artikeln som pdf

GENUS, MAKT OCH MEDIA:
Män som gråter och
flickor som tar för sig
Gråter en man? Nej,
svarade mina ”machokillar” i korus.
Då visade jag bilden
på en tårögd Ulf
Samuelsson från
Nagano-OS i ishockey.
En av NHL:s tuffaste
och hårdaste backar,
allmänt kallad ”Robocop”, grät för att han
inte fick fortsätta
spela för Sverige då
det uppdagades att
han med sitt nya amerikanska pass tekniskt
sett inte längre var
svensk.
Det blev en bra diskussion i klassen.
Exemplet med den gråtande Ulf Samuelsson hittade jag på ”Makt, så klart!”, på
webbplatsen jamstalldhet.nu. Det är ett
material som har några år på nacken men
en del användbart finns fortfarande där.
vad väntar vi på?
Skolans styrdokument, läroplaner och
jämställdhetslagen är mycket tydliga när
det gäller jämställdhet och genusfrågor.
Jämställdhetsarbetet är ett prioriterat
område och ”skolan har ett ansvar för
att motverka traditionella könsmönster.”
(Lpo94), vidare ska skolan ”aktivt och
medvetet främja kvinnors och mäns lika
rätt och möjligheter.” (Lpf94)
Samtidigt med alla offentliga propåer
är det dock fortfarande så att kvinnor inte
tjänar mer än 82 procent av vad männen
gör. Alla nominerade till årets bild var
manliga fotografer – inte en enda kvinna.
Tjejerna förvandlas dagligen till objekt
i reklamen, på webben och i media. Det
är onekligen som det mediekritiska nätverket Allt är möjligt slår fast ”Ju mer
dokusåpor, reklam och likriktad TV som
produceras ju mer befästs de fördomsfulla
kvinno- och mansbilderna”.
Så vad väntar vi på?
Det finns hur mycket material som
helst ute på webben kring jämställdhet,
genus, makt och media. Allt från gediget
bakgrundsmaterial till fylliga, konkreta
lärarhandledningar samt spännande
metoder, exempelvis filmsamtal om jämställdhet utifrån filmen Hip hip hora.
genus, makt och media
I våras var jag på en intressant och
givande Mötesplats om genus, makt och
8
media. Inspirationsdagen arrangerades
av Myndigheten för skolutveckling
tillsammans med Film i Jönköping och
Pedagogiskt utvecklingscentrum vid
Högskolan i Jönköping och behandlade
temat jämställdhet. Träffen i Jönköping
var den näst sista i en mötesserie om 12
träffar runt om i landet, men samtidigt
den första där även ungdomar bjudits
in. Ämnet intresserade även eleverna och
deras egna erfarenheter bekräftade föreläsarnas framställningar. Ungdomarnas
uppfattning var att det dramatiserade
filmsamtalet skulle fungera utmärkt i
deras egna klasser.
Inledningsvis tittade vi på filmen
”Hip hip hora” av unga filmaren Teresa
Fabik. Filmen har visat sig vara bra som
utgångspunkt för diskussioner om jämställdhet och genus. Den väcker många
viktiga frågor om vänskap och svek, vår
syn på sexualitet, relationer – och om
varje persons eget ansvar för hur vi är mot
varandra i skolan. Filmen är positiv, tjejen
tar inte bara emot utan ger igen i slutet.
Efter filmvisningen presenterades vi för
Dramatiserat filmsamtal, en metodik att
bearbeta filmens svåra frågeställningar.
I inbjudan utlovades ett engagerat
arbetssätt som kan påverka attityder och
handlingar. Och visst rycktes vi med av
föreläsaren Eva Dahl. I bästa storylineanda klippte och klistrade vi under en
halvtimme för att tillverka varsin karaktär på en träpinne i A5-storlek. Efter det
fick varje karaktär tänka sig in i, ta ställning till olika situationer och påståenden
utifrån filmens händelser och agera.
