hittills har sex kommuner
antagit utmaningen: Malmö,
Eskilstuna, Örebro, Alvesta,
Lund och Uppsala.
– Kommuner
och landsting
bör inte nöja
sig med certifierade bananer, kaffe och
mjölk. Man bör kolla på vilka
upphandlingar som handlar
om störst volymer och börja
ställa hållbarhetskrav där,
säger Gabriella Blomgren på
TCO Development.
35
procent av kommunerna
ställer etiska och sociala
krav vid upphandlingar.
Källa: Miljöaktuellt 2014
Lagstifta mot
lönedumpning
Svenska löner och villkor ska
gälla för alla som jobbar i
Sverige. Det anser regeringen som tillsatt en särskild
utredning om hur lagarna
om upphandling kan ändras.
Utredaren får till i höst på
sig att analysera hur krav på
villkor enligt kollektivavtal
kan utformas i lag.
Utredaren ska även
granska hur man kan ställa
krav på att arbetstagare
har bra villkor på de företag
som producerar varor som
upphandlas.
Tidningen Vision nr 1 2015
FOTO: JENNY LEYMAN
gärna tro. En dag ska hon lyckas, tänker hon, och
tolkar SMS, tonfall och placeringen av snusdosor
till det bästa i väntan på den vändpunkt som ald­
rig kommer.
Emma Johansson är
projektledare för Vita
jobb-modellen i Malmö.
I fjol testades modellen
vid fem upphandlingar, nu
sjösätts den på allvar.
Skarpt läge för vita jobb
Fackets kontroller ska avslöja oschysta villkor
I MALMÖ GICK startskottet redan i november.
Modellen där man ställer krav på att entre­
prenörer och underleverantörer ska ha villkor
i enlighet med kollektivavtalen prövades i ett
projekt i fjol. Därefter har upphandlarna fått
utbildning och särskilda kontraktsvillkor har
tagits fram för nio olika branscher. Fackens
roll är att som obetalda konsulter för Malmö
stad göra arbetsplatsbesök, kontrollera att
villkoren följs när det gäller anställningar,
löner, skatter och avgifter, och rapportera till
kommunen om de upptäcker brister.
– Då ska upphandlaren agera och ta upp
avvikelserna med leverantören. Är det avtals­
brott kan upphandlaren häva avtalet, säger
Emma Johansson, projektledare för Vita jobb
i Malmö.
FÖRDELEN MED FACKLIGA företrädare som
kontrollanter är att de kan kollektivavtalen
bäst, konstaterar Emma Johansson. Men
utvärderingen av pilotprojektet visar att
kontrollanterna upplevde att det kunde vara
känsligt att gå in på arbetsplatser på uppdrag
av Malmö stad men med id-brickor som visar
att de kommer från facket. Därtill har det
gnisslat lite i relationen med kommunen.
– Man agerade inte snabbt när facken rap­
porterade om att en leverantör inte betalade
sociala avgifter. Jag hoppas det blir bättre
nu när modellen ska tillämpas i större skala,
säger Emma Johansson.
I Stockholm är det andra gången gillt. Det
var Socialdemokraterna i Stockholms stad
som skapade modellen och hann testa den
under en kort period innan man förlorade
makten i stadshuset 2006. Nu styr S igen
tillsammans med V och MP och Vita Jobbmodellen ska återinföras under 2015.
Liksom i Malmö startar man tillsammans
med LO-facken. Men det finns tankar om att
även få med Vision och andra TCO-förbund.
Mårten Kierkegaard
SCHYST UPPHANDLING PÅ TRE BEN
Vita jobb – Krav på att entreprenörens
anställda jobbar under samma villkor som
branschens gällande kollektivavtal.
Hållbar upphandling – Krav på att inköpta
produkter uppfyller miljö- och etiska krav. Till
exempel att skolmat ska vara ekologisk, och att
arbetare i länder som tillverkar IT-utrustning,
arbetskläder och annat som köps in har bra villkor.
Sociala villkor – Krav på att entreprenören
erbjuder jobb eller praktikplatser till arbets­
sökande.
23
Koll på upphandling
Upphandlare
riggar för snöröjning
Varje år genomförs nästan 20 000 upphandlingar
i Sverige. Bara i kommuner och landsting gör
drygt 1 400 handläggare upphandlingar och inköp
för flera hundra miljarder kronor.
text Mårten Kierkegaard grafik Erik Nylund
1.
TIDNINGEN VISION DÖK ner i en kommun
och tog fasta på en enskild upphandling:
Så här går det till när Örebro kommuns
upphandlare ser till att bilister, fotgänga­
re och cyklister ska slippa pulsa i snö, eller
för den delen slira och halka på stadens
gator, cykelbanor, torg och trottoarer.
Vad behöver vi?
April 2014. 84
hjullastare och traktorer
med plog och sandspridare.
Det konstaterar upphandlare,
miljösamordnare och sakkunniga på tekniska förvaltningen
när de räknat på hur snöröjningen ska klaras.
Kostnaden beräknas till
10 miljoner kronor.
3.
2.Så ska ni ploga
Maj. Förfrågningsunderlag.
Innehåller drygt 50 punkter:
Detaljerade riktlinjer för hur
snöröjningen och halkbekämpningen ska gå till. Och krav på bland
annat att leverantörerna ska ha
kollektivavtal eller motsvarande
villkor för anställda, krav på
erfarenhet och utbildning, och
att fordonen ska uppfylla
vissa miljökrav.
Varsågod
och bjud
18 aug–29 sep.
Annonsering.
Leverantörerna
kommer in med
sina anbud.
4.
Lägsta pris
vinner
30 sep. Anbudsöppning. Lägsta
timpris avgör, förutsatt
att leverantörerna
klarar kvalitetsribban.
14 upphandlare på Örebrokontoret
Personal: Antalet anställda har ökat
de senaste åren. Nu är man 14
upphandlare, som också via Västra
Mälardalens kommunförbund
samordnar upphandlingen åt andra
kommuner i länet.
Belopp: Cirka två miljarder kronor
om året inklusive inköp.
Antal upphandlingar per år: Cirka
100.
Största enskilda upphandling:
Livsmedel, bland annat mat till skolor
och äldreomsorg (Cirka 100 miljoner
kronor per år).
Överprövningar: I fjol 17 stycken,
vilket är fler än tidigare år.
Fair: Ställer miljökrav i upphandlingar sedan 1996 och har en
miljösamordnare anställd på
enheten. Sociala krav till exempel vid
byggentreprenader om att
leverantören ska anställa långtidsarbetslösa.
Inköp för miljarder
Kommuner upphandlar mest
Stat, kommuner och landsting köpte 2013 varor och tjänster
för 770 miljarder kronor. I den summan ingår även sådant som
inte behöver upphandlas, till exempel ersättning till friskolor.
Värdet av offentliga upphandlingar uppskattas till cirka
600 miljarder kronor. Kommunerna stod för nästan
hälften av alla upphandlingar som annonserades 2013.
Landsting
221 miljarder
kronor
Landsting
1 901
Staten
275 miljarder
kronor
Staten
3 727 Statliga
bolag
398
Övriga
350
Bland annat köps:
Kommunala
bolag
4 044
Datakonsulter Busstrafik
15,5 miljarder 8,2 miljarder
kronor
kronor
Städning
4,8 miljarder
kronor
19 753
Totalt antal
upphandlingar
2013.
Personalinhyrning
3,3 miljarder
kronor
Kommuner
273 miljarder
kronor
Större gator plogas när det
snöat 5–7 centimeter.
Cykelbanor plogas redan vid
3–5 centimeters djup.
Ni får
5. uppdraget
5–7
cm
6 okt. Tilldelning.
15 leverantörer som
tar 800–1100 kr/timme
upphandlas. Garanti: 50
timmars arbete/betalning
per maskin oavsett om
det snöar eller inte.
Avtal tecknas för
två år.
Kommuner
9 293
Källa: Doublecheck
Källor: Visma och Konkurrensverket
När körbanor
plogas ska
plogbredden vara
2,4–3,6 meter.
6.
Ut på gator
och torg
1 nov–31 mars.
Beredskapstid.
Snöröjning ska påbörjas
så snart det slutat snöa
eller senast 60 minuter
efter att tekniska
förvaltningen ringt.
Tryckknappar vid trafiksignaler och
hundlatriner får inte täckas av
snövallar. Sikten vid övergångsställen
och korsningar får inte skymmas.
Första kartläggningen av anhörigkonsulenternas arbete
– DET HÄR ÄR ETT ganska nytt yrke och det tar
tid att bygga upp ett bra anhörigstöd. Därför
är det viktigt att vi lär av varandra genom
olika nätverk, så att vi inte är nybörjare hur
länge som helst, säger Anneli Ritter, anhörig­
konsulent i Salems kommun.
Med bantningen av äldreomsorgen under
senare decennier har ett ökat ansvar lagts på
de närståendes axlar. Sedan 1999 har staten
satsat närmare två miljarder kronor för att
kommunerna tillsammans med frivilligorga­
nisationer ska utveckla stödet. I dag har cirka
250 av landets 290 kommuner en eller flera
personer anställda som samordnar stödet till
anhöriga.
Nu har en första kartläggning gjorts av
yrket (360 konsulenter har svarat på en web­
benkät) och det en disparat kår som träder
fram.
– De som arbetar med anhörigstöd i kom­
munerna har väldigt olika förutsättningar. En
del jobbar heltid och har flera kolleger, andra
jobbar 20 procent med anhörigstödet och
förväntas göra ungefär samma saker, säger
26
Marianne Winqvist, forskare på Nationellt
kompetenscentrum för anhöriga, NKA.
Där framgår också att yrkeskåren inte
fullt ut har hittat sin plats i den kommunala
organisationen. Två tredjedelar som svarat på
enkäten känner sig isolerade i sitt arbete.
ANNELI RITTER KÄNNER igen sig. Tidigare var
hon anhörigkonsulent i Södertälje och var un­
der en tid placerad på ett anhörigcenter.
– Vi saknade närheten till de andra verk­
samheterna. Det gjorde det svårare att nå ut
med anhörigstödet. I dag arbetar jag direkt
under socialchefen och är nära både beställa­
re och utförare. Att sitta centralt är en förut­
sättning för att kunna jobba strategiskt med
att utveckla anhörigstödet, säger hon.
Marianne Winqvist konstaterar att det
handlar om ett ungt yrke, som befinner sig i
början av sin professionaliseringsprocess. För
att utvecklas ytterligare måste kommunled­
ningarna sätta ned foten och bestämma vilket
slags anhörigstöd de vill ha.
