1. No category

Byggnadsstyrelsen
Tekniska byråns information
Heltäckn1ngsmattor
och allergi
95
1988-01
Dokumentets
utgivare
Dokumentnamn
och dokumerrtbeteckning
Tekniska byråns information 95
Dokumentets
Y BYGGNADSSTYRELSEN
datum
Projektnamn
(ev förkortat)
Heltäckningsmattorgch
Projektledare
, upphovsman
( män),
konsult(er),
etc
Bo Hedskog
Dokumentets
Ärendebeteckning
5001-33/88
1988-01
allergi
Uppdragsgivare
Byggnadsstyrelsen
Tekniska byrån
titel
Heltäckningsmattor och allergi
Huvudinnehåll
Detta T-info beskriver kortfattat problemet om samband mellan allergi och heltäckningsmattor. Den nuvarande kunskapen återges i avsnitt 2 -10 och bygger på resultat av en
litteraturundersökning. Efter slutsatser i avsnitt 11 redovisas KBS inställning till heltäckningsmattor i avsnitt 12.
Nyckelord'
Heltäckningsmattor, allergi, kvalster, mögel, fukt, ventilation, städning
Försäljningsställen
ISSN
Byggnadsstyrelsen/publikationsförrådet
Omfång
11 sid
Sekretessuppgifter
Red
Ref
Henrik Waldenström
0 Byggnadssty relsen 1988
Bo Hedskog, Tekniska byrån
Postadress
Besöksadress
Godsadress
Telefon
Telex
Byggnadsstyrelsen
106 43 STOCKHOLM
Karlavägen 100
Banergatan 30
08 - 783 10 00
10446 Build S
HELTÄCKNINGSMATTOR OCH ALLERGI
Innehållsförteckning
sid
1 Inledning
3
2 Problemet
3
3 Heltäckningsmattor och allergi
3
4 Heltäckningsmattor i skolor
4
5 Ventilation
4
6 Kvalster och mögel
4
7 Städning
4
8 Elektrostatisk uppladdning
5
9 Erfarenheter vid byte av heltäckningsmattor
S
10 Heltäckningsmattorsfördelar
5
11 Slutsatser
S
12 Byggnadsstyrelsens inställning till heltäckningsmattor
6
13 Källförteckning
7
á
3
1
Inledning
Denna T-info beskriver kortfattat problemet om
samband mellan allergi och heltäckningsmattor.
Då KB S inte har någon specialkunskap på området så har arbetet inneburit en litteratursökning i tillgängliga databaser i SCB's bibliotek.
Resultatet finns sist i källförteckningen . Siffror
inom parentes i texten syftar på referens enligt
källförteckningen.
Den nuvarande kunskapen på området enligt
tillgängliga källor redovisas i avsnitt 2 -10.
Efter slutsatser redovisas KBS inställning till
heltäckningsmattor.
Den i texten förekommande förkortningen
HTM står för heltäckningsmatta /-or. Förkortningen är gängse i litteratur på området.
2
Problemet
En viss del av befolkningen har allergiska besvär av olika slag och i varierande grad. Frekvensen av sådana besvär tycks öka. Det kan
bero på ökad förekomst av ämnen som orsakar
besvären. Det kan också delvis förklaras av
ökad medvetenhet och av bättre diagnostik
(11). Ytterligare en anledning kan vara en ökad
allergisk disposition hos befolkningen. Överkänslighet är en mycket hetrogen grupp av tillstånd. Allergi är specifika överkänslighetsreaktioner som förmedlas av immunförsvaret.
Av alla golv hade 1980 ca 1/3 heltäckningsmattor (även kallade "textila golv " eller "mjuka
golv"). En stor del av dessa finns i offentliga
miljöer och på statliga arbetsplatser.
Det hävdas att HTM orsakar eller förvärrar
allergiska besvär. 4nskemål harframförtsom
förbud eller restriktiv användning i publika
miljöer och på arbetsplatser.