Den stora fördelen med metoden är
att man får fram åsikter och synpunkter
datorn.i.utbildningen.4.2005
genom det enkla tricket att låta karaktären stå för dem (i stället för att du alltid
själv måste ta ställning). Flera sinnen
engageras dessutom. Klart användbart.
Deltagande lärarutbildare var lika
begeistrade och såg möjligheter att
använda metoden även på lärarutbildningen. Även greppet att utgå från en
spelfilm är lyckat – den berör och sätter
igång känslorna. Att se och diskutera
film har, som Svenska Filminstitutet
konstaterat, visat sig vara en utmärkt
inledning till olika värdegrundsdiskussioner i skolan.
Under detta läsår har skolor kunnat se
subventionerade bioföreställningar. Nu
tar SFI inte längre emot beställningar,
men man kan hyra filmen från Sandrews
för 1400 kronor per föreställning eller
låna den kostnadsfritt som dvd hos AV/
media. Och det finns lärarhandledningar
och mängder med bra arbetsmaterial
kring filmen Hip hip hora på webben.
handledningar på webben
Myndigheten för skolutveckling har ett
innehållsrikt material på sin webbplats.
(välj utvecklingstema, jämställdhet). Det
innehåller en mycket bra lärarhandledning med goda råd som att undvika att gå
laget runt på varje fråga så att inte intresset dalar. I stället får man tips på andra
Vid OS i Nagano fick Ulf Samuelsson
inte spela i det svenska ishockeylandslaget sedan det visat sig att han
med sitt nya amerikanska pass tekniskt
sett inte längre var svensk.
Foto: Staffan Almquist/Pressens Bild
datorn.i.utbildningen.4.2005
9
”
Ju mer dokusåpor, reklam
och likriktad TV som produceras ju mer befästs
de fördomsfulla kvinnooch mansbilderna.
”
Nätverket Allt är möjligt
sätt att låta alla komma till tals, arbetsmaterial, ett bildspel med klipp från
spelfilmen, instruktionsfilmer hur man
kan skapa karaktärerna, med mera.
På webbplatsen finns dessutom en alldeles utmärkt länklista till mängder av
resurser, organisationer, filmer och skönlitteratur som passar in i temat. Själva
handledningsmaterialet, som laddas hem
till den egna datorn, är mycket stort
även när det gäller filstorlek, över 100
Mb som zippad fil, och om du inte har
en bra bredbandsuppkoppling hemma
bör du undvika att ladda ner filen på
hemdatorn.
Svenska Filminstitutet har ytterligare
material på sin hemsida. Där kan du ta
del av erfarenheter från några olika skolor
som arbetat med filmen. Det finns även
idéer, tips och material till andra filmer
om genus. Vidare hittar du en, som vanligt, alldeles utmärkt filmhandledning
(till själva filmen Hip hip hora). Svenska
Filminstitutet och dess filmpedagogiska
tidskrift Zoom har i många år försett oss
med prima filmhandledningar. Botanisera gärna lite extra bland dem och de
olika numren av Zoom.
När min egen skola, Bäckadalsgymnasiet, i våras bjöd alla elever på filmen
”Super Size Me” som ett led i vårt hälsoarbete, hade jag själv och mina kolleger
stor nytta av den filmhandledningen i de
uppföljande diskussionerna i klasserna.
Finns i pdf-format på Svenska Filminstitutets webbplats.
flicka provocerar
Det regeringsfinansierade projektet
Flicka har väckt en hel del uppmärksamhet. Flickakampanjen, initierad av
10
socialdepartementet, har fått ett varmt
mottagande bland ungdomar, vuxna och
även hos en del företag. Tidningar och
medier har dock varit betydligt svalare
i mottagandet.
TV3, TV4 och MTV vägrade visa
de gratis reklamfilmer om bland annat
sexfixeringen i musikvideor som Flicka
producerat. Du kan nu istället se dem
direkt på Flickas egen webbplats. Kampanjen vill dels stärka flickors självkänsla
och lära ut en mer mediekritisk attityd,
dels föra en dialog med medieföretag
om självsanering genom att de anlägger
ett barn- och ungdomsperspektiv på det
de gör. Och visst har en del tänkt till.
