02b. Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL)

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841
1 (7)
2015-05-18
Barn och Utbildning
Lena Planken
Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna
jämförelser 2015
Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge en översiktlig bild av resultaten i grundskolan.
Nytt för 2015 är att SKL även tagit fram en ranking för endast kommunala skolor. Detta ärende
utgår dock från jämförelsen där samtliga skolor, kommunala såväl som friskolor, finns med.
Utgångspunkten i SKL: s sammanställning är kommunens roll som lägeskommun, d v s att även
resultat för elever som är folkbokförda i andra kommuner men går i en skola belägen i Eslövs
kommun ingår i redovisningen. Samtidigt ingår inte resultaten för elever som är folkbokförda i
Eslövs kommun, men går i en skola i en annan kommun. Uppgifterna i Öppna jämförelser 2015
avser läsåret 2013-2014.
I bilaga till detta ärende finns en sammanställning av resultaten i årets Öppna jämförelser för
Eslövs kommun, riket och kommunens tidigare resultat. Årets rapport från SKL innehåller flera
förändringar jämfört med tidigare år; en stor förändring jämfört med tidigare år är att det till
vissa av indikatorera finns ett så kallat modellberäknat värde. Ett liknande jämförelsetal har
funnits tidigare år och utgick då från Skolverkets så kallade SALSA-värde. Syftet med SALSAvärdet var att synliggöra samspelet mellan elevgruppens socioekonomiska sammanställning och
deras resultat. Från och med 2014 räknar inte Skolverket ut SALSA- värde på kommunnivå, utan
enbart på skolnivå. SKL har dock tagit fram ett nytt modellberäknat värde som tar hänsyn till
olika bakgrundsfaktorer för eleverna, som från och med 2015 används i Öppna jämförelser. En
annan förändring är att SKL har tagit bort resultaten från de nationella proven i årskurs 9.
Kunskapsindikatorer
Årets Öppna jämförelser visar att den positiva trenden för Eslövs kommuns skolresultat i
årskurs 9 håller i sig. I jämförelse med riket så har Eslövs kommun en något mindre and el som
når målen i samtliga ämnen och något lägre meritvärde. Meritvärdet för årskurs 9 ökade läsåret
2013-2014 både i riket och i Eslövs kommun, och en slutsats som dras av detta är att elever som
har fått höga betyg har fått ännu högre betyg medan elever som har fått låga betyg har fått ännu
lägre betyg.
Andelen behöriga till gymnasieskolans yrkesprogram är samma som läsåret 2012-2013, och en
högre andel än rikets. En av förklaringarna att Eslövs kommun har en högre andel behöriga till
yrkesprogram jämfört med riket är resultatet i matematik. För att bli behörig till gymnasieskolans
samtliga program krävs ett godkänt betyg i matematik. I riket är matematik bland de ämnen som
har lägst betygspoäng och det ämne där andelen elever som fått ett godkänt betyg är lägre. Så är
dock inte fallet i Eslövs kommun där både den genomsnittliga betygspoängen och andelen som
2 (7)
fått ett godkänt betyg, är bättre än riket. Eslövs kommuns matematikresultat hör till de 25 %
bästa av landets kommuner, med ranking 46 (betygspoäng) och 43 (andel med godkänt betyg) av
290 kommuner. De satsningarna som gjorts på matematik i kommunen under de senaste tio åren
har gett resultat. Satsningarna på matematik visar sig även i indikatorn för andelen elever i
årskurs 3 som klarat alla delprov på nationella provet i matematik, även här låg andelen högre än
riket.
I svenska och svenska som andra språk syns inte samma goda resultat som i matematiken. I
svenska är det färre elever än i riket som klarar alla delproven på det nationella provet i svenska.
Där befinner sig Eslöv på plats 173 av 290 kommuner. Eslövs kommun har under läsåret 20142015 påbörjat en större satsning på läsning för alla åldrar och i alla genrer.