Tidiga mattor från 1960- och 1970-talen var
ofta av mycket dålig kvalitet. Damm och ludd,
färgämnen och impregneringsmedel frigjordes,
vilket drabbade allergikema och/eller överkänsliga personer. Dessa problem är nu ur världen.
Den gamla synen på textila golv lever dock
kvar . Många besvär som tillskrivs mattorna har
andra orsaker (17).
3
Heltäckningsmattor
allergi
och
Med HTM förstås här matta av textilmaterial
(syntetisk eller naturlig) av olika konstruktion,
tjocklek och färg, som täcker hela golvet i
rummet. Den är oftast klistrad vid underlaget/
undergolvet. Vid ombyggnad kan HTM även
läggas på annat färdiggolv av till exempel linoleum eller trä.
Allergiker kan man bli om man är " igt disponerad. Överkänslighet kan däremot vem som
helst utveckla (20). De allergiska reaktioner
som har satts i samband med HTM orsakas av
den snabba överkänslighetsreaktionen. Denna
typ av allergi förvärvas oftare av personer med
slig disposition, s k atopiker. För övriga
överkänslighetsreaktioner finns inga säkra
ärftliga samband.
Allergiska reaktioner utlöses av vissa substanser, sa kallade allergener. Dessa ar ofta luftburna partiklar,d v s damm av ämnen från växtoch djurriket (inkl mikro-organismer). Allergener kan även vara av industriellt ursprung.
Besvären är lokaliserade till ögon, hud och luftvägar. Eksem och astma är exempel på allergisjukdomar. De vanligaste och dominerande
allergenerna är pollen och pälsdjursepitel (10)
(18). Andra vanliga allergen är kvalsterfekalier
och mögelsporer.
Det är alltså inte mattan i sig som utlöser allergiska reaktioner, utan luftburna partiklar.Dessa
kommer från verksamheten eller utifrån. Det är
emellertid möjligt att flyktiga slemhinneirriterande ämnen kan frisättas från en nylagd matta,
både HTM och plastmatta.
I Sverige anses ca 10 % av befolkningen vara
luftvägsallergiker (10)(11)(13)(18). En källa
uppskattarriksgenomsnittet till 12-15 % (19).
Vid en enkät bland 530 luftvägsallergiker anser
sig 40 % av dem få problem eller ökade besvär
i lokaler med HTM. Av hela befolkningen i
Sverige , berörs alltså 4% direkt av debatten om
HTM - Allergi (13)(18).
Kritiken mot HTM i allergisammanhang är
mycket liten i andrajämförbara länder (USA
och Västeuropa). Andelen textila golv är där
väsentligt högre än i Sverige (18).
Man har inte kunnat påvisa att dammallergier är
vanligare bland människor som under lång tid
vistas i lokaler med HTM, än hos människor
som sällan eller aldrig vistas i sådana lokaler
(3)(11). Dammallergi är ofta knuten till kvalster. Fukt är normalt den dimensionerande faktorn för tillväxt av kvalster.
Frågan om sambandet mellan HTM och allergi
är av stort samhällsintresse. Det är också av
stor vikt för byggnadsstyrelsen i egenskap av
lokalhållare för civila statliga myndigheter.
Graden av exponering för allmänt rumsdamm
är knuten till aktiviteter i de olika lokalerna och
förekomsten av HTM spelar en underordnad
roll (11).
4
Problemet med HTMär att damm och smuts
samlas i mattan. Detta kan inte helt avlägsnas
med känd städ- och rengöringsteknik. Mängden
beror på mattornas konstruktion och på hur ofta
de rengörs (11)(18).
Damm med eventuella allergener kan virvla upp
ur mattan vid gång och städning och ge besvär
hos känsliga personer. Detta år HTM's indirekta roll och koppling till allergiska besvär.
Mattan i sig orsakar inte att någon som är disponerad blir allergiker (11). Bättre städning,
ökad ventilation och lägre fuktighet hjälper
(18).
Ar man allergiker så kan förekomsten av aktuell
allergen utlösa besvär om den samlas i mattor
och om den virvlas upp i tillräcklig koncentration (11). HTM innebär på så sätt en viss risk
för allergiker, hur stor vet man dock inte.
