öppna jämförelser 2014 Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och län Öppna jämförelser 2014 Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och län Du får gärna citera rapportens texter eller diagram om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Socialstyrelsen: Artikelnummer 2015-1-4, ISBN 978-91-7555-245-3 SKL: ISBN 978-91-7585-186-0 Foto: Rickard Eriksson Produktion: Kombinera Form: Yra Tryck: LTAB, januari, 2015 miljömärkt trycksak 341827,1 Förord För femte året i rad publicerar Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen gemensamt rapporten Öppna jämförelser – Vård och omsorg om äldre. Syftet med indikatorbaserade jämförelser är att ge beslutsfattare ett underlag för att följa upp och förbättra verksamhetens egna resultat. Rapporten ska inspirera till lokala, regionala och nationella diskussioner om vad som kan förbättras och ge insyn i den gemensamt finansierade vården och omsorgen om äldre. Målgruppen för rapporten är främst beslutsfattare, förvaltningschefer och verksamhets- och kvalitetsansvariga i kommunerna och landstingen och regionerna. Arbetet har skett i dialog med en referensgrupp. Referensgruppen bestod av företrädare från kommunerna Nacka, Eskilstuna, Gävle, Region Gotland och Stockholms stad samt från Kommunförbundet Västernorrland. Ett stort tack för era värdefulla synpunkter och medverkan. Arbetsgruppen har bestått av Peter Nilsson, Helena Henningson och Jan Mohammad från Sveriges Kommuner och Landsting samt Kalle Brandstedt och Ann-Catrin Johansson från Socialstyrelsen. Vi riktar ett särskilt tack till företrädare för kvalitetsregistren och övriga uppgiftslämnare som bidragit med underlag till rapporten. Ansvariga enhetschefer för rapporten har varit Mathias Olsson vid Socialstyrelsen och Åsa Furén Thulin vid Sveriges Kommuner och Landsting. Håkan Sörman VD, Sveriges Kommuner och Landsting Lars-Erik Holm Generaldirektör, Socialstyrelsen Innehåll Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Förändringar i årets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Vad är öppna jämförelser? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Indikatorer och datakällor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 Datakällor i årets rapport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9 God hälsa, vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Tolkning och analys av resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Relativa jämförelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 Rikets genomsnitt och variation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Analysera resultatet lokalt och regionalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Gruppindelad statistik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Resultat och analys på enhets- och verksamhetsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Nationellt och regionalt stöd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Ekonomi och effektivitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Äldres livssituation och hälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 Äldre i Sverige och världen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Friska äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 Äldres hälsoproblem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 Psykisk ohälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Utmaningar och möjligheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Påverkbar sjukhusvård för äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Betalningsansvar och utskrivningsklara . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Bättre liv för sjuka äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Webbkollen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Hälso- och sjukvård i ordinärt boende, eller ”hemsjukvård” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23 Indikatorutveckling inom området sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . .23 Riskförebyggande vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Fall och fallskador . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Frakturer på lår och höft . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Fall, undernäring, trycksår och munhälsa . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Självständighet, rehabilitering och hjälpmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 Rehabilitering och funktionsförmåga efter stroke . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .29 Vård i livets slut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 Läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .31 Tio eller fler läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32 Olämpliga läkemedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 Användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Tre eller fler psykofarmaka bland äldre . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Vård och omsorg vid demenssjukdom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34 Tillgänglighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36 Tillgång till personal i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Kommunens information på webben . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Väntetider till särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39 Kommunens ansvar och utförare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .39 Indikatorer för omsorg och stöd i ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Upplevelse av trygghet i ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 Bemötande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42 Tillräckligt med tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Hänsyn till åsikter och önskemål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43 Möjlighet att påverka tider . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Bedömning av hemtjänsten i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 Personalkontinuitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45 Indikatorer för stöd och hjälp i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Upplevelse av trygghet i särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 Bemötande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 Tillräckligt med tid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48 Inflytande och delaktighet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Boendemiljön . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 Mat och måltidsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 Utvecklingsarbete inom området mat och måltidsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Utevistelse och aktiviteter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Sammanfattande resultat från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Hemtjänst . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Indikatorer i Öppna jämförelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Ordinärt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Särskilt boende . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 Sammanhållen vård och omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Beskrivning av bakgrundsmått . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 Referenser/litteraturlista . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59 Bilaga 1. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Kommunernas resultat. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 sammanfattning Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. Årets rapport belyser kvaliteten på vården och omsorgen utifrån olika perspektiv och områden. De indikatorer som rapporten beskriver är möjliga för kommunerna och landstingen att påverka. Rapporten ger en bred bild av både vården och omsorgen om äldre. Rapporten fokuserar på den sammanhållna vården och omsorgen. Området är särskilt viktigt för gruppen mest sjuka äldre som ofta har insatser från både kommuner och landsting. Rapporten belyser även särskilt boende och hemtjänst i ordinärt boende. I årets rapport presenteras 36 indikatorer samt 14 bakgrundsmått. Av indikatorerna är en ny och två har reviderats. Den nya indikatorn benämns frakturer på lår och höft. De reviderade indikatorerna benämns åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa i särskilt boende och ordinärt boende. De reviderade indikatorerna ska beskriva kommunernas riskförebyggande arbete inom områdena fall, trycksår, undernäring och munhälsa. De övriga indikatorerna är oförändrade jämfört med indikatorerna i 2013 års rapport Några av årets resultat: • Fallskadorna bland äldre är oförändrade jämfört med år 2013. På riksnivå drabbas 61 av 1 000 personer 80 år och äldre av en fallskada. Fallskador drabbar kvinnor i betydligt högre utsträckning än män. Av 1 000 kvinnor drabbas 69 av en fallskada. För männen är siffran 48. • I genomsnitt drabbas 947 av 100 000 personer 65 år och äldre, av fraktur på lår eller höft. För kvinnor är motsvarande siffra 1 249 och för män 656. • Andelen äldre som får olämpliga läkemedel minskar, 11,4 procent av personer 75 år och äldre som har hemtjänst eller insatsen särskilt boende får läkemedel som bedöms vara olämpliga. År 2013 var andelen 13,3 procent. • För särskilt boende är resultaten för indikatorerna som beskriver möjligheten att komma utomhus och sociala aktiviteter låga. Andelen som upplever möjligheterna att komma utomhus som goda är 58 procent. Andelen som upplever möjligheterna till sociala aktiviteter som bra är 63 procent. För de flesta av indikatorerna i rapporten är det stora skillnader mellan kommunerna. Skillnaderna behöver analyseras utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Kommunerna har möjlighet att analysera sina resultat på verksamhets- och enhetsnivå för de flesta indikatorerna, bland annat där resultaten är hämtade från den nationella enkätundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? och Kommun- och enhetsundersökningen. 7 8 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Inledning Detta är den femte rapporten med indikatorbaserade jämförelser av vården och omsorgen om äldre som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gör tillsammans. Med årets rapport vill vi ge ett aktuellt underlag som kan användas för diskussion och analys mellan vårdens och omsorgens aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Målgrupp för rapporten är • beslutsfattare och förtroendevalda i både kommun och landsting • ledande tjänstemän i både kommun och landsting • företrädare för olika verksamheter och professioner inom vården och omsorgen om äldre. Precis som 2013 års rapport så har årets rapport temat sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Av totalt 36 indikatorer i årets rapport speglar 15 av dessa resultatet på den sammanhållna vården och omsorgen. Förändringar i årets rapport I år är rapporten uppdelad i hemtjänst och särskilt boende. Indelningen är tänkt att underlätta läsningen och förståelsen av rapporten. Förutom tidigare publicerade indikatorer innehåller årets rapport en ny och två förändrade indikatorer. Den nya indikatorn heter frakturer på lår och höft och visar antalet frakturer på lår och höft per 100 000 invånare 65 år eller äldre. I tidigare rapporter har vi publicerat fyra indikatorer som beskriver kommunernas riskförebyggande arbete. Indikatorerna benämndes som åtgärder vid risk för fall, åtgärder vid risk för undernäring, åtgärder vid risk för trycksår samt åtgärder vid risk för nedsatt munhälsa i särskilt boende. I årets rapport har vi slagit ihop dessa fyra till två indikatorer som speglar det övergripande riskförebyggande arbetet i särskilt boende och i hemjukvården. Indikatorerna benämns åtgärder mot fall, undernäring, inledning trycksår och nedsatt munhälsa och presenteras både för särskilt boende och ordinärt boende. Varje kommun får i samband med 2014 års publicering även ett urval av sina egna resultat sammanställda. Syftet med resultatåterföringen är att underlätta kommunernas användning av jämförelserna. Vad är öppna jämförelser? Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Det vill säga, skapa förutsättningar så att kommunerna och landstingen kan nå målen med de medel som finns. Ett annat syfte är att ge insyn i verksamheter som är gemensamt finansierade med skattemedel. I öppna jämförelser kan en kommun eller ett landsting eller region jämföra sin verksamhet med andra verksamheter utifrån ett antal indikatorer och bakgrundsmått. Kommunerna och landstingen eller regionerna kan också jämföra med läns- och riksgenomsnitt. Vi har baserat öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre på nationell och allmänt tillgänglig statistik och andra uppgifter, som belyser vården och omsorgen om äldre. Indikatorerna ska ge en så allsidig bild som möjligt. Uppgifterna ger dock inte en heltäckande bild av kvaliteten. Det är viktigt att kommunerna och landstingen eller regionerna bedömer och analyserar resultaten såväl regionalt som lokalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet eller bra omsorg i det enskilda fallet. Den information som öppna jämförelser ger behöver kompletteras med andra underlag för en mer heltäckande bild, och för att förbättringsarbetet ska bli träffsäkert. Öppna jämförelser bidrar också till att datakvaliteten successivt har förbättrats och en diskussion om förenklad åtkomst till data. All data som vi presenterar i öppna jämförelser har sitt ursprung från kommuner och landsting eller regioner, och från vårdens och omsorgens verksamheter. När data används aktivt i öppet publicerade jämförelser ökar kraven på att de ska vara aktuella och tillförlitliga. Indikatorer och datakällor I årets rapport använder vi 36 indikatorer och 14 bakgrundsmått. Vi presenterar resultatet för kommuner och län i bilaga 1. En mer utförlig beskrivning av indikatorerna finns i bilaga 2, som enbart presenteras på www.socialstyrelsen.se och www.skl.se. På respektive webbplats presenteras även resultaten uppdelade på män och kvinnor. Indikatorer används för att beskriva verksamheternas strukturer, processer och resultat. Detta gör det möjligt att mäta och följa upp kvaliteten inom vård och omsorg. Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningarna för kvaliteten, och resultatindikatorer indikerar resultatet av verksamhetens insatser för den äldre. En indikator ska ha stöd i forskning eller, när det saknas forskning i beprövad erfarenhet. En indikator ska också ange en riktning och det ska vara begripligt vad som är ett eftersträvansvärt resultat. Indikatorn ska spegla en aspekt som upplevs som relevant. Utfallet av en indikator ska dessutom kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren. Det ska med andra ord vara möjligt att förbättra sina resultat över tid. Datakällor i årets rapport Nationella enkätundersökningar • Socialstyrelsens rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2014; Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? • Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning 2014; riktad till verksamheter inom hemtjänst, särskilda boenden samt kommuner och stadsdelar. • Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Sveriges Kommuner och Landsting. Officiell statistik • Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. • Patientregistret, Socialstyrelsen. • Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Nationella kvalitetsregister • Senior Alert. • BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens). • Svenska Palliativregistret. • Riks-Stroke. Utveckling av indikatorer som beskriver kvaliteten för vård och omsorg om äldre hänger samman med tillgång till tillförlitlig data. Förslag till nya indikatorer diskuteras oftast fram mellan Socialstyrelsen, SKL, kommunerna och berörda och relevanta kvalitetsregister. Socialstyrelsen har också flera regeringsuppdrag som har koppling till öppna jämförelser och utvecklad tillgång till data. Det gäller bland annat nationell verksamhetsstatistik för primärvård och kommunal hälso- och sjukvård samt möjlighet att beskriva den äldres behov. Det är värdefullt för oss att få återkoppling på de indikatorer som vi presenterar i rapporten. Behovet av både nya indikatorer och förbättrad datainsamling har tidigare tydliggjorts. Brister i tillgång till data och datakvalitet har en begränsande effekt på beskrivningen av kvaliteten inom vården och omsorgen. 9 10 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre God hälsa, vård och omsorg Socialstyrelsen arbetar för allas lika tillgång till en god hälsa, vård och omsorg. Det innebär bland annat att ta fram och förmedla kunskap till vården och omsorgen. Socialstyrelsen har under 2013 utvecklat en modell för kunskapsstyrning för god hälsa, vård och omsorg som utgår från lagstiftningen i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen [1]. Med kunskapsstyrning avses här att bästa tillgängliga kunskap ska utgöra grunden för vården och omsorgen, och att kunskapen utvecklas, sprids och tillämpas inom verksamheterna. Modellen för kunskapsstyrning innehåller de egenskaper som utmärker god vård och omsorg vilka framställs i sex olika dimensioner: • Kunskapsbaserad. Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. • Säker. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. • Individanpassad. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. • Effektiv. Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. • Jämlik. Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. • Tillgänglig. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Modellen för kunskapsstyrning kan inom ramen för öppna jämförelser användas för att ta fram och utveckla relevanta indikatorer och nyckeltal för god vård och omsorg. Modellen kan även utgöra ett stöd i verksamheternas arbete med uppföljning och analys av resultat för dessa indikatorer. Indikatorerna återspeglar olika insatsers genomslag i verksamheter och dess effekter för vård och omsorg. Resultat visar i vilken utsträckning, samt inom vilka dimensioner, goda resultat har uppnåtts och inom vilka dimensioner insatser för vård och omsorg kan förbättras och utvecklas. Att uppnå goda resultat inom samtliga dimensioner för god vård och omsorg är ett mål att sträva efter. tolkning och analys av resultat Tolkning och analys av resultat Relativa jämförelser Genom att presentera resultat för vården och omsorgen om äldre skapas möjligheten att föra en mer faktabaserad diskussion om vårdens och omsorgens kvalitet. Samtidigt kan uppgifterna ge äldre, anhöriga, media och andra intresserade möjligheten att agera, ställa frågor och delta i dialogen. Rapporten ger också ett underlag för diskussioner om likvärdighet och möjligheter för en jämlik vård och omsorg i hela landet. Redovisningen har en mer beskrivande karaktär som ska underlätta tolkningen av resultatet. Vi gör inga analyser av skillnader eller orsaker. Detta bör kommuner eller landsting eller regioner göra lokalt och de behöver relatera resultatet till de mål som finns angivna i den lokala eller regionala styrningen och ledningen av vården och omsorgen. I bilaga 1 finns en tabell över resultatet för samtliga kommuner och indikatorer, inklusive resultatet för riket som helhet. I tabellen kan varje kommun se sina resultat för respektive indikator. Kommunerna är sorterade länsvis. Ibland saknas resultat för enskilda kommuner vilket oftast beror på att det statistiska underlaget är för litet för att publiceras. Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grönt betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden i förhållande till de andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med sämst värde och gult är de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. Antalet kommuner i de tre färggrupperna varierar beroende på vilken indikator det gäller och spridningen av resultatet på just den indikatorn. Jämförelserna är alltså relativa, och varken rikets medelvärde eller ett grönt resul- 11 12 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tat behöver i sig vara ett bra resultat. Det finns i dag inga målnivåer på nationell nivå för respektive indikator. En av fördelarna med den färgsatta jämförelsen är att det är lätt att få en överblick. De relativa jämförelserna är också användbara så länge det inte finns några exakta och överenskomna målvärden för de enskilda indikatorerna. För flera av indikatorerna finns det pilar som redovisar utvecklingen i en kommun jämfört med föregående års värde. Färgerna möjliggör alltså en jämförelse mellan kommunerna, medan pilarna gör det möjligt för en enskild kommun att jämföra sitt eget resultat med föregående års resultat. Tabellen innehåller även 14 bakgrundsmått som inte har färgsatts på samma sätt som indikatorerna. De ingår inte i jämförelserna mellan kommunerna men kan vara ett stöd för egna analyser av resultaten. Rikets genomsnitt och variation För att tolka resultatet på en indikator är det viktigt att gå till källorna och se hur indikatorn har tagits fram, vad den avser att mäta, täckningsgrad, mätperiod och svarsfrekvens. För nästan alla indikatorer finns det en stor spridning mellan kommunernas resultat. Variationen kan bero på många olika faktorer, till exempel befolkningens ålderssammansättning, hälsa, de äldres behov och kommunens geografi. Men en del av variationen kan också bero på att det finns kommuner och landsting som har hittat ett bättre sätt att organisera och bedriva vården och omsorgen. För alla indikatorer anger vi ett medelvärde, vilket är rikets genomsnitt. Det finns en risk att rikets genomsnitt uppfattas som en norm för ett medelgott resultat. Medelvärdet är dock bara ett statistiskt värde, ett utfall av alla kommuners resultat, och behöver inte vara ett bra värde. I den lokala analysen bör fokus ligga på dels de tidigare resultaten, dels relationen till andra jämförbara kommuner. Men fokus bör också ligga på relationen till de lokala och regionala målen som kan finnas för en indikator. Har en kommun, eller ett län, lyckats nå ett högt värde på en indikator är det värdet fullt möjligt för andra att uppnå. Analysera resultatet lokalt och regionalt För att en kommun eller ett landsting eller region ska kunna omsätta resultatet av en indikator i lokalt och regionalt förbättringsarbete, krävs både förståelse för och analys av vad som påverkar resultatet av varje enskild indikator. Egna analyser är nödvändiga för att kunna prioritera rätt åtgärder när man vill förbättra det egna resultatet på en indikator. För att fortsätta arbetet med att anlysera och bearbeta jämförelserna krävs ofta mer information och fler uppgifter än vad som ryms i denna rapport. På lokal och regional nivå finns också statistik och nyckeltal som är användbara i analysen. Det finns också en mängd olika rapporter och webbplatser där det går att hämta information och mer detaljerade uppgifter som berör indikatorerna. Indikatorerna för sammanhållen vård och omsorg kan vara ett bra underlag för diskussion och gemensam analys. De kan användas inom den samverkansstruktur som finns i alla län för samverkan mellan kommun och landsting. Gruppindelad statistik Vården och omsorgen ska vara individanpassad och därmed utgå från den enskildes behov. Dessutom ska vården och omsorgen vara likvärdig oavsett om den enskilde är man eller kvinna. För att belysa eventuella skillnader mellan män och kvinnor så presenterar vi de indikatorer där detta är möjligt uppdelat för män respektive kvinnor. Syftet är att underlätta jämställdhetsanalyser i vården och omsorgen om äldre. Vi presenterar även vissa uppgifter uppdelat på ålder och hälsotillstånd. Syftet är att belysa eventuella skillnader mellan olika åldrar och för grupper med olika upplevelser av sitt hälsotillstånd. Resultat och analys på enhets- och verksamhetsnivå Resultat publiceras för indikatorerna i årets rapport utifrån kommunnivå. Det innebär att vi har slagit ihop resultat för verksamheter och enheter inom en kommun till ett kommunresultat. Men kommunerna har möjlighet att analysera sina egna resultat på verksamhets- och enhetsnivå för merparten av indikatorerna. För de indikatorer som bygger på data från enkätundersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? kan de kommuner som bistått Socialstyrelsen med information om enheter och verksamheter ta del av enheternas och verksamheternas resultat. Materialet finns tillgängligt på Socialstyrelsens webbplats. Kommunerna och landstingen eller regionerna kan dessutom använda sig av sina egna inloggningar till de kvalitetsregister som bistått med data till årets rapport för att analysera resultat på enhets- och verksamhetsnivå. Dessa kvalitetsregister är Senior Alert, BPSD och SveDem, Svenska Palliativregistret och Riks-Stroke. Kommunerna har även möjlighet att komplettera sina analyser med material från Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning. I undersökningen presenteras data både på kommunnivå och för verksamheter och enheter. De resultat som presenteras för enheter inom respektive kommun kan vara utformade på ett annat sätt än indikatorerna som presenteras i denna rapport. För att tolka resultaten behövs därför kunskap om hur indikatorerna är utformade. Information om indikatorerna finns i bilaga 2. Nationellt och regionalt stöd Det finns flera olika handböcker, undersökningar och redskap som kan vara ett stöd i arbetet med öppna jämförelser: • I SKL:s Handbok för öppna jämförelser inom socialtjänst ges steg för steg stöd för hur resultaten kan tolkas. tolkning och analys av resultat Handboken kan laddas ned från www.skl.se eller beställas i webbshopen. • Socialstyrelsens handbok för effektivitetsanalyser, www. socialstyrelsen.se. • I Kommun- och landstingsdatabasen, www.kolada.se, går det att göra analyser och själv välja kommuner och landsting eller regioner att jämföra sig med. • Ett jämförelseverktyg för öppna jämförelser finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/aldreomsorg/aldre/aldre. I jämförelseverktyget är det möjligt att se resultat och göra jämförelser, skriva ut diagram för enskilda indikatorer och göra egna urval av landsting och kommuner. • I Äldreguiden finns det uppgifter om äldreomsorgen på enhetsnivå. • Resultatet från den nationella undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? finns på Socialstyrelsens webbplats. Inom ramen för den stöd- och samverkansstruktur som finns i alla län, erbjuds stödjande aktiviteter för att öka förståelsen och förbättra analysen av resultatet från öppna jämförelser. Läs mer på www.skl.se/evidensbaseradpraktik. Ekonomi och effektivitet Socialstyrelsen har utvecklat en modell som kan beskriva effektivitet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Kommuner och landsting har begränsade resurser, och de offentliga medlen ska används så effektivt som möjligt. En effektiv verksamhet kan därför leda till att fler människor får den vård och omsorg de behöver med bra kvalitet. Modellen kan användas för att beskriva produktivitet och effektivitet, se figur 1. Modellen utgår från att verksamhetens mål och uppdrag bestäms utifrån olika lagar, förordningar och föreskrifter, men också av den lokala ambitionsnivån och prioriteringar. Resurser är det som en verksamhet använder för att producera tjänster. Verksamheten har tillgång till olika resurser, till exempel personalens kompetens, tid, utrustning, lokaler och hjälpmedel. Resursanvändningen mäts ofta i kostnader och påverkar i vilken omfattning, eller volym, som produktionen sker och vilken kvalitet tjänsterna har. Produktionsvolym är mängden tjänster som produceras. Det som är unikt med denna modell är att den tar hänsyn till Processkvalitet, vilket är kvaliteten för processen och för de producerade tjänsterna. Denna kan delas upp i teknisk kvalitet och funktionell kvalitet. Effektresultat (”outcome”) visar de effekter som verksamheten uppnår. Effekterna utgår från de mål som har satts upp för verksamheten. Måluppfyllelse avser hur väl verksamheten har uppnått sina mål. Målnivåerna är dock inte statiska utan kan förändras mellan åren. Det kan innebära att verksamheten kan vara effektiv i förhållande till målnivån ett år men ineffektiv ett annat år, trots att resultatet är detsamma [2]. En verksamhet mäter produktiviteten genom att ställa resurserna mot produktionsvolymen. Det är önskvärt att verksamheten här tar hänsyn till kvaliteten i produktionen, det vill säga all produktion av tjänster. Produktiviteten tar ingen hänsyn till om verksamheten når målet för verksamheten. Genom att analysera produktiviteten kan verksamheten se hur stor produktionsvolym de får ut av de insatta resurserna. Att mäta produktivitet är en bit på väg mot att mäta effektiviteten. Produktivitet visar alltså om verksamheten producerar sina tjänster på rätt sätt, men tar inte hänsyn till om målet är uppfyllt. I produktivitetsanalysen ligger fokus på produktionen och hur verksamheten utför produktionen, medan en effektivitetsanalys fokuserar på effekterna för patienten eller brukaren [2]. figur 1: Effektivitet och produktivitet. Effektivitet Mål och uppdrag Resursanvändning Produktionsvolym Processkvalitet Produktivitet Källa: Handbok för effektivitetsanalyser, Socialstyrelsen 2014. Effektresultat Måluppfyllelse 13 14 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Det finns olika sätt att analysera effektivitet. Vilket sätt som verksamheten väljer beror ofta på vilka uppgifter som finns tillgängliga. Ett sätt är att mäta effektivitet i relation till mål. Det är den metod som kräver flest dataunderlag och den kräver uppgifter om resursanvändning, effektresultat och målnivåer. Syftet med att mäta effektivitet i relation till mål är att undersöka om verksamheten har nått målet för verksamheten och om den har använt resurserna på bästa sätt. Saknas det målnivåer kan effektivitet som jämförelse vara en alternativ metod. För att mäta detta behöver verksamheten uppgifter om resursanvändning och effektresultat. Syftet med att mäta effektivitet som jämförelse är att undersöka om en verksamhet är mer eller mindre effektiv än en annan verksamhet eller om den är det över tid. Ett tredje angreppssätt är att studera ineffektivt resurs utnyttjande. Syftet med att identifiera ineffektivt resursutnyttjande är att beräkna värdet av onödig resursanvändning, det vill säga resurser som kan användas till andra insatser och därmed öka samhällets, verksamheternas eller individernas nytta. Effektivitetsanalyser kan ha olika syften och spegla olika ekonomiska perspektiv. Ett samhällsekonomiskt perspektiv syftar till att fånga samtliga aktörers resursanvändning och samhällets samlade resultat. Ett huvudmannaperspektiv eller ett verksamhetsperspektiv däremot mäter huvudmannens eller verksamhetens resursanvändning och resultat [2]. Verksamheten kan mäta effektiviteten genom att studera kostnaden för att uppnå ett visst resultat, till exempel att få personer inom äldreomsorgen att känna sig trygga. Resultatet av detta skulle sedan kunna ställas mot kommunernas kostnader för särskilt boende och hemtjänst, data som verksamheten förslagsvis kan hämta i kommunernas räkenskapssammandrag (RS). Socialstyrelsen och SKL har de senaste åren utvecklat olika metoder för att mäta effektivitet. Socialstyrelsens handbok för effektivitetsanalyser ger en teoretisk vägledning. SKL:s arbete med Kostnad per brukare (KPB), där ett 80-tal kommuner medverkar inom äldreomsorgen, gör det möjligt att analysera effektiviteten [3,4]. äldres livssituation och hälsa Äldres livssituation och hälsa Hälsan hos äldre personer påverkas bland annat av den enskilde äldres livssituation. Självständighet är en viktig del, det vill säga att vara rörlig och oberoende, att kunna ta sig ut på egen hand och delta i aktiviteter samt att träffa vänner och bekanta. Förlust av oberoende kan leda till en sänkt livskvalitet, som i sin tur kan sänka motståndskraften och öka mottagligheten för sjukdomar. Hälsostatusen påverkas bland annat av socioekonomiska faktorer, tidigare hälsoproblem, sociala nätverk och kön. Fysisk aktivitet, matvanor, rökvanor och alkoholkonsumtion påverkar hälsoutvecklingen. Alkoholkonsumtionen hos äldre personer har uppmärksammats under senare år. Den ökar, framför allt bland äldre kvinnor. Även om alkoholdödligheten har ökat bland kvinnor, så är det mer än fyra gånger så vanligt att män dör i alkoholrelaterade sjukdomar jämfört med kvinnor [5]. Folkhälsomyndigheten lyfter fram fyra områden som extra viktiga för ett gott åldrande som förbättrar och förlänger livet: • social gemenskap och socialt stöd • meningsfullhet • fysisk aktivitet • goda matvanor. 15 16 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Äldre i Sverige och världen Äldre i Sverige Medellivslängd används ofta som ett välfärdsmått. Det ingår bland annat i FN:s Human Development Index (HDI) som ett mått på ett lands utvecklingsnivå. Sverige har i dag en av världens äldsta befolkningar. Tabell 1 redovisar återstående livslängd vid 65 års ålder för ett urval länder i OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Urvalet bygger på länder som är jämförbara med Sverige. Tabellen visar skillnader mellan kvinnor och män i olika länder. Under den andra hälften av 1900-talet är det främst den minskade dödligheten i hjärt-kärlsjukdom som bidragit till en ökad medellivslängd [6]. Sedan 1990-talet har medellivslängden ökat för både kvinnor och män i Sverige. År 2013 var medellivslängden för kvinnor drygt 84 år, och för män drygt 80 år. Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder var för kvinnor 21,2 år och för män 18,7 år [7]. I tabell 2 redovisar vi de fem kommuner med längst respektive kortast medellivslängd mellan åren 2009–2013. Högst förväntad medellivslängd har kvinnor i Lidingö kommun, 86,2 år, och män i Danderyds kommun, 83,3 år. Kortast medellivslängd har kvinnorna i Norsjö kommun och männen i Ljusnarsbergs kommun med 79,5 år respektive 74,4 år [7]. Skillnaden mellan kommuner med lång och kort medellivslängd har ökat, särskilt när det gäller kvinnor. I mindre områden, exempelvis kommuner, kan medellivslängden variera från år till år i högre utsträckning än i större områden. Det är stora skillnader mellan olika kommuner, men man bör vara försiktig med att dra alltför långtgående slutsatser eftersom många kommuner har en liten befolkning och få dödsfall. Trots att livslängdstabellen baseras på data för en femårsperiod kan ett fåtal dödsfall i unga åldrar få stor betydelse när man beräknar den förväntade medellivslängden. tabell 1: Förväntad återstående livslängd vid 65 års ålder, fördelat på kvinnor och män, 2012. Land Kvinnor Land Män Frankrike 23,4 Island 20,1 Spanien 22,8 Schweiz 19,3 Schweiz 22,3 Frankrike 19,1 Italien 22,1 Spanien 18,7 Finland 21,6 Italien 18,5 Island 21,5 Sverige 18,5 Österrike 21,3 England 18,5 Belgien 21,3 Norge 18,3 Friska äldre Tyskland 21,2 Tyskland 18,2 Sverige 21,1 Österrike 18,1 Nederländerna 21,0 Nederländerna 18,0 Norge 21,0 Finland 17,8 England 20,9 Belgien 17,7 Estland 20,3 Danmark 17,5 Danmark 20,2 Estland 14,8 Enligt SCB:s befolkningsprognos är många personer friska i hög ålder. Många personer över 65 år fortsätter att arbeta och de flesta är fram till 80-årsåldern oberoende och klarar sig på egen hand. Förutsättningar för ett gott åldrande ser dock olika ut bland äldre personer. Förutom ålder beror skillnader även på om personen har en funktionsnedsättning eller inte. Dagens äldre har vuxit upp under mer gynnsamma uppväxtförhållanden och många har högre utbildning och högre materiell standard jämfört med tidigare generationer. Socialstyrelsens folkhälsorapport (2009) visar att andelen Källa: OECD, Statistik. tabell 2: Kommuner med längst respektive kortast medellivslängd, uppdelat på män och kvinnor, 2009–2013. Längst medellivslängd Kommun Män Kommun Danderyd 83,3 Lidingö Täby 82,3 Ekerö Kortast medellivslängd Kommun Män Kommun 86,2 Ljusnarsberg 74,4 Norsjö 79,5 Danderyd 86,1 Haparanda 75,3 Svenljunga 80,8 82,2 Vadstena 86,1 Pajala 75,5 Ljusnarsberg 81,0 Bollebygd 81,9 Båstad 85,9 Malå 75,9 Åsele 81,0 Tjörn 81,9 Täby 85,5 Överkalix 76,2 Grums 81,3 Källa: Befolkningsstatistik, Statistiska Centralbyrån. Kvinnor Kvinnor äldres livssituation och hälsa äldre som motionerar har ökat sedan 1980-talet och att andelen äldre som är inaktiva har minskat. Den fysiska rörelseförmågan har generellt förbättrats. Andelen äldre med nedsatt rörelseförmåga har minskat, både bland yngre och äldre pensionärer [6]. Den ökande andelen äldre medför ett ökat behov av satsningar på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Detta kan leda till att behovet av vård och omsorg kommer senare. Åtgärder som främjar, bevarar och stärker det friska hos den enskilda äldre bör omfatta samtliga äldre. Insatserna bör påbörjas i god tid [5]. Äldres hälsoproblem Äldre personer har en ökad risk att drabbas av kroniska sjukdomar och flera samtidiga sjukdomar eller skador. Sjukdomarna och skadorna kan medföra funktionsnedsättningar, till exempel rörelsehinder och nedsatt kognitiv förmåga och kondition. I tabell 3 redovisar vi de vanligaste diagnoserna för personer 65 år och äldre, rangordnade utifrån de mest frekventa diagnoserna överst i tabellen. Gruppen av sköra äldre med omfattande sjukvård och omsorg kallas ofta för de mest sjuka äldre och gruppen utgörs av ungefär 315 000 individer [8]. Gruppen mest sjuka äldre har mer eller mindre regelbunden kontakt med primärvård, specialistvård, hemtjänst, hemsjukvård och omsorg i särskilt boende. De har varierande behov och gruppen är inte homogen, vilket innebär att de också har olika syn och förväntningar på vården och omsorgen. I följande avsnitt beskrivs några vanliga hälsoproblem hos äldre personer. Tabell 3: De vanligaste huvuddiagnoserna vid slutenvård för personer 65 år och äldre, uppdelat på män och kvinnor, 2013. Män Kvinnor Hjärtinsufficiens Frakturer på lår och höft Ischemisk kranskärlssjukdom Hjärtinsufficiens Förmaksflimmer och förmaksfladder Förmaksflimmer och förmaksfladder Cerebral infarkt Cerebral infarkt Pneumoni Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Angina pectoris Ischemisk kranskärlssjukdom Bröst- och strupsmärtor Bröst- och strupsmärtor Kroniskt obstruktiv lungsjukdom Pneumoni Urinvägsinfektion Urinvägsinfektion Frakturer på lår och höft Höft- och knäledsartros Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Demenssjukdom Demens är ett samlingsnamn för en rad symtom som orsakas av hjärnskador. De kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra så kallade kognitiva förmågor som påverkas negativt. Till sjukdomsbilden hör även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar. Symtomen leder ofta till att personer med demenssjukdom med tiden får svårt att klara sig själv i det dagliga livet. Flest personer med demenssjukdom finns i gruppen över 65 år, och risken för att insjukna i demenssjukdom ökar med stigande ålder. För närvarande finns det ungefär 160 000 personer med demenssjukdom i Sverige och varje år insjuknar drygt 25 000 personer. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre har en demenssjukdom. Fram till år 2050 förväntas antalet personer med demenssjukdom nästan fördubblas [9]. Dödligheten i demenssjukdomar har ökat och är nu drygt fyra gånger högre än 1987, för både kvinnor och män. En anledning till den ökade dödligheten är att läkare har blivit mer benägna att sätta demens som dödsorsak [10]. Samhällskostnaderna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom beräknas uppgå till drygt 50 miljarder kronor, varav 85 procent av kostnaderna faller på kommunerna, 5 procent på landstingen och resterande 10 procent på anhöriga eller andra närstående [9]. Stroke Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av en blodpropp eller blödning i hjärnan. Skadorna visar sig som en plötslig förlust av olika funktioner som styrs från hjärnan, till exempel tal, rörelser, känsel och syn. Stroke kallades tidigare för slaganfall. Vid stroke krävs omedelbar sjukhusvård. I Sverige drabbas cirka 30 000 personer årligen av stroke. Drygt 80 procent är 65 år och äldre, och risken för stroke ökar med stigande ålder. Relaterat till befolkningsstorleken är stroke vanligare bland män, men eftersom det finns fler kvinnor i den äldsta åldersgruppen är det faktiska antalet som insjuknar lika högt hos kvinnor. Insjuknandet i stroke har dock minskat sedan 1995. Minskningen har gått snabbare bland män och könsskillnaderna har därmed minskat [6]. Stroke utgör den vanligaste orsaken till neurologisk funk tionsnedsättning hos vuxna och är den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtinfarkt och cancer. Stroke är den somatiska sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhus, nästan en miljon. För personer som drabbats av stroke krävs stora resurser i kommunala särskilda boenden och kommunal hemtjänst. Den totala samhällskostnaden har beräknats uppgå till 18,3 miljarder kronor årligen. Närståendes vårdinsatser är inte inräknade [11]. 