GLÖM INTE - Länsstyrelserna
Grödan Nummer 2 • 2015 Information från Lantbruksenheten Biologisk mångfald på obrukade fältkanter GLÖM INTE sista ändringsdag den 15 juni Vad gäller för din träda? Anlägg ett tvåstegsdike Insidan Sverige ska öka produktionen av livsmedel och värdet ska öka i alla delar av livsmedelskedjan. Det är landsbygdsminister Sven-Erik Buchts budskap när han reser runt i landet på livsmedelsdialogen. I början av maj var det dags för stopp i Östergötland och Vreta Kluster. Ett 90-tal personer från 6 län förde fram behov och önskemål om den nationella livsmedelsstrategin till Näringsdepartementet. Den nationella livsmedelsstrategin ska bli en färdplan som ska visa vägen för hur jobb och tillväxt ska skapas i hela livsmedelskedjan. I arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi och att senare genomföra åtgärder vill Näringsdepartementet att många aktörer i livsmedelskedjan deltar. Du kan själv följa arbetet och bidra med dina idéer om hur livsmedelsproduktionen i landet ska öka. Besök naringsbloggen.se/livsmedel. Jag tycker det är bra att en nationell strategi tas fram och jag hoppas att den får brett genomslag på olika nivåer i samhället. Det tillsammans med att flera av förslagen i slutbetänkandet av konkurrenskraftsutredningen genomförs behövs för konkurrenskraften i primärproduktionen och också för utvecklingen av landsbygdsen. Länsstyrelsen tycker att ett konkurrenskraftigt jordbruk i länet är en viktig del av ett livskraftigt Östergötland. Länsstyrelsens roll är ofta att väga av olika frågor och därför är Länsstyrelsen i Östergötland kritisk till flera av Vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram inom vattenförvaltningen. På flera områden behöver målkonflikter analyseras och konsekvenser redas ut för hur åtgärderna påverkar det aktiva lantbruket. Effekterna av åtgärder ska inte leda till att produktionen av livsmedel minskar i landet på grund av för stora kostander för lantbruket. Vi vill samtidigt att vårt vatten håller hög kvalitet så åtgärder behövs för detta. I Sverige har vi bra förutsättningar för produktion och samtidigt behöver vi fortsätta utveckla produktionen för att minska den negativa påverkan på miljön som aktivt lantbruk orsakar. Med en livsmedelsstrategi som tydligt pekar ut riktningen för livsmedelsproduktionen i landet hoppas jag att förslag från myndigheter i framtiden genomsyras av större helhetssyn där förutsättningarna för aktivt lantbruk får större genomslag. lantbruksdirektör [email protected] 2 Innehåll Aktuellt Skicka dina handlingar till rätt adress Rovdjursalert för tamdjursägare Glöm inte sista ändringsdag 4 4 5 Tänk på flyghavren 5 Utbildning om livsmedelshygien 6 Inventering av Östergötlands flora 6 Är du livsmedelsföretagare inom primärproduktionen? 7 Viktigt om obrukad fältkant 7 Artiklar Hönor hemma 8 Integrerat växtskydd – Behovsanpassa! 9 Årets Greppa Näringen-medlemmar och -rådgivare utsedda! 10 Lantbruksenhetens studieresa 11 Greppa fosforn - genom ett tvåstegsdike 12 Låt fältkanterna blomma 14 Ansvarig utgivare Jonas Källming Redaktion Jonas Källming, Felicia Lidback Omslag Obesprutad fältkant. Foto: Maria Källming Foto Lantbruksenhetens personal om inte annat anges, samt diverse bildbyråer. Layout och Tryck DanagårdLiTHO AB Ödeshög 3 Aktuellt Skicka dina handlingar till rätt adress! Jordbruksverket har tecknat nya avtal för central skanning och arkivering av ansökningar och handlingar som skickas in med posten. Handlingar som gäller jordbrukarstöd och SAM-ansökan ska skickas till adressen: Länsstyrelsen i Östergötlands län FE 21 956 85 ÖVERKALIX Övriga handlingar ska däremot fortfarande skickas till Länsstyrelsens adress i Linköping. Om du är osäker på vart du ska skicka dina handlingar kan du kontakta oss. Se Grödans baksida för kontaktuppgifter. Rovdjursalert för tamdjursägare Vill du veta om det skett ett rovdjursangrepp i närområdet? Rovdjursalert är ett SMS utskick som riktar sig till personer med djurbesättningar i Östergötlands län. Syftet med tjänsten är att du som tamdjursägare ska få snabb information om när ett angrepp skett i ditt närområde. Efter varje besiktigat angrepp av rovdjur på tamdjur gör Länsstyrelsen i Östergötlands län ett SMS utskick i närområdet (inom berörd kommun och även angränsande kommun om angreppet skett i närheten av en kommungräns). Efter ett rovdjursangrepp i en tamdjursbesättning är risken för ett förnyat angrepp relativt stor. Även närbelägna besättningar löper större risk att få angrepp på sina djur. För att undvika ytterligare angrepp bör därför akuta