1. No category

Vem äger språket? Kulturtinget 11–12 mars 2015
i Västerås. Nionde Kulturtinget. Moderator: Johan Lunner
Rumslig gestaltning på Kulturtinget
Studenter från Mälardalens högskola hade inrett lokalerna med tankeväckande bilder
och text, bland annat ovanliga symboler på dam- och herrtoaletterna, där färg och
klädval på figurerna förvirrade, rebus i foajén och bilder med personer som gestaltar en
sinnesstämning medan texten till bilden angav en helt annan sinnesstämning. Och stora
målade ögon som följde deltagaren i Kulturtinget med blicken. En rumslig gestaltning
som öppnade många frågor.
Lena Johansson, kulturlandstingsråd Landstinget Västmanland invigningstalade
Vem äger språket? Alla. Vi behöver språket för att kunna få kunskap om andra och för
att ha makt över oss själva och våra egna val.
Läsfrämjande och idrott
Johan Unenge, tecknare och författare, läscoach i Kulturrådets satsning PAUS –
du och en bok
Johan Unenge redogjorde för fakta kring barn och läsande:
PISA-undersökningen 2012 visar att svenska barn inte når upp till en godtagbar nivå på
sin läsförståelse. Vi behöver kunna läsa för att förstå vad som händer i samhället. Vi
behöver språket, ett ordförråd, för att kunna uttrycka oss. Vi utvecklar vår analytiska,
kritiska och empatiska förmåga av att läsa böcker.
I ettan på lågstadiet har barn vars föräldrar inte läser för dem 7000 ord medan de barn
som föräldrarna läser för har 17 000 ord. Med denna skillnad går man in i skolan.
Vuxnas läsning av godnattsagor för barnen har på tio år överlag sjunkit från 78 till 36
procent. Läsning av böcker och tidningar har på 5 år överlag sjunkit från 30 till 19
procent. Var femte kille går ut grundskolan utan att förstå enklare text i dagstidning.
Debutålder på internet är 2 år. Många använder surfplatta.
Att få barn och ungdomar att läsa handlar om att tillgängliggöra, exponera och
möjliggöra läsning. Johan Unenge understryker att det inte är någon idé att argumentera
för vikten av läsning – det blir ungefär samma känsla som fluorsköljning, något
nödvändigt ont.
Kungsgärdet │ S:t Johannesgatan 28 │ Box 26074 │ 750 26 Uppsala │ tfn 018-611 62 72 │ fax 018-51 16 98
org nr 232100-0024 │ [email protected] │ www.lul.se/kultur
2 (14)
Vad är det bästa med böcker, enligt barnen? Att man blir trött. Vad är det bästa med
data- och tv-spel? Att man gör det tillsammans med kompisar. Det gäller alltså att hitta
böcker i ett socialt sammanhang.
Häften av Sveriges elever har inte tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Var sjätte elev
har inget skolbibliotek alls.
Mer än 50 procent av ungdomarna i Sverige tränade i en idrottsförening 2010. Idrotten
måste närma sig läsvärlden och biblioteken. Vad har idrotten att vinna? Idrottsrörelsen
vill ge barnen mer att ha med sig i livet.
Att få barn och unga att läsa mera är ingen utopi. Det är fullt möjligt.
Jacob Claeson, idrottskonsulent. Studieförbundet SISU
Läsmatchen – läsfrämjande projekt
3,2 miljoner barn och vuxna är aktiva idrottare i Sverige. Varje dag har Sverige 15 000
idrottstillfällen. 3 av 4 barn känner sig trygga inom idrotten.
Läsmatchen: idrott+läsning=sant
Läsmatchen är ett samarbete mellan SISU Idrottsutbildarna i Örebro, Örebro läns
idrottsförbund, idrottsföreningarna och biblioteken i länet.
Syfte: höja statusen för litteratur, läsning och bibliotek, inspirera idrottande barn och
ungdomar att börja läsa eller öka sitt läsande. Målgrupp: pojkar och män 12-20 år, tjejer
i samma ålder är inkluderade. Tillvägagångssätt: förstudie, uppsökande verksamhet,
lästräffar och författarbesök med kända idrottare som samtidigt är författare respektive
har en stark relation till böcker och läsning. Tillgängliggörande: bokväskor med på
träning och matcher.
Tävlingen läsmatchen: varje person läser individuellt men tävlar i lag, fyra veckor,
teambuilding. Förebilderna/föräldrarna. Elitidrottare. Det var ett stort värde att de
professionella idrottarna kom till biblioteken och mötte barnen där.
Framåt, 2015 kommer man att satsa på att involvera idrottsprofiler. Örebro-cupen 2015.
