1. No category

1/2015 Sömntutan!
Medlemsblad från Apnéföreningen Väst
SNABBA RYCK!
Redan har jag skrivit det nya årets siffror några gånger och som vanligt känns
det lite ovant den första tiden. Hoppas alla nyårslöften är väl förankrade och
skänker tillfredsställelsens sötma åt sina givare. Apnéföreningens löfte att
förmedla allt nytt som händer inom forskning och behandling är vi angelägna
om att hålla.
Året är ännu
ungt, dimmolnen efter fyrverkeripjäserna har
knappt hunnit lätta men semlorna står redan
på parad i bageriernas diskar!
SÖMNTUTANS tryckeri behöver god tid på
sig för att vi ska hålla leveranstiden till våra
medlemmar. Visserligen ska julen vara ända
till påska men däremellan kommer skolornas
vinterlov med resplaner och allehanda
aktiviteter. Hinner ungdomarna gå i skolan
mellan alla loven, undrar gammal pedagog,
som minns terminerna som oändliga.
Ungdomarna har dessutom tidskrävande
aktiviteter inom sport, musik, teater mm.
Mina barnbarn håller på att ta körkort och
det stimulerar jag, för eftersom de vill köra
så mycket som möjligt så får jag spontana
erbjudanden om skjuts till och från mina
aktiviteter. Sedan är det inte långt till VALENTINDAGEN, som är ”Alla hjärtans dag”, den 14 februari. Förr var det brukligt att den dagen fick flickorna lov
att fria. Då gäller det att sätta fart på den tilltänkte, om denne ej tidigare fått tummarna loss. Min mor och
hennes väninnor lyckades snärja sina pojkvänner med att skriva anonyma friarekort. Hon skrev: ”Fastän jag
är så väldigt blyg, jag svärmar för en skräddare i smyg. Om han ej sig noga vaktar kanske han på kroken
fastnar.” Jag själv valde att på knä uppvakta min fästman med en bukett, gjord av kolor och praliner i
skimrande foliepapper! Vilken man kan stå emot godis!
Viktigt att notera redan nu är ÅRSMÖTET den 21 MARS kl 12.00 på NORDENGÅRDEN
Stockholmsgatan 16. Vi utlovar som vanligt framstående föreläsare och god fika. Anmäl gärna ditt intresse
för föreningen genom att erbjuda dina tjänster i styrelsearbetet. Nya krafter och nya idéer stimulerar vår
arbets-glädje och vi uppskattar ”SNABBA RYCK”. Rusta dig med paraply om det regnar, med dubbar om
det är halt och med riktigt gott humör.
(Vid pennan: Kerstin Allgulander)
VÄLKOMMEN!
APNÉFÖRENINGEN VÄST BJUDER IN TILL VÅR/ÅRS‐MÖTE PÅ NORDENGÅRDEN Stockholmsgatan 16 Göteborg. lördagen den 21:e MARS 2015 kl. 12.00 till ca kl 16.15
DAGENS PROGRAM:
12.00-13.00 Drop-in produktutställning av gästande leverantörer
13.00-14.00 Kaj Stenlöf, verksamhetschef på Göteborgs Universitet föreläser om övervikt och diabetes i
samband med sömnapné
14.00-14.30 Frågestund
14.30-15.15 Paus för lättare förtäring och möjligheter till samtal med leverantörerna
15.15-16.15 Årsmöte
Meddela gärna om ni kommer till till [email protected] eller Kjell Åsman 0706-485038
Är Du en av våra BLI MEDLEM I APNÉFÖRENINGEN! VARFÖR? Vi arbetar för apnoiker så att vården skall ha
den kvalité som Du har rätt till!
Vi erbjuder kurser och information till alla
som är intresserade!
ANONYMA INBETALARE av medlemsavgiften? Glöm inte att ange namn och adress på inbetalningskortet Vi ordnar träffar där Du får information och
träffar andra personer som vet mycket om
apné!
Du får vår medlemstidning 4 gånger om året!
Medlemskapet kostar endast 150:-/år,
stödmedlem 100:-/år.
