Ladda ner Insikt nr 2 som Pdf
#2 2015 Sajt för pirriga frågor frågachans.nu Nylansering med uppdaterade texter, fler filmer och fina illustrationer Reproduktiv hälsa Gratis preventivmetoder gav färre aborter PrEP Tabletter före sex ger skydd mot hiv Sex för alla Unga med intellektuell funktionsnedsättning blir sexualupplysare Insikt har låtit sex 10–13-åringar kommentera sajten. Välkommen insikt nr 2 2015 Hej medarbetare i detta nummer! Anna Lundin är art director på den Stockholmsbaserade byrån Content Innovation och från och med detta nummer Insikts nya formgivare. Anna kommer från Västerbotten men bor sedan flera år tillbaka i Bagarmossen. Innehåll Få tror att de kan få klamydia 4 Resultat från nya Ungdomsbarometern. 5 Hivtest välkommet inslag på gayklubb Carolina Orre, RFSL, om projektet Testpoint. 6 Sajt för pirriga frågor Unga tycker till om nya frågachans.nu. 9 ”Barn har rätt att själva få kunskap” Webbredaktör Thérèse Juvall om nylanseringen. 10 Gratis preventiv- Teater synliggör förtryck av kvinnor och förebygger hiv Reportage från Uganda, sidan 20 16 Tabletter före sex kan skydda medel gav färre aborter risktagare mot hiv Norrbotten satsar på kvinnors hälsa. Lovande resultat från PrEP-studie. 14 Det handlar om jämlikhet 19 Priset kan göra PrEP till en klassfråga 30 ”Prata även om onani och njutning” När ska pojkar få gratis vaccin mot HPV-virus? Löper risk att få cancer. Intervju med STI- rådgivaren Magnus Göransson, Venhälsan. Forskaren Jack Lukkerz om sex- och samlevnadsundervisningen i särskolan. Insikt ges ut av Lafa – e nheten för sexualitet och hälsa, ett metod- och kunskapscentrum inom Stockholms läns landsting som arbetar för att förebygga hiv, sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter. Läs mer om oss på www.lafa.nu Insikt görs med ekonomiskt stöd från statsanslaget Insatser mot hiv, aids och andra smittsamma sjukdomar,som fördelas av Folkhälsomyndigheten för att nå målen i den Nationella strategin mot hiv/aids och vissa a ndra smittsamma sjukdomar (Prop. 2005/06:60). Insikt är kostnadsfri och kommer ut 4 gånger/år. Postadress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2 Telefon: 08–123 139 30 Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman Redaktionskommitté: Lotta Hasselberg, Elin Jacobsson, M artina Junström, Thérèse Juvall, Lis-Marie Kanon, Gunilla Neves Ekman, Hanna Ådin Layout: Content Innovation, www.ci.se Omslag: Ulrica Zwenger Prenumeration och adressändring: [email protected] Tryck: Sjuhäradsbygdens tryckeri, Borås ISSN 1104-0912 INSIKT egentligen sex? Unga med intellektuell funktionsnedsättning blir sexualupplysare. Om insikt 2 26 Hur känns insikts redaktörer Hanna Ådin Martina Junström [email protected] [email protected] 08-123 139 38 08-123 132 45 Anna TrenningHimmelsbach är frilansjournalist från Göteborg, bosatt i Frankrike. I detta nummer av Insikt skriver hon om en fransk studie på PrEP – hivmedicin i förebyggande syfte. Agneta Borgström är frilansjournalist, bosatt på Österlen, som skriver brett om samhällsfrågor och sociala frågor, gärna om bistånd. Läs Agnetas artikel om hur en satsning på gratis preventiv metoder och råd givning har minskat antalet aborter i Norrbotten. ledare Gunilla Neves Ekman Välkommen till ”nya” Insikt Som du ser har Insikt fått ett nytt utseende. I förändringsprocessen har vi tagit tillvara feedback vi fick från er som svarade på vår läsarundersökning för en tid sedan, med förslag på bland annat tydligare vinjetter, att göra tidningen mer lättöverskådlig och ha med presentation av skribenter och fotografer. Vi är stolta och glada över att så många av våra läsare tycker att tidningen är en hjälp i arbetet inom yrkesområden kopplade till sexualitet och hälsa. Vi hoppas förstås att du som läser den ska tycka om den nya layouten. Hör gärna av dig till Insikts redaktörer Martina Junström och Hanna Ådin med kommentarer eller om du har förslag på hur vi kan göra Insikt ännu bättre. I det här numret är vi även glada över att kunna presentera en ny version av frågachans.nu, webbplatsen för unga mellan 10 och 13 år, som under ledning av webbredaktör Thérèse Juvall har utvecklats och anpassats för att också vara tillgänglig i smarta mobiler och surfplattor. Ett annat viktigt utvecklingsarbete som pågår på Lafa just nu är framtagningen av en utbildning för hbtq-diplomering av vårdgivare. Projektledare Nationella hivinsatsens syfte: Maria Ahlsdotters utbildningspaket Att få stopp på utgår från Stockholms läns landstings stigmatisering och hbt-policy och är anpassat för verkdiskriminering. samheter inom hälso- och sjukvården. Utbildningen omfattar totalt tre halvdagar och kommer i en första fas att erbjudas primärvården och verksamheter inom öppenpsykiatrin. I höst kommer hälso- och sjukvården att vara först ut som mottagare för en nationell kunskapshöjande insats kring hiv som Folkohälsomyndigheten genomför. Syftet är att öka kunskapen om situationen för dem som bär på hiv och effekterna av den behandling av hiv som finns i dag. Senare i höst genomförs en nationell informationsinsats riktad till allmänheten. I Stockholm kommer vi också att uppmärksamma World Aids Day 1 december med ett event på Stockholms central. Män som har sex med män är en grupp som är särskilt viktig att nå med erbjudande om testning. Under sommarens Pridefestival kommer det därför som tidigare att finnas möjlighet till testning i Pride Park. Bakom testningskampanjen ”Been there? Done that?” under Stockholm Pride står StopHiv- gruppen där landstinget och frivilligorganisationerna samverkar. Trevlig sommar! GUNILLA NEVES EKMAN chef på Lafa [email protected] Nyanlända thailändskor ny målgrupp för hivprevention. på gång på lafa Marta Hansson Bocangel, Lafa, föreläser för boendepersonal. Utbildning för boendepersonal Kurs I höst bjuder Lafa in personal på boenden för ensamkommande flyktingungdomar till en utbildning med fokus på hiv/STI-prevention och sexuell hälsa. Cirka 100 personer som arbetar på vårdbolaget Vårljus boenden kommer att delta i en 1,5-dagskurs i föreläsningsform i slutet av augusti. En månad senare följs kursen upp med p rocessinriktade möten i smågrupper, då deltagarna får möjlighet att diskutera verkliga situationer på boendena som berör sexualitet och hälsa. Efter denna utbildningsinsats planerar Lafa att bjuda in personal från andra vårdbolag till utbildningen. Aktuell kunskap om hiv Seminarium Under perioden september- december kommer Lafa tillsammans med Smittskydd Stockholm att bjuda in till tio frukostseminarier för att sprida aktuell kunskap om hiv och hivbehandling. Seminarierna vänder sig till personal inom primärvården och är den första delen av en nationell informa- Vårdpersonal bjuds in till frukostseminarier om hiv. tionsinsats som Folkhälso myndigheten genomför med syfte att motverka diskriminering och stigmatisering av personer som lever med hiv. Mer information om frukostseminarierna kommer att gå till verksamhetschefer och smittskyddsansvariga och kommer även att finnas på www.vårdgivarguiden.se Grundkurs i sex och samlevnad Kurs Arbetar du med sex- och samlevnadsfrågor till exempel i skolan, på ett boende eller i en förening? Då är du välkommen att söka tvådagarskursen Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids. Tid: 18–19 november klockan 8.30–16.30. Anmälan och mer information: www.lafa.nu Ny rapport! Forskning Rapporten ”Vad påverkar nyanlända thailändska kvinnors vård sökningsbeteende?” finns nu att beställa via [email protected] och/ eller laddas ner från www.lafa.nu. Författarna heter Eva Åkerman och Elin Larsson. INSIKT 3 Ungdomsbarometern Ny statistik kring ungas sexualitet Få tror att de kan få klamydia cent av tjejerna i 20–24-årsåldern uppger att de inte vet det. Här har bland annat lärare en viktig uppgift när det gäller att informera. Särskilt killar i 15–19-årsSkolans roll åldern förlitar sig på att Nästan var tredje få information om prekille i åldern 15–19 ventivmedel och sexuellt år anser att de får bäst information överförda infektioner i från skolan. Lika skolan; var tredje angav många tycker att skolan som bästa inforinternet är bästa informationskällan. mationskällan. Samtidigt finns stort utrymme för förbättringar av sex- och samlevnadsundervisningen, som bara en av fem tycker är bra eller mycket bra. bisexuellaeller uppger att de är osäkra på sin sexuella läggning. På frågan om hur de bedömer risken att smittas med klamydia är det betydligt fler än för några år sedan som svarar ”ingenrisk”. Kanske är det därför som var fjärde kille uppger att de inte skulle avstå från sex om kondom saknades. Eller så värderar man sexupplevelsen så pass högt att man är man beredd att ”ta” en klamydiainfektion. Vet man då vart man kan vända sig för att testa sig om har haft oskyddat sex, så att man kan få behandling om man har blivit smittad? 18 procent av killarna och 12 pro- Drygt 3 000 personer i åldrarna 15–24 år besvarade en enkät från Folkhälsomyndig heten i höstas. Nu finns deras svar i rapport en ”Ungdomar och sexualitet 2014/2015”. Där kan man bland annat läsa att unga tjejer är mer nöjda med sitt sexliv än unga killar och att g enomsnittsåldern för första samlaget liksom tidigare är 16,5 år. 14 procent av ungdomarna identifierar sig som homosexuella, bedömd risk att smittas av klamydia 48 Fråga: Hur stor bedömer du risken vara för dig att smittas med klamydia? 46 46 46 Tjejer är minst oroliga Något fler tjejer än killar bedömer att de inte löper någon risk att smittas av klamydia. Äldre killar upplever högst risk. 42 35 32 30 31 28 17 14 14 14 15 3 3 2 4 3 Ingen risk procent av tjejerna i åldern 20–24 år vet inte vart de kan gå för att testa sig för könssjukdomar. liten risk Tjej 15–19 år Tjej 20–24 år Kille 15–19 år samlag utan kondom Killar framstår som betydligt mer riskbenägna än tjejer och det är knappt en fjärdedel som skulle avstå från sex om kondom saknades. 22 20 17 13 7 7 3 3 Tjej 15–19 år INSIKT 4 4 osäker /vet inte Viktad total 2014 94 88 87 25 82 87 27 22 21 16 Något fler tjejer än killar vet vart de ska vända sig. Flest okunniga finns i gruppen 20–24 år, kanske för att man slutat gå till ungdomsmottagningen och inte känner till andra testställen. 