Ladda ner Insikt nr 2 som Pdf

#2
2015
Sajt för
pirriga
frågor
frågachans.nu
Nylansering med uppdaterade
texter, fler filmer
och fina illustrationer
Reproduktiv hälsa
Gratis preventiv­­metoder gav
färre aborter
PrEP
Tabletter före
sex ger skydd
mot hiv
Sex för alla
Unga med intellektuell
funktionsnedsättning
blir sexualupplysare
Insikt har låtit
sex 10–13-åringar
kommentera
sajten.
Välkommen
insikt
nr 2 2015
Hej
med­arbetare
i detta
nummer!
Anna Lundin är art
­director på den Stockholmsbaserade byrån
Content Innovation
och från och med
­d­etta nummer Insikts
nya formgivare.
Anna kommer från
Västerbotten men bor
sedan flera år tillbaka
i Bagarmossen.
Innehåll
Få tror att de
kan få klamydia
4
Resultat från nya
Ungdomsbarometern.
5 Hivtest välkommet
inslag på gayklubb
Carolina Orre, RFSL,
om projektet Testpoint.
6 Sajt för pirriga frågor
Unga tycker till om
nya frågachans.nu.
9 ”Barn har rätt
att själva få kunskap”
Webbredaktör Thérèse
Juvall om nylanseringen.
10 Gratis preventiv-
Teater synliggör
förtryck av kvinnor
och förebygger hiv
Reportage från Uganda, sidan 20
16 Tabletter före
sex kan skydda
medel gav färre aborter risktagare mot hiv
Norrbotten satsar
på kvinnors hälsa.
Lovande resultat från
PrEP-studie.
14 Det handlar
om jämlikhet
19 Priset kan göra
PrEP till en klassfråga
30 ”Prata även om
onani och njutning”
När ska pojkar få gratis
vaccin mot HPV-virus?
Löper risk att få cancer.
Intervju med STI-­
råd­givaren Magnus
Göransson, Venhälsan.
Forskaren Jack Lukkerz
om sex- och samlevnadsundervisningen i särskolan.
Insikt ges ut av Lafa – e
­ nheten för sexualitet och hälsa, ett metod- och kunskapscentrum
inom Stockholms läns landsting som arbetar för att förebygga hiv, sexuellt överförda
infektioner och ­oönskade graviditeter. Läs mer om oss på www.lafa.nu
Insikt görs med ekonomiskt stöd från statsanslaget Insatser mot hiv, aids och andra
smittsamma sjuk­domar,­som fördelas av Folkhälsomyndigheten för att nå målen i den
­Nationella strategin mot hiv/aids och vissa a
­ ndra smittsamma sjukdomar (Prop. 2005/06:60).
Insikt är kostnadsfri och kommer ut 4 gånger/år.
Postadress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2
Telefon: 08–123 139 30 Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman Redaktionskommitté:
Lotta Hasselberg, Elin Jacobsson, M
­ artina Junström, Thérèse Juvall, Lis-Marie Kanon, Gunilla
Neves Ekman, Hanna Ådin Layout: Content Innovation, www.ci.se Omslag: Ulrica Zwenger
Prenumeration och adressändring: [email protected] Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri, Borås
ISSN 1104-0912
INSIKT
egentligen sex?
Unga med intellektuell
­funktionsnedsättning blir
sexualupplysare.
Om insikt
2
26 Hur känns
insikts redaktörer
Hanna Ådin
Martina Junström
[email protected] [email protected]
08-123 139 38
08-123 132 45
Anna TrenningHimmelsbach är
frilansjournalist från
Göteborg, bosatt
i Frankrike. I detta
nummer av Insikt
skriver hon om en
fransk studie på PrEP
– hivmedicin i förebyggande syfte.
Agneta Borgström
är frilansjournalist,
bosatt på Österlen,
som skriver brett om
samhällsfrågor och
sociala frågor, gärna
om bistånd. Läs
Agnetas artikel om
hur en satsning på
gratis preventiv­
metoder och råd­
givning har minskat
antalet aborter
i Norrbotten.
ledare
Gunilla Neves Ekman
Välkommen
till ”nya” Insikt
Som du ser har Insikt fått ett nytt utseende. I förändringsprocessen har vi tagit tillvara feedback vi fick från er
som svarade på vår läsarundersökning för en tid ­sedan,
med förslag på bland annat tydligare vinjetter, att göra
tidningen mer lättöverskådlig och ha med presentation
av skribenter och fotografer. Vi är stolta och glada över att
så många av våra läsare tycker att tidningen är en hjälp i
­arbetet inom yrkesområden kopplade till sexualitet och
hälsa. Vi hoppas förstås att du som läser den ska tycka om
den nya layouten. Hör gärna av dig till Insikts redaktörer
Martina Junström och Hanna Ådin med kommentarer ­eller
om du har förslag på hur vi kan göra Insikt ännu bättre.
I det här numret är vi även glada över att kunna presentera en ny version av frågachans.nu, webbplatsen för unga
mellan 10 och 13 år, som under ledning av webbredaktör
Thérèse Juvall har utvecklats och anpassats för att också
vara tillgänglig i smarta mobiler och surfplattor.
Ett annat viktigt utvecklingsarbete som pågår på Lafa
just nu är framtagningen av en utbildning för hbtq-diplomering av vårdgivare. Projektledare
Nationella
hivinsatsens syfte: Maria Ahlsdotters utbildningspaket
Att få stopp på
utgår från Stockholms läns landstings
stigmatisering och hbt-policy och är anpassat för verkdiskriminering.
samheter inom hälso- och sjukvården.
Utbildningen omfattar ­totalt tre halvdagar och kommer i
en första fas att erbjudas primärvården och verksamheter
inom öppenpsykiatrin.
I höst kommer hälso- och sjukvården att vara först ut
som mottagare för en nationell kunskapshöjande insats
kring hiv som Folkohälsomyndigheten genomför. Syftet
är att öka kunskapen om situationen för dem som bär på
hiv och effekterna av den behandling av hiv som finns
i dag. Senare i höst genomförs en nationell informationsinsats riktad till allmänheten. I Stockholm kommer vi också att uppmärksamma World Aids Day 1 december med ett
event på Stockholms central.
Män som har sex med män är en grupp som är särskilt
viktig att nå med erbjudande
om testning. Under sommar­ens
Pridefestival kommer det därför
som tidigare att finnas möjlighet till testning i Pride Park.
Bakom testnings­kampanjen
”Been ­there? Done that?” under
Stockholm Pride står StopHiv-­
gruppen där lands­tinget och
frivilligorganisationerna
­samverkar.
Trevlig sommar!
GUNILLA NEVES EKMAN
chef på Lafa
[email protected]
Nyanlända
thailändskor
ny målgrupp för
hivprevention.
på gång på lafa
Marta Hansson
Bocangel, Lafa,
föreläser för
boendepersonal.
Utbildning för
boendepersonal
Kurs I höst bjuder Lafa in
­personal på boenden för ensamkommande flyktingungdomar
till en utbildning med fokus på
hiv/STI-prevention och sexuell hälsa. Cirka 100 personer
som arbetar på vårdbolaget
Vårljus boenden kommer att
delta i en 1,5-dagskurs i föreläsningsform i slutet av augusti. En
­månad ­senare följs kursen upp
med p
­ rocessinriktade möten i
smågrupper, då deltagarna får
möjlighet att diskutera verkliga
situationer på boendena som
­berör sexualitet och hälsa.
Efter denna utbildningsinsats
planerar Lafa att bjuda in personal från andra vårdbolag till utbildningen.
Aktuell kunskap
om hiv
Seminarium Under perioden
­september- december kommer
Lafa tillsammans med Smittskydd Stockholm att bjuda in
till tio frukostseminarier för att
sprida aktuell kunskap om hiv
och hivbehandling. Seminarierna vänder sig till personal inom
primärvården och är den första
delen av en nationell informa-
Vårdpersonal
bjuds in till
frukostseminarier
om hiv.
tionsinsats som Folkhälso­
myndigheten genomför med
­syfte att motverka diskriminering
och stigmatisering av ­personer
som lever med hiv.
Mer information om
frukostseminarierna kommer
att gå till verksamhetschefer
och smittskyddsansvariga och
kommer även att finnas på
www.vårdgivarguiden.se
Grundkurs i sex
och samlevnad
Kurs Arbetar du med sex- och
samlevnadsfrågor till exempel
i skolan, på ett boende eller i en
förening? Då är du välkommen
att söka tvådagarskursen
Fakta och perspektiv på ungdom,
sexualitet och hiv/aids.
Tid: 18–19 november klockan
8.30–16.30. Anmälan och mer
­information: www.lafa.nu
Ny rapport!
Forskning Rapporten
”Vad påverkar nyanlända
­thailändska kvinnors vård­
sökningsbeteende?” finns nu
att beställa via [email protected] och/­
eller laddas ner från www.lafa.nu.
Författarna heter Eva Åkerman
och Elin Larsson.
INSIKT
3
Ungdomsbarometern
Ny statistik
kring ungas
sexualitet
Få tror att de
kan få klamydia
cent av tjej­erna i 20–24-årsåldern uppger
att de inte vet det. Här har bland annat lärare
en viktig uppgift när det gäller att informera.
Särskilt killar i 15–19-årsSkolans roll
åldern förlitar sig på att
Nästan var tredje
få information om prekille i åldern 15–19
ventivmedel och sexuellt
år anser att de får
bäst information
överförda infektioner i
från skolan. Lika
skolan; var tredje angav
många tycker att
skolan som bästa inforinternet är bästa
informationskällan. mationskällan. Samtidigt
finns stort utrymme för
förbättringar av sex- och samlevnadsundervisningen, som bara en av fem tycker är bra
eller mycket bra.
bisexuella­eller uppger att de är
osäkra på sin sexuella läggning.
På frågan om hur de bedömer
risken att smittas med klamydia är
det betydligt fler än för några år sedan som svarar ”ingen­risk”. Kanske är det därför som var fjärde kille uppger
att de inte skulle avstå från sex om kondom
saknades. Eller så värderar man sexupplevelsen så pass högt att man är man beredd
att ”ta” en klamydia­infektion.
Vet man då vart man kan vända sig för
att testa sig om har haft oskyddat sex, så
att man kan få behandling om man har blivit
smittad? 18 procent av killarna och 12 pro-
Drygt 3 000 personer i åldrarna 15–24 år
besvarade en enkät från Folkhälsomyndig­
heten i höstas. Nu finns deras svar i rapport­
en ”Ungdomar och sexualitet 2014/2015”.
Där kan man bland annat läsa att unga tjejer
är mer nöjda med sitt sexliv än unga killar och
att g
­ enomsnittsåldern för första samlaget
liksom tidigare är 16,5 år. 14 procent av ungdomarna identifierar sig som homosexuella,
bedömd risk att
smittas av klamydia
48
Fråga: Hur stor bedömer du risken vara för
dig att smittas med klamydia?
46 46
46
Tjejer är
minst oroliga
Något fler tjejer än
killar bedömer att de inte
löper någon risk att
smittas av klamydia.
Äldre killar upplever
högst risk.
42
35
32
30 31
28
17
14 14 14
15
3 3 2 4 3
Ingen risk
procent av tjejerna i åldern 20–24 år
vet inte vart de kan gå för att testa sig för
könssjukdomar.
liten risk
Tjej 15–19 år
Tjej 20–24 år
Kille 15–19 år
samlag utan kondom
Killar framstår som
betydligt mer riskbenägna
än tjejer och det är knappt
en fjärdedel som skulle
avstå från sex om
kondom saknades.
22
20
17
13
7 7
3 3
Tjej 15–19 år
INSIKT
4 4
osäker
/vet inte
Viktad total 2014
94
88 87
25
82
87
27
22
21
16
Något fler tjejer än killar
vet vart de ska vända sig.
Flest okunniga finns
i gruppen 20–24 år, kanske
för att man slutat gå till
ungdomsmottagningen
och inte känner till andra
testställen.
5
ja,
absolut
4
14
22
1
mycket stor
risk
Kille 20–24 år
30
19
1 0
Inte självklart
37
30
27 27 27
1
Fråga: Vet du vart du ska
vända dig för att testa dig?