Lästävling. Författarbesök på höstlovet. Profilbesök med boktips och autografer. Fokus
på idrottsprofiler.
SAMTAL: Hur ska man göra? frågar moderatorn. Jacob Claeson berättar om ett
finlandssvenskt exempel där man la biblioteket i mitten av skolan. En symbolisk plats,
som visar att biblioteket är viktigt. Det ledde till trevligare stämning och att läsningen
kom i fokus.
3 (14)
Cheerleading med Cobras
Gruppen Cobras visade upp konster och skanderade paroller som de formulerat
tillsammans. De berättade efteråt hur de arbetar med text och kroppsspråk och visade på
kraften att göra något tillsammans, hur cheerleading skapar och förmedlar en känsla.
Laddade ord och hur de tar sig in i svenskan
Anna Vogel, forskare nordiska språk, lektor i svenska vid Stockholms universitet
Vi beskriver människor på olika sätt. Det spelar roll hur vi väljer att presentera oss
själva och hur vi benämner andra människor.
Språk är överenskommelse och identitet. Idiot var förr en medicinsk term, det är den
inte idag. Rom, hbtq-person, person med intellektuell funktionsnedsättning. Ord
kommer och blir utbytta. Ett ord kan vara olika laddat för olika personer.
Vem kommer på, föreslår och bestämmer över nya ord? Spelar det någon roll vilka ord
vi använder?
•
•
•
•
Ett ord träder tillbaka till förmån för andra. De gamla finns kvar
Offentlig kontext. Växlingar i frekvens
Vi tror att det spelar roll vad någon heter. Vi döper inte någon till Skitkorv
Status, makt, diskriminering, likabehandling. Diskursanalys. Vi behöver arbeta
på flera plan – både med integrering och språkbruk
Romer – zigenare. Ordet byttes ut när romer kom hit på 1990-talet från Balkankriget.
De mötte zigenarkonsulenter. För dem var detta en negativ term. De tog själva initiativ
för en förändring av språket. Gjorde kulturevenemang, romsk kulturafton. Olika
arbetsgrupper bildades. Romska rådet kom till. Idag finns två romska språkvårdare vid
Språkrådet.
Katarina Taikon använde både ordet zigenare och rom i böckerna om Katitzi. Rom är ett
gammalt ord. Så länge romer ser sig som en sammanhållen grupp kommer ordet rom
antagligen att finnas kvar och vara det begrepp som används.
Hbt-hbtq. 1990-talet. Detta var en rörlig tid språkligt sett. Från 1950-80 talet var
RFSL:s strategi att betona hur lika gruppen var de övriga i samhället. På 1990-talet kom
transpersoner in i RFSL. Och RFSL behövde utöka/inkludera dem man jobbade för.
Begreppet hbt lanserades av Greger Eman år 2000 och var en översättning av
engelskans IBT.
Politiker lyssnar på RFSL. Budskap når ut: RFSL>>politiker>>tidningar>>läsare. Hbtq
är en administrativ term, som används vid certifiering och juridiskt. Kommer termen bli
långlivad? Nja. Personerna själva vill kanske inte bli kallade och definierade så. Det
4 (14)
finns ett motstånd mot kategoriseringar. Idag finns också ordet cisperson, som är en
motsats till transperson.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning. Likabehandling, funktionshinder. Idag
har vi perspektivet att hindret inte finns hos personen utan i miljön. På 50-60 år har fem
ord kommit och trätt tillbaka. När en grupp har låg status tenderar orden att bytas ut
ofta. På mitten av 00-talet ansåg Socialstyrelsen att det var förvirrande med många
begrepp. En nationell termbank byggdes upp 2006-2007. Begreppet kom in i lagtext och
FN-deklaration. I foldrar och till Språkrådet. Men det är fackspråk. Begreppet
accepteras inte av personerna som innefattas i begreppet. Gruppen själva använder inte
begreppet och inte människor omkring. Det är endast administrativt.
Vem äger språket? Vem kan genomföra förändringar? Vad krävs? Jo, tillgång till makt.
Ingång till politiker. Man behöver vara politiker själv eller ha deras uppmärksamhet.
Om vi pratar om vår egen grupp har vi större möjlighet. Där finns energi att orka driva
frågan.
Hur begreppet funktionsnedsättning kom till var styrt av Socialstyrelsen. I en offentlig
kontext behöver vi respektera människors egen syn och vilja på hur de vill bli
benämnda.
SAMTAL: Ord som dyker upp i fikarummet, hur ska vi bemöta det? undrade
moderatorn. Inte genom att rätta folk – om du inte är direkt berörd, då kan det vara
verksamt. Men annars kan vi istället samtala, diskutera, ha en utforskande och nyfiken
attityd.