5 ja, absolut 4 14 22 1 mycket stor risk Kille 20–24 år 30 19 1 0 Inte självklart 37 30 27 27 27 1 Fråga: Vet du vart du ska vända dig för att testa dig? 35 23 1 3 KUNSKAP OM VAR MAN KAN TESTA SIG Fråga: Om det saknas kondom, utsätter du dig hellre för risken att få en sexuellt överförd infektion än avstår från sex? Tycker att sex är värt risken stor risk medelmåttig risk 7 6 12 13 18 13 6 ja, troligtvis Tjej 20–24 år osäker /vet inte Kille 15–19 år nej, troligtvis inte Kille 20–24 år nej, absolut inte Viktad total 2014 ja nej Tjej 15–19 år Kille 15–19 år Tjej 20–24 år Kille 20–24 år Viktad total 2014 Insikt frågar Carolina Orre, chef för Hiv och hälsa på RFSL och projektledare för nystartade hivtestverksamheten Testpoint Foto: Nicklas Dennermalm Hivtest välkommet inslag på gayklubb Hur skulle du beskriva Testpoint? – Vi erbjuder hivtest med snabbsvar till män som har sex med män, transpersoner och hbtq-personer som nyligen flyttat till Sverige. Testningen sker på gayklubben Candy, videoklubben Basement och i RFSL:s lokaler. – Syftet är att uppmuntra personer i målgrupperna att hivtesta sig regelbundet och förstås att hitta personer som har fått hiv. Dessutom vill vi avdramatisera hivtestning, genom att testa på Candy visar vi att det här är ingen stor grej, det är något man till och med kan göra en fredagkväll på en klubb. Vilka reaktioner har ni fått hittills? – Folk är väldigt glada och positiva, ”vad bra det här är” säger de. Första gången på Candy gick vi fram och frågade folk om de ville göra ett hivtest och många sa ja. Det var lite nervöst för vi visste inte hur det skulle tas emot. Vad tycker man är fördelarna med att hivtesta sig utanför hälso- och sjukvården? – Många uppskattar att få provsvaret direkt, det kan man få även på vissa mottagningar men inte på många. Sedan är det att slippa boka tid för test – att det är drop in - och att kunna testa sig på andra tider än kontorstid. Det är väldigt svårt i Stockholm, till och med MSM-mottagningen Venhälsan stänger kl 18. Det handlar också om att kunna vara anonym, oavsett provsvar. – Vi erbjuder så kallat assisterat självtest, vilket innebär att det är personen som gör testet som har det fulla ansvaret och lyder under smittskyddslagen. Vi som testar är inte sjukvårdsutbildade och har ingen skyldighet att anmäla. Däremot har vi såklart ingångar till vården och stöttar och hjälper personen att ta kontakt så fort det bara går och följer med dit om personen vill. Men vi kommer inte att tvinga någon att avslöja sin identitet. ”Vi vill avdramatisera hivtestning.” carolina orre Vilket stöd får man om testet visar att man har hiv? – Vi frågar alltid innan vi tar testet ”om du testar positivt idag, vad händer då?” Om man har någon att få stöd av i så fall. Vi kan också vara med personen så länge den vill det och ringa till Venhälsan, så att de tar kontakt och erbjuder en tid så fort som möjligt. Hivtestning utanför vården sker redan i Malmö och Göteborg – vad har ni lärt er av deras erfarenheter? – Vi har lärt oss både av dem och av andra länder där man jobbat såhär länge. Vi har tittat på olika modeller och valt det som passar oss. Det som är nytt här i Stockholm är att vi gör en sådan storskalig satsning. Vi erbjuder massor av timmar varje vecka. Vi skrev ihop ett projekt som var precis så som vi skulle vilja göra det och så fick vi alla pengarna vi sökte från Folkhälso myndigheten och kunde satsa fullt ut. Det känns jättehäftigt för det är ett fantastiskt projekt! Hanna Ådin INSIKT 5 frågachans.nu Sex och samlevnad för 10–13-åringar Sajt för Ella Borgelid Lundgren, går i 5:an i Nya Elementars skola: – Det är bra att man kan ta reda på saker utan att behöva prata med någon annan. Jag gillar färgerna på sajten. Den är snygg tycker jag. Maxotto Hultén Törnerud, går i 6:an i Eriksdalsskolan: – Vi har haft sexualkunskap men då tog de bara upp vad som händer i kroppen i puberteten, inget annat. Så det känns ganska ovant att prata om sånt här. Det är bra med en sajt sajt som den här eftersom det finns många i vår ålder som behöver få veta saker. Ebba Israelsson, går i 7:an i Årstaskola: – Frågachans.nu är en bra sida om man vill läsa om sex och samlevnad. Man blir typ nyfiken när man tittar på den och vill kolla vidare. Man blir intresserad. 6 INSIKT Ella Johansson, går i 7:an i Årstaskolan: – Det är bra att man kan gå in på statyerna och läsa om kroppen och puberteten. Och fönstret med regn bågen där man får information om hbt. David Björn Sahlin, går i 6:an på Kulturama: – Det känns bra med någon som står för de här frågorna, eftersom en del säger ”äh vad töntig du är som håller på med sånt där”. Det är många som tycker det är pinsamt att prata om det här men det behöver inte vara det. Det är bara som de inbillar sig. pirriga frågor Text Hanna Ådin foto Ulrica Zwenger Anna Hägglund Leviner, går i 5:an i Nya Elementars skola: – De flesta tycker nog att det är lite pirrigt, därför är det bra att det finns en sådan här sajt. Om något händer mig eller någon kompis kommer jag nog att gå in på frågachans.nu INSIKT 7 frågachans.nu Sex och samlevnad för 10–13-åringar För snart sex år sedan föddes frågachans.nu, Lafas webbsida för 10–13-åringar. Nu nylanseras den med omarbetade texter, fler filmer och massa fina illustrationer. Nytt är också att man kan titta på den i mobilen och på surfplatta, lika väl som i datorn. Vi bjöd in sex tjejer och killar i målgruppen och lät dem kommentera sajten. ll a Johansson, Maxotto Hultén Törne rud och Ella Borgelid Lundgren tittar tillsammans på fråga chans.nu på en surfplatta. De bestämmer sig för att gå in på undersidan Fråga Ugglan och väljer där området Tillsammans. Ella Johansson läser upp en fråga från en person som inte vet om han gillar tjejer, killar eller både och. Därifrån klickar de sig vidare till Fönstret med regnbågen och läser en allmän text om hbt. – Det här är bra, min mamma har pratat om detta, säger Ella Johansson. – Det finns en hbtq-grupp på vår skola, berättar Maxotto Hultén Törnerud. De går sedan in på Babyn och läser texterna om graviditet, missfall och abort. 8 INSIKT – Ska vi skriva något i dagboken, frågar Ella Johansson och de andra nickar. Tillsammans skriver de ihop ett kort inlägg. Fördelar med att skaffa information om sex och samlevnad på en webbsida menar de är att det går snabbt, men också att det är anonymt. En nackdel kan vara att man kanske inte hittar informationen man behöver, eller att man måste vänta på svar om man skickar in en egen fråga. De enas om att det viktigaste på frågachans.nu är Statyerna, där man kan läsa om vad som händer i kropp och hjärna när man kommer in i puberteten. Runt en annan läsplatta i rummet bredvid sitter Anna Hägglund Leviner, David Björn Sahlin och Ebba Israelsson. De har just kollat på filmerna på frågachans.nu med bland andra Kodjo Akolor, som pratar på temana Komplex, Föräldrar och Första kyssen. – Det är bra att få höra när vuxna man känner igen berättar. Man får veta att det blir bättre sen. När man är i puberteten känns det som att det alltid kommer att vara såhär. När de berättar om sina erfarenheter förstår man att det bara är en fas, säger Ebba Israelsson. – Det är skönt att höra att de också tyckte det var pirrigt, säger Anna Hägglund Leviner. De tycker alla tre att det är bra med en sajt om sex och samlevnad för 10–13-åringar. – Man kanske vill veta mer om puberteten. Det kan vara viktigt. (David) – Det kan ju vara ganska pinsamt att prata med sina föräldrar så då är det bra att man kan gå in på den här sidan och kolla själv. Det finns ju böcker och så men inga andra sajter. (Ebba) – I skolan pratar man inte så mycket om det. (Anna) Ebba Israelsson uppskattar möjligheten att kunna ställa frågor utan att bli ifrågasatt eller få en konstig blick. – I skolan vågar man inte fråga vad som helst inför läraren och de andra eleverna. Samtidigt tycker hon att frågachans.nu Hallå där! Thérèse Juvall, utbildningsansvarig på Lafa och redaktör för frågachans.nu ”Barn har rätt att själva få kunskap” Om sajten kan användas i sex- och Bakom tavlan på samlevnadsundervisfrågachans.nu finns information som inte ningen och då fungera alltid är så lätt att som en ”ice breaker”: våga fråga om. Hur – Man kan till exempel gör man när man visa någon av filmerna kysser och vad är i skolan i stället för att egentligen hångel? läraren bara står och pratar om det. När vi hade sex och samlevnad i sexan fick vi i uppgift att hitta svaren på några frågor på frågachans.nu, det var jättebra. Mest omtyckt gissar barnen att det humoristiska ”kärlekstestet” kommer att bli, där man kan skriva in namnet på två personer och få veta vilka chanser de har tillsammans. Anna Hägglund Leviner tycker att det är lagom långa texter och lagom nivå på innehållet på sajten. – Och bilderna gör det roligare och lättare att läsa. Då behöver man inte vara jättekoncentrerad hela tiden. David Björn Sahlin tror att han kommer att ha nytta av frågachans.nu framöver. – Om det är något jag undrar över kommer jag nog att gå in på sajten. l Berätta kort om frågachans.nu – vem vänder den sig till och vad har den att erbjuda? – Den vänder sig i första hand till barn och ungdomar i åldern 10–13 år. På sajten får man information om kropp, pubertet och sexualitet. Man kan också skicka in sina egna frågor och läsa andras frågor och svaren på dem. Det finns en dagbok där man kan dela med sig anonymt av sina känslor och tankar om kärlek, vänskap, skola, familj eller annat som känns viktigt. – Som lärare och förälder kan man känna sig säker på att sajten ger korrekt information som är anpassad specifikt för åldersgruppen. Det finns sajter för unga i den här åldern som har en sex- och samlevnadsavdelning, som KP-webben, men frågachans.nu är den enda som helt fokuserar på detta. Den är faktiskt världsunik, vi har letat men inte hittat någon liknande. Hur har frågachans.nu förändrats inför nylanseringen? – Den största skillnaden är att sajten nu är responsiv, det vill säga att man kan gå in på frågachans.nu via sin mobil eller läsplatta, inte bara via datorn. Vi har också lagt till en sökfunktion som gör att man enkelt kan leta reda på det man är intresserad av. – De flesta symbolerna på förstasidan är desamma som tidigare men nu finns de i en bokhylla i stället för som tidigare i ett slags ”dockskåpsvärld”. Vi har också skrivit om en del texter utifrån ett mer normmedvetet tänkande, till exempel tagit bort orden tjej och kille där det inte är relevant, eftersom det är viktigt att betona likheter snarare än olikheter. Avsnittet om homo, bi och trans har blivit tydligare och enklare att förstå. Vi har också spelat in fler filmer med vuxna som berättar hur det var för dem att växa upp. Hur har ni involverat barn i målgruppen i utvecklingen av sajten? – Ända sedan starten 2009 har vi fått väldigt mycket respons från målgruppen via webbsidan. Dessutom har vi träffat cirka 200 barn och ungdomar under utvecklingsarbetet inför nylanseringen, visat dem våra förslag och lyssnat på deras idéer. Vilka är dina förhoppningar med frågachans.nu? – Jag hoppas förstås att många fler ska hitta till sajten och tycka om den. Att de ska gå in på den när det är något de funderar över som är kopplat till ämnet sex och samlevnad. Barnkonventionen säger tydligt att barn och ungdomar har rätt att själva få kunskap om allt som rör kropp och hälsa. Ibland kan man pratamed vuxna i sin närhet men ibland varken kan eller vill man det. – Jag hoppas också att lärare och andra vuxna som möter målgruppen kommer att använda frågachans.nu i sitt sex- och samlevnadsarbete. Man kan använda fakta från sajten och låta eleverna diskutera en inskickad fråga eller någon av filmerna, eller låta dem skriva ett inlägg i Dagboken. Och så kan man förstås tipsa eleverna om sajten så att de kan surfa runt själva. Hanna Ådin Råd och stöd På frågachans.nu finns länkar till andra bra webbsidor som besökarna kan ha nytta av. INSIKT 9 Reproduktiv hälsa Satsning i Norrbotten minskade de oönskade graviditeterna Gratis preventivmedel gav färre De oönskade graviditeterna minskar när kvinnor kan välja den preventivmetod de trivs bäst med. aborter Text Agneta Borgström illustrationer Kristian Ingers/popill.se Tre lyckosamma beslut råkade bli jackpot för Norrbotten som har halverat antalet aborter under några år. Subventionerade preventivmedel, barnmorskeledda abortmottagningar och en omfattande satsning på fortbildning har blivit en storvinst för de unga, och i det långa loppet förmodligen även för landstinget. et finns en stolthet på ungdomsmottagningen i Luleå. Samma känsla som man får efter en seger i en laginsats. Rubrikerna har varit många den senaste tiden om den stora nedgången i antalet aborter inom landstinget, tack vare det bredaförebyggande arbete som gjorts. Barbro Backgård, barnmorska på mottagningen, försöker klara ut vad som egentlig en är hemligheten bakom framgången. – Preventivmedelssubventionen har gett oss förskrivare de verktyg vi behöver för att kunna arbeta förebyggande fullt ut. Det ger en trygghet för oss. För varje ung person som kommer kan vi erbjuda den klokaste lösningen för just henne, säger hon och får nickande medhåll av sin kollega Margareta Nilsson. 