HPV-vaccinering pågår Sex och samlevnad på gympan
01 INSIKT 1.12 12-03-29 17.00 Sida 1 1/12 Om hiv, sex & sånt HPV-vaccinering pågår Sex och samlevnad på gympan 02-03 INSIKT 1.12 INSIKT 12-04-02 15.13 Sida 2 1/12 12 Handfasta metoder underlättar sex- och samlevnadsarbetet i skolan Introduktionskurser för nybörjare. 16 4 22 19 Leken – ett lustfyllt verktyg Dramapedagogen Katrin Byréus använder leken för att skapa gruppklimat där alla vågar vara sig själva. ”Bra med skräddarsydd modell för ungdomar i tvångsvård” Klart för HPV-vaccinering Äntligen är HPV-vaccineringen igång för 11–12-åriga tjejer. Även 13–18-åringar får vaccin gratis. 8 Sex och samlevnad på gympan På Tunaskolan i Lund går sex- och samlevnadstemat som en röd tråd i de flesta ämnen. 20 28 Regionnytt 29 Stjärnmärkta mottagningar 26 Sexperterna Plus – ett stöd för hivpositiva MSM Nu finns möjlighet att chatta med andra i samma situation. Mer kunskap behövs Forskning om hälsa och migration. 21 27 30 TID: Måndag 14 maj kl 14–16 PLATS: Meddelas i bekräftelse på anmälan ANMÄLAN: www.lafa.nu/kurser OBS! Ett fåtal platser kvar! morska på Lafa. Torsdag 3 maj kl 16 chattar hon på Säkraresex.se, Lafas hemsida för ungdomar och unga vuxna. Det går även bra att skicka in sin fråga tidigare samma dag. Satsning på hälsoundersökningen Nytt projekt vill nå fler asylsökande. SMS-tjänst påminner om testning Kommentar, Filmer m m, Kortfattat På gång på Lafa Fördjupning i normkritik INSIKT – om hiv, sex & sånt ges ut av Lafa – enheten för sexualitet och hälsa inom Stockholms läns landsting Telefon 08–737 35 50 Fax 08–737 36 40 Postadress: Box 175 33, 118 91 Stockholm Besöksadress: Västgötagatan 2, Stockholm 2 INSIKT 1/12 PLATS: Meddelas i bekräftelsen ANMÄLAN: www.lafa.nu/kurser Begränsat antal platser! Om p-piller HUR PÅVERKAR olika hormoner kroppen? Vad är det för skillnad mellan dagens p-piller och framtida generationers? Välkommen på ett seminarium som fokuserar på p-piller och de kvinnliga hormonerna. LENA MARIONS, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset Solna, leder seminariet: HORMONER PÅ GOTT OCH ONT – VAD GÖR DE MED OSS? Redaktörer: Martina Junström [email protected] Telefon 08–737 35 41 Hanna Ådin [email protected] Telefon 08–737 35 57 Ansvarig utgivare: Gunilla Neves Ekman Chatta med Karolina! MARTINA JUNSTRÖM VARFÖR ANSES vissa människor vara ”normala” och andra ”avvikande”? På fördjupningskursen ATT BELYSA OCH IFRÅGASÄTTA NORMER har du som arbetar med ungdomar i åldern 13–19 år chansen att vända på perspektiven och få syn på de normer som styr våra sätt att agera. Kursledaren RENITA SÖRENSDOTTER, fil dr i genusvetenskap vid Stockholms universitet, visar hur man kan skapa en mer inkluderande miljö genom att arbeta med normkritisk pedagogik. TID: Torsdag 10 maj kl 13–16 HAR DU ELLER någon du känner frågor om preventivmedel, könssjukdomar och säkrare sex? Ta chansen att ställa dem direkt till KAROLINA HÖÖG, barn- Redaktionskommitté: Karolina Höög Martina Junström Thérèse Juvall Lis-Marie Kanon Gunilla Neves Ekman Robert Pantzar Olle Waller Hanna Ådin www.lafa.nu GLAD VÅR ÖNSKAR INSIKT! Layout: Lotta Continua [email protected] Prenumeration och adressändring: Claes Sjöstedt [email protected] Telefon 08–737 35 50 Tryckt hos Sjuhäradsbygdens Tryckeri, Borås ISSN 1104-0912 JONAS JÖRNE BERG OMSLAGSFOTO: Ulrica Zwenger HANNA ÅDIN Beredda att ta risker för njutning och närhet Tjejer och killar på ungdomshem tar större sexuella risker än andra ungdomar, visar en studie. 02-03 INSIKT 1.12 12-03-29 21.51 Sida 3 ☎ LEDARE JOHANNES HELJE INSIKT ringde till … MARGRET ATLADOTTIR, chefredaktör för Nöjesguiden. I årets andra nummer fanns varken ett enda han eller något hon. Däremot många ”hen”. Nöjesguiden har en upplaga på 100 000 exemplar som enligt uppskattning läses av 140 000 personer. En bättre marknadsföring av det lilla könsneutrala ordet är svårt att tänka sig. Ni har ju använt ”hen” i stället för han/hon i ett helt nummer av Nöjesguiden. Varför gjorde ni det? – Dels för att ta ställning FÖR ordet, att det ska få finnas. Men också som ett språkligt experiment för både skribenter och läsare. Ni beredde marken genom att förklara saken redan på omslaget, vågade ni inte göra bytet helt utan en brasklapp kanske? – Jodå, det var mest en kul visuell lösning. Omslaget ska säga läsaren vad numret handlar om och det blev ju snyggt! Reaktion från läsarna? – Massiva reaktioner. Båda positiva och negativa. Somliga tycker det är hemskt. Men jag har också fått mängder med positiv feedback. Alla skribenter gillade experimentet, många läsare gillar vårt ställningstagande. Det ledde också direkt till att Nationalencyklopedin lade till ordet. Vilka negativa? – Folk har fått en felaktig uppfattning om att vi vill radera könsroller och kön helt och hållet, och det gör dem förbannade. Men så är självklart inte fallet. I framtiden då? Tror du på hen eller var det bara på kul det här och vid ett enstaka tillfälle? – Jag tror stenhårt på "hen". Språket utvecklas ju i takt med att samhället förändras. Som när vi gick till du-reformen, det var ju en anpassning till att samhället förändrades. Samma sak med hen. Vi eftersöker mer könsneutrala pronomen för att jämställdhetskampen växer sig starkare. LOTTA JONSON Hbt-policy för bättre bemötande ÅRETS FÖRSTA NUMMER av INSIKT är här för alla er som på arbetar med prevention, sex och samlevnad och sexuell hälsa. Vi har tidigare skrivit om den nya läroplanen och de krav som ställs på att fler ämnen ska involveras i sexualundervisningen. Men hur gör man i praktiken? Läs om ett framgångsrikt projekt i Lund där man arbetat systematiskt med att integrera sex och samlevnad i de flesta ämnen, fortbilda skolpersonal och ta fram handlingsplaner. Vi presenterar också Lafas introduktionskurs ”En eftermiddag om metoder” som vänder sig till skolpersonal som kanske inte tidigare har arbetat med sexualundervisning. Att denna undervisning är ett av de viktigaste sätten att nå alla i den breda ungdomsgruppen tål att upprepas och under året kommer INSIKT att återkomma till ämnet. UNGDOMAR OCH UNGA VUXNA är fort- satt i fokus när vi nu har fått 2011 års statistik över klamydia, den absolut vanligaste sexuellt överförda infektionen. Antalet rapporterade fall i Stockholms län ligger runt 9 000 vilket är något fler än de som anmäldes 2010. STI-statistiken visar en markant uppgång av antalet fall av gonorré. Till skillnad från tidigare år är smittvägen övervägande heterosexuell och många unga har smittats. Ökningen av gonorré är särskilt oroande eftersom andelen bakteriestammar som är resistenta mot flertalet antibiotika ökar. På Lafa jobbar vi på olika sätt för att förebygga sexuellt överförda infektioner. I sommarens kondomkampanj riktar vi oss särskilt till unga resenärer som vi vet tar större sexuella risker när det är sommar och semester. NU ÄR HPV-VACCINERINGEN av 11–18- åriga tjejer i full gång och ”I love me”kampanjen syns på bussar och i t-banan. De yngre tjejerna som är 11 och 12 år vaccineras i skolan så utmaningen blir att nå åldersgruppen 13–18 år med erbjudandet. En del föräldrar och tjejer kanske oroar sig för eventuella biverkningar av vaccinet mot bakgrund av erfarenheterna från vaccineringen mot svininfluensan. I en artikel på sidan 4 beskriver gynekologen och forskaren Kristina Elfgren hur länge och noga HPV-vaccinet prövats utan att man hittat några allvarliga biverkningar och hon poängterar att det är ett mycket säkert vaccin. Vaccinet ger ett nästan fullgott skydd mot de virustyper som orsakar majoriteten av livmoderhalscancerfallen så det finns all anledning att motivera unga tjejer att vaccinera sig. STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS hbtpolicy har nu klubbats igenom i landstingsfullmäktige. I början av maj bjuds chefer och politiker in till ett inspirationsmöte som ska ge skjuts till att börja jobba mer med bemötande, kompetens och synliggörande av hbt-personer. Ett konkret exempel på hur viktigt det är med bra bemötande och professionalitet är när män som har sex med män vill STI-testa sig. Läs på sidan 30 om RFSL Stockholm:s test av mottagningar och vilka som fick guldstjärnor. Förhoppningsvis kommer det att delas ut allt fler guldstjärnor när hbt-policyn nu finns som vägledning. GUNILLA NEVES EKMAN Gunilla Neves Ekman, chef på Lafa 1/12 INSIKT 3 12-03-29 22.11 Sida 4 ULRICA ZWENGER 04-07 INSIKT 1.12 Klart för HPVvaccinering Äntligen är den igång, HPV-vaccineringen av Sveriges 11–12-åriga flickor. Vaccinet skyddar mot de virustyper som orsakar flest fall av livmoderhalscancer. Även 13–18-åriga tjejer kan nu vaccinera sig gratis. H UTMANING FÖR SKOLSKÖTERSKORNA Nu är den nationella upphandlingen avslutad och vaccinet Gardasil har köpts in av de svenska landstingen. Skolhälsovården ansvarar för vaccineringen av flickor födda 1999 och senare. Första veckan i april var HPV-vaccineringen igång i alla skolor i Stockholms stad. 4 INSIKT 1/12 Då började man ge den första av de tre doser som krävs för att vaccineringen ska ge ett fullgott skydd. Ytterligare en dos hinns med i juni innan sommarlovet börjar, men den tredje dosen blir kvar till höstterminen. – Eftersom upphandlingen drog ut så på tiden måste vi nu samtidigt vaccinera både flickor födda 1999 och 2000. Till hösten till kommer 2001:orna som ska få sin första dos. Så det blir en stor extra belastning på skolsköterskorna, säger Giselle Hedberg, 1:a skolsköterska och verksamhetschef på Skolhälsan. Något positivt har dock den långa väntan på HPV-vaccin inneburit. – Vi har haft en lång förberedelsetid och har hunnit få ordentligt med information och utbildning vad gäller det nya vaccinet. Dessutom har skolsköterskorna kunnat jobba undan vaccinationen mot mässling, påssjuka och röda hund som barnen får i årskurs sex och på så sätt kunnat bereda plats för HPVvaccineringen. VÄLINFORMERADE FÖRÄLDRAR Giselle Hedberg är mycket nöjd med informationsmaterialet från Socialstyrelsen som finns ▼ umant papillomvirus (HPV) är världens vanligaste sexuellt överförda infektion. För det mesta osynlig och ofarlig men vissa HPV-typer ger könsvårtor, så kallade kondylom, och andra typer kan orsaka cellförändringar i livmoderhalsen som med tiden kan utvecklas till cancer. Det är cancerrisken som ligger bakom Socialstyrelsens beslut att alla flickor ska erbjudas HPVvaccination i årskurs 5– 6. Detta skulle ske redan i början av 2010 men den utdragna upphandlingsprocessen, med flera överklaganden, har gjort att vaccinationsstarten skjutits upp. Under tiden har landstingen tagit beslut om att även erbjuda 13–18-åriga flickor, födda 1993–1998, gratis vaccin, den så kallade catch up-gruppen. Även 13–18-åriga tjejer får nu gratis HPV-vaccin. Men det är fortfarande lika viktigt att gå på cellprovskontroller från 23 års ålder. 04-07 INSIKT 1.12 12-03-29 22.11 Sida 5 12-03-29 22.11 Sida 6 Tv, överst: Giselle Hedberg, verksamhetschef på Skolhälsan. T v, nedan: Kristina Elfgren, överläkare vid kvinnokliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. T v: Ulrika Borgelin Stoltz, projektledare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. HANNA ÅDIN ANNA BERGLUND 04-07 INSIKT 1.12 ▼ på 16 olika språk och som delas ut till alla föräldrar tillsammans med blanketten för samtycke. Hon tror också att föräldrar generellt är välinformerade om HPV-vaccinet eftersom det har omtalats i många medier. – Vi hoppas att de flesta av flickorna vaccineras. Men det kan bli svårt att motivera barnen. När man är 11 år känns nog det här med sexuellt överförd smitta och risken att drabbas av livmoderhalscancer väldigt avlägset. Men i slutändan blir det förstås föräldrarnas beslut. INGA ALLVARLIGA BIVERKNINGAR Samtidigt har nu även Sveriges 13-18-åriga tjejer möjlighet att vaccinera sig gratis mot HPV. Detta glädjer Kristina Elfgren, gynekolog och överläkare vid kvinnokliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som under många år har forskat om HPV. – Vi i Svensk gynekologisk förening är jättelyckliga över att priset på vaccinet pressades ned. Tack vare det får nu catch up-gruppen tillgång till gratis vaccinering i hela landet, säger Kristina Elfgren. 