Niklas Lindstedt
Just nu pågår rättegången i hovrätten mot
de två cheferna i Krokoms
kommun som dömdes
till villkorliga domar och
böter efter att en socialsekreterare tog sitt liv.
DEN 10 JUNI 2010 tog
socialsekreteraren Lars
Persson sitt liv. Under flera
månader hade han känt sig
mobbad och trakasserad av
sin närmaste arbetsledare.
Men i stället för att förbättra
hans arbetssituation hotade
arbetsgivaren med uppsäg­
ning och avsked.
Socialchefen och mellan­
chefen som hade arbets­
miljöansvaret fälldes i
Östersunds tingsrätt för
arbetsmiljöbrott genom
vållande till annans död och
dömdes till villkorlig dom
och dagsböter på 23 000
respektive 30 000 kronor.
Både deras advokater och
åklagaren Åse Schoultz över­
"Att sitta centralt i organisationen
är en förutsättning för att kunna
jobba strategiskt med att utveckla
anhörigstödet", säger Anneli
Ritter, anhörig­konsulent
i Salems kommun.
Otydlig roll i ungt yrke
Krokomchefer åter i rätten
VEM ÄR ANHÖRIGKONSULENTEN?
48 procent av de som
samordnar anhörigarbetet
har titeln anhörigkonsulent.
Andra titlar är anhörigstödjare, anhörigsamordnare,
anhörigkonsult, anhörig­
ombud och anhörig­
pedagog.
95 procent är kvinnor.
69 procent är över 50 år.
40 procent har gått socionomutbildningen eller sociala omsorgsprogrammet.
64 procent har haft sin
nuvarande tjänst i mindre
än fem år.
67 procent upplever att
de har mandat att fatta
beslut om utformningen av
anhörigstödet.
67 procent upplever att
det finns ekonomiska begränsningar som påverkar
möjligheten att göra ett bra
arbete.
19 procent vet inte vad
deras chef förväntar sig av
dem.
Källa: NKS:s rapport Anhörig­
konsulentens arbete och yrkesroll.
Tidningen Vision nr 1 2015
FOTO: LASSE NILSSON
FOTO: MARTINA HOLMBERG
Koll på arbetsmiljö
Åklagaren Åse Schoultz vill
att cheferna ska få ”väsentligt
hårdare påföljd” i hovrätten.
klagade domarna. Advoka­
terna anser att cheferna ska
frikännas helt och åklagaren
att de bör få ”en väsentligt
hårdare påföljd”.
Efter domen köptes chefer­
na ut av Krokoms kommun.
Social­chefen fick 26 må­
nadslöner i avgångsvederlag,
motsvarande 1,4 miljoner
kronor och mellanchefen fick
18 månadslöner, motsvaran­
de 720 000 kronor.
Rättegången i hovrätten
avslutas den 4 februari.
Lasse Nilsson
Avgifter till
Vision för 2015
Högsta avgiftsgrundande lön är 22.250 kr och normalavgiften är 295 kr. Den lägsta avgiftsgrundande lönen
är 4.450 kr och påverkar minimiavgiften.
Din avgift kan variera beroende på vilken avdelning/
klubb du är medlem i. Även din inkomst påverkar avgiften. Kom ihåg att anmäla förändringar till Visions
medlemsenhet: Telefon 0771-44 00 00 (knappval 3)
eller e-post [email protected].
Du måste själv anmäla det till oss inom 6 månader.
Längre än så kan vi inte ändra avgiften retroaktivt.
En förändring kan vara att du är föräldraledig, blir
sjukskriven, börjar studera, går i pension eller av annan
orsak får förändrad inkomst. Du får gärna också titta på
vision.se på ”mina sidor” och se vilka uppgifter vi har på
dig. Har vi rätt uppgift om lön, titel och arbetsgivare?
Har du sjukpenning betalar du från och med 4:e
månaden avgift beräknat på den ersättning som du
har från försäkringskassan.
Du betalar avgift beräknat på din ersättning om du
har rehabiliteringsersättning, är föräldraledig eller
är arbetslös.
Om du är arbetslös utan ersättning, fullgör första
värnpliktstjänstgöring, gör samhällstjänst eller har
sjukersättning (100%) har du rätt till minimiavgiften.
Pensionärsmedlem betalar en årsavgift på 100 kr
+ eventuell sektionsavgift.
Du omfattas av Visions inkomstförsäkring. Detta
kostar dig 25 kronor/månad om du har en lön över
18 700/månad och är under 65 år.
Läs mer om medlemsavgifterna på vision.se!
Vision Direkt, Alla vardagar mellan 8-20
0771 44 00 00
[email protected]
En biljett
till värmen
Ska de tjugo bäddarna räcka?
Utanför Linköpings Stads­
mission står EU-migranterna
på rad. I Västerås finns där­
emot inget härbärge att köa
till. Där kryper tiggarna in i
bilar och skogsdungar när
natten faller. Två städer – två
tolkningar av ordet ansvar.
text Karin Warne foto Henrik Witt
Biljett till värmen
Det här gäller för migranter
P
anik i blicken. Så beskriver Elin Sjö­
gedahl reaktionen hos de sju personer
som blev utan plats på härbärget veck­
an innan. De sov under bar himmel
den natten, inkrupna under Tullbron
i Linköping. Runt dem var världen kall och vit –
vinterns första snöoväder hade slagit till.
– Jag är rädd att det kan bli ännu fler som vill ha
en bädd i natt. Ryktet går att härbärget har öppnat
för säsongen. Men det är först till kvarn som gäl­
ler, för räddningstjänsten tillåter inte fler än 20
övernattande i Ryttargårdskyrkans gymnastiksal,
säger Elin Sjögedahl.
Hon är projektledare för Crossroads, som är
ett samarbete mellan Linköpings Stadsmission
och Linköpings kommun för att hjälpa utsatta
EU-medborgare. 2,5 miljoner kronor satsar kom­
munen under ett års tid på att stötta gruppen med
mat, vinterhärbärge och information.
Det är torsdagskväll och doften av puttrande
grönsakssoppa sprider sig inne i Stadsmissionens
gamla trävilla på Isidor Kjellbergs gränd. Volon­
tärerna och tolkarna är på plats och snart ska råd­
givningen öppna.
Det har gått två år sedan EU-medborgarna bör­
jade dyka upp på Stadsmissionens matservering.
– Det har varit en stor ökning. En tredubbling
under 2014 och nu har vi 30–50 varje dag i lunch­
serveringen.
På den oupplysta gården utanför huset väntar
en skara påbyltade gestalter med sina tillhörighe­
ter i stora plastkassar. En bär texten ”Linas mat­
EU-medborgare har rätt att vistas i Sverige i tre
månader. Man har inte rätt till logi på kommunernas
ordinarie härbärgen, eftersom EU-reglerna säger att
EU-medborgare inte får belasta det mottagande
landets socialförsäkringssystem.
Enligt socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för alla som vistas där, när det handlar
om akuta situationer. Vad ansvaret innebär i
praktiken tolkas olika i olika kommuner.
Regeringen överväger att utse en nationell
samordnare med uppdrag att förbättra arbetet med
att ge stöd och hjälp till utsatta EU-medborgare.
Samordaren ska stötta kommuner, myndigheter och
organisationer som möter gruppen.
Rumänien och Bulgarien är medlemmar i EU
sedan 2007. Länderna har en stor romsk befolkning,
som är diskriminerade och har svårt att försörja sig.
Även många etniska rumäner och bulgarer är
fattiga.
kasse” – en symbol för välbetalda småbarnsföräl­
drar med för lite tid. Nu i händerna på en utfattig
kvinna som lämnat sina barn för att åka till främ­
mande land och tigga.
– Jag vill hem till mina fem barn. Jag fryser för
mycket här. Vi sov ute den natten som första snön
kom, säger Mariuta Paguraru.
Hon är i Linköping tillsammans med sin mam­
ma, 61-åriga Virginia Ion. Men kylan och den då­
liga inkomsten – bara några hundra kronor efter
tre veckors tiggande – gör att de vill återvända till
Rumänien.
– Jag hoppas att jag kan få hjälp att ta mig hem,
säger Virginia Ion och lutar sig mot sin käpp.
VÄRDIGHETEN. På ett år har Linköpings kom­
mun betalat hemresan för 125 EU-medborgare
som själva inte haft råd.
– Men de får bara en hemresa, det är huvud­
regeln.
Det säger Linköpings socialchef Anita Lhådö,
apropå att det finns exempel där kommuner har
chartrat bussar för att forsla hem EU-migranter –
som dykt upp igen efter bara ett par veckor.
Elin Sjögedahl, projektledare för Crossroads i Linköping, förklarar med hjälp av tolken Alin för EU-medborgarna vilka regler som gäller
på natthärbärget. Varje torsdagkväll erbjuds rådgivning, mat och läkarkontakt i Stadsmissionens lokaler.
18.00 Volontärerna och tolkarna gör sig redo att dela ut biljetter till härbärget. En biljett garanterar sju nätter under tak.
Betala hemresor tycks vara det som de flesta
kommuner max sträcker sig till för att hjälpa ut­
satta EU-migranter. Få satsar så stort som Linkö­
ping. Men Anita Lhådö drar på svaret när hon får
frågan om Linköping gör tillräckligt.
– Det är en svår fråga. Jag tycker att Linköping
har tagit ett humanitärt ansvar. Det politiska
ställningstagandet är att ingen ska behöva vara
hemlös. Men Göteborg har kommit längre, där
upplåter man mark där de får campa och man lå­
ter barnen gå i skolan. Och i Hamburg har man
tagit ett ännu längre steg, där erbjuds alla tak över
huvudet.
Men Linköping verkar inte bara på hemmaplan.
I november åkte representanter från kommunen
och Stadsmissionen, däribland Elin Sjögedahl,
till sydöstra Rumänien tillsammans med den öst­
götska hjälporganisationen Hjärta till hjärta.
30
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
För att riktigt förstå problematiken, och för­
söka påverka lokala makthavare att förbättra
villkoren för sina fattigaste, besökte de området
som majoriteten av Linköpings tiggare kommer
ifrån. Med på resan var kommunalrådet Eva Lind
(S).
– Det var otroligt omtumlande, ännu fattigare
än förväntat. De har dåliga bostäder, fryser, har
inte råd med skola till barnen.
Att satsa skattemedel på EU-migranter har inte
skapat några politiska diskussioner i Linköping.