10 INSIKT – Framgången ligger nog i det stora informationsarbetet som görs till unga. Vi lägger stor vikt på att ge saklig och kunskaps baserad preventivmedelsrådgivning. För att kunna göra det krävs att vi är tillgängliga och att det är lätt att få en tid. Vi ser till att vi har lite luft i schemat så att vi snabbt kan erbjuda tid för exempelvis insättning av spiral eller p-stav. Det är till stor del barnmorskor som ger rådgivning i Norr botten, säger Barbro Backgård. Norrbottens läns landsting har sedan beslutet 2012 om gratis preventivmedel för alla upp till 26 års ålder fått antalet aborter att sjunka kraftigt i åldersgruppen. Så mycket Beslut 2012 Norrbottens att kvinnokliniken blev läns landsting tvungen att granska införde gratis siffran flera gånger. preventivmedel Aborttalet låg på 500 för kvinnor upp under 2011 och minskade till 26 år. sedan till 251 aborter under 2014, alltså en nedgång med 50 procent. Under samma period har landstinget gått från att toppa statistiken över flest antal aborter i landet i förhållande till befolkningsstorleken, till att hamna bland landstingen med lägst antal aborter bland unga. Tjejer kan nu få långtidsverkande preventivmetoder som hormonspiral, p-stav, p-ring eller p-plåster gratis, lika gärna som traditionella preventivmedel som p-piller, oavsett vad det kostar. Ingen egenavgift finns. Landstingets beslut, som togs av den politiska ledningen, är i landstingssammanhang ovanligt, eftersom det aldrig fanns ett krav att åtgärden skulle bära sig ekonomiskt. Syftet var inte att spara pengar utan en politisk satsning på unga kvinnor. Ingen har någonsin krävt att pengarna ska tas hem. Utöver Norrbotten är det endast Dalarna som har en subvention som om fattar alla preparat och metoder. De har dock en egenavgift för kvinnan på 200 kronor per år. De flesta andra landsting som satsat på subvention följer SKL:s rekommendation om att endast ta med de preparat som finns inom Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets (TLV) förmånssystem. Barbro Backgård berättar att det från landstingets sida först fanns en oro över att den nya subventionen skulle medföra att fler valde de dyrare alternativen, och att det i slutändan skulle resultera i en dyrare nota. INSIKT 11 Reproduktiv hälsa Färre oönskade graviditeter – Så blev det aldrig. Vårt mål är alltid att få en nöjd tjej som går hem med ett preventivmedel som fungerar, säger Barbro Backgård och ler. Margareta Nilsson understryker att det absolut viktigaste är att tjejen använder preventivmedlet i fråga för att skydda mot graviditet, men att det även är viktigt att hon mår bra. – De tjejer som blir ofrivilligt gravida blir ofta det igen. Det är viktigt med ett fungerande preventivmedel. Trivs man med det preparat man fått är följsamheten större, förklarar hon. Hon berättar att i de fall där preventivmedlet faktiskt inte har fungerat och tjejen blivit oönskat gravid, arbetar de i Luleå särskilt på att motivera henne att gå över till långtidsverkande metoder, eftersom de är mycket effektiva och inte påverkas av glömska. Ett tydligt trendMår bättre brott kan också skönjas Tack vare i statistiken: nästan subventionen vart femte preventivkan kvinnor välja bort p-piller som medel, 18,3 procent, påverkar deras som förskrevs förra året humör och var ett långverkande sexlust. hormonellt medel som exempelvis hormonspiral, p-stav, p-plåster eller p-ring. Detta kan jämföras med 2011 då ett av tio preventivmedel, 11,6 procent, var av denna typ. Utöver att de dyrare preparaten skrivs ut oftare, märker de båda barnmorskorna även att de går till de mest behövande. – Det är tjejer som kanske har det tufft hemma. De har tidigare tyckt att en p-stav för 1 050 kronor eller en spiral för 1 300 kronor kostat för mycket, och därför valt ett billigare och inte lika effektivit alternativ. Gratis preventivmedel leder till att alla får tillgång till alla preventivmetoder. Finns det en kostnad så drabbar det dem som har sämst förutsättningar ekonomiskt, säger Margareta Nilsson, som poängterar att det ändå är mest p-piller som förskrivs fortfarande. Förskjutningen mot mer långtidsverkande metoder ser också ut att ha lett till färre besök på mottagningarna. På tre år har besöken minskat med cirka 1000 besök, från 4629 under 2011 till 3449 besök under 2014. – Vi märker det tydligt. På våra öppettider tar vi i dag mest emot personer som önskar testa sig för STI, vill ha samtal, inte mår bra, har övriga frågor eller behöver akut-p-piller. Nedgången kan också delvis hänga samman med att tonårsgruppen minskat i Norrbotten, menar hon. M ånga kallar Åke Berggren för ingenjören bakom det förebyggande arbetet mot aborter i landstinget. Han är överläkare och chef för mödravården Nästan en halvering Antal aborter i Norrbottens län bland kvinnor till och med 25 års ålder: 500 463 419 251 2011 2012 2013 i Norrbottens läns landsting. Ett arbete som vilar på tre ben: en utbildningsbas för alla ansvariga, subventionerade preventivmedel och barnmorskeledda abortmottagningar. Han ser också hur arbetet är en ”vinstaffär” i hälsa för kvinnornas del, men troligen också för landstinget. Kostnaden för de uthämtade preventivmedlen enligt apotekens uppgifter var 2011 cirka 1,6 miljoner kronor och ökade med subventionen till cirka 6,1 miljoner kronor under 2014. Åke Berggren har gjort en lekmannamässig beräkning. – Detta ger en merkostnad på cirka 4,5 miljoner kronor per år för preparaten, men i gengäld sparas 250 aborter in. En abort och medicinskt ingrepp kostar cirka 7 000 kronor, vilket gör 1,75 miljoner kronor per år. Dessa pengar har kommit till bättre Foto: Maria Åsén Barnmorskorna Barbro Backgård (t v) och Margareta Nilsson (nedan) på Luleå ungdomsmottagning ser till att lämna luft i schemat så att det finns tid att sätta in en p-stav eller spiral. 12 INSIKT 2014 Åke Berggren, chef för mödravården, ser gratis preventivmetoder som en vinstaffär både för kvinnors hälsa och för landstinget. Beslutet om att subventionera preventivmedlen togs 2012 av bland annat Mp-landstingsrådet Agneta Granström, som trodde på idén. Ingen ekonomisk analys gjordes innan klubban föll i plenisalen. – Det var särskilt många aborter bland kvinnor 20–24 år, därför fattade man beslutet, säger Åke Berggren. Att det blev en bred subvention där alla preparat är gratis var självklart. – Nackdelen med att enbart välja utifrån TLV:s rekommendation är bland annat att de kvinnor som får problem med biverkningar i form av humörpåverkan eller nedsatt sexlust, själva måste bekosta de p-piller man då brukar rekommendera som till exempel Yasmingruppen, eftersom de inte är i förmånssystemet. Det tycker vi är orättvist, menar Berggren. A tt sedan införa fort- bildning för de verksamma var en åtgärd som kom till samma år. Varje år kommer en expert till landstinget för att samla alla kring en utbildningsdag och få gynekologer och barnmorskor att diskutera det senaste på kunskapsområdet. Hand i hand med detta finns detaljerade riktlinjer om exakt hur man kan förskriva preventivmedel och information om vilka biverkningar som finns, ett ständigt levande dokument där nya erfarenheter förändrar innehållet. På frågan om barnmorskor kan känna sig styrda av punkterna i riktlinjerna svarar Barbro Backgård att det snarare känns tvärtom. – De känns bara som en bra och trygg linje att gå efter och de följer ju de nationella riktlinjer som finns. Sedan går det alltid att anpassa sig efter individen i fråga. Det är skönt att veta är att det är så lätt att få tag i Åke Berggren om vi behöver konsultera i något fall. Hon menar att det är ett ”gediget hantverk” att vara preventivmedelsrådgivare. Foto: Maria Åsén ytta i landstinget. Om vi därtill lägger till n den förlorade arbets- och studietid som hade gått bort för de 250 patienterna har vi sparat in cirka två årsinkomster, säger Åke Berggren som är övertygad om att kostnader för både fysiska och psykiska besvär behöver läggas till. Han fortsätter: – Du får nästan gå till vaccinationsprogram för att få lika mycket cost-benefit i en insats. Sedan handlar det inte bara om att dela ut preventivmedel för att undvika graviditeter utan lika mycket om att kvinnor ska slippa biverkningar, påpekar han. Hormonspiral vanligare Långtidsverkande hormonella preventivmedel (hormonspiral, p-stav, p-plåster och p-ring). Andel av förskrivna preventivmedel i Norrbottens län: 16,3% 16,1% 2012 2013 18,3% 11,6% 2011 2014 – För det har vi vårt rutindokument för preventivmedelsrådgivning att luta oss mot. Sedan handlar det om att anpassa sin rådgivning efter önskemål och behov, samt att kvinnan förstår hur henne preventivmedel verkar och fungerar och vilka eventuella biverkningar det kan ge. Detta naturligtvis efter noggrann anamnes och genomgång av kvinnans hälsohistoria, säger Barbro Backgård. En tredje viktig beståndsdel i Norrbottens arbete är de fyra barnmorskeledda abortmottagningar som införts i landstinget under åren 2012–2014, framhåller Åke Berggren. Han menar att preventivmedelsrådgivning inte alltid hinns med till unga som valt abort. Att informera vid tillfället för det medicinska ingreppet är särskilt smart. – Det finns bra möjligheter att göra bättre uppföljning. Tanken är att varje kvinna som söker för att de vill göra en abort ska ha preventivmedel med sig hem. På kvinnokliniken i Piteå arbetar barnmorskan Anna Hultén som även hon bara ser fördelar med