35
23
1
3
KUNSKAP OM VAR
MAN KAN TESTA SIG
Fråga: Om det saknas kondom,
utsätter du dig hellre för risken att få
en sexuellt överförd infektion än
avstår från sex?
Tycker att sex är
värt risken
stor risk
medelmåttig
risk
7
6
12 13
18
13
6
ja,
troligtvis
Tjej 20–24 år
osäker
/vet inte
Kille 15–19 år
nej,
troligtvis inte
Kille 20–24 år
nej,
absolut inte
Viktad total 2014
ja
nej
Tjej 15–19 år
Kille 15–19 år
Tjej 20–24 år
Kille 20–24 år
Viktad total 2014
Insikt frågar
Carolina Orre, chef för Hiv och hälsa på
RFSL och projektledare för nystartade
hivtestverksamheten Testpoint
Foto: Nicklas Dennermalm
Hivtest
välkommet
inslag på
gayklubb
Hur skulle du beskriva Testpoint?
– Vi erbjuder hivtest med snabbsvar
till män som har sex med män, transpersoner och hbtq-personer som nyligen flyttat till Sverige. Testningen sker
på gayklubben Candy, videoklubben
Basement och i RFSL:s lokaler.
– Syftet är att uppmuntra personer i
målgrupperna att hivtesta sig regelbundet och förstås att hitta personer som
har fått hiv. Dessutom vill vi avdramatisera hivtestning, genom att testa på
Candy visar vi att det här är ingen stor
grej, det är något man till och med kan
göra en fredagkväll på en klubb.
Vilka reaktioner har ni fått hittills?
– Folk är väldigt glada och positiva,
”vad bra det här är” säger de. Första
gången på Candy gick vi fram och frågade folk om de ville göra ett hivtest och
många sa ja. Det var lite nervöst för vi
visste inte hur det skulle tas emot.
Vad tycker man är fördelarna
med att hivtesta sig utanför
hälso- och sjukvården?
– Många uppskattar att få prov­svaret
direkt, det kan man få även på vissa
mottagningar men inte på många.
­Sedan är det att slippa boka tid för test
– att det är drop in - och att kunna testa
sig på andra tider än kontorstid. Det är
väldigt svårt i Stockholm, till och med
MSM-mottagningen Venhälsan stänger
kl 18. Det handlar också om att kunna
vara anonym, oavsett provsvar.
– Vi erbjuder så kallat assisterat självtest, vilket innebär att det är personen
som gör testet som har det fulla ansvaret och lyder under smittskyddslagen.
Vi som testar är inte sjukvårdsutbildade
och har ingen skyldighet att anmäla.
Däremot har vi såklart ingångar till
vård­en och stöttar och hjälper personen
att ta kontakt så fort det bara går och
följer med dit om personen vill. Men vi
kommer inte att tvinga någon att avslöja
sin identitet.
”Vi vill
avdramatisera
hivtestning.”
carolina orre
Vilket stöd får man om testet
visar att man har hiv?
– Vi frågar alltid innan vi tar testet
”om du testar positivt idag, vad händer
då?” Om man har någon att få stöd av i
så fall. Vi kan också vara med personen
så länge den vill det och ringa till Venhälsan, så att de tar kontakt och erbjuder en tid så fort som möjligt.
Hivtestning utanför vården sker redan
i Malmö och Göteborg – vad har ni lärt
er av deras erfarenheter?
– Vi har lärt oss både av dem och
av andra länder där man jobbat såhär
länge. Vi har tittat på olika modeller
och valt det som passar oss. Det som
är nytt här i Stockholm är att vi gör en
sådan storskalig satsning. Vi erbjuder
massor av timmar varje vecka. Vi skrev
ihop ett projekt som var precis så som
vi skulle vilja göra det och så fick vi
alla pengarna vi sökte från Folkhälso­
myndigheten och kunde satsa fullt ut.
Det känns jättehäftigt för det är ett
­fantastiskt projekt!
Hanna Ådin
INSIKT
5
frågachans.nu
Sex och
samlevnad för
10–13-åringar
Sajt för
Ella Borgelid Lundgren,
går i 5:an i Nya Elementars skola:
– Det är bra att man kan ta reda på
saker utan att behöva prata med
någon annan. Jag gillar färgerna
på sajten. Den är snygg tycker jag.
Maxotto Hultén Törnerud,
går i 6:an i Eriksdalsskolan:
– Vi har haft sexualkunskap men då tog de bara upp
vad som händer i kroppen i puberteten, inget annat.
Så det känns ganska ovant att prata om sånt här. Det är
bra med en sajt sajt som den här eftersom det finns
många i vår ålder som behöver få veta saker.
Ebba Israelsson, går i 7:an i Årstaskola:
– Frågachans.nu är en bra sida om man
vill läsa om sex och samlevnad. Man blir typ
nyfiken när man tittar på den och vill kolla
vidare. Man blir intresserad.
6
INSIKT
Ella Johansson, går i 7:an i Årstaskolan:
– Det är bra att man kan gå in på
statyerna och läsa om kroppen och
puberteten. Och fönstret med regn­
bågen där man får information om hbt.
David Björn Sahlin,
går i 6:an på Kulturama:
– Det känns bra med någon som
står för de här frågorna, eftersom
en del säger ”äh vad töntig du är
som håller på med sånt där”.
Det är många som tycker det är
pinsamt att prata om det här men
det behöver inte vara det. Det är
bara som de inbillar sig.
pirriga
frågor
Text
Hanna Ådin
foto
Ulrica Zwenger
Anna Hägglund Leviner,
går i 5:an i Nya Elementars skola:
– De flesta tycker nog att det är lite
pirrigt, därför är det bra att det finns en
sådan här sajt. Om något händer mig
eller någon kompis kommer jag nog att
gå in på frågachans.nu
INSIKT
7
frågachans.nu
Sex och samlevnad
för 10–13-åringar
För snart sex år sedan föddes frågachans.nu,
Lafas webbsida för 10–13-åringar. Nu nylanseras
den med omarbetade texter, fler filmer och
massa fina illustrationer. Nytt är också att man
kan titta på den i mobilen och på surfplatta, lika
väl som i datorn. Vi bjöd in sex tjejer och killar
i målgruppen och lät dem kommentera sajten.
ll a Johansson,
Maxotto Hultén Törne­
rud och Ella Borgelid
Lundgren tittar tillsammans på fråga­
chans.nu på en surfplatta. De bestämmer
sig för att gå in på undersidan Fråga Ugglan
och väljer där området Tillsammans. Ella
Johansson läser upp en fråga från en person
som inte vet om han gillar tjejer, killar eller
både och. Därifrån klickar de sig vidare
till Fönstret med regnbågen och läser en
­allmän text om hbt.
– Det här är bra, min mamma har pratat
om detta, säger Ella Johansson.
– Det finns en hbtq-grupp på vår skola,
berättar Maxotto Hultén Törnerud.
De går sedan in på Babyn och läser texterna om graviditet, missfall och abort.
8
INSIKT
– Ska vi skriva något i dagboken, frågar Ella
Johansson och de andra nickar.
Tillsammans skriver de ihop ett kort inlägg.
Fördelar med att skaffa information om
sex och samlevnad på en webbsida menar
de är att det går snabbt, men också att det är
anonymt. En nackdel kan vara att man kanske inte hittar informationen man behöver,
eller att man måste vänta på svar om man
skickar in en egen fråga. De enas om att det
viktigaste på frågachans.nu är Statyerna,
där man kan läsa om vad som händer i kropp
och hjärna när man kommer in i puberteten.
Runt en annan läsplatta i rummet bredvid
sitter Anna Hägglund Leviner, David Björn
Sahlin och Ebba Israelsson. De har just kollat på filmerna på frågachans.nu med bland
andra Kodjo Akolor, som pratar på temana
Komplex, Föräldrar och Första kyssen.
– Det är bra att få höra när vuxna man
­känner igen berättar. Man får veta att det
blir bättre sen. När man är i puberteten
känns det som att det alltid kommer att
vara såhär. När de berättar om sina erfarenheter förstår man att det bara är en
fas, säger Ebba Israelsson.
– Det är skönt att höra att de också ­tyckte­
det var pirrigt, säger Anna Hägglund
­Leviner.
De tycker alla tre att det är bra med en sajt
om sex och samlevnad för 10–13-åringar.
– Man kanske vill veta mer om puberteten. Det kan vara viktigt. (David)
– Det kan ju vara ganska pinsamt att
prata med sina föräldrar så då är det bra att
man kan gå in på den här sidan och kolla
själv. Det finns ju böcker och så men inga
andra sajter. (Ebba)
– I skolan pratar man inte så mycket om
det. (Anna)
Ebba Israelsson uppskattar möjligheten
att kunna ställa frågor utan att bli ifrågasatt
eller få en konstig blick.
– I skolan vågar man inte fråga vad som
helst inför läraren och de andra eleverna.
Samtidigt tycker hon att frågachans.nu
Hallå
där!
Thérèse Juvall, utbildningsansvarig på Lafa
och redaktör för frågachans.nu
”Barn har rätt
att själva få
kunskap”
Om sajten
kan användas i sex- och
Bakom tavlan på
samlevnadsundervisfrågachans.nu finns
information som inte
ningen och då fungera
alltid är så lätt att
som en ”ice breaker”:
våga fråga om. Hur
– Man kan till exempel gör man när man
visa någon av filmerna
kysser och vad är
i skolan i stället för att
egentligen hångel?
läraren bara står och pratar om det. När vi hade sex och samlevnad
i sexan fick vi i uppgift att hitta svaren på
några frågor på frågachans.nu, det var jättebra.
Mest omtyckt gissar barnen att det
­humoristiska ”kärlekstestet” kommer att
bli, där man kan skriva in namnet på två
personer och få veta vilka chanser de har
tillsammans.
Anna Hägglund Leviner tycker att det är
lagom långa texter och lagom nivå på innehållet på sajten.
– Och bilderna gör det roligare och lättare att läsa. Då behöver man inte vara jättekoncentrerad hela tiden.
David Björn Sahlin tror att han kommer
att ha nytta av frågachans.nu framöver.
– Om det är något jag undrar över kommer jag nog att gå in på sajten. l
Berätta kort om frågachans.nu
– vem vänder den sig till och vad
har den att erbjuda?
– Den vänder sig i första hand till barn
och ungdomar i åldern 10–13 år. På sajten
får man information om kropp, pubertet
och sexualitet. Man kan också skicka in
sina egna frågor och läsa andras frågor
och svaren på dem. Det finns en dagbok
där man kan dela med sig anonymt av
sina känslor och tankar om kärlek, vänskap, skola, familj eller annat som känns
viktigt.
– Som lärare och förälder kan man
känna sig säker på att sajten ger korrekt
information som är anpassad specifikt
för åldersgruppen. Det finns sajter för
unga i den här åldern som har en sex- och
samlevnadsavdelning, som KP-webben,
men frågachans.nu är den enda som
helt fokuserar på detta. Den är faktiskt
världsunik, vi har letat men inte hittat
någon liknande.
Hur har frågachans.nu förändrats
inför nylanseringen?
– Den största skillnaden är att sajten
nu är responsiv, det vill säga att man kan
gå in på frågachans.nu via sin mobil ­eller
läsplatta, inte bara via datorn. Vi har
också lagt till en sökfunktion som gör att
man enkelt kan leta reda på det man är
intresserad av.
– De flesta symbolerna på förstasidan
är desamma som tidigare men nu finns
de i en bokhylla i stället för som tidigare i
ett slags ”dockskåpsvärld”. Vi har också
skrivit om en del texter utifrån ett mer
normmedvetet tänkande, till exempel
tagit bort orden tjej och kille där det inte
är relevant, eftersom det är viktigt att
betona likheter snarare än olikheter. Avsnittet om homo, bi och trans har blivit
tydligare och enklare att förstå. Vi har
också spelat in fler filmer med vuxna
som berättar hur det var för dem att växa
upp.
Hur har ni involverat barn
i målgruppen i utvecklingen av sajten?
– Ända sedan starten 2009 har vi fått
väldigt mycket respons från målgruppen
via webbsidan. Dessutom har vi träffat
cirka 200 barn och ungdomar under utvecklingsarbetet inför nylanseringen,
visat dem våra förslag och lyssnat på
­deras idéer.