Lunch
Under lunchen var det en enmansföreställning. En figur kom upp ur en låda och
försökte få vår uppmärksamhet, talade lite för döva öron. Figuren pratade om
lyssnandet. ”Tystnaden där ord föds till verklighet”.
Språket som livgivare
Lena Edlund och Håkan Nesser
Lena Edlund, filosof verksam vid Forskningsstiftelsen Existens & Samhälle
Lena Edlund berättade kort om forskningsstiftelsen Existens & Samhälle. En fristående
forskningsstiftelse, med syfte att belysa samhällsfrågor ur ett existentiellt perspektiv och
sprida forskningsresultat i samhället. Stiftelsens utgångspunkt är det existentiella
forskningsfältet.
Frågor man arbetar och planerar att arbeta med är:
• Svenska soldater på uppdrag i krigsområden – vad händer under och efteråt?
• Hur är det att jobba med begravningar? Hur lever de som jobbar med
begravningar? Begravningstraditioner, hur förändras de?
5 (14)
•
Pillren, vad gör det med oss, med vår identitet? Vem är jag, vem vill jag vara?
Lena Edlund tog upp antropologen Michael Jackson som talar om språket som
livgivare: Vi är både agenter och utsatta för sådant vi inte kan kontrollera. Behovet att
berätta väcks i kris. Genom berättandet kan vi återupprätta oss själva och förstå oss
själva i relation till det som inträffat. Berättande är en existentiell handling.
Håkan Nesser, författare och tidigare högstadielärare
Ditt liv ska vara en berättelse. Livet är kaos. Språket skapar ordning. Eleverna var i ett
underläge när Nesser rättade uppsatser med rött. Nesser prövade en annan metod.
Eleverna fick tillsammans bestämma sig för 50 viktiga ord som grottmänniskor kan
tänkas behöva i sina liv. Och fem egna ord fick varje elev hitta på. Det gick inte att göra
fel, för alla hade samma ord att röra sig med. Substantiv, verb, pronomen. Den som har
språket har makten. ”Där språket tar slut tar knytnävarna vid”.
Nesser skulle skriva en bok i Berlin, men han kom inte dit. Istället blev han kontaktad
av Fru K. som insisterade på att han skulle översätta hennes bok från tyska till svenska.
Han tackade nej, men hon återkom. De åt lunch i Stockholm och hon hade med sig
manuset. Hon gav honom fria händer i översättningen, också att lägga till eget.
Nyckelroman. Straff av Paula Polanski. Boken kom ut på svenska och återöversattes
sedan till tyska.
Språket är viktigt i vårt eget berättande, t.ex. för att bearbeta trauma. Nessers hustru
arbetar på Kris- och Traumacentrum i Stockholm, med människor som upplevt krig
eller upprepade våldtäkter. Berättelsen är viktig för att komma vidare. Bearbeta.
Fortsätta leva. Men många upplever det svårt med tolkar, att våga lita på tolken.
Finländare pratade aldrig om sina krigsupplevelser förutom vid midsommarafton,
berättade Nesser. Det kan leda till att man lägger lock på även sådant man upplever i
nuet. Soldater som varit med i Vietnamkriget har svårigheter i vardagen. Detta går att
behandla. Också via språket. Hur tar vi hand om svåra upplevelser? Män pratar mindre
än kvinnor.
Berättelser bär över hela jorden. En bra berättelse gör att vi kan förstå varandra. Beskriv
ditt liv – det är en konstform. Ju mer språk du har desto bättre kan du berätta ditt liv. Du
äger ditt eget språk. Språk fungerar alltid i en viss situation. Skriftspråk och talspråk är
olika. I sociala medier tenderar människor att använda en mer talspråklig stil.
Det är ett grundläggande mänskligt behov att få i sig berättelser. De speglar ditt liv. Ge
unga människor chans att läsa berättelser. Ge människor berättelser så tar de emot
berättelsen. En bra berättelse ska hålla både läsare och författare i klorna. Våra liv måste
få vara berättelser. Det bringar ordning i kaos. Det finns en början, en fortsättning och
ett slut.
SAMTAL: När äger du språket? Man äger sitt eget språk hela tiden.
6 (14)
Håkan Nesser och hiphop, hur hänger det ihop?
Moderator Johan Lunner intervjuar Fredrik Engström vid Västerås stad
Fredrik Engström berättar att hiphopen fick honom att börja läsa böcker. Hiphoppare
tävlar mot varandra med ord. Och i Håkan Nessers bok Kim Novak badade aldrig i
Genesarets sjö hittade han ett målande och ordrikt språk. Något som också var
avgörande var en lärare som köpte skivor och kom på spelningar. Det fick honom att
bestämma att han ville jobba på hans lektioner.