arbetssättet. – Vi träffar ju patienterna när de är gravida och som mest mottagliga för information. Ofta träffar jag ju dem även en månad efter aborten och kan göra en ny bedömning om preventivmedlet fungerar eller inte, säger Anna Hultén. – Och om det finns andra problem med i bilden har vi alltid gynjour med läkare som vi kan kalla på. Även Anna Hultén ser en klar trend mot mer långtidsverkande preventivmedel bland unga i Norrbottens län. Samtidigt hör hon och andra att det finns en kritik från vissa kollegor att de sexuellt överförda infektionerna kan glömmas bort när de oönskade graviditeterna är i fokus. Några befarade att den siffran skulle skjuta i höjden om unga, som resultat av de subventionerade preventivmedlen, slutande använda kondom. Samtidigt visar siffror att till exempel antalet fall med klamydia har minskat med sex procent från 2013 till 2014. Barbro Backgård menar att inget hindrar ungdomsmottagningen i Luleå från att jobba med frågorna parallellt. Den största minskningen av klamydia sker i åldrarna 15–19 år medan en viss ökning sker bland 20–24 åringar. Oftast rekommenderas dubbla skydd, dels ett effektivt mot graviditet, dels kondom vid alla nya och tillfälliga sexuella kontakter. l INSIKT 13 FOTO: istock HPV-vaccin När ska pojkar få vaccin mot HPV-virus? HPV-orsakad analcancer drabbar framför allt män som har sex med män. Det handlar om jämlikhet HPV-vaccin kan komma att bli gratis även för pojkar – men först om ett par, tre år. Vaccinet ”står i kö” på Socialstyrelsens prioriteringslista för utredning av vilka vacciner som ska ingå i de nationella programmen. Hanna Ådin Alexander Donka Text foto 14 INSIKT et är jättebra , men synd att det ska ta så lång tid, säger Göran Bratt, läkare på Venhälsan, som möter män som drabbats av analcancer orsakad av HPV-virus. Sedan 2012 erbjuds alla flickor i årskurs 5-6 HPV-vaccinering inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet. I bland annat Stockholms län kan även äldre tjejer vaccinera sig gratis mot HPV – sedan 2013 ända upp till 26 år. Huvudskälet till att flickor får vaccinet gratis är att det skyddar mot de HPV-virus som kan ge livmoderhalscancer. Denna cancerform drabbar naturligtvis bara kvinnor, men vaccinet skyddar även mot könsvårtor – kondylom – som drabbar män i lika stor utsträckning som kvinnor och som kan orsaka mycket lidande. – Vi ser mycket av kondylom på vår STI-mottagning och de är ett jätteproblem, särskilt för unga män som får vårtor efter att ha haft sina första sexuella kontakter. I synnerhet anala kondylom innebär mycket lidande, de är svåra att bli av med och påverkar livet på många sätt. Det blöder och svider och är svårt att ha sex. Vi kan bara behandla yttre, synliga kondylom, sitter de innanför ändtarmöppningen måste vi remittera till Ersta sjukhus där de får Göran Bratt, läkare på mottagningen Venhälsan. Viruset kan ge kondylom och cancer Humant papillomvirus, HPV, överförs sexuellt via slemhinnor. HPV- infektion är vanligast bland unga. Ofta ger viruset inga symtom, men ibland får man synliga vårtor, så kallade kondylom. Vissa t yper av HPV orsakar cellförändringar som med tiden kan ge upphov till livmoderhalscancer och analcancer. ränna, skära eller klippa bort dem, berätb tar läkaren Göran Bratt. Dessutom kan HPV-virus ge upphov till analcancer. Detta är framför allt något som drabbar MSM – män som har sex med män. – Man brukar säga att risken för MSM att få analcancer är i samma storleksordning som den var för kvinnor att få livmoder halscancer innan man införde regelbunden cellprovtagning. Tack vare cellproven är alltså cancerrisken lägre för kvinnor, säger Göran Bratt. I dag är enda sättet att diagnosticera analcancer att undersöka manuellt, alltså känna med ett finger i ändtarmsöppningen och undersöka med hjälp av proktoskop. Det kan därför ta ett tag innan cancern upptäcks. Någon cellprovtagning på män, liknande den som erbjuds kvinnor, finns inte i Sverige. – Det har saknats initiativ och intresserade patologer. Det har diskuterats ibland men inte kommit igång, konstaterar Göran Bratt. Allra störst risk att få analcancer löper hivpositiva MSM. Den ökade risken för virusorsakad cancer som hiv medför kvarstår trots att 98 procent av de hivpositiva männen har välfungerande behandling. – Hos dessa män, som vi nu har följt på kliniken under sexton, sjutton år, är det lika vanligt med analcancer som med prostatacancer. Tre procent har utvecklat analcancer. Trots detta är det alltså bara flickor som får vaccinet gratis idag. Pojkar och män som vill vaccinera sig måste betala fullt pris på cirka 2 700 kronor för de tre injektioner som fortfarande rekommenderas. En rejäl slant tycker nog de flesta och den som studerar eller är arbetslös kanske helt enkelt inte har så mycket pengar att lägga på ett vaccin. Denna situation, anser Göran Bratt, leder till ojämlik hälsa. – Det är en jämlikhets- och rättvisefråga. Män som har sex med män, och pojkar som kommer att bli det – vi vet ju inte vilka – är lika mycket värda som flickor. Man ska inte ställa olika grupper mot varandra utan alla bör ha samma rätt till cancerskydd. Även Socialstyrelsen har nu tagit ställning för att utreda om HPV-vaccinering av pojkar ska ingå i det nationella vaccinationsprogrammet och därmed bli gratis även för dem. Åke Örtqvist, smittskyddsläkare på Smittskydd Stockholm, ingår i den grupp av rådgivare som föreslår vilka vaccin som ska ingå i det allmänna vaccinationsprogrammet och i vilken ordning utredningen av dem ska prioriteras: – Det finns två tunga skäl till att vi vill att pojkar ska få gratis HPV-vaccin. Dels skulle det ge ett bättre skydd för flickor, dels skulle det ge ett ökat skydd för de pojkar som så småningom löper risk att få analcancer på grund av att de har sex med andra män. Att även flickornas skydd skulle öka om pojkar vaccineras beror på att inget vaccin ger 100-procentigt skydd. Fenomenet kallas flockimmunitet: Om 80–90 procent av befolkningen är vaccinerade mot ett virus slutar det spridas i samhället. Om däremot bara cirka 50 procent har fått vaccinet fortsätter spridningen, om än i mindre utsträckning. Men det dröjer innan HPV-vaccinet kan komma att bli gratis för pojkar. Först står bland annat en översyn av vaccin som redan ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet på tur. – Regeringen ställer höga krav på vacciner som ska tas in i de nationella vaccinationsprogrammen. Många frågor ska besvaras i en utredning som tar cirka ett år. Min gissning är att det kan bli aktu80–90% ellt med gratis HPV- av befolkningen vaccin för pojkar om måste vaccineras två tre år, säger Åke för att ett virus Örtqvist. ska sluta spridas. Åke Örtqvist, smittskyddsläkare på Smittskydd Stockholm. Göran Bratt är glad över att HPV-vaccin för pojkar ska utredas men önskar att det skulle ske snabbare. Denna åsikt delas av landstingsrådet Håkan Jörnehed (V) som i en motion till landstingsfullmäktige föreslår att Stockholms läns landsting ska gå före resten av landet och införa avgiftsfri vaccination för pojkar samt även för MSM och hivpositiva. Han skriver bland annat att det skulle vara ett viktigt steg i förverkligandet av landstingets hbt-policy, som betonar att alla ska få en god vård efter behov, oavsett sexuell läggning. Smittsk yddsl äk aren Åke Örtqvist är skeptisk till möjligheten att Stockholms läns landsting skulle kunna införa gratis HPV-vaccin för pojkar tidigare. – Även om landstinget tog ett sådant beslut så är det inte säkert att det skulle kunna realiseras eftersom det är skolhälsovården, som är kommunal, som ska göra jobbet. Om vi skulle försöka införa det i förtid måste vi ha 25 kommuner med oss också. – Dessutom är det en stor ekonomisk satsning. Om landstinget måste hårdprioritera så är gruppen pojkar som är i riskzonen för att få HPV-associerad cancer i fram tiden trots allt relativt liten. Men Göran Bratt tror att det finns många personer i olika politiska schatteringar som kan komma att stödja motionen. – Förslaget är jättebra. Stockholm har flest hivpositiva i landet och vi har en väl organiserad sjukvård för dem. Jag tror att det finns en stor acceptans för HPV-vaccin i gruppen. Man vill verkligen slippa både kondylom och analcancer. – Redan nu borde HPV-vaccinet ingå i läkemedelsförmånen även för killar upp till 26 år, så att de åtminstone kan vaccinera sig till reducerat pris. Motionen från Håkan Jörnehed kommer att behandlas i landstingsfullmäktige 15 december. l INSIKT 15 PrEP Text Hivmedicin i förebyggande syfte Anna Trenning-Himmelsbach foto Istock Tabletter före sex kan skydda risktagare mot hiv – Det som är bra med PrEP är att man själv kan skydda sig mot hiv, utan att vara beroende av att partnern vill använda kondom. Det säger en försöksperson i en fransk studie med lovande resultat. Forskarna hävdar att skyddet mot hiv är nästintill 100-procentigt när läkemedlet tas ”vid behov”, det vill säga bara före sex. 16 INSIKT Med PrEP kan man själv bestämma om man vill skydda sig, säger försökspersonen Johan Druelle. tt ta läkemedlet Truvada dagligdags för att skydda sig mot hiv kan vara tungt och kännas omotiverat. Det är lätt att glömma medicineringen då och då. Det är en av de främsta anledningarna till att PrEP – preexpositionsprofylax – inte har gett tillfredsställande resultat i tidigare studier, som IPrEX, där de medverkande stod under en regelbunden behandling, säger de franska forskarna bakom studien ANRS-Ipergay. De har istället testat hur bra metoden fungerar när deltagarna bara tar PrEP i samband med att de har sex. Två piller före ett samlag, och ytterligare två i intervaller efteråt. – Jag tycker att det fungerar. Ofta kan man ju förutsäga att man ska ligga med någon. Vi är inga djur. Men om det bestäms sent kan man ta medicinen och inleda med förspel, säger Johan Druelle. Han är 34 år, bor i Paris och ställer upp som försöksperson i den franska forskningsstudien om PrEP. Kolla in sajterna Studien ANRS - Ipergay startade för tre år sedan. Den omfattar enbart män som har sex med män och som före försöket hade ett riskbeteende. Två oskyddade anala samlag under det senaste halvåret har till exempel varit en av förutsättningarna för att få delta i studien. – Vi har prövat metoden på en grupp som är mycket utsatt för hiv i Frankrike, och som trots detta tar risker, säger Jean-Michel Molina. Han är chef för avdelningen för infektionssjukdomar på sjukhuset Saint-Louis i Paris, professor vid Universitetet Paris VII, och samordnare för Ipergay. De första resultaten, som presenterades tidigare i år, visar att PrEP kan ge ett skydd på minst 86 procent. Hälften av de cirka 400 deltagarna har fungerat som kontrollgrupp och fått placebo. I den gruppen smittades 14 personer under de första tretton månaderna. I gruppen som fick PrEP smittades två personer. Men enligt forskarna hade de två sistnämnda slarvat med att ta medicinen. Det gör att läkarna hävdar att metoden egentligen