GÅR DU I FLYTTANKAR? Ge oss din nya adress så får Du sömntutan även i fortsättningen! Välkommen att kontakta oss på
Tel : 0705‐353524 eller Email : [email protected] 2 TELEMEDICIN – FRAMTIDENS LÖSNING FÖR BÄTTRE SÖMNAPNÉVÅRD ÄR HÄR Att sömnapnévården har ont om resurser är ingen hemlighet, och samtidigt ökar antalet sömn‐
apnoiker för varje år. Det är en ekvation som inte går ihop och det är många inom sjukvården som med oro ser på framtiden. Redan idag haltar vårdens för‐
måga att fånga upp, ta hand om och följa upp alla sömn‐
apnoiker. Men nu finns ett ljus i tunneln. En del av lösningen kan ligga i ett förändrat arbetssätt för vårdpersonalen genom telemedicin och telemonitorering som en viktig del i omhändertagandet av sömnapnoiker. Med hjälp av telemedicin kan fler sömnapnoiker få en bättre vård trots knappa sjukvårdsresurser. Detta
innebär att CPAP-apparaterna utrustats med en integrerad möjlighet att skicka över sömnregistreringsdata
automatiskt via Internet till vårdpersonal, som då snabbt kan se om behandlingen fungerar som den ska. Det
hjälper också vårdpersonal att på ett tidigt skede fånga upp eventuella problem och ge stöd & råd via telefon.
Telemonitorering har testats med framgång på sömnkliniker i Finland. Deras erfarenheter visar på sparad tid
för vårdpersonal som då kunde vara mer flexibla i sitt arbetssätt, vilket frigjorde tid till de patienter som
behövde mer stöd. Man upptäckte också att de problem som kan uppstå vid CPAP-behandling upptäcktes på
ett tidigare stadium och då kunde lösas snabbt. Dessutom ledde detta nya arbetssätt till att sömnklinikerna
klarar av att ta emot fler patienter. Patienterna å sin sida upplevde att de kände sig omhändertagna eftersom
någon på sömnkliniken ringde upp dem vid behov. Det innebar också att de patienter som hade en
fungerande behandling slapp åka in till kliniken för ett personligt besök, vilket sparade både resekostnader,
tid och eventuella semesterdagar.
Om de svenska sömnklinikerna skulle anamma de finska klinikernas arbetssätt med behandling av sömnapnoiker med hjälp av telemonitorering, så finns det en stor förbättringspotential. Kapaciteten för att ta emot
fler nya patienter skulle kunna öka, samt uppföljning och kontroll av befintliga patienter skulle kunna
förbättras. Telemonitorering är ett användarvänligt och bra sätt att utnyttja ny teknik för att få ett mer
flexibelt arbetssätt på sjukhusen och större möjligheter att kunna ge en bättre behandling till fler patienter.
Erfarenheter visar att patienterna samtidigt känner en trygghet i att bli sedda och att sjuksköterskan har
kontroll över situationen snarare än att känna sig övervakade.
(Källa: Sömnapné.se)
3 PRISAD FORSKNING OM SÖMNAPNÉ OCH SNARKNING Marie Marklund, lektor vid institutionen för odontologi, Umeå, har tilldelats priset ”10th Meier‐Ewert Award” för sin forskning kring sömnapné och snarkning. Det är DGZS, German Society of Dental Sleep Medicine, som delar ut priset och prisutdelningen skedde 6 december. Marie Marklund var en av de första forskarna i världen, som oberoende av
varandra för 30 år sedan, utvecklade behandling av snarkning och
sömnapné med hjälp av en tandställning som håller fria luftvägar under
sömn.
Sedan dess har Marie Marklund skrivit många artiklar och kapitel i
läroböcker i ämnet, samt föreläst över hela världen för att öka kunskapen
om behandlingsmetoden.
I Sverige är oral apparatur tillsammans med andnings-apparat, CPAP, de vanligaste behandlingsmetoderna
mot sömnapné. I många andra länder är den relativt enkla metoden med oral apparatur ännu relativt ovanlig.
Många med sömnapné är idag obehandlade, trots ökande kunskap om de negativa effekterna på hälsan om
tillståndet inte behandlas.
(Umeå univ. 2014-12-19 Redaktör: Lena Åminne)
JÖNKÖPINGSFORSKARE: FLER SNARKARE BORDE BEHANDLAS snarkare kan leva farligare än vi tror. Ola Sunnergren, öronläkare på länssjukhuset Ryhov, forskar om konsekvenserna av att snarka. Nyligen publicerades hans senaste resultat i en internationell
vetenskaplig tidskrift. De visar att snarkare har sämre känslighet för
kyla i övre luftvägen än de som inte snarkar. De som har fått
diagnosen sömnapné har i sin tur ännu sämre känslighet för kyla än
de som snarkar. Han hittade också ett svagt samband mellan antalet
andningsuppehåll per timme och hur många år personen har snarkat.