Under ett sommarlov på högstadiet läste jag en tegelsten på 500 sidor och skrev en
recension, berättar han. Men läraren som jag visade recensionen för sa: Du kan inte ha
skrivit det här. Efter det ville jag skita i allt. Nu jobbar jag själv som en garant, en
resurspedagog. Jag kan intyga för lärarna att det är eleven som skrivit en recension, t.ex.
Jag finns också till på rasterna och är en brygga mellan elever och lärare. Mitt uppdrag
är att lyfta fram deras positiva sidor, hitta deras resurser, och få dem att känna KASAM
– känsla av sammanhang.
SAMTAL: När äger du språket? När jag skriver. Håkan Nessers böcker inspirerar mig.
Jag arbetar hela tiden med att hitta nya synonymer.
Sist visar Fredrik Engström musikvideon Farväl Örebro, som han gjorde när han skulle
flytta. Han hade bland annat arbetat med ungdomar som har en hörselnedsättning och
det var viktigt att göra en video som också var tillgänglig för dem. I videon används
teckenspråk och för första gången hängde ungdomarna med hörselnedsättning med. Det
ledde också till att de började göra egna låtar.
Engström avslutar med att sammanfatta: Ta bort röda pennorna, och ge plats för
berättelsen!
Samiska och graffiti – två minoritetsspråk?
Daniel ”Ikaroz” Diaz, Sveriges mest profilerade graffitimålare och Anders Östergren,
Samiskt språkcentrum (som är en del av Sametinget). Om deras samiska
graffitiprojekt i Umeå och styrkan i att kombinera dessa två (!) minoritetsspråk.
Daniel ”Ikaroz” Diaz
På duk är graffiti accepterat, ok, till och med vackert. Men att komma med ficklampa i
en tunnel är negativt, olagligt. Graffiti är ett sätt att umgås – spreja med vänner. På
vintern står jag i ateljén. När solen dyker upp är det roligt att spreja. Gillar att jobba
ihop med vänner. Skapa något ihop. Daniel Diaz berättar om graffitin som en social
aktivitet, att umgås och ha kul.
Arts of the Streets var ett treårigt projekt i Riksteaterns regi. Projektet ville skapa debatt
och erbjuda kreativa oaser där graffitin fick leva och utvecklas.
7 (14)
Anders Östergren
Graffiti på samiska – Åjllastit (som betyder ha kul, festa). Åjllastit var ett projekt som
arrangerades under Samiska veckan 2012 som ett led i metodutveckling för språklig
revitalisering, att ta tillbaka språket. Här i Sverige är det få talare av de samiska språken
och utspridda talare. Förr var det förbjudet att tala samiska, detta var tydligt uttalat från
staten. Samisk kultur och språk hade lägre status. Nu har det svängt. Samer har återfått
rättigheten att använda sitt språk. Men läget är akut då många förstaspråkstalare är
äldre.
Det finns tio samiska språk. Inom Sverige 4-5 språk: syd-, nord-, ume- och lulesamiska.
Varför graffiti?
• ”Oväntad” men relevant kontext
• Bryta klichébild av vad som är samiskt
• Ungdomar
• Tar plats
• Rebelliskt, politiskt, uppkäftigt
• Samiskt estetiskt, bildspråk – vad händer i mötet med graffiti?
• Skapande, direkta resultat
• Konsten i kampen för sina rättigheter
Projektupplägg: skapa medvetenhet kring samiska och stärka språket. Målgrupp:
samiska ungdomar men även bredare. Genomförande: 12 ungdomar, 14-22 år.
Workshop, där ungdomarna gjorde graffitimålningar på stora snöblock. Genomslag i
media. ”Graffiti river murar mellan kulturer” (tidningsrubrik).
Som en fortsättning av graffitiprojektet tryckte man upp vykort och ungdomarna fick
skriva postadressen på samiska. Hitta på ord, ringa till far- och morföräldrar och ta reda
på gamla namn som använts förut. Ungdomarna som ingick i projektet blev sedan
mentorer.
Att stärka samiskans ställning och kunskaperna i samiska är en så stor uppgift att vi
behöver hjälp från alla, även av de som inte själva talar språket. Leena Huss, professor i
finsk-ugriska språk vid Hugo Valentin-centrum, Uppsala universitet(egentligen gällde
citatet av Leena Huss finska språket, men kan överföras på samiskans situation).
SAMTAL: Är det ok om man lär sig samiska som utomstående? undrar moderatorn. Ja,
de som kommer utifrån kan visa att det inte är så svårt. För samer finns många känslor
förknippade med språket. Det finns en mental spärr som man kan behöva stöd för att
komma igenom.