kan Information om studien finns på sajten: http://www.ipergay.fr Nous sommes PrEP har en Facebook-sida: https://www.facebook.com /pages/Nous-sommes-PrEP ge ett i det närmaste 100-procentigt skydd. – Den har visat sig vara ytterst effektiv när läkemedlet tas enligt förskrivningen, säger Jean-Michel Molina. Deltagarna i studien har med jämna mellanrum träffat både en stödperson och en läkare. De har regelbundet testats för hiv, hepatit C och andra sjukdomar, och studien har gett forskarna ökade kunskaper om de risker som män som har sex med män utsätter sig för. Det visade sig till exempel att 34 procent hade en sexuellt överförd infektion som klamydia, gonorré eller syfilis. – Vi har också upptäckt att risken att bli smittad av hiv inom gruppen är ännu högre än vi trodde, säger Jean-Michel Molina. Ipergay-studien har väckt debatt, framför allt i hbt-kretsar i Frankrike. K ritikerna säger att de bögar som har ett aktivt sexliv kan förvandlas till ständiga PrEP- konsumenter, och att det finns en risk för att k ondomanvändningen minskar. nligt organisationen Aides, som har deltagit i studien, håller inte motargumenten. – Det finns inga belägg för att de som använder Truvada i förebyggande syfte tar fler risker. Men vi kan inte blunda för att det finns personer som av olika anledningar inte vill eller har svårt för att använda kondomer, säger Bruce Dos Santos, som arbetar för Aides och är stödperson i försöket. Han berättar att försöks personerna har erbjudits kondomer och gel, och fått mycket information om hur de kan skydda sig. Allergiker har kunnat få latexfria gummin, och det har också varit möjligt att få de dyrare XL-kondomerna gratis. – Vissa deltagare i Ipergay har tagit färre risker eftersom de har fått det här stödet. För andra har det varit tvärtom. Men man måste vara medveten om att personerna som ingår i studien har INSIKT 17 PrEP Hivmedicin i förebyggande syfte väldigt olika profil. En del använder droger, andra inte. En del är väldigt välinformerade. A ndra har haft dåliga kunskaper, säger Bruce Dos Santos. Jean-Michel Molina säger att det är självklart att man ska fortsätta att propagera för kondomen. PrEP ska se som ett komplement, och är en nytt verktyg inom preventionen. – Men att förvägra personer som tar risker att använda den här metoden skulle vara som att strunta i att använda ett vaccin mot hiv om det fanns. Han anser att PrEP i förebyggande syfte bara ska kunna förskrivas av särskilda vårdcentraler. Det förekommer visserligen redan en okontrollerad och ”vild” PrEP- användning i Frankrike. Men han säger att man måste försöka fånga upp personer som inte testar sig idag. Det är ju framförallt de som är ovetande om sin hivstatus som sprider sjukdomen vidare. Ipergaystudien kommer att fortsätta åtminstone under nästa år. Sedan i slutet av 2014 får alla deltagare PrEP av etiska skäl. Forskarna anser att det inte längre är etiskt försvarbart att fortsätta studien med en kontrollgrupp, eftersom behandlingen har visat sig ge goda resultat. Johan Druelle vet fortfarande inte vilken grupp han har ingått i, om han har fått läkemedlet hela tiden eller bara placebo. – Jag har ställt upp för att jag vill hjälpa vetenskapen. an säger att en konsekvens av studien är att han testar sig mot hiv betydligt oftare idag än innan. Kontakten med stödpersonerna har också varit viktig. Trots att han har en vetenskaplig utbildning har han lärt sig mycket nytt om hur hiv och andra sjukdomar sprids. – Jag har inte tagit fler risker än innan. Men det som är bra med PrEP är att man ”Att förvägra personer att använda den här metoden skulle vara som att strunta i att använda ett vaccin mot hiv om det fanns.” JEAN-MICHEL MOLINA kan bestämma själv om man vill skydda sig. Det gäller inte minst kvinnor som har en partner som vägrar att använda kondomer. Johan Druelle har varit med om att bilda föreningen ”Nous sommes PrEP” – Vi är PrEP. Gruppen arbetar framförallt för att den här preventiva användningen av Truvada ska få myndigheternas välsignelse, så att andra befolkningsgrupper ska kunna ta del av den. Läkarna som har hållit i försöket hoppas att metoden snart accepteras på EU-nivå. Just nu behandlar den franska motsvarigheten till Läkemedelsverket, ANSM, en ansökan från organisationen Aides om ett temporärt tillstånd. Men flera frågetecken återstår. Ett av dem är om försäkringskassorna ska betala för den kostsamma behandlingen, vilket Johan Druelle hoppas på. – Det finns ett moraliskt tänkande kring oss bögar. Om vi har många partners får vi skylla oss själva om vi får hiv. Men alla människor tar risker. Och även hetero personer har oskyddat sex. l Franska ANRS-Ipergay-studien Hälften har fått PrEP‚ hälften placebo Deltagarna ska ta två piller 2 till 24 timmar före ett samlag, ett 24 timmar efteråt, och ytterligare ett när 48 timmar har gått. 16 personer smittades av hiv under studiens tretton första månader, varav 14 fick placebo, och två PrEP. Sedan i slutet av förra året får alla deltagare Truvada av etiska skäl . Provpersonerna har hivtestats varannan 18 INSIKT månad och haft regelbundna möten med läkare och stödpersoner. Hos 34 procent har man funnit andra sexuellt överförda infektioner. 13 procent av deltagarna i PrEP-gruppen har känt av negativa biverkningar som illamående, diarré eller magont. 6 procent av placeboanvändarna har känt av liknande symptom. Magnus Göransson, undersköterska och STI-rådgivare: Priset kan göra PrEP till klassfråga Ännu är det inte tillåtet inom EU att skriva ut hivläkemedlet Truvada i förebyggande syfte. Men på STI-mottagningen för män som har sex med män på Venhälsan på Södersjukhuset har intresset för metoden börjat märkas. – Vi får frågor om PrEP åtminstone några gånger i veckan, säger Magnus Göransson, undersköterska och STI-rådgivare. PrEP, preexpositionsprofylax, som ett sätt att förebygga hiv, var det stora samtalsämnet på den internationella hivkonferensen i Melbourne i förra sommaren. Metoden används redan i USA där den är tillåten sedan några år tillbaka. Mot den bakgrunden tycker Magnus Göransson, som möter patienter som kommer för att testa sig på Venhälsans STI-mottagning, att det är lite förvånande att det har dröjt så pass länge innan frågorna började Samma läkemedel vid PrEP och PEP Samma läkemedel – Truvada – nvänds då man tar det före sex som a kan innebära risk för hivöverföring, PrEP (preexpositionsprofylax) och efter sex som kan ha inneburit att man exponerats för hivvirus, PEP (postexpositionsprofylax), men då i kombination med ett annat preparat. Truvada är också en beprövad medicin som används i behandling av hivvirus, då som del av en kombinationsbehandling. foto: alexander donka PrEP en komplex fråga handla om PrEP. Men efter en artikel i tidningen QX och en del skriverier om två lyckade europeiska studier (se artikeln om franska ANRS-Ipergay här bredvid) tar allt fler besökare upp ämnet: – Många frågar framför allt vad det är. Hur det fungerar, om det ger biverkningar och i så fall vilka. Det finns en viss rädsla där, hur det påverkar kroppen på lång sikt när man som frisk i förebyggandesyfte äter ett visserligen väl utprövat, men ändå potent läkemedel, och det kan ju vara svårt att säga på individnivå. Magnus Göransson tycker att PrEP är en komplex fråga. Men att det så småningom kommer att tillåtas i EU och i Sverige är han och flera av hans kollegor övertygade om, och då gäller det att vara uppdaterad. – PrEP skulle säkert fungera jättebra för vissa personer som har ett stort risktagande och har svårt att få det här med kondom att fungera. Men i så fall som en del av en större rådgivningsinsats om hur man ska kunna förändra sitt beteende på lång sikt. Hittills är det inte många av dem han har pratat med som visat missnöje över att det ännu inte går att få Truvada utskrivet som PrEP och Magnus Göransson tror egentligen inte att efterfrågan kommer att bli jättestor den dag det blir tillåtet inom 200 kr per tablett. EU. Däremot möter han och hans kollegor Utan subvention kan PrEP bli en en del patienter som metod bara för själva beställer piratdem som har råd. kopierat Truvada via internet och använder som PrEP. I den situationen gäller det att vara pragmatisk och utan att moralisera föra en dialog, säger Magnus Göransson. Till exempel om att det alltid innebär en risk att beställa piratkopierade läkemedel på internet, det kan lika gärna vara sockerpiller man får, eller ännu värre något som är direkt farligt att stoppa i sig. – Och vi har inga möjligheter här att ta reda på om det de fått verkligen är rätt substans. Jag informerar också om att det här är ett läkemedel som kan ge påverkan på lever och njurar och som man därför är noga med att följa upp med prover när det skrivs ut som hivbehandling. När de äter det på eget bevåg är det ju ingen som följer upp det, så det är viktigt att de själva är medvetna om detta och observanta på hur de mår. De män som på det här sättet själva tagit initiativ till att använda PrEP är för det mesta personer som är medvetna om Fördelarna är uppenbara, men det finns även risker med PrEP, tycker STI-rådgivaren Magnus Göransson på Venhälsan. att de har ett stort risktagande med många tillfälliga partners och ofta oskyddat sex. Andra tar PrEP under begränsade perioder, till exempel när de ska resa iväg på semester och vet med sig att de kommer att ta större risker i miljöer där hiv är långt vanligare än i Sverige och där färre har en fungerande medicinering. Medan fördel arna med metoden är uppenbara, så finns även risker med PrEP, poängterar Magnus Göransson. Det kan till exempel finnas en ökad risk för resistens mot Truvada och liknande preparat om man tar läkemedlet som PrEP och utan att veta om det redan bär på hivviruset. Resistensen kan göra den hivbehandling man sedan kommer att behöva mer komplicerad. En annan risk är att många som använder PrEP för att skydda sig mot hiv kommer att slopa kondom – något som kommer att innebära en ökad spridning av andra sexuellt överförda infektioner: – Det är viktigt att man framställer PrEP plus kondom som det bästa alternativet. Jag tror annars att vi kommer att få se en ökning av andra könssjukdomar i Europa. En annan viktig aspekt av PrEP är kostnaderna. Läke medel som förskrivs i förebyggande syfte ingår inte i läkemedelsförsäkringen i Sverige. Truvada kostar idag cirka 6000 kronor för 30 tabletter, alltså 200 kronor per tablett. Även om Truvada i Europa skulle tillåtas för att ta vid behov före sex, till skillnad från i USA där läkemedlet förskrivs som en kontinuerlig förebyggande behandling, är det mer än vad många har råd med. Magnus Göransson tror inte att chansen är särskilt stor att något undantag för PrEP kommer att göras i det svenskaregelverket för vilka läkemedel som subventioneras: – Risken är ju att det blir en klassfråga att ha förmågan att skydda sig mot hiv på detta sätt. Martina Junström INSIKT 19 Kampen mot hiv SASA-aktivister förebygger