Betygen i åk 6 är bra i Eslövs kommun jämfört med riket, och även här tillhör kommunen de 25
% bästa i landet: Plats 69 av 290 kommuner.
Eslövs kommuns ranking för det sammanväga resultatet, som syftar till att ge en samlad bild
över hur väl kommunen lyckas i sitt kunskapsuppdrag, förbättrades jämfört med tidigare år.
Resultatet är nu det bästa sedan det sammanvägda resultatet började vara med i Öppna
jämförelser (2007). Eslöv befinner sig på plats 122 i jämförelse med plats 131 året innan.
Ekonomi- och personalindikatorer
Eslövs kommun har ett effektivitetstal som är bland de 25 % bästa kommunerna i landet. Eslöv
är rankat 36 av 290 kommuner.
Indikatorn Lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola minskar något jämfört med
tidigare läsår, dock är andelen fortfarande något högre än riket. 87 % av Eslövs lärare har en
pedagogisk högskoleexamen. Arbete pågår fortlöpande i förvaltningen för att nå målet 100 % på
denna indikator, men svårigheter att rekrytera personal saktar ner processen.
I Eslöv har varje lärare i snitt tolv elever. Det är samma siffra som i riket i helhet.
Elevernas syn på skola i åk 5 och 8
SKL har utarbetat ett antal frågor kring elevernas syn på skolan. I Eslövs kommun ingår dessa
frågor i elevenkäten som genomförs årligen. I såväl åk 5 som 8 är eleverna positiva i sin på
skolan. I det sammanvägda resultatet på frågorna har kommunen högre andel än riket och
tidigare år. Trenden i riket är vidare att årskurs 5 svar är mer positiva än årskurs 8, detta gäller
även Eslöv. Men Eslöv visar toppresultat i årskurs 8 och på de flesta indikatorer befinner sig
Eslöv bland de 25 % bästa i landet. 96 % av åttondeklassarna anger att deras lärare tror att de
kommer nå målen i samtliga ämnen i grundskolan. På det sammanlagda resultatet på frågorna i
årskurs 8 befinner sig kommunen på plats 7 av 192 deltagande kommuner. Detta är ett resultat
av det arbete med trygghet och studiero som pågår på skolorna.
3 (7)
Lena Planken
Avdelningschef Grundskolan
Bilaga
Indikator
Eslövs kommun
20102011
20112012
20122013
20132014
20132014
Procent
71,7
73,6
76
76
77,4
Rank (av 290)
227
207
161
150
Procent
-4
-4
-1
Rank (av 290)
213
219
167
Poäng
199,4
201,3
211,3
211,5
Rank (av 290)
210
204
108
115
Värde
-6
-5
-1
Rank (av 290)
213
208
119
Procent
78,9
78,7
82,9
83
Rank (av 290)
220
212
142
122
Procent
80,7
78,8
85,7
85
Rank (av 290)
221
246
120
121
Procent
83,2
81,3
86,9
86
Rank (av 290)
212
233
133
122
Procent
83,5
82,4
88,2
88
Rank (av 290)
229
246
135
111
A1 andel som uppnått målen i samtliga ämnen åk 9
Andel som uppnått målen i samtliga ämnen åk 9
Modellberäknat värde
Riket
A2 Genomsnittlig meritvärde
Meritvärde åk 9 – faktiskt värde
Modellberäknat värde
214,8
A3 Andel behöriga till gymnasieskolan
Andelen behöriga till gymnasieskolans natur- och
tekniska program
Andelen behöriga till gymnasieskolans
ekonomiska, humanistiska och samhällspr
Andel behöriga till gymnasieskolans estetiska
program
Andel behöriga till gymnasieskolans
yrkesprogram
Modellberäknat värde behörighet yrkesprogram
Värde
1
Rank (av 290)
118
Poäng
12,8
Rank (av 290)
46
Procent
95
Rank (av 290)
43
82,8
84,2
85,9
86,9
A7 Betyg åk 9 matematik
A7a Elever i åk 9 betygspoäng i matematik
A7b Elever i åk 9 som har gått betyg A-E i
matematik
A8 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen
12,3
90,7
4 (7)
Procent
84
Rank (av 290)
69
79,6
A9a-A9b Andel elever i åk 3 som deltagit och klarat alla delprov i ämnesprovet