17 18 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Psykisk ohälsa Det finns flera faktorer som kan orsaka psykisk ohälsa bland äldre personer. Åldrandet för ofta med sig förlust av förmåga, förändrad identitet och försvagat socialt nätverk. Vissa läkemedel kan utlösa psykiska besvär som en biverkning. Även fysisk sjukdom ökar riskerna för psykisk ohälsa [12]. Äldre med depressioner eller ångestsjukdomar har i större omfattning än övriga äldre en stor samsjuklighet i svårare somatiska sjukdomar, såsom hjärtsjukdomar och kroniska sjukdomar i luftvägarna. Trots ett stort somatiskt vårdbehov får inte äldre med psykisk sjukdom ett lika gott somatiskt omhändertagande som övriga äldre. Besvär av ängslan, oro och ångest samt sömnbesvär är vanligt hos de äldre. I åldersgruppen 85 år och äldre besväras var tredje kvinna och nästan var femte man av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor konsumerar betydligt mer psykofarmaka än män. Den utbredda behandlingen med psykofarmaka bland äldre gör också att riskerna för läkemedelsbiverkningar är betydligt högre. Äldre som regelbundet använder olika psykofarmaka har ökade risker för exempelvis fallolyckor, mag- och tarmblödningar och död [13,14]. Socialstyrelsen studerar hälsodataregistren och dödsorsaksregistret för att identifiera och undersöka förekomsten av psykofarmaka och andra läkemedelstyper som leder till ökade risker för död, fallolyckor och magblödningar. Målet är att identifiera behandling med preparat och kombinationer med hög risk, så att dessa ska gå att undvika [15]. En fjärdedel av alla självmord begås av personer över 65 år. Det är fler män än kvinnor som begår självmord. Mellan åren 1991 och 2011 har självmorden dock nästan halverats bland både kvinnor och män i åldersgruppen 65–84 år [5]. SKL:s kurser i att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre SKL har tillsammans med bland annat Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) tagit fram ett utbildningsmaterial som ska användas för att tidigt uppmärksamma äldre personer som kan lida av psykisk ohälsa. Antalet utbildade instruktörer är hösten 2014 51, med en ojämn spridning i landet. Ytterligare 22 personer påbörjade utbildningen i oktober 2014. Instruktörerna ska genomföra utbildningar lokalt och regionalt. Aktiviteten är en del av satsningen för mest sjuka äldre. Kunskap och inspiration finns bland annat på www.skl.se. sammanhållen vård och omsorg Sammanhållen vård och omsorg Utmaningar och möjligheter Sjuka och sköra äldre har många kontakter med hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen, men inte alltid samtidigt. För äldre personer med stora vård- och omsorgsbehov är det viktigt att hälso- och sjukvården och äldreomsorgen samverkar, både på individnivå och på organisatorisk nivå. För att vården och omsorgen om de sköra äldre ska fungera behövs en effektiv och sammanhållen vård- och omsorgsprocess. Det innebär att vården och omsorgen ska göra rätt saker i rätt tid, oavsett huvudman och vårdaktör. Begreppet sammanhållen vård och omsorg är komplext. Det kan beskrivas som en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg med en obruten kedja av insatser som den enskilde behöver och som olika aktörer utför. Informationsöverföring mellan olika huvudmän, vårdgivare och professioner inom och mellan orga- nisationer är avgörande för att sköra äldre ska få vård och omsorg av hög kvalitet som tillgodoser deras behov. Det finns många utmaningar för att få en tillfredsställande vård- och omsorgskedja. Det kan bland annat handla om brister i kommunikationen och informationsöverföringen mellan olika aktörer, eller att resurserna inte följer samma flöde eller process som den äldre. Ytterligare en utmaning handlar om aktörernas kunskap om och tilltro till de andra aktörernas kompetens, förutsättningar och förmåga. Samverkan mellan kommuner och landsting och mellan olika yrkesgrupper har varit en utmaning under lång tid. Detta har uppmärksammats i en rad utredningar och rapporter. Kommuner och landsting har också genomfört många olika förbättringar under årens lopp. Ett exempel är den lagstadgade skyldigheten i både hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och socialtjänstlagen (SoL) att upprätta 19 20 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre figur 2: Andel kommuner per län och region där all kommunal hälso- och sjukvårdspersonal är ansluten till NPÖ. Blekinge Jämtland Norrbotten Örebro Jönköping Kalmar Västmanland Södermanland Värmland RIKET Halland Östergötland Gävleborg Uppsala Dalarna Skåne Kronoberg Västerbotten Stockholm Västra Götaland Gotland 0 20 40 60 80 100 Procent Källa: E-hälsa i kommunerna, redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna, Socialstyrelsen 2014. . figur 3: Antal vårddygn för utskrivningsklara patienter över 65 år som varit utskrivningsklara, genomsnitt januari–september 2014, per län. Kronoberg Kalmar Blekinge Västra Götaland Gävleborg Jämtland Skåne Stockholm Jönköping Halland RIKET Västernorrland Västmanland Värmland Dalarna Norrbotten Västerbotten Östergötland Södermanland Gotland Uppsala Örebro 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Antal vårddygn Källa: SKL:s databas för utskrivningsklara patienter. sammanhållen vård och omsorg en samordnad individuell plan, en så kallad SIP. Denna plan ska upprättas när en person behöver insatser från både socialtjänsten (äldreomsorgen) och hälso- och sjukvården. Ett annat exempel på utveckling är införandet av Nationell patientöversikt (NPÖ). NPÖ är ett webbaserat system där personal hos en vårdgivare kan läsa i en annan vårdgivares journal om en gemensam patient, under förutsättning att patienten har gett sitt samtycke. Vårdgivarna måste ha en särskild anslutning för att information i journaler ska bli tillgänglig för andra vårdgivare. Alla landsting och regioner är anslutna, liksom många kommuner och enskilda vårdgivare. Här pågår ett nationellt samordnat utvecklingsarbete, som baseras på intentionerna i Nationell eHälsa - strategi för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram nyckeltal för utvecklingen av e-hälsa i kommunerna. I figur 2 redovisas andel kommuner per län där all kommunal hälso- och sjukvårdspersonal är ansluten till NPÖ. Påverkbar sjukhusvård för äldre I och med satsningen på gruppen mest sjuka äldre finns det idag mer kunskap om vad som orsakar återinskrivningar bland äldre. Personer i särskilt boende har färre inläggningar på sjukhus än äldre i ordinärt boende, trots att äldre i särskilt boende oftare är multisjuka och sköra. Av alla inläggningar på sjukhus för personer över 65 år återinskrivs cirka 20 procent, och oftast inom 10 dagar efter utskrivning från sjukhus. Det är några få diagnoser som står för 80 procent av den slutenvård som bedöms gå att påverka om vården och omsorgen hade varit mer sammanhållen ur den äldres perspektiv. Det finns stora regionala skillnader och variationer som inte kan förklaras av slumpen, socioekonomiska faktorer eller befolkningens ålderssammansättning. Det handlar mer om lokala arbetssätt och hur väl vårdens och omsorgens aktörer lyckas hantera utmaningarna för att klara en sammanhållen vård och omsorg. Ungefär 150 000 av de äldres besök på akutmottagningar hade kunnat tas om hand i primärvården eller i äldreomsorgen [16]. Betalningsansvar och utskrivningsklara Ett annat sätt att belysa utmaningarna med en effektiv och säker vård- och omsorgsprocess är andelen utskrivningsklara personer över 65 år som vistats på sjukhus. En person är utskrivningsklar om den behandlande läkaren bedömer att han eller hon inte längre behöver slutenvård på sjukhus. Om läkaren bedömer att personen ifråga inte klarar sig på egen hand efter utskrivningen ska läkaren kalla till vårdplanering. Kommunen och primärvården kan komma att överta ansvaret för den fortsatta vården och omsorgen. Betalningsansvarslagen ger kommunen rätt till fem dagars frist för att möjliggöra planering av fortsatt vård och omsorg. Från den sjätte dagen måste kommunen betala för varje vårddygn som den utskrivningsklara personen är kvar i sjukhusvård. Av figur 3 framgår att det är stor spridning i landet, över antalet vårddygn för utskrivningsklara personer över 65 år. Bättre liv för sjuka äldre Regeringens satsning för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka äldre pågick mellan åren 2011 och 2014. Målet var att få hemsjukvård, äldreomsorg, vårdcentraler och sjukhusvård att samverka bättre kring sköra äldre. SKL har samordnat insatserna som omfattat vård och omsorg till äldre i alla kommuner, landsting och regioner. Satsningen har verkat för • god demensvård • god läkemedelsanvändning • god vård i livets slutskede • sammanhållen vård och omsorg • riskförebyggande arbetssätt. Även enskilda utförare har omfattats av satsningen. Med hjälp av bland annat prestationsersättning och ett strukturerat och systematiskt arbetssätt har SKL konstaterat tydliga förbättringar på många områden, bland annat en minskning av olämpliga läkemedel för äldre och en bättre vård i livets slutskede. Men det finns mycket kvar att göra, bland annat att säkra det systematiska och strukturerade arbetssättet som leder till en bättre vård och omsorg för den äldre i ordinärt boende. Inom kommunal vård och omsorg har många kommuner utvecklat varianter på trygg hemgång eller hemtjänst. Exempel finns bland annat från Sollefteå, Karlskrona och Lidköping. Trygg hemgång innebär att den äldre personen som nyss skrivits ut från sjukhus möts upp med mycket resurser de första dagarna kombinerat med upprepad vårdplanering. Detta koncept har visat sig skapa trygghet för den äldre och bidrar till färre återinskrivningar på sjukhus. Många sjukhus har börjat arbeta strukturerat med säker utskrivning som innefattar skriftlig och muntlig information till den äldre, och de ringer upp den äldre inom 72 timmar efter utskrivningen. Inom primärvården pekar många på att kontinuitet i vårdrelationen har stor betydelse. Att få ett direktnummer till sin egen sjuksköterska är ett exempel som skapar trygghet. Dessa vårdcentraler inrättar särskilda äldresjuksköterskor. Mobila team som bemannas med distriktsläkare och sjuksköterskor finns bland annat i Umeå. De mest sjuka äldre har av naturliga skäl ett särskilt stort behov av en individanpassad, samordnad och kontinuerlig vård och omsorg. En sådan vård och omsorg ställer höga krav på helhetssyn, kontinuitet och samverkan över specialitets-, professions- och organisationsgränser. 21 22 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Webbkollen Webbkollen är ett intervjuverktyg som utvecklats inom satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Genom att intervjua äldre personer om deras upplevelse av information och trygghet i samband med vård och omsorg får man en bättre förståelse för vad som skapar trygghet i vardagen för sjuka äldre personer. Det finns olika standardiserade intervjumallar beroende på situationen. Till och med september 2014 fanns resultat från cirka 17 000 intervjuer inrapporterade i en databas som SKL administrerar. Webbkollen används av vård- och omsorgspersonal för att genomföra trygghetsskapande samtal med sköra äldre personer. Samtalet kan genomföras på sjukhus, via telefonsamtal eller vid ett personligt besök. Personalen kan också använda resultatet för förbättringsarbete. I resultaten av samtalen ses ett mönster: • Många kommer tillbaka till sjukhuset av samma orsak som de vårdades för vid förra sjukhusvistelsen. • Vanliga orsaker till återinskrivning på sjukhus är andningsrelaterade besvär, ”ingen ork” och yrsel. • Ambulans är det vanligaste transportsättet till sjukhus och i de flesta fall är det närstående eller den sjuke själv som tagit initiativet. • Många uppger att de hade kunnat stanna kvar hemma om de fått annan hjälp. • Långt ifrån alla upplever att de är delaktiga i planeringen inför sin hemgång eller att de fått information om vad som planerats. Det finns också påtagliga förbättringar över de senaste åren. Allt fler äldre får med sig skriftlig information om sina läkemedel efter sjukhusvistelsen och om de fortsatta vård- och omsorgskontakterna. De äldre uppfattar detta som positivt och både de äldre och de anhöriga känner en ökad trygghet. Hälso- och sjukvård i ordinärt boende, eller ”hemsjukvård” Kommunerna har i många år ansvarat för hälso- och sjukvård i särskilt boende och dagverksamhet (exklusive läkarinsatser) enligt 18 § i hälso- och sjukvårdslagen. Ansvaret för basal hälso- och sjukvård i det egna hemmet, hemsjukvård, har varit splittrat de senaste decennierna. I vissa län har kommunerna haft ansvar och i andra län har landstinget haft ansvaret. Under de senaste fem åren har hemsjukvården i ordinärt boende kommunaliserats och ansvaret har flyttats från landstingen till kommunerna i nästan hela landet. Det innebär att kommunerna ansvarar för hälso- och sjukvård i både ordinärt boende och i särskilt boende i nästan alla kommuner. Den exakta gränsdragningen mellan de båda hälso- och sjukvårdshuvudmännen kan se olika ut mellan länen. Stockholms län är det enda län (undantaget Norrtälje kommun) där landstinget fortfarande ansvarar för hem- sjukvården. Landstingen och regionerna ansvarar fortfarande för den så kallade avancerade hemsjukvården, som enkelt kan beskrivas som specialistvård i det egna hemmet i stället för på sjukhus. Hemsjukvård handlar om hälso- och sjukvårdande insatser, på primärvårdsnivå, som personalen utför i den enskildes hem. Insatserna kan vara omvårdande eller rehabiliterande och utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut eller fysioterapeut. Insatserna kan också utföras av en undersköterska i hemtjänst som delgivits delegation från ansvarig legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Den äldre personen blir inskriven i hemsjukvård utifrån kommunernas och landstingets kriterier i respektive län. Det är oftast läkare i primärvården som beslutar om inskrivning i hemsjukvård. För att få hemsjukvård ska den enskilde ha svårigheter att ta sig till en vårdcentral eller ha behov av hälso- och sjukvård upprepade gånger under veckan, och kanske vid olika tidpunkter på dygnet. Hemsjukvårdens insatser är många och inte knutna till specifika diagnoser. Den hjälp den enskilde kan få är till exempel att hantera medicin och läkemedel, sår, rehabilitering, hjälpmedel, smärtlindring, injektioner, näringsintag genom dropp och sond, med mera. Allt fler hälso- och sjukvårdande insatser kan utföras säkert i den enskildes hem. I Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning 2014 ingår för första gången frågor om hemsjukvård. Resultatet visar att andelen personer, 65 år och äldre i hemsjukvård som har en aktuell vårdplan uppgår till 78 procent i riket. Andelen äldre med aktuell vårdplan i verksamheter som drivs i enskild regi är 84 procent, jämfört med 77 procent för verksamheter som drivs i offentlig regi. Det finns geografiska skillnader, och spridningen är stor mellan länen. Andelen äldre med aktuell vårdplan varierar från cirka 17 procent på Gotland till 93 procent i Skåne län. Det är 33 procent som har både hemtjänst och hemsjukvård. Det är en betydligt lägre andel äldre med hemsjukvård som har en aktuell vårdplan, jämfört med genomförandeplaner i hemtjänsten. Enligt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) är de äldre personerna nöjda med hemsjukvården. Många äldre (77 procent) menar att de haft en dialog med hälso- och sjukvårdspersonalen om den hälso- och sjukvård och rehabilitering de får. Det finns dock äldre som har svårt att få hjälp av en fysioterapeut i hemmet. Kontinuitet i kontakten med läkaren är uppskattat. Många av de äldre saknade dock en sådan kontakt, och upplever uppföljning av behandling av sina diagnoser och sjukdomar som otrygg och besvärlig [22]. sammanhållen vård och omsorg Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Sammanhållen vård och omsorg handlar inte bara om samverkan mellan kommuner och landsting som organisationer. Det handlar också om det vardagliga samarbetet mellan olika professioner som finns nära den äldre personen. Det kan vara primärvårdsläkaren som skriver ut läkemedel, fysioterapeuten i kommunal hälso- och sjukvård som ordinerar balansträning och undersköterskan på det särskilda boendet som hjälper till med balansträningen. I årets rapport har vi valt att fokusera på 15 indikatorer för att beskriva sammanhållen vård och omsorg mellan och inom organisationer och professioner. Dessa indikatorer ska fånga aspekter av kvaliteten för den äldre. Indikatorerna för sammanhållen vård och omsorg är: • Fallskador som leder till sjukhusvård, personer över 80 år. • Frakturer på lår och höft, personer över 65 år. • Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende och särskilt boende (två stycken). • Tillgodosedda rehabiliteringsbehov 12 månader efter stroke, personer över 65 år. • Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, personer över 65 år. • Brytpunktssamtal, personer över 65 år. • Smärtskattning sista levnadsveckan, personer över 65 år. • Smärtlindring, personer över 65 år. • Eftersamtal, personer över 65 år. • Tio eller fler läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. • Olämpliga läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. • Användning av antipsykotiska läkemedel, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. • Tre eller fler psykofarmaka, personer över 75 år med hemtjänst eller särskilt boende. • Information på kommunens webb. Indikatorutveckling inom området sammanhållen vård och omsorg Socialstyrelsen har i uppdrag att utveckla indikatorer som beskriver vård- och omsorgsprocesser, rehabilitering och socialtjänstens äldreomsorg för gruppen äldre och mest sjuka äldre. Arbetet bedrivs i samråd med SKL, Famna, Vårdföretagarna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) och Fysioterapeuterna. Utvecklingen av indikatorerna har i år bidragit till att vi kan publicera indikatorn frakturer på lår och höft. Projektet ska på sikt bidra till att ytterligare indikatorer som beskriver den sammanhållna vården och omsorgen för äldre och mest sjuka äldre kan publiceras. Utveckling av ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt inom äldreomsorgen pågår, vilket innebär att handläggare och utförare ska ha ett gemensamt språk för strukturerad dokumentation av individens behov samt av mål och resultat. Socialstyrelsen har utvecklat modellen Äldres behov i centrum, ÄBIC, för detta. Målet är att utveckla personalens arbetssätt, dokumentation och uppföljning så att äldre personer i hela landet ska få stöd och hjälp av god kvalitet utifrån sina individuella behov. Detta skapar förutsättningar för lokal uppföljning, öppna jämförelser och utveckling av den nationella statistiken med enhetliga uppgifter om bland annat äldre personers behov. Det pågår också ett arbete med process-id inom äldreomsorgen, på samma sätt som gjorts inom hälso- och sjukvården, för att kunna följa vård- och omsorgsprocesser. Hälsoärende är ett centralt begrepp i den nationella informationsstrukturen (NI) och anses i kombination med ett vårdprocess-id möta behovet av att hålla samman information om en individanpassad vårdprocess. Syftet med gemensamma process-id och hälsoärenden är att hålla ihop informationen mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen ska utveckla statistiken över äldres vård och omsorg så att den samlas in och presenteras månadsvis. Den nya insamlingen innebär att registret över socialtjänstinsatser till äldre och till personer med funktionsnedsättning ger den totala statistiken över beslutade och verkställda insatser under året. Socialstyrelsen har i dagsläget inte rätt att samla in personuppgifter som inhämtats från primärvården eller att behandla primärvårdsuppgifter och uppgifter om äldres behov av äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård. En fortsätt dialog mellan Socialstyrelsen och regeringen kommer därför vara avgörande för att skapa förutsättningar för den framtida statistikutvecklingen [17]. I dagsläget saknas det statistik om såväl omfattningen som innehållet av den kommunala hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att ta fram en mer användbar statistik och håller på att utarbeta förslag på en klassifikation av vårdåtgärder för den kommunala hälsooch sjukvården. Det finns sedan länge en sådan klassifikation för landstingets hälso- och sjukvård. Denna typ av uppgifter om den kommunala hälso- och sjukvården skulle ge en bättre helhetsbild av kommunal hälso- och sjukvård och ge ett bättre underlag för analys och planering. Socialstyrelsen har tagit fram en utvecklingsplan för nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Statistiken bör utvecklas för att kunna följa och analysera vården och omsorgen om äldre på ett bra sätt i framtiden. Flera förordningar behöver ändras för att kunna samla in och behandla uppgifter från primärvården och kommunal hälso- och sjukvård. Utvecklingsplanen fokuserar på uppgifter om socialtjänsten och den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för enligt 18 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL [28]. 23 24 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Riskförebyggande vård och omsorg De indikatorer som beskrivs i följande avsnitt är fallskador och fraktur på lår och höft samt åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för ordinärt boende och särskilt boende. Tidigare har vi publicerat fyra indikatorer för att beskriva kommunernas riskförebyggande arbete på särskilt boende; åtgärder vid risk för fall, åtgärder vid risk för undernäring, åtgärder vid risk för trycksår och åtgärder vid risk för nedsatt munhälsa. I årets rapport har vi slagit ihop dessa fyra indikatorer till en indikator som speglar det övergripande riskförebyggande arbetet dels för särskilt boende dels för ordinärt boende.. Resultaten för indikatorerna redovisas redovisas sist i avsnittet för riskförebyggande vård och omsorg. Vi beskriver också de riskförebyggande åtgärder för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa som registreras i det nationella kvalitetsregistret Senior Alert. Resultat på kommunnivå presenteras i bilaga 1. Fall och fallskador Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall. Fallrisken ökar med stigande ålder, bland annat på grund av muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga samt sjukdom. Vissa typer av läkemedel utgör en ökad risk för fallolyckor [18]. Var tredje person 65 år och äldre som bor i eget boende faller minst en gång per år. I särskilda boenden är frekvensen högre och på sjukhus inträffar många fallolyckor. Ungefär tio procent av fallolyckorna resulterar i en allvarlig skada, och en till två procent i en höftfraktur [19]. Fallskador i den äldre befolkningen redovisas genom indikatorn: • Antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre. Antalet fallskador i riket har ökat från 57 till 61 per 1 000 invånare 80 år och äldre mellan åren 2007 och 2013. Mellan åren 2011 och 2013 ökade antalet fallskador för kvinnor från 65 till 69, och för män från 43 till 48. År 2013 låg fallskadorna i riket dock på samma nivå som 2012, vilket tyder på att fallskadorna åtminstone inte tycks ha ökat mellan 2012 och 2013. Fallskador är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Antalet fallskador på kommunnivå varierar mellan 30 och 84 fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre (medelvärde 2011–2013). Det är viktigt att varje kommun och landsting eller region tolkar sina egna resultat baserat på de lokala förutsättningarna. I Socialstyrelsens statistikdatabas finns möjlighet att ta fram uppgifter om skador på kommunnivå1. 1 www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/yttreorsakertillskadorochforgiftningar. sammanhållen vård och omsorg figur 4: Kommunerna fördelade efter antal personer med fraktur på lår och höft per 100 000 invånare över 65 år. Antal kommuner 25 20 15 10 5 0 500 750 Kommuner med: l 25 % lägsta värden 1000 l 50 % mellersta värden 1250 l 25 % högsta värden 1500 Antal per personer med frakturer Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 2014. Frakturer på lår och höft Fall, undernäring, trycksår och munhälsa Många fall leder till frakturer på lår och höft. Personer med höftfrakturer har en medelålder strax över 80 år och har ofta andra sjukdomar som kräver stora resurser inom sjukvård och kommunal omsorg. Kostnaden för höftfrakturer och rehabilitering är 1,5 miljarder årligen [20]. Höft- och lårfrakturer bland den äldre befolkningen redovisas genom indikatorn: • Antal personer med frakturer på lår och höft per 100 000 invånare 65 år och äldre. Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och problem med munhälsan. Det förebyggande arbetet innefattar flera olika yrkeskategorier och en mängd olika delaspekter och arbetsmoment. För att få goda resultat behövs ofta en bra samverkan mellan olika yrkesgrupper inom kommunen och landstinget och mellan huvudmännen. Antalet frakturer på lår och höft har minskat något mellan åren 2010 och 2013. För perioden 2010–2012 var antalet frakturer per 100 000 invånare 65 år och äldre 982, och perioden 2011–2013 var antalet frakturer 947. Höftfrakturerna har minskat hos både kvinnor och män. På kommunnivå varierar antalet mellan 515 och 1 443 frakturer per 100 000 invånare 65 år och äldre. Spridningen bland kommunerna framgår av figur 4. Förebyggande åtgärder för fall Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen, framför allt i form av lidande och försämrad livskvalitet, till exempel svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Varje verksamhet som vårdar patienter med risk för fall ska ha rutiner för att förebygga fall. Rutinerna ska innefatta både medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder.2 Riskförebyggande åtgärder som registreras i Senior Alert är exempelvis: • information och undervisning om hälsa och ohälsa som kan påverka risken för fall • assistans vid personlig vård och förflyttning • fysisk aktivitet och balansträning • läkemedelsgenomgångar • hjälpmedelsförskrivning. 2 www.socialstyrelsen.se/patientsakerhet/forbattra/forebyggafallskador 25 26 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Förebyggande åtgärder för undernäring Ett bra näringstillstånd är nödvändigt för att undvika eller övervinna sjukdomar, återfå hälsan efter en sjukdom och orka vara aktiv. Undernäring kan få följdeffekter som depression, infektioner, svårigheter att klara lindriga sjukdomar och trycksår. En person som är 65 år eller äldre anses vara i riskzonen för att utveckla undernäring om han eller hon har någon av följande tre riskfaktorer: • ofrivillig viktförlust • lågt BMI (body mass index) • svårigheter att äta normalt. Kommuner och landsting eller regioner behöver samarbeta eftersom trycksår kan uppstå både i det särskilda boendet och i samband med en inläggning på sjukhus. Det förutsätter att respektive huvudman informerar om enskilda äldre som har en förhöjd risk för trycksår. Riskförebyggande åtgärder som registreras i Senior Alert är exempelvis: • regelbunden bedömning av huden och hudvård • tryckutjämnande underlag • näringsdryck och berikad kost • kroppspositionering och regelbundna lägesändringar. När en riskbedömning har visat att en person riskerar att bli undernärd är det viktigt att sätta in åtgärder för att förebygga risken för undernäring. Verksamheterna ska registrera åtgärder i Senior Alert, även när en person väljer att avböja förebyggande åtgärder för undernäring. Riskförebyggande åtgärder som registreras i Senior Alert är exempelvis: • regelbunden vägning • läkemedelsgenomgångar • regelbunden registrering av närings- och vätskeintag. Förebyggande åtgärder för munhälsa Munhälsan är viktig eftersom personer som har stora problem med munhälsan lättare blir undernärda. Problem med munhälsan kan medföra flera problem för den äldre. Exempelvis har äldre undernärda personer ökad risk för att falla och skada sig. Att arbeta förebyggande med munhälsa är med andra ord en viktig del i vård- och omsorgsarbetet. Riskförebyggande åtgärder som registreras i Senior Alert är exempelvis: • assistans vid tandborstning • protesrengöring • kontakt med och remiss till tandläkare • åtgärder mot muntorrhet. Nya föreskrifter Socialstyrelsen har tagit fram nya föreskrifter för att förebygga och behandla undernäring som börjar gälla den 1 januari 2015. De bindande reglerna ställer krav på rutiner inom sjukvården, äldreomsorgen och vissa boendeformer för personer med funktionsnedsättning. Som ett komplement till föreskrifterna har Socialstyrelsen sedan tidigare tagit fram en vägledning; Näring för god vård och omsorg. I den finns praktiskt stöd till hur vården och omsorgen kan arbeta för att förebygga och behandla undernäring. Förebyggande åtgärder för trycksår Risken för trycksår ökar framför allt bland personer med nedsatt rörelseförmåga eller gångförmåga, minskat födooch vätskeintag samt försämrat allmäntillstånd. Den ökar också bland personer som av olika skäl är stillaliggande eller rullstolsburna. Andra riskfaktorer är till exempel inkontinens och undernäring. Trycksår kan bli en grogrund för bakterier som kan orsaka sårinfektioner och smärta. Trycksår kan därför kraftigt försämra äldres livskvalitet under deras sista tid i livet. Det är viktigt att alla yrkeskategorier inom vården och omsorgen snabbt identifierar personer som riskerar att utveckla trycksår och sätter in förebyggande åtgärder. Det går att identifiera dessa personer genom att göra en systematisk bedömning, till exempel med hjälp av etablerade instrument såsom Nortonskalan eller Risk Assessment for Pressure Score (RAPS). Förebyggande åtgärder totalt Syftet med de två nya indikatorerna är att fånga de sammanvägda åtgärderna vid risk för fall, undernäring, trycksår och dålig munhälsa för personer över 65 år som personalen har bedömt har en risk för minst en av komponenterna. Det är eftersträvansvärt att ligga så nära 100 procent som möjligt. Det betyder att verksamheten har satt in minst en förebyggande åtgärd för alla som har fått en riskbedömning. I figur 5 redovisar vi spridningen av alla riskförebyggande åtgärder för äldre i ordinärt boende som är inskrivna i hemsjukvården. Figur 6 visar spridningen för äldre i särskilt boende. Resultatet för indikatorn som gäller ordinärt boende (hemsjukvård) visar att på riksnivå har 34 procent av de som bedömts ha risk för ett eller flera av områdena, även fått minst en åtgärd per område. Andelen registrerade åtgärder för kvinnor är 34 procent, och 32 procent för män. Spridningen mellan kommunerna är stor och resultaten varierar mellan 0 och 88 procent. Var tredje person som bedömts ha risk för något eller flera av områdena fall, undernäring, trycksår eller dålig munhälsa har fått minst en förebyggande åtgärd. Det är en något högre andel kvinnor än män som fått förebyggande åtgärder. Täckningsgraden är dock fortfarande ganska låg. Detta innebär att många kommuner för 2014 saknar uppgift. Det finns geografiska skillnader när det gäller registreringarna i Senior Alert för riskförebyggande arbete i ordinärt boende. sammanhållen vård och omsorg figur 5: Kommunerna fördelade efter andel riskförebyggande åtgärder vid risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för personer 65 år och äldre i ordinärt boende, 2013–2014. Antal kommuner 20 15 10 5 0 0 25 Kommuner med: 50 l 25 % lägsta värden l 50 % mellersta värden 75 l 25 % högsta värden 100 Procent Källa: Senior Alert och Registret för socialtjänstinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. figur 6: Kommunerna fördelade efter andel riskförebyggande åtgärder vid risk för fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa för personer 65 år och äldre i särskilt boende, 2013–2014. Antal kommuner 20 15 10 5 0 0 25 Kommuner med: 50 l 25 % lägsta värden l 50 % mellersta värden 75 l 25 % högsta värden Källa: Senior Alert och Registret för socialtjänstinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning, Socialstyrelsen. 100 Procent 27 28 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Samtliga, eller nästan alla kommuner i Värmland, Örebro, Jämtland och Gävleborg har ett resultat på denna indikator, men det finns län där ingen kommun har ett resultat. Bäst resultat har Söderhamn och Ovanåker i Gävleborg. Resultatet för indikatorn som gäller särskilt boende visar att på riksnivå har 55 procent av de som har bedömts ha risk för ett eller flera av områdena, även fått minst en åtgärd per område. Resultatet är lika för kvinnor och män, 55 procent. Det finns en stor spridning av resultat bland kommunerna. Resultaten varierar mellan 0 och 94 procent. Urininkontinens Kvalitetsregistret Senior Alert har från och med år 2014 även gjort det möjligt att registrera vård- och omsorgsinsatser för personer med urininkontinens. I årets rapport kommer vi dock inte att presentera indikatorer för urininkontinens. Indikatorerna för urininkontinens kommer att redovisas inom ramen för öppna jämförelser när en högre täckningsgrad uppnås i Senior Alert.. I Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning 2014 till hemtjänst, hemsjukvård och särskilt boende finns frågor som rör området urininkontinens och blåsdysfunktion. Enkätsvaren visar att i riket har 50 procent av personerna som är 65 år och äldre i särskilt boende en aktuell basal utredning för urinläckage.3 Andelen personer 65 år och äldre i särskilt boende som har individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel är på riksnivå 85 procent. Andelen basala utredningar är betydligt högre i särskilda boenden som drivs i enskild regi, 70 procent, jämfört med 44 procent för boenden som drivs i offentlig regi. Det är också en högre andel äldre som har individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel inom enskild regi, 90 procent, medan 83 procent har det inom offentlig regi [21]. Självständighet, rehabilitering och hjälpmedel Enligt socialtjänstlagen (SoL) ska insatser bidra till att de äldre får ett värdigt liv och känner välbefinnande. Dessutom ska kommunerna verka för att äldre ska kunna leva och bo självständigt under trygga förhållanden med en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra (5 kap. 4 § SoL). För att personer med försämrad fysisk och psykisk förmåga ska kunna bo självständigt så behöver vård- och omsorgsinsatserna kompensera de försämrade eller förlorade förmågorna. En del i att skapa förutsättningar för ett självständigt och aktivt liv är förebyggande insatser och rehabilitering. Rehabilitering ska bidra till att en person med funktionsnedsättning återvinner eller bibehåller sin funktionsförmåga och har förutsättningar för ett självständigt liv. Rehabiliterande insatser är oftast individanpassade och 3 Aktuell basal utredning innebär att den inte är äldre än tolv månader vid mättillfället den 3 mars 2014 (Socialstyrelsen, Kommun- och enhetsundersökningen 2014). målinriktade och genomförs under en avgränsad tidsperiod. Det kan handla om att träna balans och återfå rörelseförmågan efter en sjukdom eller skada. Tabell 4 visar möjligheten och tillgången till aktiviteter och träning i särskilt boende 2014. Resultatet visar att merparten av enheterna erbjuder tre eller fler aktiviteter i veckan. Det är 66 procent av enheterna som erbjuder styrke- eller balansträning varje vecka och 48 procent av enheterna som har tillgång till en träningslokal. Tabell 5 visar hur de äldre själva skattar sin möjlighet att förflytta sig inomhus. Resultatet visar att nästan hälften av individerna i särskilt boende, oavsett ålder eller kön, inte kan eller har stora svårigheter att förflytta sig själva. Inom hemtjänsten är det en större andel män än kvinnor som har svårigheter att förflytta sig och det är även vanligare att yngre personer med hemtjänst (65–79 år) har problem med att förflytta sig. Resultatet visar att många äldre upplever att den egna rörelseförmågan är begränsad. Rehabilitering är ett område där både landstingen och kommunerna har ett ansvar. Merparten av kommunerna har i dag tagit över ansvaret för hemsjukvården. Samtidigt ska kommunerna och landstingen samverka så att äldre som får hemsjukvård också får övrig vård och behandling, vilket även inkluderar hjälpmedel och förbrukningsartiklar (26 e § HSL). Kvalificerad rehabilitering utförs av legitimerad personal eller av andra yrkesgrupper på delegation av legitimerad personal. Sådan rehabilitering kan exem- tabell 4: Möjlighet till aktiviteter och träning i särskilt boende, 2014. Andel Andel enheter som erbjuder tillgång till aktiviteter tre eller fler gånger i veckan 88 Andel enheter med tillgång till träningslokal 48 Andel enheter som erbjuder styrketräning och balansträning en gång i veckan eller oftare 66 Källa: Kommun och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen. tabell 5: Andel (%) äldre som uppgav att de inte kunde förflytta sig själva eller hade stora svårigheter att förflytta sig själva, uppdelat på särskilt boende eller hemtjänst samt ålder och kön, 2014. Hemtjänst Ålder Män Särskilt boende Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 65–79 år 24 22 23 48 48 48 80 år eller äldre 21 19 20 47 48 48 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. sammanhållen vård och omsorg pelvis vara balansträning och att återfå rörelseförmåga efter skada och sjukdom. För att bibehålla förmågor behövs även insatser av vardaglig karaktär, så kallad vardagsrehabilitering. Sådana insatser kan innebära att personalen uppmuntrar och stödjer den äldre att utföra aktiviteter i vardagen, exempelvis städning eller påklädning. För att lyckas med rehabilitering eller för att skapa förutsättningar för ett självständigt liv kan äldre dessutom behöva hjälpmedel. Både kommunerna och landstingen ska ge den äldre möjligheten att välja hjälpmedel. Dessutom ska personalen planera rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i samverkan med den äldre (3 b § HSL). Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har i sin tillsyn iakttagit att kommunernas och landstingens samordning av informationsöverföring försvåras när det finns flera olika vårdgivare och huvudmän inom hemsjukvård, rehabilitering och hemtjänst. Det gäller inte minst rehabilitering. Fysioterapeuter och arbetsterapeuter arbetar ofta vid sidan om det gemensamma informationssystemet mellan landsting och kommun. Ansvarsfördelningen mellan vårdgivare kan dessutom vara oklar. Sammantaget inverkar detta på möjligheterna till samarbete i frågor om rehabilitering mellan olika huvudmän och vårdgivare [22]. Rehabilitering och funktionsförmåga efter stroke Stroke är en av våra stora folksjukdomar och kräver insatser från både kommunerna och landstingen. Resultatet som rör insatserna till personer som haft stroke ger en signal om kvaliteten i den sammantagna vården och i omsorgen för äldre med stora och varierande behov. Efter det akuta skedet på sjukhus krävs i regel omfattande rehabiliterande, medicinska och sociala insatser samt hjälpmedel där många olika yrkesgrupper, från både landstinget och kommunen, behöver samarbeta runt den äldre. Vi presenterar två indikatorer som rör rehabilitering efter stroke: • Andel äldre som tolv månader efter stroke uppgav att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda. • Andel äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp. Resultatet för kommunerna redovisas i bilaga 1. Indikatorn för tillgodosedda rehabiliteringsbehov visar hur stor andel av strokepatienterna över 65 år som anser att deras rehabiliteringsbehov har blivit tillgodosedda tolv månader efter att de insjuknat. Syftet med indikatorn är att spegla kvaliteten i rehabiliteringskedjan. Detta omfattar även samarbetet mellan kommunerna och landstingen. Årets resultat, som bygger på material från åren 2011–2013, visar att 56 procent av de äldre är nöjda med sin rehabilitering, vilket är ett oförändrat resultat jämfört med förra årets rapport. Bland kommunerna varierar resultaten från en andel på 27 till 80 procent. Män är i högre utsträckning nöjda med sin rehabilitering än kvinnor. Bland männen var det 58 procent som uppgav att de var nöjda jämfört med 54 procent av kvinnorna. Uppgifterna kommer från kvalitetsregistret Riks-Stroke. En indikator visar andelen äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp, det vill säga lever ett självständigt liv. Denna indikator handlar både om det akuta omhändertagandet och om de efterföljande rehabiliteringsinsatserna. Resultatet kan även påverkas av närståendes och äldreomsorgens övriga stödinsatser. En hög andel är ett bra värde. Andelen äldre som var oberoende av hjälp för åren 2011–2013 är 67 procent. Andelen har ökat med fyra procentenheter sedan den förra rapporten, där resultaten byggde på material från åren 2010 – 2012. Bland kommunerna varierar andelen äldre som lever självständigt efter en stroke från 38 till 87 procent. Det var 74 procent av männen och 60 procent av kvinnorna som var oberoende av hjälp. Vård i livets slut Den palliativa vården i livets slutskede handlar om att se till den äldre döende personens hela situation. Det handlar om att lindra ångest och smärta, aptitlöshet, illamående, klåda och sömnsvårigheter. Den palliativa vården ska ges i nära samarbete med den döende, närstående och personal från olika yrkesgrupper, till exempel undersköterskor, läkare och sjuksköterskor. En god palliativ vård utgår från fyra hörnstenar: 1. symtomlindring 2.multiprofessionellt samarbete 3. kontinuitet och kommunikation mellan den sjuke, närstående och personal 4.stöd till närstående som ofta står för stora insatser i vården och omsorgen av den döende. Den palliativa vården ska omfatta alla, oavsett ålder och diagnos. Vård i livets slutskede finns i grupp 1 av 4 i riktlinjerna för vårdens prioriteringar, vilket innebär högsta prioritet. Palliativ vård innebär också att personalen tar hänsyn till den döende personens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt ger ett organiserat stöd till närstående [23]. Palliativ vård är en helhetsvård. Den inkluderar insatser från flera kompetenser och ofta från flera huvudmän, bland annat genom gemensam vårdplanering och informationsöverföring. Därför är vården i livets slutskede en viktig indikation på samverkan och en sammanhållen vård och omsorg. Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer för god palliativ vård för personer över 65 år, varav vi redovisar fyra i denna rapport: • brytpunktssamtal • smärtskattning under sista levnadsveckan • behovsordination av opioid (smärtlindring) • eftersamtal. 29 30 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Vi presenterar resultat för samtliga indikatorer på kommunnivå i bilaga 1. Indikatorerna baseras på registrering i Svenska Palliativregistret. Täckningsgraden varierar mellan kommunerna. Detta är viktigt att ta hänsyn till vid analys av resultatet. Brytpunktssamtal En viktig aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att den äldre personen är väl informerad om sin situation. Brytpunktssamtal handlar om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, och samtalet förs mellan ansvarig eller tjänstgörande läkare och den äldre. I samtalet diskuterar läkaren och den äldre innehållet i den fortsatta vården och omsorgen utifrån den äldres tillstånd, behov och önskemål. Att vara informerad har ett värde i sig och ger den äldre möjlighet att själv fatta självständiga beslut om hur hon eller han vill ha det under den sista tiden. Det kan handla om att bestämma var man ska dö samt hinna träffa och ta farväl av sina närstående. Indikatorn brytpunktssamtal visar hur stor andel av de över 65 år där dödsfallet var väntat som fick ett brytpunktssamtal före döden och som registrerades i Svenska Palliativregistret. En hög andel är ett bra värde på indikatorn. Av dem som avled hade i genomsnitt 58 procent fått besked om att de var döende av en läkare, eller av en läkare och sjuksköterska tillsammans. Resultatet har förbättrats med åtta procentenheter jämfört med samma mätperiod förra året. Andelen män som fick ett brytpunktssamtal är något högre, 59 procent jämfört med 56 procent av kvinnorna. Skillnaden mellan män och kvinnor ligger på samma nivå som de senaste åren. Kommunernas resultat varierar mellan 17 och 100 procent genomförda och registrerade brytpunktssamtal. Smärtskattning sista levnadsveckan Vård i livets slutskede inkluderar lindring av smärta, illamående eller andra plågsamma symtom. Den smärta och de besvär som en person upplever är unika och för att vårdoch omsorgspersonalen ska kunna erbjuda bästa möjliga smärtlindrande behandling måste de först göra en smärtskattning. Indikatorn smärtskattning sista levnadsveckan visar hur stor andel av de äldre där dödsfallet var väntat som under den sista levnadsveckan smärtskattades med till exempel visuell analog skala och numerisk skala (VAS/ NRS-skalan). Indikatorn gäller äldre, både i ordinärt boende och de i särskilt boende. Instrumenten bygger på att personalen med viss regelbundenhet ber den äldre ange hur ont hon eller han har just för stunden. Smärtanalys och regelbundna skattningar av smärtintensitet rekommenderas med efterföljande justering av smärtbehandlingen. Indikatorvärdet gäller andelen skattningar som registrerades i Svenska Palliativregistret. En hög andel är ett bra värde. Indikatorn omfattar de personer som kunde medverka i en smärtskattning och som är över 65 år oavsett boendeform. Resultatet visar att i genomsnitt 34 procent smärtskattades under sin sista levnadsvecka. Det är en ökning med nio procentenheter jämfört med föregående års resultat. En något högre andel kvinnor, 35 procent, smärtskattades, jämfört med 33 procent av männen. Även för denna indikator finns en spridning i resultatet, vilket framgår av figur 7. Mellan figur 7: Kommunerna fördelade efter andel som smärtskattades sista levnadsveckan 2013–2014. Antal kommuner 20 15 10 5 0 0 25 Kommuner med: Källa: Svenska Palliativregistret. 50 l 25 % lägsta värden l 50 % mellersta värden 75 l 25 % högsta värden 100 Procent sammanhållen vård och omsorg 0 och 88 procent av döende män och kvinnor i kommunerna smärtskattades. På riksnivå har en påtaglig förbättring skett sedan år 2012. Då smärtskattades 16 procent av de som registrerades i registret. Behovsordination av OPIOID, smärtlindring Hos personer i livets slutskede har uppskattningsvis 50–100 procent av de äldre smärta, och många av dessa upplever otillräcklig eller bristfällig smärtlindring. Detta kan påverka livskvaliteten och välbefinnandet. I en smärtanalys ingår bland annat att bedöma orsakerna till smärtan, smärtans mekanismer och den psykiska, sociala eller existentiella problematiken i samband med smärtan. Genom regelbundna skattningar av smärtintensiteten med hjälp av ett skattningsinstrument kan personal inom vård och omsorg följa upp och anpassa den smärtlindrande behandlingen. En individuellt anpassad smärtlindrande läkemedelsbehandling är nödvändig för en god palliativ vård. I Svenska Palliativregistret registrerar personalen i vilken utsträckning den äldre döende personen har ordinerats opioder före dödsfallet. En hög andel är ett bra värde på indikatorn. På nationell nivå fick 93 procent av de döende över 65 år, där dödsfallet var väntat, smärtlindring av opioid under den sista levnadsveckan. Det finns inga skillnader i resultat mellan kvinnor och män. På kommunnivå varierar andelen med smärtlindrande behandling av opioid mellan 66 och 100 procent. Eftersamtal En av hörnstenarna i den palliativa vården är stöd till närstående. En aspekt av detta stöd är att erbjuda ett så kallat eftersamtal, som är ett uppföljande samtal efter dödsfall. Under ett sådant samtal kan de närstående bland annat få svar på frågor om vad som hände under den sista tiden och personalen kan uppmärksamma om de närstående behöver stöd för att ta sig genom sorgearbetet. Indikatorn eftersamtal visar hur stor andel av de närstående som erbjöds ett eftersamtal. Indikatorn säger dock inget om huruvida samtalet genomfördes och inte heller något om formerna för och innehållet i ett sådant samtal. Ett bra värde på indikatorn är en hög andel. Resultatet visar att de närstående erbjöds ett eftersamtal i 67 procent av dödsfallen, vilket är en ökning med åtta procentenheter jämfört med förra mätperioden. Det finns ingen skillnad mellan hur ofta närstående till kvinnliga respektive manliga personer erbjuds ett eftersamtal. I kommunerna varierar resultaten mellan 66 och 100 procent. Läkemedel Läkemedelsbehandling ska bidra till förbättrad hälsa och ökad livskvalitet långt upp i åldrarna. Läkemedel är den vanligaste medicinska behandlingen för äldre personer, främst för de äldre i särskilda boendeformer men även för multisjuka äldre i ordinärt boende. Den omfattande läkemedelsanvändningen innebär en påtaglig risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner eftersom äldre är känsligare för läkemedel på grund av åldersrelaterade förändringar i kroppen som ökar känsligheten för många läkemedel [24]. Av alla akuta inläggningar av äldre på sjukhus beror 8 procent på läkemedelsbiverkningar [25]. De läkemedel som oftast orsakar biverkningar som leder till akuta inläggningar av äldre på sjukhus är hjärt- och kärlläkemedel, antikoagulantia (blodförtunnande medel), opioider (morfinbesläktade smärtstillande medel), cytostatika, antibiotika, psykofarmaka (främst antidepressiva), anti-inflammatoriska medel, diabetesmedel samt kortisonpreparat. De tillstånd som dessa läkemedel orsakar är bland annat blödningar, blodtrycksfall, hjärtrytmrubbningar, stroke och medvetandepåverkan [17]. I detta avsnitt redovisar vi fyra indikatorer för läkemedel bland äldre personer över 75 år: • andel personer med tio eller fler läkemedel • förekomst av olämpliga läkemedel för äldre • användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre • tre eller fler psykofarmaka. Indikatorerna bygger på data för personer 75 år och äldre i särskilt boende och ordinärt boende med hemtjänst. Det är viktigt att läkare, i samverkan med bland annat sjuksköterskor i kommunal hälso- och sjukvård, regelbundet ser över och kvalitetssäkrar individens läkemedelsanvändning i så kallade läkemedelsgenomgångar. Detta arbete involverar flera yrkesgrupper, vilket kräver en god samverkan för att få ett bra resultat. Grunderna för en god läkemedelsanvändning är att det finns indikation för behandlingen och att sjukdomen eller symtomen lindras av behandlingen. Behandlingen ska ge så få biverkningar som möjligt [26]. Läkemedelsgenomgångar En läkemedelsgenomgång är en metod för att följa upp, analysera och ompröva en individs läkemedelsanvändning på ett förutbestämt och systematiskt sätt (3 a kap. SOSFS 2011:1). Genomgångarna involverar ansvariga läkare och vid behov sjuksköterskor, undersköterskor och farmakologisk expertis, såsom apotekare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet med en enkel läkemedelsgenomgång är att kartlägga en persons samtliga ordinerade och använda läkemedel, kontrollera om läkemedelslistan är korrekt, samt bedöma om läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker. Enkla läkemedelsgenomgångar ska erbjudas 31 32 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre till personer som är 75 år eller äldre och som är ordinerade fem eller fler läkemedel, samt personer som har misstänkta eller konstaterade läkemedelsrelaterade problem (3 a kap. 1 och 3–5 § SOSFS 2000:1). En fördjupad läkemedelsgenomgång ska erbjudas till personer som efter en enkel läkemedelsgenomgång fortfarande har läkemedelsrelaterade problem eller om det finns en misstanke om sådana problem. En fördjupad läkemedelsgenomgång innebär en systematisk bedömning och omprövning av varje ordinerat läkemedel utifrån personens hälsotillstånd och behov. Syftet är att uppnå en ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling. Läkemedelsberättelser ska ingå i utskrivningsmeddelandet efter en sjukhusvistelse för att förbättra kommunikationen mellan sjukhusvården och primärvården. Av läkemedelsberättelsen ska det framgå vilka förändringar som har gjorts i personens läkemedelsbehandling under vårdtiden och orsaken till ändringarna (C3 a kap. 10–12, 15 och 17 § SOSFS 2000:1). Resultat från Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning 2014 visar att 35 procent av äldre personer i ordinärt boende med hemsjukvård hade en aktuell, enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång.4 Eftersom svarsfrekvensen för hemsjukvården var låg är jämförelser dock 4 Med aktuell läkemedelsgenomgång avses här att den inte är äldre än tolv månader. Mätperiod 3 mars 2013–3 mars 2014. osäkra. Andelen äldre i särskilda boenden som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året är 76 procent. Andelen läkemedelsgenomgångar är högre i boenden som drivs i enskild regi, 83 procent, jämfört med 74 procent för boenden i offentlig regi. Data från Webbkollen visar att det gjorts påtagliga förbättringar när det gäller antalet personer över 65 år som är utskrivna från sjukhus och som har fått med sig en läkemedelsberättelse. Tio eller fler läkemedel Samtidig behandling med tio eller fler läkemedel, regelbundet eller vid behov, innebär ökad risk för biverkningar, läkemedelsinteraktioner och bristande följsamhet till ordinationen. Det blir svårare att veta hur olika läkemedel samverkar för individer som tar många läkemedel och därför bör strävan vara att hålla antalet nere. Antalet läkemedel kan fungera som en riskmarkör i samband med förebyggande insatser såsom läkemedelsgenomgångar. Antalet läkemedel i sig behöver dock inte vara ett problem så länge varje läkemedel behövs och inte ger några negativa följdeffekter. Resultatet för indikatorn visar att 20,2 procent av personer 75 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boendemed hemtjänst beräknades använda tio eller fler läkemedel vid mättillfället i juni 2014. På kommunnivå varierar andelen mellan 10 och 34 procent. I genomsnitt hade 20,7 sammanhållen vård och omsorg procent av kvinnorna tio eller fler läkemedel, och 19,1 procent av männen. Resultatet gäller personer med en aktuell läkemedelsbehandling år 2014. På riksnivå har andelen ökat med cirka två procentenheter sedan 2013. Ökningen gäller för både kvinnor och män. Figur 8 visar den beräknade användningen av tio eller fler läkemedel hos personer 75 år och äldre i befolkningen, mellan åren 2005 och 2013. Resultat avser samtliga personer 75 år och äldre, det vill säga även de i ordinärt boende utan hemtjänst. År 2013 var andelen personer 75 år eller äldre med tio eller fler läkemedel högre än år 2005, cirka 14 procent mer. Den påtagliga ökning som sågs mellan 2009 och 2010 vände till en minskning 2011–2012 [27]. figur 8: Andel personer 75 år och äldre i befolkningen med tio eller fler läkemedel, 2005–2013. Procent 15 10 5 Olämpliga läkemedel Det finns olämpliga läkemedel som medför en betydande risk för biverkningar och läkemedelsrelaterade sjukdomstillstånd hos äldre personer. Indikatorn olämpliga läkemedel beskriver andelen personer 75 år eller äldre i hemtjänst eller särskilt boende som beräknas använda minst ett av fyra läkemedel som bör undvikas om det inte finns särskilda skäl till behandlingen. Preparaten kan orsaka oönskade biverkningar, till exempel trötthet, lättare minnesstörningar och förvirring. Dessa preparat ska endast användas om nyttan bedöms stå i rimlig proportion till riskerna. Indikatorn inkluderar följande läkemedel och läkemedelsgrupper: • bensodiazepiner med lång halveringstid (lugnande och sömngivande) • läkemedel med betydande antikolinerga effekter (vid urininkontinens, mot smärta, vid vissa ögonsjukdomar, astma, KOL och Parkinsons sjukdom) • det smärtstillande medlet tramadol • sömnmedlet propiomazin. Resultatet för indikatorn visar att 11,4 procent av personer 75 år och äldre i särskilt boende eller ordinärt boende med hemtjänst behandlades med minst ett av de fyra läkemedel som bör undvikas vid mättillfället i juni 2014. På kommunnivå varierar andelen mellan 3,1 och 20,0 procent. Bland kvinnorna var andelen 11,7 procent, och bland männen 10,8 procent. På riksnivå har andelen minskat med drygt två procentenheter sedan 2013. Minskningen gäller för både kvinnor och män. Figur 9 visar användningen av olämpliga läkemedel hos personer 75 år och äldre i befolkningen, mellan åren 2005 och 2013. Resultat avser samtliga personer 75 år och äldre, det vill säga även de i ordinärt boende utan hemtjänst. 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 –––– Kvinnor –––– Män - - - - Totalt År Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. figur 9: Andel personer 75 år och äldre i befolkningen med olämpliga läkemedel, 2005–2013. Procent 20 15 10 5 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 –––– Kvinnor –––– Män - - - - Totalt Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. År 33 34 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Förskrivningen av olämpliga läkemedel till äldre har minskat. Mellan åren 2005 och 2013 har andelen personer 75 år eller äldre med läkemedel som bör undvikas minskat med 41 procent. Värdet avser den uppskattade andelen personer 75 år eller äldre i befolkningen som hade minst ett läkemedel som bör undvikas [27]. Användning av antipsykotiska läkemedel hos äldre I äldreomsorgen används antipsykotiska läkemedel ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring. Effekten är dock oftast blygsam eller ingen alls. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinson-liknande symtom. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner, och medför en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Om läkemedlen ska användas bör det vara i låga doser och med en kort behandlingstid. Personalen bör utvärdera effekten och eventuella bieffekter inom två veckor. Personalen bör även ompröva behandlingen ofta för att se om de ska avsluta den eller minska dosen. Resultatet för indikatorn visar att 6,5 procent av personer som är 75 år eller äldre i ordinärt boende eller i särskilt boende behandlades med antipsykotiska läkemedel vid mättillfället i juni 2014. Andelen var 6,6 procent för kvinnor och 6,3 procent för män. På kommunnivå varierar andelen mellan 1,9 och 15,3 procent. I riket var andelen oförändrad jämfört med 2013, för både kvinnor och män. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre Indikatorn tre eller fler psykofarmaka omfattar personer 75 år och äldre med hemtjänst respektive särskilt boende. Om en person använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt bör det ses som en signal om att det kan finnas risker med behandlingen. Psykofarmaka är läkemedel som används för att bland annat behandla ångest, oro, sömnbesvär och depressioner. Behandling med många psykofarmaka samtidigt ökar dock risken för fall och biverkningar samt risken för att läkemedlen påverkar varandra så att effekten av behandlingen blir oönskad. Det kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Resultatet för indikatorn visar att 10,0 procent av personer som är 75 år och äldre behandlades med tre eller fler psykofarmaka samtidigt vid mättillfället i juni 2014. På riksnivå har 10,8 procent av kvinnorna tre eller fler förskrivna psykofarmaka. Motsvarande andel för män är 8,0 procent. På kommunnivå varierar andelen mellan 2,1 och 17,5 procent. På riksnivå har andelen nästan fördubblats jämfört med 2013. Andelen män som har tre eller fler psykofarmaka har ökat mest, från 2,8 procent till 8,0 procent. Även andelen kvinnor har ökat, från 4,9 procent till 10,8 procent. Webbutbildningar för läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsen lanserade 2013 en webbutbildning för läkemedelsgenomgångar för äldre. Utbildningen vänder sig till läkare, sjuksköterskor eller övrig vård- och omsorgspersonal som arbetar med läkemedelsgenomgångar för äldre. För ytterligare information se Socialstyrelsens webbplats.* * www.socialstyrelsen.se/nyheter/2013oktober/nywebbutbildningomlakemedelsgenomgangarforaldre Arbete med en webbutbildning för AT-läkare har påbörjats. Webbutbildningen syftar till att stärka kompetensen inom fyra övergripande områden: • läkarens ansvar • klinisk farmakologi med inriktning mot äldre patienter • kommunikation och dokumentation • beslutsstöd och informationskällor. För ytterligare information se Socialstyrelsens webbplats.5 Vård och omsorg vid demenssjukdom I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom rekommenderas en basal demensutredning för personer med misstänkt demenssjukdom. Syftet med den basala demensutredningen är att fastställa om personen har en demenssjukdom och, om så är fallet, vilken typ av demenssjukdom och vilka funktionsnedsättningar som sjukdomen kan medföra. En demensutredning ska leda till att vårdens och omsorgens aktörer, tillsammans med den sjuka, kan avgöra vad de kan göra för att minimera funktionsnedsättningarna eller kompensera för dem. De ska också avgöra vad de kan göra för att underlätta för anhöriga. Primärvården genomför de flesta basala demensutredningarna. Det saknas rikstäckande data över utredningar, behandlingar och uppföljningar av personer med demenssjukdomar. En anledning till att det saknas data är att många personer med demenssjukdomar inte får en adekvat utredning. I Socialstyrelsens uppföljning av de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 framgår att det inte tycks finnas något samband mellan förskrivningen av demensläkemedel och den skattade förekomsten av Alzheimers sjukdom i olika län [9]. Det är stora skillnader mellan landstingen vad gäller förskrivningen av demensläkemedel till äldre. Andelen personer över 65 år som behandlas med demensläkemedel varierar mellan 1,0 procent i Örebro län till 2,4 procent i Västerbotten (Socialstyrelsen, 2014). 5. www.socialstyrelsen.se/nyheter/konferenser/webbutbildningar/at-lakemedel-aldre sammanhållen vård och omsorg Beteendemässiga och psykiska symtom är ofta en orsak till att den demenssjuka äldre får ett särskilt boende. Det är också dessa symtom som medför medicinering. Beteendemässiga och psykiska symtom drabbar 90 procent av alla som har en demenssjukdom och kan yttra sig som exempelvis oro, ångest, aggressivitet eller apati. Symtomen kan bero på många olika saker, till exempel kroppslig sjukdom, smärta, orolig miljö, krav som inte är anpassade till individen, felaktigt bemötande samt olämpliga läkemedel. Detta leder till nedsatt livskvalitet för personen med demenssjukdom och påverkar såväl närstående som vård- och omsorgspersonal. För att mäta förekomsten och allvarlighetsgraden av beteendemässiga och psykiska symtom används NPI-skalan (Neuropsychiatric Inventory Scale). Skalan mäter tolv olika domäner och varje domän kan ge max tolv poäng. Den totala summan kan alltså bli max 144 poäng. Ju högre poäng, desto mer allvarliga är de beteendemässiga och psykiska symtomen. Skalan består av frågor som besvaras av omvårdnadspersonal som känner den sjuka äldre väl. De tolv olika domänerna är: vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, lättretlighet, motorisk rastlöshet, sömnstörningar och matlust. I figur 10 redovisas det genomsnittliga värdet av NPI-poäng (förekomst och allvarlighetsgrad av BPSD) uppdelat på län. Det finns två nationella kvalitetsregister för kvalitetssäkring av vården och omsorgen av personer med demenssjukdom: Svenska Demensregistret, SveDem, och Svenskt register för Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens, BPSD-registret. De båda kvalitetsregistren kompletterar varandra. I SveDem följer man diagnos, behandling och stödinsatser. I det senare sjukdomsskedet följer man även omvårdnadsinsatser på särskilt boende. I BPSD-registret mäts förekomsten och allvarlighetsgraden av beteendemässiga och psykiska symtom och tänkbara orsaker till detta, samt vilka åtgärder vård- och omvårdnadspersonalen tagit för att minska symtomen. Båda registren kan användas på särskilt boende och i hemsjukvård. SveDem används också i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård. Antalet registreringar i SveDem har ökat kraftigt de senaste tre åren. Allt fler vårdcentraler har anslutit sig till registret, och drygt 75 procent av landets vårdcentraler är nu anslutna. Andelen personer som genomgått en basal demensutredning enligt Socialstyrelsens rekommendation ökar. Detta innebär att fler personer med demenssjukdom får en diagnos och därmed en säkrare behandling. Det är allt färre personer som får en så kallad ospecificerad demensdiagnos. Enligt registrets egen bedömning ser de en stark utveckling av primärvårdens demensvård och en framväxt av ett teambaserat arbetssätt. Detta medför en bättre vård och livskvalitet för den demenssjuka och dennes anhöriga. figur 10: Genomsnittlig NPI-poäng vid grundregistrering och uppföljning, per län. Kronoberg Norrbotten Östergötland Gävleborg Kalmar Halland Uppsala Stockholm Västerbotten Västernorrland RIKET Södermanland Jämtland Örebro Värmland Västra Götaland Blekinge Skåne Gotland Dalarna Jönköping Västmanland 0 5 10 15 20 n Grundregistrering Källa: BPSD-registret, år 2010–2014. 25 n Uppföljning 30 35 NPI-poäng 35 36 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Länen har olika antal registrerade personer med uppföljning, allt från 119 personer (Blekinge) till 1 739 personer (Östergötland). Totalt är det 10 042 personer som har både en grundregistrering och minst en uppföljning. I alla län, utom ett, har de beteendemässiga och psykiska symtomen minskat vid uppföljningen. Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör alltid utreda de bakomliggande orsakerna till BPSD. I BPSD-registret anges de tänkbara orsakerna till BPSD som är mätbara, till exempel om personen får sina fysiska behov tillgodosedda. Det kan handla om sömn, mat, dryck, syn, hörsel eller om det finns några tecken på sjukdom (smärta, temperatur, puls, blodtryck etc.). Grunden för vården och omsorgen av personer med demenssjukdom är en personcentrerad vård (Socialstyrelsen, 2010). Som grund för all personcentrerad vård ligger personens levnadsberättelse och bemötandeplan. Bemötandeplanen bör innehålla information hur man möter individen, det vill säga hur personalen i mötet kan stödja kvarvarande funktioner och kompensera för de funktioner som inte längre finns. Svenskt Demenscentrum är en stiftelse med ett regeringsuppdrag att bland annat vara en länk mellan forskning och praktik. Svenskt Demenscentrum erbjuder många utbildningar till olika yrkesgrupper som kommer i kontakt med och arbetar med personer med demenssjukdom. Sedan några år tillbaka erbjuder stiftelsen en webbaserad utbildning som utgår från de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Utbildningen kallas Demens ABC och riktar sig till all personal som arbetar med personer med demenssjukdom. Utbildningen fokuserar på ett personcentrerat arbetssätt. Sedan utbildningen startade har drygt 61 000 personer (september 2014) genomfört utbildningen. En översikt på länsnivå framgår av tabell 6. tabell 6: Antal utbildade i Demens ABC i relation till förväntad förekomst av demenssjukdom i befolkningen. Län Index Antal Blekinge 1,13 3 271 Västernorrland 0,67 2 989 Västmanland 0,55 2 485 Södermanland 0,55 2 638 Jämtland 0,55 1 295 Skåne 0,48 9 816 Stockholm 0,43 11 699 Västra Götaland 0,41 10 410 Halland 0,41 2 154 Uppsala 0,34 1 661 Värmland 0,34 1 788 Gävleborg 0,32 1 645 Gotland 0,31 330 Kronoberg 0,31 1 043 Jönköping 0,3 1 823 Kalmar 0,25 1 137 Västerbotten 0,22 929 Örebro 0,22 1 043 Dalarna 0,20 1 059 Norrbotten 0,19 809 Östergötland 0,15 1 077 Källa: Svenskt Demenscentrum, september 2014. Tillgänglighet Att vården och omsorgen ska vara tillgänglig innebär att den ska ges i rimlig tid och att ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård och omsorg. Undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? frågar efter de äldres uppfattning om hur lätt eller svårt det är att få kontakt med sjuksköterskor, läkare och omsorgspersonal. Med tillgänglig vård och omsorg avser vi här de äldres tillgång till sjuksköterska och läkarvård, men även möjligheten att komma i kontakt med omsorgspersonalen. Tabell 7 visar hur äldre personer med hemtjänst upplever möjligheterna att träffa sjuksköterska och läkare, uppdelat på trygghet. Äldre personer som upplever att det är lätt att träffa sjuksköterska eller läkare vid behov, känner sig mer trygga. Ungefär åtta av tio personer med hemtjänst upplever att det är lätt att få kontakt med hemtjänstpersonalen vid behov. Det är däremot svårare att träffa en sjuksköterska eller läkare. tabell 7: Andel mycket trygga äldre med hemtjänst som uppger att det är lätt respektive svårt att vid behov träffa sjuksköterska och läkare, 2014. Andel mycket trygga med hemtjänsten Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att träffa sjuksköterska vid behov 51 Andel som uppger att det är mycket eller ganska svårt att träffa sjuksköterska vid behov 23 Andel som uppger att det är mycket eller ganska lätt att träffa läkare vid behov 54 Andel som uppger att det är mycket eller ganska svårt att träffa läkare vid behov 26 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. sammanhållen vård och omsorg Det är ett liknande resultat för särskilt boende. Män och kvinnor med hemtjänst uppger i något högre utsträckning att det är mycket lätt att träffa läkare vid behov, men skillnaden är liten. Tillgång till personal i särskilt boende I tabell 8 redovisar vi den planerade tillgången till omsorgspersonal och sjuksköterskor i särskilda boenden. Uppgiften ska tolkas i förhållande till antalet bostäder i särskilt boende som personalen enligt schemat ska finnas till för. Antal personal är viktigt för möjligheten att ge vård och omsorg i rimlig tid. Uppgifterna tolkas så att 0,29 procent omsorgspersonal motsvarar cirka tre personal som ansvarar för tio bostäder vid enheten. För sjuksköterskor motsvarar 0,04 procent fyra sjuksköterskor som kan tillgodose behov för 100 bostäder eller hemsjukvårdspatienter. Det finns ingen nationell statistik om tillgången till personal på verksamhetsnivå. Socialstyrelsen har i årets kommun- och enhetsundersökning frågat om den beräknade tillgången enligt schema vid en viss tidpunkt, kl. 9.00 vardagar och helger i februari 2014. Kommunens information på webben Kommunernas och landstingens webbplatser har blivit allt viktigare informationskällor. Medborgarna förväntar tabell 8: Antal omsorgspersonal per antalet bostäder i särskilt boende, 2014. Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten Vardagar 0,29 Helger 0,24 Antal sjuksköterskor per antalet bostäder vid enheten Vardagar 0,04 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen. Helger 0,01 sig i dag en hög tillgänglighet till information som kan ge svar på de vanligaste frågorna. Sedan några år tillbaka granskar SKL kommunernas information på internet. För äldreomsorg finns det 23 frågor som granskarna vill ha svar på via de kommunala webbplatserna. Frågorna handlar bland annat om hur det går till när en äldre person har behov av hjälp och vad personen kan få hjälp med. Andra frågor är vilka särskilda boenden som finns och vilken verksamhet dessa har. Information om avgifter och kostnader är andra viktiga frågor som granskas. Det finns resultatredovisningar från bland annat kvalitetsuppföljningar och brukarundersökningar, även information om hur beslut kan överklagas och hur det går till att framföra synpunkter och klagomål. SKL sammanställer resultatet från granskningen i ett informationsindex. Indikatorn kommunens information på webben visar kommunens resultat av den samlade maxpoängen för äldreomsorg. Syftet med indikatorn är att mäta om det finns tillräckligt med information på webbplatsen och om informationen är lätt att hitta. Kommunerna blir allt bättre på att informera via internet och i årets undersökning fick 16 kommuner maxpoäng. Det riksgenomsnittliga resultatet i årets undersökning ligger på 87 procent, vilket är en ökning med fyra procentenheter jämfört med år 2013. Hela 106 kommuner har förbättrat sitt resultat jämfört med förra året, och 30 kommuner fick ett sämre resultat. Ökad valfrihet inom kommuner och landsting förutsätter även bättre information som är anpassad till medborgarens krav, bland annat inför val av utförare. Biståndshandläggarna är alltid en viktig informationsgivare i det personliga mötet. Alla kommuner erbjuder inte möjligheten att välja utförare. Kommunens webbplats ger medborgarna insyn och mer kunskap om de välfärdstjänster som finns och vilken kvalitet som kan förväntas. Informationen är i detta sammanhang verktyget för öppenhet och delaktighet. Väntetider till särskilt boende Väntetider till särskilt boende är en viktig del av äldreomsorgens tillgänglighet. Uppgifterna om väntetid till särskilt boende baseras på kommunernas egna undersökningar, vilka publiceras i Kolada [29]. Den som bedöms behöva ett särskilt boende ska inte behöva vänta för länge på en plats. En lång väntan kan få negativa konsekvenser för den äldres hälsa. Oftast behövs omfattande insatser från hemtjänsten flera gånger under dygnet och för de anhöriga kan vänteperioden vara extra svår. Syftet med indikatorn väntetider till särskilt boende är att mäta det genomsnittliga antalet väntedagar, från ansökningsdatumet till erbjudet inflyttningsdatum till ett särskilt boende. Ansökningsdatum är det datum när ansökan om en plats på särskilt boende kommer in till kommunen, 37 38 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre oavsett om den sökande ansöker skriftligt eller muntligt. Erbjudet inflyttningsdatum är det datum när den äldre enligt kommunens erbjudande har möjlighet att flytta in på ett särskilt boende, oavsett om han eller hon sedan väljer att flytta in eller inte. Resultat för indikatorn visar att medelvärdet var 54 dagar för de 182 kommuner som i år genomfört undersökningen. På riksnivå har väntetiden ökat med tre dagar jämfört med motsvarande mätning år 2013. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 5 och 208 dagar. Förra året var 156 dagar den längsta väntetiden, och i årets mätning hade kommunen med den längsta väntetiden 208 dagar. Det är något färre kommuner som deltar i mätningen i år jämfört med tidigare. Resultaten visar att det fortfarande är en stor spridning mellan kommunerna och att väntetiden har ökat. omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Kommunens ansvar och utförare Kommunerna har huvudansvaret för den verksamhet som bedrivs inom hemtjänsten och i särskilda boenden. Med hemtjänst menas bistånd i form av service och personlig omvårdnad som utförs i den äldres bostad. Det kan handla om praktisk service som att städa, handla och leverera färdiglagad mat. Beroende på den äldres behov kan hjälpen också innefatta personlig omvårdnad som hjälp med hygien, stöd och service flera gånger om dagen samt hjälp nattetid. Trygghetslarm är också en del av hemtjänsten. Nästan 219 700 personer 65 år och äldre i ordinärt boende hade hemtjänstinsatser i oktober 2013. Hemtjänst inkluderar här samtliga personer som har biståndsbeslut om trygghetslarm eller matdistribution. Cirka 24 procent av hemtjänsttimmarna utfördes av personal i enskild regi [30]. Särskilt boende är ett individuellt behovsprövat boende för service, vård och omsorg som kommunerna inrättar för de personer som behöver stöd dygnet runt. De allra flesta som bor i särskilt boende behöver omfattande hjälp flera gånger under dygnet, på grund av sjukdomar, funktionsnedsättningar och oro. Det kan till exempel handla om hjälp med att förflytta sig, ta mediciner, äta, sköta den personliga hygienen och delta i aktiviteter eller sociala sammanhang. Många av de äldre har kognitiva sjukdomar och besvär och behöver därför särskilt anpassad vård och omsorg. 39 40 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre figur 11: Resultat för samtliga indikatorer i Kapitel Omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende, på riksnivå samt spridning mellan kommunerna, 2014. Helhetsbedömning Trygghet * Bemötande * Hänsyn till åsikter och önskemål Påverka tider Tillräckligt med tid Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål Sociala aktiviteter Komma ut Måltidsmiljön Maten Trivsamma gemensamma utrymmen Trivsamt utomhus 0 n Säbo 10 20 30 40 n Hemtjänst 50 60 70 80 90 100 Procentandel nöjda brukare * För indikatorerna trygghet och bemötanden används endast svarsalternativen mycket trygg och ja, alltid. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Närmare 90 000 personer 65 år och äldre bodde i permanenta särskilda boendeformer i oktober 2013. Cirka 79 procent bodde i bostäder som drevs i den egna kommunens regi och cirka 21 procent i bostäder som drevs i enskild regi. En mycket liten del bodde i bostäder som drevs i annan kommuns regi, som den egna kommunen köpt platser av [30]. Två av tre kommuner har infört, eller beslutat att införa valfrihet vid val av utförare, bland annat för hemtjänst. När det gäller särskilt boende har många kommuner upphandlat driften av ett eller flera särskilda boenden. Oavsett driftsform är kommunen fortfarande huvudman för äldreomsorgens verksamheter och verksamheten finansieras med kommunala skattemedel. Det saknas nationella uppgifter om de äldres behov och funktionsförmåga. Behoven kan variera av många olika skäl, även mellan kommunerna, bland annat på grund av befolkningens ålder och sammansättning i övrigt. Kommunerna ska enligt socialtjänstlagen 5 kap. 4 § (2001:453) inrikta äldreomsorgen så att äldre personer får ett värdigt liv och känner välbefinnande. Förutsättningarna och ambitionsnivåerna skiljer sig dock åt mellan landets kommuner. I figur 11 ges en översikt av resultatet från de 19 indikatorer som är hämtade från den nationella undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? De flesta äldre är fortsatt nöjda med både hemtjänsten och särskilt boende och ger generellt goda omdömen om äldreomsorgen i sin helhet. För indikatorerna trygghet och bemötande redovisas resultatet för de äldre som uppgett att de känner sig mycket trygga respektive att personal alltid bemöter på ett bra sätt. Möjligheterna att komma utomhus samt de äldres nöjdhet med de sociala aktiviteterna är fortfarande utvecklingsområden i många kommuner. Spridningen mellan kommunerna med det högsta och lägsta värdet per indikator åskådliggörs på varje indikator för hemtjänst respektive särskilt boende. omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Indikatorer för omsorg och stöd i ordinärt boende I detta kapitel redovisas resultaten för indikatorer som gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende med data från 2014 års undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Frågorna ställdes även i 2013 års undersökning, vilket gör det möjligt att jämföra årets resultat med förra årets. Alla indikatorer i detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga 1. Följande indikatorer redovisas för ordinärt boende: • Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten. • Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. • Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet. • Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. • Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen. • Andel äldre som vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. • Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. • Personalkontinuitet inom hemtjänsten. Upplevelse av trygghet i ordinärt boende Äldre personer som behöver hjälp och stöd i sitt dagliga liv befinner sig i beroendeställning gentemot biståndshandläggare och övrig personal från äldreomsorgen. För äldre personer i ordinärt boende kan trygghet handla om att veta vilka personer från hemtjänsten som kommer, att insatserna inte utförs av för många olika personer eller att personalen kommer på avtalad tid samt meddelar vid tillfälliga förändringar. Tillgång till fungerande trygghetslarm kan också bidra till ökad trygghet [22]. I undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? finns frågor om den äldres upplevelse av trygghet. Indikatorn trygghet i hemmet med stöd av hemtjänsten visar om de äldre oavsett insatsernas omfattning, känner sig trygga med stödet från hemtjänsten. Trygghet i ordinärt boende redovisas genom indikatorn: • Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd av hemtjänsten. Indikatorn för trygghet utgörs enbart av svarsalternativet mycket trygg från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?. Andelen äldre som känner sig mycket trygga att bo hemma med stöd från hemtjänsten är på riksnivå 43 procent. Resultatet är något sämre jämfört med 2013, då 46 procent uppgav att de kände sig mycket trygga. På kommunnivå varierar resultaten mellan 23 och 66 procent, vilket framgår av figur 12. Det är en något högre andel män som uppger att de känner sig mycket trygga, 45 procent, jäm- figur 12: Kommunerna fördelade efter andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med hemtjänst. Antal kommuner 25 20 15 10 5 0 20 30 Kommuner med: 40 l 25 % lägsta värden Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. 50 l 50 % mellersta värden 60 l 25 % högsta värden Procent 41 42 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre fört med 42 procent av kvinnorna. Drygt två tredjedelar av kommunerna har försämrat sina resultat sedan förra året. Nykvarn kommun har högst andel äldre som känner sig mycket trygga i hemmet med stöd från hemtjänsten, 66 procent. Nykvarn är även den kommun som har förbättrat sitt resultat mest under det senaste året, en förbättring med 17 procent. Många äldre har trygghetslarm för att snabbt komma i kontakt med en larmcentral eller med hemtjänstpersonalen vid en nödsituation. Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersökning 2014 visar att 40 procent av verksamheterna kan garantera kontakt vid användning av trygghetslarm och 55 procent garanterar att den som larmar får hjälp inom en viss tid [21]. Alla kommuner har inte inkluderat installation och drift av larm i sina ledningssystem. Många kommuner menar att det är svårt att lämna garantier då de inte äger trygghetslarmen [31]. Tabell 9 redovisar andel mycket trygga uppdelat på ålder respektive män och kvinnor. Män och kvinnor i den yngre åldersgruppen, 65–79 år, uppger i högre utsträckning att de är mycket trygga, jämfört med de som är 80 år eller äldre. Trygghet för äldre personer med hemtjänstinsatser bygger bland annat på förtroende för personalen. Förtroende i sin tur bygger på personalens utförande och bemötande. Tabell 10 redovisar sambandet mellan trygghet och förtroende för personalen. tabell 9: Andel (%) mycket trygga i hemmet med stöd från hemtjänsten, uppdelat på ålder respektive män och kvinnor, 2014. 