Det blir ett språk när man pratar. ”Lapp” kan man säga om sig själv, men man vill inte
att andra ska använda det. Det heter same.
8 (14)
Anders, när äger du språket? frågar moderatorn. Jämt. Jag klarar mig bästa på svenska.
Känner mest för samiska. Det allra bästa är när man både kan prata, läsa med äldre
personer och prata med barn – det känns invärtes bäst.
Daniel, när äger du språket? Jag äger inget språk. Jag talar många språk.
Ungdomarna idag är väldigt stolta. Föräldrarna fick inte lära sig språket av sina
föräldrar. Även om barnen inte talar samiska säger de: samiska är mitt modersmål.
Middag med tillhörande underhållning
En nyckelharpist spelade, och berättade om när stråken och dansarna säger samma sak.
Det finns en kommunikation dem emellan. Musiken har olika dialekter. Alla polskor är i
tretakt. Triol: nordligt. Sydligt sextondelar – syns i dansen. Västmanland/Uppland ingen
underdelning. Kanske följer variationen i musiken det talade språkets dialekter?
Dansgruppen Less Aggressive Clappers kom senare på kvällen och gav en
dansuppvisning.
12 mars 2015
Att improvisera med inlevelse
Ami Öhman, pedagogisk utvecklingsledare och föreläsare i Läsrörelsens projekt
Berätta, Leka, Läsa
Läsrörelsen: Berätta, Leka, Läsa. Musik- och språkarbete 1-3 år. Hur språkar barnen och
vi? Det vi gör med barn kan vi göra med vuxna. Vem äger språket? Vi själva. Du, jag,
vi, ingen. Den som talar? Den som inte talar? Skrik och gråt är också ett språk. Vad
innebär det att språka med inlevelse? Det är ok att skratta och gråta, bjuda på sig själv.
Morgongymnastik. Ami Öhman sjunger Gabriellas sång ur filmen Så som i himmelen.
Två barn stod med varsin spade och slog på en container. De skrattade tillsammans,
slog hårdare och hårdare. De pratade med varandra genom spadarna, men vuxna kom
och avbröt för de uppfattade inte kommunikationen.
Det är ingen idé att bli irriterad på någon som kommer försent. Inställningen ligger bara
hos mig. Man vet aldrig varför någon är sen. Språka med inlevelse. Använd kroppen,
sjunga med kroppen. Ögon, miner. Rösten. Hur talar vi till varandra? Volymen,
tonläget. Experimentera med rösten. Tempo, pauser. Alla har en röst. Varsin unik
vacker röst.
Titta och känna av. Här berättar Öhman om hur en förälder bad om en visning av
förskolan på engelska. Hon var inte riktigt beredd och råkade använda några ord på fel
9 (14)
sätt, så att det blev tokigt. Så länge du gjort ditt bästa våga skratta. Tips: Lyssna på en
bra låt för att bryta negativ sinnesstämning.
Delaktig. Vi måste få välja hur vi är delaktiga. Låt bli att jaga den som inte har tid.
Människor är delaktiga på sitt sätt. Vi har olika förståelse och syn på hur saker ska vara.
Man lär sig något om sig själv i mötet med alla andra. Haka på – man språkutvecklas.
Leka. Vi måste ju också våga leka som barnen gör, det blir faktiskt mycket roligare då.
Våga att inte vara bäst och veta allting. Våga ta hjälp. Våga leka som barn gör – det är
en konst. Improvisera och spela teater. Teater hjälper. Kliva in i en roll. Hur skulle X ha
gjort? Våga överraska. Våga vara er själva.
Hur lär man känna någon? På Centralen i Stockholm hälsar man inte. I Västerås hälsar
man. Vädret spelar också roll för hur människor agerar. Framförallt påverkar vi
varandra med det jag känner och hur jag rör mig. Våga vara glad. Tydlighet och
repetition. Susanna Ekström: Tre gånger måste man sjunga en sång.
Tala klarspråk, tala om vad du menar.
Plocka fram något du blir glad av som får dig att må bra, när du behöver bryta en
negativ sinnesstämning. Hjälp den vi inte gillar. Sprid det vidare – ge varandra energi
med språket – för vi ägde väl det tillsammans?
SAMTAL: Läsrörelsen. Ideell förening. Barnspråk. McDonald’s sprider barnbok tack
vare Läsrörelsen. Läsa med barnen, samarbete förskolor och bibliotek. När äger du
språket? När jag blir förstådd. När jag känner mig kompetent och sedd.
Visuell makt
Johanna Rubin Dranger, professor i illustration, bilderboksskapare
2012-13 pågick en polemisk debatt om stereotypa bilder. Men vilken funktion och
historia har bilderna? Vilken makt har bilder i våra liv? Vi riskerar att förstärka bilderna
när vi talar om dem, men det är ändå viktigt att kunna prata om dem och titta på varför
de är så seglivade.