skadeförebyggande åtgärder sättas in omgående. Du kan kontakta Länsstyrelsen för att få råd och hjälp. Får och getter är de tamdjur som oftast riskerar att dödas av rovdjur. Permanenta rovdjursavvisade stängsel är den enskilt bästa åtgärden för att förebygga skada. Fler förslag på relevanta åtgärder har tagits fram av Viltskadecenter. Läs mer på deras hemsida www.viltskadecenter.se Tjänsten är nu öppen för dig som vill registrera dig som mottagare av utskick. Observera att det kan dröja upp till tio arbetsdagar från det att du anmäler dig till att du finns med på utskickslistan. OBS! Det är endast du som har tamdjursbesättning och som är bosatt i Östergötlands län som kan anmäla dig till den här tjänsten. Du anmäler dig till Länsstyrelsens Rovdjursalert på Länsstyrelsens webb www.lansstyrelsen.se/ostergotland under djur och natur/rovdjur/rovdjursalert Mia Kjällander vilthandläggare 4 Aktuellt Glöm inte bort sista ändringsdag! Trots att mycket är nytt i årets SAM-ansökan är det ett datum som är detsamma som förr. Sista ändringsdag är fortfarande den 15 juni. Det är den sista dagen du kan öka arealen i din SAM-ansökan eller ändra grödkod om ändringen innebär att du söker mer stöd än tidigare. Det är också den sista dagen du kan ändra eller lägga till fler produktionsplatsnummer för nötkreaturstödet, kompensationsstödet eller de nya ersättningarna för ekologisk produktion. Den 15 juni är också den sista dagen som du kan ta emot stödrätter från någon annan och sista dagen du kan ansöka om att överta delar av någon annans SAM-ansökan eller åtaganden. Det är särskilt viktigt om du vill ta över ett åtagande för vallodling och vill få utbetalt för all vallareal som du tar över. Om du odlar hampa ska du meddela länsstyrelsen vilken sort du sår och mängden utsäde senast den 15 juni. Andra viktiga datum Om du söker miljöersättning måste du så dina grödor senast den 30 juni. Då ska även din växtodlingsplan ha kommit in till Länsstyrelsen om du söker miljöersättning för miljöskyddsåtgärder. Om du odlar hampa ska du också ha skickat in etiketten på utsädessäcken till Länsstyrelsen senast den 30 juni. Om du behöver 2 eller 3 grödor på din mark för att uppfylla villkoren för förgröningsstöden får du inte bryta grödorna förrän efter den 31 juli. Det gäller också de grödor du använder som ekologiska fokusarealer. Du vet väl att all mark i Östergötlands län ska hållas fri från flyghavre? Flyghavre är ett av våra mest svårbekämpade ogräs. Det är så pass allvarligt att bekämpningen regleras i lagstiftningen. Tänk på att: • Kontrollera dina fält regelbundet och plocka bort den flyghavre som finns. Bränn upp de plantor du hittar. • Variera växtföljden och tänk på att vårbearbetning väcker vilande frön av flyghavre. Med vall i växt följden minskar flyghavren. • Titta extra noga på marker som ofta översvämmas och under kraftledningar. • Handplockning tar mycket tid – gör en realistisk bedömning om du klarar av att plocka innan flyg- havren drösar. • Om flyghavren inte är plockbar kan grödan slås av senast i axgång och skördas som helsäd. • Tänk på att alltid täcka transporter. • Rengör maskiner, särskilt om du delar dem med grannen. • Kompostera gödsel från djur som ätit foder med flyghavrekärnor. Du hittar mer information om flyghavre på jordbruksverkets hemsida, www.jordbruksverket.se. Där finns även en ogräsdatabas med rekommendationer för kemisk bekämpning. Kristina Grill 5 Foto: Bo Melan der Tänk på flyghavren! Aktuellt Utbildning om livsmedelshygien Under fem intensiva dagar i mitten av mars deltog en handläggare från länsveterinärenheten i en EUgemensam utbildning om livsmedelshygien inom primärproduktion avseende animalieproduktion. Trettio inspektörer och ett antal utbildningsansvariga från olika medlemsländer deltog. Kursen hölls i Budapest, Ungern. Utbildningen arrangerades den 16-20 mars av Better Training for Safer Food (BTSF) som är EUkommissionens utbildningsprogram för kontrollpersonal inom livsmedelskedjan. BTSF har kurser inom livsmedels- och foderlagstiftning, djurhälsa, djurskydd och växtskydd. EU har gemensamma förordningar för kontroller i livsmedelskedjan och det är viktigt att bedömningen är lika i EU. Kursen innehöll föreläsningar, grupparbeten och besök på gårdar. Deltagarna fick möjlighet att besöka två gårdar, en större mjölkgård med 650 kor och ett mindre familjeägt hönseri med 17 000 burhöns. Besöken var inga kontroller men tjänstgjorde som underlag för grupparbeten och diskussioner efteråt. – Det var väldigt intressant att få träffa kollegor från de olika medlemsländerna och