6 INSIKT 1/12 Hon berättar att man i Australien sett en nedgång i kondylom hos flickor, redan efter ett par års vaccinering. – Vaccinet har en mycket god skyddseffekt. Dessutom är säkerheten hög, det vill säga vaccinet ger få biverkningar. Just säkerhetsfrågan är central för många föräldrar idag. I samma veva som HPV-vaccineringen drog igång i februari hade Svenska Dagbladet en artikelserie om vaccinet mot svininfluensa, Pandemrix, och de barn som drabbats av sömnsjuka, så kallad narkolepsi. Vetskapen om att ett vaccin kunde framkalla en kronisk sjukdom är minst sagt avskräckande. Varför ska man då lita på Gardasil? Kristina Elfgren beskriver skillnaden mellan vaccinet mot svininfluensa och HPV-vaccinet: – Pandemrix togs fram väldigt snabbt i en pressad situation och för att få ett starkare immunsvar tillsatte man ytterligare en immunstimulerande komponent. Möjligen är denna boven i dramat när det gäller narkolepsin. Vaccinet prövades också under kort tid på en begränsad grupp på grund av tidspressen. – I Gardasil har man i stället använt aluminiumsalt, som ingår i flertalet vaccin som produceras. Vaccinet har vid det här laget använts i världens största läkemedelsprövningar och funnits på marknaden i mer än tio år. Hittills har det givits i 79 miljoner doser runt om i världen och inga allvarliga biverkningar som med säkerhet kan knytas till vaccinet har rapporterats. Det är ett mycket säkert vaccin. KAMPANJ FÖR ATT NÅ DE ÄLDRE I Stockholms län är landstinget huvudman för det utökade vaccinationsprogrammet för 13–18-åriga flickor. De kan välja att vaccinera sig på en vårdcentral eller någon annan mottagning. För att nå ut till så många som möjligt i målgruppen genomför Vårdguiden under våren en omfattande kampanj, ”I love me”, med egen Facebooksida och annonser i media och i kollektivtrafiken. I början av februari fick alla flickor födda 1993–1998 en folder hem i brevlådan med information om möjligheten att vaccinera sig gratis. Till dem under 18 år var utskicket adresserat till målsman eftersom föräldrarna 04-07 INSIKT 1.12 12-04-02 15.17 Sida 7 HUMANT PAPILLOMVIRUS Humant papillomvirus, HPV, överförs sexuellt via slemhinnor. De flesta får någon gång en HPV-infektion. Infektionen är vanligast bland unga, i 25-årsåldern är cirka var fjärde person infekterad med HPV. Ofta märker man inte att man blivit smittad och majoriteten HPV-virus läker ut av sig själva efter några år. Ibland ger HPV synliga vårtor, så kallade kondylom. Vissa typer av HPV orsakar cellförändringar som, om de inte behandlas, med tiden kan orsaka cancer i livmoderhalsen. HPV kan även ligga bakom mindre vanliga cancerformer som cancer i slidan, blygdläpparna, penis, anus och tonsiller. Varje år får cirka 450 kvinnor i Sverige diagnosen livmoderhalscancer, som är den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor under 45 år. Långt fler, cirka 30 000, måste godkänna vaccinationen om flickan är omyndig. – Vi har ett högt satt mål, nämligen att 95 procent av alla i catch up-gruppen ska vaccinera sig. Det är särskilt tufft eftersom tjejerna ska ta tre sprutor för att få ett fullgott skydd. Vi kommer att behöva köra hårt och ha återkommande kampanjer, säger Ulrika Borgelin Stoltz, projektledare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Stockholms läns landsting. Det finns i dag 68 000 flickor i åldersgruppen i Stockholms län. Cirka 30 procent av dem valde dock att HPV-vaccinera sig redan innan det bestämdes att gruppen skulle få tillgång till gratis vaccin. – Sedan vi gick ut med erbjudandet i februari har cirka 9 000 tjejer i 13–18-årsåldern vaccinerat sig. Vi planerar nu för steg 2 i kampanjen och kommer då att vända oss till skolan, mångkulturella grupper och utveckla våra aktiviteter i sociala media, säger Ulrika Borgelin Stoltz. CELLPROVSKONTROLLER VIKTIGA Även Kristina Elfgren hoppas att flertalet flickor i catch up-gruppen kommer att nappa behandlas för cellförändringar på livmoderhalsen, ofta genom en mindre operation, så kallad konisering. Att röka innebär en ökad risk för kronisk HPV-infektion, cellförändringar och livmoderhalscancer. Samtidig infektion med hiv eller någon annan sexuellt överförd infektion ökar också risken att HPV-infektionen blir kronisk och så småningom orsakar cancer. VACCINET GARDASIL HPV-typerna 16 och 18 ligger bakom 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer och vaccinet Gardasil ger ett i det närmaste hundraprocentigt skydd mot dessa HPV-typer. Gardasil ger även ett skydd mot HPV-typerna 6 och 11, som orsakar den vanliga könssjukdomen kondylom, könsvårtor. på erbjudandet om gratis HPV-vaccin. Samtidigt beklagar hon att inte även pojkar inkluderas i vaccinationsprogrammet. – Ända från dag ett har jag sagt till föräldrar: ”Vaccinera dina söner mot HPV!” Killar som har sex med killar fortsätter att vara helt oskyddade mot HPV och riskerar att få kondylom och i värsta fall anal-, tonsill- eller peniscancer. Heterokillar kommer att få ett visst skydd i och med att så många flickor vaccineras i Sverige, men det kommer att ta tid innan skyddet blir tillräckligt utbrett. Om pojkar vaccineras kommer de inte heller att sprida smitta till flickor som är ovaccinerade. Något som Kristina Elfgren också vill lyfta är hur viktigt det är att alla kvinnor, även vaccinerade, går på cellprovskontroller. – Vaccinet ger ett mycket gott skydd mot de två HPV-typer som ligger bakom 70 procent av alla fall av livmoderhalscancer, men skyddar inte mot de typer som orsakar övriga 30 procent. Skydd mot cancerutveckling på grund av dessa får man bara genom att gå på de cellprovskontroller som alla kvinnor kallas till vart tredje år från 23 års ålder. HANNA ÅDIN Vaccinet skyddar även mot slidcancer och analcancer och sannolikt även mot cancer i penis och tonsiller. Skyddseffekten varar i minst nio år. Vaccinet ges med en injektion i överarmen och det behövs tre doser. Dos nummer två ges cirka två månader efter den första och dos nummer tre efter ytterligare fyra månader. Vaccinet kan ibland ge feber, huvudvärk och ömhet på injektionsstället men inga allvarliga biverkningar har rapporterats. Eftersom det finns andra HPVtyper än 16 och 18 som kan orsaka livmoderhalscancer är det viktigt att gå på cellprovskontroller varje gång man blir kallad, även om man är vaccinerad. Här finns mer information! LÄS MER om HPV, cellförändringar och vaccinationsställen i Stockholms län på www.vårdguiden.se och besök kampanjsidan www.facebook.com/iloveme.vardguiden. FAKTABLAD om HPV-vaccin i det svenska vaccinationsprogrammet finns att ladda ned på många olika språk för såväl föräldrar som hälso- och sjukvårdspersonal på www.socialstyrelsen.se. 1/12 INSIKT 7 LINA KARNA KIPPEL 08-11 INSIKT 1.12 8 INSIKT 1/12 12-03-29 21.58 Sida 8 08-11 INSIKT 1.12 12-03-29 21.58 Sida 9 NYA LÄROPLANEN Sex och samlevnad på gympan Trevande danssteg blir snart kaxiga moves. Rangliga kroppar bildar starka pyramider. I gympasalen på Tunaskolan i Lund får 8A träna på relationsövningar. Sex- och samlevnadstemat går som en röd tråd i de flesta ämnen genom lokala planer, lärarsamverkan och ledning. S DANSLEKTIONEN ÄR bara en liten del i ett större sammanhang för sesamundervisningen på Tunaskolan. Sedan hösten 2011 har lärare i T v: Medan Madeleine Dahl går upp i brygga gör Arvid Hellberg Travolta-liknande moves vid sidan om. ett flertal ämnen, bland annat NO, bild och matte, bedrivit ett brett ämnesövergripande arbete för att lyfta många av de känsliga, intima, men viktiga frågorna. Det var utbildningsförvaltningen och den samordnande skolhälsovården i Lunds kommun som för några år sedan fick pengar från Socialstyrelsen för det lokala projektet Sex och samverkan. Tanken var att utveckla det preventiva arbetet genom nytänkande undervisning, delvis i syfte att minska sexuellt överförda infektioner. I dag känns undervisningen ”klockren” för Johan Lawesson, som dock erkänner att sex och samlevnad till en början gav en konstig känsla. – Det viktigaste är att medvetandegöra eleverna om relationer, hur man uppför sig mot en kompis och hur man söker kontakt med någon man är intresserad av. Saker som de direkt kan relatera till, säger Johan Lawesson, som även är engelsklärare och tar in temat också där. Lyrisk är även träslöjdsläraren Kjell Persson som önskar att varenda skola jobbade på detta sätt. Då han även arbetar som präst är det naturligt att diskutera etik och moral. – Det är mycket viktigt ur ett samhällsperspektiv att ta upp temat, kanske allra mest för de praktiska ämnena för att det blir så påtagligt. I slöjden gör vi något konkret av det, i idrotten får man ta på varandra. Under lektionstillfällena i slöjden har det till exempel knutits kärleksknopar, något som sjömän gjorde förr för att fråga chans på någon. Därmed blir det också en ny ingång för en tonåring som inte vågar uttala orden. Kjell Persson värjer sig ändå inte mot att ta upp hårda fakta kring sex. – Nej, inte personligen. Jag känner mig väldigt trygg. Vi pratar alltid mycket om sex och annat på konfirmandundervisningen och ibland kommer det ju upp sådana frågor på lektioner i skolan också, säger han. Sex och samverkan Fyra skolor, grund- och gymnasieskolor, ingick i pilotprojektet i Lunds kommun som startade 2009 med syfte att integrera sex- och samlevnadsundervisningen i de flesta ämnen, fortbilda lärare och göra handlingsplaner. Kommunen beviljades pengar från Socialstyrelsen för arbetet. I dag har andra Lundaskolor arbetat med metoden. En skrift om arbetet håller på att tas fram av RFSU och Lunds kommun. REDAN FRÅN START har ledningen på skolan stöttat och sanktionerat arbetet. Rektor Agnetha Holmquist tycker att det var avgörande att i ett tidigt skede, på de första mötena med lärarna, ge signaler om att sex och samlevnad är viktigt. – Jag var själv med på mötena med lärarna för att visa att alla ämnen ska ta upp sesam. Därtill ville jag betona att det fanns tid för arbetet, det var okej att ta in vikarier, säger Agnetha Holmquist, som vet att en del övertidstimmar spenderats. Väl medveten om att arbetet annars riskerade att enbart bli ett projekt, betonade hon att handlingsplaner skulle tas fram för Tunaskolan. Planerna skulle tas fram genom lärarsamarbete. – Då kommer arbetet att leva kvar. Min roll är att hela tiden stötta det. FRAMGÅNGSRECEPTET verkar ligga i den uttalade metodiken som tagits fram och sjösatts av projektgruppen: Magdalena Abrahamsson och Klara Abrahamsson vid kommunens utbildningsförvaltning, skolöverläkare Ingrid Plantin och skolsköterskan ▼ måsnackandet på träbänkarna tystnar tvärt när idrottsläraren Johan Lawesson börjar prata. Men det är inte basket eller redskap på dagens schema. Utan dans. Uppgiften handlar om att röra sig genom att hitta ett eget uttryck. Om att våga vara sig själv, ta på varandra, hantera andras olikheter. – Varje person bidrar med det man är bra på. Känn aldrig att det blir fel rörelser eller steg. Enda gången det blir fel, ja det är när ni står så här och inte gör någonting, säger Johan Lawesson och demonstrerar med att stoppa händerna i byxfickorna. Det är Madonnas och Justin Timberlakes låt ”Four minutes” som gäller för eleverna, men någon kommer med motförslag. – Kan vi inte ta ”Mirakel” i stället, undrar Tove Sölve med glimten i ögat. Det blir ändå de kända hiphop-tonerna som ska inspirera åttondeklassarna, antingen genom att alla gör samma steg i varje grupp eller så kan någon ”göra en solistgrej”, förklarar den engagerade läraren. Så fort långa och korta kroppar möts på plastmattan börjar en försiktig diskussion, där någon tar kommandot. Danssteg framåt och bakåt på led blir till slut en tydlig koreografi. Nelly Stigborg har många idéer. – Men om vi lägger oss som en stjärna på golvet runt en som står i mitten? Vi kan ju testa. – Visst, men vem ska stå där då, undrar Arvid Hellberg. 