Arbeta med sjukersättning
Arbeta med sjukersättning – gäller även dig som studerar eller arbetar ideellt Du som har sjukersättning har möjlighet att arbeta och ändå ha kvar din rätt till ersättning. Det gäller dig som har sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Du måste ansöka innan du börjar arbeta. När du arbetar med sjukersättning har du alltså a lltid kvar din rätt till ersättning. Inkomster upp till ett så kallat fribelopp påverkar inte heller hur mycket sjukersättning du får. Inkomster över fri beloppet minskar dock din sjukersättning. Det finns ingen tidsgräns för hur länge du kan arbeta och ändå ha kvar din rätt till sjukersättning. Men fortsätter du att arbeta måste du ansöka på nytt varje kalenderår. Hur mycket kan jag tjäna innan sjukersättningen minskar? FK 200-4133 Det belopp du kan tjäna utan att din sjukersättning minskar kallas fribelopp. Hur stort fribeloppet är beror på vilken grad av sjukersättning du har. Fri beloppet beräknas på inkomster före skatt. 1/4 Faktablad Uppdaterad: 2016-01-04 Sjukersättning Fribelopp Du kan tjäna upp till ett fribelopp utan att sjukersättningen minskar. Sjukersättning Grad av sjukersättning hel Fribelopp Inkomst över fribelopp Du som redan arbetar deltid och har sjukersätt ning på deltid behöver bara ansöka om du ska börja arbeta på den del som du har sjukersättning för. Fyller du 65 år under inkomståret anpassas fri beloppet efter hur många månader av året som du har rätt till sjukersättning. Minskning Enligt reglerna för sjukersättning och arbete (steg lös avräkning) är det möjligt för dig som har sjuk ersättning att börja arbeta utan att det påverkar din rätt till sjukersättning. Det gäller oavsett om du har hel sjukersättning eller sjukersättning med en fjärdedel, halv eller tre fjärdedelar. Du kan arbeta även om du tror att du bara kan göra det under en kort period. Arbete får du söka själv eller med hjälp av Arbetsförmedlingen. Fribelopp år 2016 44 300 kronor tre fjärdedelar 115 180 kronor halv 186 060 kronor en fjärdedel 256 940 kronor Fribeloppet anpassas också om du böjar en bit in på året och beräknas då efter det antal månader som du arbetar. Hur minskar ersättningen? Om du tjänar mer än fribeloppet så minskar din sjukersättning med hälften av den del av din sam manlagda inkomst som överstiger fribeloppet. Det innebär att om du under ett år t jänar 10 000 kro nor mer än fribeloppet så blir din sjukersättning 5 000 kronor lägre för det året. Din preliminära sjukersättning kan dock tillsammans med arbets inkomsten inte överstiga 8 prisbasbelopp. För 2016 är det 354 400 kronor. Sjukersättning Fribelopp Sjukersättning Fribelopp Preliminär och slutlig sjukersättning Inkomst över fribelopp Minskning Så här minskas sjukersättningen Om du tjänar mer än fribeloppet så minskar sjukersättningen med hälften av den del som överstiger fribeloppet. Din sjukersättningpåverkas från den månad du börjar arbeta. Börjar du arbeta i januari påver kas ersättningen från juli – december. Om du ansöker och börjar arbeta senare på året görs där för en minskning på de månader som återstår av kalenderåret. I slutet av faktabladet finns räkneexempel som hjälper dig att räkna ut hur mycket du får i sjuk ersättning när du arbetar samtidigt. Ansök innan du börjar arbeta! Du måste ansöka om att arbeta med sjukersättning innan du börjar arbeta. Ansökan måste vara skrift lig. Använd b lanketten FK 7280 Ansökan o mräkning av sjukersättning vid arbete (steglös avräkning). På inkomst för perioden du arbetar. På blanketten ska du uppge när du ska börja a rbeta eller arbeta mera samt din beräknade sammanlagda årsinkomst. Bor du utomlands ska du använda blanketten FK 7283 Ansökan omräkning av sjukersättning vid arbete bosatt utomlands (steglös avräkning). Du kan hämta blanketten på www.forsakringskassan.se. När du lämnat in din ansökan kan du börja arbeta direkt. Du behöver inte vänta tills du har fått ett beslut från oss. Ny ansökan varje år FK 200-4133 Du måste lämna in en ny ansökan varje kalenderår som du vill arbeta enligt r eglerna för sjukersättning och arbete. 