Matematik
Svenska och SvA
Procent
77
69,3
69
Rank (av 290)
59
112
92
Procent
80
78,5
72
Rank (av 290)
33
103
173
64,7
75
A11 Sammanvägt resultat
Rank (av 290)
230
207
131
122
Nettokostnad per elev
Kronor
73 830
77 260
79 967
83 544
93 892
Lokalkostnad per elev
Kronor
11 686
12 163
12 541
12 716
15 767
Skolskjutskostnad per elev
Kronor
3 901
4 031
4 091
3 860
3 074
Procentuell avvikelse från standardkostnaden
Procent
-9,6
-9
-8
-11
Rank (av 290)
24
33
37
36
Rank (av 290)
99
82
47
36
Procent
89,6
89,1
89,2
87
Rank (av 290)
107
147
123
176
Antal
11,8
11,4
11,4
12
12,1
Andel
90
93
97
93
Rank
131/160
113/189
33/192
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att
lära mig mer
Andel
75
81
82
Rank
74/158
32/183
42/191
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas
åsikter
Andel
91
94
90
Rank
50/158
22/183
77/192
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de
olika ämnena
Andel
85
90
88
Rank
119/159
66/185
96/191
Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet
om jag behöver det
Andel
96
96
97
Rank
60/160
57/184
53/192
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
Andel
89
89
89
Rank
87/156
92/181
87/191
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla
ämnen
Andel
92
93
95
Rank
54/155
61/182
48/187
Sammanvägt resultat av ovanstående frågor
Andel
88
91
91
B1-B3 Ekonomiindiaktorer
Effektivitetstal
C1-C3 Personalindikatorer
Lärare med pedagogisk högskoleexamen i
grundskolan
Antal elever per lärare
86,5
E1-E8 Elevernas syn på skolan och undervisningen åk 5*
Jag känner mig trygg i skolan
75
87
87
94
87
87
87
5 (7)
Rank
77/160
42/182
48/192
Andel
93
85
95
Rank
73/156
172/186
63/197
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att
lära mig mer
Andel
50
48
68
Rank
54/154
66/181
13/191
Lärarna i min skola tar hänsyn till elevernas
åsikter
Andel
74
70
87
Rank
68/155
101/18
0
13/192
Jag vet vad jag ska kunna för att nå målen i de
olika ämnena
Andel
83
80
90
Rank
36/155
56/183
10/191
Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet
om jag behöver det
Andel
88
85
94
Rank
61/155
113/18
2
20-191
Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet
Andel
77
81
88
Rank
117/15
2
95/179
24/190
Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla
ämnen
Andel
93
87
96
Rank
20/153
98/179
9/188
Sammanvägt resultat av ovanstående frågor
Andel
80
77
88
Rank
55/156
E1-E8 Elevernas syn på skolan och undervisningen åk 8*
Jag känner mig trygg i skolan
100/18
3
*Andel i elevernas syn på skolan är den som svarat ”Stämmer helt” och ”Stämmer ganska bra”
Beskrivning av indikatorerna
Modellberäknat värde
92
45
71
75
85
79
86
76
7/192
Hänsyn tagen till bakgrundsfaktorerna: Behov av ekonomiskt bistånd,
nyanlända elever, föräldrarna utbildningsnivå och kön.
A1 Elever i åk 9 som uppnått
kunskapskraven i alla ämnen
Andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått
i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som gått eller skulle ha
gått betyg enligt de mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som
saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår).
A2 Genomsnittligt meritvärde
Meritväret utgörs av summan av betygsvärdena för de 16 bästa betygen i
elevens slutbetyg.
A3 Andel behöriga till gymnasieskolan
Antal elever som har avslutat åk 9 d v s elever med slutbetyg. Elever som
saknar godkänt betyg i alla ämnen d v s elever som saknar slutbetyg ingår.