Vilka är dina förhoppningar
med frågachans.nu?
– Jag hoppas förstås att många fler ska
hitta till sajten och tycka om den. Att
de ska gå in på den när det är något de
funderar över som är kopplat till ämnet
sex och samlevnad. Barnkonventionen
säger tydligt att barn och ungdomar har
rätt att själva få kunskap om allt som
rör kropp och hälsa. Ibland kan man
­prata­med vuxna i sin närhet men ibland
­varken kan eller vill man det.
– Jag hoppas också att lärare och andra
vuxna som möter målgruppen kommer
att använda frågachans.nu i sitt sex- och
samlevnadsarbete. Man kan använda
fakta från sajten och låta eleverna diskutera en inskickad fråga eller någon av
filmerna, eller låta dem skriva ett inlägg i
Dagboken. Och så kan man förstås ­tipsa
eleverna om sajten så att de kan surfa
runt själva. Hanna Ådin
Råd och stöd
På frågachans.nu
finns länkar till andra
bra webb­sidor som
besökarna kan ha
nytta av.
INSIKT
9
Reproduktiv hälsa
Satsning i Norrbotten
minskade de oönskade
graviditeterna
Gratis
preventivmedel
gav färre
De oönskade
graviditeterna minskar
när kvinnor kan välja
den preventivmetod
de trivs bäst med.
aborter
Text
Agneta Borgström
illustrationer
Kristian Ingers/popill.se
Tre lyckosamma beslut råkade bli jackpot för
Norrbotten som har halverat antalet aborter ­
under några år. Subventionerade preventiv­medel,
barnmorskeledda abortmottagningar och en
omfattande satsning på fortbildning har blivit en
storvinst för de unga, och i det långa loppet
förmodligen även för landstinget.
et finns en stolthet
på ungdomsmottagningen i Luleå. Samma känsla som man
får efter en seger i en
lag­insats. Rubrikerna
har varit många den
senaste tiden om den stora nedgången i
antalet aborter inom landstinget, tack vare
det ­breda­förebyggande arbete som gjorts.
­Barbro Backgård, barnmorska på mottagningen, försöker klara ut vad som egent­­lig­
en är hemligheten bakom framgången.
– Preventivmedelssubventionen har gett
oss förskrivare de verktyg vi behöver för att
kunna arbeta förebyggande fullt ut. Det ger
en trygghet för oss. För varje ung person
som kommer kan vi erbjuda den klokaste
lösningen för just henne, säger hon och får
nickande medhåll av sin kollega Margareta
Nilsson.
10
INSIKT
– Framgången ligger nog i det stora informationsarbetet som görs till unga. Vi lägger
stor vikt på att ge saklig och kunskaps­
baserad preventivmedelsrådgivning. För
att kunna göra det krävs att vi är tillgängliga och att det är lätt att få en tid. Vi ser till
att vi har lite luft i schemat så att vi snabbt
kan erbjuda tid för exempelvis insättning
av spiral eller p-stav. Det är till stor del
barnmorskor som ger rådgivning i Norr­
botten, säger Barbro Backgård.
Norrbottens läns landsting har sedan
beslutet 2012 om gratis preventivmedel för
alla upp till 26 års ålder fått antalet ­aborter
att sjunka kraftigt i
ålders­­gruppen. Så ­mycket
Beslut 2012
Norrbottens
att kvinnoklinik­en blev
läns landsting
tvungen att ­granska
införde gratis
­siffran flera gånger.
preventivmedel
Abort­talet låg på 500
för kvinnor upp
­under 2011 och minskade
till 26 år.
sedan till 251 aborter under 2014, alltså en
nedgång med 50 procent. Under samma
period har landstinget gått från att toppa
statistiken över flest antal aborter i landet
i förhållande till befolkningsstorleken, till
att hamna bland landstingen med lägst
antal aborter bland unga. Tjejer kan nu få
långtidsverkande preventivmetoder som
hormonspiral, p-stav, p-ring eller p-plåster
gratis, lika gärna som traditionella preventivmedel som p-piller, oavsett vad det
­kostar. Ingen egenavgift finns.
Landstingets beslut, som togs av den
politiska ledningen, är i landstingssammanhang ovanligt, eftersom det aldrig
fanns ett krav att åtgärden skulle bära sig
ekonomiskt. Syftet var inte att spara pengar
utan en politisk satsning på unga kvinnor.
Ingen har någonsin krävt att pengarna ska
tas hem. Utöver Norrbotten är det endast
­Dalarna som har en subvention som om­
fattar alla preparat och metoder. De har
dock en egenavgift för kvinnan på 200
­kronor per år. De flesta andra landsting som
satsat på subvention följer SKL:s rekommendation om att endast ta med de preparat
som finns inom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) förmånssystem.
Barbro Backgård berättar att det från
landstingets sida först fanns en oro över att
den nya subventionen skulle medföra att
fler valde de dyrare alternativen, och att det
i slutändan skulle resultera i en dyrare
nota.
INSIKT
11
Reproduktiv hälsa
Färre oönskade
graviditeter
– Så blev det aldrig. Vårt mål är alltid
att få en nöjd tjej som går hem med ett
preventivmedel som fungerar, säger Barbro
Backgård och ler.
Margareta Nilsson understryker att det
absolut viktigaste är att tjejen använder
preventivmedlet i fråga för att skydda mot
graviditet, men att det även är viktigt att
hon mår bra.
– De tjejer som blir ofrivilligt gravida blir
ofta det igen. Det är viktigt med ett fungerande preventivmedel. Trivs man med det
preparat man fått är följsamheten större,
förklarar hon.
Hon berättar att i de fall där preventivmedlet faktiskt inte har fungerat och tjejen
blivit oönskat gravid, arbetar de i Luleå
särskilt på att motivera henne att gå över till
långtidsverkande metoder, eftersom de är
mycket effektiva och inte påverkas av glömska. Ett tydligt trendMår bättre
brott kan också skönjas
Tack vare
i statistiken: nästan
subventionen
vart femte preventivkan kvinnor välja
bort p-piller som
medel, 18,3 procent,
påverkar deras
som förskrevs förra året
humör och
var ett långverkande
sexlust.
hormonellt medel som
exempelvis hormonspiral, p-stav, p-plåster
eller p-ring. Detta kan jämföras med 2011
då ett av tio preventivmedel, 11,6 procent,
var av denna typ. Utöver att de dyrare
­preparaten skrivs ut oftare, märker de båda
barnmorskorna även att de går till de mest
­behövande.
– Det är tjejer som kanske har det tufft
hemma. De har tidigare tyckt att en p-stav
för 1 050 kronor eller en spiral för 1 300 kronor kostat för mycket, och därför valt ett billigare och inte lika effektivit alternativ. Gratis
preventivmedel leder till att alla får tillgång
till alla preventivmetoder. Finns det en kostnad så drabbar det dem som har sämst förutsättningar ekonomiskt, säger Margareta
Nilsson, som poängterar att det ändå är mest
p-piller som förskrivs fortfarande.
Förskjutningen mot mer långtidsverkande metoder ser också ut att ha lett till färre
besök på mottagningarna. På tre år har besöken minskat med cirka 1000 besök, från
4629 under 2011 till 3449 besök under 2014.
– Vi märker det tydligt. På våra öppettider tar vi i dag mest emot personer som
önskar testa sig för STI, vill ha samtal, inte
mår bra, har övriga frågor eller behöver
akut-p-piller. Nedgången kan också delvis
hänga samman med att tonårsgruppen
minskat i Norrbotten, menar hon.
M
ånga kallar Åke Berggren för ingenjören
bakom det förebyggande arbetet mot
aborter i landstinget.
Han är överläkare och
chef för mödravården
Nästan en halvering
Antal aborter i Norrbottens län bland
kvinnor till och med 25 års ålder:
500
463
419
251
2011
2012
2013
i Norrbottens läns landsting. Ett arbete
som vilar på tre ben: en utbildningsbas för
alla ansvariga, subventionerade preventivmedel och barnmorskeledda abortmottagningar. Han ser också hur arbetet är
en ”vinst­affär” i hälsa för kvinnornas del,
men troligen också för landstinget. Kostnaden för de uthämtade preventivmedlen
enligt ­apotekens uppgifter var 2011 cirka
1,6 ­miljoner kronor och ökade med subventionen till cirka 6,1 miljoner kronor under
2014. Åke Berggren har gjort en lekmannamässig beräkning.
– Detta ger en merkostnad på cirka 4,5
miljoner kronor per år för preparaten, men
i gengäld sparas 250 aborter in. En abort
och medicinskt ingrepp kostar cirka 7 000
­kronor, vilket gör 1,75 miljoner kronor per
år. Dessa pengar har kommit till bättre
Foto: Maria Åsén
Barnmorskorna
Barbro Backgård (t v)
och Margareta Nilsson
(nedan) på Luleå
ungdomsmottagning
ser till att lämna luft
i schemat så att det
finns tid att sätta in en
p-stav eller spiral.
12
INSIKT
2014
Åke Berggren, chef för mödravården, ser
gratis preventivmetoder som en vinstaffär
både för kvinnors hälsa och för landstinget.
Beslutet om att subventionera preventivmedlen togs 2012 av bland annat
Mp-landstingsrådet Agneta Granström,
som trodde på idén. Ingen ekonomisk analys gjordes innan klubban föll i plenisalen.
– Det var särskilt många aborter bland
kvinnor 20–24 år, därför fattade man
­beslutet, säger Åke Berggren.
Att det blev en bred subvention där alla
preparat är gratis var självklart.
– Nackdelen med att enbart välja utifrån
TLV:s rekommendation är bland annat
att de kvinnor som får problem med biverkningar i form av humörpåverkan eller
nedsatt sexlust, själva måste bekosta de
p-piller man då brukar rekommendera som
till ­exempel Yasmingruppen, eftersom de
inte är i förmånssystemet. Det tycker vi är
­orättvist, menar Berggren.
A
tt sedan införa fort-
bildning för de verksamma var en åtgärd
som kom till samma år.
Varje år kommer en
expert till landstinget
för att samla alla kring
en utbildningsdag och få gynekologer och
barnmorskor att diskutera det senaste på
kunskapsområdet. Hand i hand med detta
finns detaljerade riktlinjer om exakt hur
man kan förskriva preventivmedel och
information om vilka biverkningar som
finns, ett ständigt levande dokument där
nya erfarenheter förändrar innehållet. På
frågan om barnmorskor kan känna sig styrda av punkterna i riktlinjerna svarar Barbro
Backgård att det snarare känns tvärtom.
– De känns bara som en bra och trygg
linje att gå efter och de följer ju de nationella riktlinjer som finns. Sedan går det alltid
att anpassa sig efter individen i fråga. Det
är skönt att veta är att det är så lätt att få tag
i Åke Berggren om vi behöver konsultera i
något fall.
Hon menar att det är ett ”gediget hantverk”
att vara preventivmedelsrådgivare.
Foto: Maria Åsén
­ ytta i landstinget. Om vi därtill lägger till
n
den förlorade arbets- och studietid som
hade gått bort för de 250 patienterna har vi
sparat in cirka två årsinkomster, säger Åke
Berggren som är övertygad om att kostnader för både fysiska och psykiska besvär
be­höver läggas till.
Han fortsätter:
– Du får nästan gå till vaccinationsprogram för att få lika mycket cost-benefit i en
insats. Sedan handlar det inte bara om att
dela ut preventivmedel för att undvika graviditeter utan lika mycket om att kvinnor
ska slippa biverkningar, påpekar han.
Hormonspiral vanligare
Långtidsverkande hormonella
preventivmedel (hormonspiral, p-stav,
p-plåster och p-ring). Andel av förskrivna
preventivmedel i Norrbottens län:
16,3%
16,1%
2012
2013
18,3%
11,6%
2011
2014
– För det har vi vårt rutindokument för
­preventivmedelsrådgivning att luta oss
mot. Sedan handlar det om att anpassa
sin rådgivning efter önskemål och behov,
samt att kvinnan förstår hur henne preventivmedel verkar och fungerar och vilka
eventuella biverkningar det kan ge. Detta
naturligtvis efter noggrann anamnes och
genomgång av kvinnans hälsohistoria,
­säger Barbro Backgård.