2/4 Faktablad: Arbeta med sjukersättning Uppdaterad: 2016-01-04 När du har ansökt får du ett beslut om preliminär sjukersättning. Då får du reda på hur mycket din sjukersättning kommer att minskas, eller om dina inkomster är så låga att det inte blir någon minsk ning. Beslutet gäller från det att du börjar arbeta till och med den 31 december samma år. Att sjuk ersättningen är preliminär beror på att det är den pensionsg rundande inkomsten som avgör storleken på din ersättning. Det är Skatteverket som faststäl ler den pensionsgrundande inkomsten. Det dröjer upp till två år innan Försäkringskassan fått uppgift om din pensionsgrundande inkomst. När vi har fått uppgiften kommer du att få ett beslut om slutligt sjukersättning Detta gäller även om du inte har några pensions grundande inkomster i Sverige. Betala tillbaka eller få tillbaka pengar När beslutet om slutlig sjukersättning är klart jäm för vi din beräknade inkomst med vad du verkligen har tjänat. Om du har fått för mycket i sjukersätt ning får du betala tillbaka pengar plus en avgift. Har du däremot fått för lite får du mer sjukersättning i efterskott plus ett tillägg. Belopp som är lägre än 1 200 k ronor behöver du inte betala tillbaka. Du kan heller inte få belopp under 1 200 kronor utbetalda till dig i efterskott. Anmäl ändrade inkomster När du har fått ett beslut om preliminär sjukersätt ning, måste du anmäla till Försäkringskassan om du får högre inkomster än beräknat. Om det behövs beslutar Försäkringskassan sedan om ytterligare minskning av din preliminära sjukersättning. Du kan – men du måste inte – anmäla om du får en lägre inkomst än du har beräknat. Annars får du kanske mindre sjukersättning än vad du egentligen har rätt till. Försäkringskassan Använd blanketten FK 7281 Anmälan ändrad inkomst vid sjukersättning (steglös avräkning) som du kan hämta på www.forsakringskassan.se. Bor du utomlands ska du använda samma blankett. Det är bara när du arbetar med inkomst som du måste lämna in en ansökan om att arbeta med sjuk ersättning. Du måste lämna in ansökan innan du börjar det avlönade arbetet. Vilka inkomster räknas? Vad händer med andra ersättningar? När du beräknar din sammanlagdainkomst för perioden du arbetar ska du räkna med alla inkom ster som är pensionsgrundande, det vill säga bland annat: •• lön och löneförmåner •• inkomst av näringsverksamhet •• sjukpenning •• föräldrapenning på sjukpenningnivå och grundnivå •• tillfällig föräldrapenning •• närståendepenning •• arbetslöshetsersättning •• skattepliktiga utbildningsbidrag och s tipendier •• inkomster från utlandet som skulle ha varit pensionsgrundande i Sverige. Du behöver däremot inte räkna med Sjuklön och sjukpenning När du blir sjuk behöver din arbetsgivare inte betala ut någon sjuklön på den del som du har sjuk ersättning. Du som har hel sjukersättning har inte heller rätt till sjukpenning om du blir sjuk och inte kan arbeta. Att du inte har rätt till ersättningar som till exempel sjukpenning, föräldrapenning på sjukpenningnivå, tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning beror på att den inkomst som du får när du arbetar med sjukersättning inte räknas som sjukpenninggrundande inkomst. Om du har mindre än hel sjukersättning har du precis som tidigare rätt till sjuklön, sjukpenning och andra ersättningar på den del av din arbetstid som du inte har sjukersättning. Bostadstillägg •• sjukersättning •• föräldrapenning på lägstanivå •• arbetsskadelivränta •• vårdbidrag Du har fortfarande rätt till bostadstillägg när du arbetar med sjukersättning. Men bostadstillägget kan minska om du får ökade