Kemianteckningar år 8, rep år 7 kap 2 / Adobe Acrobat Document

Kemianteckningar åk 8, repetition från år 7
Luft
Atmosfär kallas det område med gaser som finns runt
jorden.
Luft är en blandning av gaser i atmosfären som finns
närmast jordytan och i vattnet. Det består av följande
gaser:



Kväve, N, 78 %
Syre, O, 21 %
Övriga ämnen 1 %
Kväve är i luften en gas där molekylerna sitter ihop två och två i en molekyl, N2. Ämnet har svårt för att
reagera med andra ämnen.
Syre i atmosfären bildas i växternas fotosyntes. Det är en gas där atomerna sitter ihop två och två i en
molekyl, O2. Syre behövs för förbränning av bränslen både i motorer och i allt levande. Ämnet reagerar
lätt med andra ämnen.
Övriga ämnen





vatten som ånga eller som vätskedroppar i moln och regn
ädelgaser, mest grundämnet argon, Ar
små partiklar (partiklarna kan vara t.ex. sand, sot, damm, pollen, sporer och däckgummi)
avgaser som t.ex. koldioxid och kolmonoxid
ozon
Koldioxid är en gas utan färg och lukt med kemiska formeln CO2. I fotosyntesen tar växter upp koldioxid
och omvandlar det till socker. När socker och andra bränslen förbränns bildas koldioxid. Om koldioxid
kommer ner i vatten bildas kolsyra. Eld släcks av koldioxid som kväver elden.
Kolmonoxid bildas när något brinner och det finns för lite syre. Kemiska formeln är CO. Gasen kan andas
in och ta syrets plats i blodet, vilket leder till döden.
Ozon är en sorts syrgas, men molekylen har istället tre atomer, O3. Gasen bildas och finns främst högt upp
i atmosfären där den skyddar mot solens UV-strålning. Utan ozonlagret där uppe skulle det inte finnas liv
på land. Ozonlagret runt jorden har minskat på grund av människans utsläpp av freoner, en skadlig gas.
Marknära ozon är ozon som bildas när solen lyser på avgaser eller av elektricitet. Gasen är skadlig för
växter och djur.
Växthuseffekten innebär att solens värmestrålar kommer in
genom atmosfären men värmen som sedan strålar ut från
den uppvärmda jorden hålls till viss del kvar av gaser i
atmosfären. De gaserna kallas växthusgaser och är främst
vattenånga och koldioxid. Växthuseffekten behövs för att det
ska kunna finnas liv på jorden Om den inte fanns skulle
jorden vara över 30 grader kallare och allt vatten fruset.
Fossila bränslen är kol, olja och naturgas. De är fossiler av gamla växter och djur som under många
miljoner år omvandlats till energirika ämnen som kan förbrännas.
Förstärkt växthuseffekt uppstår när man förbränner fossila bränslen.
Då kommer koldioxid som fångades in i växter för många miljoner år
sedan ut i atmosfären. Mer koldioxid gör att mer värme hålls kvar på
jorden. Växthuseffekten blir förstärkt och klimatet ändras.
Vatten
Vatten är en kemisk förening med väte och syre, H20. Det kan finnas i tre faser,
fast, flytande eller gas. Som is sitter vattenmolekylerna på fasta platser bundna
till varandra i ett nätverk. När vattnet flyter är bindningarna svagare och
molekylerna kan flytta på sig en del. Som vattenånga saknas bindningar och
molekylerna rör sig fritt.
Vattens egenskaper är ovanliga. Det blir inte lättare när det värms upp från is till flytande och det är
som tyngst vid +4 grader. Det tunga vattnet lägger sig underst i sjöar och liv kan överleva vintrarna.
Hög ytspänning innebär att vattnet blir segt på ytan för att krafterna mellan molekylerna är starkare där.
Det behövs mycket energi för att ändra vattens temperatur, vatten har hög värmekapacitet, vilket har
stor betydelse för jämnheten i värmen på jorden och i allt liv.
Allt liv innehåller vatten. Vatten är ett lösningsmedel för många ämnen som ska in i, runt om i och ut ur
växten eller djuret. Vattnets rörelser hjälper också till att hålla en jämn temperatur.
Vattnet på jorden är till 97 % odrickbart saltvatten. Saltet har lösts upp från mark och berg på sin väg
ner till havet. Övriga 3 % är sötvatten som främst finns i isar vid polerna, lite som grundvatten under
markytan och endast 0,01 % av vattnet finns i alla sjöar, floder och bäckar.
Man vet inte med säkerhet varifrån vattnet på jorden kommer. En teori är det kommer från kometer. Det
som finns går i ett kretslopp mellan land, hav och atmosfären. Vattnet avdunstar från mark, sjö och hav
upp till atmosfären. Där uppe omvandlas vattenångan till flytande vatten i moln. Vattendropparna i
molnen faller ner som regn eller snö. När vattnet kommer ner rinner det på ytan till havet eller ner genom
marken till grundvattnet.
Dricksvatten kommer från sjöar eller från grundvatten som tas upp ur marken. Vattnet som ska drickas
renas först i ett vattenverk. Avloppsvatten passerar först ett avloppsreningsverk innan det släpps ut i
en sjö.
Mark
Jordens ytterdel kallas jordskorpan eller berggrunden. Större delen av berggrunden är täckt av jord
men den syns lite varstans. Sten är bitar av berg och det finns allt från stora klippblock ner till små
sandkorn.
Berggrunden består av olika sorts berg som kallas bergarter. En bergart består av en eller flera kemiska
föreningar. Granit och gnejs är vanliga bergarter i Sverige.
De kemiska föreningarna i berg kallas mineraler. I de kemiska föreningarna finns ofta en metall med. Ett
mineral kan också vara ett rent grundämne. Det finns över 4000 olika mineraler. I bergarten granit heter
mineralerna kvarts, fältspat och glimmer.
Berg som innehåller mineraler som är lönsamma att framställa en metall ifrån kallas malm. Priset på
metaller varierar vilket påverkar lönsamheten.
Jord består av levande småkryp, döda växter och djur samt småbitar av berg. I småbitarna finns
mineraler. Vattnet fungerar som lösnings- och transportmedel för mineralerna. I jordens kretslopp tar
växterna upp mineraler med rötterna. Djur äter växterna och får i sig mineralerna. Mineralerna kommer
tillbaka till marken genom:


