Mottagning av nyanlända ungdomar i gymnasiet
Rekommendationer från projekt Barnintroduktion i Jämtlands län.
Dessa rekommendationer är ett förslag på hur mottagande och inskolning av nyanlända
flyktingbarn kan gå till. De kan användas både som mall och inspiration. Observera att
rekommendationer finns för samtliga årskurser, från förskoleklass till de nationella
gymnasieprogrammen. Syftet är att underlätta ansvarsfördelningen och kvalitetssäkra
övergångarna.
Rekommendationerna är utarbetade och prövade av medarbetare och pedagoger i projekt
Barnintroduktion i Jämtlands län under åren 2010 – 2012. Det är enkelt att anpassa
rekommendationerna till aktuell kommuns förhållande. Det är dock viktigt att alltid ta hänsyn till
det enskilda barnets tidigare livserfarenheter och skolgång. Med ett individanpassat arbetssätt tas
barnets förutsättningar tillvara på bästa sätt.
Dokument framtaget av Projekt Barnintroduktion i Jämtlands län 2012. Får kopieras eller omarbetas.
Mottagning gymnasiet
2 (4)
Mottagning gymnasiet
Mottagningsprocess
Ansvar
kvotflyktingar/
vidarebosatta barn
Ansvar övriga
invandrare
Samordnare/handläggare vid aktuell
flyktingmottagning.
Förälder eller
vårdnadshavare
(ibland HBV-hem)
Rektor
Rektor
Flyktingsamordnare/
integrationsservice
Rektor på respektive
skola
Inskrivningssamtal
Kallelse till inskrivningssamtal skickas till
ansvarig personal på skolan, eleven och
vårdnadshavare. Se bilaga Välkomst- och
inskrivningssamtal.
Beslut om elevens studieform.
(Språkintroduktion, IM, eller direkt till
nationellt program.)
Rektor tillsammans
med ansvarig för
introduktionsprogram
Rektor tillsammans
med ansvarig för
introduktionsprogram
Individuell studieplan upprättas.
Rektor
Rektor
Avisering
Information om den nya ungdomen
(ungdomarna) skickas till av kommunen
framtagen sändlista (t.ex. hälsocentral,
skola osv.)
Berörd mentor/kontaktperson för
introduktionsprogram/språkintroduktion
informeras.
Välkomstsamtal
Kallelse för välkomstsamtal skickas till
ansvarig person på skolan, eleven och
vårdnadshavare. Skolstart ska ske inom
två veckor efter ankomst. Tolk bokas i
god tid innan samtalet. Se bilaga
Välkomst- och inskrivningssamtal.
Obs! Med ansvar menar vi huvudansvar, sedan kan det på aktuell arbetsplats vara någon annan
som utför själva arbetsuppgiften. Flyktingmottagning är synonymt med Integrationsservice eller
Integrationsmottagning.
Dokument framtaget av Projekt Barnintroduktion i Jämtlands län 2012. Får kopieras eller omarbetas.
Mottagning gymnasiet
3 (4)
Språkintroduktion/Introduktionsprogram
Syfte
Språkintroduktion är ett introduktionsprogram för invandrarungdomar som nyligen anlänt till
Sverige, med syfte att ge en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket och möjliggöra för
dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Utbildningen riktar sig till
ungdomar som nyligen anlänt och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till
ett nationellt program. De nyanlända ungdomar som har kunskaper i svenska som motsvarar det
som krävs för behörighet, men som saknar behörighet i andra ämnen ska istället erbjudas
utbildning inom ett annat introduktionsprogram. Skolan ska i god tid innan mottagandet göra en
bedömning av elevens språkkunskaper och fortlöpande under utbildningen bedöma elevens
kunskapsutveckling i övriga ämnen.
Innehåll
Innehållet i språkintroduktion ska utformas för varje enskild elev, utformandet av utbildningen
kan alltså inte avgöras i förväg. Det finns dock inget hinder att flera elever har samma innehåll i
sin utbildning.
Språkintroduktion ska innehålla svenska eller svenska som andraspråk, och i övrigt utformas
utifrån den bedömning av elevens kunskaper som gjorts inför mottagandet. Språkintroduktionen
ska dessutom innehålla de grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta
utbildning och som eleven inte har godkända betyg i. Språkintroduktion kan även innehålla andra
insatser som bedöms som gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis praktik. Man
kan även kombinera språkintroduktion med svenskundervisning för invandrare (SFI).
Tid i grupp
Eftersom språkintroduktionen är en individuellt anpassad studieform finns det inte heller någon
tidsgräns för hur länge eleven kan läsa språkintroduktion. En individuell bedömning ligger till
grund för när eleven kan gå vidare till ett annat introduktionsprogram eller till ett nationellt
program. Syftet är dock att eleven snarast möjligt ska kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till
annan utbildning.
Även om elever inte behärskar det svenska språket kan de ha kunskaper i såväl teoretiska som
praktiska och estetiska ämnen. Det är därför viktigt att få samtliga kunskaper erkända, bedömda
och validerade för att kunna gå vidare i sin utbildning.
Dokument framtaget av Projekt Barnintroduktion i Jämtlands län 2012. Får kopieras eller omarbetas.
Mottagning gymnasiet
4 (4)
Övergång från grundskola till gymnasieprogram
Eleven följer gängse rutiner för information och ansökan till gymnasieskolan samt:
Process
Gruppsamtal kring den
svenska gymnasieskolan,
genomgång av tidigare
kunskaper och betyg.
Deltagare
SYV, sammankallande, samt
tolk, elever och
vårdnadshavare.
Ansvarig
Studie- och yrkesvägledare,
SYV
Enskilda samtal
SYV, elev och
vårdnadshavare.
SYV
Enskilda samtal
SYV och elev
Elev/SYV
Att tänka på:

Elever som läser vid gymnasieskolans introduktionsprogram har rätt till studiebidrag
(studiehjälp och i många fall extra tillägg), vilket man inte får vid studier i SFI.

Om eleven inte hinner med att bli behörig för att söka nationellt gymnasieprogram finns
möjligheten att gå vidare med studierna inom den kommunala vuxenutbildningen. Senast
det år man fyller 19 kan man söka till gymnasium.

Viktigt med regelbundna, täta, utvecklingssamtal tillsammans med elev och
vårdnadshavare för att följa upp elevens utveckling och plan för vidare studier.
Språkintroduktionen ska förutom en grund i det svenska språket, även innehålla de
grundskole- och gymnasieämnen som eleven behöver för sin fortsatta utbildning och som
eleven inte har godkända betyg i.


Eleven kan behöva tid på sig för att visa upp sina kunskaper. Kartläggning bör därför
genomföras stegvis och fortlöpande och inte vid något enstaka tillfälle.

För att få en så bra bild som möjligt rekommenderas att klass- och ämneslärare
samarbetar med modersmålslärare eller studiehandledare vid kartläggningen.
Dokument framtaget av Projekt Barnintroduktion i Jämtlands län 2012. Får kopieras eller omarbetas.
Mottagning gymnasiet