65–79 år Män Kvinnor Andel mycket trygga 46 46 80 år och äldre Män Kvinnor 44 42 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Bemötande Mötet mellan den professionelle och den enskilde är grunden i all vård och omsorg. Ett gott bemötande handlar om den professionelles förmåga att kommunicera och tolka den enskildes situation, och att på olika sätt anpassa stödet. Det är också viktigt att personalen beaktar att den äldre personen befinner sig i en beroendeställning och verkar för att bemötandet upplevs som respektfullt (SOSFS 2012:3). Resultatet kan ge en signal till kommunen om hur arbetet med bemötande- och värdegrundsfrågor fungerar i verksamheten, till exempel vid introduktion av nya medarbetare, kompetensförsörjning och handledning. I årets rapport redovisas följande indikator för bemötande i ordinärt boende: • Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Indikatorn för bemötande utgörs enbart av svarsalternativet ja, alltid från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?. På riksnivå är resultatet oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 76 procent av de äldre upplever att hemtjänstpersonalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Resultaten bland kommunerna varierar mellan 59 och 95 procent. Andelen kvinnor och män som uppger att personalen alltid bemöter dem bra är lika, 76 procent. Tibro kommun har högst andel äldre som uppger att personalen alltid bemöter dem bra, 95 procent. Bromölla kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 14 procent. Tabell 11 redovisar de kommuner som fått bäst resultat för indikatorn bemötande. tabell 11: Kommunerna med högst andel (%) personer med hemtjänst som uppgett att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt, 2014. Kommuner tabell 10: Andel (%) av personer med hemtjänst som har förtroende för personalen, uppdelat på trygghet. Förtroende för alla eller flertalet av personalen Förtroende för några eller inga av personalen Andel Tibro 95 Öckerö 91 Tanum 90 Vindeln 90 Mycket eller ganska trygg 95 4,5 Arjeplog 90 Mycket eller ganska otrygg 53 47 Älvsbyn 90 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Tabell 12 redovisar andelen äldre som någon gång under det senaste året har upplevt någon form av negativt bemötande från hemtjänstpersonalen. Det som främst uppges som negativt bemötande är bristande respekt för privatliv och integritet. Det kan till exempel handla om att personalen inte ringer, eller knackar på dörren, innan de kliver in i bostaden, men även att den äldres önskemål nonchaleras i samband med hjälpen. Årets resultat visar en högre andel äldre som upplever bristande respekt för sitt privatliv jämfört med 2013, en ökning med nästan 2,5 procent för män, och drygt två procent för kvinnor. tabell 12: Andel (%) äldre personer med negativa upplevelser av hemtjänstpersonalens bemötande, uppdelat på män och kvinnor, 2014. Orsaker till negativa upplevelser Män Kvinnor Brist på respekt för privatliv 5,95 5,53 Negativa kommentarer 1,59 1,97 Respektlöst tilltal 2,26 2,79 Förminskande tilltal 2,12 2,81 Nonchalerat önskemål 3,49 4,20 Brist på respekt vid toalettbesök, dusch eller påklädning 1,23 1,39 Hårdhänthet 1,44 1,65 Avsmak i samband med omvårdnad 0,57 0,44 Annat olämpligt agerande 2,40 2,73 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. procent, jämfört med 81 procent av kvinnorna. Kinda kommun har högst andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet, 97 procent. Hammarö kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 13 procent. Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för att de äldre ska kunna påverka sin egen livssituation och behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. Delaktighet i äldreomsorgen uttrycks ofta som att den äldre ska ha möjlighet att påverka hur, när och var insatserna ska utföras, och kanske också vem som ska utföra dem. Den enskildes medverkan är särskilt viktig när genomförandeplanen utformas och insatserna planeras. Delaktighet kräver att den äldre förstår innebörden av biståndsbeslutet och insatserna. Information och kommunikation är generellt viktiga aspekter för att den äldre ska känna delaktighet och ha inflytande över den egna omsorgen och vården. I årets rapport presenteras resultat för följande indikatorer som gäller inflytande och delaktighet för ordinärt boende: • Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. • Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av hemtjänstpersonalen. • Andel äldre som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänsten. Indikatorerna visar de äldres möjlighet att påverka hur stödet och omsorgen ska utformas och genomföras. Resultaten för samtliga indikatorer och kommuner presenteras i bilaga 1. Tillräckligt med tid Hänsyn till åsikter och önskemål För att tillgodose den äldres behov av stöd och hjälp är det viktigt att personalen har tillräckligt med tid för att kunna utföra arbetet. I undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? fick de äldre ange om de tycker att hemtjänstpersonalen har tillräckligt med tid för att ge den hjälp och det stöd som behövs. Frågan ställdes även i 2013 års undersökning, vilket gör det möjligt att jämföra årets resultat med förra årets. I årets rapport presenteras resultat för följande indikator för ordinärt boende: • Andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet. Vården och omsorgen ska utgå från den äldres behov och personalen behöver agera utifrån varje enskild persons åsikter och önskemål. Inom hemtjänsten har resultatet på riksnivå förbättrats med en procentenhet sedan 2013, vilket innebär att 87 procent uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Bland kommunerna varierar resultaten mellan 67 och 96 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten, 87 procent av männen och 86 procent av kvinnorna uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Öckerö kommun har högst andel äldre som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål, 96 procent. Nordmaling kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 13 procent. Resultat för indikatorn och kommuner presenteras i bilaga 1. På riksnivå är resultatet oförändrat jämfört med 2013, vilket innebär att 82 procent av de äldre uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. På kommunnivå varierar resultaten mellan 69 och 97 procent. Män uppger i något högre utsträckning att personalen alltid har tillräckligt med tid, 83 43 44 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre figur 13: Kommunerna fördelade efter andel som uppgett att de kan påverka vilka tidpunkter de ska få stöd från hemtjänsten, 2014. Antal kommuner 25 20 15 10 5 0 40 50 Kommuner med: 60 l 25 % lägsta värden 70 l 50 % mellersta värden 80 l 25 % högsta värden Procent Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Möjlighet att påverka tider Indikatorn visar de äldres möjlighet att påverka vid vilka tidpunkter de ska få stöd och omsorg i hemtjänsten. Resultatet på riksnivå är detsamma som föregående år, vilket innebär att 61 procent av de äldre uppger att de alltid eller oftast kan påverka tidpunkten för hjälp och stöd. Bland kommunerna varierar resultaten mellan 37 och 83 procent, vilket framgår av figur 13. Män uppger i något högre utsträckning att de har möjlighet att påverka tider, 63 procent, jämfört med 60 procent av kvinnorna. Arjeplogs kommun har högst andel äldre som uppger att de har möjlighet att påverka vilken tid de ska få hjälp från hemtjänsten, 83 procent. Höör kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 18 procent. Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål Indikatorn visar de äldres möjligheter att påverka utförandet av det stöd och den omsorg de får från hemtjänsten. Detta inkluderar möjligheten att framföra synpunkter och klagomål, vilket blir extra viktigt om de äldre upplever att personalen inte tar hänsyn till deras åsikter och önskemål. Resultaten bygger på de äldres egna upplevelser. Det kan innebära att de äldre har fått information om vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål, men inte har tagit till sig informationen. I sådana fall blir det viktigt att verksamheterna analyserar hur information framförs så att den kan anpassas till mottagarna. Även här är resultat i riket oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 62 procent av de äldre uppger att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. Bland kommunerna varierar resultaten mellan 40 och 87 procent. Det är en högre andel män som uppger att de vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål, 64 procent, jämfört med 62 procent av kvinnorna. Åsele kommun har högst andel äldre som uppger att de vet vart de ska vända sig för att framföra synpunkter eller klagomål på hemtjänsten, 87 procent. Boxholm har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 19 procent. Bedömning av hemtjänsten i sin helhet Helhetsbedömningen påverkas av en rad olika faktorer och det kan därför vara svårt att analysera varför en enskild kommun får ett specifikt resultat. Faktorer som påverkar de äldres helhetsbedömning är bland annat självskattad hälsa, upplevelsen av ensamhet samt ängslan, oro och ångest. Resultat för de äldres bedömning av hemtjänsten i sin helhet redovisas genom indikatorn: • Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Resultatet i riket är detsamma som 2013, vilket innebär att 89 procent sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sin hemtjänst. På kommunnivå varierar resultaten mellan 71 och 100 procent. Andelen män och kvinnor som sammantaget är nöjda med hemtjänsten är lika, 89 procent. I tabell 13 redovisas de kommuner som har förbättrat sina resultat mest sedan föregående år. tabell 13: Kommunerna som ökat andelen (%) mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten mest, mellan åren 2013 och 2014. Kommuner Andel mycket eller ganska nöjda Förbättring i procent Resultaten för de indikatorer som avser ordinärt boende visar att män överlag uppgett mer positiva svar jämfört med kvinnorna. Det gäller för samtliga områden, förutom bemötande, där andelen kvinnor och män som svarat positivt är lika. På riksnivå är det endast en indikator som har förbättrat resultatet sedan föregående år, andelen äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultatet för indikatorn trygghet har försämrats, medan resultaten för övriga indikatorer är oförändrade jämfört med 2013. Den faktor som har störst betydelse för den sammantagna nöjdheten hos äldre personer med hemtjänst är hur hemtjänstpersonalen utför sina arbetsuppgifter. Ljusnarsberg 86 13 Personalkontinuitet Bromölla 94 11 Höör 83 8 Boxholm 100 7 Karlsborg 96 7 Tidaholm 96 7 Askersund 97 7 Åre 96 7 Vännäs 92 7 Många äldre personer som behöver stöd och hjälp i sin vardag, möter personal från flera olika yrkesgrupper. Det kan handla om personal från olika verksamheter och olika utförare som har i uppdrag att utföra olika typer av stöd och hjälp inklusive hälso- och sjukvård. Kontinuitet är en viktig kvalitetsaspekt för den enskilde. Kontinuitet kan bland annat uttryckas i antalet personer från hemtjänsten som den äldre möter i sin vardag. Med få och välkända personer är det lättare för den äldre att känna trygghet och påverka hur servicen, hjälpen och omvårdnaden ska utföras. Om det kommer in många olika personer i hemmet, finns det en risk att kvaliteten blir lidande. Det kan också vara svårt för den äldre att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras, och hur det ska göras. Vissa äldre personer kan uppskatta att det ibland kommer ny personal. För dem kan det vara kontinuiteten i själva insatsen som är viktigast, till exempel att personalen kommer på utsatt tid och i största möjliga utsträckning utför insatserna på det sätt som den äldre vill ha det. Indikatorn för personalkontinuitet mäter antalet personal som en enskild äldre med hemtjänst möter under en 14-dagarsperiod. Uppgifterna är frivilligt rapporterade från 184 kommuner, hösten 2014, och mätningen utfördes mellan klockan 07.00 och 22.00. Hemsjukvårdspersonal räknas inte in i måttet [29]. Uppgifterna finns också publicerade i Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Ett bra resultat på indikatorn är ett lågt värde. I måttet ingår personer 65 år och äldre som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och matleveranser. I genomsnitt mötte äldre med hemtjänst 15 olika personer under de två veckorna, vilket innebär att personalkontinuiteten är något sämre jämfört med 2013, då genomsnitt var 14 olika personal. Det är 50 kommuner som har förbättrat sitt resultat och 85 kommuner som fått ett sämre resultat i år. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan sex och 26 personer i genomsnitt. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. I tabell 14 redovisas hur nöjda de äldre är med hemtjänstpersonalen och insatserna, uppdelat på enskild och offentlig drift. Det saknas dock information för vissa enheters driftsform, vilket eventuellt kan påverka resultaten. Det är en liten eller viss skillnad i nöjdhet hos äldre med hemtjänst som drivs i enskild regi jämfört med verksamheter som drivs i offentlig regi. tabell 14: Andel (%) äldre som är nöjda med hemtjänstinsatser, uppdelat på enskild och offentlig regi, 2014. Enskild regi Offentlig regi Andel mycket eller ganska nöjda med hur personalen utför arbetsuppgifter 88 87 Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast kommer på avtalad tid 88 85 Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid 82 81 Andel som uppgett att personalen alltid eller oftast i förväg meddelar tillfälliga förändringar 74 61 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. 45 46 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Indikatorer för stöd och hjälp i särskilt boende I detta kapitel redovisas resultat för indikatorer som gäller särskilda boendeformer med data från 2014 års undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Frågorna ställdes även i 2013 års undersökning, vilket gör det möjligt att jämföra årets resultat med förra årets. Alla indikatorer i detta avsnitt finns i kommuntabellen, bilaga 1. För särskilt boende redovisas följande indikatorer: • Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt i det särskilda boendet. • Andel äldre som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. • Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet. • Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. • Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter eller önskemål. • Andel äldre som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena. • Andel äldre som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet. • Andel äldre som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra. • Andel äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund. • Andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds. • Andel äldre som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. • Andel äldre som är mycket eller ganska nöjda med det särskilda boendet. Upplevelse av trygghet i särskilt boende Personer i särskilt boende har omfattande behov av vård och omsorg under dygnets alla timmar. Den äldre är mer eller mindre beroende av stöd för att genomföra vardagliga aktiviteter såsom att klä på sig, förflytta sig och sköta hygienen. De äldre har ofta omfattande vårdbehov. Boendemiljöns utformning och personalens förmåga att möta den äldres behov bidrar till trygghet. I undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? finns frågor om den äldres upplevelse av trygghet. Andra indikatorer som också är en del av tryggheten är till exempel delaktighet och inflytande. Indikatorn trygghet i särskilt boende visar om de äldre känner sig trygga i sitt särskilda boende. För trygghet i särskilt boende redovisas indikatorn: • Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt i det särskilda boendet . Indikatorn för trygghet utgörs enbart av svarsalternativet mycket trygg från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?. Andelen äldre som känner sig mycket trygga i sitt särskilda boende är i riket 50 procent. Resultatet har därmed försämrats med en procentenhet jämfört med 2013. På kommunnivå varierar resultaten mellan 24 och 70 procent. Andelen mycket trygga i sitt särskilda boende är lika för män och kvinnor, 50 procent. Förtroende för personalen och att trivas med sitt rum och omgivningen kring boendet är viktiga förutsättningar för att de äldre ska känna sig trygga. Kommunerna Sävsjö och Svenljunga har högst andel äldre som uppger att de är mycket trygga i sitt särskilda boende, 70 procent. Övertorneå kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 25 procent. Tabell 15 visar andelen äldre som känner sig mycket trygga i sitt särskilda boende, uppdelat på ålder respektive kvinnor och män. Skillnaden mellan kvinnor och män är liten. Däremot är det fler män och kvinnor i åldersgruppen 80 år och äldre som känner sig mycket trygga i det särskilda boendet, jämfört med åldergruppen 65–79 år. tabell 15: Andel (%) mycket trygga med det särskilda boendet, uppdelat på ålder respektive män och kvinnor, 2014. 65–79 år Andel mycket trygga 80 år och äldre Män Kvinnor Män Kvinnor 47,5 46,9 50,7 50,9 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Tabell 16 redovisar andel trygga och otrygga äldre uppdelat på förtroendet för personalen. tabell 16: Andel (%) trygga eller otrygga, uppdelat på förtroendet för personalen, 2014. Förtroende för alla eller flertalet av personalen Förtroende för några eller inga av personalen Mycket eller ganska trygg 93 7 Mycket eller ganska otrygg 31 69 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende figur 14: Kommunerna fördelade efter andel äldre som uppgett att personalen på särskilt boende alltid bemöter dem på ett bra sätt, 2014. Antal kommuner 25 20 15 10 5 0 40 50 Kommuner med: 60 l 25 % lägsta värden l 50 % mellersta värden 70 80 l 25 % högsta värden Procent Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Bemötande För både ledningen och verksamheten är det viktigt att över tid följa de äldres upplevelse av personalens bemötande. Det finns många faktorer som kan påverka den äldres upplevelse av personalens bemötande. Vård- och omsorgspersonal kan genom att använda kunskapsbaserade metoder bemöta personer med till exempel långt gången demenssjukdom på ett sätt som skapar lugn och trygghet. Vidare ska mötet präglas av integritet och respekt för personen och situationen Kommunikationen behöver utgå från den enskildes behov och önskemål och därför finns ingen entydig definition på vad som anses som ett gott bemötande. Resultatet kan dock ge en signal till kommunen om hur arbetet med bemötande- och värdegrundsfrågor fungerar i verksamheten, till exempel vid introduktion av nya medarbetare, kompetensförsörjning och handledning. I årets rapport redovisas följande indikator för bemötande i särskilt boende: • Andel äldre som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Indikatorn för bemötande utgörs enbart av svarsalternativet ja, alltid från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?. På riksnivå är resultatet för bemötande i särskilt boende, liksom föregående år, lägre jämfört med resultatet för hemtjänsten. Resultatet har försämrats med en procent- enhet jämfört med 2013. Det är 57 procent av äldre i särskilt boende som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Det är stora skillnader mellan kommunerna och resultaten varierar mellan 35 och 84 procent, vilket framgår av figur 14. Män uppger i något högre utsträckning att personalen alltid bemöter dem bra, 58 procent, jämfört med 57 procent av kvinnorna. Götene kommun har högst andel äldre som uppger att personalen alltid bemöter dem bra, 84 procent. Vaxholm kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 20 procent. I tabell 17 redovisas de kommuner som fått bäst resultat för indikatorn bemötande i särskilt boende. Tabell 17: Kommunerna med högst andel (%) äldre i särskilt boende som uppgett att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt, 2014. Kommuner Andel Götene 84 Laxå 82 Svenljunga 79 Tibro 77 Årjäng 74 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. 47 48 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 18: Andel (%) äldre med negativa upplevelser av personalens bemötande, uppdelat på män och kvinnor, 2014. Orsaker till negativa upplevelser Män Kvinnor Brist på respekt för privatliv 8,40 7,64 Negativa kommentarer 2,82 2,61 Respektlöst tilltal 4,64 5,50 Förminskande tilltal 5,39 5,85 Nonchalerat önskemål 6,29 7,44 Nonchalerat önskemål i samband med måltidssituation 4,62 5,17 Brist på respekt vid toalettbesök, dusch eller påklädning 3,69 4,23 Hårdhänthet 4,86 6,47 Avsmak i samband med omvårdnad 1,41 0,86 Annat olämpligt agerande 4,46 4,41 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Tabell 18 visar andelen äldre som upplevt någon form av negativt bemötande från personalen under det senaste året. Äldre personer i särskilt boende uppger i högre utsträckning än äldre personer med hemtjänst, att de blivit bemötta på ett negativt sätt av personalen under det senaste året. Förra året uppgav de äldre främst respektlöst tilltal som negativt bemötande, medan årets resultat visar att de äldre framför allt upplever bristande respekt för sitt privatliv, men även att personalen nonchalerar den äldres önskemål i samband med vård och omsorg. Här har kommunerna en viktig uppgift att analysera frågan och initiera ett förbättringsarbete. Tillräckligt med tid I undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? fick de äldre ange om de tycker att personalen har tillräckligt med tid för att ge den hjälp och det stöd som behövs. Frågan ställdes även i 2013 års undersökning, vilket gör det möjligt att jämföra årets resultat med förra årets. Tillräckligt med tid redovisas genom indikatorn: • Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. figur 15: Kommunerna fördelade efter andel äldre som uppgett att personalen på särskilt boende alltid eller oftast har tillräckligt med tid, 2014. Antal kommuner 25 20 15 10 5 0 40 60 Kommuner med: l 25 % lägsta värden Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. 80 l 50 % mellersta värden 100 l 25 % högsta värden Procent omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 72 procent av de äldre anser att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. På kommunnivå varierar resultaten mellan 43 och 95 procent, vilket framgår av figur 15. Andelen män som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid är 74 procent, jämfört med 72 procent av kvinnorna. Svenljunga kommun har högst andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet, 95 procent. Askersund kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 21 procent. Inflytande och delaktighet Inflytande och delaktighet är grundläggande faktorer för att de äldre ska kunna påverka sin egen livssituation och behålla en hög grad av självbestämmande och integritet. Delaktighet i äldreomsorgen uttrycks ofta som att den äldre ska ha möjlighet att påverka hur, när och var insatserna ska utföras, och kanske också vem som ska utföra dem. Den enskildes medverkan är särskilt viktig när genomförandeplanen utformas och insatserna planeras. Delaktighet kräver att den äldre förstår innebörden av biståndsbeslutet och insatserna. Inflytande och delaktighet i särskilt boende redovisas genom följande indikatorer: • Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen. • Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultat för indikatorerna och kommuner presenteras i bilaga 1. Möjlighet att påverka tider Indikatorn visar de äldres möjlighet att påverka vid vilka tidpunkter de får stöd och omsorg i särskilt boende. Det är 60 procent av de äldre i riket som uppger att de alltid eller oftast kan påverka tidpunkten när stöd och hjälp ska utföras. Det är en förbättring jämfört med 2013, då 59 procent uppgav att de kunde påverka tider. Spridningen bland kommunerna ligger mellan 41 och 80 procent. Det är en något högre andel män som svarat att de kan påverka tider, 61 procent, jämfört med 59 procent av kvinnorna. Tanum kommun har högst andel äldre som uppgett att de kan påverka tider för när stöd och hjälp ska ges, 80 procent. Smedjebacken kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 25 procent. Hänsyn till åsikter och önskemål Vården och omsorgen ska utgå från den äldres behov och personalen behöver agera utifrån varje enskild persons åsikter och önskemål. Resultatet på riksnivå är oförändrat jämfört med 2013, vilket innebär att 79 procent uppger att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål. Bland kommunerna varierar resultaten mellan 59 och 98 pro- cent. Andelen män och kvinnor som uppgett att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål är lika, 79 procent. Robertsfors kommun har högst andel äldre som uppgett att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, 98 procent. Hammarö kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 31 procent. Boendemiljön Med stigande ålder blir boendemiljön allt viktigare, eftersom äldre personer ofta spenderar mycket tid i och omkring hemmet. Utformningen av boendemiljön påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i boendemiljön. För att den äldre ska kunna vara så självständig som möjligt är det viktigt att boendemiljön i det särskilda boendet är anpassad utifrån individens behov. Ibland finns dock konkreta fysiska hinder som medför begränsningar i boendet och utemiljön. Begränsningarna kan även utgöras av att det inte finns tillräckligt med personal som kan hjälpa den äldre att komma ut. Dessutom kan boendemiljön påverka den äldres känsla av trygghet, till exempel på grund av dålig belysning, gropar och ojämnheter i marken samt hala golv. Behovet av en praktiskt tillgänglig boendemiljö ökar när de kroppsliga funktionerna försämras. Praktisk tillgänglighet innebär att till exempel trädgård, bänkar och andra detaljer anpassas efter den äldres behov. Miljön ska vara trivsam för de äldre samtidigt som personalen behöver en god arbetsmiljö. För boendemiljö i särskilt boende presenteras resultat från två indikatorer: • Andel äldre som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet. • Andel äldre som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet. Båda indikatorerna gäller särskilt boende och kommunresultat presenteras i bilaga 1. Trivsamma gemensamma utrymmen Årets resultat visar att 65 procent av de äldre i riket är nöjda med gemensamhetsutrymmena i sitt särskilda boende, jämfört med 66 procent 2013. Resultatet har därmed förbättrats med en procentenhet sedan föregående år. Resultaten för kommunerna varierar mellan 43 och 91 procent. Det är en något högre andel kvinnor som uppger att de gemensamma utrymmena är trivsamma, 66 procent, jämfört med 65 procent av männen. Grästorp kommun har högst andel äldre som uppgett att gemensamhetsutrymmena i särskilt boende är trivsamma, 91 procent. Vaxholm kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 22 procent. 49 50 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Trivsam utomhusmiljö I kommunerna uppger mellan 35 och 97 procent av de äldre i särskilt boende att utomhusmiljön är trivsam. Resultatet på riksnivå är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 67 procent tycker att utomhusmiljön är trivsam. Även här är det en högre andel kvinnor än män som uppger att utomhusmiljön är trivsam, 68 procent, jämfört med 66 procent av männen. Karlsborg kommun har högst andel äldre som uppger att utomhusmiljön är trivsam, 97 procent. Bromölla kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 23 procent. Tabell 19 visar andelen äldre som uppger att gemensamhetsutrymmen och utomhusmiljön är trivsam, uppdelat på män och kvinnor respektive rörelseförmåga. Tabell 19: Andel (%) som uppgett att gemensamhetsutrymmena eller utomhusmiljön är trivsam, uppdelat på självskattad rörelseförmåga respektive män och kvinnor, 2014. Förflyttar sig helt själv eller med vissa svårigheter Stora svårigheter eller kan inte förflytta sig själv Män Kvinnor Män Kvinnor Trivsamt i gemensamhetsutrymmen 58 56 42 44 Trivsamt utomhus 58 55 42 45 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Mat och måltidsmiljö Maten och måltidsmiljön är viktig för att förebygga sjukdom och undernäring. Maten och måltidsmiljön ska också bidra till glädje och gemenskap. Måltiderna ger dagen, veckan och året en struktur, genom att skilja på vardag och helg samt uppmärksamma högtider. Med åldern ökar risken för undernäring eftersom aptiten minskar. Därutöver kan dålig tandstatus och torra munslemhinnor leda till tuggproblem. Hos äldre individer uppstår ofta mat- och näringsproblem i och med sjukdom och därför behöver maten och måltidsmiljön ses som en del i omvårdnaden och den medicinska behandlingen. Maten och måltidsmiljön behöver anpassas efter den äldres behov när det till exempel gäller doft och smak samt kultur och religion. Det är även viktigt att anpassa maten efter den äldres förutsättningar, till exempel olika typer av specialkost. Det individanpassade måltidsstödet kan innebära att personalen är behjälplig med att servera mat, men det kan också handla om att personalen tolkar måltidssituationen åt en person med demenssjukdom eller stöttar det sociala samspelet under måltiden [32]. Det kan även handla om stöd till en korrekt sittställning, speciella redskap och stöd att äta [33]. För avsnittet om mat och måltidsmiljö i särskilt boende presenteras två indikatorer: • Andel äldre som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra. • Andel äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund. Resultat på kommunnivå presenteras i bilaga 1. Maten i särskilt boende På riksnivå uppgav 75 procent av de äldre att maten smakar mycket eller ganska bra, vilket är en försämring med två procentenheter jämfört med 2013. Resultaten på kommunnivå varierar mellan 55 och 95 procent. Män uppger i något högre utsträckning att maten smakar mycket eller ganska bra, 77 procent, jämfört med 74 procent av kvinnorna. Kävlinge kommun har högst andel äldre som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra, 95 procent. Oxelösund kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 18 procent. I tabell 20 redovisas resultat från årets kommun- och enhetsundersökning som handlar om rutiner för måltider i särskilda boenden. Tabell 20: Andel enheter inom särskilda boendeformer som har rutiner för måltider, 2014. Rutiner för genomförande av dygnets alla måltider 72 Rutiner för genomförande av dygnets alla måltider som också inkluderar aspekterna i FAMM7 55 Rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras 62 Personer med aktuell genomförandeplan som beskriver den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna 76 Källa: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen. 7 FAMM (Five Aspects of Meal Model) är en modell som beskriver fem viktiga aspekter för att den äldre ska uppleva nöjdhet och känna sig bekväm under måltiden: 1. Rummet: var individen vill äta sin måltid och hur individen vill att det ska se ut runt sin måltid i form av dukning, tillgänglighet i rummet och anpassad funktion på möbler som används, 2. Mat och dryck: vad och när den enskilde vill äta och dricka, 3. Mötet: hur individen vill bli serverad och vilket stöd individen behöver och vill ha under måltiden (individuellt anpassat måltidsstöd). Det inkluderar också med vilka individen vill äta sina måltider, 4. Styr- och ledningssystem: att förutsättningar finns i form av rutiner och personella resurser för att individens behov och önskemål ska bli tillgodosedda, 5. Tillsammans skapar detta måltidsmiljön eller atmosfären i samband med måltiderna. omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Måltidsmiljön i särskilt boende Resultatet för indikatorn visar andelen personer 65 år och äldre i särskilt boende som alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen. Riksgenomsnittet har försämrats något. Andelen nöjda ligger i år på 69 procent, jämfört med 70 procent 2013. Resultaten på kommunnivå varierar mellan 47 och 91 procent. Även här uppger män i högre utsträckning att måltidsmiljön är trevlig, 70 procent, jämfört med 69 procent av kvinnorna. Grästorp kommun har högst andel äldre som uppgett att de är nöjda med måltidsmiljön, 91 procent. Mellerud kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 19 procent. I tabell 21 presenteras resultat för de fem kommuner som har högst andel nöjda med maten respektive måltidsmiljön. Tabell 21: Kommunerna med högst andel (%) personer 65 år och äldre som tycker att maten brukar smaka mycket eller ganska bra, respektive andel nöjda med måltidsmiljön i särskilt boende, 2014. Kommuner Andel nöjda med maten Kommuner Andel nöjda med måltidsmiljön Kävlinge 95 Grästorp 91 Götene 95 Töreboda 89 Skara 94 Bengtsfors 85 Knivsta 92 Tanum 84 Färgelanda 92 Tibro 84 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Utvecklingsarbete inom området mat och måltidsmiljö Socialstyrelsen har under åren 2012 och 2013 arbetat med ett projekt för att ta fram förslag till indikatorer för måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. I augusti 2014 presenterade projektet förslag till följande indikatorer: 1. Andel personer som ser fram emot måltiden mitt på dagen. 2.Andel personer som anser att de får den hjälp de behöver under måltiden mitt på dagen. 3. Andel personer med genomförandeplan som innehåller aktuell (ej äldre än sex månader) dokumentation om individens behov och önskemål runt måltidsmiljön. 4.Förekomst av skriftliga rutiner för hur dygnets alla måltider ska genomföras. 5. Förekomst av skriftliga rutiner för omsorgsmåltider. Ytterligare information om indikatorerna finns i rapporten: Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer (Socialstyrelsen, 2014) [34]. Utevistelse och aktiviteter Äldres möjligheter till utevistelser och fysisk aktivitet är ofta beroende av tillgängligheten till en lämplig utemiljö och känslan av trygghet. Utevistelser och fysisk aktivitet kan ha flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten, till exempel för att förebygga fallskador och depression. De kan även öka välbefinnandet och förbättra sömnkvaliteten. För att uppnå en god vård och omsorg för de äldre är det viktig att kommunerna och äldreboendena har en verksamhet som stimulerar äldre till fysisk aktivitet och utevistelser, tillgängliggör utemiljöer och skapar möjlighet till sociala gemenskaper. Personer med demenssjukdom bör erbjudas möjlighet att delta i individuellt anpassade aktiviteter, till exempel hushållssysslor, utomhusvistelser, underhållning, musik och dans [32]. Följande indikatorer från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? redovisas för sociala aktiviteter och utevistelser i särskilt boende: • Andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds. • Andel äldre i särskilt boende som uppger att det finns mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus. 51 52 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre figur 16: Kommunerna fördelade efter andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med de sociala aktiviteter som erbjuds, 2014. Antal kommuner 25 20 15 10 5 0 20 40 Kommuner med: 60 l 25 % lägsta värden 80 l 50 % mellersta värden Procent l 25 % högsta värden Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Sociala aktiviteter i särskilt boende Resultatet i riket är oförändrat sedan föregående år, vilket innebär att 63 procent av de äldre är nöjda med de aktiviteter som erbjuds i det särskilda boendet. Spridningen är stor mellan kommunerna och resultaten varierar mellan 21 och 85 procent, vilket framgår av figur 16. Det är en högre andel kvinnor som är nöjda med aktiviteterna som erbjuds i det särskilda boendet, 64 procent, jämfört med 60 procent av männen. Sävsjö kommun har högst andel äldre som uppger att de är nöjda med aktiviteterna, 85 procent. Mariestad kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 23 procent. En faktor som påverkar möjligheten att delta i aktiviteter är den äldres rörelseförmåga. Äldre som har nedsatt rörelseförmåga kan behöva extra stöd och hjälp för att ta sig till aktiviteterna och för att delta i dem. Utevistelser för personer i särskilt boende På riksnivå ligger genomsnittet för indikatorn på 58 procent, vilket är oförändrat sedan föregående år. Liksom resultaten för sociala aktiviteter, är spridningen stor bland kommunerna. Resultaten varierar mellan 29 och 86 procent. Andelen män som anser att de har möjlighet att komma utomhus är något högre jämfört med kvinnor, 60 respektive 57 procent. Sjöbo kommun har högst andel äldre som uppger att det finns goda möjligheter att komma utomhus, 86 procent. Strömstad kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 24 procent. Tabell 22 redovisar resultat för kommunerna med högst andel äldre som är nöjda med de aktiviteter som erbjuds respektive möjligheten att komma utomhus. Tabell 22: Kommunerna med högst andel (%) mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna i särskilt boende, respektive möjligheter att komma utomhus, 2014. Kommun Andel nöjda med aktiviteter Kommun Andel nöjda med möjlighet att komma utomhus Sävsjö 85 Sjöbo 86 Trosa 84 Svedala 83 Svenljunga 84 Gnosjö 81 Hylte 83 Hylte 81 Tranemo 83 Strömstad 80 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Självskattad rörlighet påverkar de äldres upplevelser av möjligheten att komma utomhus. Andelen äldre som skattat sin rörlighet som dålig är mindre nöjda med möjligheten att komma utomhus, vilket framgår av tabell 23. omsorg och stöd i ordinärt och särskilt boende Tabell 23: Andel mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna och möjligheten att komma utomhus i det särskilda boendet, uppdelat på självskattad rörelseförmåga respektive kvinnor och män, 2014. Förflyttar sig helt själv eller med vissa svårigheter Nöjd med aktiviteterna Nöjd med möjligheten att komma utomhus Stora svårigheter eller kan inte förflytta sig själv Män Kvinnor Män Kvinnor 62 59 38 41 63 60 37 40 Tabell 24: Andel (%) äldre i särskilt boende utan respektive med lätta och svåra besvär av ängslan, oro och ångest, uppdelat på ålder samt män och kvinnor, 2014. 65–79 år Män 80 år och äldre Kvinnor Män Kvinnor Inga besvär av ängslan, oro eller ångest 41 32 45 37 Lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest 59 68 55 63 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen.. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. De äldres bedömning av omsorgen i sin helhet Helhetsbedömningen påverkas av en rad olika faktorer och därför kan det vara svårare att analysera varför en enskild kommun får ett specifikt resultat. Faktorer som påverkar de äldres helhetsbedömning är bland annat självskattad hälsa samt upplevelsen av ensamhet och ängslan, oro och ångest. Följande indikator redovisar andelen äldre som är nöjda med sitt särskilda boende: • Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende. Resultatet för riket är oförändrat jämfört med 2013, vilket innebär att 83 procent av de äldre sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende. På kommunnivå varierar andelen äldre som är mycket eller ganska nöjda mellan 62 och 98 procent. Det är en något högre andel kvinnor som sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende, 83 procent, jämfört med 82 procent av männen. Tibro kommun har högst andel äldre som sammantaget är nöjda, 98 procent. Lysekil kommun har förbättrat sitt resultat mest, en förbättring med 16 procent. I tabell 24 redovisas andelen äldre utan, respektive med besvär av ängslan, oro eller ångest. Kvinnor upplever besvär i högre utsträckning än män, och kvinnor i åldersgruppen 65–79 upplever mer besvär än kvinnor som är 80 år eller äldre. Äldre som uppskattar sin hälsa som god, det vill säga utan besvär av ängslan oro och ångest och utan besvär av ensamhet, är mer nöjda med sitt särskilda boende. När kommunerna analyserar sina egna resultat bör de försöka få en bild av de äldres hälsotillstånd eftersom kommuner med många sköra äldre troligtvis behöver arbeta mer för att få upp sina resultat än andra kommuner. Tabell 25 visar andelen äldre som är nöjda med äldreboendet beroende om de har besvär eller inte av ängslan, oro eller ångest respektive ensamhet. Tabell 25: Andel (%) mycket eller ganska nöjda med sitt äldreboende, uppdelat på besvär av ängslan, oro eller ångest samt besvär av ensamhet samt ålder och kvinnor respektive män, 2014. Andel mycket eller ganska nöjda Män 65–79 år Kvinnor 80 år eller äldre 65–79 år 80 år eller äldre Inga besvär av ängslan, oro eller ångest 89 91 90 92 Besvär av ängslan, oro eller ångest 72 76 77 78 Inga besvär av ensamhet 92 94 93 95 Besvär av ensamhet 71 77 74 77 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. 