diskutera skillnaderna men framförallt likheterna i våra arbetsätt, säger inspektören Susanne Lindell. Det var även glädjande att Sverige framhölls som ett föregångsland när det gäller djurskydd för grisar under en föreläsning. Tankvärt var även att få höra hur hårt de andra länderna arbetar för att få bukt med exempelvis salmonella i djurbesättningar, något Sverige i normalfallet är förskonat ifrån. Susanne Lindell Inventering av Östergötlands Flora Foto: Ellen Hultman Foto: Ande rs Jörnesko g En ny inventering av Östergötlands flora pågår för fullt. Projektet beräknas pågå till åtminstone 2020. Det är en traditionell landskapsflorainventering 5x5 km – rutor. Förra östgötafloran som leddes av Erik Genberg hade socknar som bas och de äldsta uppgifterna därifrån är över 50 år gamla. Under 1970 – 1990-tal gjordes en ansats till rutinventering (Folke Lind), som dock även den börjar bli inaktuell. Dagens landskap förändras i mycket snabb takt. Då landskapet Östergötland består av närmare 600 rutor är vi i stort behov av frivilliga inventerare. Vi är idag drygt 200 inventerare som dock är olika aktiva och det är knappt hälften av rutorna bokade. Det finns gott om lediga rutor i norra länsdelen samt i Ydre, Söderköping och Valdemarsviks kommuner samt en del lediga även i övrigt. Det finns mycket stöd och hjälp i föreningens regi för den som känner sig ovan. Alla fynduppgifter matas in i artportalen.se. Långväga resor kan ersättas om vi vet om det i förväg. Gör gärna en gemensam exkursion till en obokad ruta. Alla förslag är välkomna. Läs mer på vår hemsida. Alla deltagare gör så gott man kan. Intresseanmälan kan göras via vår hemsida www.ostgotaflora.se eller direkt till mig som ordförande. Om du inte har möjlighet att vara med själv så kanske du kan tipsa någon annan botanist med anknytning till Östergötland, om projektet? Kjell Antonsson Ordförande i Föreningen Östergötlands flora Kontaktuppgifter: e-post: [email protected], telefon: 0144-102 73 6 Aktuellt Är du livsmedelsföretagare i primärproduktionen? Länsstyrelsen är ansvarig myndighet för livsmedelskontrollen i primärproduktionen. Till primärproduktionen hör bl.a. odling och skörd av vegetabilier, uppfödning av livsmedelsproducerande djur, mjölkproduktion, äggproduktion, jakt, fiske och biodling. Enklare frukt-, potatis och grönsakspackerier hör också till primärproduktion. Enligt EU:s bestämmelser ska livsmedelsföretagare i primärproduktionen registrera sig hos den myndighet som ansvarar för kontrollen av produktionen. Om du enbart producerar primärprodukter för användning i ditt eget privathushåll berörs du inte av kravet på registrering. Den som endast producerar små mängder primärprodukter för leverans direkt till konsumenter eller till butiker i närområdet behöver inte registreras som livsmedelsföretagare i primärproduktionen. Beroende på vilken verksamhet du har kan det ändå finnas bestämmelser i livsmedelslagstiftningen som måste följas. Det är därför viktigt att verksamhetens omfattning tydligt framgår av din anmälan om registrering. Du kan fylla i och skicka in blanketten på Länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/ostergotland. Om ditt företag registreras som livsmedelsföretag i primärproduktionen kommer du att få ett särskilt beslut som bekräftar detta. Mer information om livsmedel i primärproduktionen finns på Livsmedelsverket webbplats, www.livsmedelsverket.se Kontaktpersoner: Susanne Lindell, handläggare primärproduktion; 010-223 52 64 Pernilla Stridh, länsveterinär; 010-223 52 58 Viktigt om träda och obrukad fältkant Jordbruksverket har under våren förtydligat reglerna för areal som i SAM-ansökan redovisas som obrukad fältkant eller träda. Det kan därför vara viktigt för den som har obrukad fältkant eller träda i ansökan att gå in på Jordbruksverkets hemsida och läsa den uppdaterade informationen. Träda har fått en helt egen sida där under Jordbrukarstöd. Ytterligare förtydliganden av olika delar av regelverket kan komma och det är därför bra att hålla sig uppdaterad genom att prenumerera på Jordbruksverkets nyhetsbrev om stöd till landsbygden. Nyhetsbrevet beställs genom att på Jordbruksverkets hemsida anmäla den e-postadress som brevet ska skickas till. Det som har förtydligats angående obrukade fältkanter är hur de ska redovisas i ansökan om det söks utbetalt i någon miljöersättning på samma block. För trädan har det förtydligats när den får brytas samt vilka brukningsåtgärder som kan vara tillåtna innan trädan får brytas. Läs mer om hur du kan använda din träda eller obrukade fältkant för att gynna