En tredje viktig beståndsdel i Norrbottens arbete är de fyra barnmorskeledda
abortmottagningar som införts i landstinget under åren 2012–2014, framhåller Åke
Berggren. Han menar att preventivmedelsrådgivning inte alltid hinns med till unga
som valt abort. Att informera vid tillfället
för det medicinska ingreppet är särskilt
smart.
– Det finns bra möjligheter att göra ­bättre­
uppföljning. Tanken är att varje kvinna
som söker för att de vill göra en abort ska ha
preventivmedel med sig hem.
På kvinnokliniken i Piteå arbetar barnmorskan Anna Hultén som även hon bara
ser fördelar med arbetssättet.
– Vi träffar ju patienterna när de är gravida och som mest mottagliga för information. Ofta träffar jag ju dem även en månad
efter aborten och kan göra en ny bedömning om preventivmedlet fungerar eller
inte, säger Anna Hultén.
– Och om det finns andra problem med i
bilden har vi alltid gynjour med läkare som
vi kan kalla på.
Även Anna Hultén ser en klar trend mot
mer långtidsverkande preventivmedel
bland unga i Norrbottens län. Samtidigt
hör hon och andra att det finns en kritik
från vissa kollegor att de sexuellt överförda infektionerna kan glömmas bort när de
oönskade graviditeterna är i fokus. Några befarade att den siffran skulle skjuta i
höjden om unga, som resultat av de subventionerade preventivmedlen, slutande
använda kondom. Samtidigt visar siffror
att till exempel antalet fall med klamydia
har minskat med sex procent från 2013 till
2014. Barbro Backgård menar att inget hindrar ungdomsmottagningen i Luleå från att
jobba med frågorna parallellt. Den största
minskningen av klamydia sker i åldrarna
15–19 år medan en viss ökning sker bland
20–24 åringar. Oftast rekommenderas
dubbla skydd, dels ett effektivt mot graviditet, dels kondom vid alla nya och tillfälliga
sexuella kontakter. l
INSIKT
13
FOTO: istock
HPV-vaccin
När ska pojkar
få vaccin mot
HPV-virus?
HPV-orsakad
analcancer
drabbar framför allt
män som har sex
med män.
Det handlar
om jämlikhet
HPV-vaccin kan komma att bli
gratis även för pojkar – men först om
ett par, tre år. Vaccinet ”står i kö” på
Socialstyrelsens prioriteringslista för
utredning av vilka vacciner som ska
ingå i de nationella programmen.
Hanna Ådin
Alexander Donka
Text
foto
14
INSIKT
et är jättebra , men
synd att det ska ta så lång
tid, säger Göran Bratt,
­läkare på Venhälsan,
som möter män som
drabbats av analcancer
orsakad av HPV-virus.
Sedan 2012 erbjuds alla flickor i årskurs
5-6 HPV-vaccinering inom det allmänna
barnvaccinationsprogrammet. I bland
­annat Stockholms län kan även äldre tjejer
vaccinera sig gratis mot HPV – sedan 2013
ända upp till 26 år.
Huvudskälet till att flickor får vaccinet
gratis är att det skyddar mot de HPV-­virus
som kan ge livmoderhalscancer. ­Denna
­cancerform drabbar naturligtvis bara
kvinnor, men vaccinet skyddar även mot
könsvårtor – kondylom – som drabbar män i
lika stor utsträckning som kvinnor och som
kan orsaka mycket lidande.
– Vi ser mycket av kondylom på vår
STI-mottagning och de är ett jätteproblem,
särskilt för unga män som får vårtor efter att
ha haft sina första sexuella kontakter.
I synnerhet anala kondylom innebär ­mycket
lidande, de är svåra att bli av med och påverkar livet på många sätt. Det blöder och
svider och är svårt att ha sex. Vi kan bara
behandla yttre, synliga kondylom, sitter
de innanför ändtarmöppningen måste
vi ­remittera till Ersta sjukhus där de får
Göran Bratt, läkare
på mottagningen
Venhälsan.
Viruset kan ge
kondylom och cancer
Humant papillomvirus, HPV, överförs sexuellt via slemhinnor. HPV-­
infektion är vanligast bland unga. Ofta
ger ­viruset inga symtom, men ibland får
man ­synliga vårtor, så kallade kondylom.
Vissa t­ yper av HPV orsakar cellförändringar som med tiden kan ge upphov till
livmoderhals­cancer och analcancer.
­ ränna, skära eller klippa bort dem, berätb
tar läkaren Göran Bratt.
Dessutom kan HPV-virus ge upphov till
analcancer. Detta är framför allt något som
drabbar MSM – män som har sex med män.
– Man brukar säga att risken för MSM att
få analcancer är i samma storleksordning
som den var för kvinnor att få livmoder­
halscancer innan man införde regelbunden
cellprovtagning. Tack vare cellproven är
alltså cancerrisken lägre för kvinnor, säger
Göran Bratt.
I dag är enda sättet att diagnosticera
analcancer att undersöka manuellt, alltså
­känna med ett finger i ändtarmsöppningen
och undersöka med hjälp av proktoskop.
Det kan därför ta ett tag innan cancern
upptäcks. Någon cellprovtagning på män,
liknande den som erbjuds kvinnor, finns
inte i Sverige.
– Det har saknats initiativ och intresserade patologer. Det har diskuterats ibland
men inte kommit igång, konstaterar Göran
Bratt.
Allra störst risk att få analcancer löper
hivpositiva MSM. Den ökade risken för
virus­orsakad cancer som hiv medför kvarstår trots att 98 procent av de hivpositiva
männen har välfungerande behandling.
– Hos dessa män, som vi nu har följt på
kliniken under sexton, sjutton år, är det lika
vanligt med analcancer som med prostatacancer. Tre procent har utvecklat analcancer.
Trots detta är det alltså bara flickor som
får vaccinet gratis idag. Pojkar och män
som vill vaccinera sig måste betala fullt pris
på cirka 2 700 kronor för de tre injektioner
som fortfarande rekommenderas. En rejäl
slant tycker nog de flesta och den som studerar eller är arbetslös kanske helt enkelt
inte har så mycket pengar att lägga på ett
vaccin. Denna situation, anser Göran Bratt,
leder till ojämlik hälsa.
– Det är en jämlikhets- och rättvisefråga.
Män som har sex med män, och pojkar som
kommer att bli det – vi vet ju inte vilka – är
lika mycket värda som flickor. Man ska inte
ställa olika grupper mot varandra utan alla
bör ha samma rätt till cancerskydd.
Även Socialstyrelsen har nu tagit ställning för att utreda om HPV-vaccinering
av pojkar ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet och därmed bli gratis
även för dem. Åke Örtqvist, smittskyddsläkare på Smittskydd Stockholm, ingår i
den grupp av rådgivare som föreslår vilka
vaccin som ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet och i vilken ordning
utredningen av dem ska prioriteras:
– Det finns två tunga skäl till att vi vill att
pojkar ska få gratis HPV-vaccin. Dels skulle
det ge ett bättre skydd för flickor, dels skulle det ge ett ökat skydd för de pojkar som så
småningom löper risk att få analcancer på
grund av att de har sex med andra män.
Att även flickornas skydd skulle öka
om pojkar vaccineras beror på att inget
vaccin ger 100-procentigt skydd. Fenomenet kallas flockimmunitet: Om 80–90
procent av befolkningen är vaccinerade
mot ett ­virus slutar det spridas i samhället.
Om där­emot bara cirka 50 procent har fått
­vaccinet fortsätter spridningen, om än i
mindre utsträckning.
Men det dröjer innan HPV-vaccinet
kan komma att bli gratis för pojkar. Först
står bland annat en översyn av vaccin som
­redan ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet på tur.
– Regeringen ställer höga krav på
­vacciner som ska tas in i de nationella
­vaccinationsprogrammen. Många frågor
ska besvaras i en utredning som tar cirka
ett år. Min gissning
är att det kan bli aktu80–90%
ellt med gratis HPV-­
av befolkningen
vaccin för pojkar om
måste vaccineras
två tre år, säger Åke
för att ett virus
Örtqvist.
ska sluta spridas.
Åke Örtqvist,
smittskyddsläkare
på Smittskydd
Stockholm.
Göran Bratt är glad över att HPV-vaccin för
pojkar ska utredas men önskar att det skulle
ske snabbare.
Denna åsikt delas av landstingsrådet
Håkan Jörnehed (V) som i en motion till
landstingsfullmäktige ­föreslår att Stockholms läns landsting ska gå före resten av
landet och införa avgiftsfri ­vaccination för
pojkar samt även för MSM och hivpositiva.
Han skriver bland annat att det skulle vara
ett viktigt steg i för­verkligandet av landstingets hbt-policy, som betonar att alla ska
få en god vård efter behov, oavsett sexuell
läggning.
Smittsk yddsl äk aren Åke Örtqvist är
skeptisk till möjligheten att Stockholms
läns landsting skulle kunna införa gratis
HPV-vaccin för pojkar tidigare.
– Även om landstinget tog ett sådant beslut så är det inte säkert att det skulle kunna
realiseras eftersom det är skolhälsovården,
som är kommunal, som ska göra jobbet.
Om vi skulle försöka införa det i förtid
­måste vi ha 25 kommuner med oss också.
– Dessutom är det en stor ekonomisk
satsning. Om landstinget måste hårdprioritera så är gruppen pojkar som är i riskzonen
för att få HPV-associerad cancer i fram­
tiden trots allt relativt liten.
Men Göran Bratt tror att det finns många
personer i olika politiska schatteringar som
kan komma att stödja motionen.
– Förslaget är jättebra. Stockholm har
flest hivpositiva i landet och vi har en väl
organiserad sjukvård för dem. Jag tror att
det finns en stor acceptans för HPV-vaccin
i gruppen. Man vill verkligen slippa både
kondylom och analcancer.
– Redan nu borde HPV-vaccinet ingå i
läkemedelsförmånen även för killar upp till
26 år, så att de åtminstone kan vaccinera sig
till reducerat pris.
Motionen från Håkan Jörnehed kommer
att behandlas i landstingsfullmäktige 15
december. l
INSIKT
15
PrEP
Text
Hivmedicin
i förebyggande
syfte
Anna Trenning-Himmelsbach
foto
Istock
Tabletter
före sex
kan skydda
risktagare
mot hiv
– Det som är bra med PrEP är att man
själv kan skydda sig mot hiv, utan att vara
beroende av att partnern vill använda kondom.
Det säger en försöksperson i en fransk studie
med lovande resultat. Forskarna hävdar att skyddet
mot hiv är nästintill 100-procentigt när läkemedlet
tas ”vid behov”, det vill säga bara före sex.
16
INSIKT
Med PrEP kan man själv
bestämma om man vill skydda
sig, säger försökspersonen
Johan Druelle.
tt ta läkemedlet Truvada dagligdags för att
skydda sig mot hiv kan
vara tungt och kännas
omotiverat. Det är lätt
att glömma medicineringen då och då. Det
är en av de främsta anledningarna till att
PrEP – preexpositionsprofylax – inte har
gett tillfredsställande resultat i tidigare
studier, som IPrEX, där de medverkande
stod under en regelbunden behandling,
säger de franska forskarna bakom studien
ANRS-Ipergay.
De har istället testat hur bra metoden
fungerar när deltagarna bara tar PrEP i
samband med att de har sex.
Två piller före ett samlag, och ytterligare
två i intervaller efteråt.
– Jag tycker att det fungerar. Ofta kan
man ju förutsäga att man ska ligga med
någon. Vi är inga djur. Men om det bestäms
sent kan man ta medicinen och inleda med
förspel, säger Johan Druelle.
Han är 34 år, bor i Paris och ställer upp
som försöksperson i den franska forskningsstudien om PrEP.
Kolla in
sajterna
Studien ANRS - Ipergay startade för tre
år sedan. Den omfattar enbart män som
har sex med män och som före försöket
hade ett riskbeteende. Två oskyddade ­anala­
samlag under det senaste halvåret har till
exempel varit en av förutsättningarna för
att få delta i studien.
– Vi har prövat metoden på en grupp som
är mycket utsatt för hiv i Frankrike, och
som trots detta tar risker, säger Jean-Michel
Molina.