53 54 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Tabell 26 redovisar de fem kommuner som har förbättrat sina resultat mest under det senaste året. För äldre i särskilt boende är tryggheten den viktigaste faktorn som påverkar den sammantagna nöjdheten. Tryggheten i sin tur bygger på förtroende för personalen. Att trivas med det egna rummet och omgivningen kring boendet är också viktiga aspekter som påverkar hur nöjda de äldre är. Tabell 26: Kommunerna som ökat andelen (%) mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende mest, mellan 2013 och 2014. Kommuner Andel mycket eller ganska nöjda Förbättring i procent Övertorneå 80 16 Vaxholm 80 12 Haparanda 89 12 Mellerud 86 11 Lysekil 87 11 Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. I bilaga 1 presenteras två bakgrundsmått som rör de äldres hälsotillstånd, andelen äldre med bra självskattad hälsa och andelen äldre med besvär av ängslan, oro eller ångest. Sammanfattande resultat från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Hemtjänst Utifrån årets resultat från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? har en indikator förbättrat resultatet på riksnivå jämfört med 2013. Resultatet för indikatorn andel äldre som uppger att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål har förbättrats med en procentenhet sedan föregående år. Det är också den indikator som på nationell nivå har bäst resultat, bortsett från den sammantagna nöjdheten med hemtjänsten. Resultatet för indikatorn andel mycket trygga i hemmet med stöd från hemtjänsten har däremot försämrats med tre procentenheter. Resultaten för övriga indikatorer är oförändrade jämfört med 2013. Den faktor som har störst betydelse för den sammantagna nöjdheten hos äldre personer med hemtjänst är hur hemtjänstpersonalen utför sina arbetsuppgifter. På riksnivå är andelen män som svarat positivt högre för samtliga indikatorer, förutom bemötande och bedömning av hemtjänsten i sin helhet, där andelen kvinnor och män som svarat positivt är lika. Det är dock viktigt att tänka på att resultaten på kommunnivå kan skilja sig från resultaten på nationell nivå. Särskilt boende Utifrån årets resultat från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? har en indikator förbättrat resultatet på riksnivå jämfört med 2013. Resultatet för indikatorn andelen äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen har förbättrats med en procentenhet sedan föregående år. Den indikator som på nationell nivå har bäst resultat är andelen äldre som upplever att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål, näst efter bedömning av det särskilda boendet i sin helhet. För fem av indikatorerna har resultaten försämrats i år jämfört med 2013. De indikatorer som fått ett sämre resultat handlar om trygghet, bemötande, trivsamma gemensamhetsutrymmen samt maten och måltidsmiljön. För övriga indikatorer är resultaten oförändrade jämfört med 2013. Tryggheten är den faktor som har störst betydelse för hur nöjda äldre är med sitt särskilda boende. Att trivas med det egna rummet och omgivningen kring boendet påverkar också nöjdheten. På riksnivå är andelen män som svarat positivt högre för indikatorerna som handlar om bemötande, att personalen har tillräckligt med tid för att utföra arbetet, att maten smakar bra och att måltidsmiljön är trevlig. De uppger också i högre utsträckning att de kan påverka tiden för hjälpens utförande och att det finns goda möjligheter att komma utomhus. Kvinnor upplever i högre utsträckning än män att gemensamhetsutrymmen i boendet och utomhusmiljön är trivsam. Kvinnor uppger också att de är mer nöjda med de aktiviteter som erbjuds vid boendet. Det är också en något högre andel kvinnor som sammantaget är nöjda med sitt särskilda boende. När det handlar om trygghet och att personalen tar hänsyn till åsikter och önskemål är andelen positiva kvinnor och män lika. Det är dock viktigt att tänka på att resultaten på kommunnivå kan skilja sig från resultaten på nationell nivå. indikatorer Indikatorer i Öppna jämförelser Nedan beskrivs i korthet de indikatorer som ingår i bilaga 1 – kommunresultat. För en fullständig beskrivning av indikatorerna se bilaga 2 som finns att hämta från Socialstyrelsen och SKLs hemsidor. PERSONALKONTINUITET, HEMTJÄNST Genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar 2014. Källa: www.kolada.se, RKA. Ordinärt boende Trygghet, särskilt boende Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt på det särskilda boendet 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Trygghet, hemtjänst Andel äldre som uppger att det känns mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Bemötande, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre som var mycket nöjda med hur hemtjänstpersonalen bemöter dem 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Tillräckligt med tid, hemtjänst Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Möjlighet att påverka tider, hemtjänst Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Särskilt boende Bemötande, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som var mycket nöjda med hur personalen bemöter dem 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Tillräckligt med tid, särskilt boende Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Andel äldre som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Trivsamma gemensamma utrymmen, SÄRSKILT BOENDE Andel äldre som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Möjlighet att föra fram synpunkter och klagomål, hemtjänst Andel äldre som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänsten 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Trivsamt utomhus, SÄRSKILT BOENDE Andel äldre som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Hemtjänsten i sin helhet Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Maten, särskilt boende Andel äldre som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. 55 56 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Måltidsmiljön, särskilt boende Andel äldre som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Brytpunktssamtal Andel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret. MÖJLIGHETEN ATT KOMMA UTOMHUS, SÄRSKILT BOENDE Andel äldre i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Eftersamtal med närstående Andel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret. Sociala aktiviteter, särskilt boende Andel äldre i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Möjlighet att påverka tider, särskilt boende Andel äldre som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Särskilt boende i sin helhet Andel äldre som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende 2014. Källa: Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?, Socialstyrelsen. Sammanhållen vård och omsorg Väntetid till särskilt boende Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 2014. Källa: www. kolada.se, RKA. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, särskilt boende Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts, 2013–2014. Källa: Senior Alert. Åtgärder mot fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa, ordinärt boende Andel personer i ordinärt boende med hemsjukvård som har bedömts ha risk för fallskada, undernäring, trycksår eller nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot riskområdet utförts, 2013–2014. Källa: Senior Alert. Smärtskattning sista levnadsveckan Andel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret. Behovsordination av opioid Andel avlidna för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet, 2013–2014. Källa: Svenska Palliativregistret. Fallskador Antal personer med fallskador per 1 000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren 2011–2013. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Frakturer på lår och höft Antal frakturer bland personer 65 år och äldre på lår och höft per 100 000 invånare för åren 2011–2013. Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen. Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Andel personer 65 år och äldre i kommunen som tolv månader efter insjuknandet i stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda, genomsnitt 2011–2013. Källa: Riks-Stroke. Funktionsförmåga tolv månader efter stroke Andel personer 65 år och äldre i kommunen som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning. Genomsnitt för åren 2011–2013. Källa: Riks-Stroke. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre Andel personer 75 år och äldre som använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Tio eller fler läkemedel Andel personer 75 år och äldre som använder tio eller fler läkemedel samtidigt vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Olämpliga läkemedel Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. indikatorer Användning av antipsykotiska läkemedel Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel vid mättillfället. Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen. Kommunens information om äldreomsorgen på hemsidan Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg, sommaren 2014. Andel av maxpoäng. Källa: www. kolada.se, RKA. Beskrivning av bakgrundsmått Vi har tagit fram bakgrundsmått för att möjliggöra meningsfulla jämförelser mellan huvudmännen. Bakgrundsfaktorerna ska belysa kommunernas olika förutsättningar när det gäller till exempel kostnader och andelen äldre med hemtjänst. Bakgrundsmåtten är viktiga för att tolka materialet eftersom de delvis kan förklara utfallet. Därmed blir det lättare att göra lokala analyser när resultat jämförs med kommuner som har liknande förutsättningar. I rapporten presenterar vi följande bakgrundsmått i bilaga 1: Avvikelse från standardkostnad Avvikelse från standardkostnad visar hur kommunens faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till de kostnader som kommunen förväntas ha utifrån dess strukturella förutsättningar. Det kan till exempel vara befolkningsstruktur och genomsnittlig ambitionsnivå. En positiv avvikelse betyder att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat. KOSTNAD PER INVÅNARE, HEMTJÄNST Måttet visar kommunens totala kostnader för hemtjänsten dividerat med antalet personer som är 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad beror ofta på att det är många av de äldre i kommunen som har hemtjänst. KOSTNAD PER BRUKARE, HEMTJÄNST Måttet visar kommunens totala kostnader för hemtjänsten dividerat med samtliga personer som har minst en insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare med hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En hög genomsnittskostnad är antingen ett resultat av att brukarna har många beviljade insatser eller att kostnaden för att utföra hemtjänsten i kommunen är hög. KOSTNAD PER INVÅNARE, SÄRSKILT BOENDE Måttet visar kommunens totala kostnader för särskilt boende, exklusive lokalkostnader, dividerat med antalet personer som är 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som bor på särskilda boenden. KOSTNAD PER BRUKARE, SÄRSKILT BOENDE Måttet visar kommunens totala kostnader för särskilt boende, exklusive lokalkostnader, dividerat med samtliga personer som bor på ett särskilt boende. Indikatorn visar vad en brukare på särskilt boende i kommunen kostar i genomsnitt. Andel 80 år och äldre Måttet beskriver hur stor andel av kommunens befolkning som är 80 år och äldre. Antal personer med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare Måttet ska spegla kommunernas resurser för biståndshandläggningen. Många personer med beslut enligt socialtjänstlagen kan tyda på en hög arbetsbelastning hos biståndshandläggarna, vilket i sin tur kan medföra att de följer upp färre beslut. Informationen är hämtad från Socialstyrelsens årliga kommun- och enhetsundersökning. Andel äldre med hemtjänst Måttet beskriver hur stor andel av befolkningen 65 år och äldre som har hemtjänstinsatser i ordinärt boende. En hög andel äldre med hemtjänstinsatser i ordinärt boende kan visa att invånarnas behov är högre än i riket i stort. En hög andel kan även tyda på att kommunen har en lägre tröskel i biståndsbedömningen när det gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Informationen är hämtad från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning. Andel äldre i särskilt boende Måttet beskriver hur stor del av befolkningen 65 år och äldre som har ett beslut om permanent särskilt boende. Precis som för andelen äldre med hemtjänst kan en hög andel tyda på att invånarnas behov är högre än i riket i stort eller att kommunen har en lägre tröskel för bedömningen om äldre personer ska erbjudas en plats i särskilt boende. Informationen är hämtad från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning. Omfattning av hemtjänst Måttet visar det genomsnittliga antalet beviljade hemtjänsttimmar per månad för kommunens hemtjänsttagare. Ett högt genomsnitt kan tyda på att kommunens hemtjänstmottagare har ett stort behov eller att kommunen är generös i biståndsbedömningen. Informationen är hämtad från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning. 57 58 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre Hälsotillstånd, hemtjänst Måttet visar hur stor andel av hemtjänsttagarna som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa i Socialstyrelsens enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Måttet visar hur de enskilda hemtjänsttagarna upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel personer med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har ett bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Hälsotillstånd, särskilt boende Måttet visar hur stor andel av personerna med beslut om permanent särskilt boende som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa i Socialstyrelsens enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Måttet indikerar hur de äldre i särskilt boende upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Måttet visar hur stor andel av personerna med hemtjänstinsatser i ordinärt boende som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest i Socialstyrelsens enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Hemtjänsttagare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär. Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende Måttet visar hur stor andel av personerna med permanent särskilt boende som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest i Socialstyrelsens enkätundersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Äldre personer i särskilt boende med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär. referenser/litteraturlista Referenser/litteraturlista 1. Modell för Socialstyrelsens kunskapsstyrning. Rapport från ett utvecklingsprojekt 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 16.Varför är äldre på akuten? Beskrivning av äldres besök vid sjukhusbundna akutmottagningar. Health Navigator på uppdrag av Socialstyrelsen, 2014. 2.Handbok för effektivitetsanalyser. För god hälsa, vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 17.Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre. Redovisning av arbetsläget hösten 2014. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 3.Effektivitet i praktiken. För god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 4.Förslag på nya uppgifter för vård och omsorg i RS. För insamling i Räkenskapssammandrag för kommuner. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 18.Sammanfattning av systematiska översikter-Effekter av metoder i socialt arbete. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 19.Lundin-Olsson, L & Rosendahl.E (2007). Att förebygga fallolyckor bland äldre personer. Vårdalinstitutet – Tematiska rum. Äldres hälsa; 2008. 5.Äldres hälsa. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. Östersund: Statens folkhälsoinstitut; 2011. 20.Rikshöft Årsrapport 2013. Rikshöft; 2014. 6. Folkhälsan i Sverige – Årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut; 2013. 21.Kommun- och enhetsundersökningen 2014. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 7. Befolkningsstatistik. SCB; 2014. 22.Äldre efterfrågar kontinuitet. Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre – slutrapport 2013. Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg; 2013 8. Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst – Lägesrapport 2014. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 9. Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 23.Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede – Vägledning, rekommendationer och indikatorer, stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013 11.Årsrapport – Rapport från Riks-Stroke 2012; Riks-Stroke; 2013. 24.Fastbom, J. Äldres Läkemedel. Fokusrapport. Medi cinskt programarbete. Forum för kunskap och gemensam utveckling. Stockholm: Stockholms Läns Landsting; 2005. 12.Äldres psykiska hälsa – En fördjupad lägesrapport om förekomst, verksamheter och insatser. Stockholm: Socialstyrelsen; 2008. 25.Läkemedelsorsakad sjuklighet hos äldre. Kartläggning och förslag till åtgärder. Stockholm: Socialstyrelsen 2014. 13. Psykisk sjukdom bland äldre och behandling inom vården. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 26.Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 14.Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. 27.Öppna jämförelser 2014. Läkemedelsbehandlingar. Jämförelser mellan landsting. Stockholm: Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Sveriges Kommuner och Landsting; 2014. 10.Dödsorsaker 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 15.Samordnad vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En redovisning av arbetsläget hösten 2013. Stockholm: Socialstyrelsen; 2013. 59 60 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre 28.Nationell statistik om äldres hälsa, vård och omsorg. Utvecklingsplan 2014–2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 32.Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2010. 29.Kommuners inrapportering i Kolada; SKL; 2014. 33.Socialstyrelsen. Näring för god vård och omsorg. En vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. 30.Äldre och personer med funktionsnedsättning-regiform år 2013. Vissa kommunala insatser enligt socialtjänstlagen. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 31.E-hälsa i kommunerna. Redovisning av nyckeltal för utveckling av e-hälsa i kommunerna. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 34.Måltidsmiljö inom särskilda boenden och dagverksamheter. Förslag till indikatorer. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. bilaga 1 Bilaga 1. Kommunernas resultat I denna bilaga redovisas resultatet för alla kommuner och indikatorer, inklusive resultatet för riket som helhet. Kommunerna är sorterade länsvis. Varje kommun kan här se vilket värde den har för respektive indikator. Tabellen är färgad med grönt, gult och rött. Grönt betyder att kommunens värde för indikatorn hör till de 25 procent av kommunerna med bäst värden i förhållande till de andra kommunerna. Rött får de 25 procent av kommunerna med sämst värde och gult gäller de 50 procent av kommunerna som ligger mitt emellan. Antalet kommuner i de tre grupperna varierar något beroende på vilken indikator det gäller. Alla kommuner med samma värde räknas till samma grupp. För några av indikatorerna finns pilar som redovisar utvecklingen i en kommun jämfört med föregående års värden. Några av indikatorerna i årets rapport är nya eller har förändrad definition, vilket innebär att resultat inte kan jämföras med förra årets resultat. Färgerna möjliggör alltså en jämförelse mellan kommunerna, medan pilarna möjliggör för en enskild kommun att jämföra sitt eget resultat med föregående års resultat. Ett uteblivet resultat kan dels bero på att uppgift saknas dels på för stor osäkerhet. För att säkerställa att resultatet är hållbart för jämförelser i tabellen krävs minst 30 observationer på kommunnivå. För få observationer kan t.ex. bero på låg svarsfrekvens i enkätundersökning eller för få registreringar i kvalitetsregister. 25 procent 50 procent 25 procent ä Förbättrat värde à Oförändrat värde æ Försämrat värde . Uppgift saknas .. Under 30 svarande/ observationer – Uppgift saknas föregående år * Ovägt medel för riket 61 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 23–66 Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 Procent 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst Jämf. föreg. år 62 ä Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 30 42 58 44 44 41 45 54 49 66 45 44 38 41 38 39 34 46 45 47 39 41 55 45 54 47 42 282 187 6 150 150 207 126 23 67 1 126 150 247 207 247 236 272 105 126 90 236 207 16 126 23 90 æ à æ æ æ æ æ ä à ä æ æ à æ æ æ æ æ ä à æ ä ä æ à ä 63 72 88 77 73 74 76 81 83 86 80 80 61 78 71 72 70 71 75 82 77 75 84 77 85 81 74 283 234 11 150 222 210 168 69 41 16 89 89 285 127 248 234 258 248 192 54 150 192 33 150 21 69 ä æ ä æ æ æ æ à à ä ä æ æ ä ä à æ æ æ ä æ ä ä æ ä ä 69 83 90 82 81 74 84 89 86 95 85 80 74 88 76 76 77 72 85 89 79 75 87 77 86 90 79 284 148 25 169 190 265 124 39 82 3 101 210 265 50 251 251 244 276 101 39 226 261 62 244 82 25 à ä æ æ ä æ ä æ ä ä ä æ æ à æ ä æ æ à ä æ ä æ æ æ ä 67 90 95 86 87 85 87 93 89 92 92 86 78 90 86 85 82 83 92 92 88 84 89 93 93 93 86 286 65 3 175 146 199 146 12 95 25 25 175 280 65 175 199 252 241 25 25 120 222 95 12 12 12 æ ä ä æ à æ æ à ä ä ä æ ä ä ä ä à æ ä ä ä ä æ ä à ä Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 46 33 40 41 42 41 33 49 42 105 277 222 207 187 207 277 67 æ æ æ æ æ æ æ æ 82 78 81 76 74 73 70 83 76 54 127 69 168 210 222 258 41 æ à æ à à à æ ä 90 85 87 83 81 83 81 87 84 25 101 62 148 190 148 190 62 à æ ä æ æ ä à ä 92 84 85 94 88 86 86 91 88 25 222 199 6 120 175 175 45 ä æ æ ä ä ä ä ä Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 43 45 42 49 171 126 187 67 æ æ æ æ 73 82 82 76 222 54 54 168 à ä ä æ 79 85 78 85 226 101 237 101 ä ä æ à 84 86 86 89 222 175 175 95 ä æ æ æ bilaga 1 tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år 23–66 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst ä Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 49 29 45 52 42 45 67 284 126 36 187 æ ä æ æ æ 82 66 81 85 83 78 54 279 69 21 41 æ ä æ æ ä 84 77 84 94 85 82 124 244 124 5 101 æ ä à ä æ 91 83 90 95 88 88 45 241 65 3 120 æ ä à ä à Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) 39 48 52 45 39 49 39 54 38 51 41 55 52 44 236 81 36 126 236 67 236 23 247 48 207 16 36 æ æ æ æ æ æ æ æ æ ä æ ä ä 88 77 85 75 80 85 72 78 79 76 82 77 88 76 11 150 21 192 89 21 234 127 111 168 54 150 11 ä à à æ æ ä ä æ æ æ à æ ä 92 84 97 83 86 89 78 85 83 90 86 80 90 83 14 124 1 148 82 39 237 101 148 25 82 210 25 ä æ ä æ ä æ æ æ æ ä æ æ æ 92 90 93 87 85 94 84 91 85 89 87 87 89 87 25 65 12 146 199 6 222 45 199 95 146 146 95 ä ä ä æ ä ä æ ä ä æ ä æ ä Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 55 49 43 45 55 47 30 42 60 51 45 50 43 47 16 67 171 126 16 90 282 187 3 48 126 58 171 æ æ æ æ ä æ æ æ ä ä ä æ æ 75 78 85 82 80 79 67 71 82 77 68 80 76 78 192 127 21 54 89 111 274 248 54 150 270 89 168 æ ä à æ æ æ æ æ æ æ æ æ à 88 84 92 92 91 90 85 81 87 87 85 84 85 88 50 124 14 14 20 25 101 190 62 62 101 124 101 ä ä ä æ ä ä ä æ æ à ä æ ä 82 88 90 93 83 92 87 85 87 88 85 90 82 89 252 120 65 12 241 25 146 199 146 120 199 65 252 æ à æ ä æ ä ä ä æ ä ä ä æ Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 43 50 42 47 44 46 171 58 187 90 150 105 æ æ æ æ æ æ 82 72 78 81 82 80 54 234 127 69 54 89 æ æ æ à ä æ 89 81 86 80 90 86 39 190 82 210 25 82 à à ä æ ä æ 87 85 92 82 90 85 146 199 25 252 65 199 ä æ ä æ æ æ 63 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 23–66 Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 Procent 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst Jämf. föreg. år 64 ä Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 44 39 44 150 236 æ æ 71 79 76 248 111 æ æ 80 84 84 210 124 à æ 86 88 87 175 120 à æ Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 46 40 45 50 48 49 50 38 41 50 37 43 45 105 222 126 58 81 67 58 247 207 58 257 171 æ æ æ ä à æ æ æ æ æ æ æ 81 68 74 85 76 80 77 76 78 83 72 82 78 69 270 210 21 168 89 150 168 127 41 234 54 ä æ æ ä à à æ æ ä ä æ ä 85 71 81 76 82 88 87 83 80 83 76 84 82 101 279 190 251 169 50 62 148 210 148 251 124 æ æ æ æ ä ä ä æ æ ä æ ä 92 80 88 93 87 86 91 86 87 93 82 88 88 25 267 120 12 146 175 45 175 146 12 252 120 ä æ æ à ä æ ä æ à ä ä à 45 126 à 78 127 æ 86 82 ä 90 65 ä Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 42 45 46 41 44 44 187 126 105 207 150 æ æ æ æ æ 71 80 79 79 76 77 248 89 111 111 168 æ à æ ä æ 78 86 84 81 78 82 237 82 124 190 237 à ä æ ä æ 83 88 88 88 85 87 241 120 120 120 199 æ æ ä ä ä Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 40 51 34 45 34 42 38 50 35 35 46 39 47 35 32 222 48 272 126 272 187 247 58 266 266 105 236 90 266 280 æ ä æ à ä æ æ ä æ ä à æ à æ æ 77 78 72 76 69 76 77 74 64 59 75 76 81 73 67 150 127 234 168 265 168 150 210 282 286 192 168 69 222 274 æ ä æ æ æ à æ à æ æ ä ä ä ä æ 86 86 72 80 82 83 87 83 69 74 80 86 89 79 79 82 82 276 210 169 148 62 148 284 265 210 82 39 226 226 æ ä æ æ æ æ æ æ æ ä æ æ ä æ ä 93 92 80 87 89 88 89 89 75 86 87 90 89 84 85 12 25 267 146 95 120 95 95 283 175 146 65 95 222 199 ä ä æ æ ä ä æ ä æ ä æ ä æ ä ä Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år 23–66 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst ä Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 37 35 53 39 44 45 44 40 46 45 50 37 44 37 45 45 47 44 39 257 266 31 236 150 126 150 222 105 126 58 257 150 257 126 126 90 150 æ æ æ æ æ æ æ ä ä ä æ æ æ æ æ æ æ æ 75 69 77 77 78 81 81 82 79 81 79 76 73 71 77 78 74 79 74 192 265 150 150 127 69 69 54 111 69 111 168 222 248 150 127 210 111 ä ä æ ä ä æ à ä ä ä ä à æ æ ä æ æ ä 82 71 81 73 82 88 86 88 83 92 84 83 82 74 84 85 83 84 80 169 279 190 271 169 50 82 50 148 14 124 148 169 265 124 101 148 124 à à æ æ æ ä æ æ ä ä ä à æ æ ä ä ä à 87 79 86 77 90 87 91 90 84 91 90 86 89 81 85 87 85 89 85 146 274 175 282 65 146 45 65 222 45 65 175 95 261 199 146 199 95 ä ä ä æ ä æ ä ä æ ä ä ä æ æ à à æ ä Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 41 49 56 42 48 40 45 207 67 13 187 81 222 æ ä ä æ æ æ 73 76 89 80 80 76 77 222 168 7 89 89 168 æ à ä ä ä æ 73 79 89 87 88 87 83 271 226 39 62 50 62 æ æ ä ä ä ä 85 89 94 90 86 91 89 199 95 6 65 175 45 æ ä ä ä ä ä Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 47 47 48 52 43 35 42 53 42 34 54 36 44 45 44 43 90 90 81 36 171 266 187 31 187 272 23 262 150 126 150 171 æ ä ä ä æ æ æ ä ä æ æ æ ä æ æ æ 82 80 80 84 74 80 77 83 84 76 72 70 72 75 71 78 54 89 89 33 210 89 150 41 33 168 234 258 234 192 248 127 ä ä æ ä æ æ æ à ä ä æ à æ æ æ ä 85 82 84 94 79 83 86 93 87 76 82 77 81 79 80 84 101 169 124 5 226 148 82 9 62 251 169 244 190 226 210 124 à æ ä ä æ ä ä æ æ æ à ä ä ä ä ä 88 91 93 92 87 92 89 90 90 90 86 81 86 80 86 86 120 45 12 25 146 25 95 65 65 65 175 261 175 267 175 175 ä ä ä ä æ ä æ æ æ ä æ ä ä æ ä ä 65 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 23–66 Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 Procent 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst Jämf. föreg. år 66 ä Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 49 43 41 57 44 36 46 44 53 58 37 45 43 51 41 42 47 47 40 55 51 51 52 33 41 54 40 45 43 46 46 38 55 42 67 171 207 11 150 262 105 150 31 6 257 126 171 48 207 187 90 90 222 16 48 48 36 277 207 23 222 126 171 105 105 247 16 ä æ æ æ æ æ æ à æ ä æ ä ä à æ æ à æ æ æ ä ä ä æ æ ä æ æ ä à à æ à 83 80 72 86 78 78 75 78 86 84 70 75 75 77 71 73 81 85 78 90 95 79 81 68 67 83 74 82 73 78 75 78 91 75 41 89 234 16 127 127 192 127 16 33 258 192 192 150 248 222 69 21 127 3 1 111 69 270 274 41 210 54 222 127 192 127 2 ä æ æ ä æ ä æ ä æ æ æ ä à ä æ æ à ä æ ä ä ä ä æ æ ä æ ä ä æ ä æ ä 93 85 80 93 89 82 83 80 93 91 81 78 79 85 76 77 88 88 87 90 95 92 91 73 75 89 82 86 82 86 84 75 93 81 9 101 210 9 39 169 148 210 9 20 190 237 226 101 251 244 50 50 62 25 3 14 20 271 261 39 169 82 169 82 124 261 9 ä à æ ä à à ä æ ä æ æ æ æ ä æ ä ä ä æ ä ä ä ä æ æ à æ ä ä æ ä æ ä 93 93 87 90 89 87 91 87 96 91 87 83 84 90 85 83 92 90 91 89 95 88 90 80 84 91 84 93 90 90 90 84 96 86 12 12 146 65 95 146 45 146 1 45 146 241 222 65 199 241 25 65 45 95 3 120 65 267 222 45 222 12 65 65 65 222 1 ä ä æ ä à ä ä à ä æ æ ä æ ä æ ä ä ä ä ä ä ä ä æ ä ä à ä ä ä ä æ ä Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 53 38 46 46 57 43 44 40 42 31 247 105 105 11 171 150 222 187 æ æ æ æ ä æ æ æ æ 80 79 77 74 84 83 70 68 70 89 111 150 210 33 41 258 270 258 à æ ä æ æ æ æ à æ 84 83 80 89 83 82 85 70 85 124 148 210 39 148 169 101 282 101 æ ä ä ä à æ ä æ ä 91 92 85 84 90 88 79 79 85 45 25 199 222 65 120 274 274 199 ä ä æ æ ä æ ä æ æ bilaga 1 tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år 23–66 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst ä Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 49 48 58 58 46 46 53 46 67 81 6 6 105 105 31 æ æ – ä à ä ä 78 79 85 81 75 85 83 75 127 111 21 69 192 21 41 ä ä – à à ä ä 80 76 94 90 76 82 81 78 210 251 5 25 251 169 190 ä à – ä à à ä 89 85 91 89 83 92 85 85 95 199 45 95 241 25 199 ä ä – æ à ä ä Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 42 36 43 39 43 40 55 56 46 43 49 44 44 187 262 171 236 171 222 16 13 105 171 67 150 æ æ ä ä æ æ æ ä æ ä æ à 79 83 66 63 72 67 82 84 83 .. 77 72 73 111 41 279 283 234 274 54 33 41 .. 150 234 ä ä ä æ à æ ä à ä .. æ à 82 82 69 74 85 70 84 88 86 72 81 82 81 169 169 284 265 101 282 124 50 82 276 190 169 ä à ä ä ä æ æ ä ä ä æ ä 92 82 78 84 86 81 81 81 88 80 88 86 85 25 252 280 222 175 261 261 261 120 267 120 175 ä æ ä ä ä æ æ æ ä ä æ à Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 42 44 48 56 46 23 42 59 47 44 45 187 150 81 13 105 286 187 5 90 150 æ æ ä æ æ æ æ ä à æ 76 76 81 76 81 67 80 83 72 80 79 168 168 69 168 69 274 89 41 234 89 æ æ ä æ æ æ ä æ æ ä 87 81 82 86 87 80 84 90 79 88 87 62 190 169 82 62 210 124 25 226 50 ä æ æ æ æ æ æ ä æ à 88 90 83 85 83 82 92 84 82 91 89 120 65 241 199 241 252 25 222 252 45 ä æ ä æ æ à ä æ æ ä Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 45 39 52 49 42 49 41 54 126 236 36 67 187 67 207 23 æ æ æ æ æ æ æ ä 76 72 84 88 75 78 76 89 168 234 33 11 192 127 168 7 æ æ ä ä æ æ æ ä 81 84 90 88 81 82 85 96 190 124 25 50 190 169 101 2 ä æ ä æ æ æ ä ä 86 85 92 91 82 90 87 91 175 199 25 45 252 65 146 45 à ä æ ä æ ä ä ä 67 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 23–66 Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 Procent 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst Jämf. föreg. år 68 ä Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 51 31 52 44 52 35 45 46 48 281 36 150 36 266 126 ä æ æ æ ä æ æ 73 76 79 79 78 71 73 78 222 168 111 111 127 248 222 ä æ æ æ æ æ æ 73 83 81 81 82 85 78 84 271 148 190 190 169 101 237 æ ä æ æ æ æ ä 81 87 85 87 86 89 87 88 261 146 199 146 175 95 146 æ ä æ æ ä ä ä Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 48 46 38 46 48 52 36 46 41 47 46 81 105 247 105 81 36 262 105 207 90 æ ä æ ä æ æ æ æ ä æ 76 75 75 76 81 83 75 78 73 81 77 168 192 192 168 69 41 192 127 222 69 ä ä ä à æ æ æ ä ä ä 85 82 76 82 84 92 76 83 80 85 83 101 169 251 169 124 14 251 148 210 101 ä æ æ ä æ æ æ ä ä à 87 88 86 88 90 94 87 89 84 92 88 146 120 175 120 65 6 146 95 222 25 æ à à à æ æ ä æ ä ä Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 42 40 51 45 44 58 43 45 187 222 48 126 150 6 171 ä æ ä æ æ à æ 74 77 81 79 69 81 74 77 210 150 69 111 265 69 210 ä æ ä ä æ ä æ 84 73 83 83 74 84 80 81 124 271 148 148 265 124 210 ä æ ä ä æ æ æ 89 79 87 87 79 88 87 86 95 274 146 146 274 120 146 ä æ ä ä æ à ä Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 43 52 42 46 51 50 60 50 49 171 36 187 105 48 58 3 58 æ æ æ æ æ à ä æ 76 89 74 73 78 75 84 80 79 168 7 210 222 127 192 33 89 æ ä ä æ ä æ ä ä 81 89 79 84 80 83 85 87 85 190 39 226 124 210 148 101 62 æ æ ä ä æ æ ä ä 84 88 88 83 88 88 94 89 88 222 120 120 241 120 120 6 95 æ æ ä ä ä ä ä à Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele 39 29 . 236 284 . æ æ . 85 66 . 21 279 . æ æ . 81 91 . 190 20 . æ æ . 79 84 . 274 222 . æ æ . bilaga 1 tabell 1: Kommunresultat område 1, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 43 Median (riket) 45 Rank av 286 59–95 76 78 Rank av 286 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 69–97 82 84 Rank av 284 à Procent 67–96 87 88 Rank av 286 à Jämf. föreg. år 23–66 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, hemtjänst Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, hemtjänst Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, hemtjänst Jämf. föreg. år Trygghet, hemtjänst ä Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) .. 40 40 54 44 . 38 46 49 51 45 34 45 .. 222 222 23 150 . 247 105 67 48 126 272 .. æ æ ä æ . æ æ à ä ä æ .. 80 72 88 80 . 69 79 80 90 81 74 79 .. 89 234 11 89 . 265 111 89 3 69 210 .. æ æ à à . æ à æ ä ä æ .. 89 78 94 87 . 77 84 91 90 86 87 86 .. 39 237 5 62 . 244 124 20 25 82 62 .. ä æ ä æ . æ æ ä æ æ æ .. 91 84 94 89 . 80 91 89 90 91 86 90 .. 45 222 6 95 . 267 45 95 65 45 175 .. ä æ ä ä . à à ä æ ä ä Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) .. 52 47 40 41 42 52 63 40 48 54 47 38 47 47 .. 36 90 222 207 187 36 2 222 81 23 90 247 90 .. à æ ä æ æ æ ä æ ä æ æ ä ä 90 85 85 70 71 77 86 78 75 80 86 90 89 69 80 3 21 21 258 248 150 16 127 192 89 16 3 7 265 – ä ä ä æ æ ä ä æ à ä ä ä æ .. 87 87 75 81 71 87 88 79 90 87 86 90 77 84 .. 62 62 261 190 279 62 50 226 25 62 82 25 244 .. æ æ ä æ æ æ ä æ ä æ ä ä æ .. 92 90 74 84 83 89 88 85 80 89 84 90 75 86 .. 25 65 285 222 241 95 120 199 267 95 222 65 283 .. ä æ ä æ ä ä ä à æ ä ä æ æ 69 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 37–83 Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 Procent 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst Jämf. föreg. år 70 6–26 15 à Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 41 67 75 66 67 68 71 78 66 70 67 57 55 68 66 64 65 65 69 79 69 61 74 53 74 70 66 282 48 8 58 48 41 16 4 58 21 48 176 203 41 58 83 66 66 28 2 28 122 10 227 10 21 æ æ ä æ æ æ æ æ à ä ä æ ä æ ä æ ä æ ä ä à ä ä æ æ ä 47 71 77 68 67 65 64 73 63 71 67 63 51 67 68 63 62 61 66 72 65 60 64 66 74 71 64 284 20 3 44 50 83 99 11 125 20 50 125 273 50 44 125 141 165 68 17 83 178 99 68 10 20 æ æ æ æ ä æ æ ä à æ ä æ æ æ ä à æ æ æ æ æ ä æ ä ä ä 71 87 95 88 86 86 88 91 92 95 90 86 76 86 85 84 86 86 89 92 88 85 93 91 96 89 86 285 236 23 218 251 251 218 134 101 23 178 251 283 251 262 267 251 251 199 101 218 262 70 134 10 199 æ ä ä æ æ à æ à ä ä ä æ æ æ ä æ æ æ æ ä à ä à à ä ä 18 15 . 10 . 11 10 . . 16 . 13 14 11 10 . . 9 11 7 10 8 . . 13 . 146 88 . 9 . 18 9 . . 113 . 45 69 18 9 . . 8 18 3 9 5 . . 45 . æ æ . à . ä æ . . æ . æ ä æ ä . . æ æ – ä à . . æ . Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 78 51 71 70 59 59 59 59 62 4 244 16 21 145 145 145 145 ä æ ä ä æ æ æ æ 69 54 58 76 63 63 55 62 63 36 254 203 5 125 125 249 141 ä æ æ ä ä æ æ æ 92 91 91 95 91 87 84 94 89 101 134 134 23 134 236 267 45 à ä æ ä ä ä æ æ . 19 13 13 . 17 . 17 . 164 45 45 . 133 . 133 . æ æ ä . – . à Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 54 62 54 64 216 108 216 83 ä ä æ à 59 64 62 68 190 99 141 44 à ä æ ä 88 92 92 93 218 101 101 70 à ä æ à 18 13 8 . 146 45 5 . æ ä – . bilaga 1 tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år 37–83 Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst 6–26 15 à Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 66 43 63 79 52 60 58 279 97 2 237 æ æ æ ä ä 65 63 67 73 61 63 83 125 50 11 165 æ ä ä æ æ 92 84 90 90 92 90 101 267 178 178 101 æ æ ä æ à 16 . 18 11 16 113 . 146 18 113 à . æ à æ Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) 71 59 76 66 58 70 58 62 53 64 44 63 65 63 16 145 6 58 156 21 156 108 227 83 277 97 66 ä ä ä à ä æ ä æ æ æ æ æ ä 78 65 54 56 59 67 62 63 62 64 50 68 72 60 2 83 254 234 190 50 141 125 141 99 277 44 17 ä ä æ æ ä ä ä æ à ä æ ä ä 100 91 94 90 87 95 87 90 91 94 92 95 95 90 1 134 45 178 236 23 236 178 134 45 101 23 23 ä æ à æ æ ä à æ ä ä ä ä æ . 16 16 . . . . . 11 . . . . . 113 113 . . . . . 18 . . . . . ä æ . . . . . à . . . . Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 55 52 64 67 60 69 63 51 61 59 54 62 54 62 203 237 83 48 135 28 97 244 122 145 216 108 216 ä æ à æ ä ä ä æ æ à ä æ æ 60 73 66 64 68 68 57 54 53 66 51 65 61 65 178 11 68 99 44 44 219 254 265 68 273 83 165 ä ä ä ä ä ä ä æ æ ä ä ä æ 95 91 93 98 96 93 87 91 94 92 90 93 89 92 23 134 70 3 10 70 236 134 45 101 178 70 199 æ æ æ ä ä ä æ ä æ ä æ à ä 15 19 14 . . 14 . 15 . 11 . 14 11 88 164 69 . . 69 . 88 . 18 . 69 18 æ æ æ . . ä . æ . ä . – à Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 61 63 65 53 62 53 122 97 66 227 108 227 à æ ä æ ä æ 63 57 58 70 58 54 125 219 203 28 203 254 æ æ ä ä à æ 91 95 94 91 96 93 134 23 45 134 10 70 æ æ æ æ ä æ . 15 17 16 13 15 . 88 133 113 45 88 . æ æ æ à à 71 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 37–83 Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 Procent 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst Jämf. föreg. år 72 6–26 15 à Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 61 69 62 122 28 æ æ 64 73 63 99 11 ä æ 91 95 93 134 23 ä à 13 11 45 18 à æ Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 52 69 60 59 57 70 61 64 56 69 42 65 60 237 28 135 145 176 21 122 83 191 28 281 66 à æ æ ä æ æ ä æ æ ä æ à 56 52 60 49 58 64 70 56 58 62 50 62 59 234 270 178 281 203 99 28 234 203 141 277 141 æ æ æ æ à æ ä æ ä ä ä ä 93 86 94 96 92 95 94 91 88 91 89 92 92 70 251 45 10 101 23 45 134 218 134 199 101 æ æ ä ä ä ä à æ æ æ æ à 18 7 . . 19 . 15 12 . 15 . . 146 3 . . 164 . 88 35 . 88 . . æ ä . . æ . à æ . æ . . 62 108 ä 59 190 ä 92 101 à . . . Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 54 67 65 51 52 60 216 48 66 244 237 ä ä ä æ æ 56 67 60 63 61 63 234 50 178 125 165 æ ä æ ä ä 91 92 91 93 90 92 134 101 134 70 178 ä à æ ä ä 16 14 18 11 18 113 69 146 18 146 æ ä ä æ æ Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 55 64 58 65 59 66 63 64 40 60 57 64 71 58 55 203 83 156 66 145 58 97 83 284 135 176 83 16 156 203 ä ä æ ä æ æ à ä æ ä æ ä ä à æ 54 53 67 52 62 62 61 66 40 54 55 62 67 64 59 254 265 50 270 141 141 165 68 287 254 249 141 50 99 190 æ ä ä à ä ä ä ä ä ä æ à æ ä ä 92 94 86 93 89 90 93 89 84 83 91 92 92 88 85 101 45 251 70 199 178 70 199 267 273 134 101 101 218 262 à ä æ ä æ à ä ä æ ä æ ä à à æ 16 . 11 14 11 14 14 19 6 19 16 17 16 . 16 113 . 18 69 18 69 69 164 1 164 113 133 113 . 113 æ . æ æ ä æ ä æ ä à æ à æ . . Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år 37–83 Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst 6–26 15 à Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 63 49 56 37 63 69 67 75 53 69 57 57 61 50 61 60 64 62 58 97 259 191 285 97 28 48 8 227 28 176 176 122 251 122 135 83 108 æ æ æ ä ä ä æ ä æ ä æ à æ æ ä à ä ä 64 57 56 70 62 61 61 69 55 75 69 64 63 59 48 66 62 66 61 99 219 234 28 141 165 165 36 249 7 36 99 125 190 282 68 141 68 à à ä ä ä æ æ ä ä æ ä æ æ ä æ æ à ä 89 82 94 81 95 90 95 87 86 93 91 87 90 85 88 91 89 94 88 199 276 45 278 23 178 23 236 251 70 134 236 178 262 218 134 199 45 ä æ ä æ à à ä ä æ ä æ æ æ æ æ æ æ ä 17 . 17 . 8 . 19 13 10 15 13 12 . . 10 . . 18 133 . 133 . 5 . 164 45 9 88 45 35 . . 9 . . 146 à . æ . ä . à ä ä æ ä ä . . ä . . à Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 58 61 67 64 58 65 62 156 122 48 83 156 66 ä ä ä ä ä æ 56 64 73 67 57 64 63 234 99 11 50 219 99 æ ä ä ä ä ä 91 91 93 91 94 93 92 134 134 70 134 45 70 à ä æ ä à ä 12 . . . 11 16 35 . . . 18 113 æ . . . æ ä Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 62 68 56 51 62 49 64 71 43 58 58 51 56 47 58 65 108 41 191 244 108 259 83 16 279 156 156 244 191 269 156 66 æ ä æ æ à æ ä ä æ æ æ æ ä à ä ä 58 67 61 69 62 53 58 71 64 53 65 59 57 51 60 58 203 50 165 36 141 265 203 20 99 265 83 190 219 273 178 203 æ ä ä ä ä æ æ ä æ ä ä ä ä à æ ä 89 94 91 94 89 95 88 96 96 83 93 82 87 87 81 93 199 45 134 45 199 23 218 10 10 273 70 276 236 236 278 70 æ ä à ä æ ä æ æ ä æ æ à à æ æ ä 14 . 18 . 15 . 17 16 . 22 12 . 10 17 24 16 69 . 146 . 88 . 133 113 . 183 35 . 9 133 184 113 æ . ä . ä . æ æ . æ ä . ä ä æ æ 73 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 37–83 Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 Procent 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst Jämf. föreg. år 74 6–26 15 à Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 59 65 58 76 56 49 56 57 65 69 67 48 58 69 63 50 64 57 63 65 68 64 62 47 49 58 55 62 64 61 60 44 68 57 145 66 156 6 191 259 191 176 66 28 48 264 156 28 97 251 83 176 97 66 41 83 108 269 259 156 203 108 83 122 135 277 41 ä à æ ä æ æ à ä à ä ä ä à ä æ æ ä ä æ æ ä ä ä æ æ ä æ æ ä ä ä æ ä 67 66 62 65 63 59 61 57 64 65 64 56 59 65 54 70 63 58 63 61 56 64 67 54 59 61 57 62 59 62 65 57 75 61 50 68 141 83 125 190 165 219 99 83 99 234 190 83 254 28 125 203 125 165 234 99 50 254 190 165 219 141 190 141 83 219 7 ä ä æ ä à à ä ä ä æ ä ä ä ä æ æ æ æ æ æ æ ä ä æ ä æ à ä ä ä ä ä ä 96 90 86 95 98 91 91 93 98 97 87 88 87 94 91 91 94 92 93 95 99 96 93 84 88 91 89 94 91 89 91 86 96 88 10 178 251 23 3 134 134 70 3 6 236 218 236 45 134 134 45 101 70 23 2 10 70 267 218 134 199 45 134 199 134 251 10 ä æ æ à ä æ ä æ ä ä æ æ ä ä æ ä ä ä à ä ä ä à æ æ ä æ ä ä ä à æ ä . 17 15 11 21 13 21 15 . 16 . 16 . 13 . . 21 15 . 14 . 19 17 12 15 15 17 10 13 . 16 17 11 . 133 88 18 177 45 177 88 . 113 . 113 . 45 . . 177 88 . 69 . 164 133 35 88 88 133 9 45 . 113 133 18 . æ à à æ ä æ ä . æ . . . æ . . æ ä . æ . æ æ à à ä æ . ä . æ æ . Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 66 58 50 54 61 55 53 50 54 58 156 251 216 122 203 227 251 216 ä ä æ ä ä æ ä æ ä 66 57 59 60 70 60 70 56 62 68 219 190 178 28 178 28 234 141 æ æ æ ä ä à æ æ æ 93 91 91 92 89 93 90 84 93 70 134 134 101 199 70 178 267 70 à ä æ æ ä à æ æ ä 13 21 . . 15 . 14 14 18 45 177 . . 88 . 69 69 146 ä æ . . æ . ä æ . bilaga 1 tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år 37–83 Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst 6–26 15 à Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 55 45 .. 