Svenska volleybollförbundet tog till sig
kritiken att beachvolleytjejer spelar i
minimala bikinis.
En del av projektet är en brevkampanj
med frågor till företag och medier hur de
ser på sina produkter och vilket ansvar de
själva har. Frågorna och svaren finns nu
på webbplatsen flicka.org, första månaden
lästes breven av 80.000 webbesökare.
Hälften av breven har också funnits som
affischer i Stockholms tunnelbana.
Tidningen Slitz var ett av de medieföretag som fick ett brev från Flicka med
frågan:
”.... efter att ha läst er
tidning kan jag inte låta bli
att undra över skillnaden
mellan intervjuer av kvinnor
och män. Män får frågor som
ʼStår vi inför en lugnare
teknologisk utveckling nu?ʼ
Tjejer får exempelvis svara
på ʼVilket är ditt sexigaste
plagg?ʼ Vad vill ni förmedla
genom att konsekvent ställa
så olika frågor till killar
respektive tjejer?”
Slitz valde att inte svara!
Flertalet andra aktörer har dock svarat,
bland dem webbplatsen Snyggast.se,
Aftonbladet, Tidningen Frida med flera.
Expressens Otto Sjöberg är i sitt svar:
”...förvånad över att regeringen kräver att en tidning
svarar på frågor om sina
publicistiska principer. En
sådan begäran strider mot
den svenska tryckfrihetens
anda och traditioner”.
Ja, han svarar faktiskt så på frågan om
Expressen funderar på hur deras löpsedlar
påverkar barn och ungdomars förväntningar på sex.
Jag tyckte det var riktigt roligt att läsa
breven och svaren. Det har dock inte alla
tyckt. Moderate riksdagspolitikern Hillevi Engström ansåg att:
”Flickakampanjen går ut på
att straffa de medier som har
ʼfelaktigaʼ uppfattningar
enligt smakdomaren och finansiären Berit Andnor som även
är socialminister”.
Engström anmälde socialministern
till Konstitutionsutskottet och ett enigt
Konstitutionsutskott valde att pricka
ministern för brevkampanjen där de
ansvariga makthavarna ställdes till svars
med namn och telefonnummer. Det
”borde ha undvikits”. Även Andnors
egen partikamrat Göran Magnusson (s)
anser att kampanjen står i ”mindre god
överensstämmelse” med tryckfriheten.
Läs breven och svaren och bedöm
själva. När en kampanj sätter sådana
känslor i svallning får den väl anses ha
ett visst genomslag i mediebruset.
retuschskolan
Det senaste från Flickakampanjen är
”Retuschskolan”. De flesta bilder du ser
i tidningar
och annonser
är retuscherade och föreställer med
andra ord
kroppar som
inte finns i
det verkliga
livet.
Direkt på
webbplatsen
kan du i tolv steg ”förbättra” (bildmanipulera) en vacker tjej. Väldigt pedagogiskt och tankeväckande!
Glöm inte heller att ladda ner Flickas
Mediekritiska guide med många bra
övningar till klassrummet!
mediekritik
Mer om mediekritik finns hos nätverket
”Allt är möjligt”. När de startade 1992
var de en liten aktivistgrupp som genomförde arga direktaktioner, bland annat
förstördes H&M:s underklädesreklam.
datorn.i.utbildningen.4.2005
I dag har de utvecklats till en etablerad,
opinionsbildande organisation som utbildar elever, lärare och mediefolk.
Deras mediekritiska bok har blivit en
klassiker. På inspirationsdagen i Jönköping levererade frilansjournalisten och
nätverkets ordförande Maria Jacobson
en uppfriskande kritik av alla stereotypa
kvinno- och mansbilder. Vi deltagare fick
även analysera och diskutera filmsekvenser och reklam. En medieövning från Allt
är möjligt: Spela in ett antal musikvideor från MTV. Vad gör männen? Vad
gör kvinnorna? Analysera utifrån poser,
färger, kroppsdelar och miljöer.