– Vår utgångspunkt har varit att möta dessa
människor med värdighet. Vi är politiskt eniga
om detta.
”Det politiska
ställningstagandet är att ingen
ska behöva vara
hemlös.”
Anita Lhådö, socialchef
Är 20 bäddar tillräckligt?
– Vi måste utvärdera det hela tiden. Vi får fun­
dera på om det är tillräckligt, säger kommunal­
rådet.
31
Biljett till värmen
LÄTTNADEN. Klockan slår sex och Elin Sjögedahl
låser upp ytterdörren och kliver ut på Stadsmis­
sionens förstukvist tillsammans med två tolkar:
en bulgarisk- och en rumänsktalande. Hon ropar:
– I dag börjar vi med att ge ut biljetter till dem
som inte sov på härbärget nu i veckan. De som
inte sov går dit bort. Ni andra stannar i kön.
Bulgarerna står i klunga en bit bort från rumä­
nerna. De väljer att inte aspirera på bäddarna och
därmed tycks den knepiga ekvationen ha löst sig.
Biljetterna delas ut och till Elin Sjögedahls lätt­
nad tycks alla som vill få en sovplats.
När alla klivit in i värmen och börjat köa för sop­
pa och prickigkorvmacka, säger Elin Sjögedahl
att hon tycker att tiggarnas levnadsförhållanden
i Sverige bara är marginellt bättre än i Rumänien.
– I Rumänien hade grisarna det bättre än
människor. Och så som de har det hemma, så har
de det också här. När vi öppnar matserveringen
halv elva ser vi att de som har sovit ute är jätte­
frusna och hungriga. De blir slitna och man mär­
ker hur deras allmäntillstånd blir sämre.
FÖRLAMNINGEN. 15 mil från Linköping befinner
sig Ronald Henriksson. Han har bubblat av frus­
tration inombords det senaste året.
– Det har varit som sirap: oerhört segt att få nå­
got att hända. Vi har lyft EU-migranternas situa­
tion i Västerås sedan oktober 2013. Men politiker­
na har varit snudd på handlingsförlamade, säger
Ronald Henriksson, som arbetar som biträdande
direktor på Västerås Stadsmission.
Han möter upp inne i Stadsmissionens lokal på
shoppingstråket Sturegatan i centrala Västerås,
kryssar sig förbi några män som sover på madras­
ser och sätter sig med en kaffekopp på ovanvå­
ningen.
– Tendensen är att det blir fler och fler EUmigranter och det är till oss de kommer. Vi har
bjudit in kommunen till rundabordssamtal där vi
vädjade och sa: ”Det här är ett växande fenomen.
Det vi ser är bara toppen på isberget”. Jag trodde
att detta skulle bli en ögonöppnare för det offent­
liga, men kommunens kvarnar maler långsamt.
Stadsmissionen har länge drivit på för att det
ska finnas ett särskilt ställe där EU-migranterna
Så hjälps EU-migranterna
Umeå. Inget härbärge. Pingstkyrkan har fått i
uppdrag av kommunen att samordna insatser för
gruppen. Öppen Gemenskap erbjuder möjlighet till
dusch och klädtvätt.
Göteborg. Härbärge med 35 platser för EU-migranter. Stadsmissionen driver, med bidrag från
Göteborgs stad, informationscentret Crossroads.
Där finns rådgivning på hemspråk och hjälp med
myndighetskontakter, till exempel Arbetsförmedlingen.
Uppsala. Härbärge för 40 personer som drivs av
församlingen Livets ord. Dagcenter som drivs av
Uppsala Stadsmission.
Stockholm. Stadsmissonen, Frälsningsarmén och
Filadelfiakyrkan driver projekt Vinternatt med
Stockholms stad som huvudfinansiär. 68 härbärgesplatser, mat och dusch. Planerar att utöka. Informationscentret Crossroads drivs av Stadsmissionen.
Hamburg, Tyskland. Har tagit ett rejält kliv längre
än svenska kommuner och utlovar att ingen behöver
sova på gatan. Har 850 sängplatser.
kan få information och sköta sin hygien. Den 7 ja­
nuari blev mötesplatsen äntligen verklighet.
Två timmar varje vardag kan EU-migranterna
duscha, tvätta kläder och äta smörgås i lokaler
som nattetid används som kommunalt härbärge.
Och en timma per vecka kan de få tolkad sam­
hällsvägledning. Kommunen står för lokalkost­
nader och en halvtidstjänst, medan Stadsmissi­
onen, Svenska kyrkan och andra samfund bistår
med volontärer.
Bäddplatserna på Ekens härbärge har EU-med­
borgarna inte tillgång till, de är reserverade för
Västerås kommuns ”egna” hemlösa.
– Den hjälp vi nu kan erbjuda är inte tillräcklig,
men det är i alla fall något, säger Ronald Henriks­
son.
Efter tre veckor i Linköping är Virginia Ion beredd att ge upp och åka hem till Rumänien igen. ”Det är för kallt här”, säger hon.
20.00 Ungefär 100 utsatta EU-medborgare befinner sig i Linköping. Denna kväll kommer cirka 40 till Stadsmissionen.
dersson, Västerås stads enda så kallade uppsöka­
re, ha tagit kontakt och erbjudit dem hjälp. Så ser
det ut i de flesta kommuner: socialens uppsökare
ägnar sig bara åt hemlösa som är folkbokförda i
kommunen.
– Det är hemskt hur EU-migranterna har det,
att de inte kan bo kvar i sitt land och måste tigga.
Men mitt uppdrag handlar i första hand det om
att hjälpa personer som är skrivna i Västerås. Så
ser uppdraget ut, och det är inget jag har kommit
på själv. Naturligtvis träffar jag EU-migranter,
men man måste dra en gräns, säger Ove Anders­
son.
De flesta kommuner har knappast någon kon­
takt med EU-migranterna, visar en undersök­
ning från Sveriges Kommuner och Landsting. De
knackar sällan själva på socialens dörr och kom­
munen får in få orosanmälningar från allmänhet­
en.
32
Tidningen Vision nr 1 2015
ANSVARET. EU-migranterna tillbringar natten
längs Lögarstrand vid Mälaren eller på parke­
ringar nära järnvägen. Hade de varit skrivna i
kommunen skulle med största säkerhet Ove An­
Tidningen Vision nr 1 2015
– Socialtjänsten träffar sällan denna grupp, be­
kräftar Patrik Kalander, socionom och strateg på
individ- och familjenämnden Västerås.
Han har ansvarat för framtagandet av en rap­
port om utsatta EU-medborgare som Västerås
politiker beställt.
– Vi har försökt utreda vad som är kommunens
ansvar. Vad måste vi göra? Vi vill ge någon form
av minimal basal hjälp.
Men något härbärge har man, enlig Patrik Ka­
lander, aldrig diskuterat på politiska sammanträ­
den.
Ann-Louise Molin-Östling (S), ny ordförande
socialnämnden Västerås, är tydlig: Ett härbärge i
kommunens regi blir det inte.
– Om man ser strikt på det så är denna grupp
egentligen inte vårt ansvarsområde. Men av hu­
manitära skäl så har vi nu öppnat en lokal där de
kan duscha och tvätta sig.
”Det har varit
som sirap: oerhört segt att få
något att hända
... Politikerna
har varit snudd
på handlingsförlamade.”
Ronald Henriksson
33
Koll på omvärlden
Så mycket mer borde
kvinnorna tjäna än männen
Så mycket mer tjänar
männen i dag
Danmark
12%
16%
Sverige
13%
4%
Ryssland
11%
33%
Slovenien
18%
7%
Kina
0,2%
23%
Litauen
14%
5%
Brasilien
10%
24%
Mariuta Paguraru är i Linköping för andra gången för att tjäna pengar: ”I Rumänien finns inget att leva av. Jag önskar att jag fick ett
riktigt jobb här i Sverige”. Linda Hagström hjälper till med madrassen.
Du som sitter på makten – skäms du inte över
att människor fryser om natten i Västerås?
– Nej. Jag känner ingen skam själv och jag skäms
inte å min stads vägnar. Däremot skäms jag över
att det finns länder i Europa där människor far så
illa att de hellre åker till vårt land för att sitta på
våra gator och tigga.
VÄRMEN. Gnissel av jumpaskor letar sig ut från
Ryttargårdskyrkans svettdoftande gymnastiksal i
Linköping. Utanför väntar ett gäng kvinnor med
sina påsar på att Linköpings härbärge ska öppna.
Klockan 22 byts innebandygrabbar mot frusna
EU-migranter.
Mariuta Paguraru och Virginia Ion kommer in,
visar sin biljett, registreras och går och hämtar sin
”Jag känner ingen skam själv
och jag skäms inte å min
stads vägnar.”
Ann-Louise Molin-Östling (S)
madrass och sin påse med lakan och rengörings­
prylar.
Men efter ett tag är det stopp i dörren och vo­
lontären som sköter registreringen kliar sig i hu­
vudet. Plötsligt är det två som har nummer 4 på
sin biljett. Ytterligare en visar sig vara dubblett.
Vem har rätt till en natt i värmen?
Kvinnor borde tjäna mer
I Kina har könen likvärdig kompetens
DEN INTERNATIONELLA arbetsorganisationen, ILO, har gjort en global lönejämfö­
relse. Där framgår att män har högre lön än
kvinnor i alla de 38 länder som har under­
sökts.
I rapporten konstateras att kvinnor har
bättre utbildning, högre produktivitet och
mer erfarenhet och därför borde ha högre
lön. I de granskade länderna borde kvinnorna
tjäna 0,9 procent mer än männen, men tjänar
i verkligheten 19 procent mindre.
– Resultaten skulle kunna reflektera olika
faktorer i olika länder, men diskriminering är
Läckförbud
­skapar protester
22.00 Härbärget öppnar och alla får hämta madrass och en påse med kudde filt och hygienartiklar. Det bjuds på nattmackor.
Offentligt anställda och andra
medborgare i Japan som läcker statshemligheter ska kunna
dömas till 10 års fängelse.
Detta enligt en ny lag, som antogs i december. Journalister
och andra som uppmuntrar
anställda att läcka kan få fem
års fängelse. Lagändringen
har lett till protester, hundratals ­japanska aktivister
samlades på Tokyos gator för
att demonstrera, enligt TT.
34
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
Källa: ILO:s Global Wage Report 2014/15
säkerligen en del i detta, säger ILO:s biträ­
dande generaldirektör Sandra Polaski, enligt
Reuters.
