Vem jobbar i järnvägsbranschen?
Foto: SJ Vem jobbar i järnvägsbranschen? Vem jobbar i järnvägsbranschen? Foto: SJ och Infranord Framtiden finns i järnvägsbranschen ”Nyckeln till ett hållbart resande är att fler väljer tåget, framför bilen, bussen och flyget.” Samhället i Sverige och andra länder står inför stora utmaningar gällande transporter. Världens befolkning växer och invånarantalet i städerna ökar snabbt. Detta tillsammans med ökad global handel, trafikkaos i städerna samt en ökad insikt om att tiden med billigt drivmedel kommer att ta slut, gör att det ställs nya krav på transportsystemet. På ett tåg ryms lika många resenärer som på sex bussar eller nästan 140 bilar. Ett godståg klarar lika mycket last som 30 långtradare. Genom att bygga ut järnvägen går det att både minska klimatutsläppen samtidigt som människors möjligheter att få jobb förbättras genom att arbetsmarknadsregionerna vidgas och industrins möjligheter att nå sina kunder underlättas. Att skapa nytta för människor, företag och samhälle är utgångspunkterna för järnvägsbranschens långsiktiga vision. I Sverige ökar både gods- och persontransporterna sedan tjugo år tillbaka. Persontrafiken har ökat med 70 procent sedan 1988 då avregleringen av trafiken påbörjades. Sverige ligger i framkant inom Europa och har en helt öppen marknad för både gods- och persontrafik på järnväg. JÄRNVÄGSJOBB 2 Foto: Infranord och Shutterstock Vem jobbar i järnvägsbranschen? De människor som vi som resenärer oftast möter är de som kontrollerar våra biljetter när vi åker tåg och vi kanske får en skymt av lokföraren. Men bakom dem finns en mängd yrkesroller som tekniker, konstruktörer, projektörer, tågtrafik ledare, ekonomer, kommunikatörer och många fler. Från att Sverige förut hade ett enda företag som stod för trafiken och banan, Statens Järnvägar, har idag järnvägsbranschen hundratals företag över hela Sverige som tillsammans får järnvägen att fungera och ger arbete till tusentals människor. Företagen i järnvägsbranschen brukar delas in i tre huvudgrupper: infrastruktur, fordon och trafik. Utbildningsvägar Det finns många olika utbildningsvägar för järnvägens olika yrkesroller. Utbildning för att arbeta inom järnvägen finns i gymnasieskolan, yrkeshögskolan och hög skolor och universitet. Att jobba i järnvägsbranschen är spännande men också krävande. Allt praktiskt arbete i spår ställer höga säkerhetskrav och krav på god hörsel och syn att man inte har några funktionsnedsättningar eller sjukdomar som kan påverka säkerheten, Järnvägsinriktning inom BA och EE-programmen finns på ett fåtal gymnasie skolor i landet. Några av dessa har status som riksrekryterande. Inom ramen för yrkeshögskolan finns ett antal tekniska specialistutbildningar för järnvägsyrken. Utbildningar med teknisk järnvägsinriktning finns också inom högskola och universitet. Här finns också en mängd inriktningar mot alla de övriga mer generella yrkesroller som krävs för att järnvägen ska fungera och för den forskning som krävs för att järnvägen ska kunna fortsätta utvecklas. JÄRNVÄGSJOBB 3 Infrastruktur Foto: Infranord Järnvägsentreprenörer är företag som på uppdrag av en spårägare underhåller spåren eller bygger om eller bygger ny järnväg. Den största spårägaren i Sverige är den statliga myndigheten Trafikverket, vars uppgift är att ansvara för infrastrukturen och att handla upp byggande, drift och underhåll av järnvägarna från järnvägsentreprenörerna. Infrastrukturen består av banan, elsystemen, signalsystemen och telesystemen. De olika teknikerna kallas i dagligt tal för BEST – Bana, El, Signal och Tele. Yrken infrastruktur Efterfrågade yrkesgrupper hos järnvägsentreprenörerna är tekniker inom el- och signal. Det är också stor efterfrågan på spårsvetsare, järnvägsingenjörer med olika inriktningar och förare av olika arbetsfordon inom järnvägen. Det är ett fritt, omväxlande och välbetalt arbete, som ibland kan vara ganska tungt. På järnvägen arbetar man ofta i arbetslag, tillsammans med övriga yrkesmän. Teknikerns arbete sker