den biologiska mångfalden på sidan 14. Sam Forsberg 7 Hönor hemma Det är många av oss som har några hönor hemma, och det finns mycket att hålla ordning på för att både djuren och du ska må bra. för parasiten kan var ärftligt. Kalkben kan vara mycket smärtsamt för hönsen och man kan behöva avliva djur som har angripits kraftigt. Hönsens utrymme ska vara rent och torrt och det ska rengöras noggrant minst en gång årligen. Beroende på antalet höns och om de får gå ut kan du behöva rengöra oftare. Det är också viktigt att ventilationen är så effektiv att luften hela tiden är bra. Tänk på att rengöra hönsens vattenskål så att vattnet håller sig rent. Ett enkelt sätt är att ha en diskborste för daglig rengöring utanför dörren till hönshuset. Utrymme och inredning Enligt lagen kan man ha ganska många höns på ett litet utrymme, men studier har visat att hönsen mår märkbart bättre om de har mer plats att röra sig på. Hönshuset ska också ha ljusinsläpp för dagsljus. Hönsen ska ha tillgång till sandbad eller ströbad. Det ska vara ett luckert strömedel som till exempel torv eller kutterspån. Om du har sandbadet till hönsen utomhus behöver det täckas över så att strömedlet håller sig torrt och luckert. Höns behöver sittpinnar redan från att de är små kycklingar. Bäst är om sittpinnarna är av hårt trä med tvärsnitt som en liggande oval. Hönsen ska kunna gripa om pinnen. En höna ska ha tillgång till minst 15 cm sittpinne, men större raser kan behöva mer utrymme. Sätt in reden i god tid innan hönsen börjar lägga ägg. Ett rede behöver alltid ett tak eller någon sorts avgränsning uppåt för att fungera som rede. I handeln säljs bland annat färdiga reden med stålnät i botten, men det är inte tillåtet att fåglarna ligger direkt på nätet. Ohyra Ohyra som till exempel röda hönskvalster och fotskabb kan medföra ett stort lidande för djuren. Du kan bekämpa ohyra genom till exempel utgödsling, noggrann rengöring med tvättlösning eller högtryckstvätt med hett vatten, dammsugning, målning eller kalkning. Solljus, uttorkning och frysning förhindrar utvecklingen av viss ohyra. Ibland behöver också hönsen själva behandlas. Fotskabb (kalkben, benskorv) är en vanlig parasit i hobbyflockar. Parasiten borrar gångar i huden, vilket gör att fjällen på benen reser sig och huden förtjockas. Skadorna brukar förvärras med ökande ålder, och man tror att känslighet Slakt Förutom planerad slakt måste du avliva sjuka djur. Hönsen får inte tyna bort och självdö. Det är viktigt att du avlivar på ett korrekt sätt, till exempel ska djuren bedövas före. Tänk också på Tänk på att du måste se till hönsen varje dag. Ha också koll på temperaturen så att det inte blir för kallt för dem. Hillevi Upmanis och Ulf Johansson Veterinär och djurskydd, Västra Götaland 8 Integrerat växtskydd – Behovsanpassa! Du har väl inte missat att alla som använder växtskyddsmedel numera ska tillämpa integrerat växtskydd? Integrerat växtskydd beskrivs ofta som en cirkel, där orden Förebygg, Bevaka, Behovsanpassa och Följ upp står efter varandra. Här tittar vi närmare på behovsanpassning. För att vara snäll mot både miljön och ekonomin är det viktigt att inte bekämpa mer än nödvändigt. Vid behovsanpassning ser man över om man behöver bekämpa och vilken dos som då krävs. Till sin hjälp kan man ta dosnycklar, bekämpningströsklar och prognoser för att kunna fatta kloka beslut. Behöver bekämpning göras över huvud taget? Kanske kan dosen dras ned något? För ogräsbekämpningar finns ibland ickekemiska metoder att ta till, som ogräsharvning, radhackning, tistelskärning, avslagning och handplockning. En dosnyckel vara till hjälp om det krävs kemisk bekämpning. I dosnyckeln tar man hänsyn till faktorer som grödans konkurrensförmåga, hur mycket ogräs som finns, hur stora ogräsen är och väderlek. Det är förhållanden som i stor grad påverkar om det krävs full dos eller om det finns utrymme för sänkning. För insekts- och svampangrepp finns uppgifter om bekämpningströsklar, riskvärderingar och förslag på preparat i de bekämpningsrekommendationer som jordbruksverket publicerar. I deras informationsbrev, som man kan prenumerera på gratis, ges information om skadegörarläget, prognoser och råd om bekämpning. För att kunna gå ned i dos är det viktigt att man kan lita på den teknik man använder. Genom att funktionstesta sprutan regelbundet och kontrollera sprutan själv varje år kan man lita bättre på resultatet. Ibland behöver inte hela fältet behandlas utan det kan röra sig om ett mindre område med tistel eller några kvickrotsruggar som behöver bekämpas. Då finns möjligheten