Hur vi ser ut har varit centralt för rasismen. I det moderna samhället blir det visuella
viktigare än verkligheten, menade redan Susan Sontag 1977. Ännu mer sant idag. Den
visuella representationen är viktig. Dagstidningen har fått en mer och mer visuell
betoning.
Kunskapen om bild och visuell kommunikation är viktig idag, funktionshistoria,
sammanhang, inte bara din egen känsla. Vi behöver kunna avläsa bilder. Till stor del lär
vi oss bilder som vi lär oss talspråk. Vår förförståelse avgör i hög grad hur vi läser av en
bild. Hakkors/svastika = sol, lycka, fertilitet. Togs av Hitler, förknippat med Nazismen.
Men återfinns även hos Dalai Lama i sin ursprungliga betydelse.
10 (14)
Det är effektivt att inte visa bilder vi pratar om. Om Tintin-figurerna sas alla är
stereotypa, även de ”vita”. Men bilderna som man talade om visades inte.
Bilderna i Tintin: fyrfärg, linjer, perceptionsmässig förenkling – bara inte de ”svarta”.
Här bryter illustratören mot sin egen visuella stil. Så som man tecknar apor. Allt som
står i kontrast till ”vithet” överdrivs. De ”svarta” framställs som så korkade att de inte
förstår hur man har på sig en hatt. ”Svarta” förstår inte hur man har på sig den
västerländska civilisationens kläder. Figurerna behöver Tintin för att lösa konflikter.
Framställs som korkade, ociviliserade.
Vad är en stereotyp? Jo, generalisering och en överdriven bild av en hel grupp. En mall.
Största problemet med stereotypa bilder är att de ställer sig framför människan vi
träffar. Vi generaliserar om de grupper som stereotypiseras. Stereotypa bilder är som ett
skyltsystem. Ingen identifierar sig själv med de stereotypa bilderna. Stereotypa bilder
kommer från en tid med tro på en hierarkisk sortering. Det visuella troddes avspegla
inneboende skillnader. Det fanns en föreställning att människor är essentiellt olika och
att detta synliggörs visuellt.
Tintin i Kongo. Uppdraget var att belysa Belgiens roll i Kongo på ett positivt sätt. Det
var ett beställningsuppdrag.
Vi behöver synliggöra kontinuiteten i bilderna. Tintin i Kongo är ett belgiskt
seriealbum. Historien skrivs av vinnarna. I Sverige har vi förlegade bilder av
omvärlden, menar professor Hans Rosling (Läkare utan gränser).
Blackface var en kulturyttring som pågick under 100 år. Tre typer:
The mammy – svar på antislaveriattacker. Desexualiserad gestalt som var en blandning
mellan en mormor och ett hembiträde. Glad över sin egen roll. Borta med Vinden. Onkel
Toms stuga.
Piccaninny. Genomgående var piccaninnyn en lustifikation som vi ska skratta åt.
Golliwogs uppkom vid mitten av 1890-talet. Från 1910 använde en marmeladtillverkare
Golliwogs på sina produkter fram till 2001. Spridningen blev på 91 år över 20 miljoner
stycken. Bilderna färdas internationellt.
Debatten 2012-13 synliggjorde inte repetitionen. En bild som repeteras är låst. Vi som
läst är inte onda, inte heller opåverkade. Det viktigaste är att synliggöra. Också det
historiska. Sverige har en antirasistisk självbild vi måste göra upp med för att kunna
komma vidare i en antirasistisk praktik. Västvärlden har sedan 1700-talet skapat bilder
om ”de andra”.
Nederländerna firar Zvarte Piet. Vita målar sig i blackface. Postrasistiskt samhälle? Nej.
Politiker utsätts idag för de stereotypa bilderna. Repetitionerna är problemet.
11 (14)
Vilken förförståelse vi har av en bild avgör vår förståelse av bilden. Det finns ett
kommunikationsglapp. Vi behöver titta på historiska och samtida sammanhang av
snarlika bilder.
Illustration handlar om att skapa identifikation där vi alla kan känna igen oss.
Sociala medier och modern teknik som kommunikation
Joakim Thörne, tf rektor vid DiStra gymnasium, en av Sveriges främsta
pedagoger Lärare i svenska och religion
Joakim Thörne berättar om elever med kort eller ingen skolbakgrund och med dålig
erfarenhet av skolan med sig i bagaget. Felet ligger aldrig hos eleven, utan i skolan. Hur
når vi fram till eleverna?