Han är chef för avdelningen för infektionssjukdomar på sjukhuset Saint-Louis i
Paris, professor vid Universitetet Paris VII,
och samordnare för Ipergay.
De första resultaten, som presenterades
tidigare i år, visar att PrEP kan ge ett skydd
på minst 86 procent.
Hälften av de cirka 400 deltagarna
har fungerat som kontrollgrupp och fått
­placebo.
I den gruppen smittades 14 personer under de första tretton månaderna. I gruppen
som fick PrEP smittades två personer. Men
enligt forskarna hade de två sistnämnda
slarvat med att ta medicinen. Det gör att
läkarna hävdar att metoden egentligen kan
Information om studien
finns på sajten: http://www.ipergay.fr
Nous sommes PrEP har en
Facebook-sida: https://www.facebook.com
/pages/Nous-sommes-PrEP
ge ett i det närmaste 100-procentigt skydd.
– Den har visat sig vara ytterst effektiv när
läkemedlet tas enligt förskrivningen, säger
Jean-Michel Molina.
Deltagarna i studien har med jämna
mellanrum träffat både en stödperson och
en läkare. De har regelbundet testats för
hiv, hepatit C och andra sjukdomar, och
studien har gett forskarna ökade kunskaper om de risker som män som har sex med
män utsätter sig för.
Det visade sig till exempel att 34 procent
hade en sexuellt överförd infektion som
klamydia, gonorré eller syfilis.
– Vi har också upptäckt att risken att bli
smittad av hiv inom gruppen är ännu högre
än vi trodde, säger Jean-Michel Molina.
Ipergay-studien har väckt debatt, framför allt i hbt-kretsar i Frankrike. ­K ritikerna
säger att de bögar som har ett aktivt
sexliv kan förvandlas till ständiga PrEP-­
konsumenter, och att det finns en risk för
att k
­ ondomanvändningen minskar.
nligt organisationen
Aides, som har deltagit
i studien, håller inte
motargumenten.
– Det finns inga belägg för att de som använder Truvada i förebyggande syfte tar fler risker. Men vi kan
inte blunda för att det finns personer som
av olika anledningar inte vill eller har svårt
för att använda kondomer, säger Bruce Dos
Santos, som arbetar för Aides och är stödperson i försöket. Han berättar att försöks­
personerna har erbjudits kondomer och gel,
och fått mycket information om hur de kan
skydda sig.
Allergiker har kunnat få latexfria gummin, och det har också varit möjligt att få de
dyrare XL-kondomerna gratis.
– Vissa deltagare i Ipergay har tagit färre
risker eftersom de har fått det här stödet.
För andra har det varit tvärtom.
Men man måste vara medveten om
att personerna som ingår i ­studien har
INSIKT
17
PrEP
Hivmedicin
i förebyggande syfte
väldigt olika profil. En del använder
droger, andra inte. En del är väldigt
välinformerade. ­A ndra har haft dåliga kunskaper, säger Bruce Dos Santos.
Jean-Michel Molina säger att det är självklart att man ska fortsätta att propagera för
kondomen. PrEP ska se som ett komplement, och är en nytt verktyg inom preventionen.
– Men att förvägra personer som tar risker att använda den här metoden skulle
vara som att strunta i att använda ett vaccin
mot hiv om det fanns.
Han anser att PrEP i förebyggande ­syfte
bara ska kunna förskrivas av särskilda
vårdcentraler. Det förekommer visserligen
redan en okontrollerad och ”vild” PrEP-­
användning i Frankrike. Men han säger att
man måste försöka fånga upp personer som
inte testar sig idag. Det är ju framförallt de
som är ovetande om sin hivstatus som sprider sjukdomen vidare.
Ipergaystudien kommer att fortsätta åtminstone under nästa år. Sedan i slutet av
2014 får alla deltagare PrEP av etiska skäl.
Forskarna anser att det inte längre är etiskt
försvarbart att fortsätta studien med en
kontrollgrupp, eftersom behandlingen har
visat sig ge goda resultat. Johan Druelle vet
fortfarande inte vilken grupp han har ingått i, om han har fått läkemedlet hela tiden
­eller bara placebo.
– Jag har ställt upp för att jag vill hjälpa
vetenskapen.
an säger att en konsekvens av studien är
att han testar sig mot
hiv betydligt oftare
idag än innan. Kontakten med stödpersonerna har också varit
viktig. Trots att han har en vetenskaplig
utbildning har han lärt sig mycket nytt om
hur hiv och andra sjukdomar sprids.
– Jag har inte tagit fler risker än innan.
Men det som är bra med PrEP är att man
”Att förvägra
personer att
använda den här
metoden skulle­
vara som att
strunta i att
använda ett
vaccin mot hiv
om det fanns.”
JEAN-MICHEL MOLINA
kan bestämma själv om man vill skydda sig.
Det gäller inte minst kvinnor som har en
partner som vägrar att använda kondomer.
Johan Druelle har varit med om att bilda
föreningen ”Nous sommes PrEP” – Vi är
PrEP. Gruppen arbetar framförallt för att
den här preventiva användningen av Truvada ska få myndigheternas välsignelse, så
att andra befolkningsgrupper ska kunna ta
del av den.
Läkarna som har hållit i försöket hoppas
att metoden snart accepteras på EU-nivå.
Just nu behandlar den franska motsvarigheten till Läkemedelsverket, ANSM, en
ansökan från organisationen Aides om ett
temporärt tillstånd.
Men flera frågetecken återstår. Ett av
dem är om försäkringskassorna ska betala
för den kostsamma behandlingen, vilket
Johan Druelle hoppas på.
– Det finns ett moraliskt tänkande kring
oss bögar. Om vi har många partners får
vi skylla oss själva om vi får hiv. Men alla
människor tar risker. Och även hetero­
personer har oskyddat sex. l
Franska ANRS-Ipergay-studien
Hälften har fått PrEP‚ hälften placebo
Deltagarna ska ta två piller 2 till 24 timmar
före ett samlag, ett 24 timmar efteråt,
och ytterligare ett när 48 timmar har gått.
16 personer smittades av hiv under
studiens tretton första månader, varav 14
fick placebo, och två PrEP.
Sedan i slutet av förra året får alla deltagare
Truvada av etiska skäl .
Provpersonerna har hivtestats varannan
18
INSIKT
månad och haft regelbundna möten med
läkare och stödpersoner.
Hos 34 procent har man funnit andra
sexuellt överförda infektioner.
13 procent av deltagarna i PrEP-­gruppen
har känt av negativa biverkningar som
­illamående, diarré eller ­magont.
6 procent av placeboanvändarna har känt
av liknande symptom.
Magnus Göransson,
undersköterska och STI-rådgivare:
Priset
kan göra
PrEP till
klassfråga
Ännu är det inte tillåtet inom
EU att skriva ut hivläkemedlet­
Truvada i förebyggande syfte.
Men på STI-mottagningen för
män som har sex med män på
Ven­hälsan på Södersjukhuset
har intresset för metoden börjat
märkas.
– Vi får frågor om PrEP
åtminstone några gånger
i veckan, säger Magnus
Göransson, undersköterska
och STI-rådgivare.
PrEP, preexpositionsprofylax, som
ett sätt att förebygga hiv, var det stora
samtalsämnet på den internationella
hivkonferensen i Melbourne i förra
sommaren. Metoden används redan
i USA där den är tillåten sedan ­några­
år tillbaka. Mot den bakgrunden
­tycker Magnus Göransson, som möter
­patienter som kommer för att testa sig
på Venhälsans STI-mottagning, att
det är lite förvånande att det har dröjt
så pass länge innan frågorna började
Samma läkemedel
vid PrEP och PEP
Samma läkemedel – Truvada –
­ nvänds då man tar det före sex som
a
kan innebära risk för hivöverföring,
PrEP (preexpositionsprofylax)
och efter sex som kan ha inneburit
att man exponerats för hivvirus, PEP
­(postexpositionsprofylax), men då
i kombination med ett annat preparat.
Truvada är också en beprövad
medicin som används i behandling
av hivvirus, då som del av en
kombinationsbehandling.
foto: alexander donka
PrEP en
komplex fråga
handla om PrEP. Men efter en artikel i
tidningen QX och en del skriverier om två
lyckade europeiska studier (se artikeln
om franska ANRS-Ipergay här bredvid)
tar allt fler besökare upp ämnet:
– Många frågar framför allt vad det är.
Hur det fungerar, om det ger biverkningar
och i så fall vilka. Det finns en viss ­rädsla
där, hur det påverkar kroppen på lång sikt
när man som frisk i ­förebyggande­syfte
äter ett visserligen väl utprövat, men ändå
potent läkemedel, och det kan ju vara
svårt att säga på individnivå.
Magnus Göransson tycker att PrEP
är en komplex fråga. Men att det så småningom kommer att tillåtas i EU och i
Sverige är han och flera av hans kollegor
övertygade om, och då gäller det att vara
uppdaterad.
– PrEP skulle säkert fungera jättebra
för vissa personer som har ett stort risktagande och har svårt att få det här med
kondom att fungera. Men i så fall som en
del av en större rådgivningsinsats om hur
man ska kunna förändra sitt beteende på
lång sikt.
Hittills är det inte många av dem han
har pratat med som visat missnöje över
att det ännu inte går att få Truvada utskrivet som PrEP och Magnus Göransson tror
egentligen inte att efterfrågan kommer
att bli jättestor den dag
det blir tillåtet inom
200 kr
per tablett.
EU. Däremot möter
han och hans kollegor
Utan subvention
kan PrEP bli en
en del patienter som
metod bara för
själva beställer piratdem som har råd.
kopierat Truvada via
internet och använder
som PrEP. I den situationen gäller det att
vara pragmatisk och utan att moralisera
föra en dialog, säger Magnus Göransson.
Till exempel om att det alltid innebär en
risk att beställa piratkopierade läkemedel
på internet, det kan lika gärna vara sockerpiller man får, eller ännu värre något
som är direkt farligt att stoppa i sig.
– Och vi har inga möjligheter här att
ta reda på om det de fått verkligen är rätt
substans. Jag informerar också om att det
här är ett läkemedel som kan ge påverkan
på lever och njurar och som man därför är
noga med att följa upp med prover när det
skrivs ut som hivbehandling. När de äter
det på eget bevåg är det ju ingen som följer upp det, så det är viktigt att de själva
är medvetna om detta och observanta på
hur de mår.
De män som på det här sättet själva
tagit initiativ till att använda PrEP är för
det mesta personer som är medvetna om
Fördelarna är
uppenbara, men det
finns även risker
med PrEP, tycker
STI-rådgivaren
Magnus Göransson
på Venhälsan.
att de har ett stort risktagande med många tillfälliga partners och ofta
oskyddat sex. Andra tar
PrEP under begränsade
perioder, till exempel när de ska resa iväg
på semester och vet med sig att de kommer att ta större risker i miljöer där hiv är
långt vanligare än i Sverige och där färre
har en fungerande medicinering.
Medan fördel arna med metoden
är uppenbara, så finns även risker med
PrEP, poängterar Magnus Göransson.
Det kan till exempel finnas en ökad risk
för resistens mot Truvada och liknande
preparat om man tar läkemedlet som
PrEP och utan att veta om det redan bär
på hivviruset. Resistensen kan göra den
hivbehandling man sedan kommer
att behöva mer komplicerad. En
annan risk är att många som
använder PrEP för att skydda
sig mot hiv kommer att slopa
kondom – något som kommer att innebära en ökad
spridning av andra sexuellt
överförda infektioner:
– Det är viktigt att man
framställer PrEP plus kondom som det bästa alternativet. Jag tror annars att vi
kommer att få se en ökning
av andra könssjukdomar i
Europa.
En annan viktig aspekt av
PrEP är kostnaderna. Läke­
medel som förskrivs i förebyggande syfte ingår inte
i läkemedelsförsäkringen
i Sverige. Truvada kostar
idag cirka 6000 kronor för
30 tabletter, alltså 200 kronor
per tablett. Även om Truvada
i Europa skulle tillåtas för att
ta vid behov före sex, till skillnad från i USA där läkemedlet
förskrivs som en kontinuerlig
förebygg­ande­ behandling,
är det mer än vad många har
råd med. Magnus Göransson
tror inte att chansen är särskilt stor att något undantag
för PrEP kommer att göras i
det svenska­regelverket för
vilka läkemedel som subventioneras:
– Risken är ju att det blir en
klassfråga att ha förmågan att
skydda sig mot hiv på detta
sätt.