Det slår mig när jag tittar runt på
webben hur mycket bra material det finns
kring de här frågorna som är användbart
i undervisningen.
leva i två kulturer
Flicka.org (eller flicka.gov.se) ska inte
förväxlas med flicka.nu som är Rädda
Barnens webbplats för hjälp till flickor
som lever i två kulturer.
Ett annat stödmaterial från Myndigheten för skolutvecklings är ”Hur är det
ställt? Tack ojämt” med bland annat ett
intressant bakgrundskapitel.
demokratifråga
Ungdomsstyrelsens ”Genvägar till
jämställdhet” funderar på varför jämställdhet blivit en tjejfråga och inte en
demokratifråga som angår både killar och
tjejer ur ett rättviseperspektiv. Den innehåller dessutom en bra genomgång av
“de sju härskarteknikerna” som handlar
om hur man med
hjälp av trix som
att osynliggöra,
förlöjliga, undanhålla information, skuld- och
skambelägga och
liknande skaffar
sig ett maktövertag. Berit Ås, norsk
professor och tidigare partiledare med
egna erfarenheter av hur kvinnliga politiker särbehandlades i en av manliga
normer präglad omgivning, formulerade
ursprungligen teorin.
Utbildningsradion, UR, har ett helt
fortbildningspaket ”Genusmaskineriet”
samt webbspelet Hon&Han.
Jämställdhet har ingen tydlig plats i
undervisningen.
Idéer hänger inte löst i luften utan
människor är bärare av dem. Därför
måste det viktiga jämställdhetsarbetet i
skolan börja med oss vuxna. Det handlar
om att arbeta med sig själv och få syn på
sina egna fördomar och traditioner, bli
medveten om sina egna värderingar. I dag
finns få formella hinder för att förverkliga
jämställdhet.
Vad väntar vi egentligen på?
NILS FAGERBERG
lärare, Transport och trafiktekniskt
centrum, Jönköping
[email protected]
Länkar
Makt, så klart!:
www.jamstalldhet.nu
Myndigheten för Skolutveckling
(Jämställdhet: filmmetoden, länklista,
Starkare än du tror samt stödmaterial
Hur är det ställt? Tack, ojämt!)
www.skolutveckling.se/
utvecklingsteman/jamstalld
Svenska filminstitutet (filmhandledningar & filmpedagogiska tidskriften
Zoom): www.sfi.se/hiphiphora/
Flicka (reklamfilmer, brev&svar,
retuschskola och mediekritisk
guide):
www.flicka.gov.se eller www.flicka.org
Allt är möjligt (Mediekritisk bok)
www.alltarmojligt.se
Vad gäller hedersrelaterat förtryck är
webbplatsen Elektra.nu med bland annat
Sharafs hjältar värd ett besök.
Även Myndigheten för skolutveckling har material, information och stöd
till skolan för att förebygga konflikter
mellan individ och familj där orsaken
kan vara patriarkala strukturer. Vi fick
boken ”Starkare än du tror” på inspirationsdagen. Den går att ladda ner i
sin helhet, eller kapitel för kapitel hos
myndigheten.
datorn.i.utbildningen.4.2005
Många tror att vi har hunnit längre
än vad vi gjort. I Lärarförbundets skrift
”Jämställd skola – strategier och metoder” finns en sammanfattning av teorin
genussystemet.
Grunden i vår demokrati är allas lika
värde och lika rätt att utveckla sina förmågor. Trots att arbetet med jämställdhet
fått en alltmer framskjuten plats i skollag
och läroplaner så visar Skolverkets egna
undersökningar att detta inte givit något
större genomslag i skolans verksamhet.
Elektra (Sharafs hjältar):
www.elektra.nu
Ungdomsstyrelsen (Genvägar till jämställdhet): www.ungdomsstyrelsen.se
Lärarförbundet (Jämställd skola
– strategier och metoder)
www.lararforbundet.se
UR (Genusmaskineriet & spelet
Hon&Han):
www.ur.se/genus
11