Foto: SJ
Vem jobbar i
järnvägsbranschen?
Vem jobbar i
järnvägsbranschen?
Foto: SJ och Infranord
Framtiden finns i järnvägsbranschen
”Nyckeln till ett hållbart resande är att
fler väljer tåget, framför bilen, bussen
och flyget.”
Samhället i Sverige och andra länder står inför stora utmaningar gällande transporter. Världens befolkning växer och invånarantalet i städerna ökar snabbt.
Detta tillsammans med ökad global handel, trafikkaos i städerna samt en ökad
insikt om att tiden med billigt drivmedel kommer att ta slut, gör att det ställs nya
krav på transportsystemet.
På ett tåg ryms lika många resenärer som på sex bussar eller nästan 140 bilar.
Ett godståg klarar lika mycket last som 30 långtradare. Genom att bygga ut
järnvägen går det att både minska klimatutsläppen samtidigt som människors
möjligheter att få jobb förbättras genom att arbetsmarknadsregionerna vidgas
och industrins möjligheter att nå sina kunder underlättas. Att skapa nytta för
människor, företag och samhälle är utgångspunkterna för järnvägsbranschens
långsiktiga vision.
I Sverige ökar både gods- och persontransporterna sedan tjugo år tillbaka.
Persontrafiken har ökat med 70 procent sedan 1988 då avregleringen av trafiken
påbörjades. Sverige ligger i framkant inom Europa och har en helt öppen marknad
för både gods- och persontrafik på järnväg.
JÄRNVÄGSJOBB
2
Foto: Infranord och Shutterstock
Vem jobbar i järnvägsbranschen?
De människor som vi som resenärer oftast möter är de som kontrollerar våra
biljetter när vi åker tåg och vi kanske får en skymt av lokföraren. Men bakom
dem finns en mängd yrkesroller som tekniker, konstruktörer, projektörer, tågtrafik
ledare, ekonomer, kommunikatörer och många fler.
Från att Sverige förut hade ett enda företag som stod för trafiken och banan,
Statens Järnvägar, har idag järnvägsbranschen hundratals företag över hela
Sverige som tillsammans får järnvägen att fungera och ger arbete till tusentals
människor. Företagen i järnvägsbranschen brukar delas in i tre huvudgrupper:
infrastruktur, fordon och trafik.
Utbildningsvägar
Det finns många olika utbildningsvägar för järnvägens olika yrkesroller. Utbildning
för att arbeta inom järnvägen finns i gymnasieskolan, yrkeshögskolan och hög
skolor och universitet.
Att jobba i järnvägsbranschen är spännande men också krävande. Allt praktiskt arbete i spår ställer höga säkerhetskrav och krav på god hörsel och syn
att man inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar som kan påverka
säkerheten,
Järnvägsinriktning inom BA och EE-programmen finns på ett fåtal gymnasie
skolor i landet. Några av dessa har status som riksrekryterande.
Inom ramen för yrkeshögskolan finns ett antal tekniska specialistutbildningar
för järnvägsyrken.
Utbildningar med teknisk järnvägsinriktning finns också inom högskola och
universitet. Här finns också en mängd inriktningar mot alla de övriga mer generella
yrkesroller som krävs för att järnvägen ska fungera och för den forskning som
krävs för att järnvägen ska kunna fortsätta utvecklas.
JÄRNVÄGSJOBB
3
Infrastruktur
Foto: Infranord
Järnvägsentreprenörer är företag som på uppdrag av en spårägare underhåller spåren
eller bygger om eller bygger ny järnväg. Den största spårägaren i Sverige är den statliga
myndigheten Trafikverket, vars uppgift är att ansvara för infrastrukturen och att handla
upp byggande, drift och underhåll av järnvägarna från järnvägsentreprenörerna.
Infrastrukturen består av banan, elsystemen, signalsystemen och telesystemen.
De olika teknikerna kallas i dagligt tal för BEST – Bana, El, Signal och Tele.
Yrken infrastruktur
Efterfrågade yrkesgrupper hos järnvägsentreprenörerna är
tekniker inom el- och signal. Det är också stor efterfrågan på
spårsvetsare, järnvägsingenjörer med olika inriktningar och
förare av olika arbetsfordon inom järnvägen.
