VÅRENS LAFAKURSER 5/09 n Om hiv, sex & sånt n Tidiga hivtest ska rädda liv Massvaccinering av flickor INSIKT 5/09 4 12 Tidiga hivtest ska rädda liv Nyöppnad mottagning för hivtest i centrala Stockholm tar främst emot migranter. Storsatsning på hivinformation i Thailand Män som har sex med män är en viktig målgrupp för preventionsarbetet. Ophelia Haanyama Ørum på Noaks Ark arrangerade A Walk for Life i Stockholm i anslutning till WAD, världsaidsdagen. Läs mer på sidan 14! NY KURSKATALOG MED VÅRENS ALLA KURSER! HANS-ÅKE OHLSSON Med känsla för sex Anna-Karin Asp har jobbat på Lafa sen starten. Nu går hon i pension. 9 Porträtt av ikonen James Dean pryder ofta väggarna i Pattongs gaybarer. Massvaccinering mot HPV-virus Med start 2010 ska 10– 12-åriga flickor vaccineras. 14 Världsaidsdagen 2009 Om en promenad för livet och om hivpositivas möten med vården. 10 Lika men ändå olika Parkskolan i Malmö bedriver sex- och samlevnadsundervisning bland särskoleelever. EWA LEVAU ULRICA ZWENGER 7 Marianne Dymling-Hjelm, Parkskolans rektor. 15 Sen sist Böcker Kortfattat På gång på Lafa BREV TILL 23-ÅRINGAR VÄLKOMMEN PÅ SEMINARIUM I JANUARI får 46 000 unga vuxna i länet information hem i brevlådan om vart de kan vända sig för preventivmedel, testning och rådgivning om sex och samlevnad när de inte längre får gå till ungdomsmottagningen. De flesta ungdomsmottagningar har 23 år som övre gräns. Lafas så kallade 23+-utskick går den här gången både till dem som fyllt 23 år under 2009 och de som fyller 23 under 2010. Brevet innehåller en folder med telefonnummer till olika mottagningar samt en kondom. VID DENNA tidnings pressläggning har Frågachans.nu, Lafas nya sajt för 10-13-åringar, haft över 18 600 besökare sedan lanseringen i september. Över 1 300 frågor har mejlats in till Fråga Ugglan. I februari bjuder Lafa in till ett seminarium där erfarenheter från det första halvåret presenteras och diskuteras. Vilka frågor ställer ungdomarna till Fråga Ugglan och vad skriver de i Dagboken? Hur kan sajten användas i sex- och samlevnadsundervisningen? INSIKT – om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa, enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon, växel 08–737 35 50 Fax 08–737 36 40 Postadress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm 2 INSIKT 5/09 FÖR MER INFORMATION hänvisas 23-åringarna till kampanjsajten www.23plus.nu samt till Lafas sajter för unga, www.kondom.nu och www.p-guiden.nu. Redaktör Hanna Ådin [email protected] Telefon 08–737 35 57 Ansvarig utgivare: Anna-Karin Asp [email protected] Telefon 08–737 35 46 www.lafa.nu TID: 16 februari kl 14-16 PLATS: Lafa, Fatburen, Västgötagatan 2 Redaktionskommitté: Anna-Karin Asp Karolina Höög Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Robert Pantzar Olle Waller Hanna Ådin SEMINARIELEDARE: Thérèse Juvall, socionom och ansvarig för skolfrågor på Lafa och Lis-Marie Kanon, utbildningsansvarig. ANMÄLAN: lis-marie. [email protected] GOD JUL! OCH SÅ EN särskild julhälsning från Frågachans-sajtens tomte. Han vill gärna att även du som är vuxen kollar in sajten. Frågor om och synpunkter på Frågachans.nu kan du ge genom att klicka på just tomten. Layout: Lotta Continua [email protected] Prenumeration och adressändring: Claes Sjöstedt [email protected] Telefon 08–737 35 50 Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912 ☎ LEDARE INSIKT ringde till … Hur kunde hon? LOTTA BJÖRKMAN, … IDAG ÄR DET FÅ som berättar öppet att lärare i samhällskunskap och drama på Rytmus Musikgymnasium i Stockholm, som tillsammans med sin kollega PIA KANGAS har vunnit bokförlaget Natur och Kulturs Lärarpris 2009 på 150 000 kronor. Årets tema är ”Blatte, bög och andras mammor – finns det gränser för vad man får säga?” Hur kommer det sig att ni skickade in ert bidrag till tävlingen? – En kollega som såg temat kom till oss och sa att ”det här kommer ni att vinna!” Jag kollade på förlagets hemsida och tänkte att det här är ju precis det vi gör! Berätta om hur ni arbetar med språk och normer med era elever. – Vi tillämpar en ”varför säger du så”pedagogik istället för en ”du får inte säga så”-pedagogik. Ett exempel: Eleverna får säga alla skällsord de kommer på och vi skriver upp dem på ena sidan av tavlan. Sen frågar vi eleverna hur man ska vara för att inte kallas jävla dampunge, hora, blatte eller bög. Deras beskrivningar skriver vi upp på andra halvan av tavlan. – På detta sätt synliggör vi hur språket används för att begränsa människor. Språket visar på ett normsystem som finns, men upprätthåller också normsystemet. Köper eleverna resonemanget? – Ibland blir de provocerade och tycker att allt gungar, ”finns det ingenting som är sant!?”. Men ofta inser de att det här sättet att tänka innebär frihet för alla. Vi hamnar alla utanför normerna på något sätt. Det kan vara bara att jag är kille och liten och smal eller att jag är tjej och gillar sex. Det gäller att undervisa MED eleverna, våga vara prestigelös och medge misstag. de är hivpositiva. Det finns liksom ingen anledning, man kommer att leva länge, jobba på som vanligt så varför riskera att utsätta sig för stigma och diskriminering i onödan. För det är fortfarande laddat med hiv. Vårdpersonal blir rädd och beter sig kränkande, patienter kollar i förväg att det inte kommer att vara någon bekant i väntrummet och media älskar rubriker om hivmannen eller hivkvinnan. Kommer ni ihåg rubrikerna om hivkvinnan i Skåne 2004? Hon som var gift och fick två barn utan att berätta att hon bar på hiv. Nu blir hennes liv film. Dokumentärfilmaren Ingela Lekfalk har sökt upp kvinnan som idag har avtjänat sitt fängelsestraff på två och ett halvt år och som äntligen har vågat erkänna för sig själv att hon är hivpositiv. Lillemor som kvinnan heter åkte till Frankrike som 19-åring för att läsa franska och jobba som au pair. I Frankrike blev hon störtförälskad, men också sjuk. På regionsjukhuset i Boden konstaterade man 1986 att hon var hivpositiv, den tredje personen i länet som fick diagnosen. Konsekvenserna av hennes förälskelse blev fruktansvärda, mamman berättar i filmen att det var så hemskt att man inte kunde säga det till någon. Läkarna trodde att hon hade ett år kvar att leva. Föräldrarna och Lillemor beslöt att inte berätta det för någon, inte ens för syskonen. ÅREN GÅR, Lillemor flyttar till Skåne, får ett bra jobb och blir kär igen. Hon träffar Henrik. Vad betyder det för dig att ni vann det här priset? – Det betyder framför allt cred. Priset ger förutsättningar för att vi ska få komma ut och prata om det här. Kan du ge ett par konkreta tips till de lärare som vill jobba aktivt med språk och normer? – Först och främst måste man få kollegor och skolledare med sig. Det finns ingen fast fix, man måste jobba brett och skapa ett klimat som är öppet och inkluderande. Erkänn din makt att ge ett stort eller litet utrymme för att vara