A7a Elever i åk 9 betygspoäng i matematik
Betygspoäng utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetygen.
Det möjliga värdet är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen
beräknas för de elever som fått betyg A-F i matematik. Elever som saknade
godkänt betyg ingår.
A7b Elever i åk 9 som harr fått betyg A-E
Betygspoängen utgörs av ett genomsnitt av betygsvärdena i ämnesbetyget.
6 (7)
i matematik
Möjliga värde är 0-20 poäng. Den genomsnittliga betygspoängen beräknas
dör de elever som fått betyg A-f i respektive ämne. Elever som saknade
godkänt betyg ingår.
A8 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven
i alla ämnen
Andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen som respektive elev enligt
uppgift har eller ska ha läst. Andelen beräknas av de elever som fått eller
skulle ha fått betyg.
A9a Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov
och som klarat alla delprov fr ämnesprovet
i matematik, andel
A9b Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov
och som klarat alla delprov för ämnesprovet
i svenska och SvA, andel
Andel elev er som uppnått kravnivån i matematik respektive
svenska ämnesprov av totalt antal elever i åk 3 som genomfört
eller inte genomfört ämnesprovet.
A10 Sammanvägt resultat
Följande viktning av ovanstående indikatorer:
A1 Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: 0,15
A1 Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, avvikelse från
modellberäknat värde: 0,15
A2 Elever i åk 9 genomsnittligt meritvärde: 0,15
A2 Elever i åk 9 genomsnittligt meritvärde, avvikelse från modellberäknat
värde: 0,15
A3 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram: 0,15
A6 Elever i åk 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, avvikelse från
modellberäknat värde: 0,15
A8 Elever i åk 6 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen: 0,10
B1 Ekonomiindikatorer
Nettokostnaden per elever i åk 1-9
Lokalkostnad per elev åk 1-9
Kostnad för skolskjuts per elev i åk 1-9
B2 Standardkostnad per elev i åk 1-9
B3 Avvikelse från standardkostnad
Netto kostnaden per elev: Kommunen samtliga kostander för grundskolan
minus intäkter utslaget per elever som är folkbokförd i kommunen. Den
nettokostnad som redovisas är för året 2013.
Kommunens kostnad för externa lokalhyror, interna lokalkostnader och
kalkylerade kapitalkostnader per elev som är folkbokförd i kommunen
2013. Lokalkostnad per elev hos annan huvudman och avdrag för elever
från annan kommun har schablonberäknats.
Kommunens totalkostnad för skolskjutas dividerad med antalet elever
folkbokförda i kommunen 2013.
Standardkostanden används i k kostnadsutjämningen i det kommunala
utjämningssystemet och är tänkt att spegla den kostnad som kommuner
skulle ha givet sin struktur om verksamheten bedrevs med en för riket
genomsnittlig ambition och effektivitet.
Indikatorn visar hur kommunen faktiska kostnad avviker från dess
standarskostnad, den modellberäknade kostanden enligt ovan. En positiv
avvikelse från standardkostnaden innebär att kommunen har en
kostnadsnivå som är högre än vad strukturen motiverar, medan en negativ
avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är lägre än vad
strukturen motiverar.
B4 Effektivitetstal
Effektivitetstal baserar på det sammavägda resultat och avvikelsen från
standardkostnaden.
C1 Lärare med pedagogisk högskoleexamen
i grundskolan
Andel lärare i åk 1-9, omräknat i heltidstjänster, med lärarexamen,
förskollärarexamen eller fritidspedagogexamen och med utfärdat
examensbevis, i kommunala skolor i kommunen.
7 (7)
C2 Antal elever per lärare
Antal elever per lärare i åk 1-9, omräknat till heltidstjänster, i kommunala
och fristående skolor belägna i kommunen (lägeskommunen). Övrig
pedagogisk personal (förskolelärare, fritidspedagoer och fritidsledare) ingår
inte.