Förekomsten av allergi hos skolbarn varierar
också på andra grunder, t ex uppvärmningsoch ventilationssystem i skolorna. Däremot
tycks inte alls skolbyggnadernas ålder ha någon
betydelse (6).
5
Koncentrationen av luftburnapartiklar beror i
första hand inte på förekomsten av HTM eller
ej. Byggnadens uppvärmnings- och ventilationssystem (effektivitet, graden av återluft,
filtrering, luftintagens placering) påverkar
däremot koncentrationen. Aven luftens temperaturoch relativa fuktighet har betydelse (10).
Besvär som orsakas av dålig luft skylls på
mattorna (17).
6
4
Heltäckningsmattor i skolor
Flera undersökningar har gjorts i skolmiljö och
på skolbarn. Av alla skolbarn i Danmark är ca
3% astmatiska. Av dessa anser 13 % att de
"mår sämre" i miljöer med HTM. Totalt rör det
sig alltså om 0,4 % av skolbarnen i Danmark,
vars astma förv ärras av HTM (16).
Enligt en undersökning 1976177i Kalmar uppges ca 1 % av skolbarnen få allergiska besvär i
lokaler med HTM (19).
En tredje källa anger att det finns färre barn
med allergiska besvär i skolor där man har
HTM, än i skolor med andra typer av golv (6).
Det sägs också att för 1-2 % av befolkningen
kan ett samband finnas mellan textila golv och
allergiutbrott (5).
Det finns undersökningsresultat som mycket
starkt stöder påståendet att frekvensen av allergi inte är högre i skolor med HTM än riksgenomsnittet. Förekomsten av allergier i skolor
med HTMår faktiskt hälften jämfört med den i
skolor utan HTM (7).
Den något lägre frekvensen av just astma i
skolor medHTM är inte signifikant. Det kan
därför sägas att förekomsten av astma inte
synes bero på användning eller frånvaro av
HTM (7).
Astmatiska barn som går i skolor utan HTM
har svårare astma i skolan än hemma. För barn
i skolor medHTMär det däremot ingen skillnad. Barn som kommer från icke-allergi-sanerade hem "mår bättre" i skolan än de gör hemma, oavsett om det finns textilgolv eller ej i
klassrummet (16).
Ventilation
Kvalster och mögel
Kvalster- och mögelprodukter (avföring resp
sporer) ar vanliga allergener. Dessa kan frodas i HTM under gynnsamma förhållanden.
Andelen allergiker som reagerar mot kvalster
och mögel är bland barn ca 10 % och bland
vuxna allergiker 25% (10).
Förekomsten av kvalster och kvalsterallergener
beror i första hand på klimatet. Hög luftfuktighet gynnar kvalstertillväxt (10). Alltför torr luft
är, å andra sidan, inte bra för luftvägarna. Första åtgärden mot kvalster är att reducera fuktigheten (11).
I en dansk rapport (1973) kunde man konstatera att kvalsterkoncentrationen var högre i
damm från mattor (i skolor), än i damm från
andra golv , men än större betydelse hade inomhusluftens relativa fuktighet (16).
I en enkät bland 1225 lägenheter visade det sig
att energibesparing genom tätning av husen,
klart ökade förekomsten av kvalster och frekvensen av besvär (16).
7
Städning
Det är konstaterat att det inte är mattan i sig som
är allergiframkallande. Det är också konstaterat
att vi har en mer dammfri miljö i rum där textila
golv ligger, så länge de är nya eller rena (2).
Detta beror på att textila mattor tar åt sig och behåller dammet bättre än hårda golv . Men när
den textila mattans lugg har blivit mättad med
damm och annan smuts, då börjar problem
uppstå (2).
Med en bättre anpassad städning av textila golv
behöver det inte bli några problem, vare sig
man städar eller är allergikänslig för damm (2).
5
En effektiv städning är A och 0, helst med
centraldammsugare som inte lämnar damm i
retur, samt rengöring med ångtvätt (17). Finns
ej centraldammsugare bör dammsugaren ha en
hög partikelavskiljning.