på olika sätt. HANNA ÅDIN Eftersom hon äter bromsmediciner och har låga virushalter så säger hon inget, hon är helt stum. De gifter sig och får två barn. 2004 blir Lillemor sjuk och man förstår inte på sjukhuset varför hon inte blir bra. Tills hennes hivläkare är med på en patientkonferens och förstår att det gäller Lillemor: Det är ju min hivpatient, säger han. Och nu avslöjas allt. Mannen är till en början förstående, men sen växer känslan av svek, han vill skiljas och polisanmäler Lillemor för försök till grov misshandel. Hon döms, RAPPORT UTIFRÅN hamnar i fängelse, får betala stora skadestånd till mannen och barnen. Trots att ingen blev smittad. Men hon hade ju faktiskt utsatt dem för risk att få hiv. Hur kunde hon? I dokumentärfilmen som heter just Hur kunde hon? försöker Lillemor förklara. Hon trodde att om hon berättade skulle hon bli ensam i hela världen, ingen skulle vilja ha med henne att göra. Idag känner hon stor skuld för det som hände: ”Jag är en dålig människa som förtjänar att straffas. Men jag hade aldrig för avsikt att smitta min man eller mina barn. ” NU HAR HON alltså bestämt sig för att berätta. Hon har förstått att hon inte kommer att dö av det. Tvärtom skulle hon känna sig värdelös om hon inte gjorde det. Filmen om henne håller på att klippas ihop nu och blir klar någon gång i februari nästa år. Håll utkik efter den när den kommer på tv. De avsnitt som visades på ett seminarium inför världsaidsdagen gav mersmak. En till synes självklar handling, som att berätta för sin partner att man är hivpositiv, kan blockeras under lång tid och sanningen för en själv blir att man inte är smittad. Sanningens konsekvens är inte alltid glasklar. Jag tror att filmen om Lillemor på ett bra sätt kommer att problematisera hivfrågan, och visa på helheten i hivarbetet, nämligen behovet av förebyggande insatser till ungdomar och resenärer, behovet av stöd och behandling inom vården och ett förstående och ickediskriminerande samhälle runt omkring. Med de orden tackar jag för mig. Den 1 februari börjar ett nytt liv som pensionär. Anna-Karin Asp 5/08 INSIKT 5/09 INSIKT 3 3 HIVTESTNING Tidiga hivtest En ny mottagning för hivtest har öppnat i centrala Stockholm. Den riktar sig i första hand till migranter, en grupp som står för nästan hälften av alla nyupptäckta fall av hiv och som i många fall får en alltför sen diagnos. 4 INSIKT 5/09 TEMA: SAMTAL ellan en herrekipering och en butik med köksinredning ligger den diskreta entrén till den nya testmottagningen. Det är några timmar kvar tills den öppnar för dagen. Klockan tre kommer Peder Ahlin och en av hans kollegor på Noaks Ark att ha ställt fram kaffe och te i väntrummet och två sjuksköterskor från Venhälsan finns då på plats för att utföra testerna. – Det är tester med snabbsvar så det tar ungefär en halvtimme att få resultatet och under den tiden håller sköterskorna i ett rådgivningssamtal. Om det skulle visa sig att svaret är positivt finns vi här från Noaks Ark för att ge stöd, berättar Peder Ahlin. Tanken är att det ska vara så enkelt som möjligt att komma hit och testa sig. Det finns inte några skyltar som kan avskräcka den som vill vara anonym, drop in gäller, inredningen T v: Allt som krävs är ett stick i fingret. Redan efter en halvtimme får patienten veta om hivtestet är negativt eller positivt. T h: Noaks Arks verksamhetschef Jukka Aminoff tillsammans med Ophelia Haanyama Ørum, Miriam Kronberg, och Jeanne Masimango, som alla ansvarar för olika delar av arbetet med hiv och migranter. ANKI ALMQVIST ANKI ALMQVIST M ger inte någon sjukhuskänsla och besökarna slipper den för många outhärdliga veckolånga väntan på provsvar. Behovet av nya metoder för att fånga upp migranter är stort, främst handlar det om människor som kommer från länder söder om Sahara. Den gruppen är överrepresenterad bland dem som testar sig så sent att de istället för att kunna leva ett normallångt liv under behandling, riskerar att dö i förtid. Jukka Aminoff är verksamhetschef på Noaks Ark: – Vården har sämre förutsättningar att fånga upp den här gruppen. Många migranter har lågt förtroende för allt som kan associeras till myndigheter. Jag tror också att det kan finnas en missriktad välvilja eller överdriven respekt bland vårdpersonal som därför inte vill prata om hiv med en kvinna i slöja eller burka, säger Jukka Aminoff. Noaks Ark driver mottagningen tillsam- ▼ ska rädda liv 5/09 INSIKT 5 HIVTESTNING Anders Karlsson, verksamhetschef på Venhälsan och medicinskt ansvarig för den nya mottagningen för migranter. känsligt. Istället pratar vi om hiv som en sjukdom på både individ- och samhällsnivå, säger Jukka Aminoff. Noaks Ark samarbetar också med en mängd invandrarorganisationer, främst Somaliska hälsoteamet och föreningen Oasen som riktar sig till afrikaner som drabbats av hiv och deras anhöriga. Sedan några år tillbaka driver Noaks Ark ett särskilt migrantprogram tillsammans med bland andra Stockholms stad. Jukka Aminoff beskriver programmet med hjälp av två ”armar” - där den ena sträcker sig till migranterna själva och den andra till människor som på olika sätt arbetar med migranter. Ett exempel är den utbildning om hiv som Noaks Ark håller för Migrationsverkets personal. den mellan liv och död. En studie vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna där 82 personer som fick sin diagnos 2007 ingick var en ögonöppnare för många. 34 av dem som var med i studien visade sig vara så kallade ”late testers” och 17 av dem var kvinnor från länder i södra Afrika. – Att vara en ”late tester” innebär att man får sin diagnos efter det tillfälle då man bör påbörja en behandling. Den påverkan som viruset haft på immunsystemet är utgångspunkten. Risken att dö inom bara ett år är mycket större bland dem som testas sent, säger Anders Karlsson. Av de 34 personerna i studien från Karolinska Universitetssjukhuset som fick diagnosen sent var det fyra personer som dog inom ett år från testtillfället. TILLBAKA TILL den nya mottagningen. Noaks Ark har tagit fram foldrar och information på sin hemsida på engelska, franska, spanska och somaliska och har dessutom en bred språkkompetens bland informatörerna. – Men om det inte går att kommunicera tillräckligt bra med en besökare erbjuder vi ett vanligt test, som det tar uppemot en vecka att få svar på, och bokar ett återbesök med tolk, berättar Anders Karlsson. Att få sin hivdiagnos i tid kan vara skillna- ANKI ALMQVIST ▼ mans med Södersjukhusets mottagning Venhälsan där Anders Karlsson är verksamhetschef: – Att man har misslyckats med att nå den här gruppen kan bero på flera saker. Många migranter har en tradition av att söka vård först när de är sjuka och att vända sig till ett sjukhus eller någon annan vårdinrättning kan kännas som ett stort steg. Ekonomi kan vara en faktor. Jag tror att det krävs ett personligt kontaktnät för att nå ut med