1/12 INSIKT 9 08-11 INSIKT 1.12 12-04-02 15.19 Sida 10 NYA LÄROPLANEN Mest avgörande för att få framgång i arbetet har enligt henne varit underifrånperspektivet. – Vi har aldrig talat om för pedagogerna vad de ska göra. Allt har vuxit fram hos dem själva. Frågan är om den nya sex- och samlevnadsundervisningen lett till att målet att minska klamydia och andra sexuellt överförda infektioner har nåtts. Än har inga nedåtgående kurvor i klamydiastatistiken synts inom skolhälsovården, men uppföljning sker. – Vi hoppas att detta minskar på lång sikt, säger Magdalena Abrahamsson. Idrottsläraren Johan Lawesson leder den nytänkande lektionen. ▼ Veronika Demmer Selstam. De tog fram ”metodpaketet” i pilotprojektet på fyra Lundaskolor. En metod som innebär en första fas där projektledarna förankrat arbetet hos rektor och skolledning, en andra fas där lärare och elever bjudits in till samtal och en tredje som handlar om arbetsmöten med framtagning av handlingsplaner för varje tema. – Idéerna har varit många. När lärarna har kommit igång har vi nästan fått bromsa dem ibland. Vi har till exempel tema om HBT som tas upp inom språk och SO och temat relationer som tas upp i idrott, svenska och engelska, säger Magdalena Abrahamsson. Den sista och fjärde fasen har handlat om lärarnas fortbildning som baserats på handlingsplanernas innehåll. När planerna var på plats var det viktigt att ge exempel på hur färdiga lektioner skulle kunna se ut och lärarna fick själva också delta i sådana övningar. – Tre timmar gånger tre lektionstillfällen med tips om filmklipp, dilemman som de skulle lösa och att leka debatt à la Belinda Olsson med olika ämnen, till exempel för och emot kondom. Eleverna ville ofta ha mycket diskussion och reflektion, säger Magdalena Abrahamsson, som också berättar att projektgruppen försåg lärarna med tips på skrifter, filmer och andra källhänvisningar. För de lärare som varit motvilliga till arbetet har det ofta handlat om ren och skär osäkerhet. – De har varit oroliga att de inte duger. Då har vi fått boosta dem och sagt att de känner sina elever allra bäst. De vet vad som är rätt, fortsätter hon. 10 INSIKT 1/12 UTVÄRDERINGEN av projektets processarbete pekar också i samma riktning och Anders Bolin, konsult och utvärderare inom socialt arbete, lovordar projektledarnas ödmjuka förhållningssättet. – De har lyckats att få skolorna delaktiga och det är lättare sagt än gjort. Men det innebär samtidigt att projektledarna delvis osynliggör sitt eget arbete och inte fått credit för det. Ibland har jag hört från lärare ”så här har vi egentligen alltid jobbat”, säger Anders Bolin och ler. Han nämner flera vinnande faktorer i processarbetet. Den första gäller en kartläggning kring befintlig sex- och samlevnadsundervisning som samtidigt väckte lärarnas intresse. Den andra viktiga faktorn var att ge fortbildning till lärarna och att förse dem med verktyg och metoder. En tredje lika betydelsefull del var att ta avstamp i handlingsplaner på skolorna som lärarna själva utformade. Viktig har även arbetsmodellen av ”mobiliserande karaktär” varit, tillsammans med förankringen hos skolledning och lärare. Finns det hinder i modellen? – Nej, men den kräver ju mycket vilja. Skolledarna måste satsa långsiktigt och tid är en bristvara i skolan i dag, säger Anders Bolin. Anders Bolin ser att i motståndet mot förändring hänvisar skolorna till resursbrister när det istället rör sig om attityder. – Har man som lärare en grundinställning att kunskap inte enbart handlar om att förmedla kunskaper utan också om att lotsa unga in i vuxenvärlden, ja då har man lagt en bra grund, säger utvärderaren som därför vill lyfta fram förmågan att lyssna och föra samtal med eleverna. DEN NYA LÄROPLANEN, LGR 11, satsar också tydligt på sex och samlevnad, vilket enligt Anders Bolin ger en tyngd åt arbetet som aldrig förr. – Nu finns ett gyllene tillfälle att satsa. Går det inte nu för skolor att satsa på detta, vet jag inte vad som skulle få dem att göra det, säger han. Läroplanens skrivningar ger dessutom en betoning på ämnesövergripande arbete, vilket T h: Ida Schiött bärs upp av Emily Olsson (t v) och Tove Sölve (t h) under dansgympan. också sammanfaller med projektets syfte. Är det här framgången ligger i ert arbete, frågar jag Tunaskolans rektor Agnetha Holmquist? – Det kan vara så. Vi startade vårt projekt då vi under flera år hade haft pedagogiska diskussioner om vad kunskap är och ska användas till. Alla lärare var delaktiga i detta och det skapade nog också en större förståelse för att sex och samlevnad måste vara ämnesövergripande. Dessutom upptäckte alla vid projektets start att man hade haft teman kring samlevnad och relationer i många olika ämnen och det som nu gjordes var att få ihop det hela till en gemensam handlingsplan. INNE I GYMPASALEN börjar 8A få till smidiga danssteg. Tjejerna och killarna jobbar oförtrutet med att finslipa de tre minuter av dansshow som ska redovisas så småningom. I en grupp går tjejerna upp i brygga på golvet medan killarna gör synkroniska rörelser, i en annan klättrar fem elever upp på varandra till en pyramid. Det känns som att Johan Lawesson sträcker på sig extra mycket när han vandrar runt i lokalen. Han är stolt. – Visst är de duktiga. Tjejerna är så starka och coola i den här klassen och jag tycker att killarna är inlyssnande och bjuder på sig själva. Vi pratar mycket om hur man ska förhålla sig till varandra, säger Johan Lawesson, som nu ska ha engelsklektion. Filmen Mandomsprovet ska visas för att klassen ska kunna prata vidare om relationer. AGNETA BORGSTRÖM Handlingsplaner I TUNASKOLANS sex- och samlevnadsundervisning för årskurs 6–9 ingår teman som identitet, relationer, sexualitet & samhälle samt kropp & hälsa som tas upp i ämnena NO, SO, Sv, Eng, Bild, Slöjd, Idrott och hälsa, Ma, Hk och särskolan. För dessa ämnen finns en tydlig handlingsplan som för t ex temat relationer innebär tre lektionstillfällen per årskurs: Åk 6 – Vänskap med tillitsövningar. Diskutera olika familjeformer. Skilsmässor. Åk 7 – Kyssar och hångel Åk 8 – Att starta en relation. Att avsluta en. Åk 9 – Kärlek och romantik. Att vara en bra partner. 12-03-29 21.58 Sida 11 LINA KARNA KIPPEL 08-11 INSIKT 1.12 1/12 INSIKT 11 12-15 INSIKT 1.12 12-03-29 21.59 Sida 12 NYA LÄROPLANEN Handfasta metoder underlättar sex- och samlevnadsarbetet i skolan Fler ämnen som exempelvis bild, idrott och religion involveras nu i skolans sexualundervisning. Något som ställer nya krav på lärarna. Lafa har tagit fram introduktionskurser i sexualitet för skolpersonal som inte har arbetat så mycket med sex och samlevnad tidigare. ”Ingen ska behöva känna sig ensam på resan” 12 INSIKT 1/12 fallgropar man ska undvika och andra bra saker att tänka på. Till exempel att den nya läroplanen har normkritik i fokus; därför är det viktigt att lära sig att vara, och tala, inkluderande och att som ledare inte lämna ut någon i värderingsövningar och andra metoder. det går att påverka med ord och man blir bemött olika utifrån vilka ord man använder. Mödomshinna är ett ord – eller begrepp snarare – som fullt av myter fortfarande begränsar kvinnors sexuella handlingsutrymme. – Om det var så att det fanns en hinna före första samlaget, som en del fortfarande tror, kan man fråga var de då tror att mensen rinner ut, säger Thérèse Juvall. Hon demonstrerar genom att hälla röd saft i ett glas, täcker över det med plastfilm – som får illustrera en barriär eller hinna. Därpå vänder hon det uppochned och det blir mycket tydligt att saften stannar kvar i glaset. För att ge en korrekt bild av kvinnans anatomi och bli av med mödomshinnemyten lanserades för några år sedan ordet slidkransen. En liten bit innanför slidmynningen ORD ÄR MAKT Den första övningen har flera av deltagarna redan använt med sina elever: att lista synonymer till könsorganen och onani. Många är förslagen som kommer upp på tavlan: fitta, snippa, kuk, snopp, skäggbiff, dosa, dase, runka, rulla pärlan med flera. – Syftet med sex- och samlevnadsundervisning är att bryta tystnaden, ta hål på myter och tabun och att skapa ett språk för sexualiteten, säger Erik Centerwall. Thérèse Juvall konstaterar att ord är makt, MARTINA JUNSTRÖM – OM MAN INTE har undervisat i sex och samlevnad tidigare kan det kännas svårt att bara kastas in i det. Man behöver kunskap och möjlighet att reflektera. Det ska kännas roligt att arbeta med ämnet och man ska vara trygg. Det säger Thérèse Juvall, skol- och utbildningsansvarig på Lafa, till INSIKT en stund innan introduktionskursen En eftermiddag om metoder drar igång. Tillsammans med Erik Centerwall, sexualupplysare och författare, och Elin Jacobsson, folkhälsovetare och ansvarig för frågor om unga vuxna på Lafa, leder hon dagens kurs. Ett tiotal NO-, SO-, svensk- och språklärare, samt några kuratorer, ser förväntansfulla ut. Flera har redan undervisat i sex och samlevnad men saknar utbildning och har lärt sig själva efter hand, ”gått på känn” som någon säger. Idag utlovas konkreta metodövningar, men också kunskap om vilka Kursledare Thérèse Juvall, man få möjlighet att hitta metoder som passar ens ämne; vi vill förmedla handfast teknik som man kan ta med sig och praktisera direkt i klassrummet. Det är meningen att kursen ska ge erfarenhet, att man får skratta lite, möta andra som också är osäkra och förhoppningsvis känna att det faktiskt är möjligt att göra detta. Till vem vänder sig kursen? – Det är en introduktion för dem som inte arbetat så mycket med sex och samlevnad tidigare och som vill kunna ta de första stegen och börja undervisa. Skol- och utbildningsansvarig, Lafa Vad är syftet med en metodkurs i sexualitet? – Det är roligt och viktigt att myndigheterna gett sex och samlevnad en framträdande roll i nya läroplanen. Ämnet breddas från det rent naturorienterande vilket innebär att inriktningen kommer att förändras. Fler lärare behöver vidareutbildning. På den här kursen ska Vad hoppas ni den ska ge deltagarna? – Man ska slippa känna sig orolig inför uppgiften och veta att man inte är ensam på resan. Förutom att vi på Lafa finns som ett stöd och kan ge backup också efteråt är kursen dessutom en möjlighet för oss att få träffa nya ämneslärare, de utgör en ny målgrupp att vända oss till. ANNA KNÖFEL MAGNUSSON 12-03-29 21.59 Sida 13 Vilka sexuella handlingar är norm och vilka bryter mot normen? Maria Blom och Lanett Viklund diskuterar under metodövningen Cirkeln. ULRICA ZWENGER 12-15 INSIKT 1.12 finns det en krans av slemhinneveck. Den är töjbar, ser olika ut från kvinna till kvinna och någon heltäckande hinna är det inte frågan om. Thérèse Juvall visar med hjälp av en elastisk hårsnodd hur den ser ut och fungerar. Ett mycket handfast tips som en av deltagarna beskriver som genialt i sin enkelhet. Elin Jacobsson flikar in att en diskussion om slidkransen också är ett utmärkt tillfälle att diskutera kvinnors och mäns sexualitet, oskuldsbegreppet, genus, mens, anatomi – hur ser vi egentligen ut, vilka andra sätt kan man ha sex på förutom penetrerande, lubrikation med mera. Frågorna går att väva in i de flesta ämnen: naturkunskap, historia, religionskunskap, svenska, biologi med flera. ▼ FYRA HÖRN OM OTROHET Nästa metod på eftermiddagens schema är en så kallad fyrahörnövning som handlar om otrohet. Syftet är att ta reda på hur vi ser på vad en relation är. Har vi en idealbild av relationen? Deltagarna uppmanas att placera sig i något av fyra hörn där tre hörn respresenterar ett ställningstagande och ett hörn lämnas fritt för tolkning. I detta fall utifrån hur man vill definiera vad otrohet är: Att kyssas med någon annan än partnern, att ha sex/samlag med någon annan än partnern eller att ha tankar på någon annan än partnern. Rummet sätts i rörelse. Många ställer sig i ”kyss”-hörnet, ett par i ”sex”-hörnet och några i hörnet ”odefinierat”. Bara en person ställer sig i ”tanke”hörnet. Sedan får deltagarna berätta för hela gruppen hur de resonerat. Några synpunkter som kommer upp: ● ”En kyss är okej om det inte finns sexuell lust med.” ● ”Om kyssandet upprepas – då kan det gå längre.” ● ”Om man har sex och får utlösning så bryter man ett kontrakt. Om man gör det binder man sig vid någon annan.” ● ”Tankar är också otrohet. Därför är alla otrogna. Sånt är livet, tanken är fri!” ● ”Det behöver inte bara vara sexuella handlingar som är otrohet. Att binda sig känslomässigt vid någon annan, chatta, mejla, messa, kan vara ett värre svek.” 1/12 INSIKT 13 12-15 INSIKT 1.12 12-03-29 21.59 Sida 14 NYA LÄROPLANEN ▼ ● ”En viktig sak i ett förhållande är att kom- DILEMMAN OM SEX Cirkeln heter en metodövning som handlar om normer kring sexuella praktiker, som deltagarna nu ska få testa. En cirkel med en punkt i mitten ritas upp på whiteboarden. Deltagarna får plocka upp papperslappar ur en påse där olika sexuella handlingar beskrivs. Till exempel: Sex med sexleksak, vaginalsamlag man/kvinna, sexragg på nätet, gruppsex mellan personer som inte känner varandra, sex i trekant med två killar och en tjej. Uppgiften är nu att placera handlingarna utifrån vad man tycker är norm och vad som bryter mot normen. Ju tydligare norm desto närmare cirkelns mitt. Längst ut i periferin placeras ”en kärleksrelation utan sex” och ”oralsex mellan två män som inte känner varandra” och längst in i mitten bland annat ”vaginalsamlag man/kvinna” och ”en tjej som har sex med tre olika personer på kort tid”. Sedan tar en diskussion vid utifrån