Martina Junström
INSIKT
19
Kampen mot hiv
SASA-aktivister
förebygger våld
mot kvinnor
Teater
synliggör
förtry
20
INSIKT
Sasa-aktivisten Esther
Nassanga avbryter
pjäsen och frågar
publiken om de tycker
att kvinnan i pjäsen
har rätt att neka sin
man oskyddat sex.
Andelen kvinnor som
utsatts för fysiskt våld
har minskat med 52
procent i samhällen som
arbetat med Sasa.
ycket
Text
Åsa Secher
foto
Martin Edström
INSIKT
21
Kampen mot hiv
SASA-aktivister förebygger
våld mot kvinnor
Kvinnor som tvingas till oskyddat sex med
sina otrogna män riskerar att smittas med hiv.
Och kvinnor som berättar för sina män att de är
hivpositiva riskerar att utsättas för våld. Så ser
verkligheten ut i Uganda. Genom att förebygga
våld i nära relationer vill organisationen
CEDOVIP också minska spridningen av hiv.
arför har du inte
lämnat mer mat? utbrister en man.
Kvinnan han talar
till håller en tallrik i
handen och tittar skamset ner i marken innan
hon svarar sin man.
– Det här var allt som pengarna du gav
mig räckte till …
Mannen kastar en arg blick på kvinnan
innan han med snabba steg tar sin tillflykt
till en bar. Morgonen därpå raglar han hem
till sin fru, glad och berusad, och kräver att
hon ska ha oskyddat sex med honom. Men
frun, som misstänker att han har haft sex
med någon annan under natten, tvekar.
Hon vill att de ska använda kondom, men
mannen vägrar och tvingar sig på henne
med våld.
Dramat är en teaterföreställning som
spelas upp på en gropig lerväg, ett stenkast
från den hårt trafikerade huvudgatan i området Ndeba i sydvästra Kampala. Pjäsen
är en del av ett mobiliseringsprojekt som
heter Sasa. Tanken är att historien med
mannen som är otrogen mot sin fru, men
ändå kräver att hon ska ha oskyddat sex
med honom, ska få åskådarna att tänka till.
Är det rimligt av honom att kräva det? Har
hon rätt att säga nej?
Plötsligt stannar skådespelarna upp
– som om någon har tryckt på paus. En
kvinna med en megafon kliver fram och
börjar ställa frågor till dem som har samlats runtomkring. Tycker de att kvinnan
har rätt att kräva att de använder
kondom? Diskussionen sätter
igång. Någon tycker att kvinnan gör rätt, någon annan
håller inte med och menar
att kvinnan ska lyda sin
man. Efter några minuters
argumenterande fram och
tillbaka återupptas pjäsen.
22
INSIKT
Enligt FN-organet UNAIDS är hivprevalensen i Uganda den sjätte högsta i världen.
Omkring 1,6 miljoner ugandier lever i dag
med hiv. I en undersökning gjord 2011 i
Kampala uppgav 45 procent av alla kvinnor
mellan 15 och 49 år som någon gång varit
gifta att de hade utsatts för fysiskt och/eller
sexuellt våld av sin partner. Samtidigt visar
studier att våld i nära relationer, oberoende
av andra faktorer, ökar risken för hivöverföring. Ett samband som bottnar i bristen
på jämställdhet. Djupt rotade könsnormer
som säger att mannen är överordnad kvinnan skapar en maktobalans där kvinnan,
framför allt när hon är under hot om våld,
har begränsade möjligheter att till exempel
insistera på kondomanvändning.
k ådespel arna som
uppträder den här fredagseftermiddagen i
Kampala är människor
som bor i området. De
har tränats av organisationen CEDOVIP,
Center for Domestic ­Violence Prevention,
att bli så kallade Sasa-aktivister. Teater­
föreställningen är en av många aktiviteter
som aktivisterna håller i för att få igång
diskussioner om våld i nära relationer,
sex och hivöverföring. Idén bygger på att
aktivisterna söker upp människor där de
är, i stället för att bjuda in dem till olika
­arrangemang. Just den här dagen är scenen
en liten öppen yta på en dammig tvärgata
mellan bil- och däckverkstäder. Men hur
får man människor att engagera
sig för de här frågorna?
– Du säger inte åt dem vad
de ska göra, du hjälper dem
att inse vad problemet är
och att de kan göra något
åt det, säger Tina Musuya
som är vd för CEDOVIP.
Vi träffas på CEDOVIP:s
kontor i centrala Kampala. Väggarna i Tina
Musuyas arbetsrum är täckta av affischer
med anti-våldsbudskap. För att inte skrämma bort folk använder organisationen alltid
ett enkelt språk och allt arbete börjar med
begreppet makt. Vad är makt? Kan makt
vara både positivt och negativt? Hur är
makt fördelat mellan män och kvinnor?
– Maktobalansen mellan män och kvinnor är i allra högsta grad levande i Uganda
i dag. Det finns en uppfattning om att när
en man och en kvinna inleder en relation
ska mannen ha ett maktövertag över kvinnan. Det betyder också att det är mannen
Katamba Wasswa har tidigare arbetat
som scenskådespelare på national­
teatern i Kampala. Nu använder han sin
skådespelarerfarenhet till att väcka
diskussioner om våld i nära relationer.
som fattar beslut gällande sex. Och tyvärr
förväntar sig många att det ska vara på det
sättet. Män uppfostras att tro att de måste
vara i kontroll i alla sammanhang, även när
det kommer till relationer. En del män refererar till sin fru som sin egendom, säger
Tina Musuya.
Att få de män som tänker så att ändra
uppfattning handlar enligt Tina Musuya
om att få dem att relatera till känslan av
maktlöshet. När kände de sig själva maktlösa senast och hur kändes det?
– När de kan relatera till den känslan inser de att det är obehagligt och att de verk-
ligen inte tycker om det. Och så hjälper vi
dem att se att det är så många kvinnor lever,
i en konstant känsla av maktlöshet. När de
gör den kopplingen blir det som ett uppvaknande. Då börjar de se hur mycket det är
som är fel i samhället och vill förändra det.
Och då har du vunnit över dem på din sida,
säger Tina Musuya och skrattar.
Mannen som spelade den omedgörliga,
aggressiva maken i teaterföreställningen
i Ndeba heter Katamba Wasswa. Han har
varit Sasa-aktivist i två år.
– Jag gick med för att jag vill försöka förändra människors liv till det bättre, säger
Katamba Wasswa.
Han tror att hans tuffa barndom, med
flera äldre syskon som behandlade honom
illa, har gjort det lättare för honom att relatera till kvinnors situation.
– Sasa är en möjlighet för mig att lära mig
mer så att jag kan påverka andra i rätt riktning. Till män som kallar sin fru för egendom säger jag ”din partner är en person, en
person som är lika mycket värd som du!”
Framför allt handlar Sasa-aktivismen
om att prata. Att ta varje tillfälle som ges att
­prata om makt och om våld. Vid matbordet, på arbetsplatsen, i taxin. ­
INSIKT
23
Sasa-metodiken
består av fyra steg:
Start, Awareness, Support
och Action. Hur snabbt en grupp
aktivister kan gå vidare till
nästa steg beror på vilka
framsteg de gör i sin hemkommun.
”Du säger inte
åt dem vad de ska
göra, du hjälper
dem att inse vad
problemet är och
att de kan göra
något åt det.”
tina musuya
Tina Musuya intresserade sig för
könsroller redan som liten och undrade
tidigt varför hon var tvungen att göra
hushållssysslor medan hennes bröder
slapp. I dag jobbar hon för att minska
maktobalansen mellan män och
kvinnor i Uganda.
24
INSIKT
Kampen mot hiv
SASA-aktivister förebygger
våld mot kvinnor
Hellre tecknade bilder än långa svåra
texter. Materialet som används inom Sasa
är alltid lättillgängligt och tydligt, för att så
många som möjligt ska kunna ta det till sig.
I början var många i Katamba
Wasswas omgivning skeptiska, men
med tiden har det förändrats. Människorna
som han pratar med i dag är mer mottagliga.
Men det är en stor sak att förändra normer och idéer som människor i hela sitt
liv har tagit för självklara. Går det ens?
En a
­ nnan Sasa-aktivist som vi kan kalla
för Sam, men som egentligen ­heter något
­annat, beskriver hur hans syn på manlighet
har förändrats sedan han blev involverad i
Sasa.
– Jag brukade tänka att det var helt normalt för en man att slå sin fru. Jag trodde att
jag var tvungen att vara väldigt dominant
och högljudd för att bli respekterad som
man. Att det var meningen att jag skulle ha
många partners och att jag hade rätt att använda våld för att bevisa min manlighet.
Han berättar hur han brukade komma
hem sent efter att ha varit ute och druckit,
men inte lät sin fru ifrågasätta hans beteende. Ofta gick mycket av familjens pengar
till alkohol och hans fru och barn fick gå
hungriga. Att förolämpa sin fru inför andra
partners fick honom att känna att han hade
kontroll.
2007 blev han tillfrågad av CEDOVIP
om han ville bli Sasa-aktivist. Till en början
var han skeptisk, han kände sig utpekad,
men med tiden växte intresset.
– Jag tror att jag insåg att det här arbetet
skulle kunna gynna alla i mitt ­samhälle.­­
Mig, min familj, äldre och yngre. Jag
­skulle kunna bidra till att skapa trygga och
­lyckliga­ relationer.
et stora genombrot-
tet för honom själv kom
när han började fundera på hur han själv
skulle må om någon
behandlade honom så
som han behandlade
sin fru.
– Det var vändpunkten för mig. Jag kände
att min frus och mina barns välmående var
helt avhängigt av att jag ändrade på mitt beteende. Nu är jag trogen min fru och vi kommunicerar mycket bättre med varandra.
Att de som involveras i Sasa känner sig
utpekade och ifrågasatta är inget ovanligt
enligt Tina Musuya. Många drabbas av
känslor av skuld och förnekelse – det här
gäller inte oss! Något som oftast förändras
över tid när de förstår att det handlar om att
förbättra deras relationer, inte om att peka
finger.
– Ibland när man pratar om våld mot
kvinnor tänker folk direkt att det handlar
om att arrestera folk. Men det är inte aktivisternas roll, säger Tina Musuya.
– Även om vi säger att vi inte är där för att
arrestera någon, leder det här arbetet till
att människor ser att förövarnas beteende
är oacceptabelt och konfronterar dem. Vi
uppmanar verkligen människor att ställa
förövare till svars, hålla dem ansvariga för
de brott de begår.
Fungerar det då? Kan prat och teater­
föreställningar om makt, våld och sex
motverka våld i nära relationer och därmed
hivöverföring? För att ta reda på det inledde
CEDOVIP för ett antal år sedan ett sam­
arbete med London School of ­Hygiene and
Tropical Medicine. I en studie jämfördes
samhällen som arbetade med Sasa med
samhällen som inte gjorde det. Resultatet
var mycket positivt. Bland annat visade
­studien att andelen kvinnor som hade
­utsatts för fysiskt våld hade minskat med
52 procent i de samhällen som arbetat med
Sasa. En siffra som egentligen inte för­
vånade Tina Musuya, men som ändå var
väldigt glädjande.
– Det handlar om att hela samhället
måste ställa sig bakom anti-våldsbudskapet. Män och kvinnor. Det är nyckeln
till genombrottet för att motverka våldet.
De kommer inte att ignorera det och inte
­acceptera det. Våldet blir allas ensak.
Nyckeln tror Tina Musuya är att låta
människor själva ta kommandot över sin
egen förändring.
– Då vet de hur de ska gå vidare. Du hjälper dem att inse vad de kan göra och att varje­liten sak räknas. Varje samtal spelar roll. l
Fakta:
Aktivisternas insats
helt och hållet volontär
Sasa betyder ”nu” på Kis­wahili­
och bokstäverna står för de fyra
stegen som programmet består av:
start, awareness, support och action.