information, något som vården ofta saknar, säger Anders Karlsson. Så vad är receptet? Hur ska den nya mottagningen lyckas med att nå migranterna? Jukka Aminoff säger att det handlar om att befinna sig på rätt ställen och att informera med respekt för olika kulturella föreställningsvärldar. – Alla informatörer som jobbar med det här har själva en invandrarbakgrund och vi åker ut till Rinkeby, Skärholmen och Tensta och tar kontakt på plats. Vi försöker också undvika att utgå från sexualitet eftersom det kan vara 6 INSIKT 5/09 ÄVEN OM migranter är den huvudsakliga målgruppen riktar sig den nya mottagningen också till ytterligare två grupper; människor med högriskbeteende och dem som plågas av svår oro. – För den som är väldigt orolig är ett snabbt svar viktigt. De står ofta inte ut med ångesten som det innebär att vänta en vecka, säger Jukka Aminoff. Något som man har valt bort är att testa för andra sexuellt överförda infektioner, även om det fanns med i diskussionerna inför den nya mottagningen. – Problemet är att det sällan finns den här typen av tester med snabbsvar för andra sexuellt överförda infektioner och då blir det en mycket större apparat, säger Anders Karlsson. Men det betyder inte att det är uteslutet att i framtiden erbjuda andra tester, berättar Jukka Aminoff: – Om testmetoderna för andra sexuellt överförda infektioner förfinas och ger ett lika snabbt och tillförlitligt svar som det här hivtestet kan det bli så. Nu är det bara en timme kvar tills mottagningen öppnar. Två av kontorsrummen kommer att fungera som provtagningsrum. Peder Ahlin tar fram ett ark med teststickor från ett skåp och berättar att allt som krävs är ett stick i fingret. – Vi har haft öppet två eftermiddagar hittills och då kom det fyra besökare per gång men vi kan ta emot upp till 16 personer, säger Peder Ahlin. Ingen rusning alltså och Jukka Aminoff förklarar det med att de varit medvetet försiktiga med att gå ut med information av oro för att det skulle komma för mycket folk. – Det råder brist på testmöjligheter i Stockholm och vi är ganska lättade att det inte blev någon rusning. Nu kan vi jobba med mer information till målgrupperna. Man lär sig efterhand, konstaterar Jukka Aminoff. ANNA DAHLQVIST INTERVJU Med känsla för sex Anna-Karin Asp brinner för samhällsfrågor i allmänhet och frågor kring sexualitet i synnerhet. Efter tjugo år på Lafa, varav elva som chef, går hon nu i pension. – Det har varit roligare att vara chef än jag trodde. u som brukar läsa insikt känner kanske främst igen Anna-Karin Asp från sidan tre i tidningen, där hon i varje nummer kommenterar och analyserar aktuella skeenden och berättar om Lafas roll i det hiv/sti- och abortförebyggande arbetet. Ofta med en rolig knorr. För Anna-Karin Asp är en humoristisk person som tycker att man ska få ha roligt på jobbet och fira gemensamma segrar. Men också en målmedveten, framtidsorienterad och hårt arbetande chef som inte ger sig förrän problemet är löst och uppgiften slutförd. – Jag började jobba redan som tioåring, delade ut tidningar på sommarlovet. Året efter gick jag till arbetsförmedlingen, men de sa att jag skulle komma tillbaka när jag var 15, berättar Anna-Karin Asp och skrattar. Ett antal år och sommarjobb senare var hon utbildad journalist och arbetade inom Stockholms läns landsting, dit hon sökt sig för att få arbeta med viktiga samhällsfrågor. Att just sexualitet kom att bli hennes arbetsområde var delvis en slump, men intresset för ämnet väcktes tidigt. Anna-Karin Asp tillhörde den första generationen som fick sex- och samlevnadsundervisning. Hennes fröken i småskolan berättade kunnigt och entusiastiskt om hur barn blir till. Namn: Anna-Karin Asp Familj: Man, tre barn och ett barnbarn Intressen: Trädgård, resor med husbilen, film, bad Motto: Gå en liten bit längre 5/09 INSIKT 7 ▼ ULRICA ZWENGER D INTERVJU ▼ – Det gjorde intryck på mig. Jag följde också som ganska liten med min storasyster till Folkets hus och lyssnade på ett föredrag av Elise Ottesen-Jensen och det var jättespännande. Det sådde nog ett frö för när jag gick på journalisthögskolan valde jag och en kompis att göra ett arbete om abortfrågan. I MITTEN AV 1980-talet arbetade AnnaKarin Asp på Stockholms läns landstings informationsbyrå. En av informationsbyråns många uppgifter var då att informera vårdpersonal och allmänhet om det nya, dödliga viruset hiv, eller htlv3 som det hette på den tiden. På hösten 1987 värvades hon till det nystartade projektet Lafa, Landstinget förebygger aids, med uppdrag att förebygga hiv och andra sexuellt överförda infektioner. Utbildningar och informationsinsatser var redan från början viktiga huvudområden i Lafas förebyggande arbete. Anna-Karin var ansvarig för informationsverksamheten och redaktör för insikt, vars första nummer utkom 1988. – Den var enklare på den tiden, bara 12 sidor och svartvit med röd dekorfärg. Vi valde att göra en egen tidning i stället för att försöka få in våra frågor i andra dags- och facktidningar. Vi ville kommunicera direkt med dem som arbetar med sexualitet och prevention. Parallellt med tidningen jobbade AnnaKarin med framtagning av broschyrer och annonser. – Jag minns när vi första gången annonserade i dagspress och riktade oss till målgruppen män som har sex med män. Då var det lite uppseendeväckande att landstinget gick ut och visade bilder på två bögar. Förutom att informera om hivrisken så var det ju ett sätt att säga att homosexualitet är okej. 1990 BLEV LAFA en permanent verksamhet inom landstinget och fick samtidigt mandat för att även förebygga oönskade graviditeter. Steg för steg byggdes verksamheten upp, med ett brett kursutbud och metodböcker, samarbete med hälso- och sjukvården och andra organisationer, gratis kondomdistribution till målgrupperna och, förstås, kampanjer. Ni minns kanske kondomkampanjen 1996 med färgglada affischer och rim som ”Pop topp gummi snopp” och ”Ulla gulla gummi pulla”? – Vi uppmanade ungdomar att skicka in sina bästa kondomrim. ”Hett spett gummi vett” vann tävlingen. Detta var de mest stulna affischerna i tunnelbanan någonsin, vilket väl också kan ses som ett slags kvitto på en lyckad kampanj, säger Anna-Karin Asp och ler. På senare år har Lafas kampanjer rönt uppskattning av mer socialt erkänt slag. Det har blivit några guld- och silverägg och 100- och 75-wattare när reklambranschen har utsett bästa samhällsinformation och en del andra priser och utmärkelser också. Anna-Karin Asp 8 INSIKT 5/09 sticker inte under stol med att kampanjer ligger henne särskilt varmt om hjärtat. – Det är något som roar mig men jag vet också att det är väldigt viktigt för att nå ut med information till många människor och få upp våra frågor på samhällsagendan. Därför har jag prioriterat kampanjer där en annan chef kanske hade hållit igen med tanke på att det kostar förhållandevis mycket. Anna-Karin Asp framhåller