placeringarna. Syftet är att prata om normer, visa att normer förändras över tid och att det tabubelagda får ord. – Här gäller det att diskutera och inte slå fast saker, säger Elin Jacobsson. Och diskuterar det gör man denna eftermiddag. Bland annat kring tre dilemmafrågor som Erik Centerwall förberett. I en av dem berättar en tjej hur tråkigt hon tycker det är att ha sex: ”Är han inte klart snart kunde jag tänka. Man vet ju inte vad man ska göra under tiden! Det är ju ofta så, man vågar inte göra annat och han håller på med missionärsställningen.” Deltagarna tycker att det här paret behöver kommunicera. ”Hon behöver kanske lära känna sin kropp? Vill hon verkligen ha sex? Fel kille! Man kunde fråga henne vad hon vill. Hon kunde visa hur hon ville ha det.” Det sistnämnda håller Erik Centerwall med om och konstaterar att skolan behöver bli mycket bättre på att prata om sexualitetens teknik. ULRICA ZWENGER municera om vad man tycker är okej och inte. Är man överens så kanske sex och kyssar med någon annan är okej.” Sedan säger Thérèse Juvall att det är viktigt att värderingsövningar inte ska avslutas direkt efter att man redovisat. – När gruppen är färdig med diskussionen kan ledaren fråga om någon har ändrat åsikt och vill byta hörn. Det händer nästan alltid att någon vill det. ULRICA ZWENGER ANNA KNÖFEL MAGNUSSON 14 INSIKT 1/12 Tre röster om kursen Det börjar med en boll som ska kastas enligt ett visst mönster. Varv på varv från den ena deltagaren till den andra. Tyst koncentration råder. När rytmen har satt sig är det dags att ta en boll till. Och en till. I den alltmer komplicerade ”bolldansen” är ögonkontakt och kroppsspråk vägvisare. En bra metod för att ”tona in” en ny grupp som ska ha sex- och samlevnadsundervisning. Joakim Westerberg Susanna Sjödén, Kurator, Magelungen utveckling, MBCskolan Söder (för ungdomar med psykiska eller socialpsykiatriska problem). Lärare i svenska och engelska på Södertörns friskola, Huddinge kommun. Varför valde du att gå den här kursen? – Vi har inte haft sex- och samlevnadsundervisning tidigare på skolan. Men i min roll som kurator har jag självklart pratat om de här frågorna när elever har sökt upp mig. Nu är jag och några kollegor ambassadörer för att starta upp sex- och samlevnadsundervisningen. Jag behöver lära mig metoder och få mer kött på benen. Vad har varit intressantast idag? – Jag gillar att det som lärts ut idag varit enkla och lättpraktiserade övningar. Att ledarens roll tydliggjorts. Att det så starkt poängterades att vi som är ledare har ett stort ansvar för att ingen ska fara illa i undervisningen. Att det ska finnas system som förmedlar och garanterar trygghet när man har sex och samlevnad. Ingen ska behöva stå ensam i ett hörn i en värderingsövning eller bli utlämnad genom en fråga i en frågelåda. Varför ville du gå på den här kursen? – Idag jobbar vi ämnesövergripande och tematiskt med sex och samlevnad. NO-läraren brukar ta anatomidelen medan jag och andra kollegor tar upp könssjukdomar, abort, graviditet etc. Men vi är självlärda. Därför går jag kursen idag, för att få lära mig mer handfasta metoder. Vad var intressant för dig? – Jag tycker tipsen om hur man kan arbeta med slidkransen var mycket bra. Det är också roligt att träffa andra lärare och i detta fall även några kuratorer som delar med sig av sina erfarenheter. Bra med litteraturtips, boken I normens öga som organisationen Friends gett ut verkar mycket viktig. Det här med orden var också bra. Att ord är makt och hur man blir bemött utifrån hur man väljer ord. Bäst idag? – Att det var ett sådant öppet och lustfyllt klimat. Bra diskussioner som fick mig att vrida på mina egna åsikter. Jag kunde byta perspektiv i stunden, det gillar jag! Annika Field Kurator på Internationella Engelska Skolan, årskurs 4–9, Nacka kommun. Varför valde du att gå kursen? – Jag har fått i uppdrag av skolledningen att starta sexoch samlevnadsundervisning på vår skola. Tanken är att jag sedan ska föra ut det till de olika ämnena. Många är osäkra och vill inte alls undervisa i sex och samlevnad. Jag ville fylla på mina kunskaper, få nya infallsvinklar och konkreta metoder som jag kan använda. Vad har varit intressantast? Jag gillar att göra metodövningarna. Bra att pröva dem innan man utsätter ungarna för dem. Informationen och metoden om slidkransen var viktigt; ganska nytt för mig. 1/12 INSIKT 15 16-19 INSIKT 1.12 12-03-29 16.45 Sida 16 Beredda a för njutni 16-19 INSIKT 1.12 12-03-29 16.45 Sida 17 a att ta risker ning och närhet Tjejer och killar på ungdomshem tar större sexuella risker och har ofta råkat ut för fler negativa upplevelser än andra ungdomar. Men de är inte tanklösa risktagare. För dessa ungdomar ger sex närhet och bekräftelse i ett kaotiskt liv. ngdomar i tvångsvård tar större sexuella risker jämfört med andra ungdomar. De debuterar i genomsnitt tre år tidigare, vid drygt 13 i stället för drygt 16 år. Ofta under alkohol- eller drogpåverkan, och inte sällan med någon som de inte känner sedan tidigare. Ungdomar i den här gruppen har oftare oskyddat sex än andra ungdomar och fler har blivit gravida eller haft en partner U ▼ ILLUSTRATION: EVA BERGSTRÖM 16-19 INSIKT 1.12 12-03-29 16.45 Sida 18 ”När livet i övrigt är kaotiskt kanske man inte tycker att en klamydiainfektion är hela världen.” Forskaren Malin LIndroth tar fram en undervisningsmodell i sex och samlevnad för ungdomar i tvångsvård. ▼ som blivit gravid. De har också i högre utsträckning erfarenhet av sex mot sin vilja och fler har erfarenheter av att ha sålt eller köpt sex. Detta visar en pågående studie bland tjejer och killar som vårdas på statliga ungdomshem, antingen för att föräldrarna inte klarar av att ta hand om dem eller på grund av eget destruktivt beteende, som missbruk eller kriminalitet. Den tidigare kunskapen om tvångsomhändertagna ungdomars sexuella erfarenheter är begränsad eftersom de inte brukar ingå i undersökningar av ungas sexuella hälsa. Men nu har 148 flickor och pojkar mellan 15 och 20 år på landets statliga ungdomshem svarat på samma enkät som 15 000 andra unga samtidigt besvarade i studien UngKAB09 vid Göteborgs universitet. Dessutom har 20 flickor och pojkar på ungdomshem intervjuats om attityder och erfarenheter. – På ett sätt har de samma erfarenheter som andra ungdomar, de sexdebuterar och provar sig fram med någon de är kär i eller med en knullkompis. Skillnaden är att deras utsatthet i livet i övrigt avspeglar sig på det sexuella området. Alla ungdomar tar sexuella risker, men här är risktagandet större och påbörjas när de är yngre, säger Malin Lindroth, doktorand vid institutionen för socialt arbete på Malmö högskola. FÅR MER ÄN DE RISKERAR Hon har tidigare arbetat som sjuksköterska på ungdomshemmet Långanäs. Där upplevde hon att både tjejerna och killarna hade många sexuella erfarenheter, men inte alltid så mycket kunskap om sexuell hälsa, utan tog många sexuella risker. Hon undrade varför. – Nu förstår jag att de upplever att de får mer än de tycker att de riskerar. Sex är en chans till närhet, bekräftelse, trygghet och njutning, och i stunden är de beredda att ta ganska stora risker för att uppnå det. När livet i övrigt är kaotiskt och man är på glid eller tvångsomhändertagen kanske man inte tycker att en klamydiainfektion är hela världen. De flesta är också nöjda med sitt sexliv, säger Malin Lindroth. Hon menar att det viktigaste resultatet i Sexuella risker bland tjejer och killar på ungdomshem ● Debutåldern är i snitt 13,3 år. Tre fjärdedelar har haft sex innan de fyllt 15 år. ● Vid sexdebuten drack en tredjedel alkohol och en femtedel använde narkotika. Det var vanligare bland tjejerna. Vid senaste sextillfället drack knappt hälften alkohol och en tredjedel använde narkotika. ● En tredjedel skyddade sig vid första sextillfället och en femtedel vid det senaste tillfället. ● Drygt en tredjedel har haft sex som resulterat i en graviditet. ● Knappt en tredjedel av tjejerna och en av tjugo pojkar har fått betalt för en sexuell tjänst. Fler killar än tjejer har betalat för en sexuell tjänst. ● En tredjedel har haft samlag mot sin vilja det senaste året. 18 INSIKT 1/12 studien är att de allra flesta ungdomarna är tydliga med att sexet är meningsfullt för dem och att alla vuxna som möter dem måste respektera det. Jämfört med andra ungdomar är killarna och tjejerna på ungdomshemmen mer traditionella i sin syn på sex, även om de har en mer pragmatisk inställning i praktiken. De kan säga att kärlekssex är målet samtidigt som över hälften det senaste året haft sex med någon de träffat samma dag. – Att de är mer traditionella i sina uppfattningar tror jag beror på att de känner sig osäkra. Då är det tryggare att hålla sig till stereotypa uppfattningar av hur det ”ska” vara och till exempel tydligt ta avstånd från homosexualitet om man är kille, säger Malin Lindroth. MEDVETNA OM RISKERNA Samtidigt visar studien att även om de har mycket erfarenhet av sex så har de inte så mycket kunskap om hur de kan undvika att utsätta sig för sexuella risker. Ett tecken på kunskapsbristen är deras strategier för att undvika oönskade graviditeter, könssjukdomar och sex mot sin vilja. – Alla säger att det är viktigt att skydda sig, men de har svårt att tala om vilka sjukdomar de försöker undvika och hur. Risken för graviditet är inte något de funderar särskilt mycket över. De är medvetna om att de utsätter sig för risker, men vet inte hur de ska undvika dem eller bryr sig inte om att göra det. En strategi är att fråga kompisar om de vet något om sexpartnern, i stället för att prata med honom eller henne direkt. Om de pratar med partnern frågar de ofta om han eller hon har ”något”, utan att veta vad något egentligen är, säger Malin Lindroth. För att öka kunskapen och möjligheterna för dessa ungdomar att fatta beslut som gynnar deras sexuella hälsa menar Malin Lindroth att de behöver mer kunskap om sex och samlevnad. Eftersom många levt ett liv på 16-19 INSIKT 1.12 12-04-02 15.40 Sida 19 ”Bra med skräddarsydd modell för ungdomar i tvångsvård” glid i flera år har de inte varit med på undervisningen i skolan, eller så tyckte de inte att den var relevant för dem. Utifrån resultaten i studien håller hon nu på att ta fram en undervisningsmodell som i framtiden kan användas på ungdomshem. Den skiljer sig inte så mycket från den sedvanliga sex- och samlevnadsundervisningen i skolan utan innehåller moment om bland annat kroppen, kroppsuppfattning, självkänsla, preventivmedel, graviditet, könssjukdomar och risker och möjligheter med sex. – Men den är mer inriktad på de här ungdomarnas levnadsvillkor. Om sexdebutåldern i snitt är 13 år måste undervisningen komma in tidigare. Eftersom många berättar att alkohol och narkotika är intimt förknippat med sex och upplevelsen av sex så måste man prata om hur detta påvekar sexuellt risktagande, säger Malin Lindroth. INVOLVERANDE MODELL Ungdomarna kommer att involveras i utformandet av undervisningsmodellen. I vår kommer den att diskuteras i fokusgrupper för att ungdomarna ska få tycka till om innehållet och i höst testas den på några ungdomshem. För att få reda vad ungdomarna tycker om undervisningen kommer de att få svara på en enkät och resultatet kommer att jämföras med en kontrollgrupp. Vad hoppas du att skillnaden kommer att bli med den här undervisningen? – I den här studien hinner vi inte få reda på om deras beteende ändras på sikt, men jag hoppas att vi kommer att se att kunskapen ökar och att attityderna förändras. Jag önskar mig en mer positiv attityd till kondom, till att tjejer ska få ha sex som de vill utan att riskera dåligt rykte, att homofobin bland pojkar minskar och att de känner till de vanligaste könssjukdomarna och hur man skyddar sig mot dem och en oönskad graviditet. ÅSA BOLMSTEDT På Statens institutionsstyrelse, som har hand om tvångsvården för ungdomar, satsar man på att främja killarnas och tjejernas sexuella hälsa. – Det är positivt att vi får en undervisningsmodell som är framtagen för att matcha just de här ungdomarnas behov, säger Åsa Frodlund på SiS. GENOM undersökningen av ungdomarnas sexuella hälsa har SiS fått svart på vitt att ungdomarna trots sina relativt stora sexuella erfarenheter har en begränsad kunskap om sex och samlevnad, och att de ibland tar stora sexuella risker. – Nu när vi vet att det är så gäller det att utnyttja institutionstiden till att hämta hem de här kunskapsluckorna, säger Åsa Frodlund. Hennes uppgift är att verka för och samordna