utomhus i alla väder, ofta nattetid och ibland även på helger då trafiken stängts av. Arbetsuppgifterna kräver att man är både stresstålig och säkerhetsmedveten och att man uppfyller vissa fastställda medicinska krav för att arbeta i säkerhetstjänst. Många tekniker arbetar periodvis utanför hemorten, de veckopendlar och bor i husvagn i närheten av arbetsställena. Vissa kan också ha beredskap i hemmet efter arbetstidens slut, för att snabbt kunna rycka ut och avhjälpa akuta fel. Eftersom de måste kunna ta sig ut till arbetsplatserna längs järnvägsspåren för att utföra spårarbeten, är körkort alltid ett anställningskrav. Eltekniker – Signaltekniker – Bantekniker En eltekniker/kontaktledningsmontör har samma grundutbildning som en elektriker, men järnvägen har ett eget elsystem och för att arbeta med detta krävs specialkunskaper. Efter gymnasieskolans el-och energiprogram krävs påbyggnads utbildning inom yrkeshögskolan. Om man arbetar med järnvägens kontaktledningar sker jobbet på hög höjd från arbets- plattformar på spårgående järnvägsfordon. Många eltekniker/ kontaktledningsmontörer inom järnväg har därför särskild kompetens för att få köra dessa arbetståg som tar dem ut till arbetsstället. Signalteknikern ser till att det finns fungerande signalsystem som kontrollerar och styr järnvägstrafiken. Eftersom signal systemen är så viktiga för säkerheten, ställs stora krav på signalteknikern. Arbetsuppgifterna kräver att man är en uppmärksam och noggrann problemlösare. Efter utbildning på gymnasieskolans el- och energiprogram krävs en grundläggande eftergymnasial utbildning inom järnvägsspecifik signalteknik. Växelbyten, räls och slipersbyten och snö- och vegetationsröjning ingår i banteknikerns arbetsuppgifter. Man kan också vidareutbilda sig till andra järnvägsyrken såsom växelbyggare, spårsvetsare eller besiktningsman. Järnvägsingenjör Med erfarenhet som tekniker kan man välja att utveckla sig vidare inom sitt teknikområde eller vidareutbilda sig till olika generalist- eller arbetsledande roller såsom projektledare, arbetsledare, platschef eller arbetschef. I dessa yrkesroller ansvarar man för planering, uppföljning, ekonomi och utförande. Jobbet kräver tekniska, ekonomiska och juridiska kunskaper och förmåga att samverka med andra i projektform. Utbildningar till järnvägsingenjör finns både inom yrkeshögskolan och inom högskola/universitet. JÄRNVÄGSJOBB 4 Fordon Järnvägsindustrin i Sverige har en lång tradition. Det första loket tillverkades redan i mitten på 1800-talet. I dag är fordonstillverkning en global industri som levererar lösningar över hela världen. Fordonstillverkarna är i dag i regel stora internationella företag som ofta också är leverantörer av annan utrustning till järnvägen, som exempelvis signalsystem. Fordonen behöver också fortlöpande underhåll och det sker på olika verkstäder runt om i Sverige. Vissa järnvägsföretag med egna fordon väljer att utföra underhållet som en del i den egna verksamheten. I andra fall är underhållet knutet till fordonsleverantören och kan då utgöra en del av kontraktet på fordonsleveransen. Det kan också skötas av fristående specialiserade underhållsföretag. Yrken inom fordon Tågtekniker Ett tåg är idag ett högteknologiskt system. Ombord på själva tåget finns idag ett stort antal datorer som reglerar allt från motorer, luftkonditionering, kommunikation med signalsystemet och kommunikation mellan vagnarna. Felsökning och underhåll på tåg innebär ett arbete med både datateknik, mekanik, elektronik och automation. Då tekniken är varierande är arbetet utvecklande – det finns många områden att specialisera sig inom. Utbildning till tågtekniker anordnas inom yrkeshögskolan. Civilingenjör Foto: Bombardier Civilingenjörer inom maskin-, el- och datateknik är kontinuerligt eftersökta inom järnvägsindustrin. Svensk tågindustri är stark när det gäller design och konstruktion av de signalsystem som krävs för att tåget skall kunna framföras snabbt och säkert. Den ingenjör som arbetar inom järnvägsindustrin