63 55 51 52 54 203 275 .. 97 203 244 237 ä ä .. ä æ ä ä 67 54 71 66 58 58 60 61 50 254 20 68 203 203 178 ä æ – ä æ à ä 92 88 97 94 93 94 93 90 101 218 6 45 70 45 70 ä à ä à ä ä ä 18 13 . 14 18 . . 146 45 . 69 146 . . . . . æ æ . . Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 48 59 48 45 57 53 57 65 54 .. 58 57 55 264 145 264 275 176 227 176 66 216 .. 156 176 æ ä ä æ à æ æ à æ .. ä æ 55 61 56 42 51 59 50 77 56 45 69 59 57 249 165 234 286 273 190 277 3 234 285 36 190 ä ä ä ä æ ä æ ä æ ä ä ä 93 91 87 81 90 90 97 96 95 .. 92 91 91 70 134 236 278 178 178 6 10 23 .. 101 134 ä æ à æ ä ä æ æ ä .. æ ä 21 13 20 . 18 20 16 12 14 . . 19 177 45 174 . 146 174 113 35 69 . . 164 æ à ä . ä æ ä æ æ . . æ Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 68 60 53 66 61 58 67 74 46 73 69 41 135 227 58 122 156 48 10 273 14 ä æ æ ä æ ä ä ä æ à 65 63 58 64 62 58 69 73 57 71 68 83 125 203 99 141 203 36 11 219 20 ä æ æ ä æ ä ä ä æ ä 92 93 91 97 90 81 95 95 88 90 90 101 70 134 6 178 278 23 23 218 178 ä æ ä ä à æ ä æ æ à 15 12 11 15 13 14 12 . . 15 88 35 18 88 45 69 35 . . 88 à à ä . æ æ ä . . æ Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 55 56 70 65 58 58 55 73 203 191 21 66 156 156 203 14 æ ä à æ æ æ ä ä 66 56 67 60 62 65 66 66 68 234 50 178 141 83 68 68 ä æ ä æ æ ä ä ä 92 88 93 91 88 92 90 94 101 218 70 134 218 101 178 45 ä æ à æ æ æ ä à 18 . 18 . 17 15 16 10 146 . 146 . 133 88 113 9 ä . æ . à à . à 75 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende 37–83 Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 Procent 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst Jämf. föreg. år 76 6–26 15 à Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 52 47 53 50 63 65 57 60 237 269 227 251 97 66 176 æ ä æ ä æ ä ä 55 64 60 69 64 63 54 63 249 99 178 36 99 125 254 æ ä ä ä æ ä æ 89 88 88 94 91 92 87 91 199 218 218 45 134 101 236 æ à æ à ä æ æ 20 12 . . 18 14 14 174 35 . . 146 69 69 . ä . . æ à ä Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 60 61 58 56 55 57 67 58 61 60 60 135 122 156 191 203 176 48 156 122 135 à ä æ æ æ æ ä æ ä æ 65 64 67 56 65 72 62 57 62 64 63 83 99 50 234 83 17 141 219 141 99 ä æ ä æ æ æ ä æ ä à 91 89 91 92 94 96 90 92 90 94 91 134 199 134 101 45 10 178 101 178 45 æ æ æ ä à æ æ æ ä ä 21 . 15 14 . . . 15 . . 177 . 88 69 . . . 88 . . ä . ä . . . . . . . Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 57 46 65 62 47 55 56 57 176 273 66 108 269 203 191 ä æ ä ä æ æ ä 60 48 61 64 53 64 57 59 178 282 165 99 265 99 219 ä æ ä æ æ æ ä 89 88 89 91 81 92 91 90 199 218 199 134 278 101 134 à æ æ à æ æ ä 15 19 18 15 . 19 15 88 164 146 88 . 164 88 à æ æ ä . ä à Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 56 56 51 55 58 54 65 68 62 191 191 244 203 156 216 66 41 æ æ ä æ æ æ æ æ 56 67 60 58 67 57 62 64 62 234 50 178 203 50 219 141 99 à ä ä æ ä æ æ æ 92 96 92 88 90 92 96 91 91 101 10 101 218 178 101 10 134 æ ä ä æ æ æ ä æ 13 16 . 11 . 13 13 . 45 113 . 18 . 45 45 . æ ä . ä . æ à . Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele 48 50 . 264 251 . æ æ . 56 50 . 234 277 . æ æ . 94 85 . 45 262 . æ æ . . . . . . . . . . bilaga 1 tabell 2: Kommunresultat område 1, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Ordinärt boende Vägt medel (riket) 61 Median (riket) 60 Rank av 285 40–87 62 62 Rank av 287 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 71–100 89 91 Rank av 285 à Personalkontinuitet, hemtjänst Antal 15 Rank av 184 Jämf. föreg. år 37–83 Procent Hemtjänst i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Jämf. föreg. år Kommunnamn Möjlighet att framföra synpunkter eller klagomål, hemtjänst Jämf. föreg. år Möjlighet påverka tider, hemtjänst 6–26 15 à Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) .. 70 52 74 62 . 53 69 69 62 54 50 64 .. 21 237 10 108 . 227 28 28 108 216 251 .. ä æ à ä . æ ä ä ä à æ .. 57 63 71 58 . 64 65 65 69 62 87 63 .. 219 125 20 203 . 99 83 83 36 141 1 .. æ ä ä à . ä æ ä ä æ ä .. 93 91 95 94 . 87 93 93 95 92 89 93 .. 70 134 23 45 . 236 70 70 23 101 199 .. à à æ ä . æ à æ ä ä æ . . 13 13 18 . 13 14 . 18 . . . . 45 45 146 . 45 69 . 146 . . . . à à æ . æ æ . – . . Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) 83 62 69 41 56 49 57 60 50 59 57 60 54 48 57 1 108 28 282 191 259 176 135 251 145 176 135 216 264 – æ æ à ä æ à ä æ ä à à æ æ 76 66 71 52 57 54 70 66 62 75 64 58 67 70 65 5 68 20 270 219 254 28 68 141 7 99 203 50 28 – ä à à ä æ à æ à ä æ ä ä à .. 93 91 76 90 89 94 95 87 92 92 95 93 83 90 .. 70 134 283 178 199 45 23 236 101 101 23 70 273 .. æ æ à æ æ ä ä à ä æ ä æ æ 13 . 12 . . . 13 . . . 15 . 11 6 45 . 35 . . . 45 . . . 88 . 18 1 æ . ä . . . æ . . . æ . æ ä 77 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 24–70 Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 Procent 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende Jämf. föreg. år 78 à Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 41 39 65 47 43 43 54 46 59 .. 54 49 42 45 44 48 44 50 44 41 47 46 45 42 49 45 47 244 253 8 184 227 227 87 197 37 .. 87 153 233 206 216 169 216 137 216 244 184 197 206 233 153 206 ä æ ä æ æ ä ä æ ä .. ä æ æ ä ä à æ æ à æ æ æ ä ä ä æ 50 51 64 52 53 51 55 53 63 .. 57 65 51 51 50 54 44 57 55 48 60 61 51 57 58 49 54 241 231 51 222 203 231 183 203 67 .. 157 44 231 231 241 195 254 157 183 250 109 89 231 157 143 246 æ æ ä æ ä æ æ æ ä .. ä ä ä ä ä ä æ ä æ ä ä æ æ ä ä æ 66 63 79 70 73 68 73 72 78 .. 70 65 73 69 72 72 73 69 69 62 72 76 68 65 68 69 71 232 246 55 183 139 203 139 158 69 .. 183 237 139 191 158 158 139 191 191 253 158 94 203 237 203 191 æ æ ä æ ä ä ä ä æ .. ä æ ä ä à à ä ä à æ ä à à ä æ ä 78 63 83 77 79 75 84 77 86 .. 84 73 76 77 75 78 73 81 73 73 81 74 78 74 80 71 77 148 244 82 163 136 195 65 163 39 .. 65 216 179 163 195 148 216 111 216 216 111 205 148 205 127 229 ä æ ä æ ä ä ä æ ä .. ä æ ä ä à ä æ ä æ æ ä æ ä à à æ Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 54 53 58 57 48 45 .. 57 50 87 103 43 55 169 206 .. 55 ä æ ä æ æ æ .. æ 64 66 68 63 56 54 .. 67 58 51 34 22 67 173 195 .. 30 ä æ ä æ æ ä .. æ 77 91 80 87 79 68 .. 71 73 80 3 43 9 55 203 .. 171 ä ä æ ä æ à .. æ 86 84 91 86 74 74 .. 83 78 39 65 9 39 205 205 .. 82 ä ä ä ä à ä .. ä Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 52 58 50 61 121 43 137 26 ä ä ä ä 57 61 58 61 157 89 143 89 æ æ æ æ 70 87 68 74 183 9 203 119 ä ä æ æ 77 88 87 87 163 22 28 28 ä ä – ä bilaga 1 tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år 24–70 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende à Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 55 32 51 54 52 53 70 258 130 87 121 ä ä æ ä ä 60 42 60 73 59 59 109 258 109 6 125 æ à æ ä æ 67 71 68 85 79 71 222 171 203 15 55 æ ä æ ä ä 80 73 74 95 89 80 127 216 205 3 13 ä ä æ ä æ Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) .. 49 50 45 44 58 55 63 55 61 .. 51 .. 51 .. 153 137 206 216 43 70 14 70 26 .. 130 .. .. æ æ æ æ ä ä ä æ æ .. ä .. .. 56 49 57 55 68 61 65 60 66 .. 61 .. 60 .. 173 246 157 183 22 89 44 109 34 .. 89 .. .. ä æ æ æ ä æ æ æ ä .. æ .. .. 67 77 70 73 79 75 84 73 77 .. 78 .. 74 .. 222 80 183 139 55 107 18 139 80 .. 69 .. .. à æ æ à à æ æ æ æ .. ä .. .. 78 94 77 74 87 82 88 80 81 .. 82 .. 81 .. 148 4 163 205 28 96 22 127 111 .. 96 .. .. æ ä æ æ ä à æ æ ä .. ä .. Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 48 55 61 48 39 53 .. 58 70 63 50 61 58 56 169 70 26 169 253 103 .. 43 1 14 137 26 43 – ä ä æ æ æ .. ä ä ä ä ä à 50 61 64 55 61 60 .. 60 73 60 64 70 61 62 241 89 51 183 89 109 .. 109 6 109 51 16 89 – ä æ æ ä à .. æ ä ä ä ä æ 77 78 77 77 74 74 .. 80 88 73 69 77 73 75 80 69 80 80 119 119 .. 43 6 139 191 80 139 – ä æ ä æ ä .. à ä æ æ æ æ 66 82 87 .. 86 81 .. 76 85 74 85 92 76 81 241 96 28 .. 39 111 .. 179 55 205 55 7 179 – ä æ .. æ ä .. æ æ ä ä ä æ Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 57 .. 58 45 55 58 55 .. 43 206 70 43 æ .. æ æ æ æ 59 .. 68 66 57 71 125 .. 22 34 157 12 æ .. ä ä æ ä 76 .. 78 74 73 74 94 .. 69 119 139 119 æ .. ä æ æ æ 83 .. 82 77 78 79 82 .. 96 163 148 136 ä .. à ä æ æ 79 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 24–70 Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 Procent 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende Jämf. föreg. år 80 à Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 52 54 54 121 87 ä æ 59 60 61 125 109 ä æ 72 75 74 158 107 à æ 81 78 81 111 148 à æ Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 54 37 47 61 51 49 57 53 56 56 47 53 52 87 256 184 26 130 153 55 103 63 63 184 103 ä æ ä æ à – æ ä æ – æ ä 66 54 54 61 60 64 56 56 64 72 64 52 59 34 195 195 89 109 51 173 173 51 11 51 222 ä æ ä æ æ æ æ æ ä – æ æ 85 74 75 80 64 74 66 77 74 67 80 74 73 15 119 107 43 243 119 232 80 119 222 43 119 ä ä ä ä æ æ æ ä æ – æ ä 78 83 87 89 78 88 81 85 89 84 86 76 82 148 82 28 13 148 22 111 55 13 65 39 179 æ ä ä æ æ æ æ ä ä – æ æ 56 63 æ 64 51 æ 80 43 ä 85 55 ä Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 59 53 53 46 49 52 37 103 103 197 153 ä æ æ æ æ 65 62 61 58 55 61 44 79 89 143 183 ä ä æ æ æ 75 72 78 70 72 73 107 158 69 183 158 ä æ æ æ æ 75 84 84 79 78 81 195 65 65 136 148 æ ä ä æ ä Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 62 45 40 62 55 44 54 65 30 47 63 53 64 47 57 20 206 250 20 70 216 87 8 260 184 14 103 11 184 55 æ à æ ä ä æ æ ä æ æ ä à æ ä ä 61 45 57 58 64 51 65 70 65 66 59 62 61 57 53 89 252 157 143 51 231 44 16 44 34 125 79 89 157 203 ä æ ä æ ä ä ä ä ä ä ä ä æ ä æ 69 61 78 67 74 68 78 80 .. 77 87 74 78 72 72 191 254 69 222 119 203 69 43 .. 80 9 119 69 158 158 æ æ ä æ ä ä ä ä .. ä ä ä æ æ ä 83 71 75 82 82 74 84 86 .. .. 91 79 76 81 79 82 229 195 96 96 205 65 39 .. .. 9 136 179 111 136 æ ä ä æ æ æ ä ä .. .. ä æ æ ä ä Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år 24–70 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende à Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 44 47 64 .. 53 47 46 43 69 47 42 50 46 50 49 55 53 59 50 216 184 11 .. 103 184 197 227 3 184 233 137 197 137 153 70 103 37 æ ä ä .. ä æ æ ä ä æ æ æ æ æ æ æ ä ä 55 51 65 .. 67 68 63 58 63 66 56 62 49 53 61 61 58 64 57 183 231 44 .. 30 22 67 143 67 34 173 79 246 203 89 89 143 51 æ æ æ .. ä ä æ ä æ ä æ æ æ æ ä ä ä ä 65 71 88 .. 82 81 83 74 60 82 71 75 58 73 71 80 87 79 73 237 171 6 .. 27 37 21 119 256 27 171 107 258 139 171 43 9 55 æ à ä .. ä ä æ ä æ æ æ à æ ä ä ä ä ä 77 76 85 .. 89 86 84 77 78 82 84 77 74 76 71 84 72 81 79 163 179 55 .. 13 39 65 163 148 96 65 163 205 179 229 65 225 111 ä ä æ .. ä ä æ æ æ æ æ æ æ æ æ à æ à Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 57 58 60 48 54 58 55 55 43 33 169 87 43 ä æ ä æ æ ä 60 62 66 59 55 64 61 109 79 34 125 183 51 ä æ ä æ æ ä 73 78 73 67 73 76 74 139 69 139 222 139 94 æ æ æ æ ä ä 82 83 85 83 76 87 83 96 82 55 82 179 28 ä ä æ ä æ ä Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 61 50 55 .. 50 .. .. 60 51 67 .. 44 60 32 44 55 26 137 70 .. 137 .. .. 33 130 5 .. 216 33 258 216 70 ä æ ä .. æ .. .. ä – ä .. æ æ ä à ä 63 64 66 .. 59 .. .. 62 65 61 .. 52 84 35 58 57 67 51 34 .. 125 .. .. 79 44 89 .. 222 1 262 143 157 ä à ä .. æ .. .. ä – ä .. ä ä æ ä æ 82 75 91 .. 74 .. 79 83 68 81 .. 64 79 65 81 70 27 107 3 .. 119 .. 55 21 203 37 .. 243 55 237 37 183 ä æ ä .. ä .. – ä – ä .. ä æ æ ä à 81 84 86 .. 79 .. .. 88 76 90 .. 76 89 .. 87 87 111 65 39 .. 136 .. .. 22 179 11 .. 179 13 .. 28 28 æ ä æ .. æ .. .. ä – – – ä æ .. ä ä 81 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 24–70 Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 Procent 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende Jämf. föreg. år 82 à Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 53 52 49 53 51 41 51 54 58 66 48 55 40 50 54 53 55 53 70 57 58 64 53 52 38 58 48 48 54 48 59 53 59 50 103 121 153 103 130 244 130 87 43 6 169 70 250 137 87 103 70 103 1 55 43 11 103 121 255 43 169 169 87 169 37 103 37 ä æ ä æ à æ æ æ ä – æ æ æ ä æ – æ ä ä æ ä ä æ æ æ æ æ æ ä æ ä æ æ 54 66 63 70 57 64 64 60 58 64 55 59 53 54 58 58 62 58 79 73 77 55 67 60 44 73 57 58 51 59 63 61 63 58 195 34 67 16 157 51 51 109 143 51 183 125 203 195 143 143 79 143 3 6 4 183 30 109 254 6 157 143 231 125 67 89 67 ä æ ä à æ æ ä æ à – æ ä ä à æ ä ä æ ä ä ä æ æ à æ æ æ æ æ ä ä æ æ 83 76 68 82 76 82 71 73 69 85 72 76 74 65 76 76 74 82 95 79 89 72 67 74 61 88 67 71 75 73 81 84 75 72 21 94 203 27 94 27 171 139 191 15 158 94 119 237 94 94 119 27 1 55 5 158 222 119 254 6 222 171 107 139 37 18 107 ä æ æ à ä ä æ æ æ – ä ä ä æ ä – æ ä ä æ ä æ ä æ æ ä æ æ æ à ä ä æ 80 81 81 86 86 85 78 84 73 83 80 86 76 79 79 83 74 89 97 89 93 82 88 79 72 93 75 82 88 .. 81 77 89 80 127 111 111 39 39 55 148 65 216 82 127 39 179 136 136 82 205 13 2 13 5 96 22 136 225 5 195 96 22 .. 111 163 13 ä æ ä æ ä ä à ä ä – æ ä à ä æ – æ ä ä æ ä ä ä æ ä ä æ æ ä .. æ æ ä Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 57 46 45 .. 48 65 62 48 .. 55 197 206 .. 169 8 20 169 .. à – ä .. ä ä ä æ .. 61 67 39 .. 56 73 68 60 .. 89 30 260 .. 173 6 22 109 .. æ – æ .. ä ä ä ä .. 83 82 43 .. 68 76 79 71 .. 21 27 262 .. 203 94 55 171 .. ä – æ .. æ æ ä ä .. 81 77 67 .. 59 85 89 76 .. 111 163 240 .. 245 55 13 179 .. à – æ .. æ ä ä ä .. bilaga 1 tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år 24–70 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende à Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 55 .. .. 63 56 48 62 53 70 .. .. 14 63 169 20 æ .. .. ä ä ä – 59 .. .. 68 56 69 74 61 125 .. .. 22 173 20 5 æ .. .. ä à ä – 77 .. .. 82 73 70 84 74 80 .. .. 27 139 183 18 æ .. .. ä æ ä – 73 .. .. 87 77 84 82 77 216 .. .. 28 163 65 96 æ .. .. ä à ä – Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 34 46 53 .. 50 43 62 .. 48 48 62 47 48 257 197 103 .. 137 227 20 .. 169 169 20 184 ä æ ä .. ä ä – .. æ ä æ æ 44 59 53 .. 52 51 82 53 59 69 62 53 55 254 125 203 .. 222 231 2 203 125 20 79 203 ä æ ä .. æ ä – – æ ä ä à 67 79 75 .. 80 59 82 68 83 75 82 71 74 222 55 107 .. 43 257 27 203 21 107 27 171 ä ä ä .. ä æ – – ä ä ä ä 68 .. 84 .. 77 72 86 77 86 83 92 79 80 238 .. 65 .. 163 225 39 163 39 82 7 136 ä .. ä .. ä ä – – ä – ä ä Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 54 49 46 .. 42 .. 54 .. 42 52 51 87 153 197 .. 233 .. 87 .. 233 121 ä æ æ .. æ .. ä .. – ä 62 53 57 .. 53 .. 53 .. 58 60 59 79 203 157 .. 203 .. 203 .. 143 109 ä æ ä .. ä .. æ .. – ä 77 63 77 .. 67 .. 63 .. 64 72 71 80 246 80 .. 222 .. 246 .. 243 158 ä æ ä .. æ .. æ .. – ä 80 72 78 .. 82 .. 76 .. 70 80 79 127 225 148 .. 96 .. 179 .. 236 127 ä æ æ .. ä .. æ .. – ä Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 45 56 49 55 63 55 56 49 206 63 153 70 14 70 63 153 æ ä æ æ ä ä ä æ 56 62 57 56 61 63 63 61 173 79 157 173 89 67 67 89 ä ä à æ ä ä ä æ 71 68 74 67 72 80 79 80 171 203 119 222 158 43 55 43 æ æ ä æ æ ä ä æ 78 81 81 .. 73 87 80 85 148 111 111 .. 216 28 127 55 æ æ ä .. æ ä ä æ 83 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 24–70 Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 Procent 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende Jämf. föreg. år 84 à Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 49 55 45 42 47 43 66 52 153 70 206 233 184 227 6 à æ æ ä æ æ – 51 71 54 53 50 63 71 59 231 12 195 203 241 67 12 æ ä æ æ à æ – 68 68 75 73 66 74 86 74 203 203 107 139 232 119 14 æ æ ä ä ä ä – 77 .. 79 66 74 .. .. 79 163 .. 136 241 205 .. .. æ .. æ ä ä .. .. Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 44 50 47 53 52 43 42 51 50 50 50 216 137 184 103 121 227 233 130 137 137 æ ä ä æ æ à æ æ ä ä 52 56 55 52 66 59 53 62 50 59 56 222 173 183 222 34 125 203 79 241 125 æ æ æ æ ä ä æ æ æ à 69 71 74 69 80 78 73 79 68 77 72 191 171 119 191 43 69 139 55 203 80 æ à ä æ æ ä æ æ æ ä 85 81 86 75 86 84 .. .. 78 84 81 55 111 39 195 39 65 .. .. 148 65 à ä ä æ ä ä .. .. ä ä Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 41 69 61 50 49 56 49 52 244 3 26 137 153 63 153 æ ä ä æ æ ä æ 53 60 53 59 39 59 59 57 203 109 203 125 260 125 125 æ æ æ æ æ æ æ 70 75 81 69 63 81 76 73 183 107 37 191 246 37 94 ä æ ä æ æ ä ä 69 83 83 75 68 84 80 77 237 82 82 195 238 65 127 æ ä æ æ æ ä ä Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 48 40 .. 24 54 52 59 50 49 169 250 .. 261 87 121 37 137 æ æ .. æ æ æ æ ä 40 60 .. 59 57 58 64 55 56 259 109 .. 125 157 143 51 183 æ æ .. æ æ ä æ æ 48 68 .. 79 69 78 80 69 70 261 203 .. 55 191 69 43 191 æ æ .. ä æ ä æ à 71 75 .. 90 83 86 82 .. 79 229 195 .. 11 82 39 96 .. æ æ .. ä æ ä æ .. Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . bilaga 1 tabell 3: Kommunresultat område 2, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 50 Median (riket) 51 Rank av 261 35–84 57 59 Rank av 262 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 43–95 72 74 Rank av 262 æ Procent 59–98 79 81 Rank av 245 à Jämf. föreg. år 24–70 Procent Hänsyn till åsikter och önskemål, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Tillräckligt med tid, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Bemötande, särskilt boende Jämf. föreg. år Trygghet, särskilt boende à Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) . 54 55 52 49 . 46 41 60 42 .. 47 47 . 87 70 121 153 . 197 244 33 233 .. 184 . æ æ æ æ . æ æ ä æ .. æ . 71 63 68 57 . 54 47 53 70 .. 68 55 . 12 67 22 157 . 195 251 203 16 .. 22 . ä æ ä æ . æ æ æ ä .. æ . 76 83 93 71 . 79 58 76 87 .. 74 70 . 94 21 2 171 . 55 258 94 9 .. 119 . æ ä ä æ . ä æ ä ä .. æ . 87 .. 98 82 . 83 78 76 .. .. .. 81 . 28 .. 1 96 . 82 148 179 .. .. .. . æ .. ä ä . ä ä æ .. .. .. Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) .. 42 44 41 49 42 53 54 44 42 49 50 55 63 47 .. 233 216 244 153 233 103 87 216 233 153 137 70 14 .. æ æ æ æ – ä ä ä æ ä ä ä ä .. 52 53 55 49 43 57 53 52 45 53 59 61 52 53 .. 222 203 183 246 257 157 203 222 252 203 125 89 222 .. ä ä ä æ – ä ä æ æ æ æ à ä .. 53 63 73 68 63 66 68 68 76 65 63 66 77 67 .. 260 246 139 203 246 232 203 203 94 237 246 232 80 .. æ æ æ ä – ä ä ä ä ä æ æ ä .. 71 75 76 71 .. 79 77 71 65 76 73 82 75 74 .. 229 195 179 229 .. 136 163 229 243 179 216 96 195 .. à à æ æ .. ä ä æ æ æ ä ä ä 85 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 43–91 Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 Procent 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Måltidsmiljö, särskilt boende Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende Jämf. föreg. år 86 æ Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 65 54 58 65 65 58 68 65 69 .. 68 63 67 65 57 63 53 64 65 57 59 76 65 51 69 67 63 146 244 223 146 146 223 113 146 97 .. 113 173 125 146 233 173 249 163 146 233 217 29 146 254 97 125 ä æ ä à ä æ æ æ æ .. ä æ æ à ä æ æ æ ä à æ ä ä ä ä à 65 63 71 65 66 57 75 75 72 .. 67 69 66 61 69 70 53 64 67 58 50 76 70 48 72 59 68 149 164 78 149 138 203 42 42 64 .. 124 96 138 176 96 88 218 156 124 196 231 36 88 233 64 189 æ æ ä æ ä æ ä æ ä .. æ ä æ ä ä ä æ ä æ ä æ æ ä æ ä à 63 72 82 69 72 65 76 82 75 .. 76 76 64 81 73 71 62 67 69 72 67 64 69 76 71 75 72 253 177 62 220 177 244 128 62 141 .. 128 128 248 71 168 198 256 234 220 177 234 248 220 128 198 141 æ ä ä æ ä æ ä ä æ .. æ ä æ ä ä æ æ æ æ æ æ æ à æ ä à 60 63 70 63 67 60 67 70 71 .. 66 70 60 67 67 66 60 65 58 60 63 67 63 68 63 60 65 235 215 130 215 173 235 173 130 114 .. 191 130 235 173 173 191 235 199 245 235 215 173 215 162 215 235 ä æ ä æ ä æ ä ä æ .. æ ä à ä ä à æ æ æ æ æ æ à ä æ æ Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 70 67 60 75 62 61 .. 60 64 82 125 207 40 188 198 .. 207 ä æ æ ä à æ .. æ 69 61 74 67 63 69 .. 56 67 96 176 48 124 164 96 .. 206 ä ä æ æ æ ä .. æ 74 84 81 92 76 73 .. 78 76 158 42 71 4 128 168 .. 104 à æ æ ä æ ä .. ä 73 81 75 74 68 65 .. 70 69 87 15 59 71 162 199 .. 130 ä æ ä æ ä æ .. ä Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 64 75 77 70 163 40 20 82 à ä ä æ 70 77 72 86 88 27 64 4 ä æ – ä 73 64 76 70 168 248 128 212 ä à æ ä 70 70 74 69 130 130 71 148 ä ä ä ä bilaga 1 tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år 43–91 Procent Måltidsmiljö, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende æ Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 60 49 63 86 70 65 207 257 173 5 82 ä æ à ä – 69 54 67 87 69 72 96 217 124 3 96 ä ä ä ä – 72 71 72 72 62 72 177 198 177 177 256 ä ä æ ä æ 67 55 66 69 70 68 173 252 191 148 130 ä æ æ æ ä Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) .. 62 81 62 63 69 70 66 69 67 .. 54 .. 66 .. 188 14 188 173 97 82 137 97 125 .. 244 .. .. à – æ æ æ æ æ æ æ .. æ .. .. 60 80 68 51 68 69 71 77 64 .. 55 .. 67 .. 182 15 113 225 113 96 78 27 156 .. 212 .. .. æ .. ä æ æ à æ æ ä .. ä .. .. 77 75 79 69 81 78 75 83 88 .. 75 .. 78 .. 116 141 96 220 71 104 141 50 14 .. 141 .. .. ä ä ä æ æ æ æ ä ä .. ä .. .. 64 74 71 69 74 68 76 65 73 .. 74 .. 71 .. 211 71 114 148 71 162 45 199 87 .. 71 .. .. æ æ æ ä ä æ æ æ à .. ä .. Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 66 65 74 84 54 69 .. 76 75 60 61 71 73 70 137 146 48 7 244 97 .. 29 40 207 198 73 57 – æ æ ä æ æ .. ä ä ä æ æ æ .. 60 80 68 52 74 .. 77 75 73 63 79 77 74 .. 182 15 113 223 48 .. 27 42 60 164 19 27 .. ä æ æ æ ä .. ä ä æ à ä æ 83 84 82 90 86 82 .. 74 75 70 71 83 81 80 50 42 62 8 24 62 .. 158 141 212 198 50 71 – ä æ ä ä æ .. ä æ æ ä æ æ .. 75 76 73 66 71 .. 76 82 70 71 79 73 73 .. 59 45 87 191 114 .. 45 12 130 114 25 87 .. ä æ ä æ æ .. ä ä à ä ä æ Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 72 .. 69 63 72 80 65 .. 97 173 65 15 à .. ä æ æ à 72 .. 71 64 68 76 64 .. 78 156 113 36 æ .. ä æ æ ä 81 .. 70 73 76 84 71 .. 212 168 128 42 æ .. æ æ æ ä 77 .. 71 73 71 78 30 .. 114 87 114 28 æ .. æ ä æ ä 87 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 43–91 Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 Procent 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Måltidsmiljö, särskilt boende Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende Jämf. föreg. år 88 æ Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 64 75 69 163 40 æ ä 66 66 68 138 138 æ ä 72 82 75 177 62 æ æ 65 73 70 199 87 æ ä Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 80 65 66 83 61 65 77 73 77 74 63 65 69 15 146 137 9 198 146 20 57 20 48 173 146 ä æ ä ä æ æ ä ä æ – ä æ 74 74 78 66 64 65 69 79 70 59 53 74 70 48 48 22 138 156 149 96 19 88 189 218 48 ä ä ä æ æ æ æ ä à – æ à 83 76 81 78 73 72 64 81 82 89 70 70 76 50 128 71 104 168 177 248 71 62 11 212 212 ä æ æ æ æ æ æ ä æ – ä ä 74 61 71 80 66 76 69 74 80 65 75 71 71 71 228 114 21 191 45 148 71 21 199 59 114 æ æ ä æ æ æ æ ä ä – ä ä 73 57 æ 74 48 æ 83 50 æ 77 30 æ Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 70 65 65 59 59 64 82 146 146 217 217 ä æ æ æ æ 68 62 74 64 60 65 113 172 48 156 182 ä æ æ æ æ 71 74 63 80 74 73 198 158 253 85 158 æ æ æ à æ 73 71 62 67 63 68 87 114 226 173 215 ä ä æ æ ä Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 69 67 64 74 74 60 75 75 .. 68 69 67 68 65 62 97 125 163 48 48 207 40 40 .. 113 97 125 113 146 188 ä ä ä ä ä ä ä ä .. ä ä æ æ æ ä 68 63 60 63 82 75 66 79 .. 77 67 66 72 71 67 113 164 182 164 10 42 138 19 .. 27 124 138 64 78 124 æ ä æ ä ä ä æ æ .. ä ä ä æ à æ 78 58 58 88 72 69 80 81 72 81 90 75 95 78 81 104 259 259 14 177 220 85 71 177 71 8 141 1 104 71 æ æ æ ä æ æ ä æ æ æ à æ ä æ ä 71 65 60 75 68 63 75 74 .. 71 77 68 83 63 67 114 199 235 59 162 215 59 71 .. 114 30 162 6 215 173 æ ä ä ä ä ä ä æ .. ä æ æ æ æ ä Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år 43–91 Procent Måltidsmiljö, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende æ Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 58 64 71 .. 74 64 77 60 76 68 63 76 55 56 61 74 70 70 66 223 163 73 .. 48 163 20 207 29 113 173 29 241 239 198 48 82 82 æ ä æ .. ä æ æ ä æ æ æ ä æ æ æ ä ä æ 71 67 72 .. 74 77 77 55 80 77 70 64 69 65 47 68 .. 68 69 78 124 64 .. 48 27 27 212 15 27 88 156 96 149 235 113 .. 113 æ æ æ .. æ æ æ ä ä ä ä æ æ æ – à .. æ 66 72 89 .. 85 83 87 64 78 67 76 77 75 77 75 88 69 83 75 240 177 11 .. 33 50 20 248 104 234 128 116 141 116 141 14 220 50 æ æ æ .. ä æ æ æ æ æ æ æ ä æ æ ä æ æ 59 65 72 .. 77 61 75 64 68 70 73 72 53 69 69 72 77 74 67 243 199 105 .. 30 228 59 211 162 130 87 105 254 148 148 105 30 71 æ æ ä .. ä æ æ æ æ æ æ à æ æ ä ä ä æ Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 72 69 68 67 71 69 69 65 97 113 125 73 97 æ à æ ä ä ä 74 71 72 69 73 78 73 48 78 64 96 60 22 ä ä æ æ ä æ 83 82 77 80 86 82 82 50 62 116 85 24 62 à æ ä æ ä à 77 73 67 72 77 75 74 30 87 173 105 30 59 ä æ à æ ä ä Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 72 74 77 .. 70 .. 66 75 67 91 .. 60 86 66 82 72 65 48 20 .. 82 .. 137 40 125 1 .. 207 5 137 11 65 ä à æ .. à .. – à – ä .. æ ä æ ä æ 65 78 73 .. 65 .. .. 76 76 83 .. 67 95 .. 85 66 149 22 60 .. 149 .. .. 36 36 8 .. 124 2 .. 5 138 ä ä æ .. ä .. .. ä – – .. ä ä .. ä æ 80 85 75 .. 78 .. .. 77 92 91 .. 69 95 76 82 83 85 33 141 .. 104 .. .. 116 4 6 .. 220 1 128 62 50 æ ä æ .. ä .. .. ä – – .. æ ä æ ä æ 74 77 85 .. 72 .. .. 79 83 91 .. 63 76 73 71 68 71 30 3 .. 105 .. .. 25 6 1 .. 215 45 87 114 162 æ ä ä .. à .. .. ä – ä .. æ æ ä æ ä 89 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 43–91 Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 Procent 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Måltidsmiljö, särskilt boende Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende Jämf. föreg. år 90 æ Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 68 73 66 77 76 63 64 69 74 77 73 76 61 75 73 72 70 82 90 71 84 63 69 66 53 87 59 70 82 70 76 76 71 67 113 57 137 20 29 173 163 97 48 20 57 29 198 40 57 65 82 11 2 73 7 173 97 137 249 4 217 82 11 82 29 29 73 ä æ ä ä ä ä æ æ ä – ä ä æ ä ä – æ ä ä ä ä æ æ æ à ä æ æ ä ä æ ä æ 97 67 61 75 69 42 72 72 61 58 75 61 56 74 72 67 68 66 76 59 85 83 78 69 51 81 68 78 62 81 76 71 58 69 1 124 176 42 96 243 64 64 176 196 42 176 206 48 64 124 113 138 36 189 5 8 22 96 225 11 113 22 172 11 36 78 196 ä æ æ æ ä ä ä æ æ – æ ä æ ä ä – æ æ ä æ ä ä ä ä æ æ æ à ä ä æ ä æ 73 79 74 80 87 75 77 78 87 87 74 79 75 94 81 79 81 75 86 72 85 80 85 89 76 86 71 85 85 85 84 80 78 76 168 96 158 85 20 141 116 104 20 20 158 96 141 3 71 96 71 141 24 177 33 85 33 11 128 24 198 33 33 33 42 85 104 æ æ æ æ ä æ æ æ à – æ æ æ ä æ – ä ä à æ à æ æ æ æ æ æ ä ä æ ä à æ 56 76 75 75 80 70 74 70 83 82 68 76 75 76 69 69 68 76 81 84 84 70 75 77 57 89 65 80 83 63 77 73 68 70 251 45 59 59 21 130 71 130 6 12 162 45 59 45 148 148 162 45 15 4 4 130 59 30 247 2 199 21 6 215 30 87 162 ä ä ä æ æ ä æ æ ä – æ ä ä ä æ – æ ä æ ä æ æ æ æ æ æ æ ä ä æ ä æ ä Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 71 71 43 .. 66 68 67 67 .. 73 73 260 .. 137 113 125 125 .. ä – æ .. ä ä ä ä .. 81 55 35 .. .. 68 72 59 .. 11 212 248 .. .. 113 64 189 .. ä – ä .. .. ä ä æ .. 83 86 70 .. 88 86 85 80 .. 50 24 212 .. 14 24 33 85 .. ä – æ .. æ æ ä ä .. 72 81 47 .. 66 73 71 73 .. 105 15 256 .. 191 87 114 87 .. à – æ .. æ æ ä ä .. bilaga 1 tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år 43–91 Procent Måltidsmiljö, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende æ Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 73 69 .. 69 66 69 77 67 57 97 .. 97 137 97 20 ä – .. æ æ ä – 77 62 .. 84 59 48 62 64 27 172 .. 7 189 233 172 æ – .. ä ä æ – 83 .. .. 88 78 71 86 81 50 .. .. 14 104 198 24 ä .. .. ä æ æ – 76 .. .. 61 67 74 74 71 45 .. .. 228 173 71 71 ä .. .. æ æ ä – Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 49 76 62 .. 65 51 90 62 76 74 71 63 65 257 29 188 .. 146 254 2 188 29 48 73 173 ä à ä .. ä ä – – ä ä ä æ 43 66 67 .. 56 65 53 .. 81 55 80 67 65 240 138 124 .. 206 149 218 .. 11 212 15 124 ä æ ä .. à ä – .. ä æ ä à 69 55 77 .. 76 70 88 65 81 66 73 74 73 220 261 116 .. 128 212 14 244 71 240 168 158 ä æ æ .. ä æ – – ä æ æ æ 57 63 66 .. 54 65 81 65 83 73 76 67 67 247 215 191 .. 253 199 15 199 6 87 45 173 ä æ ä .. æ ä – – ä ä æ à Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 61 62 64 .. 61 .. 68 .. 60 63 63 198 188 163 .. 198 .. 113 .. 207 173 æ æ ä .. æ .. ä .. – æ 72 71 59 .. 42 .. 63 .. 47 72 67 64 78 189 .. 243 .. 164 .. 235 64 ä æ æ .. æ .. æ .. – ä 71 63 79 .. 69 .. 72 .. 67 72 72 198 253 96 .. 220 .. 177 .. 234 177 æ æ æ .. æ .. æ .. – æ 67 70 81 .. 73 .. 69 .. 58 69 69 173 130 15 .. 87 .. 148 .. 245 148 à ä ä .. ä .. æ .. – æ Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 63 70 68 59 59 57 63 67 173 82 113 217 217 233 173 125 ä ä ä æ ä ä ä ä 72 60 69 .. 64 52 69 57 64 182 96 .. 156 223 96 203 ä æ ä .. à æ ä æ 81 79 71 65 85 67 71 90 71 96 198 244 33 234 198 8 æ ä æ æ ä æ ä à 74 74 67 .. 70 61 71 81 71 71 173 .. 130 228 114 15 ä ä æ .. ä æ ä æ 91 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 43–91 Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 Procent 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Måltidsmiljö, särskilt boende Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende Jämf. föreg. år 92 æ Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 69 .. 60 50 58 55 .. 64 97 .. 207 256 223 241 .. æ .. æ æ æ æ .. 73 .. 63 49 55 71 .. 64 60 .. 164 232 212 78 .. à .. æ ä æ æ .. 72 69 72 71 71 72 77 74 177 220 177 198 198 177 116 æ æ æ ä æ æ – 78 69 65 69 70 57 .. 70 28 148 199 148 130 247 .. ä ä æ à æ æ .. Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 62 65 60 53 72 58 70 56 57 68 63 188 146 207 249 65 223 82 239 233 113 æ à æ æ æ æ à æ æ æ 74 58 58 70 71 51 .. 69 63 67 65 48 196 196 88 78 225 .. 96 164 124 ä ä æ æ ä æ .. ä ä à 75 72 78 77 83 74 84 66 73 80 75 141 177 104 116 50 158 42 240 168 85 ä æ ä à æ ä ä æ ä ä 72 68 67 69 77 57 67 61 67 72 69 105 162 173 148 30 247 173 228 173 105 ä æ ä æ æ æ – æ ä ä Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 54 73 72 63 64 71 70 66 244 57 65 173 163 73 82 æ à ä æ à æ ä 58 58 67 57 46 56 59 59 196 196 124 203 238 206 189 æ æ æ ä æ æ à 72 69 77 80 65 84 78 77 177 220 116 85 244 42 104 æ æ à ä æ ä æ 69 77 76 67 53 75 73 70 148 30 45 173 254 59 87 ä à ä æ æ ä æ Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 63 77 .. 53 58 53 76 58 61 173 20 .. 249 223 249 29 223 ä æ .. æ æ æ ä ä 51 74 .. 61 43 46 60 56 55 225 48 .. 176 240 238 182 206 ä ä .. æ ä æ ä æ 71 79 .. 86 75 76 84 75 77 198 96 .. 24 141 128 42 141 æ æ .. ä æ æ à à 70 83 .. 82 76 67 73 66 70 130 6 .. 12 45 173 87 191 æ æ .. æ ä æ ä à Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . bilaga 1 tabell 4: Kommunresultat område 2, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 65 Median (riket) 67 Rank av 260 35–97 67 67 Rank av 240 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 55–95 75 76 Rank av 261 à Procent 47–91 69 71 Rank av 256 æ Jämf. föreg. år 43–91 Procent Måltidsmiljö, särskilt boende Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Maten, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Trivsamt utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år Trivsamma gemen samma utrymmen, särskilt boende æ Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) . 78 80 80 70 . 57 58 65 .. .. 83 67 . 19 15 15 82 . 233 223 146 .. .. 9 . æ ä ä ä . ä æ à .. .. ä . 51 .. 70 64 . 69 56 69 .. .. .. 61 .. 225 .. 88 156 . 96 206 96 .. .. .. . æ .. ä ä . ä æ ä .. .. .. . 84 86 91 80 . 77 71 74 77 .. .. 77 . 42 24 6 85 . 116 198 158 116 .. .. . æ ä ä æ . æ æ æ ä .. .. . 77 .. 79 71 . 70 60 77 70 .. .. 69 . 30 .. 25 114 . 130 235 30 130 .. .. . æ .. æ æ . æ æ ä ä .. .. Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) .. 46 58 54 62 61 64 58 62 57 61 55 68 67 60 .. 259 223 244 188 198 163 223 188 233 198 241 113 125 .. æ æ æ æ – ä ä ä æ æ æ æ ä .. 43 53 40 53 41 47 51 60 40 70 .. 66 .. 55 .. 240 218 246 218 245 235 225 182 246 88 .. 138 .. .. æ ä æ ä – ä ä æ à æ .. ä .. .. 59 69 72 70 68 68 67 73 75 66 72 74 79 70 .. 258 220 177 212 232 232 234 168 141 240 177 158 96 .. æ æ æ æ – ä à ä æ à æ ä ä .. 61 59 71 64 61 72 65 62 76 64 74 73 77 66 .. 228 243 114 211 228 105 199 226 45 211 71 87 30 .. æ æ à æ – ä ä æ ä æ æ ä ä 93 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 29–86 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 Procent 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Särskilt boende i sin helhet Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år 94 à Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 61 51 69 46 58 47 57 66 64 .. 55 62 64 61 54 55 53 56 52 53 68 64 62 52 56 57 57 105 203 33 227 138 224 145 61 74 .. 166 92 74 105 176 166 186 156 195 186 38 74 92 195 156 145 ä æ ä æ æ æ æ ä æ .. ä æ æ ä æ ä æ æ æ ä ä æ ä ä æ æ 44 57 70 52 56 56 74 71 67 .. 72 65 64 67 69 63 61 62 60 50 47 67 52 53 66 69 63 234 177 45 204 185 185 20 33 75 .. 25 106 114 75 52 121 142 132 149 214 223 75 204 200 92 52 æ æ ä æ æ ä ä æ ä .. ä ä æ ä ä à æ æ ä æ æ æ ä – æ ä 55 47 71 58 56 57 62 55 72 .. 61 43 59 51 56 58 50 56 44 54 59 67 58 44 62 46 57 192 224 16 155 180 169 102 192 11 .. 114 240 140 213 180 155 216 180 236 196 140 49 155 236 102 228 æ æ ä æ æ ä ä ä æ .. ä æ à ä æ ä æ æ æ æ ä ä æ æ ä æ 79 78 86 79 80 78 83 86 87 .. 80 88 78 83 81 82 80 80 81 76 85 77 76 80 80 85 82 208 218 81 208 189 218 141 81 66 .. 189 53 218 141 170 160 189 189 170 236 100 230 236 189 189 100 ä æ ä à ä à æ ä æ .. æ ä ä ä æ à ä æ ä æ æ æ æ ä æ ä Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 64 45 79 57 62 61 .. 50 60 74 231 6 145 92 105 .. 208 ä æ ä æ ä ä .. æ 69 54 78 69 73 58 .. 59 62 52 195 11 52 24 170 .. 162 ä æ – ä æ ä .. æ 75 64 68 60 57 58 .. 61 62 6 78 36 130 169 155 .. 114 ä æ ä æ æ ä .. æ 87 90 89 94 83 80 .. 84 83 66 27 37 6 141 189 .. 120 ä ä ä ä æ æ .. æ Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 55 67 44 67 166 51 233 51 ä ä – æ 62 64 .. 65 132 114 .. 106 ä æ .. æ 58 60 61 67 155 130 114 49 à æ – æ 82 89 85 85 160 37 100 100 ä æ ä æ bilaga 1 tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år 29–86 Procent Särskilt boende i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende à Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 59 54 56 70 59 58 129 176 156 26 129 ä ä æ æ – 56 49 57 84 63 61 185 219 177 2 121 æ ä æ à – 63 46 57 73 69 61 87 228 169 10 30 ä ä æ ä æ 82 73 79 91 83 82 160 253 208 21 141 à à æ æ æ Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) .. 61 63 68 57 69 63 73 60 68 .. 61 .. 65 .. 105 85 38 145 33 85 12 116 38 .. 105 .. .. ä æ æ ä ä ä ä ä æ .. ä .. .. 56 66 64 67 70 64 67 50 68 .. 68 .. 65 .. 185 92 114 75 45 114 75 214 68 .. 68 .. .. æ – æ ä ä æ à æ æ .. æ .. .. 58 69 64 46 71 64 61 61 71 .. 68 .. 64 .. 155 30 78 228 16 78 114 114 16 .. 36 .. .. æ æ à æ ä æ æ ä æ .. à .. .. 79 86 80 80 84 86 84 78 88 .. 87 .. 83 .. 208 81 189 189 120 81 120 218 53 .. 66 .. .. à ä æ æ à à æ ä æ .. ä .. Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) .. 58 74 81 62 64 .. 62 75 65 58 70 66 66 .. 138 11 3 92 74 .. 92 9 69 138 26 61 .. ä æ ä ä ä .. à ä ä ä ä æ .. 61 82 .. 48 72 .. 71 85 58 67 82 69 72 .. 142 6 .. 221 25 .. 33 1 170 75 6 52 .. æ æ .. – ä .. ä ä æ à ä ä .. 61 69 .. 64 63 .. 66 68 57 57 71 66 64 .. 114 30 .. 78 87 .. 59 36 169 169 16 59 .. ä à .. ä ä .. ä æ ä à à ä 83 87 88 84 71 86 .. 88 94 85 89 92 89 87 141 66 53 120 257 81 .. 53 6 100 37 17 37 – ä ä ä æ ä .. ä ä æ ä ä ä Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 68 .. 75 62 60 68 38 .. 9 92 116 38 à .. ä ä æ ä 74 .. 69 52 65 80 20 .. 52 204 106 9 æ .. ä æ æ ä 60 .. 63 66 60 57 130 .. 87 59 130 169 à .. æ ä æ æ 85 .. 83 83 91 91 100 .. 141 141 21 21 ä .. ä æ ä æ 95 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 29–86 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 Procent 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Särskilt boende i sin helhet Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år 96 à Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 61 60 64 105 116 à æ 62 63 66 132 121 à æ 60 69 62 130 30 à ä 84 82 85 120 160 à à Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 66 63 61 68 53 56 56 57 60 50 49 61 58 61 85 105 38 186 156 156 145 116 208 216 105 ä æ æ æ æ – ä à æ – æ ä 59 67 62 67 45 71 66 76 59 .. 56 72 62 162 75 132 75 232 33 92 14 162 .. 185 25 ä ä à ä æ – æ ä æ .. æ æ 61 53 60 64 53 63 52 54 67 53 49 59 58 114 201 130 78 201 87 210 196 49 201 220 140 æ æ à æ æ æ æ à æ – æ æ 74 85 77 92 80 80 89 86 85 89 80 84 83 247 100 230 17 189 189 37 81 100 37 189 120 æ æ ä ä æ æ ä ä ä – æ æ 64 74 æ 66 92 æ 62 102 æ 86 81 æ Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 72 56 70 44 53 58 15 156 26 233 186 æ æ ä æ æ 71 60 66 60 67 64 33 149 92 149 75 à ä æ æ à 65 58 67 52 63 60 66 155 49 210 87 ä ä ä æ ä 87 81 84 86 76 83 66 170 120 81 236 ä æ æ à æ Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 60 56 55 56 69 62 60 72 .. 58 67 62 62 60 57 116 156 166 156 33 92 116 15 .. 138 51 92 92 116 145 æ ä æ æ ä ä ä æ .. æ à æ æ à ä 61 53 66 66 77 66 62 69 .. .. 75 65 65 52 59 142 200 92 92 12 92 132 52 .. .. 17 106 106 204 162 æ ä ä æ ä ä à æ .. .. ä ä à æ ä 68 65 59 57 66 62 61 64 .. .. 75 65 65 58 63 36 66 140 169 59 102 114 78 .. .. 6 66 66 155 87 à ä ä æ ä ä ä ä .. .. ä à æ æ ä 90 78 79 81 84 82 85 89 76 74 90 84 85 78 83 27 218 208 170 120 160 100 37 236 247 27 120 100 218 141 ä à æ æ à ä à ä à ä æ à æ æ ä Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år 29–86 Procent Särskilt boende i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende à Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 66 59 66 .. 68 86 67 58 62 83 64 60 55 61 67 72 68 67 63 61 129 61 .. 38 1 51 138 92 2 74 116 166 105 51 15 38 51 æ æ æ .. ä ä æ æ æ ä æ æ æ æ ä ä ä ä 63 61 63 .. 63 72 70 54 69 70 60 63 60 61 60 71 .. 69 64 121 142 121 .. 121 25 45 195 52 45 149 121 149 142 149 33 .. 52 ä ä æ .. æ æ æ æ æ ä æ æ æ æ ä ä .. ä 56 60 65 .. 71 68 72 62 67 63 72 66 58 63 68 69 .. 70 63 180 130 66 .. 16 36 11 102 49 87 11 59 155 87 36 30 .. 26 æ ä ä .. æ ä æ ä æ æ æ ä æ ä ä à .. æ 81 81 93 .. 85 84 92 83 81 88 88 85 76 81 78 88 88 83 83 170 170 11 .. 100 120 17 141 170 53 53 100 236 170 218 53 53 141 ä ä à .. æ æ ä ä æ æ æ ä æ æ æ ä ä æ Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 60 67 81 59 60 73 65 116 51 3 129 116 12 ä ä ä ä ä à 69 60 83 58 72 71 65 52 149 4 170 25 33 ä ä ä æ æ ä 61 67 59 56 65 71 64 114 49 140 180 66 16 ä ä ä ä ä ä 89 86 95 81 85 90 86 37 81 3 170 100 27 ä æ ä æ à ä Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 66 57 66 .. 56 .. .. 71 53 68 .. 50 68 .. 72 57 61 145 61 .. 156 .. .. 21 186 38 .. 208 38 .. 15 145 ä æ ä .. æ .. .. ä – – .. à ä .. ä æ 72 67 64 .. 62 .. .. 76 65 69 .. 58 76 .. 70 63 25 75 114 .. 132 .. .. 14 106 52 .. 170 14 .. 45 121 ä æ à .. æ .. .. ä – – .. à ä .. ä æ 66 58 70 .. 61 .. .. 68 65 .. .. 54 71 .. 65 59 59 155 26 .. 114 .. .. 36 66 .. .. 196 16 .. 66 140 ä æ æ .. ä .. .. ä – .. .. ä ä .. ä æ 86 89 87 .. 84 .. .. 90 77 88 .. 79 90 81 84 83 81 37 66 .. 120 .. .. 27 230 53 .. 208 27 170 120 141 à ä æ .. ä .. .. ä – ä .. ä æ ä æ ä 97 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 29–86 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 Procent 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Särskilt boende i sin helhet Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år 98 à Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 46 67 59 73 72 47 58 59 51 64 60 56 45 37 68 54 52 80 78 68 70 69 71 77 38 71 57 66 54 62 69 52 55 58 227 51 129 12 15 224 138 129 203 74 116 156 231 245 38 176 195 5 7 38 26 33 21 8 244 21 145 61 176 92 33 195 166 æ æ ä à ä æ ä æ æ – ä ä ä æ æ – æ ä ä ä ä ä æ ä æ ä æ æ ä æ ä æ æ .. 69 68 77 81 47 74 55 62 57 70 65 46 53 65 55 60 68 84 70 66 74 64 83 50 75 57 69 79 .. 67 51 67 63 .. 52 68 12 8 223 20 190 132 177 45 106 229 200 106 190 149 68 2 45 92 20 114 4 214 17 177 52 10 .. 75 208 75 .. æ ä à ä ä ä æ æ – æ ä æ à æ – ä ä ä ä æ ä æ à æ ä æ à ä .. ä æ à .. 63 57 80 68 59 62 62 53 70 61 47 51 65 64 61 68 76 68 80 76 67 68 64 43 71 57 59 54 .. 60 61 70 60 .. 87 169 1 36 140 102 102 201 26 114 224 213 66 78 114 36 3 36 1 3 49 36 78 240 16 169 140 196 .. 130 114 26 .. æ à ä ä ä ä æ ä – à æ ä ä ä – ä ä – ä ä ä ä æ æ æ æ æ ä .. æ æ ä 82 89 83 90 93 87 87 86 86 77 82 94 74 85 85 83 83 86 95 86 98 88 82 94 72 94 78 87 86 88 87 88 86 83 160 37 141 27 11 66 66 81 81 230 160 6 247 100 100 141 141 81 3 81 1 53 160 6 256 6 218 66 81 53 66 53 81 ä æ à æ ä ä æ æ ä – æ ä æ ä æ – ä æ ä æ ä ä æ ä æ ä æ æ ä æ ä æ æ Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 67 55 29 .. 41 62 55 43 .. 51 166 255 .. 239 92 166 236 .. ä – ä .. æ ä ä æ .. 66 .. 21 .. .. 48 68 60 .. 92 .. 241 .. .. 221 68 149 .. ä .. æ .. .. æ ä æ .. 74 76 45 .. 52 67 68 53 .. 9 3 233 .. 210 49 36 201 .. ä – æ .. æ æ ä æ .. 87 89 74 .. 76 78 83 83 .. 66 37 247 .. 236 218 141 141 .. ä – æ .. ä æ ä ä .. bilaga 1 tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år 29–86 Procent Särskilt boende i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende à Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 65 52 .. 70 41 37 57 51 69 195 .. 26 239 245 145 æ – .. ä æ æ – 67 .. .. 71 63 46 71 58 75 .. .. 33 121 229 33 ä .. .. æ æ æ – 59 .. .. 61 56 63 71 59 140 .. .. 114 180 87 16 ä .. .. æ ä ä – 90 .. .. 84 78 81 89 83 27 .. .. 120 218 170 37 ä .. .. æ æ ä – Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 49 54 54 .. 47 50 41 50 59 71 70 54 54 216 176 176 .. 224 208 239 208 129 21 26 176 ä ä ä .. ä æ – – æ ä æ ä 47 .. 59 .. 41 47 .. 55 69 66 54 60 57 223 .. 162 .. 236 223 .. 190 52 92 195 149 – .. ä .. æ ä .. – ä ä æ ä 44 59 58 .. 46 44 .. .. 63 59 63 58 57 236 140 155 .. 228 236 .. .. 87 140 87 155 ä ä ä .. ä æ .. .. ä – ä ä 69 83 74 .. 80 77 91 93 91 85 88 82 82 261 141 247 .. 