Regelbunden städning är viktig innan smuts
trampas ned i mattan. Kand rengöringsteknik
medger inte att allt avlägsnas ur mattan (18).
Den mängd smuts som ackumuleras i mattan
står i proportion till den smutsmängd som förs
in i lokalen, och minskar med ökad städfrekvens och s " intensitet. Filtrering av ventilationsluften minskar den tillförda smutsmängden, ca 20% av en mattas smuts och damm
tillförs via luften (18). Mängden damm och
smuts som samlas i mattan beror också på dess
konstruktion (11).
De föroreningar som så småningom återfinns i
en textilmatta, vid användning i offentlig miljö,
är av ganska varierande slag avseende sammansättning, mängd och partikelstorlek. En orsak
till variationen utöver städfrekvens och användningssätt är den yttre miljön (9).
8
Elektrostatisk uppladdning
Ett följdfenomen med HTMär att de framkallar
elektrostatisk uppladdning av personer i rörelse
på mattan. Två referenser om detta har hittats:
Heltäckningsmattor i arbetslokaler tycks kunna
ge upphov till ökad frekvens av vissa hud och
slemhinnesymptom . En orsak till detta kan vara
elektrostatisk uppladdning (14).
Heltäckande mattor framkallarelektrostatisk
uppladdning. Vid här förekommande potentialdifferenser och dammhalter kan elektrostatisk
uppladdning inte kopplas till uppkomst av irritativa besvär i hud, ögon eller luftvägar. Effekten av större potentialdifferenser i kombination
med dammalstrande aktiviteter kan inte uteslutas (15).
HTM kan behandlas med antistatmedel som
minskar uppladdningen. För att inte uppladdning skall ske kan man undvika att lägga HTM i
lokaler med hög persontrafik, t ex korridorer.
9
Erfarenheter vid byte av heltäckningsmattor
Två källor kommenterar erfarenheter vid utbyte
av HTM.
Det tycks inte ha någon större betydelse för allergikemas sjukdomstillstånd om man byter
textila golv till halvhårda golv. Förbättringsfallen var få (11).
En överläkar e vid Malmö stads personalh" sovård har de senaste 15 åren sett HTM rivas ut
och ersättas med traditionella golv för att man
skulle komma tillrätta med allergiproblem. Det
ar mycket sällan dessa åtgärder har medfört
några som helst förbättringar(17).
lo
Heltäckningsmattors
fördelar
Förutom HTM's egenskap - att vara mjuk att gå
på - anges i källorna akustiska fördelar.
I rum med HTM minskar ljudalstringen och
ljudabsorbtionen ökar. Trumljud blir 20-25 dB
lägre, efterklangstiden kortare. Stegljud dämpas. Detta är väsentligt för de 10 % av befolkningen som är hörselskadade. Infallande ljus
får inga störande reflexer i golvet . HTM fungerar dessutom som en utjämnande buffert vid
förändringarav luftfuktigheten (18).
Om inte HTM finns och ljudabsorbtionkrävs,
så löses detta ofta med ljudabsorbenteri tak.
Dessa har dock visat sig vara stora dammsamlare. De är svårstädade och städas ytterst sällan
(17).
En välskött och noggrant rengjord HTM bidrar
till att hålla luften fri från damm. Dammet binds
i mattan istället för att virvla runt i luften (17).
11
Slutsatser
Undersökningarna som redovisas i källorna rörande sambandet allergi - HTM har alla gjorts
på särpräglade miljöer och nyttjare. Ingen undersökning synes gjord i kontorsmiljö.
Ingen undersökning har samtidigt tagit med alla
faktorer som påverkar allergenförekomster i
luften; luftkvalitet, ventilationssystem (omsättning, temperaturoch fuktighet), städfrekvens
och -metod samt mattans konstruktion, material
och ålder. Sambandet allergi - HTMär mycket
komplext.
Detta kan vara en förklaring till varför undersökningsresultaten (p g a ofullständiga undersökningar) inte sällan ger vaga, svårtolkade och
i vissa fall något motsägande slutsatser.