Djurens urin och avföring
Nedbrytare (bakterier, svampar, maskar) som bryter ner döda växter och
djur till mindre delar.
Jordens kretslopp tar inte så lång tid, från ett år till så länge ett djur lever.
I bergets kretslopp bryts berg och stenar ner av vatten till sand. Sanden spolas via
floder ner till havet. På havsbottnen packas sanden ihop och kan efter lång tid bli nytt
berg. Berg kan också bildas genom olika markrörelser. Bergets kretslopp tar
miljontals år.
Syror och baser
Indikatorer är ämnen som har olika färg i syror och baser. Det finns naturliga och framställda
indikatorer.
Indikator
Färg i sur lösning
Färg i neutral lösning
Färg i basisk lösning
Rödkål
BTB
FFT
pH-papper
naturligt mörkröd
gul
ofärgat
rött till ljusgrönt
naturligt mörkröd
grön
ofärgat
grönt
blå
blå
rosa
mörkgrönt till blått
pH-skalan visar hur sur eller basisk en lösning är. Allt under pH 7 är surt och pH 0 är starkt surt. pH 7 är
neutralt. Allt över pH 7 är basiskt och pH 14 är starkt basiskt. En ökning eller minskning av pH ett steg
betyder 10 gångers skillnad.
Syror är ämnen som smakar surt och är frätande. De finns naturligt i växter, i kroppen, i regn, sjöar och i
marken. Syror kan också tillverkas och de används för att tillverka andra ämnen i industrier.
Svaga syror
Citronsyra
Kolsyra
Ättiksyra
Vanlig i
Livsmedel
Läsk, öl,
Inlagd mat
Starka syror
Saltsyra
Salpetersyra
Svavelsyra
Vanlig i
Magsäcken
För att göra gödsel
I bilbatterier
Baser är motsatser till syror. De känns hala mellan huden och är frätande. Baser är inte så vanliga i
naturen.
Svaga baser
Ammoniak
Soda
Vanlig i
Rengöringsmedel
Maskindiskmedel
Starka baser
Natriumhydroxid
Kaliumhydroxid
Vanlig i
Propplösare
Batterier
Försurning betyder att naturen blir surare än vad den naturligt är. I avgaser från fossila bränslen finns
det ämnen som löser sig i luftens vatten och bildar syror. Regn som faller ner är därför surt vilket sänker
pH i marken och vattnet. Lägre pH är sämre för växter och djur samt att det fräter så att marken släpper
ut miljöfarliga metaller. Åtgärder för att minska försurningen är att hälla på basiska ämnen som kalk,
rena avgaserna eller minska användningen av fossila bränslen.