samarbetet med den kreativa reklambyrån Ester men medger också att hennes eget mod och lust att pröva nya grepp i informationssammanhang kan ha varit en bidragande faktor till att kampanjerna blivit så lyckade. – En kampanj måste sticka ut, annars är den värdelös. Först efteråt kan man veta säkert hur den slår, men man måste redan innan kunna se ingredienserna som gör att det kan bli bra. I SLUTET AV 90-talet fick Anna-Karin Asp erbjudandet att bli enhetschef för Lafa. Hon tvekade inte att anta utmaningen. – Jag kände att jag skulle klara av det och att jag hade stöd av personalen. Under åren jag jobbat med informationsfrågorna hade jag varit involverad i alla olika verksamheter på Lafa och efter många år i landstinget kände jag väl till hur organisationen är uppbyggd. Anna-Karin Asp har nu varit Lafas chef i elva år. Efter totalt tjugo års intensivt arbete med sexualitet och hälsa på Lafa tycker hon fortfarande att området känns lika spännande. – Sexualiteten är ett ämne som berör alla och det kommer hela tiden nya generationer som ska hitta ett eget förhållningssätt. De här frågorna är så starkt laddade, det är inget som är självklart och man måste hela tiden kommunicera och försvara människors rättigheter på området, till exempel aborträtten. Vad tycker du har varit roligast under åren som chef på Lafa? – Att se när medarbetare växer med sina uppgifter, tar ansvar och jobbar självständigt. Det är ups and downs under ett arbetsliv, men när någon gör något den gillar och blommar upp och når längre än man hade kunnat tänka sig det tycker jag har varit jättekul. Vad har varit svårast? – Att hävda det primärpreventiva arbetet i en så extremt sjukvårdsorienterad organisation som landstinget är. Fokus ligger på vård och behandling av redan sjuka och förebyggandetänket saknas ofta fortfarande tyvärr, trots att det finns så mycket att vinna, både ekonomiskt och humanitärt, på att förebygga ohälsa. Om vi tittar på hiv så konstaterar unaids att det naturligtvis är oerhört viktigt att fler hivpositiva får tillgång till behandling, men att den globala epidemin enbart kan hejdas genom att förebygga nya hivfall. Att prevention är nyckeln. Vad har du lärt dig? – Det är nog vikten av teamarbete. Tidigare har jag jobbat mycket på egen hand och velat få saker gjorda så snabbt som möjligt, men nu har jag lärt mig att det blir mycket bättre när man är fler med i processen, även om det tar längre tid. Vad tror du har varit ditt viktigaste bidrag under åren på Lafa? – Jag kanske är lite djärv som chef, vågar göra saker och har bra koll på omvärlden. Vi har hela tiden haft väldigt bra stöd från politikerna, oavsett majoritet, och jag har varit noga med att hålla dem uppdaterade om vad vi håller på med. Det är särskilt viktigt när man jobbar med frågor som kan uppfattas som känsliga. Berätta om några höjdpunkter! – Det internationella arbetet, inte minst i samband med projekten i S:t Petersburg, och resorna till olika länder tycker jag har varit väldigt spännande eftersom det är internationella frågor vi jobbar med. Att få möta människor från andra delar av världen har vidgat perspektiven. – Jag tycker också att det har varit roligt när vi har vunnit priser för våra kampanjer, det har stimulerat mig. Allra första gången vi vann ett guldägg för filmen Teletell, det var speciellt. Vilka förhoppningar har du när det gäller Lafas arbete framöver? – Jag hoppas att Lafa får fortsätta vara en spjutspets i Stockholms län när det gäller förebyggande av hiv, sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter. Jag hoppas också att Stockholms läns landsting satsar mer pengar på Lafa och låter enheten ha en egen budget, så att den inte behöver vara så beroende av de statliga hivmedlen, som finansierar 95 procent av vår verksamhet idag. Vad vill du själv syssla med framöver? – Eftersom jag alltid har jobbat, ända sedan jag var liten, så känns det faktiskt lite läskigt att sluta. Men jag hoppas att det ska dyka upp något, jag kanske har någon talang jag inte har upptäckt ännu, säger Anna-Karin och skrattar. Redan till våren kommer hon att läsa franska på universitetet och hon ser fram emot att vistas mycket utomhus och umgås mer med barnbarnet Hedvig. Trots en viss bävan ångrar inte Anna-Karin Asp sitt beslut. – Det känns rätt att sluta nu. Dels tycker jag att jag går med ålderns rätt nu när jag har fyllt 65. Dels känner jag mig faktiskt rätt nöjd och belåten med mitt arbetsliv. Jag har fått jobba med viktiga frågor och har haft jättebra arbetskamrater. Det har nästan alltid varit kul att gå till jobbet. HANNA ÅDIN HPV-VACCIN Massvaccinering mot HPV-virus eslutet att alla flickor födda 1999 och senare ska vaccineras mot hpv har föregåtts av en omfattande utredning på Socialstyrelsen. Bland annat har man diskuterat risken med att vaccinering kan leda till att färre går och testar sig som vuxna och att det skulle kunna påverka attityder till kondomanvändning och säkrare sex i negativ riktning. – Vi har kommit fram till att nyttan av detta överväger alla etiska betänkligheter, säger avdelningschef Anders Tegnell. B MEN HUR BLIR det för äldre flickor? Svensk Gynekologisk Förening tycker det vore positivt om även flickor upp till 17 år inledningsvis får komma med i vaccinationsprogrammet. – Annars blir det som idag att bara de som känner till vaccinet går och vaccinerar sig, säger Kristina Elfgren, gynekolog och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Men Anders Tegnell hänvisar till att landstingen själva kan välja att även vaccinera äldre flickor gratis. – Det ingår dock inte i Socialstyrelsens regelverk. Däremot ingår vaccinet i högkostnadsskyddet för 13–17-åriga flickor, förklarar han. De får alltså vaccinera sig på eget initiativ och stå för en del av kostnaden själva. Kristina Elfgren, som har forskat om hpv, berättar att ungefär 400 kvinnor årligen drabbas av livmoderhalscancer. – De allra flesta fall upptäcks tidigt på grund av regelbundna cellprov. Skulle alla gå och testa sig skulle vi ha ett ganska bra skydd. Problemet är att cirka 20 procent av alla kallade inte vill eller vågar testa sig. Det är MER OM HPV HPV ÄR världens vanligaste sexuellt överförda infektion. Det är ett vårtvirus som finns i mer än 200 olika typer, varav vissa ger kondylom. 