189 230 21 11 21 100 53 160 ä æ ä .. ä ä – – à æ ä à Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 70 50 51 .. 43 .. 54 .. 71 62 60 26 208 203 .. 236 .. 176 .. 21 92 ä æ æ .. æ .. æ .. – ä 62 67 67 .. 62 .. 55 .. 71 69 67 132 75 75 .. 132 .. 190 .. 33 52 æ æ ä .. ä .. æ .. – ä 67 55 60 .. 59 .. 58 .. 62 64 63 49 192 130 .. 140 .. 155 .. 102 78 ä ä ä .. à .. æ .. – ä 80 76 84 .. 80 .. 86 .. 80 83 82 189 236 120 .. 189 .. 81 .. 189 141 æ æ à .. æ .. ä .. – æ Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 60 59 57 61 50 51 65 63 116 129 145 105 208 203 69 85 ä ä æ æ æ æ ä æ 59 68 72 .. 71 47 67 51 162 68 25 .. 33 223 75 208 ä ä à .. ä ä ä æ 65 62 60 .. 53 56 62 63 66 102 130 .. 201 180 102 87 ä ä ä .. æ æ ä æ 79 85 84 70 87 85 81 80 208 100 120 258 66 100 170 189 æ ä ä æ æ ä ä æ 99 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende 29–86 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 Procent 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Särskilt boende i sin helhet Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende Jämf. föreg. år 100 à Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 68 .. 48 55 51 63 .. 59 38 .. 220 166 203 85 .. ä .. æ æ æ æ .. 72 .. 61 57 36 66 .. 63 25 .. 142 177 239 92 .. æ .. æ ä æ æ .. 61 .. 58 63 56 .. .. 60 114 .. 155 87 180 .. .. æ .. ä ä ä .. .. 81 70 89 79 74 78 93 82 170 258 37 208 247 218 11 æ æ ä æ æ æ – Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 48 53 64 59 72 60 67 53 48 63 57 220 186 74 129 15 116 51 186 220 85 æ æ æ æ ä ä – æ æ ä 63 64 75 57 55 60 69 50 53 60 60 121 114 17 177 190 149 52 214 200 149 æ ä ä æ æ ä – ä ä ä 65 61 68 56 72 56 .. .. 55 62 61 66 114 36 180 11 180 .. .. 192 102 ä æ æ æ ä æ .. .. ä ä 89 83 87 81 86 84 87 97 81 87 85 37 141 66 170 81 120 66 2 170 66 à æ ä æ æ æ ä ä à ä Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 49 53 65 54 37 64 53 54 216 186 69 176 245 74 186 æ æ ä æ æ ä æ 43 67 71 60 33 66 58 59 235 75 33 149 240 92 170 æ à ä æ æ ä æ 53 65 63 59 50 75 53 58 201 66 87 140 216 6 201 ä ä ä æ ä ä æ 82 90 86 79 73 92 81 82 160 27 81 208 253 17 170 ä ä ä æ æ ä ä Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 49 63 .. 29 36 44 52 54 50 216 85 .. 255 251 233 195 176 ä ä .. æ æ æ æ æ 45 62 .. 59 51 51 61 54 55 232 132 .. 162 208 208 142 195 æ ä .. æ æ æ æ æ 49 59 .. 50 53 66 59 62 59 220 140 .. 216 201 59 140 102 ä æ .. æ æ ä ä ä 73 84 .. 85 85 76 90 81 82 253 120 .. 100 100 236 27 170 æ æ .. ä ä æ à æ Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . . .. . bilaga 1 tabell 5: Kommunresultat område 2, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Särskilt boende Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 60 Rank av 255 21–85 63 63 Rank av 241 à Jämf. föreg. år (riket) Procent 41–80 60 61 Rank av 242 à Procent 62–98 83 84 Rank av 262 ä Jämf. föreg. år 29–86 Procent Särskilt boende i sin helhet Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Möjlighet påverka tider, särskilt boende Jämf. föreg. år Kommunnamn Sociala aktiviteter, särskilt boende Jämf. föreg. år Möjligheten att komma utomhus, särskilt boende à Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) . 55 .. 65 52 . 64 34 61 58 .. .. 49 . 166 .. 69 195 . 74 253 105 138 .. .. . æ .. æ ä . ä æ ä ä .. .. . 59 .. 68 57 . 71 57 49 .. .. .. 58 . 162 .. 68 177 . 33 177 219 .. .. .. . æ .. æ ä . ä æ æ .. .. .. . 69 .. 71 56 . 67 47 56 72 .. .. 56 . 30 .. 16 180 . 49 224 180 11 .. .. . ä .. æ ä . ä æ æ ä .. .. . 93 93 95 84 . 91 78 84 84 .. 84 84 . 11 11 3 120 . 21 218 120 120 .. 120 . ä ä ä æ . ä æ æ ä .. ä Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) .. 33 37 35 37 39 46 52 42 46 48 39 50 37 43 .. 254 245 252 245 242 227 195 238 227 220 242 208 245 .. æ à æ æ – æ ä æ æ æ ä æ æ .. 46 40 51 58 66 51 50 54 37 47 .. 63 58 51 .. 229 237 208 170 92 208 214 195 238 223 .. 121 170 .. æ æ æ æ – ä ä æ æ æ .. ä ä .. 45 48 57 54 45 41 57 48 47 51 .. 46 50 50 .. 233 222 169 196 233 242 169 222 224 213 .. 228 216 .. à æ ä æ – æ ä ä æ ä .. æ ä .. 62 75 81 89 76 79 76 81 80 77 70 89 80 78 .. 262 246 170 37 236 208 236 170 189 230 258 37 189 .. æ æ ä ä – æ ä ä æ æ æ à ä 101 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Kommunnamn Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende Jämf. föreg. år 102 ä Jämf. föreg. år (riket) Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 39 59 . 74 . 59 27 . . 11 19 45 70 29 14 . 28 47 78 97 100 49 . . 48 . 62 115 . 142 . 115 36 . . 6 15 85 136 41 9 . 37 91 145 166 168 94 . . 92 . ä æ . à . æ æ . . æ ä æ æ ä æ . – æ æ – æ ä . . æ . 43 13 79 52 46 28 68 38 35 45 64 68 22 52 49 35 56 60 56 40 74 40 10 . 52 34 193 258 34 159 181 235 77 209 217 185 104 77 245 159 173 217 144 122 144 200 53 200 260 . 159 220 . .. . 13 . . 34 . 7 . . . .. . 4 11 . 0 .. 24 . . . . .. . . .. . 95 . . 57 . 104 . . . .. . 107 98 . 117 .. 76 . . . . .. . 22 28 79 31 24 31 37 32 41 .. 9 .. 16 20 60 24 21 52 35 40 41 .. 24 .. 35 47 31 174 141 7 121 157 121 98 117 80 .. 217 .. 190 180 35 157 176 45 109 84 80 .. 157 .. 109 65 ä ä ä ä ä ä ä ä æ .. .. .. à ä ä ä æ ä ä ä ä .. æ .. ä ä Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) . 37 68 75 . 82 . 26 . 56 132 143 . 152 . 31 . æ æ æ . – . æ 59 65 71 70 74 35 3 44 128 96 66 69 53 217 268 190 35 45 .. .. 52 31 .. 31 56 37 .. .. 22 60 .. 60 44 45 .. .. 36 34 .. 30 36 72 69 .. .. 103 113 .. 128 ä ä .. .. ä ä .. ä 82 64 15 . 152 127 11 . æ æ ä . 52 60 52 47 159 122 159 178 21 18 27 2 81 87 66 112 31 62 48 21 121 31 57 176 ä ä ä ä Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm bilaga 1 tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) 33 . 77 19 50 47 . 144 15 99 ä . æ ä – 45 58 52 77 48 185 134 159 42 175 12 38 .. 44 47 Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) . 34 21 56 . . . . . . . . . . 50 21 110 . . . . . . . . . . ä æ ä . . . . . . . . . 61 83 68 44 66 57 58 82 92 73 74 82 67 118 17 77 190 88 141 134 25 2 61 53 25 84 Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 15 89 58 28 56 20 . . . 24 . 45 93 11 162 113 37 110 18 . . . 28 . 85 164 ä æ æ – æ – . . . ä . ä æ 15 84 52 14 62 41 21 33 59 3 71 65 39 83 . 12 62 7 26 156 . 7 118 2 31 ä . ä æ ä æ 65 74 62 43 50 73 Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge Jämf. föreg. år Kommunnamn Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende 97 53 .. 42 30 36 48 15 66 23 33 103 57 196 25 166 ä ä æ ä – . . . . . . . . . . .. . . . . . . . . . . . . .. . . .. 75 40 15 23 44 64 61 .. 86 .. 72 .. 46 .. 12 84 196 166 72 27 33 .. 2 .. 19 .. .. ä ä æ æ ä ä ä .. ä .. æ .. 254 14 159 256 114 196 248 224 128 268 66 96 205 20 .. . . .. 28 . 17 .. .. .. 61 .. 84 .. . . .. 64 . 90 .. .. .. 16 .. .. 51 43 .. 50 13 .. 29 73 16 64 64 6 31 .. 46 77 .. 48 206 .. 134 15 190 27 27 224 .. ä ä .. – æ .. à ä ä ä ä æ 96 53 114 193 172 61 37 72 1 26 47 28 54 9 115 67 30 64 62 68 47 49 9 39 31 22 65 53 217 90 ä – ä ä ä ä 103 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Kommunnamn Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende Jämf. föreg. år 104 ä Jämf. föreg. år (riket) 42 54 72 105 ä æ 46 83 181 17 46 47 34 30 39 37 42 90 98 ä ä Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 21 7 . . 40 . 69 42 . 63 . . 21 2 . . 69 . 134 72 . 124 . . æ ä . . æ . æ æ . æ . . 68 .. 34 90 16 .. 80 5 52 30 12 45 77 .. 220 4 252 .. 32 267 159 229 259 185 6 .. .. . .. . 10 19 44 .. 3 . 106 .. .. . .. . 100 85 42 .. 108 . 27 67 73 67 45 32 48 63 36 .. 49 49 49 145 23 15 23 69 117 57 30 103 .. 53 53 ä ä ä ä ä ä æ ä æ .. æ æ Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) . . . 70 69 26 67 29 134 ä Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) . 22 14 55 12 . 26 9 107 7 . ä ä ä ä 77 56 9 81 64 42 144 261 30 104 81 2 . .. . 2 112 . .. . 29 41 3 34 82 39 134 80 233 113 6 æ ä æ ä ä 37 . . 95 32 39 62 20 . 42 39 . 43 . . 56 . . 165 44 62 118 18 . 72 62 . 78 . . ä . . æ ä æ æ æ . ä ä . æ . . 59 16 .. 66 . 25 41 32 . 29 45 58 58 26 3 128 252 .. 88 . 239 196 226 . 232 185 134 134 237 268 76 .. . . . . 50 .. . . .. 26 22 . . 5 .. . . . . 25 .. . . .. 67 80 . . 24 44 .. 51 25 50 32 8 6 .. 26 24 14 37 3 157 72 .. 46 155 48 117 222 224 .. 148 157 204 98 233 – ä .. ä ä ä ä æ à .. ä ä ä ä æ Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma bilaga 1 tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda Jämf. föreg. år Kommunnamn Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende 32 . . . 43 . 24 52 103 55 33 44 . . 28 . . 70 44 . . . 78 . 28 101 172 107 47 82 . . 37 . . 136 æ . . . ä . ä æ æ ä æ æ . . æ . . æ 29 43 72 77 7 33 .. . 24 67 23 25 58 40 75 62 53 60 232 193 65 42 265 224 .. . 242 84 244 239 134 200 47 114 158 122 7 .. 21 42 . .. . . . 18 . . 42 .. .. . .. 25 104 .. 81 48 . .. . . . 87 . . 48 .. .. . .. 73 22 15 57 .. 3 13 39 .. 11 83 11 20 13 24 32 9 27 3 26 174 196 39 .. 233 206 90 .. 212 5 212 180 206 157 117 217 145 233 ä ä ä .. ä – ä .. – ä ä ä – ä – æ ä æ 62 35 34 38 62 48 118 53 50 59 118 92 – æ æ ä ä ä 60 52 61 75 73 56 122 159 118 47 61 144 25 19 65 78 37 52 73 85 13 4 54 22 40 30 70 48 37 30 38 84 128 20 57 98 128 ä ä ä ä ä ä 66 . 78 . 35 . 60 42 . 44 . 68 38 49 39 51 130 . 145 . 53 . 117 72 . 82 . 132 59 94 62 100 ä . – . ä . æ ä . ä . æ æ ä ä æ 94 65 48 51 57 .. 17 66 45 .. 78 38 49 31 74 . 1 96 175 169 141 .. 251 88 185 .. 38 209 173 227 53 . . 39 .. 15 .. .. .. . .. . 41 17 62 . 0 . . 52 .. 94 .. .. .. . .. . 51 90 15 . 117 . 15 38 0 73 42 .. 23 21 .. .. 46 26 28 .. 6 14 196 95 240 15 78 .. 166 176 .. .. 68 148 141 .. 224 204 ä ä æ – ä .. – ä .. .. – ä ä .. ä ä 105 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Kommunnamn Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende Jämf. föreg. år 106 . 121 90 23 62 41 49 70 . 26 . 42 . 64 39 . 79 49 . 21 . 17 42 69 72 46 . 72 31 . 10 101 21 . 179 163 27 118 70 94 136 . 31 . 72 . 127 62 . 149 94 . 21 . 14 72 134 140 89 . 140 43 . 5 170 21 . æ ä ä æ æ æ æ . ä . – . à ä . æ ä . ä . ä æ æ – æ . æ ä . æ ä ä 38 58 9 30 39 6 41 14 74 66 9 54 73 65 66 15 . 54 9 55 77 47 30 55 47 75 22 48 83 61 38 39 64 209 134 261 229 205 266 196 256 53 88 261 153 61 96 88 254 . 153 261 150 42 178 229 150 178 47 245 175 17 118 209 205 104 . . .. .. . 0 . 3 .. .. . .. 34 26 3 .. . . 3 . 23 43 .. .. 66 48 . 43 48 25 10 .. . . . .. .. . 117 . 108 .. .. . .. 57 67 108 .. . . 108 . 78 44 .. .. 12 28 . 44 28 73 100 .. . 6 11 45 11 53 4 16 26 73 23 18 15 77 23 15 38 15 9 16 35 31 60 30 13 16 44 5 28 76 48 19 24 65 28 224 212 69 212 43 232 190 148 15 166 188 196 8 166 196 95 196 217 190 109 121 35 128 206 190 72 230 141 9 57 183 157 26 – ä ä ä ä æ ä æ ä ä ä ä ä ä ä æ ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä æ ä ä 49 26 . . 28 . . 45 25 94 31 . . 37 . . 85 30 æ ä . . ä . . æ – 61 68 37 63 54 56 74 51 64 118 77 213 111 153 144 53 169 104 18 .. 23 .. .. 45 . .. 57 87 .. 78 .. .. 37 . .. 20 38 36 16 3 .. 23 3 9 48 95 103 190 233 .. 166 233 217 57 ä – ä æ .. ä à ä ä bilaga 1 tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 Jämf. föreg. år Kommunnamn Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende ä Jämf. föreg. år (riket) 15 82 . 70 87 . . 11 152 . 136 159 . . – – . æ ä . . 86 .. 71 44 84 22 66 10 .. 66 190 14 245 88 59 .. .. 21 13 9 11 19 .. .. 81 95 102 98 29 .. .. 25 19 7 31 22 134 .. .. 155 183 223 121 ä .. .. ä ä æ ä Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 87 98 56 82 65 43 41 87 66 . . 52 159 167 110 152 129 78 70 159 130 . . 101 æ æ ä ä ä ä ä ä æ . . æ 81 83 59 62 68 64 65 78 83 82 82 69 30 17 128 114 77 104 96 38 17 25 25 71 63 43 45 24 69 49 42 56 75 60 68 47 14 44 37 76 10 26 48 21 7 18 11 30 44 3 49 35 23 50 .. 23 39 13 56 54 41 72 233 53 109 166 48 .. 166 90 206 40 41 ä ä ä æ ä ä .. – ä – ä ä Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 102 108 116 58 80 . 45 . . 54 171 173 176 113 151 . 85 . . 105 ä ä æ – ä . æ . . æ 74 69 59 83 60 83 46 76 83 51 53 71 128 17 122 17 181 46 17 169 . . . . .. .. . 76 . .. . . . . .. .. . 5 . .. 30 75 24 .. 28 .. 27 .. .. 30 34 128 12 157 .. 141 .. 145 .. .. 128 ä ä ä .. ä .. ä .. .. æ 111 208 63 . 83 52 37 111 174 182 124 . 156 101 56 174 ä – ä . æ æ ä æ 69 41 36 86 31 54 34 55 71 196 214 10 227 153 220 150 .. . . 49 . . . .. .. . . 26 . . . .. 61 19 13 59 76 40 26 31 33 183 206 37 9 84 148 121 æ æ ä ä ä ä ä ä Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 107 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Kommunnamn Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende Jämf. föreg. år 108 ä Jämf. föreg. år (riket) 55 118 . . 100 21 39 107 177 . . 168 21 62 – æ . . ä ä ä 18 36 78 .. 54 36 59 249 214 38 .. 153 214 128 . 2 . . . .. 31 . 112 . . . .. 60 26 48 29 .. 29 26 53 34 148 57 134 .. 134 148 43 ä ä ä .. æ – ä 44 . 63 52 . . . 78 . . 82 . 124 101 . . . 145 . . æ . æ ä . . . – . . 89 67 75 63 63 65 79 82 75 87 5 84 47 111 111 96 34 25 47 8 74 31 .. 1 61 .. 17 81 45 88 8 60 .. 115 16 .. 90 2 37 1 76 42 21 15 54 24 6 50 47 75 45 9 78 176 196 41 157 224 48 65 12 ä ä æ ä ä ä – æ ä ä Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 39 84 36 147 . 78 . 62 158 55 180 . 145 . æ æ ä – . æ . 67 89 60 79 64 84 58 84 5 122 34 104 14 134 . . . . . . . . . . . . . . 26 88 20 31 19 86 39 40 148 1 180 121 183 2 90 ä ä ä ä ä ä ä Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 184 34 . . . 38 26 . 181 50 . . . 59 31 . æ æ . . . æ æ . 69 80 40 69 29 66 56 65 71 32 200 71 232 88 144 96 8 45 .. 43 17 46 .. 33 103 37 .. 44 90 34 .. 59 40 19 17 34 36 50 59 37 38 84 183 189 113 103 48 37 98 ä æ à æ – ä ä æ . . . . . . 66 34 85 88 220 12 52 . . 22 . . .. .. .. .. .. .. .. .. .. Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele . . . bilaga 1 tabell 6: Kommunresultat område 3, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Antal 5–208 Vägt medel (riket) 54 Median (riket) 48 Rank av 182 Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, ordinärt boende, 2013–2014 Smärtskattning sista levnadsveckan, 2013–2014 Procent Procent Procent 0–94 0–88 0–88 55 58 Rank av 271 34 31 Rank av 117 34 32 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) Jämf. föreg. år Kommunnamn Åtgärder mot fall, under näring, trycksår och ned satt munhälsa, särskilt boende, 2013–2014 Jämf. föreg. år Väntetid till särskilt boende . . 7 33 62 . 120 46 . 19 . . . . 2 47 118 . 178 89 . 15 . . . . ä æ ä . æ ä . – . . 40 79 78 87 46 .. 69 89 24 68 92 .. 200 34 38 8 181 .. 71 5 242 77 2 .. .. . .. .. 26 . .. 26 . . 46 . .. . .. .. 67 . .. 67 . . 34 . .. 41 .. 84 36 .. .. 70 .. .. .. .. 52 .. 80 .. 4 103 .. .. 20 .. .. .. .. .. æ .. ä ä .. .. ä .. .. .. .. 5 . 79 . . . 32 . . . 20 . 29 43 1 . 149 . . . 44 . . . 18 . 41 78 ä . ä . . . ä . . . æ . æ æ .. 75 26 28 25 0 64 52 39 18 . . 85 57 .. 47 237 235 239 271 104 159 205 249 . . 12 141 .. . .. . .. . . . . . . . . .. .. . .. . .. . . . . . . . . .. .. 11 5 40 .. .. 48 33 29 .. 6 .. .. .. 21 .. 212 230 84 .. .. 57 116 134 .. 224 .. .. .. .. – æ à .. .. ä ä æ .. æ .. .. .. 109 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 17–100 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 Procent 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år 110 à Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 50 75 100 55 64 64 71 63 55 .. 21 .. 65 61 73 60 44 56 78 72 52 .. 65 .. 62 64 61 164 28 1 130 74 74 42 83 130 .. 239 .. 66 96 32 102 200 126 17 34 150 .. 66 .. 91 74 ä ä ä ä ä à ä ä ä .. – .. ä ä ä ä ä ä ä ä ä .. ä .. ä ä 47 75 94 77 50 66 70 79 54 .. 39 .. 45 44 88 59 74 82 63 84 65 .. 62 .. 65 24 63 191 100 28 90 181 131 117 81 170 .. 207 .. 195 198 52 159 104 69 145 64 135 .. 150 .. 135 235 ä ä ä ä ä ä ä ä ä .. – .. ä ä à ä ä ä à ä æ .. ä .. æ æ 79 92 97 83 96 96 86 88 86 .. 67 .. 94 90 92 89 92 93 87 92 87 .. 97 .. 95 96 89 236 162 41 232 73 73 222 209 222 .. 239 .. 120 186 162 196 162 144 215 162 215 .. 41 .. 96 73 æ ä ä æ ä ä æ ä æ .. – .. à ä ä ä ä ä æ æ æ .. ä .. ä ä 62 61 50 65 64 61 73 65 61 57 66 63 60 59 72 79 76 67 55 56 58 71 46 84 59 56 70 203 189 32 233 227 189 276 233 189 124 242 209 173 159 271 286 281 250 96 117 139 267 13 290 159 117 ä æ æ à à æ æ æ ä ä ä æ æ æ ä æ ä ä ä ä æ æ æ æ ä æ Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 64 31 .. .. 42 68 .. 74 62 74 228 .. .. 208 49 .. 29 ä ä .. .. ä ä .. ä 55 48 .. .. 53 58 .. 87 57 168 186 .. .. 174 161 .. 55 ä ä .. .. æ ä .. ä 96 95 .. .. 88 89 .. 93 91 73 96 .. .. 209 196 .. 144 ä æ .. .. ä ä .. ä 54 63 60 47 64 57 55 43 56 76 209 173 17 227 124 96 5 æ à ä ä æ ä æ ä Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 43 29 63 23 204 233 83 238 ä æ ä æ 74 62 65 33 104 150 135 222 ä ä à æ 95 79 100 85 96 236 1 225 ä æ ä æ 61 50 59 51 189 32 159 42 ä à æ ä bilaga 1 tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år 17–100 Procent Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 à Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 51 40 45 50 59 43 156 214 194 164 107 ä æ ä æ – 77 85 62 97 95 67 90 59 150 11 18 ä ä æ ä – 95 96 93 97 92 93 96 73 144 41 162 æ æ æ æ – 59 57 51 59 30 56 159 124 42 159 1 ä æ ä ä ä Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) .. 82 80 72 72 63 66 48 .. 67 .. 50 .. 69 .. 9 14 34 34 83 60 177 .. 52 .. 164 .. .. ä ä ä ä ä ä æ .. ä .. æ .. .. 93 96 64 100 85 91 79 .. 89 .. 81 .. 84 .. 32 14 140 1 59 37 81 .. 45 .. 74 .. .. ä ä ä ä ä ä æ .. ä .. æ .. .. 98 98 91 98 96 96 97 .. 100 .. 98 .. 95 .. 24 24 177 24 73 73 41 .. 1 .. 24 .. .. ä à à à ä æ ä .. ä .. ä .. 55 53 49 54 46 56 58 45 54 53 47 49 34 54 96 62 25 76 13 117 139 10 76 62 17 25 3 à ä ä à ä æ à æ ä ä ä ä ä Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) .. 74 55 .. 60 55 .. 61 69 51 79 91 62 63 .. 29 130 .. 102 130 .. 96 45 156 15 2 91 .. ä ä .. – ä .. æ æ ä ä ä ä .. 85 85 .. 70 79 .. 69 65 46 91 89 70 77 .. 59 59 .. 117 81 .. 125 135 193 37 45 117 .. ä ä .. – à .. ä ä ä ä ä ä .. 99 94 .. 100 94 .. 93 96 98 98 96 95 95 .. 18 120 .. 1 120 .. 144 73 24 24 73 96 .. ä æ .. – ä .. æ æ ä ä ä à 57 52 52 54 71 66 54 60 53 53 66 49 59 59 124 52 52 76 267 242 76 173 62 62 242 25 159 ä à ä ä æ æ æ æ æ ä æ à æ Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 64 65 54 68 64 45 74 66 140 49 74 194 ä – ä ä ä æ 71 76 71 51 76 63 113 98 113 180 98 145 æ – ä ä ä æ 98 97 97 90 89 100 24 41 41 186 196 1 ä – ä ä ä ä 59 66 58 43 65 72 159 242 139 5 233 271 ä æ æ ä ä æ 111 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 17–100 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 Procent 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år 112 à Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 58 56 59 111 126 ä ä 70 72 71 117 110 ä ä 94 100 95 120 1 æ ä 76 50 65 281 32 æ à Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 76 76 48 67 68 82 48 58 87 .. 67 76 70 23 23 177 52 49 9 177 111 4 .. 52 23 ä ä ä ä ä ä ä à ä .. ä ä 86 89 61 67 70 93 67 65 64 .. 75 88 73 58 45 153 129 117 32 129 135 140 .. 100 52 ä ä æ ä ä à ä ä ä .. æ æ 97 96 95 100 93 99 96 95 99 .. 95 98 96 41 73 96 1 144 18 73 96 18 .. 96 24 ä ä à à æ ä à ä ä .. à æ 61 63 58 64 72 58 60 66 51 76 52 63 63 189 209 139 227 271 139 173 242 42 281 52 209 æ æ æ æ æ à ä æ ä æ ä æ 51 156 æ 49 183 æ 84 229 ä 59 159 ä Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 55 54 53 65 49 56 130 140 145 66 170 æ ä ä ä ä 94 60 37 78 77 66 28 158 214 85 90 ä ä ä ä æ 94 95 100 90 91 94 120 96 1 186 177 ä ä ä æ à 48 60 33 57 54 53 21 173 2 124 76 æ æ à æ æ Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 70 73 .. 53 85 58 51 49 49 .. 77 44 62 58 58 43 32 .. 145 6 111 156 170 170 .. 21 200 91 111 111 – ä .. æ ä ä ä à ä .. æ ä ä ä ä 78 95 .. 72 73 78 34 29 40 .. 95 31 31 66 39 85 18 .. 110 108 85 219 229 203 .. 18 225 225 131 207 – ä .. ä ä ä ä ä ä .. ä ä æ ä æ 91 100 .. 92 94 87 91 96 97 .. 95 89 98 93 97 177 1 .. 162 120 215 177 73 41 .. 96 196 24 144 41 – ä .. æ æ ä ä ä ä .. æ ä ä ä ä 58 66 69 54 57 68 53 56 58 66 50 65 55 74 50 139 242 263 76 124 255 62 117 139 242 32 233 96 277 32 ä æ æ æ æ ä ä æ ä ä ä ä ä æ ä Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år 17–100 Procent Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 à Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 52 54 57 .. 43 46 58 .. 41 83 42 62 63 61 59 48 64 65 56 150 140 122 .. 204 187 111 .. 212 8 208 91 83 96 107 177 74 66 ä ä ä .. æ – æ .. – æ æ ä – æ – ä ä ä 63 48 100 .. 36 49 56 .. 43 95 79 24 39 39 95 57 70 47 56 145 186 1 .. 217 183 166 .. 200 18 81 235 207 207 18 164 117 191 ä ä ä .. ä – ä .. – æ æ æ – æ – æ ä æ 89 92 93 .. 89 97 94 .. 92 100 92 97 96 100 85 93 88 94 92 196 162 144 .. 196 41 120 .. 162 1 162 41 73 1 225 144 209 120 ä ä æ .. ä – æ .. – à ä ä – ä – æ æ æ 61 67 54 59 70 57 51 43 55 58 52 62 63 68 55 54 52 68 62 189 250 76 159 264 124 42 5 96 139 52 203 209 255 96 76 52 255 æ æ ä æ ä æ ä à ä ä à æ ä æ ä à æ æ Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 66 58 65 61 39 46 55 60 111 66 96 217 187 ä ä ä ä æ æ 81 64 98 93 68 82 77 74 140 8 32 127 69 ä à ä ä æ ä 91 90 96 94 85 88 90 177 186 73 120 225 209 ä æ ä à ä æ 56 62 55 62 51 65 60 117 203 96 203 42 233 ä à æ æ à æ Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 67 60 55 88 66 .. 52 39 .. .. 86 51 56 .. 51 63 52 102 130 3 60 .. 150 217 .. .. 5 156 126 .. 156 83 ä à æ – ä .. – æ .. .. – ä ä .. ä ä 28 96 40 100 80 .. 90 70 .. .. 95 54 94 .. 54 81 231 14 203 1 80 .. 42 117 .. .. 18 170 28 .. 170 74 ä ä à – ä .. – ä .. .. – ä ä .. ä ä 96 95 100 94 97 .. 90 97 .. .. 97 89 96 .. 97 96 73 96 1 120 41 .. 186 41 .. .. 41 196 73 .. 41 73 ä æ à – ä .. – ä .. .. – æ æ .. à ä 61 65 53 51 58 45 55 63 58 57 53 63 55 60 61 54 189 233 62 42 139 10 96 209 139 124 62 209 96 173 189 76 ä ä ä ä æ æ ä ä ä æ ä ä æ æ æ æ 113 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 17–100 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 Procent 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år 114 à Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 61 54 78 51 63 67 52 48 44 69 78 42 84 49 60 62 45 67 66 58 31 55 40 46 48 76 46 52 55 81 52 57 60 57 96 140 17 156 83 52 150 177 200 45 17 208 7 170 102 91 194 52 60 111 228 130 214 187 177 23 187 150 130 13 150 122 102 – ä ä ä ä ä ä ä æ æ ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä à ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä 12 34 66 75 63 72 41 53 96 54 78 45 97 69 59 93 50 81 68 100 38 96 58 48 25 90 26 66 100 81 40 87 81 64 240 219 131 100 145 110 201 174 14 170 85 195 11 125 159 32 181 74 127 1 212 14 161 186 234 42 233 131 1 74 203 55 74 – ä ä ä à æ ä ä æ ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä à ä à ä ä ä ä ä ä ä ä 100 98 99 97 97 96 99 93 95 97 93 87 97 97 96 93 90 88 95 94 92 97 89 94 94 96 89 95 94 97 94 96 96 94 1 24 18 41 41 73 18 144 96 41 144 215 41 41 73 144 186 209 96 120 162 41 196 120 120 73 196 96 120 41 120 73 73 – ä ä ä ä æ à ä æ ä æ ä ä ä ä æ æ æ ä æ æ ä ä æ ä æ ä æ ä ä à æ ä 60 63 52 50 50 46 58 53 43 46 58 53 51 58 57 49 70 54 53 48 55 53 61 51 58 75 53 52 58 63 51 49 49 58 173 209 52 32 32 13 139 62 5 13 139 62 42 139 124 25 264 76 62 21 96 62 189 42 139 279 62 52 139 209 42 25 25 ä æ æ ä ä ä ä æ æ ä ä ä ä æ ä ä à à æ ä ä æ æ æ ä æ à æ æ æ æ æ ä Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 63 58 65 56 .. 64 69 48 72 83 111 66 126 .. 74 45 177 34 ä – ä ä .. ä ä ä ä 77 28 58 13 .. 74 75 32 91 90 231 161 239 .. 104 100 224 37 ä – ä ä .. ä ä æ ä 94 97 98 97 .. 95 97 92 100 120 41 24 41 .. 96 41 162 1 à – à ä .. æ à ä ä 65 56 63 68 58 61 47 61 53 233 117 209 255 139 189 17 189 62 ä ä æ æ ä à ä æ æ bilaga 1 tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år 17–100 Procent Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 à Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 64 .. .. 72 51 30 50 58 74 .. .. 34 156 231 164 à .. .. ä æ ä ä 37 .. .. 45 61 64 40 50 214 .. .. 195 153 140 203 ä .. .. ä ä ä æ 93 .. .. 89 87 84 95 93 144 .. .. 196 215 229 96 æ .. .. ä æ ä æ 57 68 58 59 48 60 57 59 124 255 139 159 21 173 124 æ æ à ä ä æ ä Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 82 37 72 46 66 55 .. 77 76 17 79 66 64 9 221 34 187 60 130 .. 21 23 240 15 60 ä æ ä æ ä ä .. – ä – ä ä 77 61 83 14 77 53 .. 71 55 37 90 89 73 90 153 67 238 90 174 .. 113 168 214 42 45 ä æ ä æ ä æ .. – ä – ä ä 97 97 94 95 95 100 .. 94 97 90 96 98 97 41 41 120 96 96 1 .. 120 41 186 73 24 æ æ æ ä æ ä .. – ä – æ à 55 61 63 55 67 60 58 50 50 71 55 57 58 96 189 209 96 250 173 139 32 32 267 96 124 æ ä ä æ ä ä ä æ æ æ ä æ Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 48 29 50 .. 42 .. 46 .. .. 55 49 177 233 164 .. 208 .. 187 .. .. 130 ä ä ä .. ä .. æ .. .. à 39 95 31 .. 46 .. 33 .. .. 57 53 207 18 225 .. 193 .. 222 .. .. 164 à ä ä .. ä .. ä .. .. æ 91 91 90 .. 66 .. 85 .. .. 89 86 177 177 186 .. 240 .. 225 .. .. 196 ä ä ä .. ä .. ä .. .. ä 63 55 49 60 59 64 68 48 54 57 58 209 96 25 173 159 227 255 21 76 124 æ æ æ ä æ æ à ä à ä Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 39 37 35 61 43 41 33 47 217 221 223 96 204 212 226 185 ä æ ä ä ä æ æ ä 95 82 71 100 100 64 31 84 18 69 113 1 1 140 225 64 ä æ ä à ä æ æ ä 97 95 86 100 98 95 93 98 41 96 222 1 24 96 144 24 ä æ à ä æ æ æ ä 60 57 64 59 56 63 55 52 173 124 227 159 117 209 96 52 æ ä ä à ä ä à æ 115 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 17–100 Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 Procent 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år 116 à Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 67 29 47 .. 34 33 45 42 52 233 185 .. 225 226 194 ä æ ä .. æ – æ 91 61 98 .. 95 38 95 79 37 153 8 .. 18 212 18 ä æ ä .. ä – ä 95 94 100 .. 98 83 95 94 96 120 1 .. 24 232 96 ä à ä .. à – æ 67 60 61 53 54 55 58 59 250 173 189 62 76 96 139 æ ä à æ à ä ä Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 72 70 57 58 53 50 26 46 45 72 60 34 43 122 111 145 164 236 187 194 34 ä ä æ ä ä ä – ä ä ä 89 89 77 84 87 53 16 94 82 93 83 45 45 90 64 55 174 237 28 69 32 ä ä ä ä ä ä – à ä æ 98 94 91 92 87 76 90 98 94 93 93 24 120 177 162 215 238 186 24 120 144 ä æ æ ä ä ä – à æ æ 45 54 42 63 55 50 54 44 47 60 53 10 76 4 209 96 32 76 9 17 173 ä à ä æ æ ä æ æ ä à Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 40 65 49 31 26 82 54 48 214 66 170 228 236 9 140 ä æ ä ä ä æ ä 63 88 82 34 56 97 85 71 145 52 69 219 166 11 59 ä ä æ æ ä à ä 93 92 99 90 82 92 95 92 144 162 18 186 234 162 96 ä æ ä à æ æ æ 61 59 66 60 55 55 54 59 189 159 242 173 96 96 76 æ ä ä à ä æ æ Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 53 57 63 44 45 74 59 59 58 145 122 83 200 194 29 107 107 æ æ ä æ – ä æ ä 91 70 48 29 61 73 83 77 68 37 117 186 229 153 108 67 90 æ ä ä ä – ä ä ä 87 84 89 100 94 92 93 94 93 215 229 196 1 120 162 144 120 æ ä ä à – ä æ à 54 57 63 58 80 68 51 74 67 76 124 209 139 287 255 42 277 à æ æ æ æ ä ä ä Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 70 80 63 264 287 209 æ æ æ bilaga 1 tabell 7: Kommunresultat område 3, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 58 Median (riket) 58 Rank av 240 6–100 67 70 Rank av 240 ä Jämf. föreg. år (riket) Procent 66–100 93 94 Rank av 240 ä Antal 30–84 61 58 Rank av 290 ä Jämf. föreg. år 17–100 Procent Fallskador, 80 år och äldre, 2011–2013 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Behovsordination av opioid, 2013–2014 Jämf. föreg. år Kommunnamn Eftersamtal, 2013–2014 Jämf. föreg. år Brytpunktssamtal, 2013–2014 à Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) .. 35 .. 67 49 .. .. 78 .. .. .. .. 63 .. 223 .. 52 170 .. .. 17 .. .. .. .. .. ä .. æ ä .. .. ä .. .. .. .. .. 41 .. 98 89 .. .. 78 .. .. .. .. 74 .. 201 .. 8 45 .. .. 85 .. .. .. .. .. ä .. ä ä .. .. ä .. .. .. .. .. 97 .. 93 93 .. .. 97 .. .. .. .. 94 .. 41 .. 144 144 .. .. 41 .. .. .. .. .. ä .. æ æ .. .. à .. .. .. .. 83 75 54 65 67 72 59 76 63 68 65 60 70 289 279 76 233 250 271 159 281 209 255 233 173 æ æ ä æ ä ä ä ä à ä æ ä Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) .. 39 30 49 .. .. 53 69 58 .. 43 .. .. .. 49 .. 217 231 170 .. .. 145 45 111 .. 204 .. .. .. .. – ä æ .. .. ä æ à .. æ .. .. .. .. 44 35 49 .. .. 48 74 52 .. 52 .. .. .. 48 .. 198 218 183 .. .. 186 104 178 .. 178 .. .. .. .. – ä æ .. .. ä ä ä .. ä .. .. .. .. 97 88 91 .. .. 89 95 94 .. 82 .. .. .. 89 .. 41 209 177 .. .. 196 96 120 .. 234 .. .. .. .. – à ä .. .. æ ä æ .. æ .. .. .. 52 55 72 64 54 54 62 60 63 55 62 77 52 71 63 52 96 271 227 76 76 203 173 209 96 203 285 52 267 ä ä ä æ ä æ æ æ ä æ æ æ ä æ 117 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 Jämf. föreg. år 118 ä Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 817 1039 676 766 935 789 1112 876 894 665 881 970 846 950 1112 1207 977 902 687 880 898 835 608 871 654 744 1002 64 222 14 37 162 45 247 104 119 10 109 185 85 173 247 269 189 133 15 108 125 74 5 101 9 25 49 53 49 70 50 66 59 58 66 .. 60 58 58 60 61 47 63 71 62 61 59 56 78 .. 45 70 55 131 103 131 7 123 22 58 73 22 .. 51 73 73 51 40 138 30 6 37 40 58 88 2 .. 142 7 à ä æ ä æ ä æ ä ä .. æ – æ æ ä æ ä à ä æ æ – ä .. æ ä 70 73 57 68 64 69 65 69 71 .. 69 78 70 63 69 60 63 66 70 72 74 72 68 77 64 74 65 85 43 236 115 183 98 167 98 71 .. 98 14 85 196 98 219 196 155 85 53 35 53 115 17 183 35 ä ä ä ä à ä ä ä ä .. æ æ æ ä ä ä ä ä à ä ä æ ä æ ä ä 10,1 6,7 9,4 10,9 7,9 8,9 11,3 7,9 9,8 8,4 9,2 11,7 9,2 9,3 11,0 9,6 12,3 10,6 11,6 7,0 . 11,1 9,2 8,7 .. 10,7 9,5 166 40 139 196 73 115 209 73 157 97 125 221 125 134 201 145 232 184 218 46 . 202 125 110 .. 189 ä ä æ æ ä æ æ ä æ æ ä æ ä æ æ æ æ æ æ ä . æ ä æ .. æ Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 854 896 600 553 1001 848 980 773 838 92 123 4 3 201 87 191 41 70 .. .. .. 70 57 .. 53 58 7 .. .. .. 7 80 .. 103 ä .. .. .. æ æ .. æ 72 77 72 .. 70 65 71 57 67 53 17 53 .. 85 167 71 236 ä ä ä .. à ä ä æ 10,8 11,9 8,5 12,8 10,8 12,7 9,1 9,8 11,7 193 223 99 244 193 240 123 157 æ æ æ æ ä æ ä æ 937 805 760 953 165 58 34 176 50 60 45 67 123 51 142 17 æ ä ä ä 66 73 58 70 155 43 233 85 ä ä ä ä 8,5 6,0 9,3 8,2 99 20 134 87 æ ä æ æ Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm bilaga 1 tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 ä Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 897 914 750 900 609 879 124 141 30 131 6 52 51 38 .. .. 52 112 117 156 .. .. æ ä æ .. .. 67 67 83 83 .. 69 134 134 3 3 .. à à ä ä .. 9,0 11,1 10,9 6,4 11,1 8,8 121 202 196 29 202 ä æ æ æ æ Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) .. 920 692 914 780 928 968 617 894 804 .. 825 .. 887 .. 146 17 141 43 155 184 7 119 57 .. 68 .. .. .. .. 56 58 61 59 .. .. .. .. .. .. 59 .. .. .. 88 73 40 58 .. .. .. .. .. .. .. .. .. ä æ æ ä .. .. .. .. .. .. .. 82 .. 68 74 69 68 85 74 .. .. 77 .. 71 .. 6 .. 115 35 98 115 2 35 .. .. 17 .. .. ä .. ä ä ä ä ä ä .. .. ä .. 8,0 5,9 9,6 7,8 8,0 8,3 8,6 9,6 14,7 4,4 4,1 . 4,3 8,1 78 18 145 70 78 92 105 145 265 7 3 . 6 æ æ à æ æ ä ä ä æ ä ä . à Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 917 798 1017 781 840 898 674 937 910 1006 1071 771 905 900 144 50 213 44 77 125 12 165 139 205 238 39 134 .. 53 65 .. .. 60 .. 57 .. 59 .. 57 48 59 .. 103 25 .. .. 51 .. 80 .. 58 .. 80 136 .. æ ä .. .. æ .. æ .. à .. ä æ .. 64 73 66 .. 63 .. 71 64 64 66 74 70 67 .. 183 43 155 .. 196 .. 71 183 183 155 35 85 .. ä ä æ .. ä .. ä ä ä ä ä ä 5,8 10,1 5,7 8,8 12,8 12,0 9,4 9,2 10,5 7,3 . 11,4 7,0 9,9 16 166 15 111 244 226 139 125 180 51 . 213 46 ä ä ä æ æ æ ä æ æ ä . æ ä Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 982 829 1002 847 1069 1078 192 69 202 86 237 239 66 .. 65 .. 53 .. 22 .. 25 .. 103 .. æ .. ä .. æ .. 65 .. 67 .. 73 .. 167 .. 134 .. 43 .. æ .. ä .. ä .. 12,6 10,6 11,3 6,9 11,3 13,3 238 184 209 44 209 252 æ æ æ ä ä æ 119 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 Jämf. föreg. år 120 ä Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 1014 967 994 211 183 63 .. 63 30 .. ä .. 63 68 66 196 115 ä ä 12,7 6,2 11,4 240 27 æ ä Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 920 843 927 1099 996 870 535 953 834 973 899 972 915 146 81 153 246 198 100 1 146 73 187 127 186 .. .. 51 .. 47 .. .. 62 55 .. 43 61 55 .. .. 117 .. 138 .. .. 37 95 .. 149 40 .. .. à .. ä .. .. ä ä .. æ ä 55 56 65 .. 65 75 82 60 66 62 61 65 65 242 239 167 .. 167 30 6 219 155 206 213 167 æ æ ä .. ä ä ä æ ä æ à æ 6,5 9,7 6,3 9,8 6,6 8,3 10,6 8,2 11,6 6,7 . 9,8 8,2 33 152 28 157 37 92 184 87 218 40 . 157 æ æ ä æ ä æ æ ä æ ä . æ 763 35 50 123 æ 65 167 ä 5,0 11 ä Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 832 974 674 1005 920 914 71 188 12 204 146 53 43 .. 44 56 48 103 149 .. 148 88 æ æ .. æ æ 55 61 67 63 56 60 242 213 134 196 239 æ æ ä æ ä 9,0 9,7 5,8 7,4 9,4 8,6 121 152 16 55 139 ä æ ä ä æ Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 791 1024 1007 859 899 1093 829 894 892 908 868 979 799 1081 795 46 218 206 95 127 244 69 121 116 135 98 190 52 240 47 .. .. 59 .. 67 53 50 57 52 68 59 59 80 59 59 .. .. 58 .. 17 103 123 80 112 13 58 58 1 58 58 .. .. ä .. æ æ æ æ æ – æ æ ä ä æ 60 74 68 79 68 67 67 69 69 67 69 68 67 72 68 219 35 115 9 115 134 134 98 98 134 98 115 134 53 115 æ ä ä ä ä ä æ ä ä à ä ä æ æ ä 10,1 13,7 13,2 8,9 8,5 9,7 9,5 9,6 7,7 8,9 11,6 11,5 7,3 10,7 14,3 166 256 249 115 99 152 142 145 66 115 218 215 51 189 264 æ æ æ ä ä ä ä ä ä ä æ æ ä ä æ Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 ä Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 845 1114 740 892 1041 1051 803 542 774 874 893 965 727 1211 763 1042 909 997 969 84 249 24 116 224 230 56 2 42 103 118 182 21 270 35 225 137 199 59 49 .. .. 68 67 .. 59 .. .. 58 48 59 63 .. 63 .. 74 58 58 131 .. .. 13 17 .. 58 .. .. 73 136 58 30 .. 30 .. 5 æ æ .. .. ä æ .. æ .. .. æ ä ä ä .. ä .. ä 71 64 77 .. 60 72 72 68 79 80 61 70 76 64 71 71 68 72 68 71 183 17 .. 219 53 53 115 9 8 213 85 24 183 71 71 115 53 ä ä ä .. æ ä ä ä ä ä æ ä ä ä ä ä à ä 13,0 10,8 8,1 8,0 9,5 7,4 13,7 6,7 6,0 9,9 8,6 8,5 11,2 9,3 11,5 9,1 4,9 9,5 10,2 246 193 85 78 142 55 256 40 20 164 105 99 206 134 215 123 10 142 æ ä ä ä æ ä æ ä ä ä ä ä æ æ æ ä ä æ Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 899 936 1021 835 833 840 882 127 163 216 74 72 77 61 49 .. 61 60 53 57 40 131 .. 40 51 103 æ æ .. à æ æ 72 63 79 65 62 68 67 53 196 9 167 206 115 ä ä ä ä æ ä 8,9 12,2 8,3 11,3 7,4 10,2 10,4 115 228 92 209 55 171 ä æ ä ä ä ä Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 753 925 1272 .. 940 1044 844 1181 952 853 712 993 945 856 934 732 31 152 275 .. 167 227 83 265 174 90 19 196 170 93 159 23 .. 55 .. .. 55 .. .. 65 .. .. .. 50 40 58 .. 50 .. 95 .. .. 95 .. .. 25 .. .. .. 123 154 73 .. 123 .. æ .. .. ä .. .. æ .. .. .. à – æ .. æ 69 56 76 72 64 .. .. 71 .. .. .. 64 65 53 63 60 98 239 24 53 183 .. .. 71 .. .. .. 183 167 244 196 219 ä æ ä ä ä .. .. ä .. .. .. ä æ æ ä à 11,7 13,5 13,4 . 10,4 8,0 12,2 14,2 10,1 10,9 12,2 14,8 7,7 8,9 13,2 12,3 221 254 253 . 178 78 228 262 166 196 228 267 66 115 249 232 ä æ æ . ä æ æ æ ä ä æ ä æ ä æ ä 121 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 Jämf. föreg. år 122 ä Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 757 800 746 813 806 881 1011 900 823 1009 914 698 867 857 798 1038 796 1040 989 814 933 930 633 924 1021 1184 958 952 921 869 909 877 758 922 32 54 27 61 59 109 209 131 67 207 141 18 97 94 50 221 48 223 194 63 157 156 8 151 216 266 181 174 149 99 137 105 33 .. 59 70 68 .. 33 75 61 .. .. 61 61 60 54 47 .. .. .. .. 63 .. 51 .. 77 51 .. 40 67 56 .. 56 .. .. 56 .. 58 7 13 .. 159 4 40 .. .. 40 40 51 100 138 .. .. .. .. 30 .. 117 .. 3 117 .. 154 17 88 .. 88 .. .. .. ä ä ä .. æ ä ä .. .. ä – à æ æ .. .. .. .. ä .. – .. æ ä .. æ à – .. æ .. .. 72 70 68 65 72 48 67 66 68 69 63 70 67 63 62 72 65 67 76 60 72 66 63 59 68 57 62 60 58 67 70 67 71 65 53 85 115 167 53 247 134 155 115 98 196 85 134 196 206 53 167 134 24 219 53 155 196 231 115 236 206 219 233 134 85 134 71 æ ä ä ä ä æ ä ä ä ä æ ä ä ä ä ä ä à ä à æ æ æ ä ä – ä ä ä ä ä ä ä 10,4 13,2 15,2 12,7 14,7 12,3 11,5 10,9 8,0 10,2 14,2 9,6 14,1 13,8 10,5 11,9 16,5 8,2 4,4 12,7 6,1 12,2 17,5 13,8 12,0 16,9 14,8 10,3 10,2 8,9 10,1 10,5 16,7 12,9 178 249 270 240 265 232 215 196 78 171 262 145 261 258 180 223 272 87 7 240 23 228 275 258 226 274 267 175 171 115 166 180 273 æ ä æ æ æ ä ä æ ä ä æ ä ä æ ä æ ä ä ä ä ä ä æ æ ä æ æ ä æ æ ä æ æ Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 1227 888 1011 767 796 1127 691 843 749 272 114 209 38 48 253 16 81 29 62 .. 45 .. .. .. .. 51 .. 37 .. 142 .. .. .. .. 117 .. æ .. æ .. .. .. .. æ .. 65 73 60 66 69 60 64 71 77 167 43 219 155 98 219 183 71 17 ä ä ä æ ä æ æ ä ä 12,5 . 7,8 10,3 14,0 15,5 12,4 12,4 9,6 237 . 70 175 260 271 235 235 145 æ . ä ä æ æ æ æ ä bilaga 1 tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 ä Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 799 1443 .. 1168 746 1214 818 928 52 279 .. 264 27 271 65 65 .. .. .. 60 61 .. 54 25 .. .. .. 51 40 .. æ .. .. .. ä ä .. 69 65 .. 73 67 73 76 68 98 167 .. 43 134 43 24 ä ä .. ä ä ä ä 7,6 . 10,6 13,1 9,8 5,9 10,9 11,0 63 . 184 248 157 18 196 ä . ä æ æ ä æ Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 883 813 1062 853 1128 927 1025 713 802 1084 731 957 944 111 61 233 90 254 153 219 20 55 241 22 180 .. .. 51 .. 57 49 .. .. 59 .. .. 59 58 .. .. 117 .. 80 131 .. .. 58 .. .. 58 .. .. æ .. ä æ .. .. ä .. .. ä 75 38 64 76 60 69 53 .. 58 62 72 68 65 30 248 183 24 219 98 244 .. 233 206 53 115 ä æ æ ä ä ä æ .. à ä ä ä 5,4 . 11,1 7,8 9,8 10,0 11,4 10,5 10,3 4,1 7,2 9,6 9,3 13 . 202 70 157 165 213 180 175 3 49 145 ä . æ æ æ æ æ æ æ ä ä æ Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 1019 1157 934 944 1067 1030 1020 .. 848 864 935 214 261 159 169 236 220 215 .. 87 96 .. 58 63 .. 50 .. 68 .. .. 52 56 .. 73 30 .. 123 .. 13 .. .. 112 .. ä ä .. æ .. ä .. .. à 71 71 64 67 64 .. 75 .. 60 65 67 71 71 183 134 183 .. 30 .. 219 167 ä ä æ æ ä .. ä .. æ ä 7,3 9,8 9,3 7,4 . 6,7 10,7 2,1 13,0 9,3 9,2 51 157 134 55 . 40 189 1 246 134 ä æ æ ä . ä æ ä æ ä Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 954 899 1052 879 889 1085 1047 819 178 127 231 107 115 242 228 66 38 45 57 .. 52 54 38 .. 156 142 80 .. 112 100 156 .. æ æ à .. ä ä æ .. 62 71 72 78 77 72 68 83 206 71 53 14 17 53 115 3 æ ä ä ä ä ä ä ä 11,9 8,0 8,2 8,3 13,5 11,2 8,8 14,9 223 78 87 92 254 206 111 269 æ ä æ ä æ æ æ æ 123 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 Jämf. föreg. år 124 ä Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 940 1063 917 771 877 1015 945 960 167 234 144 39 105 212 170 43 .. .. .. .. .. .. 47 149 .. .. .. .. .. .. à .. .. .. .. .. .. 70 .. 67 59 60 69 73 70 85 .. 134 231 219 98 43 ä .. æ æ æ ä ä 8,4 10,7 8,8 8,6 9,7 9,2 8,6 9,4 97 189 111 105 152 125 105 æ æ æ æ ä ä æ Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 945 849 744 1049 872 884 1162 835 811 1056 908 170 89 25 229 102 113 262 74 60 232 52 63 .. 54 45 .. .. 50 61 53 57 112 30 .. 100 142 .. .. 123 40 103 æ ä .. æ æ .. .. ä ä æ 61 69 76 67 77 68 .. 53 69 61 67 213 98 24 134 17 115 .. 244 98 213 ä ä ä ä ä ä .. æ ä æ 7,4 11,2 8,1 8,0 6,4 6,4 6,5 9,7 7,7 6,9 8,6 55 206 85 78 29 29 33 152 66 44 æ æ æ ä ä æ æ æ æ ä Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 993 984 1190 1002 840 1186 991 1012 196 193 268 203 77 267 195 45 56 69 47 43 .. 57 53 142 88 12 138 149 .. 80 æ ä ä æ æ .. æ 67 78 65 75 74 73 71 72 134 14 167 30 35 43 71 ä ä ä ä ä ä ä 7,6 6,6 8,5 7,5 6,1 8,2 7,5 7,5 63 37 99 60 23 87 60 æ ä æ æ ä æ æ Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 1153 1114 1266 922 1276 1337 1267 1125 1162 259 249 273 150 276 278 274 252 .. .. 27 .. .. .. .. 53 45 .. .. 160 .. .. .. .. 103 .. .. – .. .. .. .. æ .. 75 66 68 74 66 .. 66 68 .. 30 155 115 35 155 .. 155 .. ä æ ä ä ä .. ä 8,6 5,5 9,2 7,1 7,7 7,9 4,1 9,2 8,1 105 14 125 48 66 73 3 125 æ ä æ ä æ æ ä æ Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele .. 1312 841 .. 277 80 .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. .. 69 .. .. 98 .. .. ä 8,5 7,9 . 99 73 . ä æ . bilaga 1 tabell 8: Kommunresultat område 3, del 3. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Antal Procent Procent 535–1443 27–80 Vägt medel (riket) 947 Median (riket) 912 Rank av 279 56 57 Rank av 160 38–87 67 68 Rank av 248 à Jämf. föreg. år (riket) Tre eller fler psykofarmaka, 75 år och äldre Procent 2,1–17,5 10,0 9,3 Rank av 275 ä Jämf. föreg. år Min–max (riket) Funktionsförmåga 12 månader efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Kommunnamn Tillgodosedda rehabilite ringsbehov efter stroke, 2011–2013 Jämf. föreg. år Frakturer på lår och höft, 2011–2013 ä Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) .. 883 .. 1124 1009 .. 1088 908 1066 1163 1135 1155 991 .. 111 .. 251 207 .. 243 135 235 263 256 260 .. .. .. .. 56 .. .. 65 .. .. .. .. 62 .. .. .. .. 88 .. .. 25 .. .. .. .. .. .. .. .. ä .. .. æ .. .. .. .. .. 67 .. 72 70 .. 73 71 .. .. 79 .. 69 .. 134 .. 53 85 .. 43 71 .. .. 9 .. .. ä .. æ ä .. ä ä .. .. ä .. 6,0 6,5 7,9 6,5 9,2 . 6,6 10,6 12,6 . . . 9,4 20 33 73 33 125 . 37 184 238 . . . æ ä æ ä ä . ä æ æ . . . Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) .. 1152 1042 955 670 1137 894 934 936 912 1095 1128 933 998 980 .. 258 225 179 11 257 121 159 163 140 245 254 157 200 .. .. 55 .. .. .. 67 55 42 .. 57 .. .. .. 52 .. .. 95 .. .. .. 17 95 153 .. 80 .. .. .. .. .. æ .. .. .. à æ æ .. ä .. .. .. .. .. 65 66 .. .. 79 62 70 67 67 61 .. 87 68 .. .. 167 155 .. .. 9 206 85 134 134 213 .. 1 .. .. ä ä .. .. ä ä ä ä ä ä .. ä 10,2 8,3 6,4 6,1 5,3 7,3 7,2 3,8 7,6 4,7 9,2 7,5 8,8 6,1 7,1 171 92 29 23 12 51 49 2 63 9 125 60 111 23 æ æ æ ä æ æ ä ä ä ä æ æ æ æ 125 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 9,8–34,1 Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 Procent 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år 126 52–100 85 à Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 20,6 18,6 20,4 24,9 20,4 23,5 19,4 18,2 21,1 26,5 20,3 21,4 22,3 20,7 20,1 19,5 24,0 25,5 17,7 16,7 . 