Tester har visat att psykologiska faktorer kan
finnas vid undersökningar. Om en allergiker
väntar sig att få en allergisk reaktion så kan
vederbörande få det, även om det aktuella aller-
genetinteärnärvarande
(10)(11)(18).
Det finns mångafaktorersom kan ligga bakom
och samverkavid uppkomstoch utlösandeav
allergi; ärftlig disposition, levnadssätt, matvanor, allmän hälsa, hemmiljö, övriga textilier i
omgivningen , personens arbete, aktiviteter i lokalen samt ventilation och städning.
6
Vad som hittills ansetts vara ett givet samband,
nämligen allergi - HTM, visar sig vid närmare
granskning och insikt i stället vara sambandet
allergi-ventilation-städning.
De estetiska och akustiska fördelarna med HTM
jämfört med hårda golv (i arbetsrum med god
ventilation och städning) överväger i många fall
nackdelarna. Dessa är högre underhållskostnader och att mattan samlar damm.
Att lägga HTM i entreer, korridorer och andra
kommunikationsutrymmen är olämpligt eller
mindre lämpligt.
12
Byggnadsstyrelsens inställning till heltäckningsmattor
Lokaler i byggnader som byggnadsstyrelsen
förvaltar är i huvudsak för kontorsanvändning.
Verksamheten är i sig varken damm- eller
smutsalstrande och har inga extrema klimatkrav
vad gäller fuktighet eller temperatur. I ringa
omfattning ärrbyggnaderna offentlig miljö,
d v s tillgängliga för allmänheten. Dessa kontorsmiljöer bör således bedömas lindrigare än
t ex skol- och vårdmiljöer " de flesta undersökningar gjorts.
Byggnadsstyrelsens inställning är därför
följande:
1)
Befintliga heltäckningsmattor i gott skick i
för mattor lämpliga lokaler, bör inte bytas.
Undantag kan göras för heltäckningsmattor
i arbetsrum för person med av läkare konstaterad allergi mot allergener som kan alstras av organismer i heltäckningsmatta.
2)
Heltäckningsmattor bör tillsvidare inte
användas vid inredning av nya lokaler
(ombyggnad eller nyproduktion) i avvaktan på att problemkomplexet allergimattor-ventilation-s "teknikär tillräckligt
utrett. Undantagna år utrymmen där heltäckningsmattor är motiverade av akustiska
skäl; bibliotek, sammanträdesrum, representationslokaler etc.
Denna inställning gäller tills skäl för omprövning finns. Problemen med allergier i stortår
föremål för en statlig utredning inom socialdepartementet. Allergiutredningens uppdrag innefattar bl a frågan om heltäckningsmattor och arbetslokaler. Utredningen väntas vara färdig till
årsskiftet 1988/89.
7
13
Källförteckning
Referensema (1)-(13) kommer från databasen BODIL, vars nummer på referensen återges uppe
tillhögerförvarjereferens.
Referens(14) och (15) kommerfråndatabasenAMILIT.
Referenserna (16)-(20) är resultat av sökning i SCB's bibliotek eller på annat manuellt sätt.
BODIL 20090
(1) TÄPPBELÄGNINGER 1INSTITUTIONER
SPRÅK:
Dan
Täppersomgulvbelägninger
i offentlige
institutionsbygninger
. Hygiejniske
forholdspecielt
m.h.tallergiskesygdomme påförtaf bakterier i täpper diskuteresudfradanske undersögelserog cirkuläreudsändtaf sundhedsstyrelsen.
SÖKORD:
BIBLIOGR DATA
REFINST
golvbeläggningar heltäckningsmattor
hygienallergisjukhusskolor
Renholdvedligehold4 (1977) nr 5,
s4-13. 1977
BSA
BODIL21533
(2) TEXTILA GOLV ELLER INTE? EN HÖGAKTUELL FRÅGA.