ENLIGT ILO BORDE de svenska kvinnorna
tjäna 13 procent mer än männen, men tjänar i
verkligheten fyra procent mindre.
Kina är undersökningens stora undantag.
Där ligger könen nästan lika i utbildning, er­
farenhet och produktivitet. Kvinnorna borde
kvinnorna tjäna 0,2 procent mer än männen,
men i praktiken tjänar de 23 procent mindre.
Niklas Lindstedt
9,5
gånger så mycket tjänar de
rikaste tio procenten av befolkningen i OECD-länderna
jämfört med de fattigaste
tio procenten. Det innebär
att gapet mellan fattig
och rik har vuxit sedan
1980-­talet, enligt OECD:s
rapport. Då tjänade de rika
sju gånger så mycket.
Miljövänligare
turism
Sigtuna är med på en ny lista
över de 100 mest hållbara turistdestinationerna i världen.
I ett samarbete mellan kommunen, hotell samt Arlanda
flygplats klimatkompenserar
deltagarna för sin verksamhet
med trädplantering, satsar på
laddstolpar för elbilar, ekologiskt kaffe, biodling och minskad användning av palmolja.
Bakom listan står organisationen Green Destinations.
FOTO: COLOURBOX GRAFIK: MICHAEL ENNAB
En biljett till värmen
Hallå…
THERÉSE JONSSON,
katastrofkommunikatör
på Svenska
kyrkan, som
försöker
förhindra
spridningen
av ebola­viruset
i Liberia.
Hur jobbar ni i Liberia?
– Vi arbetar genom
ATC-alliansen som är
en sammanslutning av
140 organisationer i hela
världen. I Liberia jobbar
vi mycket med informationskampanjer för att
människor ska lära sig att
känna igen sjukdomen
och hur viruset smittar.
– Vi riktar in oss på
nyckelpersoner, som
stamledare och kyrkliga
ledare, för att de ska föra
kunskapen vidare. Vi har
också byggt och utrustat
en isoleringsavdelning
och dessutom delar vi ut
mat och hygienartiklar.
Vad är viktigast för att
stoppa spridningen?
– Information är det
absolut viktigaste. Kunskapen om att viruset
sprids genom kroppsliga
vätskor och begravningar
har börjar nå ut och vi kan
redan se att färre personer
smittas.
Vad är din roll?
– Jag arbetar på kyrkokansliet i Uppsala och har
en övergripande bild av
vårt internationella arbete.
Jag är en spindel i nätet
som ser till att de olika
insatserna synkar med
varandra.
Hur ser läget ut just nu i
Västafrika?
– Allt färre smittas i
Liberia, men i Sierra Leone
ser det inte lika ljust ut. De
värst drabbade länderna
har svaga sjukvårdssystem
och är inte alls förberedda på att ta hand om
en sådan här epedemi.
Situationen är inte under
kontroll ännu.
Niklas Lindstedt
35
Så gjorde vi
Ingen upprepning
av förra flyttmissen
Det blev pannkaka av förra flytten på grund av dålig samverkan. ­
Den här gången går det lätt som en plätt för samhällsbyggnads­kontoret,
som har blivit ett gott föredöme i Upplands Väsby kommun.
text Lotta Ekstedt foto Magnus Pehrsson
PROBLEMET
SÅ GJORDE VI
SÅ BLEV DET
Bäddat för
dålig arbetsmiljö
Krävde att
få vara med
Exemplarisk
samverkan
När samhällsbyggnadskontoret i Upp­
lands Väsby skulle flytta in i sina nuva­
rande lokaler för några år sedan gick det
snabbt. Så snabbt att man missade att
kontrollera om lokalerna var anpassade
för verksamheten.
– Det var problem med värmen och
ventilationen fungerade halvdant. Rum­
men var för stora eller för små, säger
byggnadsinspektören och skyddsombu­
det Jonas Grönberg.
Dåvarande skyddsombud hade inte
fått vara delaktig i enlighet med arbets­
miljölagen, och de anställda hade inte
fått information om lokalbytet förrän
allt redan var beslutat av arbetsgivaren,
och alltså inte kunnat vara med och
påverka.
Jonas Grönberg började dock inte
arbeta på kontoret förrän cirka ett år
efter flytten, och hade därför slup­
pit ”flyttchocken”. Men posten som
skyddsombud på våningsplanet stod
nu tom, så han tog på
sig uppdraget. Något
som får konsekvenser
när hela kontoret om
ett och ett halvt år ska
flytta igen, eftersom
byggnaden ska rivas.
Den här gången
verkar arbetsgivaren
inte vilja göra om
samma misstag.
Jonas Grönberg är med i det nätverk för
skyddsombud som finns i kommunen,
som hålls ihop av Visions huvudskydds­
ombud, Maria Lindeberg. Varje nät­
verksträff innehåller olika teman. Ett av
dem har handlat om skyddsombudens
roll vid stora förändringar i organisatio­
nen, enligt arbetsmiljölagen.
– Skyddsombuden ska vara med tidigt
i processen, innan arbetsgivaren har en
färdig lösning, inte bara samla in åsikter
till vanliga samverkansmöten. Skydds­
ombud och fack har ju kompetensen i
arbetsmiljöfrågor. Men jag har en käns­
la av att skyddsombuden i Upplands
Väsby historiskt sett inte har fått vara
delaktiga i den mån de har rätt till, säger
Maria Lindeberg.
Hon menar att det inte alltid är lätt att
övertyga chefer om att de ska se skydds­
ombuden som en tillgång i ett föränd­
ringsarbete. Men den här gången fick de
gehör hos chefen på samhällsbyggnads­
kontoret.
– Kanske del­
vis för att inte
samma problem
skulle uppstå
igen, säger Jonas
Grönberg.
En grupp på runt tjugo personer med re­
presentanter från arbetsgivaren, facket
och personal sattes ihop för att delta i
processen. Gruppen träffas sedan dess
varannan vecka en timme åt gången.
– Det ska vi göra ända fram till flytten.
Vi diskuterar bland annat placering av
det nya kontoret, om alla ska sitta under
samma tak och vad vi har för övriga
behov. Vi blir dessutom informerade
kontinuerligt om allt som arbetsgivaren
gör, säger Jonas Grönberg.
För att ta reda på vilket slags kontor
som fungerar bäst ska de göra studiebe­
sök på andra arbetsplatser för att titta
på olika lösningar, som kontorslandskap
och aktivitetsbaserade kontor. De ska
också kontrollera om och vad Arbets­
miljöverket har för åsikter i frågan.
– Den här samver­
kan funkar klockrent,
säger Jonas Grönberg.
Även Maria Linde­
berg är nöjd med
resultatet, som hon
menar kan komma att
Maria
få andra avdelningar i
­Lindeberg
kommunen att ta efter.
– Skyddsombuden på samhällsbygg­
nadskontoret är delaktiga på precis det
sätt som arbetsmiljölagen säger. En
lyhörd chef, en kompetent HR-specia­
list och aktiva skyddsombud har varit
framgångsfaktorer.
”Vi diskuterar bland
annat placering av
det nya kontoret, om
alla ska sitta under
samma tak och vad vi
har för övriga behov.” 36
Tidningen Vision nr 1 2015
TRE TIPS FÖR LYCKAD
SAMVERKAN
Om du är skyddsombud, var
lyhörd för vad som händer på
olika enheter. Vad är det man
pratar om i korridoren eller vid
fikaborden?
Påtala envist för arbetsgivaren att skyddsombudet ska vara
delaktig redan i ett tidigt skede
och under hela processen vid
förändringar.
Hitta goda exempel i
organisationen som kan
inspirera, och sprid dem.
Källa: Marie Lindeberg
Tidningen Vision nr 1 2015
Jonas Grönberg, längst
fram, förbereder flytten
tillsammans med chefen för
samhällsbyggnadskontoret
Thomas Thunblom.
37
Snabbkurs härskarteknik
Hallå där!
Vad har du för erfarenhet av härskartekniker?
Går det att avskaffa härskartekniker på jobbet?
Absolut. Nyckeln är att lära sig bekräfta varandra.
JOHANNES COLDING
Kyrkvaktmästare, Gustaf
Vasa församling
text Ellen Larsson illustration Mia Nilsson
– Tyvärr har jag sett de
flesta sorters härskartekniker, både i och ur
tjänst. Inte minst komplimangmetoden: du som är så ..., kan
inte du …? Jag har även kommit på mig
själv med att använda den.
Diskuterar ni härskartekniker på
jobbet?
– Vi arbetar inte aktivt med ämnet men
det vore inte omöjligt att diskutera det.
Helst skulle jag se att alla fick delta i
en föreläsning om ämnet – då skulle
frågan lyftas av sig självt. Kunskap om
härskarteknikerna och hur man bemöter dem på bästa sätt skulle bidra till en
bättre psykosocial miljö.
Så slutar du
härska och
börjar bekräfta
DRÄNKS DIN RÖST av ljudet från prass­
lande papper och viskande kolleger när
det är din tur att tala på mötet? Har du
högst ofrivilligt fått ta på dig sekre­
terarrollen för tjugonde gången med
orden ”för att du skriver så vackert”.
Härskartekniker kan se olika ut men får
ofta någon att känna sig dum och tystna.
Härskaren är i 90 procent av fallen
omedveten om sitt beteende medan den
som utsätts för härskarens agerande kan
bära med sig känslan av obehag länge.
Varför faller så många för frestelsen att
härska över andra?
– Det är ett socialt inlärt beteende
som går i arv från generation till genera­
tion. Så länge vi tror att vi tjänar på det
”Vi vill gärna demonisera andra genom
att säga att det är de
som gör si eller så.”
38
kommer vi fortsätta
använda härskar­
tekniker trots att det
egentligen är destruk­
tivt, säger Ditte Eile
som föreläser om
hur man kan arbeta
Ditte Eile
för att förbättra den
sociala miljön på såväl
jobbet som i hemmet.
FÖR ÄVEN OM det oftast är arbetsli­
vet som står i fokus när man talar om
härskartekniker så är de lika vanligt
förekommande i nära relationer. När
Ditte Eile visar att grälet vid middags­
bordet ofta rymmer härskartekniker
brukar igenkänningsfaktorn vara hög
och det väcker ofta starka reaktioner
bland åhörarna.
– Vi vill gärna demonisera andra
genom att säga att det är de som gör si
eller så. Men det är inte särskilt elaka
personer som väljer att härska, det
handlar inte bara om män som förtryck­
LINNÉA KÄRVEMO
Begravningsadministratör HedemoraGarpenbergs församling, ordförande
Vision Västerås Stift
Med enkla medel
kan man förändra
stämningen på mötet.