90 procent av alla infektioner läker spontant, men de allvarligaste HPVinfektionerna kan bland annat ge livmoderhalscancer, analcancer och peniscancer. För bäst effekt ska vaccinering ske före sexdebuten. Alla kvinnor mellan 23 och 60 år kallas till gynekologisk cellprovtagning vart tredje eller femte år. Nästa år får alla 10–12-åriga flickor vaccineras mot HPV gratis. Källor: Vårdguiden, Socialstyrelsen bland dem de flesta dödsfallen inträffar, ungefär 250 per år, eftersom cancern upptäcks för sent. Därför är Elfgren och hennes kollegor mycket positiva till Socialstyrelsens beslut. – Det kommer innebära att alla kvinnor får ett i det närmaste 70-procentigt skydd mot livmoderhalscancer. Men eftersom vaccinet inte skyddar till 100 procent är det viktigt att också gå på screening, understryker Kristina Elfgren. Socialstyrelsen betonar också i sina rekommendationer att vaccinet ska ses som ett viktigt komplement till regelbundna kontroller som vuxen. Det finns två vaccin på marknaden, Gardasil och Cervarix. Gardasil skyddar även mot de hpv-typer som ger kondylom. Vilket av vaccinen som kommer att användas är upp till varje landsting att bestämma i sina upphandlingar berättar Anders Tegnell. I Stockholms kommun kommer vaccineringen att starta i början på höstterminen 2010. – Men hur detta ska ske sitter vi och arbetar med just nu. Det här ställer ju en del krav på skolhälsovården och skolsköterskorna är redan hårt belastade som det är, förklarar skolöverläkaren Mikael Brönnegård. FRÅGAN ÄR OM vaccineringen ska ske i den nuvarande skolverksamheten eller med ett ambulerande team som åker runt. – Det nationella vaccinationsprogrammet är redan stort, så där måste vi hitta andra lösningar. Logistiken är den största utmaningen som jag ser det. Vaccinationerna mot svininfluensan har fått stor inverkan på skolhälsovården och mycket av det ordinarie arbetet har fått stå tillbaka. – Det påverkar naturligtvis också hur och när vi kör igång. Det är ganska komplext alltså, men allt kommer att klarna i mars–april, säger Mikael Brönnegård. JENS EKELUND 5/09 INSIKT 9 TS PHOTOGRAPHY/GETTY IMAGES Socialstyrelsen har bestämt att alla flickor i årskurs fem och sex ska vaccineras mot humant papillomvirus (HPV) från och med 2010. Det kommer att rädda hundratals kvinnor om året från att dö i livmoderhalscancer i framtiden. Men hur vaccineringen ska gå till i praktiken är ännu oklart. SEX OCH SAMLEVNAD I SÄRSKOLAN Lika men ändå olika Självkänsla, jämställdhet, kärlek och sex. Ämnena som tas upp i livskunskapen i gymnasiesärskolan är desamma som i den vanliga skolan, men metoderna ser delvis annorlunda ut. På Parkskolan i Malmö jobbar man intensivt med sex- och samlevnadsfrågor, vilket bland annat resulterat i en ny metodbok för gymnasiesärskolan. va är öppet bisexuell och berättar att hon just nu har en flickvän men att hon också gillar killar i enstaka fall. Nina har pojkvän och de är mycket tillsammans, varje dag faktiskt, mycket beroende på att de har samma humor. Anna hänger mycket på nätet, men har ingen pojkvän just nu. På Parkskolan råder ett öppet och fördomsfritt samtalsklimat bland eleverna kring sex och samlevnad. Alla har livskunskap varje vecka och det är ett resultat av att dramapedagogen Carolina Thelin jobbat extra mycket med frågorna i projektet Var sitter känslorna?. Detta har nu resulterat i en bok med samma namn. På skolan finns elever med olika grader av intellektuella funktionsnedsättningar. Något E 2002 BEVILJADES Malmös största gymnasiesärskola, Parkskolan, statligt hivbidrag och startade ett projekt för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen på skolan. Första steget var att jobba med personalens attityder till frågor om sexualitet. Därefter gick man in på konkreta metoder för hur man kan arbeta med särskoleelever utifrån deras egna villkor. Projektet är ett samarbete mellan Stadskontoret, folkhälsoenheten och Parkskolan i Malmö stad. Projektet på Parkskolan har utmynnat i metodboken VAR SITTER KÄNSLORNA? av dramapedagogen CAROLINA THELIN. Boken riktar sig främst till dem som arbetar med ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar. 10 INSIKT 5/09 som förenar ungdomarna är att de ofta har problem med att ta in, sortera och bearbeta intryck och erfarenheter. – Känslolivet är lika starkt som hos andra ungdomar men förmågan att tolka omgivningen och hantera olika situationer är mindre. För att de här ungdomarna ska kunna bli trygga individer måste de lära känna sig själva, både sina möjligheter och begränsningar, säger Carolina Thelin. Ett begrepp som används i sammanhanget är handikappsmedvetande – att bli medveten om sitt eget handikapp. Carolina Thelin berättar att de flesta ungdomarna inom särskolan har frågor kring sin funktionsnedsättning: Varför går jag i särskola? Kan jag få ett riktigt jobb när jag slutar skolan? Får jag lov att gifta mig och bo ihop med den jag älskar? – Som personal gäller det att svara så ärligt som möjligt utifrån den funktionsnedsättning eleven har. Det krävs finkänslighet och fingertoppskänsla från vår sida. Många har redan bearbetat de svåra frågorna, men för dem som gått i ordinarie grundskola och gjort allt för att förneka sina svårigheter tidigare kan det bli tufft. Några viktiga mål för sex- och samlevnadsundervisningen på Parkskolan är att eleverna får möjlighet att lära känna sin egen sexualitet, lär sig att både visa och kontrollera sina känslor, kan sätta egna gränser och respektera andras gränser samt har förmågan att läsa av sociala koder. Pedagogiken har spelat en central roll i projektet. Viktiga pedagogiska principer som personalen har enats kring är: Strukturera tydligt, konkretisera handfast, låt det få ta lång tid och skapa ett tillåtande klimat. Samt att man som pedagog ska bjuda på sig själv men inte vara privat, låta bli att moralisera, sätta stopp för förtryckande tendenser i klassrummet och skydda elevernas integritet. På Parkskolan har man jobbat mycket med personalens eget förhållningssätt, eftersom det ibland kan vara svårt att hamna rätt i balansen mellan att varna för riskerna och svårigheterna å ena sidan och att tala om det positiva och underbara med sex och kärlek å andra sidan. – Det är lustfyllt att arbeta med ungdomar som ofta har nära till alla känsor – mycket upp och ner, känslostormar, krig och kärlek. Men sex- och samlevnadsarbetet bland ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar är LAFA erbjuder en till två gånger per år kursen ”Kärlek, sexualitet och unga med intellektuella funktionshinder” för dig som arbetar i skolan, på ungdomsmottagning, dagcenter eller habilitering. Kursledare är LOTTA LÖFGRENMÅRTENSON, fil dr i socialt arbete och specialist i klinisk sexologi och THÉRÈSE JUVALL, socionom och ansvarig för skolfrågor på Lafa. Nästa kurstillfälle blir sannolikt hösten 2010. Läs mer HUR GÖR MAN? Lotta Löfgren-Mårtenson Hur utvecklas man till vuxen man eller kvinna med rätt till sin egen sexualitet – när man samtidigt är beroende av andra för att klara vardagen? Vilka möjligheter har man som ung med intellektuella funktionsnedsättningar att träffa en partner, vara tillsammans, utforska varandra …? EWA LEVAU NINJAKOLL T v: Carolina Thelin, dramapedagog på Parkskolan, med sin metodbok ”Var sitter känslorna?”