jämställda insatser på ungdomshemmen. Sedan två år satsar SiS på att främja den sexuella hälsan bland ungdomar i tvångsvård, som en del av ett bredare arbete med att säkerställa att alla får en jämställd vård. För några år sedan gjorde SiS en kartläggning och en forskningsstudie om hur arbetet med kön och genus såg ut på ungdomshemmen. Dessa visade att det fanns skillnader mellan hur tjejer och killar bemöttes och behandlades, till exempel uppmärksammades inte killarnas sexualitet lika mycket som tjejernas, och tjejerna bemöttes ofta utifrån ett stereotypt perspektiv där man missade HBT-frågorna. – Skillnaderna var inte befogade och det var tydligt att vi behövde se till att alla får tillgång till likvärdig sexualrådgivning oavsett kön, säger Åsa Frodlund. SEDAN DESS HAR SiS genomfört utbild- Åsa Frodlund arbetar med att öka jämställdheten på ungdomshemmen. ningar i genusfrågor på ledningsnivå och ute på ungdomshemmen. Det har bland annat handlat om att synliggöra värderingar och attityder bland personalen, lära sig att leda jämställt och att hitta ett gemensamt förhållningssätt till sex och samlevnad på alla institutioner. SiS har också tagit fram metoder för att arbeta med frågorna i vardagen, bland annat har man utbildat personal i normkritisk pedagogik och man har på försök börjat med samtalsgrupper med fokus på sexualitet, genus och våld. I höst testas forskaren Malin Lindroths nya modell för sex- och samlevnadsundervisning på några institutioner. – Jag hoppas mycket på den eftersom den är specifikt framtagen för våra ungdomar och eftersom de har fått vara med och påverka innehållet. Förhoppningsvis kommer modellen sedan att spridas till alla institutioner, säger Åsa Frodlund. ÅSA BOLMSTEDT 1/12 INSIKT 19 20-21 INSIKT 1.12 12-03-29 22.00 Sida 20 Sexperterna Plus – ett stöd för hivpositiva MSM Nu finns Sexperterna Plus, en tjänst på nätet för hivpositiva män som har sex med män (MSM), som vill chatta med någon i samma situation. Hittills har samtalen handlat mycket om sex, relationer och ensamhet. PEER EDUCATION Han tog kontakt med Sexperterna på RFSL Stockholm och de nappade genast på idén. Ett samarbete inleddes mellan Posithiva Gruppen och RFSL Stockholm, med ekonomiskt stöd av Smittskyddsinstitutet. Sexperterna drivs enligt metoden Peer Education vilket innebär att informatörerna själva tillhör målgruppen, i det fallet killar som har sex med killar. Till Sexperterna Plus ska man kunna vända sig med frågeställningar som uppstår just för att man är hivpositiv. Informatörerna måste därför själva vara personer som lever med hiv. – Vi sökte efter hivpositiva killar som ville ställa upp både inom Posithiva gruppen och 20 INSIKT 1/12 RFSL Stockholm och lade ut broschyrer på Venhälsan. Det var många som var intresserade, så vi intervjuade de bäst lämpade och sedan fick de utbildning. Samma utbildning som Sexperternas, men mer inriktad på hiv. Det handlar om hur man ska bemöta dem som skriver, vad man ska säga och inte säga. ENSAMT PÅ MINDRE ORTER I september förra året var det premiär och under hösten har Qruiserprofilen varit bemannad tre gånger per vecka. De första tre månaderna hade Sexperterna Plus fyrtio konversationer på Qruiser. – Det är en jättebra start i de här sammanhangen. Frågorna och samtalen hittills har handlat mycket om sex, relationer och ensamhet. Många behöver någon att prata med och eftersom det är anonymt vågar de öppna sig. En annan viktig poäng med att erbjuda information och stöd via en sajt som Qruiser tycker Anders Björnum är att de når ut till människor i hela landet. – I storstäderna finns det organisationer, men sitter man ensam i Älmhult är det ganska trist. Sprids det dessutom ut att man är hivdiagnostiserad är det ju kört, säger Anders Björnum och konstaterar att skammen och stigmatiseringen bland hivdiagnostiserade fortfarande är mycket stor. – Vi har tre generationer, nästan fyra, som lever med hiv idag. Den första generationen som blev smittade gick igenom en tuff resa, många av dem är sjukpensionärer idag. Mellangruppen fick mediciner, men har ändå utanförskapet. Hiv ser inte bra ut på CV:t. Många får fortfarande sparken eller blir omplacerade. Anders Björnum fortsätter att måla upp en ganska mörk bild av hur det är att leva med hiv. De nya medicinerna ger sällan biverkningar, men smittskyddslagstiftningen skapar stor press eftersom den lägger allt ansvar i en sexuell situation på den hivpositiva. – Därför blir det ganska många polisanmälningar och det skrivs om det i pressen, nästan Anders Björnum ULRICA ZWENGER – DET FINNS EN STOR grupp av hivpositiva inom MSM-målgruppen som vi inte når, men det hoppas vi kunna ändra på med Sexperterna Plus, säger samordnaren och projektansvarige Anders Björnum. Sedan flera år tillbaka driver RFSL Stockholm verksamheten Sexperterna som informerar om säkrare sex och testning, bland annat via HBTQ-sajten Qruiser. Idén att starta Sexperterna Plus väcktes inom Posithiva Gruppen, som är en förening för hivpositiva MSM. Ordförande Anders Björnum och en kollega hade tittat på Sexperternas verksamhet på Qruiser och började diskutera om de kunde göra något liknande som enbart riktade sig till hivpositiva MSM. – Det finns 3 000 registrerade fall av MSM som lever med hiv i Sverige. I Stockholm är det ungefär 1 300. Av dem når vi i Posithiva Gruppen runt 200 stycken som är aktiva medlemmar. Då kan man undra hur de andra mår? Vill de inte synas? – Vi ville starta en verksamhet på nätet, för det är många hivpositiva som tycker det är skönt att snacka anonymt med någon som är i samma situation. Många kanske inte känner sig bekväma med att prata sex och relationer med sin läkare och kurator. Det kan handla om allt ifrån upplysningsplikten till hur man ska hantera att man blir dissad, säger Anders Björnum. 20-21 INSIKT 1.12 12-03-29 22.00 Sida 21 SEXPERTERNA Sexperterna drivs sedan flera år av RFSL Stockholm. Informatörerna jobbar uppsökande på klubbar, barer och i cruising-områden, men också på nätet. Där finns dels sajten Sexperterna.com, dels två profiler på hbtq-sajten Qruiser.com dit medlemmarna kan vända sig för att chatta om sex och sexualhälsa. En annan del av verksamheten handlar om att se till att det finns kondomer och glidmedel på Stockholms videoklubbar samt affischer om säkrare sex och testning. alltid på ett negativt sätt. Det är ytterst sällan man skriver något positivt om hivpositiva. Därför vill folk inte vara öppna. LÅG ACCEPTANS ÖVERALLT I gayvärlden finns det inte heller så mycket acceptans. Anders Björnum berättar om när en hivpositiv vän nyligen var på ett uteställe i Stockholm tillsammans med en hivnegativ kompis. När Anders vän gick på toaletten kom en främling fram till hans kompis och sa: ”Du vet väl om att han är hivsmittad!” – Så här ser det ut. Många hivpositiva blir dissade och får varken sex eller relationer. Hivnegativa drar sig undan och vill inte umgås för att andra inte ska tro att de är hivpositiva. Därför behövs det fler forum för hivpositiva, menar Anders Björnum, och ett sådant är Sexperterna plus. Under våren är det dags för utbildningar av nya Sexperter och Sexperter Plus eftersom det är många yngre som är med ett tag och sedan går vidare med andra saker i livet. – Det är även viktigt att vårdpersonal känner till och kan tipsa om Sexperterna Plus. Därför ska vi också trycka upp flyers och lägga ut på mottagningar. Jag har även planerat in möten med Venhälsan och HIV-mottagningen i Huddinge för att informera om detta, säger Anders Björnum. JENS EKELUND Sms-tjänst påminner om testning Sexperterna har lanserat en gratis sms-tjänst som påminner mottagaren om när det är dags att gå och testa sig för sexuellt överförda infektioner. Målet med tjänsten är att få män som har sex med män att testa sig regelbundet. – VI HOPPAS ATT 250 personer ska nappa på tjänsten det första året, säger Nicklas Dennermalm, som jobbar med sexualhälsa på RFSL Stockholm. Han och hans kollegor har hämtat idén från ett australiensiskt projekt där MSM erbjöds en sms-tjänst kopplad till deras journaler. Den påminner om när det är dags att gå och testa sig. RFSL Stockholm beslöt sig för att satsa på något liknande, men utan någon koppling till journaler. – De flesta av oss besöker tandläkaren regelbundet, men när det handlar om att testa sig för hiv och könssjukdomar finns ofta inte samma regelbundenhet, säger Nicklas Dennermalm. Sexperternas sms-tjänst lanserades i december. Mottagaren kan välja om han vill ha en påminnelse en gång i halvåret eller en gång per år. – Man sms:ar orden START SEX eller START TOLV till 72105 och då får man en bekräftelse på att man beställt tjänsten. Man får också en länk till Sexperterna.com och närmaste testningsställe. Inledningsvis kostar det ett sms att beställa tjänsten, men alla påminnelser är gratis för målgruppen. SMS-tjänsten fungerar oavsett om man har en gammal eller ny mobiltelefon. – Det är viktigt för oss att ha en låg teknisk tröskel för att alla ska kunna använda tjänsten. Vår förhoppning är samtidigt att RFSL och Sexperterna är så etablerade varumärken att folk inte ska tacka nej till att använda tjänsten av sekretessskäl, säger Nicklas Dennermalm. Nu ska sms-tjänsten marknadsföras både inom MSM-gruppen och sjukvården. – Vi kommer prata med sjuksköterskor, kuratorer och läkare, men även ha ett utbildningstillfälle på Venhälsan. JENS EKELUND Vill du bli påmind om när det är dags att gå och testa dig? Sms:a START SEX eller START TOLV till 72105. 1/12 INSIKT 21 22-25 INSIKT 1.12 12-03-29 LAFA - SEMINARIUM 22 INSIKT 1/12 16.51 Sida 22 15.24 Sida 23 LEKEN – ett lustfyllt verktyg Barn leker. Vuxna pratar mest. Men leken är ett värdefullt verktyg för alla som arbetar med barn eller ungdomar. Förutom att vara roliga – inte minst viktigt – kan lekar bryta invanda mönster och skapa ett gruppklimat där man vågar vara sig själv och kan prata även om det känsliga. Insikts reporter var med på ett lekfullt Lafa-seminarium. dag ska vi leka. Inte sitta stilla och lyssna, eller prata, som man vanligtvis gör på seminarier. Ett gäng lärare, kuratorer och skolsköterskor har kommit för att få prova på lekar som de sedan kan göra med barnen eller ungdomarna de jobbar med. Seminarieledare Katrin Byréus berättar om vad som fick henne att börja med lekar – och påbörja en yrkesbana som dramapedagog, författare och psykosocial handledare: – När jag började jobba som lärare fick jag en klass som var mer vild än tam, det var en tvåa som redan hade haft fjorton vikarier. Jag kunde några få samarbetsövningar, som den där man ska hålla en tändsticka tillsammans, mellan varsitt finger, och sedan röra sig genom klassrummet utan att tappa stickan. Plötsligt blev alla helt lugna och koncentrerade, det hördes bara lite fnissningar. Det var magiskt, jag tänkte vad är det som händer!? Katrin Byréus påpekar att lekar, rätt använda, blir värdefulla verktyg i arbetet med grupputveckling och värderingar; allas lika värde, jämlikhet, jämställdhet. I I teamövningen Draken kämpar ”byborna” med att försöka knyta loss och rädda det tillfångatagna barnet (här Henrik Albertsson). Samtidigt gör den blinda, tvåhövdade draken allt för att bränna byborna och hålla kvar sitt byte. SÄRSKILT ANVÄNDBARA är så kallade inkluderande vinna/vinna-lekar, som inte alls är lika vanliga som konkurrenslekar (tävlingar) men som kan vara minst lika spännande och roliga. – Leken ruckar på trista hierarkier, deltagarna blir svettiga och rufsiga i håret, de samarbetar med andra än sina kompisar – plötsligt är det inte givet vilka som är drottningar, hovdamer och pigor. Med hjälp av lekar kan man skapa ett klimat där det går att prata om känsliga saker, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva ett bra sex- och samlevnadsarbete. Det har blivit dags att ställa undan stolarna och ta golvet i besittning. Katrin Byréus ber oss att, i hemlighet, fokusera på någon av de andra deltagarna och sedan på ytterligare en. Den första, får vi sedan veta, är en spion. Den andra är vår skyddsängel. I leken som följer ska vi förflytta oss runt i rummet och för var och en gäller det att hela tiden ha sin skyddsängel mellan sig och spionen. Det blir ett väldigt springande hit och dit och mycket skratt. En deltagare vars spion har valt henne till skyddsängel får extra stora problem med att lyckas placera sig med sin egen skyddsängel som en sköld framför spionen. EFTERÅT DELAS VI snabbt in i grupper om tre för att reflektera över leken. ”Det kändes