att punktbehandla just det området. Har man tillgång till riktigt modern teknik kan precisionsstyrd bekämpning vara ett alternativ. Det är naturligtvis grundläggande att de preparat som används är effektiva mot det som ska bekämpas. Här är det viktigt att man både kan känna igen ogräs och skadegörare och att man använder sig av den information som finns kring hur effektiva olika preparat är mot specifika ogräs och sjukdomar. Det finns bra information om detta på jordbruksverkets hemsida och i apparna ogräsdatabasen och växtskyddsinfo. Något som blir mer och mer aktuellt är resistensutveckling mot växtskyddsmedel. För att undvika resistensutveckling gäller det att variera både sin odling och bekämpningsåtgärderna. Västskyddsmedel tillhör olika grupper med olika verkningsmekanismer och det är bra att växla mellan medel från olika grupper. Det räcker alltså inte alltid med att byta preparat, man måste även se till att prepraten har olika verkningsmekanism. Tidigare artiklar har publicerats i Grödan nr 4 2014 och Grödan nr 1 2015. Kristina Grill Läs mer: ”Resistens” Broschyr från Svenskt växtskydd, finns att ladda ned på jordbruksverkets hemsida. Där finns även dosnyckel och bekämpningsrekommendationer att ladda ned. 9 Årets Greppa Näringen-medlemmar och Årets Greppa Näringenrådgivare utsedda! Återigen har Årets Greppa Näringen-medlemmar och Årets Greppa Näringenrådgivare utsetts i Östergötland. Läs mer... …om Greppa Näringen på vår hemsida eller på www.greppa.nu Greppa Näringen är ett projekt som syftar till att minska utsläppen av växtnäring, klimatgaser och bekämpningsmedel från jordbruket. Projektet erbjuder lantbrukare kostnadsfri rådgivning som både lantbrukaren och miljön tjänar på. De två viktigaste aktörerna i Greppa Näringen är lantbrukarna som genomför förbättringarna i sin verksamhet (för närvarande ca 600 st) och rådgivarna som inspirerar och förmedlar kunskap. Genom att lyfta fram en Greppa Näringen-medlem (lantbrukare) och en Greppa Näringen-rådgivare vill vi belöna deras engagemang och entusiasm, men också inspirera andra till stordåd för en bättre miljö. Greppa Näringens medlemmar nominerar rådgivare till utmärkelsen. Rådgivarna nomineras å sin sida av medlemmar. Årets Greppa Näringen-medlemmar 2015 är Peter och Richard Samuelsson, Kimstad Åkerby. De har varit Greppa-medlemmar i många år och blev mycket glada över utmärkelsen. Diplomet sitter numera i Äggboden och har redan skapat flera trevliga samtal med kunderna. Årets Greppa Näringen-rådgivare 2015 är Per Lindmark, Länsstyrelsen Östergötlands län. Per har jobbat på länsstyrelsen sedan 2013 men har lång erfarenhet av våtmark och dräneringsfrågor. Han blev mycket hedrad av utmärkelsen och ser det som en fin återkoppling för rådgivningsarbetet. Motivering: För entusiastiskt och flitigt deltagande i Greppa Näringens rådgivning. Peter och Richard arbetar målmedvetet med att förbättra alla delar av gårdens produktion och visar att det inte finns någon motsättning mellan höga miljöambitioner och effektiv äggproduktion. De dokumenterar noggrant alla flöden av både insatsvaror och produkter på gården och har därför tillgång till bra underlag när de fattar beslut. Motivering: För kompetent och engagerad rådgivning inom Greppa Näringen. Per kombinerar praktiskt kunnande kring dränering och våtmarker med en förmåga att lotsa lantbrukaren rätt i den ibland snåriga lagstiftningen kring vatten i jordbrukslandskapet. Han kan därför ge konkreta lösningar på komplexa problem vilket gör honom till en mycket uppskattad rådgivare. Cecilia Retzman 10 Lantbruksenhetens studieresa 2015 Årets fortbildningsresa för lantbruksenhetens medarbetare hade i år temat ”vatten i jordbrukslandskapet”. Resans första stopp var på en täckdikad åker i Skärkind. Vår kollega Per Lindmark som jobbar med våtmarker och dränering invigde oss i principerna runt markavvattning. Vi fick titta på täckdikningsplaner och Per berättade om allt från holkar och dikningsföretag till kalkfilterdiken och olika dräneringsdjup. Vi hann också få en inblick i regler kring markavvattning och förvaltning av vatten i jordbrukslandskapet idag och genom historien. Därefter åkte vi till Hestad Gård där Hubert Gelin tog emot. Vi fikade och blev visade runt i fårstallet och Hubert berättade om gårdens produktion av vårlamm. På gården finns 150 tackor och man levererar dilamm och slaktlamm. Efter besöket hos fåren gick vi ut på markerna för att studera gårdens nyaste dike. Täckdikningssystemet på åkern vi besökt på morgonen ledde nämligen vidare till just Hestad och ett av Östergötlands