. Ovan: Trygghetsövningar ingår bland mycket annat i sex- och samlevnadsundervisningen på skolan. inte okomplicerat, säger Carolina Thelin. Hon ger ett exempel på ett ämne som man som pedagog kan behöva fundera kring hur man ska ta upp i klassen, nämligen framtida föräldraskap. Hon konstaterar att det är svårt att prata om preventivmedel utan att komma in på frågan om barn. – En lärare som har sex- och samlevnadsundervisning i den vanliga skolan kanske säger till eleverna att man bör vänta med att skaffa barn tills man har utbildat sig och blivit mogen. Här på särskolan kan vi inte lägga upp det på riktigt samma sätt. Våra elever kanske inte har möjlighet att vidareutbilda sig och kanske inte heller ”mognar” såsom man vanligtvis tänker sig. Kärlek och sex på internet är ett annat komplicerat område som är viktigt att ta upp med eleverna. Videosajter, communities och chattprogram har öppnat obegränsade möjligheter att utveckla sociala relationer på nätet. För dagens unga med intellektuella funktionsnedsättningar innebär detta en ny frihet och en helt annan möjlighet att känna sig delaktiga. – Men det innebär också risker. Dessa elever är ofta lättare att lura och därmed mer utsatta för trakasserier och övergrepp. Därför är det så viktigt att de får lära sig sociala koder. Att veta att det som faller sig naturligt och självklart i ett sammanhang kan vara helt galet i ett annat. Och ett abstrakt begrepp som ”integritet” måste självklart konkretiseras, säger Carolina Thelin. Carolina Thelin och övrig personal på Parkskolan som jobbar med sex- och samlevnadsundervisningen har hela tiden haft ett stort stöd i rektorn Marianne Dymling-Hjelm. Det var hennes intresse för dessa, enligt henne själv, livsviktiga frågor, som blev upprinnelsen till projektet. – Särskoleelever är ungdomar som går igenom tonårens turbulens precis som alla andra och sex och samlevnad är en mycket viktig pusselbit för deras uppväxt, utveckling och självkänsla. Men våra elever befinner sig på väldigt olika nivåer i sin biologiska, psykiska och sociala utveckling och de har alla kognitiva svårigheter på grund av de intellektuella funktionsnedsättningarna. Det gör detta arbete särskilt angeläget och viktigt, säger Marianne Dymling-Hjelm. Hon pratar själv gärna om frågor kopplade till sex och samlevnad med eleverna. – Jag märker att de uppskattar att möta vuxna som inte tycker det är jobbigt att prata om svårigheterna de ofta har i detta samman- NINJAKOLL 1 och 2 är läromedel om vad det innebär att ha en intellektuell funktionsnedsättning. De riktar sig i första hand till ungdomar (från 13 år och uppåt) med lindrig utvecklingsstörning. NINJAKOLL 2 handlar om livet efter skolan. DVD-delen/filmerna riktar sig direkt till ungdomarna och medverkande är ungdomar som själva lever med en funktionsnedsättning. Till filmerna finns en lärarhandledning som ger konkreta tips om hur man ytterligare kan bearbeta informationen i filmerna. NINJAKOLL är resultatet av ett samarbete mellan Riksförbundet FUB (Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna), FUB:s forskningsstiftelse ala och U.N.G. (Ungdom, Nätverk, Grupp), en enhet inom Habiliteringen i Stockholms läns landsting. hang. I våra samtal försöker jag att lägga en grund för att eleverna ska få ett förtroende för mig som rektor men också för att jag ska kunna vara behjälplig för elevernas mentorer. Det är inte bara de som ska känna eleven utan även jag skall kunna bidra med en kontakt. Det händer att Marianne Dymling-Hjelm får vara moraliskt stöd när eleverna behöver ringa ungdomsmottagningen och de får då låna hennes telefon. – För något år sedan blev jag så stolt då två elever kom till mig klockan 12.10 en dag och berättade att de hade förlovat sig i parken 12.00 och jag var den första som fick veta! MARIA LÖFSTEDT 5/09 INSIKT 11 RAPPORT UTIFRÅN Storsatsning i Thailand på hivinformation Vickky arbetar med hivinformation till män som har sex med män och till sexarbetare på Phuket. Här måste alla sexarbetare ha ett speciellt pass som förnyas genom ett hivtest på sjukhus var tredje månad. För några år sen startades ett stort nätverk för att förebygga hiv i hela Mekong-regionen. baren på ett svenskägt guesthouse i Patong på Phuket träffar vi på 26-åriga Vickky. Hon jobbar som manager i receptionen på ett hotell som är ”straight friendly” som de svenska ägarna Ulf och Börje väljer att uttrycka det. Vickky bär en tjock guldkedja med en stor glasinfattad Buddhafigur runt halsen. Hon ger ett välutbildat intryck men trots att hon har studerat hotelloch turismmanagement på Phukets Universitet under fyra års tid har hon svårt att få ett högkvalificerat jobb. Vickky heter egentligen Noppasorn Sompol Sitthiwetch och är katoey eller ladyboy som det också kallas. Vickky försörjer sig själv och tar även hand om sin mamma som har kommit för att bo hos henne i sex månader. Trots att det är vanligt med ladyboys i Thailand är det inte många thailändare som vill anställa en ladyboy i sin firma. I DET TREDJE KÖNET I Thailand finns KATOEYER eller LADYBOYS som brukar kallas det tredje könet. De flesta katoeyer klär sig i kvinnliga kläder, tar en kvinnlig identitet och har sex med män. En del tar hormoner och opererar sig till kvinnor, men inte alla. Många arbetar i barer, frisörsalonger och i underhållningsbranschen. Samtidigt som många populära modeller, artister och filmstjärnor är katoeyer, diskrimineras ladyboys ofta på arbetsmarknaden. Juridiskt betraktas katoeyer som män. 12 INSIKT 5/09 – Det är lättare att få jobb om ägaren är utlänning och det är många katoeyer som startar en egen skönhetssalong eller jobbar som make up-artister. Jag känner bara till en katoey som är flygvärdinna, en som jobbar på en bank och en som jobbar på ett femstjärnigt hotell, säger Vickky. AVLIVAR MYTER OM KONDOMER Vickky arbetar även deltid för organisationen Rainbow Sky och leder bland annat helgkurser om hiv för homosexuella män. Det började för åtta år sen på gräsrotsnivå i Bangkoks universitetsvärld och projektet spreds från början enbart genom mun till mun-metoden. – Vi informerar och ökar den generella kunskapen om säkrare sex, hiv/aids och hur man lever som hivpositiv. Vi försöker även skapa attitydförändringar. Många av männen tror att det är säkrare om de använder hudkräm på kondomerna eller att det är säkrare om de använder två kondomer samtidigt. Vi berättar att om de använder oljebaserade glidmedel så spricker kondomerna lättare och att det gäller att använda rätt storlek på kondomen. KAMP FÖR ERKÄNNANDE Organisationen Rainbow Sky är en del av nätverket Purple Sky, som arbetar med att förebygga hiv bland män som har sex med män i hela Mekong-området (Thailand, Laos, Kambodja, Vietnam, Burma samt provinserna Guangxi och Yunnan i sydvästra Kina). Väckarklockan var en studie från 2003 där man upptäckte att förekomsten av hiv bland homo- sexuella män i Bangkok var högre än hos den heterosexuella befolkningen. När det stod klart att hiv spred sig snabbt bland homosexuella män i Asien inleddes en