skönt att ha en egen skyddsängel”, kommen- ▼ 12-04-02 HANNA ÅDIN 22-25 INSIKT 1.12 1/12 INSIKT 23 22-25 INSIKT 1.12 12-03-29 16.51 Sida 24 HANNA ÅDIN LAFA - SEMINARIUM ▼ terar någon. ”Man fokuserade på uppgiften och blev mindre självmedveten”, säger en annan och tillägger att just det är en bra förutsättning för att slappna av och komma närmare varandra i en ny grupp. Katrin Byréus lyssnar och nickar. – Ni la kanske märke till att jag bad er fokusera på en viss person innan jag berättade vilken roll hon eller han skulle ha. Det är en viktig detalj när ni själva leder leken och ger instruktioner. Ofta väljer man bästa kompisen först och då blir denna spion, någon man ska akta sig för. Som så många andra lekar kan ”Spion-skyddsängel” hjälpa till att rucka på rollerna i en grupp. SNABBT VIDARE till nästa lek: Ögonhopp. Vi ställer oss i en ring och instruktionen lyder att vi ska ta ögonkontakt med någon. När två personer har fått ögonkontakt gör de samtidigt ett hopp på stället och byter sedan plats i ringen. Efter några vändor lägger lekledaren till att vi ska skaka hand och presentera oss med namn när vi möts i samband med platsbytet. Vid reflektionsstunden efteråt konstateras att leken skapar samförstånd och ger en skön 24 INSIKT 1/12 bekräftelse genom ögonkontakt och handskakning – men också att den visar hur fort man kan känna sig utanför i en grupp, det behövs bara att ingen möter ens blick några sekunder, genast infinner sig en gnagande önskan att hitta någon, bli sedd av någon. Mingel heter nästa lek, där vi alla går runt i rummet och byter namn med varje person vi skakar hand med. Det är svårare än man kan tro att presentera sig med ett annat namn än sitt eget och framför allt att komma ihåg varje nytt namn man fått, samtidigt som man får ännu ett av nästa person man träffar. När vi sedan lägger till något vi tycker om efter namnet och ”Hanna, skidåkning” blir ”Henrik, värme” och ”Katrin, hundar” blir det ännu roligare. Det påpekas vid den efterföljande analysen att Mingel-leken tränar både fokus, minne och förmågan att lyssna och ta in den andre trots att det är rörigt runt omkring. LEKEN LIKHETER BÖRJAR med att lekledaren delar in oss tre och tre. – Nu ska ni försöka hitta minst två saker som alla tre har gemensamt, förklarar Katrin Byréus. Christina Ralsgård och Lena Johansson i full färd med att leka Mössa-Svans, en form av kull. Inte helt lätt visar det sig, men efter några minuter kan alla gruppen ändå redovisa några likheter, allt ifrån att alla har randiga strumpor på sig till att alla är inflyttade till Stockholm eller gillar sushi. Följande omgångar, i nya grupper, får vi inte välja samma likheter som tidigare. Ändå går det fortare, vi blir djärvare och lite mer personliga i våra förslag för varje gång. Som vanligt får vi fundera över just den här lekens styrkor och möjligheter och summerar att den både ger träning i att komma med förslag och att våga stå för vad man tycker – även om ingen annan i gruppen tycker likadant. Det kan också hända att man upptäcker att man har något gemensamt med en person som man vanligtvis inte umgås med. – Det är en viktig poäng med lekar av den här typen, bekräftar Katrin Byréus. Barn och ungdomar är ofta lojala med lekregler, det vill säga de följer lekens regler även om det innebär att invanda sociala mönster bryts. Vi leker flera andra lekar, varma i kläderna nu. Innan det är dags för en avslutande lek ber 22-25 INSIKT 1.12 12-03-29 16.51 Sida 25 Katrin Byréus oss att dra oss till minnes vilka lekar vi oftast lekte, och gillade bäst, när vi var barn. Under rundan som följer återkommer vissa lekar gång på gång. De flesta av oss har byggt kojor eller hittat mysiga platser, i skogen eller hemma, som vi har lekt är vårt hem. Vi har lekt att vi är mammor och pappor, ibland förr i tiden eller i ett annat land, och att dockor, gosedjur eller kompisar är våra barn. Vi har lekt affär och låtsats sälja saker. För någon var cykeln en häst som galopperade över ängarna, för någon annan var filten på golvet en båt på ett stormande hav. – Nästan alla lekar ni berättar om är ”tänk om-lekar”: Barn låtsas att något är något annat och tränar sig på så sätt i att se alternativa möjligheter. Från forskning ser vi att barns fantasilekar kan skapa kreativa vuxna, säger Katrin Byréus. DET HAR BLIVIT DAGS för en avslutande lek. Vi får höra om en by i ett land långt bort där en tvåhövdad drake har tagit kontrollen. Varje månad vill han ha ett offer från byborna, men hittills har han nöjt sig med ett djur, en höna eller en killing. Nu kräver han dock att människorna i byn ska offra ett barn (undertecknad blir rejält illa till mods när lekledaren kommit så långt i berättelsen) och byborna, Katrin Byréus, dramapedagog och seminarieledare. som är livrädda, har fört ett barn till draken. Men så snart de gjort det inser de sitt förfärliga misstag och bestämmer sig för att göra allt för att rädda barnet. En av oss väljer att vara barnet och binds i en stol till händer och fötter av två deltagare som tillsammans tagit på sig rollen som tvåhövdad drake. Eftersom draken ska vara blind får de sedan varsin ögonbindel. Alla vi andra blir bybor och samlas i ena änden av rummet för lite strategiprat innan befrielseaktionen börjar. Vi får veta att det räcker med att någon del av draken snuddar vid oss för att vi ska bli brända och måste stiga åt sidan, så det gäller att vara listig och snabb. LEKEN BÖRJAR och draken fäktar vilt omkring sig med sina fyra armar för att förhindra att barnet blir befriat. Flera bybor blir brända när de närmar sig, men det ena repet/ skärpet/halsduken efter det andra rycks loss av framsmygande räddare. De som blir brända får inte längre aktivt befria barnet, men kan medverka från ”andra sidan” genom att väsnas och på andra sätt distrahera draken. Till slut finns inget som håller barnet fast och en av de bybor som fortfarande inte bränts av draken tar snabbt barnet i handen och leder det i säkerhet. Vi upprepar sedan leken för att få prova på olika roller. Efteråt frågar Katrin Byréus hur det kändes att vara barn, drake och bybo. Hon ber oss också fundera på vår egen ”stil”, var vi en av dem som gick ut hårt i början och fick loss de första repen, men kanske blev brända tidigt, eller höll vi oss i bakgrunden för att undvika att bli brända, och kanske gjorde vår insats först när våra kamrater åkt ut? Paralleller kan dras till vardagliga beteenden om hur användbart det är att vara snabb och ta initiativ jämfört med att avvakta och kolla in läget innan man gör något till exempel när det gäller att ta kontakt med den man är kär i. Plötsligt har det gått tre timmar och Katrin Byréus avslutar med några generella råd om rollen som lekledare (se separat ruta). Under åren som gått sedan hon hade sin första klass, och fick upp ögonen för lekens magiska inverkan på en grupp, har Katrin Byréus arbetat med, och skrivit om, flera olika slags metoder, men hon har aldrig släppt taget om lekandet. – Leken ger utlopp för rörelsebehov, tempoväxlingar och skapar kontakt mellan människor. Den kan vara en energihöjare och en upplevelse av att göra något roligt tillsammans. Generella råd till dig som vill jobba med lekar, till exempel i skolan eller på fritids ● Ge tydliga instruktioner. Tänk noga igenom på förhand hur du ska presentera leken, hur du ska dela in i grupper och på säkerhetsaspekten så att ingen skadar sig. ● Ta alltid en stund efter avslutad lek då deltagarna får reflektera över leken, till exempel i grupper om tre, och låt dem sedan berätta för hela gruppen om sina tankar: Hur var det att leka leken? Fick man träna på något särskilt? Hur påverkades gruppen? ● Fokusera på det som fungerar. Om några inte vill leka, säg helt kort att de kan sätta sig och titta på och att de är välkomna att hoppa in i leken nästa omgång om de vill. Vänd sedan din framsida mot dem som är med i leken. Om några förstör för de andra, be dem lämna rummet men säg också att de är välkomna tillbaka när de vill vara med. ● Våga gå utanför din komfortzon och leda även sådana lekar du själv är tveksam till. Du är inte representativ för alla i rummet. Delta gärna själv i leken. ● Agera rättvist och jämställt både när det gäller att fördela roller i lekarna och att städa bort eventuellt lekmaterial efteråt. MER ATT LÄSA LÄS MER OM lekar och få många konkreta tips och metoder i böckerna LEKA LÄTT och TA CHANSEN (www.gleerups.se) av KATRIN BYRÉUS och KJELL SNICKARS och i Lafa:s material RÖDA TRÅDEN och FRÅGA CHANS. HANNA ÅDIN 1/12 INSIKT 25 26-27 INSIKT 1.12 12-04-02 15.27 Sida 26 FORSKNING Mer kunskap behövs Vad finns det egentligen för forskning om sexuell hälsa i samband med migrationsprocessen? Om förebyggande arbete riktat till människor som migrerat? Sociologerna Christina Halling och Charlotta Holmström har sammanställt och analyserat ett stort antal studier på området. MIGRATION, SEXUELL HÄLSA och prevention heter en ny antologi från Smittskyddsinstitutet. Den innehåller två sammanställningar av internationell forskning, med lite olika inriktning men med gemensamt fokus på sexuellt risktagande och riskutsatthet i samband med migration. Den första kunskapsöversikten Migration och sexuell hälsa, som nu delvis omarbetats, sammanställdes av forskaren Charlotta Holmström på uppdrag av Socialstyrelsen och publicerades första gången 2010. I en intervju i INSIKT 2/2010 (finns att ladda ner på www.lafa.nu) konstaterade Holmström att hon hittat förvånansvärt lite forskning om sexuella risker kopplade till själva migrationsprocessen. Studierna fokuserade i stället på specifika migrantgruppers risktagande vilket dels kan skapa fördomar och/eller stigmatisera dessa grupper, dels osynliggöra alla de strukturella faktorer som bidrar till utsatthet och en ökad benägenhet att ta risker hos migranter oavsett bakgrund. Sådana faktorer kan vara den ovissa väntan på uppehållstillstånd, trångboddhet, bristande sociala nätverk och begränsad tillgång till hälso- och sjukvård. Charlotta Holmström efterlyser därför studier som fokuserar på strukturer och på den speciella migrationssituationen i stället för på grupper och individer. DEN ANDRA DELEN av antologin är en nypublicerad, fristående uppföljning, Migration och prevention, där fil mag Christina Halling på Smittskyddsinstitutets uppdrag har kartlagt och analyserat studier med fokus på hiv/STI-prevention riktad till migranter. Hon har gjort sökningar i åtta internationella databaser samt i Swepub, som innehåller studier från svenska universitet och högskolor. Eftersom så lite forskning har publicerats på temat i Sverige har hon även tagit med så kallad grå litteratur, det vill säga studier som inte är strikt vetenskapliga. Christina Hallings genomgång visar bland 26 INSIKT 1/12 annat att många studier utgår från ett traditionellt folkhälsoperspektiv, som kan beskrivas som att man: ● Hänvisar till kulturella skillnader mellan olika grupper av människor utan att relatera deras situation till mänskliga rättigheter. ● Gör gruppindelningar utifrån epidemiologiska data och därefter utformar ”kulturanpassade” preventionsprogram. Halling hävdar att detta perspektiv är problematiskt eftersom människor hänvisas till grupper som de inte själva tycker att de tillhör eller som de upplever som konstruerade. Följden kan bli att de preventionsinsatser som skapas inte är utformade efter människors behov. I stället förespråkar Halling ett människorättsperspektiv, som finns med i vissa av de genomgångna studierna. Detta perspektiv lägger vikt vid att rätten till hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som bland annat omfattar rätten till preventionsinsatser. FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har formulerat begreppet AAAQ för att beskriva vad rätten till hälsa kan betyda i praktiken: ● Available – tillgång ● Accessible – tillgänglighet ● Acceptable – acceptabel ● Quality – kvalitet Tillgång syftar på om det finns faktiska resurser till vård eller service. Tillgänglighet handlar om i vilken utsträckning vård och service faktiskt når fram. Hinder av olika slag, till exempel diskriminering, kan leda till att insatser inte kommer människor till del även om det finns god tillgång. Acceptabel syftar på om insatserna är anpassade efter människors specifika situation och omfattar bland annat kulturella faktorer och genus. Kvalitet handlar till exempel om personalens utbildningsnivå och bemötande. OM MAN I FORSKNING om migranter och hiv/STI-förebyggande