inkomster. Du ska heller inte räkna med inkomst av kapital. Du kan ansöka om att få en lägre grad av sjuk ersättning eller att den helt ska upphöra. Med en lägre grad av ersättning blir din inkomst, eller en större del av den, sjukpenninggrundande. Det betyder att den ger dig rätt till sjukpenning och andra dagersättningar, till exempel föräldrapenning på sjukpenningnivå och tillfällig föräldrapenning. Vad gäller om du är bosatt utomlands? När du beräknar din sammanlagda inkomst för den arbetade perioden ska du räkna med alla inkomster från utlandet som skulle ha varit pensionsgrundan de om de tjänats in i Sverige. Inkomsten ska uppges i arbetslandets valuta. Ansöka om lägre sjukersättning Arbeta ideellt eller studera FK 200-4133 De nya reglerna för sjukersättning gör det också möjligt för dig att arbeta ideellt eller studera utan att förlora din rätt till ersättning. Du kan till exempel vårda en anhörig eller engagera dig i föreningsverksamhet. 3/4 Faktablad: Arbeta med sjukersättning Uppdaterad: 2016-01-04 Försäkringskassan Räkna ut din sjukersättning Du kan använda den här formeln för att räkna ut hur din sjukersättning minskar när du arbetar. Det belopp som din sjukersättning Din beräknade inkomst – Fribeloppet = ska minskas med 2 (reduceringsbeloppet) Din sjukersättning – Reduceringsbeloppet = Din preliminära sjukersättning Din preliminära sjukersättning kan dock tillsammans med arbetsinkomsten inte överstiga 8 prisbasbelopp. Exempel 1 – hel sjukersättning Fredrik har hel sjukersättning och får 132 000 kronor per år. Han vill arbeta deltid och lämnar in en blankett till Försäkringskassan innan han börjar arbeta. Fredrik ska börja arbeta i januari 2016 och han räknar med att tjäna 90 300 kronor. Fribeloppet för den som har hel sjukersättning är 44 300 kronor. Det betyder att Fredrik under 2016 tjänar 46 000 kronor mer än fribeloppet. (90 300 – 44 300 = 46 000) Hans s jukersättning minskas då med hälften av 46 000, det vill säga 23 000 kronor. Fredriks sjukersättning blir 109 000 kronor för 2016. (132 000 – 23 000 = 109 000) Från början hade Fredrik alltså 132 000 kronor om året i sjukersättning. Genom sitt deltidsjobb får Fredrik nu 199 300 kronor per år, varav 90 300 kronor i lön och 109 000 kronor i sjukersättning. Exempel 2 – halv sjukersättning Karin har halv sjukersättning och får 72 000 kronor per år. På sitt halvtidsarbete tjänar hon 144 000 kronor per år. Nu vill Karin gå upp i arbetstid och lämnar in en blankett till Försäkringskassan innan hon börjar arbeta. Karin räknar med att tjäna 190 000 kronor per år. Fribeloppet för den som har halv sjukersättning är 186 060 kronor. Det betyder att K arin tjänar 3 940 kronor mer än fribeloppet (190 000 – 186 060 = 3 940). Hennes sjukersättning minskas då med hälften av 3 940 kronor, det vill säga 1 970 kronor. Karins sjukersättning blir 70 030 kronor för 2016, (72 000 – 1970 = 70 030) Från början hade Karin alltså 216 000 k ronor om året i sjukersättning och lön. Genom sitt deltidsjobb får Karin nu 260 030 kronor per år, varav 70 030 kronor i sjukersättning och 190 000 kronor i lön. Mer information Faktablad är inte lagtext i ämnet. På www.forsakringskassan.se kan du läsa mer om våra försäkringar och bidrag. Där kan du också enkelt och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra självbetjäningstjänster. På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan också göra vissa anmälningar. Frågor? Du hittar allt informationsmaterial på www.forsakringskassan.se. Där kan du också enkelt och snabbt sköta en del ärenden med hjälp av våra självbetjäningstjänster. FK 200-4133 På vår telefon för självbetjäning 020-524 524 kan du beställa intyg, blanketter och broschyrer. Du kan också göra vissa anmälningar. 4/4 Faktablad: Arbeta med sjukersättning Uppdaterad: 2016-01-04 Försäkringskassan
© Copyright 2024