Metodologin har tagits fram av
organisationen Raising Voices, men
implementeras av CEDOVIP.
I dagsläget har CEDOVIP 500
Sasa-aktivister runtom i Kampala.
Aktivisterna väljs genom en rigorös
urvalsprocess och utbildas sedan av
CEDOVIP:s personal. Aktivisterna får
kontinuerligt stöd och hjälp men
förväntas driva arbetet självständigt
i sina hemkommuner.
Aktivisternas insats är helt och
hållet volontär. CEDOVIP vill inte
att pengar ska vara en drivkraft
och inte heller att tillgången på
pengar ska få styra hur länge
projektet kan pågå.
Sasa-studien genomfördes
mellan 2007 och 2012 då åtta
slumpvis utvalda samhällen
jämfördes med varandra. I fyra av
dem implementerades Sasa.
De första resultaten från studien
finns att läsa i tidskriften BMC
Medicine 2014.
INSIKT
25
Sex för alla
Unga med intellektuella
funktionsnedsättningar
blir sexualupplysare
På kursen används barbiedockor för att deltagarna
ska kunna visa hur de
menar i diskussioner om
bland annat olika sexuella
identiteter och olika sätt
att praktisera sex.
26
INSIKT
Hur blir man
kär? Och
hur känns
egentligen sex?
Text
Agneta Larsson
Foto
Tommy Persson
Personer med intellektuell funktionsnedsättning
har ofta för lite kunskap om sex och relationer
och riskerar att mötas av fördomar. I projektet
”Sex för alla” får deltagarna lära sig mer om
sina kroppar och känslor och utbildas själva
till sexualupplysare.
vå Barbiedockor
och två Ken ligger avklädda i en hög på bordet. Daniel tar en kille
och en tjej och låtsas
att de kysser varandra.
Paret står och väntar på
bussen och ska gå hem tillsammans, förklarar han.
– Vad ska de göra sen? undrar en av deltagarna.
– Jag vet inte … svarar Daniel lite genererat.
– Blev det lite skämmigt nu, undrar någon och så fnissar alla tillsammans.
Men samtalet tar snabbt fart igen, hela
tiden med dockorna till hjälp. Ken kan ju
faktiskt ha sex med en annan kille istället
och Barbie med en tjej. Deltagarna fortsätter att prata om olika ställningar och om
onani, öppet och med mycket skratt.
Det är torsdagskväll i Malmö och de 20
personer som går kursen ”Sex för alla” för
att bli informatörer i sex och samlevnad
sitter i grupper och diskuterar. Några av
deltagarna är medlemmar i Grunden, en
förening för personer med intellektuell
funktionsnedsättning. Med på kursen är
även personer utan funktionsnedsättning,
som är medlemmar i RFSU Malmö.
I fikapausen träffar vi en av kursens projektledare Cintia Rosberg, som även är ordförande i Grunden. Hon berättar att informatörer från RFSU tidigare har varit och
pratat sex och samlevnad med medlemmar
i Grunden och att det ledde till att man tillsammans skapade projektet ”Sex för alla”.
Varje kursdeltagare är med och påverkar
innehållet och väljer de ämnen man tycker
är viktiga att ta upp.
När kursen är slut är tanken att de utbildade sexualupplysarna som själva lever
med en funktionsnedsättning ska informera andra i samma situation. De kommer att
gå ut tillsammans med informatörer från
RSFU som också har gått kursen och prata
på boenden och i dagliga verksamheter.
– De flesta behöver lära sig mer om sex
och framförallt om relationer, säger Cintia
Rosberg. Många har frågor om hur det är att
vara kär, hur man blir ihop och hur man gör
slut. Om det kommer någon som själv har
en intellektuell funktionsnedsättning och
berättar så är det lättare att hänga med.
Roland Nilsson, som är Grundens kassör,
tror också att de flesta vågar prata mer
öppet med informatörer som är i
samma situation. Sexualupplys­aren
INSIKT
27
Sex för alla
Unga med intellektuella funktions­
nedsättningar blir sexualupplysare
blir då mer som en kompis som man
kan anförtro sig åt, menar han. Både
Roland och Cintia tycker att samarbetet i
projektet fungerar bra och att båda föreningarna kan påverka kursens innehåll lika
mycket.
– Allt är på lika villkor och det är ju det
som är vitsen, annars kunde ju RFSU själva
ha gått ut och informerat utan oss, betonar
Roland Nilsson.
unt omkring oss fortsätter diskussionerna i
grupperna. Daniel från
föreningen Grunden
berättar om sitt LSS-boende, en bostad som är
anpassad för personer
med intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar. Han förklarar att hans kontaktperson har sagt att det vore bäst om han
blev tillsammans med någon som också bor
på ett liknande boende.
– Men jag vill ju helst träffa en tjej på
stan, säger han och frågar vad Eva vid bordet bredvid tycker.
Eva, som också är medlem i Grunden,
bekräftar att kontaktpersonen på hennes
LSS-boende har samma inställning.
– Men varför kan inte en person med
handikapp vara ihop med en person utan
handikapp? undrar hon. Då kan de ju hjälpa
varandra.
I Evas grupp förbereder man en lektion
om kärlek, känslor och relationer. Hur vet
man att man är kär, och tänk om man blir
förälskad i sin kurator eller någon anställd
på sitt boende? John från Grunden vill ta
upp det han kallar ”villa, volvo, vovve-samtalet” på lektionen. Det är viktigt, tycker
han, att informera om vad som händer om
man vill gifta sig och skaffa barn.
– I vår grupp har vi pratat lite om vilka relationer man kan ha och vilka förväntningar man har på sig när man varit ihop ett tag,
säger Johanna Karlsson som är medlem i
RFSU och utbildad sexolog. Jag tror också
att det är bra att informera om att det finns
möjligheter att skaffa barn men att det inte
alltid är säkert att man kan.
va , som är 27, förklarar att hon går kursen
för att hon fick för lite
sex- och samlevnadsundervisning i skolan.
Hon har själv letat efter
information om relationer och sex på nätet och hon har också
besökt en ungdomsmottagning. Nu har hon
pojkvän men paret bor på olika LSS-boenden i Malmö.
– Det är viktigt att få veta mer om relatio28
INSIKT
ner även om man inte har ett förhållande
för då kan man förbereda sig på hur man
har sex. När vi kommer ut och berättar på
olika boenden kan de vi träffar relatera mer
till oss än till en person som inte har ett
handikapp. Jag tror att de har samma tankar som vi själva har haft. Och sen kanske
de ser upp till oss, säger hon och ler.
Vid ett av borden sitter Lina Sandahl och
Sofia Olofsson som båda deltar i kursen vid
sidan av sina studier i Socialpedagogiskt
arbete inom funktionshinderområdet på
Malmö högskola.
– Det finns så många tabun när det gäller
sexualitet och personer med intellektuella
funktionshinder, därför har mitt intresse
vuxit för att arbeta med de här frågorna,
säger Lina Sandahl.
– Dessutom känns det unikt att kunna
samarbeta så här tillsammans med medlemmarna i Grunden, lägger till Sofia
Olofsson till.
eck y Nelson, en av
projektledarna från
RFSU, står i köket och
brygger kaffe till fikapausen. Hon har tidigare pratat om sex och
samlevnad på LSS-boenden och i dagliga verksamheter men då
var det en variant av RFSU:s skolinformation.
– Nu utgår vi istället från Grundens idéer
och teman som medlemmarna där tycker
är viktiga att prata om. De är hela tiden
med i processen och det här är det mest givande och samtidigt mest utmanande projekt jag varit med i, säger hon entusiastiskt.
Ibland vill vi gå fortare fram men då måste
vi ha tålamod och tänka om.
Hon betonar att arbetet i ”Sex för alla” är
normkritiskt, vilket exempelvis kan betyda
att människor med olika åldrar, hudfärg
och funktionsnedsättningar syns på de
bilder som används. På kursen diskuterar
deltagarna bland annat olika sexuella identiteter och olika sätt att praktisera sex.
När hon och andra informatörer från
RFSU har besökt LSS-boenden har de
märkt att de boende där antingen fått
­väldigt lite eller ingen information alls om
sex och samlevnad. Personer med funktionsnedsättningar kan ofta ha problem
med att själva leta upp information, många
har exempelvis svårt att läsa stora textmängder på nätet.
Becky Nelson tror att flera anställda på
LSS-­boenden skulle vilja informera mer
om sex men är osäkra på hur de ska hantera
frågan.
– Ofta är det bara en jättestor tystnad.
Och om man pratar om sex är det tyvärr
”Allt är på lika
villkor och det
är ju det som
är vitsen.”
roland nilsson
ofta med fokus på problem. Vi hoppas att vi
kan ge en mer positiv syn på ämnet, för det
saknas.
I FN:s konvention om rättigheter för
­personer med funktionsnedsättning slås
fast att även personer med intellektuella
funktionsnedsättningar har rätt till ett
fungerande sexliv.
Men när de personer som Becky och
hennes kolleger träffar bidrar med berättelser ur sina egna liv ger de en bild av vilka
fördomar och begränsningar de möts av.
Becky tar upp ett exempel med en tjej på ett
LSS-boende som vill bjuda in sin pojkvän
på rummet.
– Personalen sa att de inte fick låsa dörren om sig av säkerhetsskäl – men det är
förstås också en begränsning och ett sätt
att försöka ta kontroll över situationen.
Människors privatliv och integritet måste
respekteras och det här är exempel som vi
kan ta upp i undervisningen.
Andra teman som ska tas upp på kursen
är giftermål och föräldraskap, frågor som
kan vara tabubelagda. Personer med funktionsnedsättningar har rätt att ingå i samboskap, gifta sig och bilda familj men det är
inte alltid möjligt för alla på grund av funktionsnedsättningens grad.
i projektet är alla överens om att det
blir en mer jämställd nivå på sexualundervisningen om en del av informatörerna
själva lever med en funktionsnedsättning.
De som lyssnar har någon att identifiera sig
med och det kan bidra till mer öppna samtal.
Grundens informatörer kommer också
att informera personal på LSS-boenden och
i daglig verksamhet. Becky hoppas att det
nya sättet att arbeta kan förskjuta makt­
perspektivet.
– Personalen brukar ju ha makten, nu
är det personer med funktionshinder som
informerar de anställda istället. Det kan
­skapa­en bättre dialog, tror Becky Nelson.
Hon betonar dock att personalen på ­olika
LSS-boenden hon har haft kontakt med är
mycket positiva till idén.
– Det finns ett sug efter detta, säger hon.
Vi får samtal hela tiden från personer som
vill att vi kommer och informerar. Och det
finns också ett sug hos våra informatörer,
nu vill de ut och jobba. l
Fotnot: Några av intervjupersonerna vill
­enbart uppge sina förnamn.
John Kristiansson (t h) bor på
ett LSS-boende i Malmö och går
kursen ”Sex för alla” för att få
mer kunskaper om sex och
relationer. Lina Sandahl (t v) deltar
i kursen vid sidan av sina studier
i Socialpedagogiskt arbete.
foto: istock
En gång i veckan samlas deltagarna
på kursen ”Sex för alla” i Malmö
för att utbilda sig till informatörer.
Projektet är ett samarbete mellan
föreningen Grunden och RFSU.
Roland Nilsson, Grundens
kassör, och Cintia Rosberg,
föreningens ordförande, ser
fram emot att gå ut
och informera om sex
och samlevnad.
INSIKT
29
Sex för alla
sex och samlevnad
i särskolan
”Det är en
hälsofråga
att ha tillträde
till sin egen
kropp.”
Det leder till att
man mest pratar om
biologi och riskpreJack Lukkerz
vention och mindre
om känslor, relationer och sökandet efter
kärlek och närhet. Jack Lukkerz betonar
också att personalen oftast har fokus på en
sexualitet som bygger på tvåsamhet och att
man ska ha en partner.
– Men verkligheten ser inte alltid ut så för
unga med intellektuella funktionsnedsättningar. Många lever trots allt i begränsade
nätverk och då är det bättre att lyfta fram
mer av det som faktiskt är tillgängligt och
till exempel prata mer om onani och njutning, säger Jack Lukkerz.