HÄRSKARTEKNIKER
OCH MOTSTRATEGIER
Om du upplever att du blir kränkt eller
sårad av ett agerande och det upprepas
systematiskt utsätts du för härskartekniker.
Att sätta ord på det inträffade, om så bara
för dig själv, är första steget mot förändring.
Försök bemöta härskarteknikerna, men
inta inte försvarställning – det kan få
motsatt effekt. Välj i stället att fråga: vad
menade du egentligen med det du sa/
gjorde? Även om risken finns att härskaren
försöker lägga skulden på dig med ett ”vad
känslig du är, jag skojade ju bara”.
er kvinnor eller chefer som missbrukar
sin maktposition. Det är något som vi
alla använder mot varandra av den enk­
la anledningen att vi inte vet bättre.
Förutom att bli medveten om härs­
karteknikerna och aktivt motverka dem
genom motstrategier, som lär oss att
säga ifrån på rätt sätt, manar Ditte Eile
oss att skapa en ny social kultur – helt fri
från härskartekniker.
Tidningen Vision nr 1 2015
Men hur slutar man härska och börjar
bekräfta?
– Att bryta normer är det svåraste som
finns. De sitter i ryggraden på oss men
det gör det ännu viktigare att arbeta
aktivt för att motverka dem och skapa
en bekräftande kultur på jobbet.
DITTE EILE TYCKER att information om
hur man främjar en sådan kultur borde
vara ett obligatoriskt inslag på alla
arbetsplatser – framför allt hierarkiska
sådana. Om alla tänker på att lyssna,
ge konstruktiv kritik och helt enkelt
bemöta andra med respekt så kommer
bekräftandet av bara farten. Och om
du ändå skulle komma på dig själv med
att göra fel – glöm inte bort att be om
förlåtelse med detsamma.
– Att föregå med gott exempel är det
absolut mest effektiva sättet att föränd­
ra kulturen som sitter i väggarna. Det
måste vi alla ta ansvar för om vi vill ge
bättre förutsättningar till nästa genera­
tions män och kvinnor.
Tidningen Vision nr 1 2015
DITTES RÅD SÅ SKAPAR
NI EN BEKRÄFTANDE
KULTUR PÅ JOBBET
Ta ansvar med aktivt ledarskap:
Skapa en inkluderande miljö
– utbildningar i ämnet måste göras
obligatoriska.
Lyft frågan: Att konfrontera
någon direkt är svårt, skapa i
stället tillfällen att diskutera vilket
förhållningssätt ni har till varandra
gemensamt utan att gå in på enskilda
händelser.
Säg förlåt: Om du kommer på
dig själv med att använda en
härskarteknik – be om förlåtelse
direkt.
– Jag tänker särskilt
på en period när jag
fick ta på mig ganska
avancerade arbetsuppgifter under min
närmaste chefs sjukskrivning utan att få varken beröm
eller nämnvärd ekonomisk ersättning.
Då kände jag mig osynliggjord.
Vad kan du själv bli bättre på?
– Jag vet med mig att jag har lätt för
att skoja om könsroller och det kan lätt
halka över och bli generaliserande och
kränkande. Även vår familjejargong kan
vi behöva hålla koll på.
JENNY ASKLUND
servicepersonal, Skarpnäcks församling
– Exempelvis från möten när någon talar och
någon annan avbryter,
ignorerar eller byter ämne.
En motstrategi som fungerar är att ta
tillbaka ordet, tala högre – att ta plats.
Har du själv härskat?
– Ja, jag ”härskar” ibland utan att tänka
på det, oftast på grund av att jag är
fokuserad på något annat eller är
stressad. Jag har försökt ändra på mig,
men visst händer det att jag glömmer
att dela information med alla, att jag
fortsätter knappa på datorn fast någon
bett mig svara på en fråga eller att jag
frågar utan att lyssna på svaren jag får.
39
Fråga om jobbet
Mobilen kan
påverka sömnen
Berit Malmström, anställd i
Täby kommun, trivs i naturen
och ville därför testa hur den
kan minska stress.
Naturen hoppfull medicin
Anställda i Täby kommun får testa nya metoder
NATURVISTELSE PÅ RECEPT. Inom en snar
framtid kan det bli ett alternativ till medici­
ner och fysisk aktivititet ordinerat av läkare
mot stressrelaterade symptom och depres­
sion. Det tror Patrik Grahn, professor i bland
annat arbetsvetenskap och miljöpsykologi på
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp.
– Det finns en teori om att rofyllda land­
skap kan lura hjärnan att ”faran” är över, så
stressnivåerna sjunker, säger Patrik Grahn,
som söker pengar för att forska kring natur på
recept.
Detta efter ett pilotprojekt som gjordes
under förra året av Täby kommun i samarbete
med vårdgivare och föreningar. Personer som
sökt vård för nedstämdhet och stress, pen­
sionärer samt anställda i kommunen fick gå
guidade turer med fokus på avslappning och
medveten närvaro. Enligt utvärderingen var
AVSTRESSANDE
ÖVNINGAR I NATUREN
Välj ut en sträcka på några
meter med lagom ojämnheter.
Gå långsamt med blicken rakt
fram utan att se var du sätter
fötterna. Använd fötterna som
de flesta deltagarna nöjda, och många upplev­
de det hela som ”skönt och avkopplande”.
EN AV DE anställda som var med är Berit
Malmström, registrator och chefssekreterare
på avdelningen kommunfastigheter.
– Det var jättebra. Turen tog två timmar,
men det märktes inte, för jag blev så inne i
mig själv, säger Berit Malmström, som har
fortsatt göra övningarna på egen hand.
– Jag tänker numera ofta på att stanna upp
och ta in naturen när jag är ute själv. Och jag
märker absolut skillnad om jag har känt mig
lite stressad innan.
Det förvånar inte Patrik Grahn.
– Man behöver inte ha någon diagnos för
att få positiva effekter av naturen, utan det
funkar också förebyggande och som allmän
Lotta Ekstedt
friskvård.
känselspröt – sätt ner
framfoten först och känn dig
fram. Extra utmaning: gå med
slutna ögon.
Stå, sitt eller ligg och följ ett
moln med blicken och se hur
det förändras.
Slut ögonen och lyssna.
Vilka ljud hörs i olika riktningar? Hör du andra ljud om du
lägger dig ner? Fokusera på
det dominerande ljudet för att
sedan släppa det och fortsätta
med allt svagare ljud.
Källa: Guidehandledningen i Natur på recept-projektet
40
Svenskarna sover allt mindre
och allt sämre. Kanske beror
det på att många mixtrar
med datorn och mobilen i
sängen innan de somnar?
Nu har Christian Benedict,
docent i neurovetenskap
vid Uppsala universitet, och
hans forskarkolleger fått 1,8
miljoner kronor från AFA
Försäkring för att studera hur
det blåa ljuset från surfplattor och mobiler påverkar
nattsömnen och nästa dags
prestation. De ska jämföra
personer som läser pappers­
lektyr innan de sover med
personer som läser på
skärm.
”Att träna är
som vilken
arbetsuppgift
som helst för
mig. Det är
inget som är
frivilligt.”
Ingenjören Martin Nyrén i
tidningen Arbetarskydd om
de två obligatoriska p
­ ass per
vecka som är en del av löne­
kriterierna på Kalmar Vatten.
Region vill få
alla att fimpa
Ett rökfritt Sverige till 2025.
Det hoppas den internationella rörelsen Tobacco Endgame på. Nu hakar Region
Jämtland Härjedalen, som
första region eller landsting,
på idén. Som länets största
arbetsgivare börjar man hos
sig själv, och ska nu erbjuda
bättre hjälp till anställda som
vill sluta röka.
Tidningen Vision nr 1 2015
Vision Direkt ger svar på just dina
frågor om anställnings­villkor, lön,
arbets­miljö, rättigheter och fackliga
medlemsförmåner.
Ring eller chatta med rådgivarna och få svar
direkt, eller mejla och få svar inom tolv timmar.
Ring vardagar kl 8–20: 0771-44 00 00
Chatta vardagar kl 9–15: www.vision.se
Mejla: [email protected]
ARBETSMILJÖ
EXPERTFRÅGAN
VAD HAR JAG FÖR
­R ÄTTIGHETER VID HOT?
På behandlingshemmet där
jag jobbar blev jag hotad av
en av de som bor där. Jag
mår dåligt och tycker att det
är obehagligt att vara på jobbet. Vilka rättigheter har jag?
Kan jag växla lön
mot pension?
Snart försvinner avdragsrätten för
privat pensionssparande, och jag
funderar därför på att be min arbetsgivare om löneväxling i stället. Vad ska jag
tänka på?
Löneväxling innebär att du avstår en
del av din lön, och att den delen sätts
av till antingen tjänstepension eller till en
annan pensionsförsäkring. Löneväxling
rekommenderas vanligtvis bara till den
som har en månadslön över 39 000 kr
(8,07 inkomstbasbelopp per år).
Om du löneväxlar trots en lön under
denna nivå förlorar du i det allmänna
pensionssystemet. Du kanske höjer din
tjänstepension, men får samtidigt en lägre
allmän pension.
Det är inte bara den allmänna pensio­
nen som påverkas, utan även eventuell
ersättning från Försäkringskassan kan bli
lägre. I alla fall om du tjänar mer än de
inkomsttak som gäller för beräkning av
sjuk- och föräldrapenning.
Tjänar du över 39 000 kr, och kom­
mer överens med din arbetsgivare om
löneväxling, så finns det några saker att
tänka på. För att du ska tjäna på att göra
löneväxlingen är det viktigt att det är din
bruttolön före löneväxlingen som sedan
fortsätter att grunda till tjänstepension.
Detsamma gäller när arbetsgivaren ska
räkna ut sjuklön, semesterlön, övertid och
andra ersättningar som baseras på din
lön.
LÖNEVÄXLINGEN BÖR VARA kostnadsneu­
tral för arbetsgivaren. Arbetsgivaren beta­
lar lägre skatt på pensionsavsättningar än
på löneutbetalningar, och mellanskillna­
den bör sättas av till löneväxlingen. Detta
Tidningen Vision nr 1 2015
innebär alltså att arbetsgivaren skjuter
till lite extra utöver det belopp ni kommit
överens om.