våld mot kvinnor Teater synliggör förtry 20 INSIKT Sasa-aktivisten Esther Nassanga avbryter pjäsen och frågar publiken om de tycker att kvinnan i pjäsen har rätt att neka sin man oskyddat sex. Andelen kvinnor som utsatts för fysiskt våld har minskat med 52 procent i samhällen som arbetat med Sasa. ycket Text Åsa Secher foto Martin Edström INSIKT 21 Kampen mot hiv SASA-aktivister förebygger våld mot kvinnor Kvinnor som tvingas till oskyddat sex med sina otrogna män riskerar att smittas med hiv. Och kvinnor som berättar för sina män att de är hivpositiva riskerar att utsättas för våld. Så ser verkligheten ut i Uganda. Genom att förebygga våld i nära relationer vill organisationen CEDOVIP också minska spridningen av hiv. arför har du inte lämnat mer mat? utbrister en man. Kvinnan han talar till håller en tallrik i handen och tittar skamset ner i marken innan hon svarar sin man. – Det här var allt som pengarna du gav mig räckte till … Mannen kastar en arg blick på kvinnan innan han med snabba steg tar sin tillflykt till en bar. Morgonen därpå raglar han hem till sin fru, glad och berusad, och kräver att hon ska ha oskyddat sex med honom. Men frun, som misstänker att han har haft sex med någon annan under natten, tvekar. Hon vill att de ska använda kondom, men mannen vägrar och tvingar sig på henne med våld. Dramat är en teaterföreställning som spelas upp på en gropig lerväg, ett stenkast från den hårt trafikerade huvudgatan i området Ndeba i sydvästra Kampala. Pjäsen är en del av ett mobiliseringsprojekt som heter Sasa. Tanken är att historien med mannen som är otrogen mot sin fru, men ändå kräver att hon ska ha oskyddat sex med honom, ska få åskådarna att tänka till. Är det rimligt av honom att kräva det? Har hon rätt att säga nej? Plötsligt stannar skådespelarna upp – som om någon har tryckt på paus. En kvinna med en megafon kliver fram och börjar ställa frågor till dem som har samlats runtomkring. Tycker de att kvinnan har rätt att kräva att de använder kondom? Diskussionen sätter igång. Någon tycker att kvinnan gör rätt, någon annan håller inte med och menar att kvinnan ska lyda sin man. Efter några minuters argumenterande fram och tillbaka återupptas pjäsen. 22 INSIKT Enligt FN-organet UNAIDS är hivprevalensen i Uganda den sjätte högsta i världen. Omkring 1,6 miljoner ugandier lever i dag med hiv. I en undersökning gjord 2011 i Kampala uppgav 45 procent av alla kvinnor mellan 15 och 49 år som någon gång varit gifta att de hade utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av sin partner. Samtidigt visar studier att våld i nära relationer, oberoende av andra faktorer, ökar risken för hivöverföring. Ett samband som bottnar i bristen på jämställdhet. Djupt rotade könsnormer som säger att mannen är överordnad kvinnan skapar en maktobalans där kvinnan, framför allt när hon är under hot om våld, har begränsade möjligheter att till exempel insistera på kondomanvändning. k ådespel arna som uppträder den här fredagseftermiddagen i Kampala är människor som bor i området. De har tränats av organisationen CEDOVIP, Center for Domestic Violence Prevention, att bli så kallade Sasa-aktivister. Teater föreställningen är en av många aktiviteter som aktivisterna håller i för att få igång diskussioner om våld i nära relationer, sex och hivöverföring. Idén bygger på att aktivisterna söker upp människor där de är, i stället för att bjuda in dem till olika arrangemang. Just den här dagen är scenen en liten öppen yta på en dammig tvärgata mellan bil- och däckverkstäder. Men hur får man människor att engagera sig för de här frågorna? – Du säger inte åt dem vad de ska göra, du hjälper dem att inse vad problemet är och att de kan göra något åt det, säger Tina Musuya som är vd för CEDOVIP. Vi träffas på CEDOVIP:s kontor i centrala Kampala. Väggarna i Tina Musuyas arbetsrum är täckta av affischer med anti-våldsbudskap. För att inte skrämma bort folk använder organisationen alltid ett enkelt språk och allt arbete börjar med begreppet makt. Vad är makt? Kan makt vara både positivt och negativt? Hur är makt fördelat mellan män och kvinnor? – Maktobalansen mellan män och kvinnor är i allra högsta grad levande i Uganda i dag. Det finns en uppfattning om att när en man och en kvinna inleder en relation ska mannen ha ett maktövertag över kvinnan. Det betyder också att det är mannen Katamba Wasswa har tidigare arbetat som scenskådespelare på national teatern i Kampala. Nu använder han sin skådespelarerfarenhet till att väcka diskussioner om våld i nära relationer. som fattar beslut gällande sex. Och tyvärr förväntar sig många att det ska vara på det sättet. Män uppfostras att tro att de måste vara i kontroll i alla sammanhang, även när det kommer till relationer. En del män refererar till sin fru som sin egendom, säger Tina Musuya. Att få de män som tänker så att ändra uppfattning handlar enligt Tina Musuya om att få dem att relatera till känslan av maktlöshet. När kände de sig själva maktlösa senast och hur kändes det? – När de kan relatera till den känslan inser de att det är obehagligt och att de verk- ligen inte tycker om det. Och så hjälper vi dem att se att det är så många kvinnor lever, i en konstant känsla av maktlöshet. När de gör den kopplingen blir det som ett uppvaknande. Då börjar de se hur mycket det är som är fel i samhället och vill förändra det. Och då har du vunnit över dem på din sida, säger Tina Musuya och skrattar. Mannen som spelade den omedgörliga, aggressiva maken i teaterföreställningen i Ndeba heter Katamba Wasswa. Han har varit Sasa-aktivist i två år. – Jag gick med för att jag vill försöka förändra människors liv till det bättre, säger Katamba Wasswa. Han tror att hans tuffa barndom, med flera äldre syskon som behandlade honom illa, har gjort det lättare för honom att relatera till kvinnors situation. – Sasa är en möjlighet för mig att lära mig mer så att jag kan påverka andra i rätt riktning. Till män som kallar sin fru för egendom säger jag ”din partner är en person, en person som är lika mycket värd som du!” Framför allt handlar Sasa-aktivismen om att prata. Att ta varje tillfälle som ges att prata om makt och om våld. Vid matbordet, på arbetsplatsen, i taxin. INSIKT 23 Sasa-metodiken består av fyra steg: Start, Awareness, Support och Action. Hur snabbt en grupp aktivister kan gå vidare till nästa steg beror på vilka framsteg de gör i sin hemkommun. ”Du säger inte åt dem vad de ska göra, du hjälper dem att inse vad problemet är och att de kan göra något åt det.” tina musuya Tina Musuya intresserade sig för könsroller redan som liten och undrade tidigt varför hon var tvungen att göra hushållssysslor medan hennes bröder slapp. I dag jobbar hon för att minska maktobalansen mellan män och kvinnor i Uganda. 24 INSIKT Kampen mot hiv SASA-aktivister förebygger våld mot kvinnor Hellre tecknade bilder än långa svåra texter. Materialet som används inom Sasa är alltid lättillgängligt och tydligt, för att så många som möjligt ska kunna ta det till sig. I början var många i Katamba Wasswas omgivning skeptiska, men med tiden har det förändrats. Människorna som han pratar med i dag är mer mottagliga. Men det är en stor sak att förändra normer och idéer som människor i hela sitt liv har tagit för självklara. Går det ens? En a nnan Sasa-aktivist som vi kan kalla för Sam, men som egentligen heter något annat, beskriver hur hans syn på manlighet har förändrats sedan han blev involverad i Sasa. – Jag brukade tänka att det var helt normalt för en man att slå sin fru. Jag trodde att jag var tvungen att vara väldigt dominant och högljudd för att bli respekterad som man. Att det var meningen att jag skulle ha många partners och att jag hade rätt att använda våld för att bevisa min manlighet. Han berättar hur han brukade komma hem sent efter att ha varit ute och druckit, men inte lät sin fru ifrågasätta hans beteende. Ofta gick mycket av familjens pengar till alkohol och hans fru och barn fick gå hungriga. Att förolämpa sin fru inför andra partners fick honom att känna att han hade kontroll. 2007 blev han tillfrågad av CEDOVIP om han ville bli Sasa-aktivist. Till en början var han skeptisk, han kände sig utpekad, men med tiden växte intresset. – Jag tror att jag insåg att det här arbetet skulle kunna gynna alla i mitt samhälle. Mig, min familj, äldre och yngre. Jag skulle kunna bidra till att skapa trygga och lyckliga relationer. et stora genombrot- tet för honom själv kom när han började fundera på hur han själv skulle må om någon behandlade honom så som han behandlade sin fru. – Det var vändpunkten för mig. Jag kände att min frus och mina barns välmående var helt avhängigt av att jag ändrade på mitt beteende. Nu är jag trogen min fru och vi kommunicerar mycket bättre med varandra. Att de som involveras i Sasa känner sig utpekade och ifrågasatta är inget ovanligt enligt Tina Musuya. Många drabbas av känslor av skuld och förnekelse – det här gäller inte oss! Något som oftast förändras över tid när de förstår att det handlar om att förbättra deras relationer, inte om att peka finger. – Ibland när man pratar om våld mot kvinnor tänker folk direkt att det handlar om att arrestera folk. Men det är inte aktivisternas roll, säger Tina Musuya. – Även om vi säger att vi inte är där för att arrestera någon, leder det här arbetet till att människor ser att förövarnas beteende är oacceptabelt och konfronterar dem. Vi uppmanar verkligen människor att ställa förövare till svars, hålla dem ansvariga för de brott de begår. Fungerar det då? Kan prat och teater föreställningar om makt, våld och sex motverka våld i nära relationer och därmed hivöverföring? För att ta reda på det inledde CEDOVIP för ett antal år sedan ett sam arbete med London School of Hygiene and Tropical Medicine. I en studie jämfördes samhällen som arbetade med Sasa med samhällen som inte gjorde det. Resultatet var mycket positivt. Bland annat visade studien att andelen kvinnor som hade utsatts för fysiskt våld hade minskat med 52 procent i de samhällen som arbetat med Sasa. En siffra som egentligen inte för vånade Tina Musuya, men som ändå var väldigt glädjande. – Det handlar om att hela samhället måste ställa sig bakom anti-våldsbudskapet. Män och kvinnor. Det är nyckeln till genombrottet för att motverka våldet. De kommer inte att ignorera det och inte acceptera det. Våldet blir allas ensak. Nyckeln tror Tina Musuya är att låta människor själva ta kommandot över sin egen förändring. – Då vet de hur de ska gå vidare. Du hjälper dem att inse vad de kan göra och att varjeliten sak räknas. Varje samtal spelar roll. l Fakta: Aktivisternas insats helt och hållet volontär Sasa betyder ”nu” på Kiswahili och bokstäverna står för de fyra stegen som programmet består av: start, awareness, support och action. Metodologin har tagits fram av organisationen Raising Voices, men implementeras av CEDOVIP. I dagsläget har CEDOVIP 500 Sasa-aktivister runtom i Kampala. Aktivisterna