Liedholm,B
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvbeläggningar
textilmattor
städning
rengöring
allergi
BIBLIOGR DATA:
Golv till tak 1978 nr 5, s 26-27.1978
BODIL 23453
(3) MEDICINSK-HYGIENISKA
SYNPUNKTERPÅHELTÄCKANDE
TEXTILMATTOR
(4)
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvbeläggningartextilmattor
heltäckningsmattor
hygienallergi
medicin
BIBLIOGR DATA:
Golv till tak 1978 nr 5, s 28-291978
BODIL 25477
NU HAR REGERINGENSAGT SITT: AVSLAG PÅ ALLAÅRETS "ALLERGIMOTIONER"
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvbeläggningartextilmattor
allergihygien
BIBLIOGRDATA:
Golvtilltak1978nr7-8,s 9.1978
8
BODIL 28842
(5)
MINDRE ANTAL ALLERGIKER 1SKOLOR MED HELTÄCKANDE.
(Referatav ref nr 7)
(6)
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvbeläggningar
textilmattor
allergi
BIBLIOGRDATA:
Byggnadstidningen
1979nr 27,s 7.1979
BODIL 28843
DEN FÖRSTA TRENDUNDERSÖKNINGENAV ALLERGIFALL 1SKOLOR VISAR:
HELTÄCKANDE MATTOR ELLER INTE SPELAR MINDRE ROLL.
(Referatav ref nr 7)
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvgolvbeläggningartextilmattor
allergi
BIBLIOGRDATA:
Golvtilltak 1979 nr 6, s 10-121979
BODIL31025
(7) SAMBAND MELLANALLERGIER OCH HELTÄCKANDEMATTOR 1SVENSKA GRUND-
SKOLOR.
Resultat
frånenpilotstudie.
SPRÅK:
Swe (Finnsäveni engelskövers.)
43 mattfriaskoloroch 34 skolormed merän halvagolvareanmattbelagdharundersökts
genomintervjuermedskolsköterskor
ochjämförtsstatistiskt.
SÖKORD:
golvbeläggningartextilmattorhälsorisker allergi skolor
BIBLIOGRDATA:
TestologenAB P-9210. 14 s Solna1979
ACCNR:
80-0259 M
BODIL 32871
(8) NYTTSYMPOSIUMOMTEXTILAGOLVI FINLAND
:
EXPERTDISKUSSION INFÖR KONSUMENTER
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvgolvbeläggningar
textilmattor
allergirengöring
BIBLIOGR DATA:
Golv till tak 1980 nr 4, s 24-27.1980
.,
BODIL 37166
(9) TEFO/BFR-PROJEKTET SKA UTREDA"STÄDNING/HYGIEN/ALLERGI".
Ekbladh,S
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvbeläggningar
textilmattor
allergistädninghygien
forskningsprogram
BIBLIOGRDATA:
Golvtilltak 1981 nr 1, s 18-191981
9
BODIL60535
(10) LUFTENS PARTIKELHALT 1STORT SETT OBEROENDEAV GOLVMATERIALET.
TEFO-projektetStädning, hygienoch allergi.
Börjesson,A
SPRÅK:
Swe
SÖKORD :
golvbeläggning luftföroreningarkvalster damm textilmattor
allergiundersökningsresultat
mätmetoder
BIBLIOGR DATA:
Golvtilltak 1984 nr5, s 24, 27, 31, 35, 41. Litthv341984
BODIL65787
(11) STÄDNING, HYGIEN OCH ALLERGI.
Börjesson, A och Ekbladh,S
SPRÅK:
Swe
Redovisning av undersökning om användning av textila golv ökar frekvensen av luftvägsallergier. Praktiska erfarenheter har insamlats genom enkäter hos skolor och sjukhus. Förekomst av allergener har bestämts med analyser. Allergenernas förekomst i rumslufthar bestämts . Möjlighetenatt bortförasmuts med olika mattvättmaskinerhar provats.
SÖKORD:
golvbeläggningar
textilmattor
allergihälsorisker
städning
mattrengöring
effektivitetundersökningsresultat
BIBLIOGR DATA:
Statens råd för byggnadsforskning, Rapport R79:1985. Hänför
sigtill forskningsanslag
800426, 47 s Litthv 60 Stockholm1985.