•
•
•
•
•
En god relation lärare – elev
En upplevelse av praktisk nytta och meningsfullhet
Riktiga mottagare, i t.ex. skrivövningar
Delaktighet i sin egen inlärning
Det ska vara roligt att lära
En god relation: Vara en förebild för hur man är mot varandra. Förändra bilden av
vuxenvärlden. När man har en relation det är då som man lyssnar. Känslor,
vänskapsband. Där finns respekt. Föreläs inte – förkroppsliga. Alla värden är inte lätta
att visa.
Tekniken kan ta dig in i deras värld. Tekniken är aldrig målet – endast ett medel.
Instagram. Facebook. Alla elever har I-pad. Teknik: iMovie (tal). Pages med luck-cv.
Alfavux med bilder och uttal. App. Explain everything (skärminspelningsapp).
Man lär sig det man kommer ha vinning av: skriva brev – cv/stipendium, skriva
insändare till kommunen, hålla tal – anställningsintervju/gruppintervju. Allt vi gör ska
ha en mottagare. Reflekterande texter. Instruerande texter – recept till varandra, hur
man fyller i myndighetsdokument. Poesi och lyrik. Guerillas – utställning tillsammans
med fotografi och lite ”wisdoms”. Blog – DBG-trendsetters. Instagram – poesi.
Det är viktigt att eleverna får vara delaktiga. Ämnesplanerna ger riktningen. Själva
innehållet behöver få styras av elevernas egna önskningar. Delaktighet i genomgångar
och planeringar. Kollektivt ägande av ämnet.
Facebook. Google Form. Mentimeter – visuell feedback. Med hjälp av olika medier blir
det mer delaktighet och lite roligare. Spotify – musixmatch. Undertexter till film. Alla
har redan sett alla filmer, och då kan man jobba med språket. Filma – viktigt för egen
självbild och för att höra uttal. Vågar göra fel.
12 (14)
Resultat: Eleverna kommer till skolan med ett leende på läpparna. Alla – både lärare
och elever har kul. God prognos för elevernas resultat i skolan.
Punchlines, travestier och homonymer
Henry (Nils) Bowers, svensk mästare i poetry slam
Henry Bowers jobbar med matematik, filosofi, språk.
”Det är omöjligt att tävla i poesi – det är därför vi gör det” Lars Burstedt.
Estradpoesi. Poetry Slam. Tre minuters diktuppläsning. Tävling. Henry Bowers rappar
också. Skriver ord som ska läsas upp inför publik. Battlerapp, två som turas om att vara
otrevliga mot varandra. Mer viktigt på vilket sätt man är otrevlig och hantverket.
Travesti = form av litterär referens som förvränger referensen. Rest in peace – rest in
pieces. Slagsmålsklubben – fight club. Sagan om konungens årsinkomst. Travestier kan
uppkomma när folk säger fel. Guds vägar äro outhärdliga. Urinvägsinformation.
Ungdomshälsan – Ungdumshälsan (hiphopduo).
Travestier är användbart i battlerapp. Att ta sådant som motståndaren sagt och använda
det mot dem.
Homonymer. Homofoner: scen/sen. Sanna homonymer: krona, damm, rock.
Homografer: kultur, banan. Mellan sanna homonymer och homografer: stegen, anden,
huven, vaken.
Rappsammanhang. Punchlines – där folk skrattar. Ofta homonymer. Ordvitsar är
fantastiska. Paradox: synbar självmotsägelse. Rikemansparadox: du är både tät och
läcker.
SAMTAL: Varför kan man inte battla snällt? Jo, det finns komplimangbattle. Men det
finns också en humor i det ”elaka”, menar Henry Bowers. Det är roligt att säga det man
inte får.
Trendspaning – inblick och utblick
Nina Frid, bibliotekarie och handläggare för läsfrämjande på Kulturrådet
Kulturrådets strategiska arbete för läsfrämjande: handlingsprogram för
läsfrämjande, kunskapsöversikt för läsfrämjande samt stöd för läsfrämjande insatser och
projekt.
Största utmaningen är att minska läsklyftorna: den socioekonomiska klyftan, mellan
sverigefödda och utlandsfödda, mellan flickor och pojkar samt den digitala klyftan.
13 (14)
Nytt uppdrag för Kulturrådet: Ta initiativ till, samordna och följa upp läsfrämjande
insatser av nationellt strategiskt intresse. Ta fram ett handlingsprogram för
läsfrämjande utanför skolan med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur och
läsfrämjande. Arbetet ska ske i samråd med andra parter: MTM (Myndigheten för
tillgängliga medier), Skolverket, folkbildningens aktörer, KB, m.fl.
Handlingsprogram för 2015. Definiera läsfrämjande. Definiera målgrupper. Betonar
vikten av utvärderade metoder och forskning. Starta nya kunskapsbaserade program.