väljs genom en rigorös urvalsprocess och utbildas sedan av CEDOVIP:s personal. Aktivisterna får kontinuerligt stöd och hjälp men förväntas driva arbetet självständigt i sina hemkommuner. Aktivisternas insats är helt och hållet volontär. CEDOVIP vill inte att pengar ska vara en drivkraft och inte heller att tillgången på pengar ska få styra hur länge projektet kan pågå. Sasa-studien genomfördes mellan 2007 och 2012 då åtta slumpvis utvalda samhällen jämfördes med varandra. I fyra av dem implementerades Sasa. De första resultaten från studien finns att läsa i tidskriften BMC Medicine 2014. INSIKT 25 Sex för alla Unga med intellektuella funktionsnedsättningar blir sexualupplysare På kursen används barbiedockor för att deltagarna ska kunna visa hur de menar i diskussioner om bland annat olika sexuella identiteter och olika sätt att praktisera sex. 26 INSIKT Hur blir man kär? Och hur känns egentligen sex? Text Agneta Larsson Foto Tommy Persson Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta för lite kunskap om sex och relationer och riskerar att mötas av fördomar. I projektet ”Sex för alla” får deltagarna lära sig mer om sina kroppar och känslor och utbildas själva till sexualupplysare. vå Barbiedockor och två Ken ligger avklädda i en hög på bordet. Daniel tar en kille och en tjej och låtsas att de kysser varandra. Paret står och väntar på bussen och ska gå hem tillsammans, förklarar han. – Vad ska de göra sen? undrar en av deltagarna. – Jag vet inte … svarar Daniel lite genererat. – Blev det lite skämmigt nu, undrar någon och så fnissar alla tillsammans. Men samtalet tar snabbt fart igen, hela tiden med dockorna till hjälp. Ken kan ju faktiskt ha sex med en annan kille istället och Barbie med en tjej. Deltagarna fortsätter att prata om olika ställningar och om onani, öppet och med mycket skratt. Det är torsdagskväll i Malmö och de 20 personer som går kursen ”Sex för alla” för att bli informatörer i sex och samlevnad sitter i grupper och diskuterar. Några av deltagarna är medlemmar i Grunden, en förening för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Med på kursen är även personer utan funktionsnedsättning, som är medlemmar i RFSU Malmö. I fikapausen träffar vi en av kursens projektledare Cintia Rosberg, som även är ordförande i Grunden. Hon berättar att informatörer från RFSU tidigare har varit och pratat sex och samlevnad med medlemmar i Grunden och att det ledde till att man tillsammans skapade projektet ”Sex för alla”. Varje kursdeltagare är med och påverkar innehållet och väljer de ämnen man tycker är viktiga att ta upp. När kursen är slut är tanken att de utbildade sexualupplysarna som själva lever med en funktionsnedsättning ska informera andra i samma situation. De kommer att gå ut tillsammans med informatörer från RSFU som också har gått kursen och prata på boenden och i dagliga verksamheter. – De flesta behöver lära sig mer om sex och framförallt om relationer, säger Cintia Rosberg. Många har frågor om hur det är att vara kär, hur man blir ihop och hur man gör slut. Om det kommer någon som själv har en intellektuell funktionsnedsättning och berättar så är det lättare att hänga med. Roland Nilsson, som är Grundens kassör, tror också att de flesta vågar prata mer öppet med informatörer som är i samma situation. Sexualupplysaren INSIKT 27 Sex för alla Unga med intellektuella funktions nedsättningar blir sexualupplysare blir då mer som en kompis som man kan anförtro sig åt, menar han. Både Roland och Cintia tycker att samarbetet i projektet fungerar bra och att båda föreningarna kan påverka kursens innehåll lika mycket. – Allt är på lika villkor och det är ju det som är vitsen, annars kunde ju RFSU själva ha gått ut och informerat utan oss, betonar Roland Nilsson. unt omkring oss fortsätter diskussionerna i grupperna. Daniel från föreningen Grunden berättar om sitt LSS-boende, en bostad som är anpassad för personer med intellektuella eller fysiska funktionsnedsättningar. Han förklarar att hans kontaktperson har sagt att det vore bäst om han blev tillsammans med någon som också bor på ett liknande boende. – Men jag vill ju helst träffa en tjej på stan, säger han och frågar vad Eva vid bordet bredvid tycker. Eva, som också är medlem i Grunden, bekräftar att kontaktpersonen på hennes LSS-boende har samma inställning. – Men varför kan inte en person med handikapp vara ihop med en person utan handikapp? undrar hon. Då kan de ju hjälpa varandra. I Evas grupp förbereder man en lektion om kärlek, känslor och relationer. Hur vet man att man är kär, och tänk om man blir förälskad i sin kurator eller någon anställd på sitt boende? John från Grunden vill ta upp det han kallar ”villa, volvo, vovve-samtalet” på lektionen. Det är viktigt, tycker han, att informera om vad som händer om man vill gifta sig och skaffa barn. – I vår grupp har vi pratat lite om vilka relationer man kan ha och vilka förväntningar man har på sig när man varit ihop ett tag, säger Johanna Karlsson som är medlem i RFSU och utbildad sexolog. Jag tror också att det är bra att informera om att det finns möjligheter att skaffa barn men att det inte alltid är säkert att man kan. va , som är 27, förklarar att hon går kursen för att hon fick för lite sex- och samlevnadsundervisning i skolan. Hon har själv letat efter information om relationer och sex på nätet och hon har också besökt en ungdomsmottagning. Nu har hon pojkvän men paret bor på olika LSS-boenden i Malmö. – Det är viktigt att få veta mer om relatio28 INSIKT ner även om man inte har ett förhållande för då kan man förbereda sig på hur man har sex. När vi kommer ut och berättar på olika boenden kan de vi träffar relatera mer till oss än till en person som inte har ett handikapp. Jag tror att de har samma tankar som vi själva har haft. Och sen kanske de ser upp till oss, säger hon och ler. Vid ett av borden sitter Lina Sandahl och Sofia Olofsson som båda deltar i kursen vid sidan av sina studier i Socialpedagogiskt arbete inom funktionshinderområdet på Malmö högskola. – Det finns så många tabun när det gäller sexualitet och personer med intellektuella funktionshinder, därför har mitt intresse vuxit för att arbeta med de här frågorna, säger Lina Sandahl. – Dessutom känns det unikt att kunna samarbeta så här tillsammans med medlemmarna i Grunden, lägger till Sofia Olofsson till. eck y Nelson, en av projektledarna från RFSU, står i köket och brygger kaffe till fikapausen. Hon har tidigare pratat om sex och samlevnad på LSS-boenden och i dagliga verksamheter men då var det en variant av RFSU:s skolinformation. – Nu utgår vi istället från Grundens idéer och teman som medlemmarna där tycker är viktiga att prata om. De är hela tiden med i processen och det här är det mest givande och samtidigt mest utmanande projekt jag varit med i, säger hon entusiastiskt. Ibland vill vi gå fortare fram men då måste vi ha tålamod och tänka om. Hon betonar att arbetet i ”Sex för alla” är normkritiskt, vilket exempelvis kan betyda att människor med olika åldrar, hudfärg och funktionsnedsättningar syns på de bilder som används. På kursen diskuterar deltagarna bland annat olika sexuella identiteter och olika sätt att praktisera sex. När hon och andra informatörer från RFSU har besökt LSS-boenden har de märkt att de boende där antingen fått väldigt lite eller ingen information alls om sex och samlevnad. Personer med funktionsnedsättningar kan ofta ha problem med att själva leta upp information, många har exempelvis svårt att läsa stora textmängder på nätet. Becky Nelson tror att flera anställda på LSS-boenden skulle vilja informera mer om sex men är osäkra på hur de ska hantera frågan. – Ofta är det bara en jättestor tystnad. Och om man pratar om sex är det tyvärr ”Allt är på lika villkor och det är ju det som är vitsen.” roland nilsson ofta med fokus på problem. Vi hoppas att vi kan ge en mer positiv syn på ämnet, för det saknas. I FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slås fast att även personer med intellektuella funktionsnedsättningar har rätt till ett fungerande sexliv. Men när de personer som Becky och hennes kolleger träffar bidrar med berättelser ur sina egna liv ger de en bild av vilka fördomar och begränsningar de möts av. Becky tar upp ett exempel med en tjej på ett LSS-boende som vill bjuda in sin pojkvän på rummet. – Personalen sa att de inte fick låsa dörren om sig av säkerhetsskäl – men det är förstås också en begränsning och ett sätt att försöka ta kontroll över situationen. Människors privatliv och integritet måste respekteras och det här är exempel som vi kan ta upp i undervisningen. Andra teman som ska tas upp på kursen är giftermål och föräldraskap, frågor som kan vara tabubelagda. Personer med funktionsnedsättningar har rätt att ingå i samboskap, gifta sig och bilda familj men det är inte alltid möjligt för alla på grund av funktionsnedsättningens grad. i projektet är alla överens om att det blir en mer jämställd nivå på sexualundervisningen om en del av informatörerna själva lever med en funktionsnedsättning. De som lyssnar har någon att identifiera sig med och det kan bidra till mer öppna samtal. Grundens informatörer kommer också att informera personal på LSS-boenden och i daglig verksamhet. Becky hoppas att det nya sättet att arbeta kan förskjuta makt perspektivet. – Personalen brukar ju ha makten, nu är det personer med funktionshinder som informerar de anställda istället. Det kan skapaen bättre dialog, tror Becky Nelson. Hon betonar dock att personalen på olika LSS-boenden hon har haft kontakt med är mycket positiva till idén. – Det finns ett sug efter detta, säger hon. Vi får samtal hela tiden från personer som vill att vi kommer och informerar. Och det finns också ett sug hos våra informatörer, nu vill de ut och jobba. l Fotnot: Några av intervjupersonerna vill enbart uppge sina förnamn. John Kristiansson (t h) bor på ett LSS-boende i Malmö och går kursen ”Sex för alla” för att få mer kunskaper om sex och relationer. Lina Sandahl (t v) deltar i kursen vid sidan av sina studier i Socialpedagogiskt arbete. foto: istock En gång i veckan samlas deltagarna på kursen ”Sex för alla” i Malmö för att utbilda sig till informatörer. Projektet är ett samarbete mellan föreningen Grunden och RFSU. Roland Nilsson, Grundens kassör, och Cintia Rosberg, föreningens ordförande, ser fram emot att gå ut och informera om sex och samlevnad. INSIKT 29 Sex för alla sex och samlevnad i särskolan ”Det är en hälsofråga att ha tillträde till sin egen kropp.” Det leder till att man mest pratar om biologi och riskpreJack Lukkerz vention och mindre om känslor, relationer och sökandet efter kärlek och närhet. Jack Lukkerz betonar också att personalen oftast har fokus på en sexualitet som bygger på tvåsamhet och att man ska ha en partner. – Men verkligheten ser inte alltid ut så för unga med intellektuella funktionsnedsättningar. Många lever trots allt i begränsade nätverk och då är det bättre att lyfta fram mer av det som faktiskt är tillgängligt och till exempel prata mer om onani och njutning, säger Jack Lukkerz. ”Prata även om onani och njutning” Personal på särskolor och vuxenhabilitering tycker det är viktigt att arbeta med sexualundervisning men är osäkra på hur de ska närma sig ämnet. Ofta framställs sexualitet som något riskfyllt istället för positivt. Det visar Jack Lukkerz i sin licentiatavhandling ”En tom arena”. I studien undersöker han vilka attityder personalen har till sex- och samlevnadsundervisning för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Trots att ungdomarna ofta har en skyddad tillvaro är många nyfikna på sex och relationer. – Men personalen kopplar ofta ihop sex med problem och risker, något farligt som sker ute i vida världen. De varnar för omgivningen och säger: ”Håll dig till den egna gruppen för då kan ingenting hända.”, berättar Jack Lukkerz, som är utbildningsledare på Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne. Han medger att det är en balansgång mellan att prata positivt om sex och ta hänsyn till de risker som finns. Forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar är en utsatt grupp där sexuella övergrepp är överrepresenterade. Det största problemet enligt Jack Lukkerz är att de unga själva måste ta ansvar för att försöka undvika riskerna trots att många har svårt för att läsa av sin omgivning. I sin avhandling visar Jack Lukkerz också att personalen inom särskolan ofta är motiverade att arbeta med sex- och samlevnadsundervisning men samtidigt är osäkra på ämnet. 