Tänk även på att det vid lönerevision är
lönen före växling som ska löneförhand­
las. Välj också med omsorg hur löneväx­
lingen ska förvaltas. Lägst förvaltnings­
avgifter blir det oftast om du väljer att
placera pengarna ihop med din kollektiv­
avtalade tjänstepension.
När ni kommer överens om löneväxlingen
bör ni också ta upp för hur lång tid den
gäller och hur det praktiskt ska gå till om
du vill avsluta löneväxlingen.
Britta Ljusberg,
Central ombudsman, pension och försäkring
FOTO: JOHANNA BERGLUND
FOTO: MAJA BRAND
FOTO: COLOURBOX
Koll på hälsa
Hot och våld på din arbetsplats ska alltid tas på allvar.
Alla reagerar olika på det
som hänt och har därför olika
behov av stöd från arbetsgivaren. Känner du att det är svårt
att jobba som tidigare är det
viktigt att du säger ifrån. Tala
om för din chef att du inte kan
ta det professionella ansvaret
just nu. Kontakta dina fackliga
ombud på din arbetsplats för
att få hjälp med att tillsammans med chefen komma
fram till ett upplägg som ger
dig stöd under den tid du behöver det. Du kan också ringa
till Vision Direkt för rådgivning
om det saknas ombud på din
arbetsplats.
MÅSTE DET INTE FINNAS
GARDEROBER?
Vi har tillfälligt flyttat till nya
lokaler på grund av renovering. Vi saknar en garderob
där vi kan hänga kläder och
det finns inte heller någon
möjlighet till förvaring av
värdesaker. Jag tycker att det
behövs då vi ofta har besök
av utomstående i lokalerna.
Måste inte arbetsgivaren se
till att det finns?
Självklart bör ni ha möjlighet
att förvara både kläder och
värdesaker på ett lämpligt sätt
på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverkets rekommendationer
finns i föreskriften ”Arbetsplatsens utformning” (AFS
2009:02), som går att läsa på
Arbetsmiljöverkets hemsida.
Ta kontakt med ditt ombud
eller Vision Direkt om du har
några frågor kring detta.
41
FOTO: COLOURBOX
På gång i Vision
LÖN
KAN NYA CHEFEN SÄNKA
JOURERSÄTTNINGEN?
Sen vår nya chef kom får vi
nu en lägre ersättning när vi
jobbar då vi har sovande jour.
Kan hen göra så?
Ersättningen ska inte bero
på vem som är chef, utan det
avtal ni omfattas av. För att ta
reda på vad som gäller just
på din arbetsplats börjar du
med att kolla i det centrala
kollektivavtalet, ifall det inte
finns något fackombud att
fråga på ditt jobb. Är du osäker på vilket avtal som gäller,
kan du kolla med Vision Direkt
förutom din arbetsgivare. Alla
centrala kollektivavtal finns
tillgängliga på vår hemsida.
I exempelvis avtalet Vision
har med Vårdföretagarna
inom branschområdet Vård/
Behandling/Omsorg står
det att när du jobbar under
jouren, ska varje halvtimme du
påbörjar räknas som en faktisk
halvtimme. Det betyder att om
du jobbar i 40 minuter under
jourpasset, har du påbörjat
två halvtimmar och ska då få
ersättning för en hel timme.
Hos just er kan det också
finnas det som kallas för lokalt
avtal, vilket kan ge mer än det
centrala avtalet. Finns det ett
sådant avtal ska det finnas
tillgängligt för alla anställda,
exempelvis på ert intranät. Är
det så att er förra chef varit
mer generös än avtalet säger
och det har pågått flera år, kan
det vara på sin plats att ta upp
att en etablerad praxis kan
betraktas som ett lokalt avtal.
Själva definitionen av jour är
att man finns tillgänglig på
arbetsplatsen för att jobba om
det behövs. Vad du gör under
jouren, sover eller är vaken är
inte relevant för vilken ersättning du ska få.
FACKLIGT
ÄR JAG MEDLEM TROTS
ATT JAG INTE BETALAT?
Förra månaden blev jag medlem i Vision, men det har inte
dragits någon avgift på min
lön. Är jag inte medlem?
Självklart är du medlem! Varför det inte har gjorts något
löneavdrag är för att vi bjuder
42
arbetsplats för hur chefer ska
hantera en semesteransökan,
exempelvis när du som anställd senast ska få besked om
din ansökan beviljas eller inte.
Vision tycker att om din chef
inte informerar dig enligt de
tidsramarna att din ansökan
avslås, så ska det betraktas
som att den är beviljad.
SEMESTER
nya
310 tandsköterskor
nya
HUR BYTER JAG TILL
­E XTRA SEMESTERDAGAR?
På vår arbetsplats går det
tydligen att byta semesterdagstillägget mot extra semesterdagar. Hur ska jag gå
tillväga om jag vill göra det?
Du kan inte dra tillbaka din semesteransökan när den är beviljad.
på medlemsavgiften de första
tre månaderna du är medlem.
LEDIGHET
ÄR LÄKARBESÖK
TILLÅTET PÅ ARBETSTID?
Kan jag gå till läkaren på
arbetstid?
Det beror på var du jobbar,
då det är kollektivavtalet som
reglerar den rätten. Om du är
anställd i en kommun eller ett
landsting kan du göra förstagångsbesök hos läkaren med
bibehållen lön, om så nödvändigtvis måste ske och det
rör sig om akut sjukdom eller
olycksfall. Arbetsgivaren kan
även i övrigt bevilja ledighet
med lön för besök inom hälsooch sjukvård. Ta kontakt med
ditt ombud eller Vision Direkt
om du är osäker på vad som
gäller hos din arbetsgivare.
HAR JAG INTE RÄTT TILL
LEDIGHET NÄR JAG VILL?
Jag ansökte om semester
fyra månader i förväg, eftersom jag har bokat en semesterresa. Nu säger min chef
att jag inte får ledigt med tre
veckor kvar till resan – har
jag inte rätt att vara ledig?
Jo det har du, din chef kan inte
avslå din semesteransökan
hur sent som helst. I semesterlagen står att arbetsgivaren
ska lämna besked senast två
månader före ledighetens början om de avslår eller beviljar
ansökan. Finns det särskilda
skäl kan de lämna besked
så sent som en månad före.
Ofta finns det en praxis på din
Att byta semestertillägget
mot fler semesterdagar är en
möjlighet inom vissa kollektivavtal och det kan se olika ut
beroende på var du jobbar. I
kollektivavtalet AB, som gäller
för kommunen och landstinget, så krävs att arbetsgivaren
och facket har tecknat ett
lokalt avtal om semester. Det
är alltså det avtalet som reglerar tillvägagångssättet, så kontakta arbetsgivaren eller ditt
fackliga ombud för mer information. På andra arbetsplatser
kan det finnas möjligheter till
enskilda överenskommelser
om extra semesterdagar.
”Din chef kan
inte avslå din
semesteransökan hur sent
som helst.”
Tidningen Vision nr 1 2015
nya medlemmar
under 2014!
Välkomna!
1 231 chefer
MÅSTE JAG TA UT
ANSÖKT SEMESTER?
Jag ansökte för ett par
månader sedan om ledighet
över jul och nyår och fick det
då beviljat. Nu har dock den
resa jag skulle åka på blivit
inställd och jag tänker att
jag lika gärna kan jobba de
dagarna. Har jag rätt till det?
Nej, du har inte rätt att dra
tillbaka din ansökan när den
är beviljad. Då gäller den
överenskommelsen tills du
och arbetsgivaren eventuellt
kommer överens om något
annat.
18 329
Kom igång och
träna med Paolo!
nya
nya
166 IT-tekniker
467 administratörer
Under 2014 har Vision har haft den största medlemsökningen på 30 år.
Rekordmånga väljer Vision!
VISION VÄXER FÖR fjärde året i rad. Under
2014 har fler än 18 300 nya medlemmar valt
Vision, som nu organiserar över 173 000
medlemmar. Det är den största ökningen på
30 år.
– Jag är glad att så många väljer att gå
med i Vision, säger förbundsordförande
Veronica Karlsson. Vision växer som förbund
för fjärde året i rad. Vårt mål är att bli ett
fackförbund där medlemmarnas yrkesliv står
i centrum, där vi gör allt för att du som är
medlem ska få ut det mesta möjliga av ditt
arbetsliv.
Värva kollega och
få presentkort
Mellan 12 januari och 13 februari
2015 får du ett presentkort värt
200 kronor på Coop för varje ny
medlem du värvar. Den du värvar får ett likadant presentkort.
Kollegan du värvar får dessutom
tre månader utan medlemsavgift – ett erbjudande till nya
medlemmar (eventuell avgift
till a-kassan tillkommer om
medlemmen väljer att även gå
med där). Värva dina kolleger på
vision.se/varva
Tidningen Vision nr 1 2015
Bland Visions medlemmar finns över 4 000
olika yrken. Gemensamt är att alla jobbar för
välfärden i offentlig eller privat regi.
Under 2014 kan Vision bland andra
välkomna: 1 231 nya chefer, 482 nya socialsekreterare, 467 administratörer, 456 nya
behandlingsassistenter, 310 nya tandsköterskor, 168 nya biståndshandläggare, 166 nya
IT-tekniker och 15 049 andra nya medlemmar.
Bland dessa även medlemmar med titlar som
3D-visualiserare, anaplastologer, fiberlotsar,
landsbygdsutvecklare och förflyttnings­
instruktörer.
DAGS ATT SÖKA STIPENDIER!
Sök stipendier för studier i Sverige senast den
28 februari! Läs mer på vision.se/stipendier
Den 26 januari 2015
startar en ny omgång
av den webbaserade
träningstjänsten
"15 med Paolo". Som
medlem deltar du för
halva priset, du betalar
endast 155 kronor för att vara
med (ordinarie pris är 310 kronor). Läs mer på vision.se/halsa
Snart dags
för lönesamtal?
Lägg
två
minuter på
att se
vår film
med
tips inför lönesamtalet. Du kan
också hämta checklistor och läsa
lönestatistik för att förbereda dig.
vision.se/lonesamtal
Gilla Vision
på Facebook
På Facebook får du snabb information om nyheter
i ditt medlemskap,
inbjudan till spännande föreläsningar och
annat som berör dig.
Facebook.com/Visionfacket
Rabatt på Viktkoll Apoteket
Som medlem i Vision har du 25 procent rabatt på Apotekets hälsotjänst Viktkoll. Med tjänsten får du hjälp och
stöd av någon av Apotekets specialutbildade farmaceuter, som hjälper dig att hitta en bra vikt som du kan
behålla. Pris 638 kronor (ordinarie pris: 850 kronor).