Tidigare studier har visat att personer med sömnapné har nedsatt
känsel i övre luftvägarna. Det beror på skador i svalget. För att visa
på nervskadorna har Ola Sunnergren använt så kallad köldtröskeltestning. Hans tes är att snarkning ger
vibrationsskador, ungefär som hos människor som arbetar med vibrerande verktyg. Nervskadorna leder i sin
tur till att luftvägsmusklerna inte fungerar som de ska när man andas in under sömn. Musklerna är till för att
spänna ut övre luftvägen. De aktiveras av kall inandningsluft, men om känsligheten för kyla försämras,
fungerar inte det och andningsvägen täpps till.
Luftvägen sjunker lättare ihop när man sover, dels för att man ligger ner dels för att musklerna är mer
avslappnade. Behandlingen mot sömnapné är i många fall en CPAP som skapar övertryck i luftvägen med
hjälp av en mask över mun och näsa.
Nu följer Ola Sunnergren upp ca 130 snarkare i Jönköpings län under fem år. Det sker med köldtröskeltester
och nattliga registreringar av andningen. Han säger: - Om vi kan visa att köldtröskelkänsligheten successivt
försämras hos obehandlade snarkande patienter, medan aktiv CPAP-behandling förhindrar fortsatt för4 sämring, har vi starkt stöd för att skadorna blir större ju mer och längre tid en person snarkar. Om det är så,
finns det skäl att betrakta snarkning med större allvar än i dag. Vår metod kan då användas för att hitta
snarkare som borde erbjudas aktiv behandling innan de drabbas av allvarliga följdsymptom av snarkningen.
SÖMNSTÖRNING ÖKAR RISKEN FÖR ALZHEIMERS En ny studie från Uppsala Universitet visar, att män med sömnstörningar löper en ökad risk att drabbas av Alzheimers sjukdom.
Forskarna följde över 1000 män mellan åren 1970 och 2010 och
när studien började var deltagarna 50 år. Resultaten visar att de
som uppgav sömnstörning löpte 50 procent högre risk att utveckla
Alzheimers sjukdom jämfört med dem utan sömnstörningar, och
risken ökade särskilt om sömnstörningarna kom sent i livet.
-”Dessa fynd tyder på att behandlingsstrategier som inriktas på att
försöka förbättra sömnen och dess kvalitet sent i livet, kan bidra till
att minska risken för att senare utveckla Alzheimers sjukdom,”
säger Christian Benedict, forskare vid Uppsala Universitet, som lett
studien.
Han poängterar att det finns flera livsstilsfaktorer, såsom fysisk
träning, som kan påverka hjärnans hälsa. Han menar att det är
viktigt att tänka på att man kan påverka flera av dessa livsstilsfaktorer, däribland ens sömnvanor, för att
hjärnan inte ska åldras i förtid eller drabbas av sjukdom då man blir äldre. (Källa: ICA.kurirens Hälsa:Sömn nr 50, 2014)
HÄLSOTEKETS RÅDGIVNING Frölunda Kulturhus I hälsohörnan innanför bibliotekets entré finns våra SÖMNTUTOR, FOLDRAR och
HJÄRT & LUNGFONDENS utmärkta broschyrer om apné, som du gärna får ta med dig
hem. På torsdagar en dag i varje månad (19/2, 12/3, 16/4 och 21/5 2015)
kl. 17.00-18.30 finns någon av Apnéföreningens medlemmar där för rådgivning och
erfarenhetsutbyte. Kom gärna in för ett samtal och en fika!
VÄLKOMNA! Det är inte snarkningen som är
det värsta, det är tystnaden!
5 GOD, OSTÖRD SÖMN gör oss alerta och balanserade, ger oss god kontroll över våra känslor och ett mer intakt och välfungerande immunsystem För att vi ska få ordentligt med vila och återhämtning bör vi sova sju timmar eller mer, beroende på
sömnbehov och ålder. Vi påverkas på många plan
om sömnen blir för kort eller störd. Hur vi mår
mentalt, hur vi upplever våra emotioner och så klart
biologiskt, berättar John Axelsson, sömnforskare på
Karolinska institutet.