första tvåstegsdiken, som gjordes som en del av projektet Greppa fosforn och invigdes av landshövding Elisabeth Nilsson i december 2014. Per Lindmark och Hubert Gelin berättade om iordningställandet av diket som gjordes i höstas, och hur man på slänterna försökt att etablera en gräsblandning med hjälp av sprutsådd. Eftersom de flesta av oss aldrig hade sett ett tvåstegsdike förr blev det många intresserade frågor. Läs mer om hur diket fungerar på sidan 12! Efter lunch åkte vi vidare till Claes och Carl Olai på Augustenhill. Där var det dags för ytterligare en kollega på lantbruksenheten att dela med sig av sina kunskaper. Maria Källming som jobbar med rådgivning inom Greppa Näringen hade fått en grop grävd på en av åkrarna och där visade och berättade hon om markstruktur och markpackning. Carl och Claes berättade om sina erfarenheter från gården och sitt arbete med att förebygga markpackning genom mer planerad körning, bättre hjulutrustning, lättare maskinpark och, inte minst, sitt system för flytgödselspridning med hjälp av matarslangar. Gödseln pumpas i slangarna från granngården Karlslund som ligger en kilometer från Augustenhill. Med matarslang på 1600 meter och släpslang på 400 meter nås alla fält på brukningsenhetens ca 110 ha och gödseln sprids med en 12 meter bred släpslangsramp. Tack Hubert Gelin, Carl Olai och Claes Olai för en trevlig och lärorik dag! Sofie Karlsson 11 Greppa Fosforn – genom ett tvåstegsdike Greppa Fosforn är ett pilotprojekt inom Greppa Näringen som pågått i Östergötland, Västmanland och Halland mellan 2006 till 2014. Syftet har varit att utveckla arbetssätt för att minska fosforförlusterna från jordbruket. I Östergötland avslutades projektet i december 2014 genom att Landshövding Elisabeth Nilsson invigde det nyanlagda tvåstegsdike som syns från väg 210. Jordbruket blir fortfarande utpekat för övergödningsproblemen i våra vattendrag, sjöar och i havet, då en stor del av näringsläckaget kommer från åkermark. Det är därför angeläget att utveckla och genomföra åtgärder för att minska förlusterna av fosfor och kväve från jordbruksproduktionen. I pilotområdet i Östergötland Landshövding Elisabeth Nilsson inviger tvåstegsdiket. (Foto: Arne Andersson) samarbetade forskare, lantbrukare, rådgivare, LRF, WWF, Jordbruksverket och länsstyrelsen. Medfinansiering ur havsmiljöanslaget möjliggjorde att även dyrare åtgärder kunde genomföras i praktiken. Koll på gödselmängder på gården Alla gårdar i området erbjöds kostnadsfri rådgivning genom Greppa Näringen. Växtnäringsbalanser, kväve- och fosforstrategier hjälper att anpassa gödslingen till grödornas behov och de förutsättningar som finns på respektive fält. För alla fält gjordes även en ny markkartering. Översyn av dränering Greppas rådgivningsmodul ”Översyn av dränering” utvecklades under pilotprojektets tidiga skede och har fått stor spridning i hela landet. Ett råd som nästan alla brukare i området fick och även åtgärdade var att rensa kantdiken mot skog för att undvika vatten från skogsområden att ställa sig på intilliggande fält. Även rensning av inspektionsbrunnar och klippning av vegetation i öppna diken var vanliga råd. På flera fält uppdagades också behov av kompletterande eller ny täckdikning. Där nytäckdikning genomfördes anladdes samtidigt så kallade ”kalkfilterdiken” – strukturkalk blandas i återfyllnadsmassorna för att skapa bättre infiltration över täckdikningsledningarna, samtidigt som kalken binder en del av den fosforn som annars rinnar av. Mätningar på fält med kalkfilter jämfört med nytäckdikade fält utan kalkfilter visar att det blir en minskning i fosforförlusterna. En stor del av fälten strukturkalkades också under projekttiden, dock blev effekten inte lika mätbar som i pilotområdet i Västmanland där hela arealen strukturkalkades samtidig under gynnsamma förhållanden och där det gav en tydlig minskning av fosforförlusterna. Tvåstegsdike – fångar fosfor och bidrar till biologisk mångfald LRF & WWF projektet Fullskaletest av åtgärder för att minska fosfor- och kväveläckage från åkermark till vattenmiljön möjliggjorde anläggningen av ett tvåstegsdike. Tanken med tvåstegsdiket är att skapa en form som liknar ett naturligt vattendrag med en lågvattenfåra och en terrass där högvatten kan breda ut sig. Anläggning av terrasser är särskilt lämpligt där det finns instabila dikeskanter. Terrassen bidrar till att stabilisera dikeskanten, högvattenflöden breder ut sig över en större yta och vattenhastigheten och vattennivån sjunker. Partiklar som transporteras med vattnet kan sedimentera på terrasserna. Fosforförluster är ofta kopplade till partikelbundet fosfor. Genom anläggning av terrasserna skapas en sedimentationsfälla för fosfor. Etablering av växtlighet på terrasserna och i dikeskanten bidrar till att minska jorderosion, sänka vattnets hastighet och fånga upp sediment, samtidigt som det blir ett grönt stråk i landskapet som ökar den biologiska mångfalden. 