arbete väljer att anlägga ett människorättsperspektiv blir det en självklarhet att titta på vilka rättigheter migranter har enligt nationella policydokument och lagstiftning och hur rådande policy/lagstiftning påverkar migranternas möjligheter att få ta del av preventionsinsatser (tillgänglighet). Även stigma, till exempel kring hiv, hamnar under lupp i och med att det både påverkar människors hälsa negativt och leder till att de får sämre tillgång till vård, service och förebyggande insatser. Med människorättsperspektivet som bas blir det också viktigt att öka kunskapen om olika migrantsituationer. Genom att ta reda på vad migranter kan ha varit med om kan man förstå enskilda migranter bättre och utforma preventionsinsatser som är tillgängliga för dem. Utifrån sin sammanställning av befintlig forskning om hiv/STI-prevention i samband med migration drar Christina Halling slutsatserna att: ● Det behövs mer forskning ur ett svenskt och nordiskt perspektiv. ● Man behöver utveckla individinriktad prevention med strukturella perspektiv, som tar hänsyn till hinder för att individer ska kunna tillgodogöra sig preventionsinsatser. DET SISTNÄMNDA, poängterar hon, är ett långsiktigt arbete som kräver samverkan mellan olika aktörer och ofta förändringar på samhållsnivå i nationell policy och lagstiftning. Sist men inte minst behöver man arbeta nära de människor som berörs av preventionsinsatserna, samla in så mycket kunskap som möjligt om deras situation och vara öppen för att olika individer uppfattar de hiv/STI-förebyggande insatserna på olika sätt. HANNA ÅDIN Antologin ”Migration, sexuell hälsa och prevention” går att ladda ner på Smittskyddsinstitutets webbplats: ww.smi.se. 26-27 INSIKT 1.12 12-04-02 15.27 Sida 27 Satsning på hälsoundersökningen ULRICA ZWENGER Bara fyra av tio asylsökande genomgår den hälsoundersökning som de ska erbjudas när de kommer till Sverige. Nu startar Smittskyddsinstitutet ett nationellt samarbetsprojekt för att öka antalet hälsoundersökningar. – BARN- OCH MÖDRAHÄLSOVÅRD fungerar perfekt i vårt land så det är förvånande att det fortfarande är så pass få asylsökande som genomgår hälsoundersökningen. Det har gått troll i det här och vi måste titta på faktorerna som ställer till problem, sa Smittskyddsinstitutets generaldirektör Johan Carlsson på konferensen Migration och prevention, där det nya projektet presenterades. Anna Wessel, utvecklingsledare på Migrationsverket, pekade på svårigheten att motivera asylsökande som känner sig friska att komma till en hälsoundersökning. – De vanligaste asylsökande är män mellan 20 och 35 år, som av naturliga skäl inte är så fokuserade på sin hälsa, sa Anna Wessel. Men representanter för såväl Migrationsverket som andra involverade myndigheter och hälso- och sjukvården är även självkritiska och ser stor förbättringspotential i det egna arbetet. Det nationella samarbetsprojektet ska pågå i två och ett halvt år och drivas med medel från Europeiska flyktingfonden. Det kan delas in i tre delprojekt: 1. Det operativa gränssnittet, det vill säga ”skarven” mellan Migrationsverket och hälsooch sjukvården. Att skapa större förståelse och kunskap hos samtliga om samarbetspartnernas roller, mandat, speciella utmaningar och så vidare. 2. Målgruppens perspektiv: Vad tycker och tänker de asylsökande själva om hälsoundersökningen? 3. Information, kommunikation och teknik. Att snabba på överföringen av viktig information om nyanlända asylsökande, till exempel från Migrationsverket till vårdcentraler som kallar till och genomför hälsoundersökningar. Målet i ett första skede är att öka antalet genomförda hälsoundersökningar från dagens 42 till 60 procent; det långsiktiga målet är 90 procent. SMI:s partner i projektet är Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholms läns landsting, Norrbottens läns landsting, Landstinget i Östergötland, Region Skåne samt Uppsala och Umeå universitet. HANNA ÅDIN FAKTA Hivinfektion hos asylsökande och nyanlända anhöriginvandrare ska identifieras inom två månader och hos övriga grupper som vistats i så kallade högendemiska områden, inom sex månader. Det är ett av delmålen i Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar, som antogs av riksdagen 2004. Sedan 2008 är landstingen enligt lag skyldiga att erbjuda nyanlända asylsökande en kostnadsfri hälsoundersökning, som bland annat omfattar ett hälsosamtal och provtagning. Syftet är både att informera om hur hälso- och sjukvård fungerar i Sverige och att uppmärksamma eventuella sjukdomar och skador hos individen för att kunna ge adekvat behandling och stöd samt, vid behov, vidta smittskyddsåtgärder. De dominerande hälsoproblemen hos asylsökande vuxna är psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär, ofta orsakade av stress under migrationsprocessen. Många kommer också från länder där vissa infektioner är betydligt vanligare än i Sverige, till exempel hepatit B och C, tuberkulos och hiv. 1/12 INSIKT 27 28-31 INSIKT 1.12 12-04-02 15.30 Sida 28 VIKTORIA ASP VIKTORIA ASP REGIONNYTT Lillebil Nordén, t v, samt Elin Jacobsson, t h. ”Man måste vara ödmjuk inför personers livssituation” Vid två tillfällen i mars anordnade Socialförvaltningen i Stockholms stad och Stockholms läns landsting en halvdagsutbildning om hiv och bemötandet av personer som lever med hiv. Utbildningen vände sig till personer som i sin yrkesroll möter hivpositiva. DELTAGARE I vårens utbildning var personal på olika typer av boenden, uppsökandeverksamhet och behandlingshem för hemlösa eller personer med missbruksproblematik. I Stockholms län finns det ungefär 350 personer som fått hiv via injektionsmissbruk. – Personer som lever med hiv finns i alla samhällsinstanser. Tanken är att utbildningen ska spridas och anpassas för att kunna erbjudas andra yrkeskategorier, säger ELIN JACOBSSON, regional samordnare för hiv/STI-prevention Stockholm och Gotland. Utbildningen sker inom ramen för den regionala samordningen och ska motverka diskriminering 28 INSIKT 1/12 och stigmatisering av hivpositiva. – Negativa attityder och dåligt bemötande bygger ofta på okunskap. Därför tar utbildningen upp baskunskap kring hiv, något som har efterfrågats, säger Elin Jacobsson. Förutom grundläggande kunskaper om hiv och hepatit C tar utbildningen upp fakta om epidemiologi, smittskyddslagen och hur preventivt arbete på fältet går till. EN AV FÖRELÄSARNA på utbildningen är LILLEBIL NORDÉN från Beroendecentrum Stockholm som tar upp riskbeteende och prevention. Hon är medicine doktor, beteendevetare och har motiverande samtal (MI) med patienter som är inlagda på infektionskliniken på Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Hon möter patienter som får sjukhusbehandling för hiv, hepatit C eller infektioner orsakade av stafylokocker och samtidigt har ett injektionsmissbruk. Hon berättar att det fram till för några år sedan fanns en tradition inom vården att inte prata om hur man tog drogen utan bara om hur man blir frisk från sitt missbruk. – Genom att göra saker pratbara kan man möjliggöra förändring av ett riskbeteende, säger Lillebil Nordén. UNDER föreläsningen ber hon kursdeltagarna att fundera över om de själva har något riskbeteende. MI-samtal handlar nämligen om att ställa frågor så att personen själv får beskriva sitt beteende, vilket brukar leda till att man börjar reflektera över det. Men samtalen kan också leda till ny kunskap. Få vet till exempel att hepatit C och hiv förutom vid delning av sprutor även kan överföras via droglösningen och filtret. – Det räcker inte med att fråga om man delar spruta. De flesta delar inte spruta men däremot filter och droglösning. Lillebil Nordén beskriver sina samtal med patienter som att två experter med olika bakgrund möts och lär av varandra. När det gäller tips på hur samtal ska föras handlar det mycket om vanlig samtalshyfs. – Det är viktigt att visa respekt, lyhördhet, vara vänlig och stödjande. Framför allt ska man vara försiktig med att vara dömande och moraliserande. Man måste vara ödmjuk inför personens livssituation. – Är man hemlös går det inte att koka sprutor för att de ska bli sterila. I samtalen måste man utgå från det aktuella läget, säger Lillebil Nordén. Hon hoppas att utbildningen kommer att resultera i att det förs fler samtal ute i verksamheterna. – Att förändra ett riskbeteende är en process och jag vet att det brukar uppskattas av personer med injektionsmissbruk när personalen tar upp de här frågorna, säger Lillebil Nordén. VIKTORIA ASP MÖTER DU hivpositiva i ditt arbete och är intresserad av utbildningen? Kontakta ELIN JACOBSSON, regional samordnare för hiv/STI-prevention Stockholm och Gotland, [email protected] 28-31 INSIKT 1.12 12-04-02 15.30 Sida 29 SEN SIST Stjärnmärkta mottagningar Järva Mansmottagning, Maria Ungdoms kill- och tjejmottagning, Venhälsan, Stockholms skolors ungdomsmottagning och SesamSÖS fick varsin guldstjärna när Sexperterna skickade ut en testpatrull för att leta Stockholms bästa mottagningar. SEXPERTERNAS Guldstjärna är en nyinstiftad utmärkelse till mottagningar dit män som har sex med andra män kan gå för att testa sig om de vill vara säkra på att bli professionellt och bra bemötta. – Tanken kom upp när vi hela tiden bara hänvisade folk till Venhälsan på Södersjukhuset, säger Nicklas Dennermalm, projektledare för sexhälsoverksamheten Sexperterna inom RFSL Stockholm. – Man kan ju vilja ha andra öppettider eller gå någonstans i en annan stadsdel. Ju fler ställen det finns att testa sig på desto bättre. För att ta reda på hur det ser ut med MSM-kompetensen i stan, skickade Sexperterna ut ett trettiotal män i åldrarna 20 till 60 år, bland vilka några är hivpositiva och andra inte, alla med ett eget behov eller önskan att testa sig för sexuellt överförda infektioner. – Vi vill lyfta de bra ställena, men det är svårt att veta vilka de är, alla låter bra på pappret och tycker nog ofta själva att de är bra på att möta killar som har sex med andra killar, säger Nicklas Dennermalm. TIO MOTTAGNINGAR hade fått brev om att de var utvalda att ingå i undersökningen, däremot berättade inte de två till tre testpersoner som besökte vardera mottagning om sitt dubbla syfte med besöket. Efteråt fyllde testpersonerna i en blankett med frågor om allt från vad magkänslan sade om bemötandet till vilka tester de blivit erbjudna, hur svaren på dessa skulle ges och om de kunde tänka sig att gå dit igen. När Sexperterna sammanställde svaren visade det sig att fem mottagningar levde upp till deras viktigaste kriterier. Till dessa hör att man alltid frågar efter sexuell praktik för att anpassa provtagningssättet, den som till exempel har haft oskyddat oralsex kan även behöva ta ett prov från svalget; att mottagningen erbjuder killar som har sex med andra killar hepatit B-vaccination, hivoch syfilistest och att man inte ger hivtestresultat per telefon, oavsett om den testade personen givit sitt tillstånd till detta eller ej. Ett annat viktigt kriterium var att mottagningen hade någon form av checklista som alla i personalen följer. – På några ställen i undersök- ningen kunde den första testpersonen få ett jättebra bemötande där han erbjöds allt, medan näste kille träffade en annan ur personalen som inte alls hade samma rutiner. Då undrar man ju vad det är som haltar, det måste finnas en förutsägbarhet vad gäller hur man kommer att behandlas för att det ska kännas tryggt att gå till ett ställe, berättar Nicklas Dennermalm. TILL UNDERSÖKNINGENS mest positiva resultat hör att alla testpersoner ansåg sig ha blivit bra och respektfullt bemötta, vilken mottagning de än hade besökt. Målet med Sexperternas undersökning är att få så många mottagningar som möjligt att rekommendera till besökarna på Marianne Wiksten Ahlströmer, verksamhetschef vid Stockholms skolors ungdomsmottagning, och Richard Svahn, ordförande för RFSL Stockholm. Sexperterna.com och Sexperternas Facebookssida. Mottagningarna som i år tilldelas guldstjärna har inte rangordnats sinsemellan och de mottagningar som inte nådde stjärnstatus denna första testomgång har fått ett brev med förslag på konkreta åtgärder till förbättring med testprotokollen som utgångspunkt. Nästa år skickas förhoppningsvis en ny testpatrull ut för att upprepa undersökningen och utöka Sexperternas lista på stjärnmärkta mottagningar. MARTINA JUNSTRÖM Konkreta förslag till förbättrad sexuell hälsa I STOCKHOLMS LÄN genomförs regelbundet en folkhälsoenkät bland befolkningen. Resultatet lägger sedan