Lyfta välfungerande lokala/regionala projekt. Samordna nationellt.
Läsfrämjande är att: göra läsare av läskunniga, öppna vägar till litteraturen för de som
inte läser, öka tillgången till en mångfald av litteratur på olika språk och i olika format
för läsare i alla åldrar. Ge fler möjlighet till en konstnärlig upplevelse genom litteratur,
ta bort hinder för läsning, bredda en repertoar och stärka läsarens självtillit och
läsaridentitet.
Allt läsande börjar med ett språk. Det behövs tidiga insatser. Barn i familjer med
försörjningsstöd hade hört 30 miljoner färre ord än jämnåriga kamrater när de fyllde 4 år
(Betty Hart och Todd Risley 1995). Det finns en familjedimension, och man behöver
arbeta med hela familjen. Mål: Att utarbeta en modell på nationell nivå som kan stödja
kommuners och regioners arbete för små barns utveckling.
Trend: Hela familjen. Tidiga insatser för små barn – språkutveckling och läsbörjan.
Högläsningens betydelse. Högläsning för alla åldrar är en stor trend.
Bokstart: Hembesök från biblioteket med bokpaket. Informationsmaterial på 13 språk.
Besök på bibliotek. Pilotprojekt når ca 500 barn i Landskrona, Södertälje, Göteborg.
Utvärdering med syfte att utforma nationellt.
Trend: Samarbeten för läsfrämjande. BVC, förskola, folkbildning, idrottsrörelsen –
ihop med biblioteken. PAUS – du och en bok.
Trend: Läsande förebilder, ansikte utåt, skriva artiklar, hålla föreläsningar.
Ambassadörer. Läscoach. Läspolare. Föräldrar (inte bara skolfråga!).
Trend: Litteraturens demokratiska potential. Samtal om värderingar – att prata böcker
är att prata värderingar. Litteraturens potential för hälsan – skönlitteraturens potential
för människans psykiska välmående, det vill säga biblioterapi.
Trend: Det sociala läsandet. Bokcirklar – ny folkrörelse. Bokbloggar. Det sociala
läsandet har gynnats av den digitala utvecklingen. Det digitala läsfrämjandet syns i
handlingsprogrammet.
Trend: Hela samhället läser. Kampanjer för läsandet. ”Undersöka förutsättningarna för
nationell kampanj med andra aktörer...” Läsandet som livsstil (inte som problem).
Roligt, tillsammans.
14 (14)
Framtiden för läsfrämjande på Kulturrådet:
Arbetar utifrån definitionen av läsfrämjande, utifrån prioriterade målgrupper, utifrån
kartläggning av läsfrämjande metoder. Forskare Jonas Andersson. Kunskapsöversikt,
Kulturrådets ”kioskvältare”.
Kulturrådet ger bidrag till litteratur och läsfrämjande.
Nina Frid berättar att hon inte hade så mycket böcker hemma när hon var barn. Huset
tvärs över var inrett med barn- och ungdomsböcker över hela väggarna i källaren. Du
får låna och läsa eller sitta här om du vill, sa grannen. Det var viktigt att rummet fanns
och att en vuxen ville veta vad jag tyckte. Samtalen, förebilden, tillgängligheten var
viktig. Den sociala biten.
SAMTAL: Vad krävs för att få pengar av Kulturrådet? Bred samverkan – att
målgruppen är delaktig. Det behövs också en plan för framtiden och redovisning av
forskning, tidigare projekt, att man är påläst. När äger du språket? Kan man äga språket
mer än här? Vi tvingas lyssna. När jag skriver äger jag språket. Det handlar om att
erövra sitt eget språk.
Avslutning. Hur arbetar vi vidare tillsammans?
Alla som var på Kulturtinget fick spontant komma med idéer:
Placera ut böcker på oväntade platser, bussar etc. Alla är ambassadörer. Kommunicera.
Böcker på alla språk i det offentliga rummet. Gör läsningen till en ritual på dagis.
Pappaförälder läser ur en bok – bredda så att alla läser något. Få med boken hem. Lyft
läsningen på arbetsplatser. Arbetsplatsutlåning. Nationell kampanj 6-8 böcker i
månaden. Tillgänglighet och förebilder. Förmedla att det är kul att läsa. Det är viktigare
att vuxna faktiskt läser än att vi försöker övertala barnen att läsa. Vi behöver se
medelålders män sitta med böcker, det är bra för våra barn. Ansvaret ligger på oss alla
vuxna och inte bara föräldrar.
Referat/sammanställning:
Charlotte Björck
Tel: 018-611 69 94
E-post: charlotte.bjorck (at) lul.se
Kultur och bildning, Landstinget i Uppsala Län