”Prata även om
onani och njutning”
Personal på särskolor och vuxenhabilitering tycker
det är viktigt att arbeta med sexualundervisning
men är osäkra på hur de ska närma sig ämnet. Ofta
framställs sexualitet som något riskfyllt istället för
positivt. Det visar Jack Lukkerz i sin licentiatavhandling
”En tom arena”.
I studien undersöker han vilka attityder personalen har till ­­­­
sex- och samlevnadsundervisning för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Trots att ungdomarna ofta
har en skyddad tillvaro är många nyfikna på sex och relationer.
– Men personalen kopplar ofta ihop sex med problem och
risker, något farligt som sker ute i vida världen. De varnar för
omgivningen och säger: ”Håll dig till den egna gruppen för då
kan ingenting hända.”, berättar Jack Lukkerz, som är utbildningsledare på Enheten för folkhälsa och social hållbarhet,
­Region Skåne.
Han medger att det är en balansgång mellan att prata
­positivt om sex och ta hänsyn till de risker som finns. Forskning
visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar är
en utsatt grupp där sexuella övergrepp är överrepresenterade.
Det största problemet enligt Jack Lukkerz är att de unga själva
måste ta ansvar för att försöka undvika riskerna trots att många
har svårt för att läsa av sin omgivning.
I sin avhandling visar Jack Lukkerz också att personalen
inom särskolan ofta är motiverade att arbeta med sex- och
samlevnadsundervisning men samtidigt är osäkra på ämnet.
30
INSIKT
Ansvaret ligger
på skolans rektor
Sex- och samlevnads­
undervisning inom sär­
skolan är obligatorisk
och i höstas kom Skol­
verket med en ny hand­
ledning, ”Sex och sam­
levnad för särskolan”.
Ansvaret ligger på skolans
rektor som måste besluta
om hur mycket tid och
resurser som ska avsättas
till sexualundervisning.
I vuxenhabiliteringens
verksamhet är undervisning i sex och samlevnad
däremot inte obligatorisk.
Utmaningen, menar han, är att lärare
och annan personal måste våga vara kritiska
mot rådande normer. Samtidigt strävar personer med funktionsnedsättningar själva
ofta efter majoritetssamhällets normer och
pratar gärna om giftermål och föräldraskap.
– Man vill vara som alla andra helt enkelt, konstaterar han. Det är klart att man
inte ska ifrågasätta viljan att få barn men
för många blir det inte aktuellt. En del unga
kommer heller inte att ha samlag och då
måste man vidga synen på sexualitet – inte
bara tänka tvåsamhet och sexuella praktiker.
I studien blir det också tydligt att personalen behandlar unga kvinnors och mäns
sexualitet olika. Flickorna uppfattas som
svagare och görs till offer medan pojkar mer
beskrivs som självständiga individer. Det
framkommer också att hbtq-personer länge
varit en osynlig grupp inom särskolan.
– Flera informanter berättar att de har
hbtq-personer inom sina verksamheter och
beskriver dem som en utsatt och svag grupp
som man vill stötta. Men de anställda står
ofta handfallna inför den här gruppen och
för många är det en helt ny fråga.
Om personalen ska kunna känna sig
säkrare när de undervisar i sex och samlevnad och våga gå utanför heteronormen
behövs mer stöd och handledning, menar
Jack Lukkerz. När personalen får utbildning i sex och samlevnad är det också
viktigt att implementera och följa upp kunskaperna i hela personalgruppen. Alla ska
kunna hitta sin nivå och känna sig trygga i
att arbeta med frågan utifrån sina egna förutsättningar.
– Mitt budskap är att all personal inte behöver kunna allt – men man ska ha en verktygslåda att plocka ur efter behov. Jag tror
också att alla kan prata om relationer och
kärlek i vardagen utan att ha specialkompetens. Agneta Larsson
Sex för alla
Kultur
Modell för sexoch samlevnadsarbete
Böcker,
rapporter,
film MED MERA
Börja med att skapa
ett öppet klimat
Tillåtelse
att tala om
sexualitet
1
Den första nivån
handlar om att
skapa ett öppet klimat för att kunna
tala om sexualitet
och besvara frågor
från brukaren, det vill
säga personen med
funktionsnedsättning. För denna nivå
krävs ingen sexologisk kompetens. Det
kan handla om att i
arbetsgruppen lyfta
frågor om sexualitet
på ett respektfullt
sätt och diskussionerna bör också utgå
från ett normkritiskt
perspektiv.
Begränsad
information
om sexualitet
2
Den här nivån
handlar om att ge
generell information
om kroppen, känslor, partners, sex,
gränssättning eller
om hur man gör för
att skydda sig mot
sexuellt överförda
infektioner. Det kan
exempelvis finnas
tillgång till information om sexualitet i
form av broschyrer,
bilder eller litteratur.
Medarbetaren ska
också veta vart man
kan hänvisa brukaren vid frågor.
Specifika råd
3
Specifika råd
innebär övergripande att ge förslag
och stöd med fokus
på lösningar kopplat till den enskildes
behov, önskemål
och förutsättningar. Det krävs att man
har en sexologisk
utbildning, därför
bör du som personal
ta hjälp av en yrkes­
person med sådan
kompetens. Personalen ska stötta brukaren i att få hjälp av
rätt instans eller ta
hjälp av sexologisk
handledning.
1 Permission
P
LI
2 Limited
information
ss
3 Specific
suggestions
it
4 Intensive
Therapy
Terapi
4
Stöd på den här
nivån består av
enskilda samtal ­eller
gruppsamtal med
­terapeutisk inriktning.
För detta behövs en
terapeutisk utbildning. Som personal
bör du hjälpa brukaren
att få ett sådant stöd
om det behövs.
Exempel på fråge­
ställningar för att
hålla dialogen kring
sexualitet levande
i personalgruppen
Verksamhet
Hur lyfter vi frågor
kring sexualitet i vår
verksamhet?
Var kan vi söka
kunskap och hjälp?
Ge exempel på
­frågor kring sexualitet
som hör hemma i vår
verksamhet och frågor
som inte gör det.
Brukare
Hur involverar vi
brukarna i arbetet
kring sexualitet?
Hur säkrar vi den
enskildes integritet
när vi pratar om frågor som rör brukarens
sexualitet?
Medarbetare
Vad ska alla medarbetare veta och kunna? Hur säkrar vi att de
har denna kompetens?
Hur hanterar vi som
medarbetare situationer då vi får frågor kring
vår egen sexualitet?
Fotnot: Vägledningen med namnet
­”Fråga, lyssna, var
­intresserad!” har
tagits fram av Mimmi
Olsson som är projektledare på Sexuell
hälsa i Malmö stad.
foto: istock
Även personal som inte har en
utbildning i sexologi kan ge rådgivning
om sex och samlevnad till personer på
LSS-­boenden och daglig verksamhet.
En metod att utgå ifrån är den så
kallade PLISSIT-modellen. Den ingår
i en ny vägledning om sexualitet,
känslor och bemötande för personer
som arbetar i en LSS-verksamhet.
Inspirerande
om tjejers kåthet
Bok ”Trots att det råkar falla sig så att alla som jag har ­legat
med också har haft sex med mig, så har vi alltid bemötts
­olika. Det är knäppt det där, att killar tillåts säga att jag är dum
i huvudet för att jag har knullat med dem, att det är i ­mötet
med varandra som jag blir slampig. Själv skulle jag aldrig
­undervärdera mig själv på det sättet, utan ser alla som har
legat med mig som vinnare.”
Detta utdrag ur Elinas text, den första av 40 unga tjejers berättelser i Sexjournalen, fångar på ett fyndigt sätt
den dubbel­moral som ofta drabbar tjejers sexualitet. Och
­horrykten är inte det enda tjejer riskerar när de vill leva ut
sin lust och kåthet. I manifestet som inleder boken skriver r­ edaktörerna Karolina Hansson och Elina Pahnke om
stränga kropps­ideal och objektifiering och om den dominerande diskursen där ”det sexuella” för
tjejer beskrivs som en värld fylld av hot;
våldtäkter, utsatthet, könssjukdomar och
oönskade graviditeter. När de bad tjejer
skriva om sin sexualitet sökte redaktörerna berättelser om lust och kåthet och om
det utforskande och normtrotsande som
trots allt pågår, fast ofta i skymundan.
Sexjournalen
I Sexjournalen kan en läsa om tjejer
Redaktörer:
som har sex första, eller hundrade, gångKarolina Hansson
en; som har sex med sig själva, med killar
och Elina Pahnke
eller tjejer eller både och; tjejer som förför
Förlag: Leopard
och blir förförda, som blir besvikna eller
förlag, 2015
får precis det de vill ha, som drömmer
heta drömmar eller lever ut dem i verkligheten. Men mest av
allt handlar dessa texter om att upptäcka, och utveckla, sin
egen sexualitet. Som Jessica skriver efter ett njutningsfullt
sexuellt möte: ”Om jag inte hade vetat bättre hade jag trott att
jag blivit kär. Men så var inte fallet. Jag hade blivit kåt.”
Det är svårt att veta om tjejerna i boken och deras erfarenheter är representativa för unga tjejer i allmänhet. Flertalet
framstår som resursstarka och reflekterande. Hur som helst
är detta läsvärda berättelser för, framför allt, unga tjejer, att
känna igen sig i eller inspireras av.
Hanna Ådin
INSIKT
31
Posttidning b
Lafa
Box 175 33
118 91 Stockholm
Anmäl ändrad adress!
Vi välkomnar
särskilt dig som
möter nyanlända
flyktingar,
­e nsam­kommande
flykting­ungdomar
och personer
med utländsk
bakgrund.
Gå på kurs
hos Lafa
Fråga chans – sex och samlevnad
för 10–13-åringar
För dig som arbetar professionellt eller ideellt med barn
och ungdomar i åldern 10–13 år, till exempel som lärare,
elev­hälsopersonal, fritidspersonal, i invandrarföreningen,
som boendepersonal eller på en ungdomsmottagning
i Stockholms län och Region Gotland.
När?
30 september–1 oktober
kl 9–16. Kursen innehåller
­teoretiska ­föreläsningar,
praktiska och ­pedagogiska
metoder och f­ ördjupad kunskap
i sex- och samlevnadsarbetet.
INNEHÅLL:
l Hur kan man arbeta med
sex och samlevnad bland
10–13-åringar?
l Hur ser sexualiteten ut
och ­vilka uttryck tar den sig
i den här åldersgruppen?
l Vad är det som skiljer
”mellanstadiebarn” från
tonåringar?
l Vilka frågor har barnen?
l Hur påverkar den fysiska
utvecklingen och kropps­
uppfattningen självkänslan?
l Vad är det som händer
i glappet mellan den fysiska
och sociala mognaden?
l Hur kan vi planera och
organisera undervisningen?
KOSTNAD:
Fakta och perspektiv
på ungdom, sexualitet
och hiv/aids
Ingen kursavgift
i Stockholms län
och Region Gotland.
ANMÄLAN
Anmäl dig på
www.lafa.nu.
Kursen riktar sig till dig i Stockholms län och
Region Gotland som arbetar med och/eller är intresserad
av sex- och samlevnadsfrågor. Du arbetar ­professionellt
eller ideellt med ungdomar, kanske i skolan, på fritids­
gården, som boende­personal, i invandrarföreningen eller
på en ungdomsmottagning.
När?
l Ung och HBT
18–19 november kl 8.30–16.30.
Kursen är två heldagar
i föreläsningsform.
l Aspekter på unga mäns
sexualitet
l Normkritisk pedagogik
INNEHÅLL:
l Att prata sex med ungdomar
l Att arbeta förebyggande
med annan kulturell/etnisk bakmed hälsofrågor
grund än din egen
l Sexualitet i tonåren med
l Oönskade graviditeter
särskilt fokus på unga tjejer
l Unga, sex och internet
l Sexuellt överförda infektioner l Hiv och aids
Thérèse Juvall, tel 08-737 35 49, [email protected], Mimmi Andersson, tel 08-737 35 36, [email protected]
Mycket mer om sex och samlevnad finns på Lafas sajter: l www.lafa.nu l www.frågachans.nu l www.säkraresex.se
FOTO: istock
vill du veta mer?