Läs mer på vision.se/halsa
43
Spaning öppna hus
Snart är kommunhuset i form av en tegelkoloss fylld av
pyttesmå kontorsrum ett minne blott. De nya kommunhus som byggs ska vara öppna, inbjudande och miljövänliga. Men frågan är hur det är att jobba i dem?
TRE MODERNA
KOMMUNHUS
Stadshuset i Södertälje blev
klart i september 2008. Här jobbar
450 personer. Huset ska vara
tillgängligt även för personer med
funktionshinder och har därför
exempelvis skyltar med punktskrift
och speciella larmdon för
hörselskadade.
Kristallen i Lund stod klart i maj
2014. Här jobbar 500 personer.
Max 40 kilowattimmar per
kvadratmeter och år ska det gå åt
för att värma huset, vilket är
hälften av den förbrukning
Boverket kräver.
Kristallen i Kiruna ska vara klart
juni 2017. Här ska 180 personer
jobba. Huset ska även fungera som
konsthall och länsmuseet kommer
att bli en del av kommunhuset.
text Sara Jonerin
Glasklart är
det nya svarta
D
et saknas inte visioner för
vilken roll och vilket intryck
de nybyggda kommunhusen
ska ge besökaren. Ord som
inbjudande, flexibelt och håll­
bart är flitigt förekommande när kom­
munerna sätter upp mål för hur man
vill att kommunhusen ska uppfattas av
medborgare och anställda. Södertälje är
en av de kommuner som ganska nyligen
byggt nytt. Petra Karlsson Ekström,
som då var kommunens projektledare,
berättar att öppenhet och tillgänglighet
var viktiga ledord under processen.
– Öppenhet och transparens i arkitek­
turen ska symbolisera hur demokratin i
Sverige fungerar. Därför har sessionssa­
len där fullmäktige möts en framträdan­
de plats i stadshuset, säger hon.
Tanken med de många glaspartierna
i byggnaden är att ge besökaren en upp­
levelse av ett öppet hus dit allmänheten
har tillträde. Samtidigt måste huset vara
säkert. Lösningen på det blev att det går
att se in till alla våningar, men inte att
komma in till alla utan passerkort.
BILD: HENNING LARSENS ARCHITECTS A/S
44
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
ÄVEN INFÖR BYGGET av kommunhuset
Kristallen i Lund var tillgängligheten
grundpelare för utformningen av huset.
De stora glaspartierna i väster och söder
öppnar mot parken där kommunhuset
ligger och ska göra att besökarna känner
sig välkomna. Kristallen är också ett hus
där miljötänket ligger långt framme.
– Kraven på att energiförbrukningen
ska vara låg i huset är högt ställda.
Huset ska vara en förebild miljömässigt,
säger Inga Hallén, stadsbyggnadsdirek­
tör i Lunds kommun.
Huset värms upp och kyls ner med
hjälp av jordvärme, har solceller på
taket, ledbelysning och snålspolande
kranar. Dessutom finns en terrass med
gräs, blåklockor och andra ängsblom­
mor som suger upp regnvatten och
svalkar huset under heta sommardagar.
Men de öppna lokalerna har även
lett till problem med överhörning från
socialförvaltningen till utrymmen som
allmänheten har tillgång till. Något som
lett till en Lex Sarah-anmälan, lokaler­
na ska därför nu ses över.
–Det är ett häftigt hus, men öppen­
heten leder till problem. Just nu är inte
det här det stora problemet, utan att
det är så kallt i huset att folk sitter med
torgvantar och extra koftor på, säger
Anna Nilsson, ordförande i Visions
Lundaavdelning.
I KIRUNA ÄR det snart dags att sätta
planerna för ett nytt kommunhus med
samma namn, Kristallen, i verket.
– Man ska mötas av rymd och det ska
vara en varm och avslappnad miljö,
säger kultursekreterare Lennart Lantto.
Tanken är också att kultur och konst
även i framtiden ska få en framträdande
plats i kommunhuset.
– Poängen är att locka även icke
kultur- och konstintresserade personer
att titta på konst. Själv tror jag stenhårt
på idén att kombinera stadshuset med
något annat och vad är väl bättre än ett
konstmuseum, säger han.
45
I läshörnan
Femman
Vinn Ida Lindes bok Norrut åker man för att dö. Vi lottar ut
fem exemplar. Allt du behöver göra är att svara på frågorna
nedan. Svaren hittar du om du läser tidningen noggrant.
Vill du slukas av en dystopisk thriller eller beröras av ett stycke
välkomponerad migrationshistoria? Eller börja laga vegetariskt guidad av
recept i fin förpackning? Bibilioteksassistent Anne-Lill Karlsson ger tipsen.
FOTO: ANNA REHNBERG
Med sina läppars
svalka
Theodor Kallifatides
Albert Bonniers
förlag
ANNE-LILL KARLSSON
Ålder: 59 år.
Gör: Biblioteksassistent på Göteborgs stadsbibliotek. Bloggar om böcker på folianterna.blogg.se
Fritid: Umgås med familjen (man, fyra barn och fyra
barnbarn). Sköta om huset, sjunga i kör två gånger
i veckan, lyssna på musik och spendera mycket tid
utomhus.
Bibliotekets populäraste böcker: Nobelpristagare
och deckare ligger i topp. En ny bok av Camilla
Läckberg skapar långa utlåningsköer trots att vi kan
köpa in 100 exemplar i Göteborg. Just nu har även
boken, Grejen med verb – faktabok om grammatik,
blivit efterfrågad. Det är extra kul när en lite otippad
bok blir populär.
Greklands 1900-talshistoria blir gestaltad
genom huvudpersonen
Elenas levnadsöde. Elena upplever den tyska
ockupationen 1941 och
inbördeskriget som
följer därefter innan
hon emigrerar, först till
Australien och slutligen
till Sverige, i hopp om
en bättre framtid för
henne och maken.
Kärleken och längtan
till hemlandet präglar
det nya livet. Det är en
ganska mörk historia
kantad av sorger och
motgångar men det är
hoppet, människans
förmåga att överleva,
som lyser starkast.
1
text Ellen Larsson
Mera vego: Mat
för hela familjen
Sara Ask, Lisa Bjärbo
Ordfront
2
Stjärnklart
Lars Wilderäng
Massolit Förlag
Vad händer med
ett samhälle när all
elektronik går sönder? Infrastrukturen
kollapsar och bara att
skaffa mat blir svårt
när butikshyllorna
plötsligt ekar tomma.
I kaoset som uppstår
tar somliga till våld
medan andra sluter sig
samman i kampen för
överlevnad. De få som
överlever får börja bygga upp samhället igen
på 1700-talsmanér med
byteshandel och enkla
jordbruksmetoder.
Denna dystopiska berättelse innehåller inte
en död stund och sätter
fingret på hur skört vårt
samhällsbygge är.
Det här är en fantastisk
kokbok om man har
idétorka i köket och
framför allt när man vill
äta mer vegetariskt.
Och man läser gärna
boken från pärm till
pärm tack vare en
snygg design, vackra
bilder och alla praktiska
tips. Vardagsrecepten
som tar max 20 minuter
att laga varvas med
recept på lite lyxigare
helgrätter, mellanmål
och efterrätter. Tanken
att äta mer vego och
hälsosamt genomsyrar
boken men helt utan
pekpinnar och kan även
locka dem som vanligtvis rynkar på näsan åt
vegetarisk mat.
1
2 3 4 5
Hur länge har
EU-medborgare
rätt att vistas
i Sverige?
Vad är namnet
på det nya
stadshuset
i Lund?
1. S
å länge de vill
x. Tre månader
2. Sex månader
1. Diamanten
x. Glashuset
2. Kristallen
Vad har Karin
Velander för
titel?
1. Alkohol- och
drogterapeut
x. Enhetschef
2. Löne­
administratör
Hur många
upphandlare
finns i Örebro
kommun?
1. 140
x. 20
2. 14
Vad kallas den
nya modellen
som Svenska
kyrkan infört
för att äldre ska
kunna jobba
längre?
1. Generationsväxling
x. 80-90-100modellen
2. Orka längremodellen
Mejla rätt rad till [email protected] senast den 13 februari. Märk "Norrut åker man för att dö".
RÄTT SVAR OCH VINNARE I NUMMER 16
Tävlingen nr 16: 1) x – 50000 timmar, 2) 2 – Finska och meänkieli, 3) 1 – Öka kunskapsnivån om hiv,
4) x – En ny webbtjänst eller app, 5) 2 – Åsa Regnér.
Vinnare av Lena Anderssons bok Utan personligt ansvar: Ulla Nordström, Luleå, Lena Petersson,
Trekanten, Monika Becker, Hammarö, Ingalisa Halse, Borlänge, Anders Leidnert, Östersund.
Norrut åker man
för att dö
Ida Linde
Norstedts
Det börjar dramatiskt. Sara
får besök av en okänd man.
Attraktion och spänning. Av
en underlig anledning dras hon
med i det svarta.
Paret åker iväg i
en Volvo och snart
har de lämnat två
döda personer
efter sig på bensinmacken. Det
blir en kort historia
som får konsekvenser för
många.
Romanen är snarare ett
antal noveller som knyts
samman av de fruktansvärda
morden. Allt utspelar sig i
Västerbotten. Ödsliga platser. Ensamma människor.
Vi får möta systern till den
brutale mannen, mannen
som åker hem för att delta
i sin brors begravning och
pojken som vaknar på sin
födelsedag för att hitta mamman som ligger i farstun.
Poetiskt skrivet. Vackra
ord, men en mörk berättelse.
Kristina Flemming
Samtiden av Elin Lucassi
3
Falun får Visions utmärkelse Årets
kulturkommun 2015. I sin motivering skriver juryn att ”I Falun är
kultur en angelägenhet för alla”.
Kulturchefen Pelle Ahnlund säger
att han är särskilt stolt över Faluns
kulturgaranti där barn och unga
garanteras kulturupplevelser. Han
framhåller också det nya kultur­
huset och kulturskolan som ska vara
klara nästa år.
Juryn pekar på att även äldre
har tillgång till en omfattande
kulturverksamhet på boenden och
träffpunkter och det finns också ett
46
gediget kulturprogram för personer
med funktionsnedsättning.
– Jag är imponerad över Faluns
stora satsningar inom kulturområdet, säger juryns ordförande Ove
Jansson, vice ordförande i Vision.