12 Kalkfilterdiken – spridning och inblandning av kalk i återfyllnadsmassorna över en nylagd täckdikningsledning (Foto: Anuschka Heeb) Att tänka på inför anläggning av tvåstegsdike Tvåstegsdike är en åtgärd som föreslås få stöd som miljöinvestering i det nya landsbygdsprogrammet från 2016. Viktigt att tänka på för de som vill anlägga ett tvåstegsdike är att det hand- lar om en vattenverksamhet och därför generellt kräver tillstånd som söks hos mark- och miljödomstolen. Om tvåstegsdike anläggs i ett dike som ingår i ett dikningsföretag som har fastställda sektioner, så behöver dikningsföretaget omprövas. Tvåstegsdike vid lågvatten - till vänster - och högvatten – till höger. (Illustration Karin Johannesson, Linköpings universitet) Om du har frågor kring pilotprojektet är du välkommen att höra av dig till Anuschka Heeb, [email protected], tel. 036-15 85 20 Vid frågor kring rådgivning Greppa Näringen, översyn av dränering, våtmarker och tvåstegsdiken kontakta Per Lindmark, [email protected], tel. 010-223 55 12 Anuschka Heeb Per Lindmark Mer att läsa • Tvåstegsdiken – ett steg i rätt riktning? Jordbruksverkets rapport 2013:15 • Greppa Fosforns hemsida: http://www.greppa.nu/miljo-och-klimat/overgodning/fosfor/ greppa-fosforn.html 13 Låt fältkanterna blomma Behöver du ha ekologisk fokusareal för att uppfylla villkoren i det nya förgröningsstödet? Odlar du dessutom oljeväxter, åkerböna, klöverfrö eller frukt och bär? Du kan uppfylla villkoren för den ekologiska fokusarealen ”obrukad fältkant” samtidigt som du ökar chansen till en god skörd genom att skapa mer mat och boplatser åt vilda pollinatörer. Jordhumla på honungsört Foto: Jenny Henriksson Skalbaggsås Foto: Lena Friberg Skalbaggsås med blommande cikoria Foto: Lena Friberg Namnet ”obrukad fältkant” kanske för tankarna till en helt övergiven fältkant där ogräs kan uppförökas fritt. Så behöver det inte bli! Tanken med fältkanterna är att få en mer varierad miljö i slättlandskapet genom att skapa fler korridorer för insekter och djur att röra sig längs. Den största nyttan får vi av fältkanten genom att så in blommande örter som håller ogräset i schack samtidigt som humlor och andra vilda pollinatörer gynnas. Många arter av vilda bin riskerar att försvinna från odlingslandskapet. Samtidigt visar ny forskning att vilda bin är minst lika viktiga som de tama honungsbina när det kommer till pollinering av våra jordbruksgrödor. Honungsört och perserklöver är exempel på ettåriga växter som lockar många pollinatörer. Dessa kan sås i renbestånd, 2-3 kg/ha kan räcka, men de går också bra att odla ihop. Honungsört blommar rikligt ca 7 veckor efter sådd och perserklöver blommar 10-12 veckor efter sådd med en mer utdragen blomning. En blandning av flera arter som avlöser varandra i blomningstid ger pollen och nektar åt pollinatörerna under en längre period. Det går också att skapa en flerårig blommande fältkant med en blandning av vanliga vallbaljväxter. 2 kg/ha vardera av vitklöver, rödklöver, alsikeklöver, lusern och käringtand är lagom. En sådan mer permanent kant kan du skapa genom att så in den som en vallinsådd i spannmål det första året och till kommande år lämna en remsa längs kanten av fältet som då kan räknas som ekologisk fokusareal. Fördelen med en permanent kant är att den även kan utgöra övervintringsplats för humledrottningarna, vilket ger ännu fler humlor i fältet året därpå. Det är dessutom mer ekonomiskt att investera i fleråriga insatser. En obrukad fältkant får även anläggas mellan två skiften på samma block. En sådan ”fältkant” kan också utformas som en så kallad skalbaggsås - en något upphöjd, bevuxen remsa mitt i fältet som kan utgöra övervintringsplats för spindlar och rovlevande insekter som är naturliga fiender till skadeinsekterna. År med svaga eller medelstarka angrepp av bladlöss kan de naturliga fiender som gynnas av skalbaggsåsen reducera tidiga bladlusangrepp så att bekämpningströskeln aldrig uppnås och du kan slippa få en skördeminskning. Skalbaggsåsen kan sås in med en blandning av tuvbildande gräs och blommande örter. Även fåglar och fältvilt kan hitta skydd och föda på en skalbaggsås. Tänk på att det måste finnas en verklig skiftesgräns för att du ska