rad diskussioner och mål sattes upp för att fördjupa kommunikationen mellan homosexuella grupper i olika länder och stärka deras röster i kulturer som till stor del hade ignorerat hiv bland homosexuella. Nätverkets 80 medlemsgrupper var på det klara med att det skulle bli en kamp för att få erkännande och support för en stigmatiserad samhällsgrupp. Myndigheterna i grannlandet Laos hade till exempel ingen bekräftelse på att homosexuella existerade i landet före 2007. Men tack vare arbetet i nätverket beslutade myndigheterna att inkludera homosexuella i nästa femårsplan i kampen mot hiv. RAZZIOR PÅ BASTUKLUBBAR Mycket har hänt sen starten för några år sen och nu har i stort sätt alla länder inom regionen en nationell plan för hur man ska handskas med hiv bland män som har sex med män. Situationen är dock fortfarande problematisk för homosexuella män i Thailand där polisen så sent som 2002, på order av inrikesministern, gjorde en rad razzior på Bangkoks bastuklubbar där män med handduk visades upp i nationell tv så att deras familjer kunde se dem. – Alla kunder arresterades och fördes till polissjukhuset för blodprov och urintest. Enbart för att skrämma dem, menar Rapeepun Ohm Jommaroeng, koordinator på Rainbow Sky i Bangkok. 610 000 HIVSMITTADE? UNAIDS/WHO uppskattar antalet personer med hiv i Thailand till 610 000 medan landets eget hälsoministerium säger 346 107 hivsmittade fram till 2009. En ny rapport varnar för att hälften av alla nysmittade hivpositiva i Thailand år 2020 kommer att vara män som har sex med män. Den nationella thailändska hälsomyndigheten (NHSO) har därför satsat på bidrag till 20 organisationer som arbetar med MSM och har avsatt nästan 5 miljoner kronor med start förra året. T v: Noppasorn Sompol Sitthiwetch, alias Vickky, hivinformatör på Phuket i Thailand. Lilla bilden t v: Barer och hotell ligger tätt i kvarteren där Vickky och andra volontärer för organisationen Rainbow Sky går runt och informerar om säkrare sex. HANS-ÅKE OHLSSON Vickky och andra volontärer går även runt bland sexarbetarna på Phuket för att berätta om Rainbow Sky och pratar med dem som jobbar i Bangla Streets alla barer i Patong. – Vi berättar om hiv/aids, kollar upp deras kunskaper och försöker få dem att testa sig. Det är svårt att få thailändska män att testa sig. De tänker som så att om de inte ser sjuka ut eller känner sig sjuka så behöver de inte testa sig, berättar Vickky. HIVTEST VAR TREDJE MÅNAD De lokala thailändska myndigheterna och polisen införde 2007 ett slags pass för sexarbetare för att lättare kunna kontrollera antalet prostituerade och förekomsten av hiv. Alla sexarbetare som arbetar på barer har ett pass, rosa för kvinnor och blått för män och ladyboys. Var tredje månad måste de gå till sjukhus och hivtesta sig. – Är hivtestet negativt får de ut ett nytt pass och är det positivt får de inte längre arbeta som sexarbetare men kan däremot arbeta i baren. Resultatet blir att de istället går ut och frilansar på gatan. Det hjälper varken sexarbetarna eller deras kunder, konstaterar Vickky och fortsätter: – Sexarbetare på barer har ingen registrerad anställning och därmed inget socialförsäkringskort, vilket innebär att de inte har rätt till samma vård och mediciner som andra. Att utfärda dessa pass till sexarbetare borde dessutom strida mot mänskliga rättigheter då prostitution i sig är olagligt i Thailand. HÉLÈNE LUNDGREN 5/09 INSIKT 13 SEN SIST Walk For Life i Stockholm Stigma och diskriminering var årets tema för Världsaidsdagen. Läs om en manifestation för hivpositiva och om hur personer med hiv blivit bemötta i vården. EN DRYG HALVMIL. Längre än så borde inte någon behöva gå för att få vård och behandling för sin hivinfektion eller fullt utblommade aids. Ophelia Haanyama Ørums syster Veronica var tvungen att gå två och en halv ULRICA ZWENGER Ophelia Haanyama Ørum ledde promenaden för hivpositivas rättigheter, där cirka 200 personer deltog. Dåligt bemötande i vården DET ÄR PÅ vårdcentralen och hos tandläkaren som hivpositiva upplever sig sämst bemötta. – Det händer att hivpositiva som vänder sig till sin vårdcentral när de har ont i halsen inte får hjälp, utan blir hänvisade till infektionsmottagningen med orden ”vi har inte kompetens att behandla dig”, säger Marin Vallek på Hiv-Sverige. I Sverige lever cirka 5 000 personer som har hiv. Deras problem är i de flesta fall inte brist på god vård och mediciner, utan tystnaden, okunskapen och rädslan som omgärdar hiv/aids i det svenska samhället. ORGANISATIONEN HivSverige har sedan i februari i år via en webbenkät samlat in hivpositiva personers upplevelser av stigma och diskriminering. Enkäten är ett sätt att få större 14 INSIKT 5/09 kunskap om hur hivpositiva bemöts i samhället och har kommit till i dialog med Socialstyrelsen. Hittills har cirka 50 personer svarat, och av dessa berättelser handlar 80 procent om dåligt bemötande inom vården. Marin Vallek arbetar som rådgivare på Hiv-Sverige och ansvarar för enkätstudien: – Det kan vara tandläkare som nekar att behandla. Eller allmänläkare på vårdcentraler som blir så chockade av uppgiften att patienten har hiv att de hänger upp sig på det istället för att behandla den åkomma de kom för. En mindre del är rena fall för diskrimineringslagen, till exempel då personen i fråga blivit nekad vård. Men de allra flesta berättelser handlar helt enkelt om okunnigt och dåligt bemötande. – Många som svarat på vår enkät känner sig väldigt ledsna och maktlösa. De vet att de har rätt till samma vård som andra, men de orkar inte bråka, utan biter ihop och går därifrån och så ökar självstigmat, säger Marin Vallek. Självstigma bland hivpositiva – att känna sig mindre värd än andra på grund av sin hivstatus – är vanligt, menar hon. Denna negativa självbild gör att många inte anmäler när de blir fördomsfullt och felaktigt behandlade. Dessutom är många så rädda för att deras hivstatus ska bli allmänt känd att de inte vågar stå upp för sig själva av den anledningen. Hur man ska lösa problemet? Informationen om hiv måste bli bättre, tycker Marin Vallek. Vårdpersonal måste självklart få bättre utbildning, men kunskapen hos allmänheten måste också öka. MARTINA JUNSTRÖM mil i stekande sol på den afrikanska landsbygden för att ta sig till närmaste klinik – vilket ledde till hennes död. Helgen före WAD, världsaidsdagen 1 december, organiserade Ophelia Haanyama Ørum, hivpositiv författare och senior advisor på hivorganisationen Noaks Ark, ett promenadtåg från Eriksbergsgatan 46 till Södersjukhuset, en sträcka på sex kilometer. Cirka 200 stockholmare deltog för att visa sin solidaritet med alla som lever med hiv. I början av oktober organiserade Ophelia Haanyama Ørum en första Walk For Life i Zambia. Företagsledare och företrädare för sjukvård, politik och ideella organisationer gick då de två och en halv milen från byn Lunchu till