Priset, som delades ut i Trollhättan, består av konstverket ”Mot
fjället” av konstnären Örjan Sätre.
Falun får dessutom behålla vandringspriset, ett glasäpple av Rune
Strand, under det kommande året.
Utmärkelsen har delats ut sedan
1987. Förra året vann Trollhättan.
Lasse Nilsson
FOTO: TOBIAS HERMANSSON
Falun utsedd till Årets kulturkommun
Falun är Årets kulturkommun 2015. Kulturchef
Pelle Ahnlund tar stolt emot priset.
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
47
Kryss nr 1
de är
intresserade
av folk
smakgivaren
lät som
ett
lejon
kassera
i samband med
välja
fruktad
astridfigur
joller
kan tas
för
nolla
sprickan
är nio
inte
tio
5
kan
sitta på
en stol
kobben
streck
snett
uppåt
utan
skärpa
tillhör
dig
filmrichard
stormfåglar
ingen
ordning
teater
som revs
sås som
himmel
dansk ö
hör av
dig!
höll
uppsikt
böndel
i den
torkade
man
6
är
mången
kurva
tv-serie
i höjd
med fotknölarna
älskvärd
oktoberkille
kan
rubeln
vara
2
flöjtfågel
värmer
beter
sig förvirrat
biljon
i
förled
vill få
ligga
till
gör vi i
ibland
utanverk
...
kadabra
... of
eden
7
utläst
krumelur
frank
4
en av
fem
mjuka
gnuttan
fin
skillnad
sjönamn
kan man
av fasa
känner
till
3
gäng med
bumba
i många
limpor
har
hörts
m. lotta
romja
kräva
förr på,
nu i
umebilar
är den
snuviges
ton
i brist
på namn
norskt
jag
lite
knepig
luftämne
LÖSNING KRYSS NR 16
brukade
läpparna
48
VINNARE KRYSS NR 16
LÖSNING TILL KRYSSET
1:a pris – 250 kronor:
Inga Hagberg, Katrineholm
I de gröna rutorna finns en siffra. Genom
att placera rutornas bokstäver i rätt
ordning får du ett ord. Det rätta ordet
mejlar du in. Vi drar sex vinnare med rätt
lösning vilka belönas med presentkort:
ett på 250 kronor, ett på 200 kronor och
fyra på 100 kronor vardera.
2:a pris – 200 kronor:
Leif Larsson, Överkalix
3:e–6:e pris – 100 kronor:
Lea Similä, Teckomatorp
Elisabeth Gunnarsson, Karlskoga
Björn Igelström, Krylbo
Hans Hedberg, Vänersborg
Ordet som bildas i sifferrutorna
mejlar du till [email protected]
eller skicka till: Krysset nr 1, Tidningen
Vision, Box 7825, 103 97 Stockholm
senast den 13 februari.
Tidningen Vision nr 1 2015
Årsmöte
får ny kostym!
Beställ ett
provnummer!
[email protected]
nu :
t
s
u
J
en
i
v
er
k
ö
s
Samhällsengagerad
kommunsekreterare
Scanna qr-koden
eller läs mer på
www.leksand.se/ledigajobb
Tidningen Vision nr 1 2015
Visions pensionärssektion i Göteborg
inbjuder sina medlemmar till årsmöte
torsdagen 26 februari 2015 klockan 11.00
i Missionskyrkans lokal Chapmans Torg 6 Göteborg.
Sektionen bjuder på kaffe och smörgås.
Sektionens program finns på www.vision.se/visiongoteborg
under rubriken pensionär och kan också erhållas
från Maj Sjökvist tfn 031-246567.
Välkomna på årsmötet och våra aktiviteter 2015.
Styrelsen
ANNONS? RING 08-601 25 20
blir
ofta
biljett
FOTO: RICKARD KILSTRÖM
kunglig
mr
pölar
går god
mat
gör
skratt
KRYSSMAKARE: BERTIL JOHANSSON
lyckades
man
klyva
ertil
lues
1
brukar
stänger
på
gotland
kan ses
i vissa
diagram
b
49
Sista ordet Seher Yilmaz
Bättre hälsa
med Förenade
Liv och Vision i
samarbete
För färre sömnlösa
nätter: Lär av Löfven
­ xempel på en ganska vanlig tankevur­
e
pa. För så fort det ser lite jämställt ut vill
en del gärna ifrågasätta hur rekryte­
ringen gått till. Det roliga är att den
frågan synliggör frågeställarens (ofta
omedvetna) inställning till hälften av
befolkningen.
”Rätt man på rätt plats” är lockande
men gör så att vi går vilse i rekryterings­
djungeln. Ditt val av ”rätt man” påver­
kas nämligen av det som är bekant för
dig. En person kan mycket väl kännas
”Om inget av det
­biter, ligg inte vaken om natten och
fundera på smart
comeback utan lär
av statsministern i
stället. ”
ELDEN ÄR LÖS
Läs om fritidsgårdar som
­drabbats av anlagda bränder
rätt för dig eftersom att det nästan är
som att titta dig själv i spegeln.
I det tämligen diplomatiska uttrycket
”rätt man på rätt plats” kan vi dessutom
skymta tanken om att kvinnor inte är
lika kompetenta som män. När stäm­
ningen tillåter, händer det att diploma­
tin ersätts med högljudda protester då
underrepresenterade grupper ska lyftas:
”men KOMPETENSEN då?”.
NÄSTA GÅNG DU på ditt jobb, i din ar­
betsgrupp eller din förening hör någon
säga att det är kompetensen som ni ska
gå på, börja med att fråga om normbry­
tande personer inte samtidigt kan vara
kompetenta. Be dem sedan att specifi­
cera vilken kompetens de menar saknas
om mål för rättvisande representation
sätts. Om inget av det biter, ligg inte
vaken om natten och fundera på smart
comeback utan lär av statsministern i
stället. Svara med ett leende på läppar­
na: Are you joking with me?
Seher Yilmaz är ordförande i Rättvise­
förmedlingen, en ideell organisation som
samarbetar i sociala medier för att vid
­rekrytering hitta de som väljs bort på
grund av ­stereotypa föreställningar om
kön, ­ursprung och fysiska förutsättningar.
[email protected]
FOTO: ANNA REHNBERG
AFFÄRSMANNENS PÅSTÅENDE ÄR ett
FOTO: CAROLINE TIBELL
I
slutet av 2014 besökte statsminister
Stefan Löfven New York. Efteråt
kunde vi i Expressen läsa om ett av
Löfvens möten med en affärsman.
Affärsmannen hade, med tanke på
att det är lika många kvinnor och män
i regeringen, sagt att det avgörande
vid tillsättningar borde vara ”rätt man
på rätt plats” snarare än att räkna kön.
Bakgrunden till argumentet var enligt
affärsmannen helt enkelt att män och
kvinnor vill olika saker här i livet.
Statsministerns comeback var ett så­
dant som jag inte hade kunnat komma
på direkt. Jag hade i stället kommit på
det långt senare, stört mig på att jag
inte hade ett lika vasst svar och legat
vaken på natten på grund av det. Stefan
Löfven var liksom både avväpnande och
markerande när han helt enkelt svara­
de: ”Are you joking with me?”.
Hälsoerbjudanden
våren 2015
— för dig som
är medlem
Värvar du en kollega får ni
200 kr var på Coop*. Just nu
kan din kollega testa Vision
utan kostnad i tre månader.
Värva på vision.se/varva
*Värvningserbjudandet gäller
fram till 13 februari 2015.
Nästa nummer kommer den 6 mars!
50
Tidningen Vision nr 1 2015
Tidningen Vision nr 1 2015
Är du frisk är det lättare att ha
kul på jobbet. Att röra på sig
och äta bra är bland det bästa
du kan göra för att må bättre.
Därför erbjuder Vision dig som är
medlem olika hälsoerbjudanden,
med bra rabatter.
Träningskort hos Actic
Du som är medlem i Vision får 10 procents rabatt på ordinarie årskortspriser
hos Actic, och Actic bjuder dessutom
på medlemsavgiften. Rabatten gäller
på ett hundratal träningsanläggningar
spridda över hela landet.
Apotekets Hälsokoll, Viktkoll
och Sluta röka
Som medlem i Vision får du 25 procents rabatt på Apotekets Hälsokoll.
Där ingår bland annat mätning av
blodtryck, blodsocker, totalkolesterol
och en vetenskapligt baserad riskbedömning. Du får också 25 procents
rabatt på Apotekets Sluta röka. Du får
även 25 procent rabatt på Apotekets
Viktkoll. Med Apotekets Viktkoll får
du det stöd du behöver av någon av
deras specialutbildade farmaceuter.
Aktiviteter under året
– med rabatt för medlemmar
26 januari: 15 med Paolo. Det är en webbaserad träningstjänst som handlar om
enkel träning som utförs varsomhelst.
Paolo Roberto lägger upp anpassade
träningsprogram för alla nivåer.
16 mars: Sverigesteget – Sveriges största
stegtävling. Gå så många steg du kan
och tävla själv eller i lag.
13 april: Löpsteget är en webbaserad träningstjänst, där du under fem veckor
får ta del av Malin Ewerlöfs löpprogram. För alla nivåer.
Motionslopp där Vision
närvarar 2015:
Göteborgsvarvet 23 maj
Tjejmilen 5 september i Stockholm
Håll dig uppdaterad på Visions hälsoerbjudanden och anmäl dig på vision.se/halsa
51
Posttidning B
Familjeskydd – rätt
försäkring vid rätt tid
Tack vare att du är medlem i Vision kan Förenade Liv
erbjuda dig många personförsäkringar – alla till
ett lågt pris och med bra villkor. Familjeskydd är
ett lysande exempel.
Ekonomisk trygghet för familjen från 9 kr/mån
Ditt behov av försäkringsskydd kan periodvis vara
extra stort, till exempel när barnen är små. Familjeskydd är en livförsäkring som ger din familj ekonomisk
trygghet om det oväntade skulle inträffa. Om du skulle
avlida före 65 års ålder betalas en skattefri månadsersättning ut till dina efterlevande i fem år. Du väljer
själv ersättningsbelopp. Allt till ett pris från 9 kr/mån.
Vill du veta mer? Kontakta oss!
Besök forenadeliv.se/vision eller ring 08-700 40 70
så berättar vi mer. Välkommen!
forenadeliv.se/vision
FL1445_Annons_Vision_Familjeskydd_200x230.indd 1
2014-09-05 13:39:13