Det är ett fritt, omväxlande och välbetalt arbete, som
ibland kan vara ganska tungt. På järnvägen arbetar man ofta
i arbetslag, tillsammans med övriga yrkesmän. Teknikerns
arbete sker utomhus i alla väder, ofta nattetid och ibland även
på helger då trafiken stängts av. Arbetsuppgifterna kräver
att man är både stresstålig och säkerhetsmedveten och att
man uppfyller vissa fastställda medicinska krav för att arbeta
i säkerhetstjänst.
Många tekniker arbetar periodvis utanför hemorten, de
veckopendlar och bor i husvagn i närheten av arbetsställena.
Vissa kan också ha beredskap i hemmet efter arbetstidens
slut, för att snabbt kunna rycka ut och avhjälpa akuta fel.
Eftersom de måste kunna ta sig ut till arbetsplatserna längs
järnvägsspåren för att utföra spårarbeten, är körkort alltid ett
anställningskrav.
Eltekniker – Signaltekniker – Bantekniker
En eltekniker/kontaktledningsmontör har samma grundutbildning som en elektriker, men järnvägen har ett eget elsystem
och för att arbeta med detta krävs specialkunskaper. Efter
gymnasieskolans el-och energiprogram krävs påbyggnads
utbildning inom yrkeshögskolan. Om man arbetar med järnvägens kontaktledningar sker jobbet på hög höjd från arbets-
plattformar på spårgående järnvägsfordon. Många eltekniker/
kontaktledningsmontörer inom järnväg har därför särskild
kompetens för att få köra dessa arbetståg som tar dem ut till
arbetsstället.
Signalteknikern ser till att det finns fungerande signalsystem
som kontrollerar och styr järnvägstrafiken. Eftersom signal
systemen är så viktiga för säkerheten, ställs stora krav på
signalteknikern. Arbetsuppgifterna kräver att man är en
uppmärksam och noggrann problemlösare. Efter utbildning
på gymnasieskolans el- och energiprogram krävs en grundläggande eftergymnasial utbildning inom järnvägsspecifik
signalteknik.
Växelbyten, räls och slipersbyten och snö- och vegetationsröjning ingår i banteknikerns arbetsuppgifter. Man kan också
vidareutbilda sig till andra järnvägsyrken såsom växelbyggare,
spårsvetsare eller besiktningsman.
Järnvägsingenjör
Med erfarenhet som tekniker kan man välja att utveckla sig
vidare inom sitt teknikområde eller vidareutbilda sig till olika
generalist- eller arbetsledande roller såsom projektledare,
arbetsledare, platschef eller arbetschef. I dessa yrkesroller
ansvarar man för planering, uppföljning, ekonomi och
utförande. Jobbet kräver tekniska, ekonomiska och juridiska
kunskaper och förmåga att samverka med andra i projektform.
Utbildningar till järnvägsingenjör finns både inom yrkeshögskolan och inom högskola/universitet.
JÄRNVÄGSJOBB
4
Fordon
Järnvägsindustrin i Sverige har en lång tradition. Det första loket tillverkades redan i mitten på
1800-talet. I dag är fordonstillverkning en global industri som levererar lösningar över hela världen.
Fordonstillverkarna är i dag i regel stora internationella företag som ofta också är leverantörer av
annan utrustning till järnvägen, som exempelvis signalsystem.
Fordonen behöver också fortlöpande underhåll och det sker på olika verkstäder runt om i
Sverige. Vissa järnvägsföretag med egna fordon väljer att utföra underhållet som en del i den egna
verksamheten. I andra fall är underhållet knutet till fordonsleverantören och kan då utgöra en del
av kontraktet på fordonsleveransen. Det kan också skötas av fristående specialiserade underhållsföretag.
Yrken inom fordon
Tågtekniker
Ett tåg är idag ett högteknologiskt system.
Ombord på själva tåget finns idag ett stort
antal datorer som reglerar allt från motorer,
luftkonditionering, kommunikation med
signalsystemet och kommunikation mellan
vagnarna. Felsökning och underhåll på tåg
innebär ett arbete med både datateknik,
mekanik, elektronik och automation. Då
tekniken är varierande är arbetet utvecklande
– det finns många områden att specialisera
sig inom. Utbildning till tågtekniker anordnas
inom yrkeshögskolan.
Civilingenjör
Foto: Bombardier
Civilingenjörer inom maskin-, el- och
datateknik är kontinuerligt eftersökta inom
järnvägsindustrin. Svensk tågindustri är stark
när det gäller design och konstruktion av de
signalsystem som krävs för att tåget skall
kunna framföras snabbt och säkert. Den
ingenjör som arbetar inom järnvägsindustrin
kan få syssla med så olika saker som att utveckla signalsystem, utreda samhällseffekter
eller projektleda höghastighetsprojekt i Kina.
av järnvägen.