Den mentala biten påverkas i det att vi blir långsammare, de kognitiva funktionerna blir sämre, vi
får svårare att komma ihåg saker, vi blir sämre på
att fatta beslut och alla känslor blir överdrivna, även
de positiva känslorna. Vi får sämre impulskontroll,
och blir mindre motiverade. I vanliga fall har vi en
reserv, extra energi att ta av, men den uteblir vid
sömnbrist.
Forskningsstudier har visat att endast fyra eller fem
dagars dålig sömn leder till att kroppen blir i riskzonen för att utveckla diabetes typ 2.
Vi är ute för lite och vi har tillgång till artificiellt ljus dygnet runt, och detta gör att sömnen lätt blir störd.
Vårt eget sömnhormon, melatonin, som gör oss sömniga, stimuleras av mörker och är mest aktivt mellan
klockan 2 och 4 på natten. När vi är omgärdade av ljus från lampor och diverse skärmar blir detta hormon
inte lika aktivt. Det kan leda till en rad hälsoproblem, som nedsatt immunförsvar, vilket gör att vi inte blir
lika motståndskraftiga mot bakterier och virus. Vi får också en lätt inflammatorisk respons och blir lätt
stresskänsliga. Har vi allergiska besvär kan dessa förvärras, vi kan få spontan smärta i hela kroppen och lång
tid av dålig sömn kan leda till hjärt-kärlsjukdomar .
Så enkla förändringar som att lägga sig och gå upp på samma tid och göra avslappnande övningar innan man
går och lägger sig, skapar en sömn som är återhämtande och ger god vila. god sömn stimulerar produktionen
av hormonet serotonin som hjälper till att känna glädje och tillfredsställelse
(Källa:ICA-kuriren nr 50, 2014, BÄTTRE HÄLSA,SÖMN)
VISST HAR DU SOVIT De flesta som lider av sömnbrist sover bättre
än de tror, enligt Torbjörn Åkerstedt, professor
vid Stressforskningsinstitutet.
Ju sämre vi sover desto mer tenderar vi att
under-skatta vår sömn. Man vaknar och somnar om vartannat och får ingen ”sovkänsla”,
fastän man faktiskt sover en del. En vanlig
missbedömning är att man tror att man sovit
hälften eller en tredjedel av tiden man sovit.
Med en tupplur på tjugo minuter på dagen tar
man lätt igen två-tre timmars sömnbrist. Men
efter en längre period med för lite sömn kan
man behöva flera nätter för att återhämta sig.
(Källa: Icakuriren nr45, 2014)
6
NATTUGGLOR OCH MORGONPIGGA Vi har alla en inre klocka som styr vår dygnsrytm.
Men klockan tickar lite olika i olika personer. Vi
är ”morgonmänniskor ” eller ”kvällsmänniskor”
på en glidande skala. Det kallas också tidiga
kronotyper (kvällströtta + morgonpigga) och sena
kronotyper (kvällspigga + morgontrötta).
Samhället är skapat för morgonpigga – fastän de
sena kronotyperna faktiskt är vanligare.
Att vi blir snudd på personlighetsförändrade när vi
sovit dåligt är varken en överdrift eller inbillning.
Vi blir mer känslomässiga vid sömnbrist. Vi reagerar starkare på hot, blir räddare och mer negativa. Hjärnans förmåga att koda in positiva minnen
blir sämre. – Har du sovit fyra timmar ser du sannolikt med helt andra ögon på en arbetsuppgift
jämfört med om du sovit åtta.
Den insikten kan i bästa fall göra oss lite snällare
mot oss själva och närstående vid sömnbrist och
den kan ge perspektiv:
Vårt misshumör behöver inte innebära att vi ska
byta jobb eller skilja oss - vi har ”bara ” sovit
dåligt.
Naturliga nattugglor och medfött morgonpigga är
ingen myt. Genom att bejaka din egen sömntyp
kan du förbättra din sömn.
Journalisten Björn Hedensjö har koll på sömnen
och nu har han skrivit boken ” En perfekt natt”
(Volante förlag) som vi saxat visdomsord ur.
AKTIVITETSARMBAND - KOLL HELA DYGNET
Armbanden är ett slags modern version av stegräknaren. Men utöver
att räkna steg mäter många armband också sömn, vissa håller koll på
puls och hur långt du har gått under dagen. Vissa kan till och med
användas för att hålla koll på kaloriintaget. Det finns en rad olika tillverkare. De flesta kostar mellan 500 och 1500 kronor.