grunden för den Folkhälsorapport som ges ut vart fjärde år till stöd för bland andra politiker och tjänstemän som arbetar med behov och prioriteringar gällande folkhälsoinsatser. En nyhet i Folkhälsorapporten 2011 är att den innehåller 12 delrapporter som skrivits av experter inom vart och ett av de prioriterade folkhälsoområdena. Varje delrapport avslutas med författarnas förslag på förbättringsåtgärder. Sexuell hälsa i Stockholms län behandlar två specifika områden: sexuellt risktagande då det gäller sexuellt överförda infektioner, STI, och oönskade graviditeter. Med ett hälsofrämjande perspektiv på begreppet sexuell hälsa, det vill säga med inriktning på att stärka det ”friska” och att sätta in sexualiteten i ett större livssammanhang, fokuserar författarna på grupper som av olika skäl är särskilt utsatta då det gäller sexuellt risktagande, bland annat personer som lever med hiv, män som har sex med män, ungdomar och unga vuxna, människor med psykisk ohälsa och/ eller missbruksproblem och kvinnor som söker abort. RAPPORTEN går att ladda ner som pdf på: www.folkhalsoguiden.se 1/12 INSIKT 29 28-31 INSIKT 1.12 12-04-02 15.30 Sida 30 KOMMENTAR Begränsande biologiperspektiv Samtidigt som hen-debatten rasar i media, spelas den nya pjäsen Tillsammans är vi David gratis för Stockholms gymnasieklasser. Men när Unga Klara riktar strålkastaren på det biologiska könet utelämnas de verkligt utmanande frågorna. WINNIPEG, Kanada 1965. Under vad som var ett rutiningrepp, en medicinskt motiverad omskärelse av två knappt ettåriga tvillingbröder, skadas den ene pojkens penis så illa att den inte går att rädda. Föräldrarna konsulterar i efterhand bland annat psykologen John Money, känd för sin hållning att kön är långt mer en social kontruktion än biologiskt styrt. Eftersom det anses lättare att på kirurgisk väg konstruera en vagina än en penis, fattar föräldrarna så småningom beslutet att låta pojken ”byta kön” och bli flicka, i samråd med John Money som hälsar möjligheten att bevisa sin tes välkommen. Så kommer det kommer sig att Bruce blir Brenda, knappt två år gammal. Med yttre attribut som klänningar och dockor, kroppsliga förvandlingar i form av hormonbehandlingar och operationer, ska den lilla pojken utan könsorgan steg för steg förvandlas till kvinna. Det finns bara ett bekymmer – Brenda växer upp och känner sig inte som en flicka utan mer som det missfoster jämnåriga retar hen för att vara. När Brenda i tonåren konfronterar sina föräld- rar och får reda på sanningen upphör experimentet och hen går igenom testosteronbehandlingar och operationer för att bli man igen, nu med namnet David. UNGA KLARA GESTALTAR i nyskrivna pjäsen Tillsammans är vi David en verklig händelse som gett upphov till såväl böcker som dokumentärfilmer. Verklighetens David Reimer begick självmord 2004, men pjäsen stannar då han träffat en kvinna, gift sig med henne och blivit styvfar åt hennes tre barn. Scenrummet är en upplyst kvadrat, kring vilken publiken sitter som runt en boxningsring iklädda vita rockar som delats ut i garderoben, likt vetenskapsmän som studerar ett experiment. I mitten av scenen brottas huvudpersonens två alter egon, spelade av Cilla Thorell och Fredrik Lundqvist, med sig själv i en akrobatisk dans, då och då med inbrott av Clara Norman och Richard Sseruwagi i rollerna som växelvis föräldrar, släkt och läkare/psykologer. Valet att låta två skådespelare gestalta personen Bruce/Brendas inre monolog och kamp för att hitta hem i sig själv i en värld av förvirrande krav på anpassning till att vara någon hen förtvivlat känner sig inte vara, är ett spännande grepp. Det är tätt, välspelat och engagerande. Ändå känner sig undertecknad lite förvirrad efter föreställningen – vad är det den vill säga de gymnasieelever den främst är riktad till? Vilka frågor är den tänkt väcka? JAG TROR GRUNDEN till min osäkerhet egentligen bottnar i den kluvenhet som finns i begreppet ”transfrågor”, ett ganska luddigt begrepp som inrymmer så vitt skilda företeelser som rätten att anta det biologiska kön man känner sig tillhöra och rätten att slippa identifiera sig eller bli identifierad med biologiskt kön över huvud taget. Rättighetsfrågor på individplan, till exempel rätten till könskorrigering, kan, om man rör ihop det (och det gör man) tyckas stå i konflikt, eller i alla fall inte ha särskilt mycket gemensamt med, kritik mot vårt samhälles dikotomiska uppdelning i två kön med tillhörande automatisk roll- och maktfördelning. ”Tillsammans är vi David” hör hemma i den första av ovan nämnda aspekter av begreppet ”transfrågor”, den handlar om biologiskt kön, om könstillhörighet som en rättighetsfråga ur ett individperspektiv med följdfrågor om kropp, kön, makt och stigma. Vem har rätt att definiera en annan människas kön? Läkare? Föräldrar? Personen ifråga själv? Pjäsen utgår enbart från Davids inre monolog och känslor av att vara ett freak med oklar eller felaktig könstillhörighet, den innehåller ingenting, eller ger i alla fall bara glimtar ur den tid och samhällskontext hen växer upp i. För Bruce/Brenda finns en lösning – att hjälpas återta sitt ”riktiga” JONAS JÖRNEBERG Tillsammans är vi David riktar sig till gymnasiet och är en del av Unga Klaras hälsopedagogiska projekt i samarbete med Stockholms läns landsting. En lärarhandledning finns på www.ungaklara.se. 30 INSIKT 1/12 kön. Detta är inte en pjäs om HEN, det är en pjäs om rätten att välja själv – mellan han ELLER hon. Och kanske är det detta ämnesval av alla inom kategorin ”transfrågor” som gör att pjäsen på sätt och vis kan kännas lite, ja, ofarlig. Vi har i Sverige sedan länge en lagstadgad rätt till könkorrigering, även om många kan vittna om en plågsam och svår väg fram till behandling. De stora rubrikerna och hetsiga samhällsdebatterna uppstår i dag snarare när det börjar handla om glidande skalor mellan de manifesta motpolerna kvinna – man, till exempel när könskorrigerade heteropappan Thomas Beatie (se INSIKT 3/11) sparar sina kvinnliga reproduktiva organ och föder tre barn. Möjligen har pjäsens upphovsmakare tänkt att det interaktiva förspelet publiken deltar i innan pjäsen sätter igång, med bland annat en föreläsning om kroppars till synes oändliga variationer på kromosomnivå och en tipspromenad med frågor om besökarens uppfattning om kön, ska trigga funderingar utanför föreställningens ganska snäva perspektiv. Men för detta skulle krävas något mer genomarbetat än denna lite skojfriska kaosstart. UNGA KLARA VÄLJER alltså i den här uppsättningen ett individ- och biologiperspektiv, framför att vrida och vända på begreppet kön ur en mer samhällelig och kollektiv kontext. Frågan om Brenda möjligen skulle ha varit tillfreds med sig själv i en kvinnas kropp i ett samhälle där uppdelningen i två klart åtskiljda könsrollskategorier inte varit lika kvävande förblir obesvarad. ”Tillsammans är vi David” uppmanar publiken till identifikation med ett plågat jag, men utmanar inga fördomar, tvingar ingen att ifrågasätta sig själv och sitt inlärda behov av att dela in människor i fasta könskategorier. Det kan, trots allt, tyckas vara en svaghet i en föreställning som vänder sig till gymnasieelever. Frågor om kön är inte bara en fråga för individen, det är i allra högsta grad en samhällsfråga. MARTINA JUNSTRÖM 28-31 INSIKT 1.12 12-04-02 15.30 Sida 31 FILMER M M Sex för alla och envar Webbinarier EN SKRIFT OM sex för den tonåring som är nyfiken, men kanske ännu inte har så mycket egen erfarenhet. På en till omfånget ganska liten yta lyckas RFSU:s sexualupplysare Pelle Ullholm få med många infallsvinklar på sex, vad det är egentligen och hur det går till, med den kanske viktigaste insikten av alla som utgångspunkt – att det är väldigt mycket upp till var och en att känna efter och ta reda på. DELTA I vårens två sista webbinarier från Smittskyddsinstitutet (SMI). Webbinarierna, det vill säga föreläsningar på nätet, sker på Hivportalen.se. Det övergripande syftet är att utveckla insatserna kring sexuell hälsa för ungdomar och unga vuxna. SEX – PÅ DITT SÄTT, OM SEX FÖR UNGA Text: Pelle Ullholm Illustrationer: K-Hei Förlag: RFSU 2012 Kortfilmer om tidig sexualitet DE FÖRSTA SEXUELLA erfareheterna och alla känslor i samband med dem. Detta är ett gemensamt tema i sju kortfilmer som Svenska Filminstitutet, i samarbete med RFSU, har samlat i ett ”paket” och försett med filmhandledningar. Myskväll, Lucky Blue, Banga inte, Rep, Ta mig, Nakenlekar och Aldrig som första gången heter filmerna som på olika sätt tar upp ungdom och sexualitet. Filmerna kan med fördel visas för elever från årskurs sex och upp i gymnasiet och handledningarna bidrar med analys och frågor som utgångspunkt för samtal. I inledningen reflekterar Hans Olsson, lärare och sakkunnig i sexualundervisning på RFSU, över vuxenvärldens föreställningar om, och oro kring, ungdomars sexualitet. Han diskuterar även identitet och förväntningar kopplade till genus, liksom lärarens roll i sexoch samlevnadsundervisningen. Filmhandledningen finns att ladda ner på www.sfi.se. De sju kortfilmerna kan beställas hos respektive distributör, som nämns i handledningen efter varje handledningsavsnitt. Några av filmerna, till exempel ”Nakenlekar”, går också att se på Youtube. HANNA ÅDIN Ur filmen ”Rep” om första känslan av sexuell kittling. (MI) inom sexualitet och hälsa Hur kan ett MI-inspirerat arbete kring kondomsamtal se ut på en mottagning? Om en evidensbaserad samtalsguide samt hur man kan verka för kvalitetssäkring av sitt arbete. Arbetet bygger på en forskningsstudie genomförd vid en STI-mottagning i Umeå. TID: Onsdag 25 april kl 10–11.30 FÖRELÄSARE: Lise-Lott Sahlberg, konsult och MI-utbildare Attityd kring kondom och MI Hänger en positiv attityd till kondom ihop med faktisk kondomanvändning? Hur väl fungerar MI-inspirerade samtal på ungdomsmottagningen? Ur en pågående studie i Västra Götaland som utforskar personalens syn på MI som riskförebyggande åtgärd. TID: Onsdag 23 maj kl 10–11.30 FÖRELÄSARE: Veronika Halvarsson, Stockholms universitet, Karin Stenqvist, Hivprevention Västra Götaland ANMÄLAN:www.hivportalen.se /webbinarier. KORTFATTAT S:T PETERSBURG FÖRBJUDER INFORMATION OM HBT NU FÅR MAN VARKEN prata eller skriva om homo- och bisexualitet i S:t Petersburg. Detta sedan stadens fullmäktige röstat igenom en lag som förbjuder all information om kärlek till personer av samma kön. I andra regioner i Ryssland finns redan lagstiftning som liknar den som nu införts i S:t Petersburg och många är oroliga för att lagen kommer att tas upp på nationell nivå. – Detta är en ren censurlagstiftning som kränker HBT-personer. Jag hoppas att svenska regeringen gör allt de kan för att försöka stoppa den utveckling vi nu ser i Ryssland, säger RFSU:s förbundsordförande KRISTINA LJUNGROS. FLER FALL AV GONORRÉ I STOCKHOLMS LÄN FÖRRA ÅRET rapporterades 568 fall av gonorré i Stockholms län. Det är en ökning med 32 procent jämfört med 2010 då 430 personer i länet fick diagnosen gonorré. Delvis kan den kraftiga uppgången förklaras med att fler har testats, men det handlar också om en ökad smittspridning. Fler än tidigare, 62 procent, hade smittats heterosexuellt. Många av de smittade var unga, 218 personer mellan 15 och 24 år, varav 123 kvinnor. Gonorré kan infektera urinröret, slidan, livmoderhalsen, ändtarmen och svalget. Män kan få inflammation i bitestiklarna och kvinnor kan drabbas av äggledarinflammation med risk för sterilitet. Bakterierna är ofta motståndskraftiga mot flera antibiotikasorter. GENTERAPI GAV MÖSS SKYDD MOT HIV MÖSS KAN SKYDDAS från hivinfektion med hjälp av genterapi. Det visar en studie som presenteras i en artikel i tidskriften Nature. Forskarna injicerade arvsmassa för olika antikroppar mot hiv i friska muskelceller, med följd att djuren började producera antikroppar. De utsattes sedan för hivvirus i doser som var 100 gånger högre än vad som normalt behövs för att smitta möss. Trots det smittades inte de genterapibehandlade djuren. Även om resultaten är lovande har tidigare studier på hivområdet visat att resultat på möss ofta inte kan överföras till människor. Ett hivvaccin skulle också vara betydligt effektivare än genterapi, men eftersom det är så svårt att få fram ett vaccin finns det anledning att gå vidare med försöken, menar forskarna. Kliniska försök på människor planeras under 2012. 1/12 INSIKT 31 32 INSIKT 1.12 12-04-02 15.50 POSTTIDNING B Lafa Box 175 33 118 91 Stockholm Anmäl ändrad adress! Sida 32
© Copyright 2024