Kapiri Mposhi där närmaste klinik ligger. Exakt samma sträcka som systern Veronica tvingades gå trots att hon var sjuk, precis som många andra hivpositiva i Zambia. I Sverige har människor med hiv generellt god tillgång till vård och behandling, men här finns andra problem att ta itu med. – I vissa avseenden skiljer sig inte Sverige så mycket från Zambia. Det finns många missuppfattningar om hiv. Trots att det gått ett kvarts sekel sedan hivviruset identifierades så har många fortfarande liten kunskap och är rädda för att umgås med hivpositiva eller tycker att hiv inte angår dem, säger Ophelia Haanyama Ørum. HANNA ÅDIN FÄRRE HIVFALL I VÄRLDEN Förra året smittades 17 procent färre med hiv än 2001. Trots det är hiv och aids fortfarande en gigantisk global utmaning. Under 2008 fick 2,7 miljoner människor hiv och 2 miljoner dog i aids. Totalt lever 33,4 miljoner människor nu med hiv. I Östeuropa och Centralasien ökar antalet nysmittade i snabb takt, medan en viss nedgång kan ses i länderna i södra Afrika. Källa: AIDS epidemic update 2009 från UNAIDS SEN SIST BÖCKER I HEDERNS SKUGGA Författare: Dilek Baladiz Förlag: Gothia Förlag, 2009 VARFÖR MÖRDAR MAN SIN DOTTER? Författare: Emre Güngör och Nima Dervish Förlag: Norstedt, 2009 Om våld i hederns namn I HÖST HAR TVÅ nya böcker utkommit som på olika sätt belyser hedersnormer och deras allvarligaste konsekvenser i form av hedersrelaterat våld. Den första är I hederns skugga av Dilek Baladiz, socionom, föreläsare och projektledare inom Kvinnofridsgruppen vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Författaren har intervjuat tio killar i åldrarna 15–23 år med rötter i olika länder och religioner om deras syn på hedersrelaterat förtryck och våld, tvångsäktenskap och arrangerade äktenskap, relationer, sexualitet, könsroller och jämställdhet. Med sin bok vill Dilek Baladiz skapa förståelse för varför det ser ut som det gör, men också öppna för diskussioner som kan bidra till att unga män kan hitta alternativa förhållningssätt och därmed nya handlingsmöjligheter. I hederns skugga riktar sig både till ungdomar och till vuxna som i sitt yrke möter ungdomar. Ett kapitel består av konkreta gruppövningar och förebyggande metoder. men här är det inte unga killar, som fortfarande kan välja en annan väg, bort från förtrycket, utan män som redan dödat i hederns namn: Fadime Sahindals pappa, Pela Atroshis pappa och Sara Abed Alis kusin. Författarna har intervjuat männen för att försöka få svar på frågor som ”Hur tänkte de?”, ”Hur kunde DEN ANDRA nyutkomna boken om hederproblematik är Varför mördar man sin dotter? av Emre Güngör och Nima Dervish. I likhet med Dilek Baladiz låter Güngör och Dervish männen komma till tals, Prisregn över kampanj I FÖRRA NUMRET numret av insikt presenterade vi vinnarna i berättartävlingen och nu har alltså kampanjen själv, representerad av projektledarna på Lafa och reklambyrån Ester, fått kliva upp på prispallen och inte en gång utan tre. I 100-wattaren, Sveriges Annonsörers och Sveriges Kommunikationsbyråers årliga tävling, vann kondomkampanjen 75-wat- HANNA ÅDIN KORTFATTAT STOR UNDERSÖKNING OM UNGA OCH SEX JONAS MARKLUND DEN SENASTE tiden har Lafas kampanj ”Vart tar 100 000 kondomer vägen i sommar?” vunnit tre olika priser. – Det känns jättekul med så mycket uppmärksamhet, framför allt för att det sätter kondomen i fokus, säger Robert Pantzar, marknadsansvarig på Lafa. I somras delade Lafa ut 100 000 numrerade 08-kondomer i guldsvarta konvolut och uppmuntrade dem som fick en kondom att mejla, sms:a eller mms:a till kampanjbloggen www.kondom08.nu och berätta om var och hur den kom till användning. Kondomerna delades ut vid Cityterminalen, färjeterminaler, festivalbussar och av taxichaufförer i Stockholmsområdet. I kampanjen ingick även annonser och ett utskick till 100 kändisar som ombads blogga om kampanjen. detta hända?” och, i förlängningen, ”Hur motarbetar man hedersförtryck?”. Emre Güngör är socionom och troende muslim och arbetar med projektet Sharaf hjältar, som stöder unga killar att ta ställning mot hedersvåld. Nima Dervish är journalist och religionskritiker. Fr v, rad 1: Anna Wennerström, Roger Kempe, Emil Johnsson, Daniel Vaccino. Rad 2: Claes Sjöstedt, Lotta Mellgren, Emma Zetterholm, Ulrika Eriksson, AnnaKarin Asp. Rad 3: Elin Jacobsson, Dennis Hankvist. taren, ett hedrande andrapris, i kategorin samhällsreklam. I årets Spinngala, som korar den bästa marknadskommunikationen, vann Lafas kampanj och däremellan belönades den även med en andraplacering i Postens tävling i direktreklam, Guldlådan. – Förhoppningsvis bidrar kampanjens popularitet till mer positiva attityder till att använda kondom, säger projektledaren Elin Jacobsson. PÅ BLOGGEN kondom08.nu kan du fortfarande läsa alla inläggen från personer som berättat hur just deras kondom kom till användning. VILKA BEHOV HAR ungdomar och unga vuxna när det gäller sexualitet och hälsa? Vilket stöd behöver de från personal på ungdomsmottagningar och andra som arbetar med frågor om sexualitet bland unga? För att få svar på de frågorna genomför nu Göteborgs universitet, på uppdrag av Socialstyrelsen, en stor studie där 24 000 unga mellan 15 och 29 år får svara på en enkät. – Studien kommer att ge kunskap som är oerhört viktig för samhällets arbete med ungdomar och unga vuxna, till exempel för att förebygga sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditeter, säger RONNY HEIKKI TIKKANEN, lektor vid Göteborgs universitet och projektledare för den nya undersökningen. Studien heter UngKAB 09 och KAB står för kunskap, attityder och beteenden. Enkäten samt mer information finns på www.ungkab.se. HÖGSKOLEKURS I SEX OCH SAMLEVNAD UNDER VÅREN 2010 ges högskolekursen Sex- och samlevnadsundervisning 7,5 hp vid nio lärosäten runt om i Sverige. Kursen vänder sig bland annat till lärare och personal inom elevhälsa och ges inom ramen för Skolverkets projekt Jämställdhet i skolan. Kursens mål är bland annat att visa hur sexualitet och samlevnad kan integreras i olika ämnen och att ge kunskaper om teorier och forskning som bidrar till ökad trygghet i undervisningssituationen. Mer information och anmälan finns på www.skolverket.se/ jamstalldhet. NY HIVPOLITIK I SYDAFRIKA SYDAFRIKAS president JACOB ZUMA vill nu ta krafttag mot hivspridningen i landet och sätter upp två mål: Att halvera antalet nysmittade och att 80 procent av alla som behöver bromsmediciner ska få det före 2011. Han utlovar även mer förebyggande arbete och fler kampanjer i radio och tv för att minska stigmat kring hiv. I dag lever 5,7 miljoner människor med hiv i Sydafrika som är det land i världen som drabbats allra hårdast av hiv/aids, mycket på grund av att den tidigare presidenten THABO MBEKI vägrade att se kopplingen mellan hivvirus och aids. 5/09 INSIKT 15 POSTTIDNING Lafa Box 175 33 118 91 Stockholm Anmäl ändrad adress!