30 INSIKT Ansvaret ligger på skolans rektor Sex- och samlevnads undervisning inom sär skolan är obligatorisk och i höstas kom Skol verket med en ny hand ledning, ”Sex och sam levnad för särskolan”. Ansvaret ligger på skolans rektor som måste besluta om hur mycket tid och resurser som ska avsättas till sexualundervisning. I vuxenhabiliteringens verksamhet är undervisning i sex och samlevnad däremot inte obligatorisk. Utmaningen, menar han, är att lärare och annan personal måste våga vara kritiska mot rådande normer. Samtidigt strävar personer med funktionsnedsättningar själva ofta efter majoritetssamhällets normer och pratar gärna om giftermål och föräldraskap. – Man vill vara som alla andra helt enkelt, konstaterar han. Det är klart att man inte ska ifrågasätta viljan att få barn men för många blir det inte aktuellt. En del unga kommer heller inte att ha samlag och då måste man vidga synen på sexualitet – inte bara tänka tvåsamhet och sexuella praktiker. I studien blir det också tydligt att personalen behandlar unga kvinnors och mäns sexualitet olika. Flickorna uppfattas som svagare och görs till offer medan pojkar mer beskrivs som självständiga individer. Det framkommer också att hbtq-personer länge varit en osynlig grupp inom särskolan. – Flera informanter berättar att de har hbtq-personer inom sina verksamheter och beskriver dem som en utsatt och svag grupp som man vill stötta. Men de anställda står ofta handfallna inför den här gruppen och för många är det en helt ny fråga. Om personalen ska kunna känna sig säkrare när de undervisar i sex och samlevnad och våga gå utanför heteronormen behövs mer stöd och handledning, menar Jack Lukkerz. När personalen får utbildning i sex och samlevnad är det också viktigt att implementera och följa upp kunskaperna i hela personalgruppen. Alla ska kunna hitta sin nivå och känna sig trygga i att arbeta med frågan utifrån sina egna förutsättningar. – Mitt budskap är att all personal inte behöver kunna allt – men man ska ha en verktygslåda att plocka ur efter behov. Jag tror också att alla kan prata om relationer och kärlek i vardagen utan att ha specialkompetens. Agneta Larsson Sex för alla Kultur Modell för sexoch samlevnadsarbete Böcker, rapporter, film MED MERA Börja med att skapa ett öppet klimat Tillåtelse att tala om sexualitet 1 Den första nivån handlar om att skapa ett öppet klimat för att kunna tala om sexualitet och besvara frågor från brukaren, det vill säga personen med funktionsnedsättning. För denna nivå krävs ingen sexologisk kompetens. Det kan handla om att i arbetsgruppen lyfta frågor om sexualitet på ett respektfullt sätt och diskussionerna bör också utgå från ett normkritiskt perspektiv. Begränsad information om sexualitet 2 Den här nivån handlar om att ge generell information om kroppen, känslor, partners, sex, gränssättning eller om hur man gör för att skydda sig mot sexuellt överförda infektioner. Det kan exempelvis finnas tillgång till information om sexualitet i form av broschyrer, bilder eller litteratur. Medarbetaren ska också veta vart man kan hänvisa brukaren vid frågor. Specifika råd 3 Specifika råd innebär övergripande att ge förslag och stöd med fokus på lösningar kopplat till den enskildes behov, önskemål och förutsättningar. Det krävs att man har en sexologisk utbildning, därför bör du som personal ta hjälp av en yrkes person med sådan kompetens. Personalen ska stötta brukaren i att få hjälp av rätt instans eller ta hjälp av sexologisk handledning. 1 Permission P LI 2 Limited information ss 3 Specific suggestions it 4 Intensive Therapy Terapi 4 Stöd på den här nivån består av enskilda samtal eller gruppsamtal med terapeutisk inriktning. För detta behövs en terapeutisk utbildning. Som personal bör du hjälpa brukaren att få ett sådant stöd om det behövs. Exempel på fråge ställningar för att hålla dialogen kring sexualitet levande i personalgruppen Verksamhet Hur lyfter vi frågor kring sexualitet i vår verksamhet? Var kan vi söka kunskap och hjälp? Ge exempel på frågor kring sexualitet som hör hemma i vår verksamhet och frågor som inte gör det. Brukare Hur involverar vi brukarna i arbetet kring sexualitet? Hur säkrar vi den enskildes integritet när vi pratar om frågor som rör brukarens sexualitet? Medarbetare Vad ska alla medarbetare veta och kunna? Hur säkrar vi att de har denna kompetens? Hur hanterar vi som medarbetare situationer då vi får frågor kring vår egen sexualitet? Fotnot: Vägledningen med namnet ”Fråga, lyssna, var intresserad!” har tagits fram av Mimmi Olsson som är projektledare på Sexuell hälsa i Malmö stad. foto: istock Även personal som inte har en utbildning i sexologi kan ge rådgivning om sex och samlevnad till personer på LSS-boenden och daglig verksamhet. En metod att utgå ifrån är den så kallade PLISSIT-modellen. Den ingår i en ny vägledning om sexualitet, känslor och bemötande för personer som arbetar i en LSS-verksamhet. Inspirerande om tjejers kåthet Bok ”Trots att det råkar falla sig så att alla som jag har legat med också har haft sex med mig, så har vi alltid bemötts olika. Det är knäppt det där, att killar tillåts säga att jag är dum i huvudet för att jag har knullat med dem, att det är i mötet med varandra som jag blir slampig. Själv skulle jag aldrig undervärdera mig själv på det sättet, utan ser alla som har legat med mig som vinnare.” Detta utdrag ur Elinas text, den första av 40 unga tjejers berättelser i Sexjournalen, fångar på ett fyndigt sätt den dubbelmoral som ofta drabbar tjejers sexualitet. Och horrykten är inte det enda tjejer riskerar när de vill leva ut sin lust och kåthet. I manifestet som inleder boken skriver r edaktörerna Karolina Hansson och Elina Pahnke om stränga kroppsideal och objektifiering och om den dominerande diskursen där ”det sexuella” för tjejer beskrivs som en värld fylld av hot; våldtäkter, utsatthet, könssjukdomar och oönskade graviditeter. När de bad tjejer skriva om sin sexualitet sökte redaktörerna berättelser om lust och kåthet och om det utforskande och normtrotsande som trots allt pågår, fast ofta i skymundan. Sexjournalen I Sexjournalen kan en läsa om tjejer Redaktörer: som har sex första, eller hundrade, gångKarolina Hansson en; som har sex med sig själva, med killar och Elina Pahnke eller tjejer eller både och; tjejer som förför Förlag: Leopard och blir förförda, som blir besvikna eller förlag, 2015 får precis det de vill ha, som drömmer heta drömmar eller lever ut dem i verkligheten. Men mest av allt handlar dessa texter om att upptäcka, och utveckla, sin egen sexualitet. Som Jessica skriver efter ett njutningsfullt sexuellt möte: ”Om jag inte hade vetat bättre hade jag trott att jag blivit kär. Men så var inte fallet. Jag hade blivit kåt.” Det är svårt att veta om tjejerna i boken och deras erfarenheter är representativa för unga tjejer i allmänhet. Flertalet framstår som resursstarka och reflekterande. Hur som helst är detta läsvärda berättelser för, framför allt, unga tjejer, att känna igen sig i eller inspireras av. Hanna Ådin INSIKT 31 Posttidning b Lafa Box 175 33 118 91 Stockholm Anmäl ändrad adress! Vi välkomnar särskilt dig som möter nyanlända flyktingar, e nsamkommande flyktingungdomar och personer med utländsk bakgrund. Gå på kurs hos Lafa Fråga chans – sex och samlevnad för 10–13-åringar För dig som arbetar professionellt eller ideellt med barn och ungdomar i åldern 10–13 år, till exempel som lärare, elevhälsopersonal, fritidspersonal, i invandrarföreningen, som boendepersonal eller på en ungdomsmottagning i Stockholms län och Region Gotland. När? 30 september–1 oktober kl 9–16. Kursen innehåller teoretiska föreläsningar, praktiska och pedagogiska metoder och f ördjupad kunskap i sex- och samlevnadsarbetet. INNEHÅLL: l Hur kan man arbeta med sex och samlevnad bland 10–13-åringar? l Hur ser sexualiteten ut och vilka uttryck tar den sig i den här åldersgruppen? l Vad är det som skiljer ”mellanstadiebarn” från tonåringar? l Vilka frågor har barnen? l Hur påverkar den fysiska utvecklingen och kropps uppfattningen självkänslan? l Vad är det som händer i glappet mellan den fysiska och sociala mognaden? l Hur kan vi planera och organisera undervisningen? KOSTNAD: Fakta och perspektiv på ungdom, sexualitet och hiv/aids Ingen kursavgift i Stockholms län och Region Gotland. ANMÄLAN Anmäl dig på www.lafa.nu. Kursen riktar sig till dig i Stockholms län och Region Gotland som arbetar med och/eller är intresserad av sex- och samlevnadsfrågor. Du arbetar professionellt eller ideellt med ungdomar, kanske i skolan, på fritids gården, som boendepersonal, i invandrarföreningen eller på en ungdomsmottagning. När? l Ung och HBT 18–19 november kl 8.30–16.30. Kursen är två heldagar i föreläsningsform. l Aspekter på unga mäns sexualitet l Normkritisk pedagogik INNEHÅLL: l Att prata sex med ungdomar l Att arbeta förebyggande med annan kulturell/etnisk bakmed hälsofrågor grund än din egen l Sexualitet i tonåren med l Oönskade graviditeter särskilt fokus på unga tjejer l Unga, sex och internet l Sexuellt överförda infektioner l Hiv och aids Thérèse Juvall, tel 08-737 35 49, [email protected], Mimmi Andersson, tel 08-737 35 36, [email protected] Mycket mer om sex och samlevnad finns på Lafas sajter: l www.lafa.nu l www.frågachans.nu l www.säkraresex.se FOTO: istock vill du veta mer?
© Copyright 2024