kan få syssla med så olika saker som att utveckla signalsystem, utreda samhällseffekter eller projektleda höghastighetsprojekt i Kina. av järnvägen. JÄRNVÄGSJOBB 5 Trafik Trafikföretagen, eller tågoperatörerna som de oftast kallas, utför själva transporten av gods eller passagerare. För den trafik de själva ansvarar för hanterar de i regel funktioner som biljettförsäljning, bemanning av lok och vagnar, fordonsförsörjning med mera. Det är Trafikverket som i samverkan med tågoperatörerna och sin egen underhållsenhet bestämmer tidtabellen för passagerartåg och godståg samt när underhållet ska skötas. Det är på många håll idag brist på plats på spåren, så viktiga avvägningar måste göras mellan dem som vill köra tåg och de som måste underhålla spåren. Det krävs att godståg, regionaltåg och snabbtåg ska kunna samsas på samma bansträckor. Tidtabellen delas upp i vintertidtabell och sommartidtabell och tidtabellskiftet sker i december för det kommande året. Det görs överallt i Europa så att tidtabellerna ska hänga ihop. Det finns också plats i tidtabellerna för extratåg och för de arbetsmaskiner och andra spårarbeten som görs av järnvägsentreprenörerna. Yrken inom trafik Lokförare Lokförare finns hos Sveriges alla tågoperatörer, men också hos järnvägsentreprenörerna. Lokförare kan köra lokal- och regionaltågstrafik, men också tunga godståg på långa sträckor. En lokförare måste ta många beslut under färd och har ansvar för passagerare eller gods. Lokföraren utbildas inom yrkeshögskolan. Utbildningarna brukar ligga på 1–1,5 år och innehåller en stor del praktik. En lokförare får inte ha något funktionshinder som äventyrar trafiksäkerheten, och måste innan antagning till utbildningen genomgå en särskild yrkespsykologisk undersökning. Jobbet kan vara ensamt ibland och arbetstiderna är skiftande. Tågen går dygnet runt och ibland kan man behöva övernatta på en annan ort. Tågvärd I passagerartågen finns tågvärdar för att kontrollera biljetter och ansvara för service och information till resenärerna och för säkerheten ombord på tåget. Utbildningen till tågvärd anordnas som internutbildning hos tågopera törerna. Tågtrafikledare Foto: SJ Tågtrafikledarna finns i huvudsak på de olika trafikledningscentralerna i Sverige för att leda den dagliga trafiken och hantera störningar tillsammans med driftsledning och järnvägs företagen. Arbetet liknar det arbete som utförs i flygledartornen på flygplatserna. Målet är att på ett säkert sätt leda tågtrafiken så att så många tåg som möjligt är punktliga, och att utrymme samtidigt finns för att järnvägsentreprenörernas personal ska få tid att arbeta med underhållet av järnvägen. JÄRNVÄGSJOBB 6 Tekniska konsulter i järnvägsbranschen Inom järnvägssektorn, liksom i andra branscher, förekommer tekniska konsulter. Järnvägstekniska konsultföretag anlitas av alla de övriga tre aktörerna inom järnvägsbranschen exempelvis för olika typer av utredningar och beslutsunderlag, projektering och bygg-och projektledning. Förbättrad tågstyrning och system för fördelning av tåglägen för alla tåg som vill ha plats på spåren, kan göra att infrastrukturen kan utnyttjas på ett bättre sätt. Att utveckla bättre prognosverktyg för beräkning av trafikförändringar och att skapa rättvisande samhällsekonomiska kalkyler är också viktiga områden för att uppnå järnvägens långsiktiga vision. För arbete som teknisk konsult inom järnväg krävs oftast en högskoleutbildning, men det förekommer ofta att konsultföretagen rekryterar tekniker med flerårig praktisk erfarenhet inom järnväg och med olika påbyggnadsutbildningar inom projektledning och järnvägsteknik. Foto: Infranord Järnvägsjobb – branschens egen webbplats För en fylligare redovisning av de yrkesroller som finns inom järnvägsbranschen hänvisas till järnvägsföretagens egen webbplats: www.jarnvagsjobb.se. Webbplatsen fungerar som en annonsplats för lediga jobb inom hela järnvägsbranschen, och där finns också länkar till många av branschens företag som söker medarbetare. JÄRNVÄGSJOBB 7
© Copyright 2024