Aktivitetsarmband är en pryl med många namn. Träningsarmband,
hälsoarmband, fitnessarmband syftar alla på samma sak: ett armband
som mäter vår aktivitetsnivå. Och bandens syfte är glasklart: de ska få
oss mer aktiva och röra oss mer i vår vardag.
GP:s bilaga Hälsa 16 nov 2014 berättar om Sara. Hon har också en inbyggd passivitetsmätare i bandet. När
hon varit inaktiv i 45 minuter vibrerar bandet. Hon använder också sitt armband för att analysera sin sömn,
vilket gett henne intressant information. Hon berättar:
”Det har fått mig att inse att jag behöver sova mer. Mitt mål är åtminstone sju timmar per natt, men det är
inte alltid jag kommer upp i det. Det kan vara ganska lärorikt att se hur lite man sovit under stressiga perioder. Det är också intressant att se hur kvalitén på sömnen varierar. Armbandet visar fördelningen mellan
djupsömn och lättare sömn. Och jag brukar kunna se tydliga mönster i att jag har fler vakenperioder under
nätter inför en föreläsning eller andra viktiga händelser”.
Före det elektriska ljuset
Sov man i två sovpass. Man lade sig tidigt, kanske vid 21-tiden och sov en
tung sömn i fyra-fem timmar. Sen inföll en vaken vila på två-tre timmar då man mediterade, älskade, bad, pratade
mm. Därpå sov man nästa pass som var ungefär lika långt som det första.
Detta sömnbeteende är dokumenterat hos befolkningar i norra Europa och
Nordamerika, men det finns även moderna antropologiska studier från Afrika
där folk som inte har elbelysning sover på samma vis.
(Källa: ”en perfekt natt”, Volante förlag av Björn Hedensjö))
7
HÄLSOTEKET
Apnéföreningens rådgivning,
Frölunda Kulturhus
i biblioteket.
En torsdag i varje månad
kl. 17.00-18.30.
19/2, 12/3, 16/4 och 21/5- 2015
NÄSTA NUMMER
AV SÖMNTUTAN
KOMMER I
BÖRJAN AV
OKTOBER 2015!
KALENDARIUM VÅREN 2015 21 mars
Vår-och årsmöte på Nordengården,
Stockholmsgatan 16. Kl. 12.00
7 april
Bussresa till Hornborgasjön. Avresa Alingsås
kl. 09.00. Kostnad 250:- inkl. lunch och guidning.
Anmälan till Max Lindskog tel: 0705-353524
Redaktion för ”Sömntutan” jobbar intensivt för att
Sömntutan ska bli ett medlemsblad som läses från
början till slut
GE OSS RESPONS!
Maila eller ring till oss om förslag till intressant
innehåll. Bäst av allt är om DU skickar en artikel om
något intressant eller skriver själv och berättar om
dina erfarenheter.
STYRELSEN OCH SÖMNTUTAN SÖKER NYA MEDARBETARE! Är du intresserad av apnéfrågor och föreningsarbete? Vill du vara med och driva
Apnéföreningen Väst? Då är det dig vi söker till föreningens styrelse 2015!
Kontakta Kerstin Allgulander e-mail: [email protected] eller
Max Lindskog e-mail: [email protected] eller tel: 0705-353524
Apnéföreningen Väst skall arbeta för att förbättra livssituationen för personer med sömnapné, bevaka och tillvarata deras intressen samt bidra till att skapa kontakter i syfte att stötta denna grupp funktionshindrade och deras närstående. Föreningen är inte knuten till något medicintekniskt eller annat kommersiellt företag. Föreningens målsättning är att ständigt utvecklas och förbättras till sin form och sitt innehåll. Föreningen arrangerar regelbundna medlemsmöten med professionella föreläsare. Informationen förmedlas på flera sätt, antingen via vår hemsida www.apnegbg.se eller genom denna tidning Sömntutan som du får hem i brevlådan inför kommande medlemsmöten, men också via separata brev. I redaktionen: Kerstin Allgulander, Britt‐Marie Liberås. Ansvarig utgivare Max Lindskog. Tryck: Bensa AB. I övrigt deltar styrelsen och medlemmar aktivt i tidningens arbete. Önskar du också delta så maila