PRIS:
30 kronor.
BODIL66938
(12) STÄDNING, HYGIEN OCH ALLERGI(2).
Börjesson,A
SPRÅK:
Swe
SÖKORD:
golvbeläggning
textilmattor
allergirengöring
forskningsresultat
BIBLIOGRDATA:
Svenska golvrådet, Svenska golvrådet informerar15/1984.3 s
Stockholm1984
BODIL 73067
(13) RUM FÖR TEXTILA GOLV.
Börjesson,
A
SPRÅK:
Swe
Ljudabsorption
, gångkomfortoch estetikhosmattor. Fuktinnehåll
ochutbytemed rumsluften. Statiskelektricitet
. Nedsmutsning
och rengöring
. Allergifrågan.
SÖKORD:
golvbeläggningar
textilierbullerdämpning
komfortstatisk
elektricitetfuktrengöring
allergi
BIBLIOGRDATA:
Byggspecial1986 nr2, s 37-38. Litthv31986.
10
AMILIT 004470
(14) TITLE: HELTÄCKNINGSMATTOROCH ELEKTROSTATISKUPPLADDNING - ORSAK
TILL HUD- OCH SLEMHINNESYMPTONBLANDSKOLPERSONAL?
AUTHOR:
Norbäck, D ochFrenning,B
ORGANIZATION:
Akademiska sjukhuset i Uppsala. Yrkesmedicinska sektionen.
SOURCE:
IN:Läkaresällskapets riksstämma anordnad av Svenska läkaresällskapet på Stockholmsmässan, Älvsjö, Stockholm 30 nov 2 dec 1983 sammanfattningar,s 123.
LANGUAGE:
Swedish
DOC TYPS:
Abstract, conference paper
CONTR TERMS:
human, occupational exposure, mucousmembranes, skin, health
survey
, schools
, carpets,
staticelectricity
UNCONT TERMS:
Adverseeffects
AMILIT 006196
(15) TITLE ELEKTROSTATISK UPPLADDNINGOCH IRRITATIVA BESVÄR 1KONTORSMILJÖER.
AUTHOR:
AnckerK, BjurströmR, Göthe CJ, HolmS och LangworthS.
ORGANIZATION:
Södersjukhuset
i Stockholm.Yrkesmedicinska
kliniken
SOURCE:
IN:Läkaresällskapets rikstämmaanordnad av Svenska läkaresällskapetpå Stockholmsmässan
, Älvsjö, Stockholm28-30 nov1984,
sammanfattningar,s 130.
LANGUAGE:
Swedish
DOC TYP E:
Abstract,
conference
paper
CONTR TERMS:
human, officework,staticelectricity
, carpets,fieldstrength
measurement
, workplace
measurements
, perceived
discomfort,
symptoms
andsigns
, eye,skin, respiratory
system
, healthsurvey,
occupational
exposure
(16) SKOLBARN MED ASTMA.
Deras påverkanav textilgolv.Utdraguren dansk rapport.
Sammanställd av Börjesson, A.
Informationfrån TEFO (SvenskaTextilforskningsinstitutet
, Göteborg)
GLV 867002 Ml 1986-10-30.
(17) SKYLL INTE PÅ HELTÄCKNINGSMATTAN.ALLERGIEXPERT AVLIVAR EN MYT!
Golvtilltak 1987, nr 7, p 10-11
(18) TEXTILAGOLV.För-ochnackdelar.
A Börjesson,
TEFO.
SvenskaGolvrådetInformerarnr 8/87, Göteborg1987.
11
(19) Tidigareallergistudieri Kalmarvisar:
TEXTILA GOLV BESVÄRAR EN AV 100 SKOLELEVER.
Golvtill tak nr 6179
(20) Kommittådirektiv. Utredning om allergifrågor. (Dir 1986:7). Beslut vid regeringssammanträde
1986-02-06.
RegeringskanslietsOffsetcentral,Stockholm 1986.
á
á
Aka/TBL 1988-02. 1000 ex.