JÄRNVÄGSJOBB
5
Trafik
Trafikföretagen, eller tågoperatörerna som de oftast kallas, utför själva transporten av gods eller
passagerare. För den trafik de själva ansvarar för hanterar de i regel funktioner som biljettförsäljning, bemanning av lok och vagnar, fordonsförsörjning med mera.
Det är Trafikverket som i samverkan med tågoperatörerna och sin egen underhållsenhet bestämmer
tidtabellen för passagerartåg och godståg samt när underhållet ska skötas. Det är på många håll
idag brist på plats på spåren, så viktiga avvägningar måste göras mellan dem som vill köra tåg
och de som måste underhålla spåren. Det krävs att godståg, regionaltåg och snabbtåg ska kunna
samsas på samma bansträckor.
Tidtabellen delas upp i vintertidtabell och sommartidtabell och tidtabellskiftet sker i december
för det kommande året. Det görs överallt i Europa så att tidtabellerna ska hänga ihop. Det finns
också plats i tidtabellerna för extratåg och för de arbetsmaskiner och andra spårarbeten som görs
av järnvägsentreprenörerna.
Yrken inom trafik
Lokförare
Lokförare finns hos Sveriges alla tågoperatörer, men också hos järnvägsentreprenörerna.
Lokförare kan köra lokal- och regionaltågstrafik,
men också tunga godståg på långa sträckor.
En lokförare måste ta många beslut under färd
och har ansvar för passagerare eller gods.
Lokföraren utbildas inom yrkeshögskolan.
Utbildningarna brukar ligga på 1–1,5 år och
innehåller en stor del praktik. En lokförare får
inte ha något funktionshinder som äventyrar
trafiksäkerheten, och måste innan antagning till
utbildningen genomgå en särskild yrkespsykologisk undersökning. Jobbet kan vara ensamt
ibland och arbetstiderna är skiftande. Tågen
går dygnet runt och ibland kan man behöva
övernatta på en annan ort.
Tågvärd
I passagerartågen finns tågvärdar för att
kontrollera biljetter och ansvara för service och
information till resenärerna och för säkerheten
ombord på tåget. Utbildningen till tågvärd
anordnas som internutbildning hos tågopera
törerna.
Tågtrafikledare
Foto: SJ
Tågtrafikledarna finns i huvudsak på de olika
trafikledningscentralerna i Sverige för att leda
den dagliga trafiken och hantera störningar
tillsammans med driftsledning och järnvägs
företagen. Arbetet liknar det arbete som utförs i
flygledartornen på flygplatserna. Målet är att på
ett säkert sätt leda tågtrafiken så att så många
tåg som möjligt är punktliga, och att utrymme
samtidigt finns för att järnvägsentreprenörernas
personal ska få tid att arbeta med underhållet
av järnvägen.
JÄRNVÄGSJOBB
6
Tekniska konsulter i järnvägsbranschen
Inom järnvägssektorn, liksom i andra branscher, förekommer tekniska konsulter. Järnvägstekniska
konsultföretag anlitas av alla de övriga tre aktörerna inom järnvägsbranschen exempelvis för olika
typer av utredningar och beslutsunderlag, projektering och bygg-och projektledning.
Förbättrad tågstyrning och system för fördelning av tåglägen för alla tåg som vill ha plats på
spåren, kan göra att infrastrukturen kan utnyttjas på ett bättre sätt. Att utveckla bättre prognosverktyg för beräkning av trafikförändringar och att skapa rättvisande samhällsekonomiska
kalkyler är också viktiga områden för att uppnå järnvägens långsiktiga vision.
För arbete som teknisk konsult inom järnväg krävs oftast en högskoleutbildning, men det förekommer ofta att konsultföretagen rekryterar tekniker med flerårig praktisk erfarenhet inom järnväg
och med olika påbyggnadsutbildningar inom projektledning och järnvägsteknik.
Foto: Infranord
Järnvägsjobb – branschens
egen webbplats
För en fylligare redovisning av de yrkesroller
som finns inom järnvägsbranschen hänvisas
till järnvägsföretagens egen webbplats:
www.jarnvagsjobb.se.
Webbplatsen fungerar som en annonsplats för lediga jobb inom hela järnvägsbranschen, och där finns också länkar till
många av branschens företag som söker
medarbetare.
JÄRNVÄGSJOBB
7