27,2 23,7 22,1 28,6 25,0 20,3 144 89 134 239 134 217 108 81 160 258 132 165 195 146 124 112 227 246 69 46 . 261 222 189 270 240 æ æ æ æ æ æ æ æ æ æ æ ä æ æ æ æ ä æ æ æ . æ ä æ æ ä 12,0 9,6 13,2 14,4 11,1 10,3 13,9 13,4 13,6 13,3 16,6 14,1 14,3 12,6 11,2 12,4 15,5 14,5 11,4 11,6 . 16,8 13,1 8,1 . 15,0 12,6 182 85 222 249 143 117 243 229 236 224 268 245 247 200 150 193 265 252 161 169 . 270 221 37 . 259 ä ä ä ä æ ä ä ä ä æ æ ä æ ä ä ä ä ä ä ä . ä ä ä . ä 7,6 5,6 7,7 8,6 5,1 4,9 6,5 5,6 7,4 9,6 5,7 10,7 8,1 4,5 7,8 6,3 7,8 8,1 9,3 3,6 . 7,2 5,1 3,5 . 6,6 6,3 201 93 208 228 69 59 150 93 189 249 101 263 220 44 211 137 211 220 241 21 . 181 69 16 . 154 ä æ æ æ ä æ æ æ æ æ ä ä æ ä ä æ ä æ æ ä . æ æ æ . ä 96 87 87 91 96 91 96 96 96 87 100 91 91 96 96 87 91 96 96 91 87 83 78 83 96 91 18 116 116 63 18 63 18 18 18 116 1 63 63 18 18 116 63 18 18 63 116 168 205 168 18 63 ä à ä à à ä à à à à à à à à ä à à à à æ à æ æ à à ä Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 24,2 21,8 28,3 23,9 24,6 23,5 23,0 28,1 24,1 231 177 267 225 234 217 206 266 æ ä æ ä æ æ æ æ 9,4 9,3 12,6 8,8 8,6 10,4 10,5 11,2 10,1 75 67 200 53 49 119 126 150 ä ä æ ä ä ä ä æ 5,1 8,3 4,0 4,4 7,2 6,7 5,7 7,3 6,4 69 225 30 42 181 160 101 185 æ æ æ ä æ æ ä æ 83 91 96 83 87 96 74 96 168 63 18 168 116 18 242 18 æ ä à æ à à à à Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm 17,5 17,0 12,8 20,7 66 55 8 146 æ ä æ æ 8,7 8,8 8,1 9,9 50 53 37 95 ä ä ä ä 5,3 6,8 8,1 5,6 82 163 220 93 ä æ æ ä 87 100 78 96 116 1 205 18 à ä ä à bilaga 1 tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år 9,8–34,1 Procent Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre 52–100 85 à Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) 17,1 22,2 16,0 12,0 23,3 17,6 59 191 40 4 216 æ æ æ ä æ 9,6 8,7 3,8 7,2 12,7 8,6 85 50 2 23 206 ä ä ä æ ä 6,6 7,5 5,5 4,8 9,0 6,0 154 197 90 54 235 æ ä æ æ ä 96 78 70 78 91 18 205 261 205 63 à à à ä à Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) 26,1 19,5 25,8 19,0 19,4 20,4 18,0 21,9 20,3 15,8 14,4 . 20,5 19,2 253 112 248 102 108 134 78 181 132 37 23 . 139 æ ä æ æ æ æ æ æ æ æ ä . æ 10,2 6,6 13,3 12,7 11,9 14,7 11,1 10,0 15,5 8,7 8,2 . 16,8 12,1 107 14 224 206 176 255 143 98 265 50 39 . 270 ä ä æ ä ä à ä ä ä æ ä . ä 8,0 5,8 5,0 3,8 5,3 5,3 5,4 6,5 11,2 6,6 2,1 . 2,5 4,9 217 109 65 25 82 82 86 150 266 154 3 . 6 æ ä æ æ æ ä æ æ æ æ ä . ä 78 96 96 87 83 96 96 91 74 91 70 78 65 205 18 18 116 168 18 18 63 242 63 261 205 273 ä à à à à ä à ä ä à à ä æ Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 22,6 23,2 28,6 20,5 26,7 22,8 21,7 22,2 20,5 22,0 . 18,4 21,3 22,7 201 213 270 139 260 204 176 191 139 186 . 85 164 æ æ æ æ æ æ æ æ æ æ . æ æ 11,6 10,8 11,2 7,0 7,6 10,4 12,3 12,9 7,4 11,2 . 10,1 10,8 10,7 169 132 150 19 27 119 188 213 26 150 . 103 132 ä æ ä ä ä ä æ ä ä ä . ä ä 1,9 4,2 6,5 4,7 9,9 6,4 7,2 6,1 7,4 6,7 . 6,5 8,6 6,5 1 38 150 50 258 145 181 127 189 160 . 150 228 ä ä æ æ æ æ æ ä ä ä . æ æ 96 91 100 78 78 91 91 78 87 83 78 91 91 18 63 1 205 205 63 63 205 116 168 205 63 63 ä ä ä ä ä à à ä à æ à à à Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 21,4 28,3 24,1 18,6 20,1 24,1 165 267 228 89 124 228 æ æ æ ä æ æ 5,9 9,4 12,1 10,1 10,0 6,4 8 75 186 103 98 10 ä ä ä ä ä ä 7,4 5,6 5,2 9,7 8,0 8,4 189 93 79 250 217 227 ä æ ä æ æ æ 91 61 96 91 74 78 63 281 18 63 242 205 à ä à à æ à 127 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 9,8–34,1 Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 Procent 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år 128 52–100 85 à Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) 21,4 10,4 21,0 165 3 æ ä 8,9 6,7 9,0 57 16 ä ä 6,2 5,7 6,6 135 101 ä ä 91 91 63 63 ä à Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 18,7 13,9 19,9 21,5 14,7 17,8 14,5 13,8 18,8 12,3 . 19,5 17,0 93 16 120 171 27 72 26 15 95 5 . 112 æ æ æ æ ä æ ä ä ä ä . æ 7,1 11,1 10,2 7,0 7,8 7,6 7,9 9,3 11,3 7,2 . 9,6 8,9 22 143 107 19 30 27 32 67 157 23 . 85 ä æ æ ä ä ä ä ä ä ä . ä 3,1 7,9 4,1 5,6 3,5 5,6 5,0 5,4 7,9 5,1 . 5,7 5,0 10 213 34 93 16 93 65 86 213 69 . 101 ä æ æ æ ä ä à ä ä ä . æ 74 78 91 78 96 96 87 78 83 78 87 87 242 205 63 205 18 18 116 205 168 205 116 116 à æ ä à ä à æ à ä à ä ä 16,6 45 æ 9,3 67 ä 3,5 16 æ 83 168 ä Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 21,1 19,9 20,8 16,9 18,2 19,5 160 120 150 51 81 æ æ æ æ ä 12,9 13,5 12,0 9,4 13,3 12,4 213 232 182 75 224 ä ä ä ä ä 6,7 7,0 4,1 5,8 6,2 6,3 160 175 34 109 135 æ æ ä æ ä 91 91 65 83 83 63 63 273 168 168 à à à à à Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma 22,5 23,1 20,5 19,6 18,4 19,1 23,1 17,1 22,0 21,6 19,3 21,5 16,3 20,1 20,4 199 210 139 115 85 103 210 59 186 175 106 171 42 124 134 æ æ ä æ à æ æ æ æ æ æ ä ä ä æ 10,8 8,5 10,3 10,4 10,4 10,7 9,4 12,3 8,5 9,7 9,5 7,9 11,1 12,6 9,4 132 44 117 119 119 129 75 188 44 89 81 32 143 200 75 ä ä ä ä ä ä ä æ ä ä ä ä ä æ ä 8,8 5,1 9,3 6,1 7,6 6,9 7,3 5,5 6,1 4,8 9,5 6,4 3,3 8,3 5,8 232 69 241 127 201 167 185 90 127 54 248 145 14 225 109 æ ä æ æ æ à ä ä ä ä æ à ä æ ä 91 91 87 87 87 100 87 74 74 87 100 96 87 87 97 63 63 116 116 116 1 116 242 242 116 1 18 116 116 17 ä ä à ä à ä à æ ä ä ä à à à ä Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) bilaga 1 tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år 9,8–34,1 Procent Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre 52–100 85 à Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) 20,2 19,8 18,6 27,8 26,0 20,1 24,4 15,7 17,4 23,5 21,4 24,1 18,7 24,6 18,3 18,6 12,8 20,8 20,4 130 119 89 264 252 124 232 35 65 217 165 228 93 234 84 89 8 150 æ æ æ ä æ æ æ ä æ æ æ æ æ æ æ æ ä ä 10,1 11,7 5,4 5,6 9,5 11,1 6,3 8,0 7,9 10,2 9,3 14,5 7,7 10,0 13,3 9,1 4,4 5,6 10,3 103 171 5 6 81 143 9 36 32 107 67 252 29 98 224 62 3 6 ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä æ ä ä ä ä 7,4 5,7 6,8 7,4 6,3 3,7 4,8 3,7 5,1 5,1 3,2 4,8 4,9 4,9 7,3 4,2 5,3 7,7 6,1 189 101 163 189 137 23 54 23 69 69 13 54 59 59 185 38 82 208 æ ä à æ æ ä ä æ æ ä æ ä æ ä ä ä æ æ 96 87 100 78 96 83 96 96 78 83 87 87 91 96 83 96 87 91 18 116 1 205 18 168 18 18 205 168 116 116 63 18 168 18 116 63 à ä à à à æ à ä æ à à à æ à ä à à à Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) 18,4 20,7 14,8 20,1 16,8 21,5 19,7 85 146 28 124 48 171 æ æ æ æ ä æ 12,0 13,7 6,5 12,5 11,7 11,1 12,3 182 239 12 197 171 143 æ ä ä æ ä ä 6,6 7,1 7,4 6,0 6,0 5,9 6,5 154 178 189 124 124 118 ä æ ä æ æ ä 91 83 87 83 87 87 63 168 116 168 116 116 ä ä ä à à à Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 18,9 21,9 22,1 . 23,5 34,1 23,0 26,1 22,6 17,1 9,8 21,8 14,2 15,8 20,8 16,7 99 181 189 . 217 276 206 253 201 59 1 177 19 37 150 46 æ æ æ . æ æ æ æ æ æ ä æ æ ä æ ä 14,1 12,6 17,6 . 14,7 11,4 12,9 12,7 12,6 12,4 9,8 15,1 6,9 11,9 13,7 12,5 245 200 273 . 255 161 213 206 200 193 92 260 18 176 239 197 ä ä ä . ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä æ ä 6,1 7,1 9,3 . 7,5 6,8 3,6 6,1 5,0 9,3 4,9 9,3 4,2 5,9 7,6 9,0 127 178 241 . 197 163 21 127 65 241 59 241 38 118 201 235 ä ä ä . æ æ ä ä ä æ æ ä ä ä æ æ 96 91 91 88 91 65 96 100 78 87 100 83 91 87 87 96 18 63 63 115 63 273 18 1 205 116 1 168 63 116 116 18 à ä à ä à ä ä à ä à ä à ä à ä à 129 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 9,8–34,1 Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 Procent 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år 130 52–100 85 à Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) 25,0 21,9 22,7 19,6 20,4 27,4 19,3 25,9 24,7 21,9 22,4 21,5 20,8 18,9 19,4 22,2 31,9 20,9 15,6 23,0 16,9 25,2 30,2 32,3 20,6 22,4 21,4 21,8 18,0 20,7 22,5 28,3 18,9 22,0 240 181 203 115 134 262 106 250 237 181 196 171 150 99 108 191 274 156 32 206 51 244 273 275 144 196 165 177 78 146 199 267 99 æ æ ä æ ä æ æ ä ä æ æ ä ä æ æ æ æ æ ä æ ä æ æ æ æ æ ä ä æ à ä æ ä 11,0 12,7 13,9 10,1 10,2 11,5 9,8 13,0 20,0 7,8 14,8 12,8 16,9 10,0 11,8 11,9 13,6 10,7 8,4 11,0 9,4 13,0 13,7 9,6 15,1 9,3 9,2 10,8 15,1 11,3 12,0 9,9 17,6 13,4 139 206 243 103 107 166 92 217 275 30 258 210 272 98 174 176 236 129 41 139 75 217 239 85 260 67 65 132 260 157 182 95 273 ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä æ ä æ ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä ä 4,3 5,9 9,7 5,7 10,6 11,0 5,9 6,3 5,7 5,9 8,6 7,4 9,0 5,8 6,4 11,9 9,1 9,8 2,2 4,5 3,8 6,9 10,5 8,1 7,9 4,9 9,7 6,9 6,3 5,6 6,6 9,3 7,7 7,9 41 118 250 101 261 264 118 137 101 118 228 189 235 109 145 270 240 253 4 44 25 167 260 220 213 59 250 167 137 93 154 241 208 æ ä æ ä æ ä ä ä ä ä æ æ ä æ ä æ æ ä ä æ ä ä æ æ ä ä ä ä ä ä ä æ ä 78 96 91 96 78 74 87 83 74 96 96 91 87 91 74 87 87 87 87 100 91 83 91 70 91 96 91 74 78 75 100 70 83 205 18 63 18 205 242 116 168 242 18 18 63 116 63 242 116 116 116 116 1 63 168 63 261 63 18 63 242 205 241 1 261 168 à ä à ä ä à ä ä à à à ä à ä à à à ä à ä à æ à à à ä à à æ à ä à à Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil 17,9 . 25,9 20,5 24,8 27,4 21,8 18,4 26,5 74 . 250 139 238 262 177 85 258 ä . ä ä æ æ ä æ æ 7,3 . 11,2 8,9 7,0 16,1 11,9 10,0 10,2 25 . 150 57 19 267 176 98 107 ä . ä ä æ æ æ æ æ 3,5 . 8,9 5,8 7,0 14,0 6,9 7,6 2,4 16 . 234 109 175 274 167 201 5 æ . æ ä æ æ æ à ä 91 83 57 100 78 78 78 96 83 63 168 283 1 205 205 205 18 168 ä ä à à ä à ä à ä bilaga 1 tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år 9,8–34,1 Procent Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre 52–100 85 à Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) 18,2 . 17,0 23,1 23,7 15,6 23,0 20,4 81 . 55 210 222 32 206 æ . æ æ æ æ à 14,4 . 11,3 9,7 6,6 9,7 15,3 10,6 249 . 157 89 14 89 263 æ . ä æ ä ä ä 5,8 . 12,1 7,5 6,3 3,1 4,4 6,7 109 . 271 197 137 10 42 à . ä ä æ ä ä 91 70 78 87 100 74 83 63 261 205 116 1 242 168 à ä æ à ä à ä Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 21,9 . 19,6 12,7 20,9 20,0 25,8 27,8 15,5 12,9 20,8 17,0 18,4 181 . 115 6 156 123 248 264 31 12 150 55 æ . æ æ æ æ æ æ ä æ æ æ 12,5 . 11,4 10,2 12,4 13,0 16,7 14,3 13,5 12,9 11,4 9,9 11,5 197 . 161 107 193 217 269 247 232 213 161 95 æ . ä ä æ æ ä ä ä æ æ ä 4,0 . 7,9 3,9 6,8 5,1 4,5 9,8 7,1 4,1 6,4 7,6 6,8 30 . 213 29 163 69 44 253 178 34 145 201 ä . æ ä ä ä ä æ æ ä ä æ 87 57 65 87 91 83 78 83 83 61 87 96 116 283 273 116 63 168 205 168 168 281 116 18 ä æ æ ä ä à æ à ä à ä à Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 21,1 17,9 26,3 21,0 . 12,7 19,7 14,4 18,1 17,1 18,0 160 74 256 159 . 6 118 23 80 59 ä æ æ æ . æ æ æ æ æ 12,8 9,1 10,2 8,5 . 5,3 9,5 3,1 10,4 7,9 8,4 210 62 107 44 . 4 81 1 119 32 ä ä ä ä . ä æ ä æ ä 5,1 7,0 7,6 2,8 . 4,0 4,1 3,1 5,7 2,9 3,7 69 175 201 8 . 30 34 10 101 9 æ æ æ ä . ä æ ä æ à 91 87 71 87 91 78 83 74 70 100 63 116 260 116 63 205 168 242 261 1 ä à à ä à æ æ à à ä Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 24,4 14,3 16,8 14,1 22,2 18,8 17,1 17,6 232 21 48 18 191 95 59 68 æ æ æ ä æ æ à æ 13,4 15,3 11,1 9,3 10,8 11,0 12,3 8,8 229 263 143 67 132 139 188 53 æ æ ä ä à æ ä ä 9,0 6,9 5,8 5,4 6,9 6,1 6,6 3,4 235 167 109 86 167 127 154 15 æ æ æ ä ä ä ä æ 83 83 100 57 87 91 70 78 168 168 1 283 116 63 261 205 ä æ ä à ä ä æ à 131 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg 9,8–34,1 Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 Procent 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år 132 52–100 85 à Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) 13,9 19,2 15,8 17,2 16,8 13,2 23,9 17,2 16 105 37 64 48 13 225 æ æ æ æ æ æ æ 9,3 13,0 12,3 13,5 11,9 9,8 11,5 12,1 67 217 188 232 176 92 166 ä ä ä ä ä ä ä 9,8 10,2 4,6 7,5 6,1 5,2 8,1 6,7 253 259 48 197 127 79 220 æ æ ä ä ä ä æ 78 91 78 96 78 74 78 205 63 205 18 205 242 205 à à ä à æ ä à Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 25,1 21,2 18,8 18,8 19,1 17,7 20,2 20,1 13,3 20,8 19,7 243 163 95 95 103 69 130 124 14 150 æ æ ä æ æ ä æ ä æ æ 10,4 11,7 8,5 12,3 11,8 13,3 11,3 8,2 9,0 8,9 10,8 119 171 44 188 174 224 157 39 61 57 ä ä ä ä æ ä ä ä ä à 4,7 5,9 7,3 4,7 3,5 5,2 4,8 4,9 5,0 6,9 5,3 50 118 185 50 16 79 54 59 65 167 ä æ æ ä æ ä æ æ æ æ 91 87 74 83 91 87 74 96 91 96 63 116 242 168 63 116 242 18 63 18 ä æ æ ä à à à ä æ à Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 17,0 21,4 20,9 16,5 12,8 15,7 26,4 19,5 55 165 156 43 8 35 257 ä æ æ æ æ æ æ 9,1 11,5 13,8 9,2 10,5 10,2 8,9 10,0 62 166 242 65 126 107 57 ä ä ä ä ä ä ä 5,8 8,0 7,4 5,4 6,9 3,8 6,0 6,0 109 217 189 86 167 25 124 ä æ æ à æ ä ä 87 87 91 100 96 70 96 116 116 63 1 18 261 18 ä à à à à ä à Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 16,5 15,6 23,2 14,2 26,2 24,6 16,0 17,9 19,0 43 32 213 19 255 234 40 74 æ ä æ ä æ æ æ æ 12,8 6,4 13,4 8,5 12,2 13,6 10,2 12,4 11,7 210 10 229 44 187 236 107 193 æ ä æ ä æ æ ä ä 5,8 4,6 6,1 3,8 6,3 6,4 2,0 4,7 4,9 109 48 127 25 137 145 2 50 æ æ ä ä æ æ ä æ 83 83 70 78 70 83 74 100 168 168 261 205 261 168 242 1 ä ä ä ä ä à à à Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele 16,9 23,8 . 51 224 . ä æ . 6,8 9,5 . 17 81 . ä ä . 5,1 6,3 . 69 137 . ä æ . 57 65 78 283 273 205 à à à bilaga 1 tabell 9: Kommunresultat område 3, del 4. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Sammanhållen vård och omsorg Vägt medel (riket) 20,2 Median (riket) 20,5 Rank av 276 3,1–20,0 11,4 10,9 Rank av 275 æ Jämf. föreg. år (riket) Procent 1,9–15,3 6,5 6,3 Rank av 275 ä Kommunens information på hemsidan Procent 87 Rank av 290 Jämf. föreg. år 9,8–34,1 Procent Jämf. föreg. år Min–max (riket) Procent Användning av anti psykotiska läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Kommunnamn Olämpliga läkemedel, 75 år och äldre Jämf. föreg. år Tio eller fler läkemedel, 75 år och äldre 52–100 85 à Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) 19,4 25,0 29,8 23,5 17,8 . 17,9 25,4 23,2 . . . 22,0 108 240 272 217 72 . 74 245 213 . . . æ ä æ æ æ . æ æ æ . . . 11,9 10,9 8,8 6,5 9,3 . 10,7 10,9 14,5 . . . 10,1 176 137 53 12 67 . 129 137 252 . . . æ ä ä ä ä . ä ä ä . . . 4,5 5,6 2,6 4,0 9,0 . 11,2 9,3 8,7 . . . 8,5 44 93 7 30 235 . 266 241 231 . . . ä ä ä æ æ . æ ä æ . . . 65 87 83 83 91 65 72 87 83 70 83 70 273 116 168 168 63 273 259 116 168 261 168 261 à æ ä ä à à ä à à æ à à Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) 22,4 22,8 19,9 14,3 15,4 9,8 16,9 17,5 22,0 12,8 17,7 25,6 15,2 14,4 18,7 196 204 120 21 30 1 51 66 186 8 69 247 29 23 ä æ ä ä æ æ æ æ æ ä æ æ ä æ 11,2 11,0 14,4 8,4 10,2 10,4 8,4 13,2 11,2 10,6 12,6 14,7 13,5 11,4 11,7 150 139 249 41 107 119 41 222 150 128 200 255 232 161 ä ä ä ä æ ä æ ä ä æ ä æ ä ä 15,3 11,8 7,6 13,4 11,8 9,8 7,2 6,3 8,8 5,5 10,6 9,8 11,1 12,2 9,4 275 268 201 273 268 253 181 137 232 90 261 253 265 272 æ æ ä æ æ ä æ ä æ ä æ ä ä æ 54 87 91 83 74 57 87 78 87 57 87 78 52 65 289 116 63 168 242 283 116 205 116 283 116 205 290 273 ä ä ä ä ä æ ä ä à ä à ä à ä 133 134 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 4,9 -1,3 14,8 19,0 7,2 -9,1 2,5 -11,3 -10,9 5,6 -22,0 -3,2 -7,4 3,4 -15,7 -7,7 1,8 -6,9 -10,4 -8,1 -17,5 -22,5 -5,4 8,4 -4,7 2,5 10 410 18 148 12 345 14 254 11 760 16 656 16 176 16 015 12 754 9 126 12 611 7 913 11 196 15 808 15 294 20 741 15 289 21 127 12 842 16 034 10 934 6 520 10 685 13 150 15 257 14 807 185 451 212 412 215 732 191 031 154 752 161 367 181 110 155 716 291 120 237 417 . 151 789 190 686 143 393 191 526 186 829 180 013 286 968 222 797 140 801 184 165 120 186 152 093 210 197 305 287 234 024 27 079 32 720 25 865 21 920 31 024 18 632 37 780 24 943 29 003 23 125 18 510 27 609 24 500 27 484 34 570 35 143 38 921 20 509 21 629 24 085 21 662 19 380 23 594 29 502 21 196 18 124 2 063 419 1 093 036 805 761 685 455 734 583 608 799 665 287 687 236 580 494 1 002 722 . 791 642 811 010 746 624 726 218 629 772 624 637 708 983 674 161 706 944 773 396 634 736 667 707 688 379 611 530 688 729 2,7 6,2 3,2 2,8 2,9 4,1 6,2 3,7 6,2 2,4 4,5 3,4 3,2 3,8 4,7 4,1 3,6 3,8 3,6 4,7 3,4 3,0 3,1 3,3 2,8 3,3 . . 46 90 94 . 137 160 82 89 154 113 104 138 114 88 110 105 109 131 . 112 103 147 85 143 97 Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) -4,8 -11,8 10,6 23,9 -11,1 10,6 -7,4 7,0 14 333 10 859 11 541 11 896 15 830 15 986 17 358 17 869 204 819 157 959 209 219 243 980 273 668 234 744 284 773 286 231 27 052 28 939 18 300 27 022 21 853 25 399 21 326 30 460 557 968 804 956 1 069 586 729 250 520 201 575 173 352 630 737 558 5,2 6,5 2,6 2,7 6,6 4,0 6,1 6,2 151 . . 153 122 93 . 178 111 -4,6 -15,7 17,2 -12,1 16 971 15 564 21 234 16 284 222 313 261 448 329 055 302 519 27 769 19 415 29 085 20 886 649 700 808 820 778 012 350 549 5,1 6,3 4,8 6,4 122 126 156 171 Median (riket) Jämf. föreg. år (riket) Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm bilaga 1 tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 -7,2 6,5 4,3 2,2 -5,1 16 192 15 088 14 673 10 728 11 823 223 009 306 455 265 722 199 014 194 366 25 622 26 657 26 051 24 995 22 432 636 894 646 372 677 429 999 797 588 310 6,1 6,9 4,9 4,2 6,1 143 131 147 123 . 136 Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) 0,0 -1,9 -8,2 -23,9 -5,3 -7,4 -5,9 -4,6 -23,4 -27,6 0,9 -4,6 -23,0 14 693 17 266 11 355 10 755 10 651 10 225 13 981 13 146 11 415 15 090 17 339 14 657 9 139 246 105 173 110 169 894 158 531 126 341 156 318 178 821 275 641 158 019 222 433 232 432 226 575 107 018 29 537 25 895 30 292 27 020 33 326 34 537 27 459 24 942 27 055 19 214 29 341 28 377 21 703 1 105 882 793 110 763 368 382 948 619 907 580 236 625 068 479 126 633 479 663 781 765 947 615 504 616 468 6,0 6,5 6,3 5,0 5,8 5,9 5,0 5,2 8,6 7,0 6,7 6,4 6,8 . 127 97 290 . 191 140 154 84 154 173 . . 174 Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 6,5 -4,9 13,0 -5,4 39,6 6,5 10,4 -5,2 -11,5 -3,7 4,2 -1,3 5,4 21 258 26 018 11 690 18 982 17 968 15 653 13 738 19 037 13 419 16 269 17 323 18 912 17 869 249 517 304 466 150 723 249 617 314 613 225 497 168 778 216 223 208 870 211 783 259 646 258 835 240 515 24 642 22 974 37 193 24 128 27 261 31 932 29 501 28 815 31 095 29 962 29 794 29 459 31 743 853 225 580 503 682 184 620 588 702 722 543 564 1 170 949 701 871 638 730 661 879 640 574 714 440 579 187 5,7 7,3 5,5 4,9 3,5 5,4 5,4 6,7 7,0 7,1 5,6 6,7 6,1 131 175 119 . 49 174 . 132 163 111 142 150 137 141 -4,0 2,5 6,6 0,3 -6,6 3,7 16 001 16 521 24 511 14 235 14 567 19 611 267 601 264 202 349 499 198 403 188 580 270 198 28 929 32 297 27 831 27 657 38 143 33 967 549 374 777 987 596 632 589 930 647 454 626 570 6,4 6,5 6,4 7,3 9,0 7,4 100 152 151 187 188 139 Median (riket) Jämf. föreg. år (riket) Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 135 136 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 7,8 4,9 19 220 18 132 284 162 198 907 29 777 37 791 641 521 474 254 4,9 6,8 157 157 151 Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) -0,3 -26,7 -8,1 -4,4 13,2 2,9 7,4 1,2 13,6 -2,4 -3,6 -1,7 23 582 17 550 21 849 17 438 24 639 18 238 17 055 21 486 21 388 22 239 22 632 14 560 351 355 258 828 269 395 151 267 307 688 304 448 272 959 244 047 278 684 277 605 329 516 194 386 24 313 18 211 23 281 37 529 28 113 26 786 19 844 24 195 28 072 27 336 20 399 27 362 860 333 547 238 696 100 682 854 692 343 557 468 618 310 589 678 678 264 687 137 534 600 569 937 8,1 7,5 7,7 7,9 5,3 6,5 5,4 6,9 6,2 7,5 6,7 6,9 200 178 128 160 146 114 152 129 154 157 55 144 138 Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) -1,9 15 858 213 127 25 342 678 427 5,9 113 Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 3,2 19,2 -0,4 -2,9 6,3 19 000 21 470 15 106 18 074 15 678 296 554 271 366 139 901 238 806 236 931 27 596 32 910 31 643 22 529 32 897 723 307 646 846 715 893 583 049 802 427 6,7 5,5 7,1 6,6 6,3 192 177 226 . 126 177 12,7 7,2 7,1 -14,7 -4,0 -16,4 -6,7 -13,1 -5,4 -2,2 -5,5 6,2 -2,8 -7,3 -8,9 18 415 16 984 14 262 20 145 19 245 15 620 15 433 13 786 12 905 16 057 23 663 20 672 14 454 13 564 14 398 285 219 315 441 175 876 308 029 316 037 159 330 192 422 282 871 216 537 333 347 333 673 273 261 206 032 244 121 282 949 31 211 30 051 30 059 16 624 26 289 23 840 24 876 22 689 26 919 22 799 17 924 29 015 17 910 23 643 16 419 656 863 764 279 1 130 134 720 680 562 941 526 800 939 754 1 356 327 1 114 506 865 805 541 308 614 911 505 180 565 772 536 282 4,6 6,0 4,3 8,0 5,0 5,2 6,3 6,3 6,0 5,0 5,8 5,8 3,8 5,3 4,8 106 167 96 111 262 134 165 141 60 108 126 187 156 120 103 Median (riket) Jämf. föreg. år (riket) Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma bilaga 1 tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Median (riket) Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 14,0 -4,4 -5,8 -10,6 -0,3 -6,6 -3,9 -25,0 -9,5 4,5 -6,7 -4,8 -13,1 -8,5 -8,8 7,1 -5,3 -7,7 21 349 16 630 11 276 13 236 16 233 16 300 18 486 12 409 16 445 15 254 17 898 12 569 13 300 16 914 17 797 21 512 19 591 19 026 321 400 145 098 179 948 187 654 249 798 278 911 226 758 227 060 160 673 225 039 265 515 178 818 270 124 214 815 265 657 351 471 302 416 336 345 26 793 30 392 29 460 29 181 26 723 22 864 26 524 12 269 21 533 20 440 28 871 25 171 15 807 20 951 20 771 31 708 24 820 25 108 790 603 692 098 667 184 835 226 561 559 585 580 1 014 117 536 907 600 767 627 559 658 425 601 305 730 363 735 895 681 346 775 013 620 489 577 662 4,0 4,7 7,0 6,0 8,4 5,4 4,8 3,9 4,8 3,7 6,5 5,5 4,4 7,1 4,3 6,7 6,5 6,1 184 77 219 149 141 203 122 149 105 161 111 178 157 89 102 139 153 165 136 2,6 2,0 1,9 16,1 -15,0 -13,6 17 826 20 228 17 625 18 676 15 067 16 180 233 289 307 272 276 631 269 974 226 739 230 464 20 610 27 382 31 766 21 702 22 816 21 326 493 045 545 887 633 324 585 677 486 198 621 022 6,6 5,6 6,4 4,4 6,5 5,9 161 170 120 123 128 134 144 4,5 7,3 -4,7 21,0 13,6 1,6 5,3 9,6 -5,3 3,8 -13,1 -1,9 1,2 12,3 1,0 8,1 16 301 17 345 19 155 13 607 17 800 17 791 16 356 15 016 13 196 20 722 18 462 19 206 16 180 23 020 15 957 13 721 284 816 274 431 268 274 234 268 246 360 348 417 219 306 193 582 256 580 313 024 282 072 199 747 210 273 . 304 743 285 466 22 891 28 367 27 725 27 766 26 813 27 274 32 940 37 725 29 288 26 879 20 502 29 584 22 174 26 096 31 779 23 258 992 983 653 634 580 913 858 704 716 274 890 194 687 032 534 563 698 924 595 052 893 647 584 853 711 011 728 216 640 925 618 798 3,7 5,6 8,3 4,2 5,5 6,0 6,2 6,7 6,5 6,7 7,4 4,3 5,4 6,0 6,5 3,6 112 175 151 78 119 110 194 . 157 221 . 119 137 116 117 116 Jämf. föreg. år (riket) Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 137 138 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Median (riket) Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 -5,9 2,6 27,9 8,0 10,9 11,1 -7,0 7,1 2,4 21,1 2,3 13,0 -0,6 1,7 4,3 2,1 -1,2 10,8 11,3 7,7 15,0 2,2 3,7 -1,2 -0,8 -7,1 11,3 1,8 0,9 21,7 11,4 3,1 -0,9 18 175 16 813 22 140 15 430 16 442 22 035 23 359 18 933 20 923 17 142 21 179 20 652 17 084 19 711 21 891 22 516 18 472 18 047 21 760 16 538 11 605 14 311 12 380 17 952 17 207 19 967 18 058 17 345 21 444 19 989 15 409 19 294 17 371 291 412 269 780 379 333 198 043 231 743 320 331 338 007 282 478 254 090 261 259 276 439 310 015 . 225 759 333 702 289 849 408 224 266 863 238 477 286 398 234 843 301 382 311 356 212 044 227 651 331 977 282 147 237 586 237 142 275 109 305 343 255 851 323 340 20 654 24 396 21 905 31 023 26 988 29 364 14 789 27 963 33 074 36 437 24 722 24 298 22 616 22 503 22 448 30 934 23 072 31 482 26 580 32 797 29 278 32 638 25 306 31 782 26 333 24 585 35 061 28 424 28 398 30 713 36 370 30 053 22 991 539 822 586 630 558 824 648 286 636 355 696 620 572 935 932 009 593 632 865 038 542 035 726 761 576 406 567 706 452 527 703 741 677 696 869 296 751 953 690 458 703 224 599 205 527 983 624 737 471 327 811 318 639 261 682 699 803 630 740 899 617 758 551 086 623 204 7,5 5,2 4,0 5,9 4,4 7,4 6,6 6,2 8,3 6,7 4,4 6,4 4,6 5,7 5,1 8,7 4,4 5,6 6,0 6,9 6,4 6,5 5,5 6,8 5,2 6,2 6,1 6,4 6,5 4,6 5,9 7,8 5,4 138 136 138 215 135 211 . 88 163 204 158 . 134 125 121 245 126 142 94 131 137 197 159 115 229 109 145 131 92 . 164 147 130 154 -6,4 -8,9 5,3 5,7 -1,6 -2,4 9,2 -8,4 -6,5 21 273 22 166 30 664 22 271 13 207 24 970 17 700 20 194 12 606 289 564 386 792 335 421 351 875 169 555 358 215 339 636 289 303 257 938 26 135 25 084 30 257 18 415 23 864 26 388 24 419 21 436 20 815 448 079 610 756 649 511 484 917 670 924 695 504 683 724 510 541 923 983 7,4 7,2 8,1 5,2 6,2 8,1 4,2 5,5 5,5 112 100 138 . 126 116 156 168 91 Jämf. föreg. år (riket) Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil bilaga 1 tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 -9,1 9,4 10,9 -1,7 -4,5 -14,2 -13,7 21 453 26 244 26 895 23 285 22 688 21 843 17 762 316 281 . 408 043 313 624 336 604 281 055 287 552 22 705 34 621 27 233 29 857 23 128 32 908 31 564 521 419 . 628 717 688 523 612 740 758 028 635 391 6,9 9,6 6,8 7,0 7,7 8,2 6,3 197 . 158 . 182 207 116 148 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) -3,6 1,4 -1,2 -0,6 4,0 -11,0 1,5 5,1 -6,0 -19,2 0,1 6,5 20 202 21 605 8 598 20 936 26 708 17 269 19 166 23 463 15 441 13 848 18 057 24 522 224 438 360 135 149 072 258 340 516 181 410 055 271 282 354 706 265 790 277 362 179 068 300 963 20 744 22 776 29 900 30 638 22 063 19 940 28 405 25 538 26 299 30 918 26 605 24 153 718 471 567 556 627 907 680 500 545 354 716 734 1 005 136 656 333 700 227 374 816 544 164 823 904 6,2 6,4 5,7 7,9 6,7 4,7 7,9 5,0 6,0 6,8 6,0 4,8 224 186 148 178 . 165 . 84 . . . . 158 Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) -8,9 2,8 -4,4 2,8 4,0 0,2 -7,3 -0,2 -4,1 -5,7 11 106 15 488 12 953 7 308 13 102 10 596 12 069 14 504 10 283 17 120 208 223 173 470 193 233 154 022 . 179 882 181 216 274 246 250 469 194 867 27 896 32 758 31 915 26 404 36 855 30 780 25 334 30 673 28 703 21 979 523 017 500 303 762 418 448 159 . 592 213 605 010 897 548 611 723 453 428 6,3 6,6 6,3 5,6 6,5 6,7 6,3 6,3 5,6 5,1 124 202 180 180 . 166 . 155 135 119 131 -10,2 6,4 9,2 25,2 -7,3 4,5 4,6 -1,4 15 970 21 012 23 373 18 927 20 201 16 629 19 623 14 983 225 319 . 240 233 282 283 275 201 250 879 236 783 213 420 25 597 25 297 24 417 29 390 22 092 29 140 32 417 31 912 611 680 651 583 640 486 822 568 666 587 650 855 591 239 597 037 6,9 5,2 5,4 5,5 6,3 7,0 7,4 6,5 173 153 153 117 114 165 197 211 Median (riket) Jämf. föreg. år (riket) Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 139 140 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 9,4 -1,2 -5,8 -5,5 4,0 -3,4 -10,4 28 837 17 086 16 125 14 619 20 244 21 052 19 148 408 770 243 157 230 513 231 406 255 075 299 653 237 405 22 456 33 583 30 973 25 449 24 256 27 220 30 077 632 994 889 692 657 032 602 504 686 787 516 591 760 760 6,5 7,3 8,7 6,0 5,8 7,0 7,3 140 151 147 99 132 143 165 151 Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 5,3 1,9 5,0 -0,7 3,6 7,9 -8,3 2,8 -4,4 -5,4 27 364 19 076 11 759 14 827 14 020 17 521 21 271 23 068 12 400 15 180 311 235 271 111 188 852 193 727 231 935 225 876 270 154 249 815 177 835 221 435 25 913 26 301 42 138 29 293 39 791 33 699 23 736 25 493 28 594 31 354 1 152 844 569 356 833 355 535 201 676 719 772 817 511 188 725 714 637 585 553 019 6,7 4,9 7,2 6,1 7,3 6,0 7,1 7,2 5,8 7,0 141 146 83 134 185 125 130 188 165 144 145 Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) -1,5 -5,6 5,9 4,6 9,6 5,5 9,4 21 741 20 419 23 622 15 823 16 029 18 938 18 482 282 582 298 216 273 151 206 196 209 063 202 882 246 779 23 913 28 840 34 516 29 553 32 231 42 432 32 563 633 804 633 624 697 333 642 019 652 253 753 399 548 630 6,5 7,8 7,7 5,3 4,9 7,8 6,4 . 141 154 142 112 134 193 150 Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) 8,0 11,1 15,5 3,7 12,2 4,4 8,0 10,3 24 547 29 285 25 322 19 168 29 640 28 842 16 260 27 799 275 937 310 625 269 067 277 745 297 168 337 133 161 299 273 190 34 253 36 690 38 611 33 748 40 317 31 613 42 189 26 511 638 076 616 802 758 726 623 494 652 635 640 491 724 630 572 816 7,5 7,7 8,1 4,8 8,8 7,9 4,7 5,5 156 98 137 128 . 141 101 144 133 1,7 -16,4 5,6 18 562 13 257 18 414 282 292 175 079 . 47 674 43 234 37 047 1 740 100 678 698 . 10,3 10,3 6,9 93 . . Median (riket) Jämf. föreg. år (riket) Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele bilaga 1 tabell 10: Bakgrundsmått, del 1. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Avvikelse Kostnad per från standard invånare, kostnad, hemtjänst, 2013 2013 Kommunnamn Min–max (riket) Procent Kostnad per invånare, särskilt boende, 2013 Kostnad per brukare, särskilt boende, 2013 Kronor Kronor Kronor (-27,6)–60,3 6 520–30 664 104 648–516 181 12 269–64 226 350 549–2 222 783 Vägt medel (riket) Median (riket) Kronor Kostnad per brukare, hemtjänst, 2013 Andel 80 år och äldre, 2013 Antal personer per handläggare Procent Antal 2,4–10,3 46–290 17 433 248 127 28 766 689 835 5,2 134 1,7 17 131 247 807 27 725 652 253 6,2 140 22,1 19,0 18,1 14,5 20,8 25,9 3,2 13,8 8,3 8,6 25,7 17,9 11 921 13 709 20 458 15 072 20 296 24 357 10 552 14 704 17 557 21 161 17 006 19 648 139 544 180 777 290 773 173 057 247 268 . 133 069 170 749 204 950 . . . 64 226 46 350 44 116 39 772 34 011 61 079 37 583 31 119 50 016 40 426 30 915 62 712 2 222 783 719 992 810 828 692 376 647 163 . 591 305 620 438 762 278 . . . 6,9 7,1 6,9 6,6 6,0 7,9 7,8 3,9 6,6 8,0 5,5 9,5 90 165 148 137 159 . 144 182 . . . . 164 4,8 10,9 14,5 30,3 6,6 14,1 6,8 60,3 24,7 6,9 5,5 22,4 4,0 -0,6 15 925 18 478 22 368 17 386 15 573 22 705 16 140 29 385 15 908 23 984 15 337 22 787 13 031 12 762 182 803 187 555 255 926 . 160 895 232 427 248 345 374 956 226 483 347 254 211 451 271 983 174 265 104 648 52 501 46 976 34 081 45 069 32 806 42 438 31 276 . 35 418 43 134 31 628 34 009 51 210 43 960 807 321 659 920 657 790 . 831 649 932 951 569 488 871 310 684 462 724 210 538 460 712 459 701 765 626 084 8,3 7,7 5,9 6,2 5,7 7,6 6,8 4,8 4,8 8,4 5,3 7,2 8,7 7,7 . . 127 111 133 213 134 127 161 108 156 114 . 145 138 Jämf. föreg. år (riket) Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) 141 142 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 Stockholms län Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Länsmedel (vägt) 5,6 8,5 5,7 7,5 7,6 10,3 8,9 10,3 4,4 3,8 . 5,2 5,9 11,0 8,0 11,1 8,5 7,4 5,8 11,4 5,9 5,4 7,0 6,3 5,0 6,3 1,3 3,0 3,2 3,2 4,2 3,1 5,7 3,6 5,0 2,3 . 3,5 3,0 3,7 4,8 5,6 6,2 2,9 3,2 3,4 2,8 3,1 3,5 4,3 3,5 2,6 24 . 8 27 27 31 27 30 12 26 . 20 23 24 25 31 23 33 31 24 5 12 33 39 31 29 24 30 35 27 30 29 33 30 31 31 31 21 25 31 30 28 23 26 32 38 25 28 31 38 32 28 28 23 25 21 27 27 20 28 29 31 .. 23 21 23 25 26 25 23 27 29 25 24 25 31 26 19 23 25 8 7 4 8 9 8 8 7 6 2 11 10 8 7 7 9 7 13 6 4 13 8 4 5 9 7 8 15 18 10 14 18 13 9 14 10 .. 15 4 14 12 10 15 12 12 14 14 6 13 9 18 13 7 13 Uppsala län Enköping Heby Håbo Knivsta Tierp Uppsala Älvkarleby Östhammar Länsmedel (vägt) 7,0 6,9 5,5 4,9 5,8 6,8 6,1 6,2 4,8 3,6 1,7 3,7 4,2 4,4 6,0 4,1 37 12 19 29 7 39 15 . 31 26 32 27 29 34 23 27 31 33 24 38 41 24 25 .. 22 27 5 5 9 8 7 7 9 6 7 11 11 13 14 19 14 .. 12 13 7,6 6,0 6,5 5,4 4,3 2,4 3,7 6,0 16 9 30 12 30 32 41 36 29 25 17 26 6 5 6 3 13 9 14 11 Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Södermanlands län Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm bilaga 1 tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 7,3 4,9 5,5 5,4 6,1 4,0 4,1 3,8 2,5 3,8 26 25 16 29 21 34 20 31 46 31 27 30 26 35 36 30 29 5 2 4 3 4 5 12 13 13 8 18 12 Östergötlands län Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länsmedel (vägt) 6,0 10,0 6,7 6,8 8,4 6,5 7,8 4,8 7,2 6,8 7,5 6,5 8,5 2,7 3,3 4,0 7,1 5,4 6,0 4,4 5,2 4,3 2,9 3,8 4,6 3,5 1 16 16 20 16 14 31 47 14 20 4 15 17 18 33 33 31 30 32 29 36 31 30 35 29 44 31 .. 31 19 29 21 32 28 34 31 36 .. 29 .. 29 6 5 5 7 7 5 7 7 6 2 3 5 3 6 .. 7 18 11 9 12 12 10 10 6 .. 6 .. 11 Jönköpings län Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo Länsmedel (vägt) 8,5 8,5 7,8 7,6 5,7 6,9 8,1 8,8 6,4 7,7 6,7 7,3 7,4 2,9 4,0 5,5 3,9 3,9 5,9 2,5 4,1 4,9 4,5 4,7 4,1 5,5 22 29 16 16 23 16 17 18 14 35 15 32 16 37 32 31 36 33 32 25 26 33 33 40 35 31 31 33 34 21 32 24 30 .. 26 23 28 29 26 23 28 3 6 6 4 3 5 2 6 4 7 3 6 5 5 19 5 10 3 8 10 .. 6 9 13 9 7 16 10 6,0 6,3 7,0 7,2 7,7 7,3 5,3 4,2 4,7 4,7 5,9 5,4 30 35 12 12 13 10 32 26 25 24 25 33 32 .. 30 22 22 20 7 10 7 7 7 1 11 . 8 6 10 13 Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länsmedel (vägt) Kronobergs län Alvesta Lessebo Ljungby Markaryd Tingsryd Uppvidinge 143 144 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 6,8 9,1 4,6 8,0 30 16 29 30 35 26 30 26 6 4 6 11 13 11 Kalmar län Borgholm Emmaboda Hultsfred Högsby Kalmar Mönsterås Mörbylånga Nybro Oskarshamn Torsås Vimmerby Västervik Länsmedel (vägt) 6,7 6,8 8,1 11,5 8,0 6,0 6,2 8,8 7,7 8,0 6,9 7,5 2,8 3,3 3,3 5,5 4,1 4,8 3,2 4,1 4,1 4,0 3,8 4,8 34 19 21 19 26 18 38 29 37 23 20 30 31 19 32 32 32 25 27 27 37 32 26 28 32 21 12 24 20 21 20 20 19 34 28 19 31 24 2 11 7 7 5 7 2 5 5 5 5 7 5 14 13 13 5 13 7 14 11 10 14 7 13 12 Gotlands län Gotland Länsmedel (vägt) 7,4 3,7 45 27 24 7 8 Blekinge län Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länsmedel (vägt) 6,4 7,9 10,8 7,6 6,6 3,8 5,1 4,4 3,9 4,1 8 23 0 23 15 26 31 21 28 30 28 27 28 25 31 27 28 6 7 6 8 6 7 12 16 11 13 11 14 6,5 5,4 8,1 6,5 6,1 9,8 8,0 4,9 6,0 4,8 7,1 7,6 7,0 5,6 5,1 4,8 3,9 2,7 2,3 4,7 4,5 2,6 1,7 2,4 2,6 3,3 4,7 3,5 4,2 3,1 . 18 20 15 32 11 24 6 5 3 14 15 12 14 . 25 33 25 23 30 29 32 27 20 22 26 32 40 27 22 17 27 27 28 32 29 25 41 10 26 18 26 23 22 20 8 8 5 6 9 8 6 8 13 6 4 8 7 11 7 8 8 9 14 11 14 11 5 16 3 6 13 21 15 20 Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Växjö Älmhult Länsmedel (vägt) Skåne län Bjuv Bromölla Burlöv Båstad Eslöv Helsingborg Hässleholm Höganäs Hörby Höör Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Lomma bilaga 1 tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 6,6 11,5 6,3 7,1 6,5 5,8 8,2 5,5 10,2 6,8 6,7 7,0 4,9 7,9 6,7 6,1 6,5 5,7 3,4 4,4 4,4 3,5 4,8 3,9 2,6 2,3 3,6 3,3 4,4 4,2 2,2 2,8 3,0 4,1 4,0 4,3 29 23 11 34 10 12 13 14 . 12 19 41 15 41 16 17 14 11 31 29 25 21 23 21 27 32 25 27 32 25 39 26 36 27 29 29 30 29 26 20 .. 21 28 26 25 29 31 14 28 22 18 35 27 36 20 26 10 8 6 3 7 6 8 7 3 6 5 7 5 8 10 6 6 9 8 12 16 17 .. 14 19 18 15 10 10 8 11 13 16 14 12 9 13 13 7,6 6,6 6,4 6,9 6,6 7,0 4,2 5,0 5,0 3,7 4,7 3,4 12 25 21 23 25 22 32 32 29 33 30 27 29 20 26 28 27 21 28 25 5 7 6 7 7 7 7 12 10 11 14 10 12 12 5,7 6,3 7,1 5,8 7,2 5,1 7,5 7,8 5,1 6,6 6,5 9,6 7,7 . 5,2 4,8 2,3 4,3 4,8 3,2 3,7 3,1 4,8 7,1 4,2 4,5 2,3 5,1 3,1 3,6 5,0 3,8 17 22 14 28 . 18 21 18 4 26 36 18 21 . 14 12 25 30 32 23 31 21 21 31 33 34 36 29 32 30 27 33 30 29 21 .. 27 .. .. 32 18 23 .. 24 13 6 33 29 9 9 7 9 6 16 7 4 4 3 4 8 8 9 3 7 16 11 11 .. 12 .. .. 9 20 11 .. 14 18 26 8 15 Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Lund Malmö Osby Perstorp Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svalöv Svedala Tomelilla Trelleborg Vellinge Ystad Åstorp Ängelholm Örkelljunga Östra Göinge Länsmedel (vägt) Hallands län Falkenberg Halmstad Hylte Kungsbacka Laholm Varberg Länsmedel (vägt) Västra Götalands län Ale Alingsås Bengtsfors Bollebygd Borås Dals-Ed Essunga Falköping Färgelanda Grästorp Gullspång Göteborg Götene Herrljunga Hjo Härryda 145 146 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 6,2 6,2 5,8 7,8 7,1 6,9 6,9 6,7 8,2 6,6 7,7 6,7 . 8,7 6,6 7,8 4,5 6,8 9,1 5,8 4,9 4,7 4,0 8,5 7,6 6,0 6,4 7,3 9,0 7,3 5,0 7,5 5,4 3,8 4,2 3,9 4,8 4,2 4,2 2,6 3,0 5,6 4,2 4,6 3,3 3,9 4,1 5,0 4,4 3,4 3,6 3,5 4,8 4,2 5,4 4,8 5,1 5,6 3,0 5,5 4,2 3,5 4,1 5,9 5,5 3,7 16 38 39 21 18 22 18 6 22 30 41 30 . 23 11 16 24 26 18 15 11 6 23 13 30 24 25 13 41 18 13 16 35 27 28 24 30 20 31 30 28 29 33 30 35 31 28 26 28 30 27 26 26 34 34 32 25 29 42 28 26 34 29 33 25 34 29 26 31 22 29 29 20 22 20 30 20 26 24 25 30 30 33 22 21 29 28 28 32 28 29 19 18 20 23 18 32 24 31 22 25 3 7 7 6 9 9 7 10 7 3 7 4 7 5 7 12 7 8 8 6 3 5 10 4 9 3 10 9 8 8 5 11 5 8 18 18 18 8 9 11 5 9 2 15 10 12 15 20 9 12 14 25 5 7 2 12 16 12 17 10 14 12 10 9 13 14 24 13 7,3 5,7 9,1 6,3 7,8 7,0 5,2 7,0 4,9 5,8 4,1 4,7 3,8 3,6 3,8 3,6 4,2 2,3 30 27 28 17 17 25 17 19 21 31 30 35 32 32 23 30 28 27 35 19 17 .. 11 25 32 22 .. 6 8 6 6 7 15 7 8 6 9 8 9 .. 18 14 7 14 .. Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Karlsborg Kungälv Lerum Lidköping Lilla Edet Lysekil Mariestad Mark Mellerud Munkedal Mölndal Orust Partille Skara Skövde Sotenäs Stenungsund Strömstad Svenljunga Tanum Tibro Tidaholm Tjörn Tranemo Trollhättan Töreboda Uddevalla Ulricehamn Vara Vårgårda Vänersborg Åmål Öckerö Länsmedel (vägt) Värmlands län Arvika Eda Filipstad Forshaga Grums Hagfors Hammarö Karlstad Kil bilaga 1 tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 6,8 . 6,6 7,4 6,7 7,8 6,2 4,4 . 4,3 4,3 3,8 4,3 5,0 16 . 17 20 20 23 25 34 24 21 34 27 32 30 32 26 23 .. 21 15 28 24 24 7 7 12 4 6 10 8 7 10 7 .. 20 14 7 10 11 Örebro län Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro Länsmedel (vägt) 9,0 6,0 5,8 8,1 5,2 4,2 7,1 6,6 5,8 5,0 10,1 8,1 2,9 4,0 4,8 4,5 4,0 2,8 2,8 3,9 3,8 8,2 4,9 2,9 29 13 18 22 17 12 17 14 12 20 20 17 30 23 25 32 29 27 31 21 30 23 30 27 31 19 18 18 .. 27 26 24 18 24 30 26 26 25 9 9 9 7 7 12 3 6 6 10 7 6 7 16 14 9 .. 14 15 12 13 11 6 10 13 12 Västmanlands län Arboga Fagersta Hallstahammar Kungsör Köping Norberg Sala Skinnskatteberg Surahammar Västerås Länsmedel (vägt) 5,3 8,9 6,7 4,7 . 5,9 6,7 5,3 4,1 8,8 5,3 6,5 4,2 5,9 . 5,2 4,2 3,4 4,7 4,8 14 16 14 17 . 13 17 11 7 28 33 33 32 28 33 15 30 54 26 34 30 28 17 17 .. 26 .. 24 .. 28 30 27 7 7 0 3 5 7 8 3 15 6 6 9 17 16 .. 12 .. 13 .. 13 11 12 7,1 . 9,7 6,7 7,3 6,6 8,3 7,0 4,2 3,9 3,8 3,6 3,3 4,5 5,5 5,3 17 5 26 25 28 18 16 10 30 28 31 33 26 35 32 42 20 25 24 13 29 23 28 27 6 9 6 6 6 2 3 0 11 14 10 19 11 10 14 6 Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Kristinehamn Munkfors Storfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Länsmedel (vägt) Dalarnas län Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen 147 148 Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 7,1 7,0 7,0 6,3 7,9 7,0 8,1 3,5 3,8 4,7 4,2 3,5 5,3 4,0 22 20 28 0 28 20 23 28 31 39 23 29 30 35 30 22 26 24 28 11 11 48 24 6 9 4 5 9 5 4 6 5 13 7 15 9 8 6 11 Gävleborgs län Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Länsmedel (vägt) 8,8 7,0 6,2 7,7 6,0 7,8 7,9 9,2 7,0 6,9 2,2 4,6 5,1 5,5 5,9 4,4 4,6 3,5 4,5 5,7 28 36 22 18 7 20 20 16 17 13 28 34 32 29 37 29 19 33 27 31 29 25 29 39 25 24 16 25 16 23 22 25 5 6 6 4 5 2 7 4 7 5 5 15 11 10 12 9 10 13 11 13 10 11 Västernorrlands län Härnösand Kramfors Sollefteå Sundsvall Timrå Ånge Örnsköldsvik Länsmedel (vägt) 7,7 6,8 8,6 7,7 7,7 9,3 7,5 3,8 4,6 4,9 4,6 4,9 5,6 5,9 38 35 22 26 27 6 26 34 26 33 29 21 31 26 33 24 17 31 24 20 19 19 23 4 7 6 6 6 7 5 6 10 12 15 13 12 14 15 13 8,9 9,4 9,4 6,9 10,0 8,6 10,1 10,2 5,4 5,9 5,1 5,4 6,2 4,9 5,8 4,6 18 26 18 13 16 26 13 28 33 32 34 33 33 31 43 37 29 31 22 .. 16 18 19 27 28 25 2 3 6 6 5 4 2 5 5 23 13 .. 14 14 13 10 13 14 6,6 7,6 . 2,7 6,4 . 20 10 . . 18 . . .. . 3 3 . . .. . Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Länsmedel (vägt) Jämtlands län Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Länsmedel (vägt) Västerbottens län Bjurholm Dorotea Lycksele bilaga 1 tabell 11: Bakgrundsmått, del 2. Uppgifterna avser personer som är 65 år och äldre och år 2014 om inget annat anges. Bakgrundsmått Andel äldre Andel äldre i Omfattning Hälsotillstånd, Hälsotillstånd, Ängslan, oro Ängslan, oro med hemtjänst, särskilt boende, av hemtjänst, hemtjänst särskilt boende eller ångest, eller ångest, 2013 2013 2013 hemtjänst särskilt boende Kommunnamn Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 3,8–12,2 1,3–8,2 0–47 15–54 6–48 0–16 2–26 Vägt medel (riket) 7,6 4,4 21 30 26 7 12 Median (riket) 7,0 4,2 20 30 25 6 12 8,5 7,6 7,0 8,7 8,2 . 7,9 8,6 8,6 . . . 2,9 6,4 5,4 5,7 5,3 . 6,4 5,0 6,6 . . . 37 24 41 18 27 . 17 30 26 . . . .. 33 33 27 28 . 31 30 33 47 31 26 28 . 33 23 27 21 . 28 23 19 19 .. 26 23 .. 3 0 6 4 . 2 4 4 3 2 0 3 . 10 7 9 11 . 6 14 3 13 .. 7 11 8,7 9,9 8,7 . 9,7 9,8 6,5 7,8 7,0 6,9 7,3 8,4 7,5 12,2 6,5 7,1 5,2 . 3,9 4,5 5,5 5,1 5,2 6,0 5,9 4,8 7,3 7,0 18 26 36 . 35 47 27 37 34 . 21 23 21 15 .. 30 31 28 24 28 33 39 28 29 34 25 22 30 31 .. 15 23 27 29 13 21 28 25 17 22 30 31 15 24 .. 4 5 4 4 7 3 5 4 1 5 10 2 4 5 .. 15 13 8 2 11 5 12 11 16 18 18 11 14 12 Min–max (riket) Jämf. föreg. år (riket) Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länsmedel (vägt) Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur Boden Gällivare Haparanda Jokkmokk Kalix Kiruna Luleå Pajala Piteå Älvsbyn Överkalix Övertorneå Länsmedel (vägt) 149 Öppna jämförelser 2014 Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och län Detta är den femte rapporten med indikatorbaserade jämförelser av vården och omsorgen om äldre som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen publicerar. Syftet med öppna jämförelser är att skapa en öppenhet och förbättrad insyn i den offentligt finansierade vården och omsorgen samt ge underlag för förbättring, uppföljning, analys och lärande. Innehållet i rapporten ska ge underlag för ledning och styrning genom att inspirera till lokala, regionala och nationella analyser och diskussioner om kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser 2014: Vård och omsorg om äldre – jämförelser mellan kommuner och län kan laddas ner eller beställas från: Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se/publikationer Artikelnummer: 2015-1-4 ISBN: 978-91-7555-245-3 E-post: [email protected] Fax: 035-19 75 29 Sveriges Kommuner och Landsting webbutik.skl.se ISBN-nummer: 978-91-7585-186-0 E-post: [email protected] Telefon: 08-452 75 50
© Copyright 2024