kunna räkna marken som ekologisk fokusareal, skalbaggsåsen i sig får inte utgöra gränsen. Även arealer som anmäls som träda kan sås in med en blandning av gräs och baljväxter som får gå i blom. Skyddszoner som saknar åtagande 2015 kan också anmälas som obrukad fältkant i år. Hitta mer information om ekologiska fokusarealer och bestämmelser på Jordbruksverkets hemsida www.jordbruksverket.se. Prova också att googla ”blommande kantzon” eller ”skalbaggsås”. Du kan läsa mer om anläggning, kostnader, fröblandningar och nyttodjur i Jordbruksverkets broschyr ”Så anlägger du en skalbaggsås”. Följ med på fältvandring! Läs mer i annonsen här i Grödan. Sofie Karlsson Blommande honungsört Foto: Jenny Henriksson 14 KURSDAG BYGGNADSVÅRD Rusta upp ett bondehemman från 1800-talet Du har fått ansvar för en gård med äldre byggnader som inte vårdats på många år. Husfärgen har flagnat, fönsterbågarnas trä har spruckit, takpannor saknas här och där och visst verkar det som att några tak sackar? Hur ta sig an restaureringen? Vilka är de vanligaste fallgroparna? Hur kan du hålla nere kostnaderna? Under en junidag långt ut på Vikbolandet tittar vi närmare på praktisk byggnadsvård och hur en framgångrik upprustning kan börja. Välkommen! TID: PLATS: FRÅGOR: ANMÄLAN: Lördag 13 Juni, 09:30 - 17:30. Olofstorp, Östra Ny, Vikbolandet, vägbeskrivning vid kursanmälan. Anders Eliasson 010-2235494 eller Susanne Boe-Skåmedal 010-2235483. Senast 10 juni till [email protected]. Antalet platser är begränsat. N D A R V T ING L Ä F Med de nya jordbruksstöden, vilka möjligheter finns att gynna fåglar, pollinatörer och nyttoinsekter? Kan avkastningen från åkermarken öka genom att anlägga blommande remsor eller skalbaggsåsar? Vilken markanvändning kan räknas som ekologisk fokusareal? Under en sommardag på slätten tittar vi närmare på enkla åtgärder i växtodlingen som ökar biologisk mångfald och ekosystemstjänster i fullåkersbygd. Klädkod: stövlar. TID: STARTPUNKT: FRÅGOR: ANMÄLAN: Måndag 29 juni, 09:30 – 16:00, Vreta Kloster, karta och vägbeskrivning vid kursanmälan. Anders Eliasson 010-2235494 eller Susanne Boe-Skåmedal 010-2235483. Senast 15 juni till [email protected]. Antalet platser är begränsat. Gruppförsändelse LANTBRUK LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Lantbruksenheten Besöksadress: Östgötagatan 3 Postadress: 581 86 Linköping Tel: 010-223 50 00 www.lansstyrelsen.se/ ostergotland LANTBRUKSENHETEN Enhetsledning Källming, Jonas Lantbruksdir. Boe Skåmedal, Susanne bitr ld Stolt Olsson, Helena EU:S LANDSBYGDSSTÖD 010-223 54 82 010-223 54 83 010-223 54 84 Öberg, Catrin Kontroller Greiff Andersson, Carina Betesvärdering Sunnergren, Anton 010-223 55 02 010-223 55 05 010-223 55 14 Gårdsstöd, förgröningsstöd, stöd till unga lantbrukare Forsberg, Sam Detta material har delvis finansierats med EU-medel Betesmarker och slåtterängar Martikainen, Pia Ekologisk produktion Boresson, Hedvig 010-223 55 03 010-223 54 97 010-223 54 95 Miljöskyddsåtgärder, minskat kväveläckage Grill, Kristina Skyddszoner Sandell, Anna Tvärvillkor Malmström, Annika CDB, djur- märkning, djurskydd Trogen, Mari verksamhetskrav, djurskydd Karlsson, Sofie skötselkrav Blockkartor och nya kundnummer Eugén, Sarita Sandell, Anna Miljöinvesteringar 010-223 54 92 010-223 55 09 010-223 55 18 RÅDGIVNING OCH UTBILDNING Boe Skåmedal, Susanne bitr ld 010-223 55 06 010-223 54 99 010-223 54 96 010-223 55 16 010-223 55 08 010-223 54 83 Biologisk mångfald och kulturmiljö Eliasson, Anders 010-223 54 94 Växtnäring och bekämpningsmedel Grill, Kristina, behörighetskurser Källming, Maria, Greppa Näringen Retzman, Cecilia Vatten och våtmarker Lindmark, Per Bitillsyn Eliasson, Anders 010-223 55 31 Nötkreatursstöd, kompensationsbidrag, vallodling Lidback, Felicia Larsson, Katarina Johansson, Marie Bergman, Maria EU:s JORDBRUKSSTÖD Övergripande stödansvar Start- och Investeringsstöd Fastigheter Eliasson, Anders 010-223 55 06 010-223 55 11 010-223 55 13 010-223 55 12 010-223 54 94 010-223 54 94 RÄTTSENHETEN Vilthandläggare Kjällander, Mia Andersson, Patric 010-223 53 23 010-223 53 22 LÄNSVETERINÄRENHETEN Öberg, Anni expedition Leclercq, Maria länsveterinär Stridh, Pernilla länsveterinär Loor, Helen länsveterinär Sundell, Jonna, förprövning djurstallar Servicetelefon djurskydd, öppettider 9-15 010-223 52 71 010-223 52 57 010-223 52 58 010-223 52 59 010-223 52 67 010-223 51 44 010-223 54 86 010-223 54 99 Har du frågor om SAM-ansökan? Ring 0771–67 00 00 Här får du hjälp med frågor kring din SAM-ansökan och svar på allmänna frågor om de olika stödformerna.
© Copyright 2024