Bemötande av barn och elever med utmanande

Utmanande beteenden eller
beteenden som utmanar oss
Thomas Wikberg
leg. psykolog
Konsultativt stöd
Utbildningsförvaltningen
“It’s fine to know what to do when a kid becomes
assaultive and destructive…but it’s far more important
to know what to do so he doesn’t become assaultive
and destructive in the first place.”
Ross W Greene
Utbildningsförvaltningen
Grundantagande
”Kids do well if they can”
Ross W Greene
Barn gör rätt om de kan eller barn gör så gott de kan
Oförmåga inte ovilja – det är stor skillnad på att vilja men inte kunna,
och att kunna men inte vilja. Utgångspunkten i vuxnas resonemang blir
tyvärr för det mesta att barnet kan men inte vill och det innebär att vi
försöker påverka barnets motivation. Men vad händer om vi försöker
motivera någon som redan är motiverad men inte kan?
Utbildningsförvaltningen
Vem har ett problem?
Om vi som pedagoger/personal tycker att barnet/ungdomen ska
göra saker som hen inte vill eller kan, vem är det då som har ett
problem?
Har det någon betydelse vad vi kallar det?
• Problembeteende
• Problemskapande beteende
• Problemskapande situationer
• Utmanande beteende
• Beteende som utmanar
Utbildningsförvaltningen
Ansvar
När de pedagogiska metoder vi använder inte fungerar så får vi
ofta ett behov av att lägga ansvaret någon annanstans:
• På barnet/ungdomen
• På föräldrar/vårdnadshavare
• På kollegor som gör ”fel”
• På den fysiska miljön
• På bristande resurser
• På rektor/förskolechef eller andra personer i ledande position
• På politiker, samhället, tidsandandan etc.
Utbildningsförvaltningen
Lägga ansvaret på barnet
•
•
•
•
•
•
•
•
Han vill bara ha uppmärksamhet
Han vill bara ha sin vilja fram
Han manipulerar oss
Han har bara en negativ attityd
Hans föräldrar har ingen pli på honom
Hans bror var likadan
Han har nog någon diagnos
Han saknar motivation
Utbildningsförvaltningen
Den som tar ansvar kan påverka
Utbildningsförvaltningen
Motivation – Vad är det?
En benägenhet/vilja att agera på ett visst sätt i en viss kontext
• Kan påverkas inifrån genom egna tankar och affekt/emotion
vilket då ökar eller minskar handlingsbenägenheten
• Påverkas utifrån genom konsekvenser eller möjliga
konsekvenser vilket ökar eller minskar
handlingsbenägenheten
Utbildningsförvaltningen
Motivation påverkas av…..
Positiva konsekvenser
Naturliga:
• Att hinna i tid
• Att vakna utvilad
• Att bli mätt/otörstig
Tillförda:
• Lön
• Belöningar
• Belöningssystem/teckenekonomi – intjänade tecken som kan bytas mot
överenskommen belöning
• Mutor
Utbildningsförvaltningen
Problem med tillförda positiva
konsekvenser
• Kan upplevas manipulerande
• Beteendet sker ”bara” när den positiva konsekvensen finns
tillgänglig
• Kan förhindra/försvåra att inre motivation utvecklas
• Kan få motsatt effekt d v s. beteendet som belönas minskar…
• Man gör bara så mycket som behövs…..
• Mättnad
• Inflation
Utbildningsförvaltningen
Motivation påverkas av…..
Negativa konsekvenser
Naturliga:
• Att inte hinna i tid
• Att vakna trött (för att man lagt sig sent)
• Att missa ex. badet för att man har glömt badkläder
Tillförda: (Straff)
• Skäll
• Att inte få ex. se på TV (för att man har bråkat och inte gjort som
man blev tillsagd)
• Hot
• Att ta bort en förväntad belöning
Utbildningsförvaltningen
Problem med tillförda negativa
konsekvenser - Straff
Straff är självklart inget vi ska hålla på med, inte bara av etiska
skäl (om det nu inte räcker), det saknas dessutom vetenskapligt
stöd för att straff fungerar för att förändra beteenden på sikt,
snarare är det kontraproduktivt och har massor av negativa
biverkningar!
Även naturliga* negativa konsekvenser kan vara mycket
problematiska ex. att vara tvungen att torka upp spilld mjölk, blir
ofta en kravsituation med ökad affekt som följd.
*OBS! Det är stor skillnad på att upplysa om en möjlig naturlig
negativ konsekvens, eller att hota med densamma.
Utbildningsförvaltningen
Motivation som kommer inifrån…
• Aktiviteten är i sig själv rolig/intressant att utföra.
• Jag förstår och ser nyttan av aktiviteten, att jag gör den för att
lära mig något som leder till möjliga positiva konsekvenser på
sikt (fast den är tråkig att utföra just nu).
• Att kunna påverka sin egen situation – jag får och kan själv
bestämma (inom vissa ramar) vad jag ska göra. OBS! Barnet
måste själv uppleva att hen får och kan påverka, det räcker
inte att vi vuxna säger att det är så.
• Tilltro till egen förmåga (self-efficasy)
Utbildningsförvaltningen
Barn lär sig av att göra rätt
inte av att göra fel
• Kognitiv flexibilitet –van Duijvenvoorde et.al
• Vuxna förebilder – Barn/ungdomar gör som vi gör, inte som vi
säger
• Modellinlärning – att lära sig genom att observera andra
-Bandura, A
• Använda styrkor – betona och lyft fram det som går bra och
det som barnet kan!
• Utmana barnet gradvis i små steg, ”den proximala
utvecklingszonen” – Vygotskij, L
Utbildningsförvaltningen
Affektteori
Nathanson, DL. Sonnby-Borgström, M. Tomkins, S
• Affekt – nedärvd evolutionärt utvecklad* reflexmässig
biologisk/fysiologisk reaktion, gör oss beredda på en viss
beteenderespons/handling ex. fight or flight
• Emotion – kognitiv bearbetning av affekt (erfarenhet)
• Känsla – subjektiv upplevelse av affekt+emotion
• Sinnesstämning – längre någorlunda stabilt känsloläge ex.
lycklig, nedstämd, ångestfylld
*överlevnadsvärde genom adaptiv handlingsbenägenhet och
genom att kommunicera våran känsla till andra som i sin tur
triggar adaptiva beteende hos dem som ex. omhändertagande.
Utbildningsförvaltningen
Grundaffekter
Tomkins, S
Positiva affekter
•
Glädje
•
Intresse
•
Senare teorier vill addera att känna sig stolt som grundaffekt (en sorts motsats till att
känna skam)
Neutrala affekter
•
Förvåning
Negativa affekter
•
Avsmak
•
Avsky
•
Ilska
•
Ledsnad
•
Rädsla
•
Skam
Utbildningsförvaltningen
arousal
Affektiv, agiterad, upphetsning – påslag av det autonoma
nervsystemet;
• Höjd puls
• Ökat blodtryck
• Svettning
• Tunnelseende
• Utsöndring av stresshormon (kortisol, efedrin och adrenalin)
Handlingsberedskap!
Utbildningsförvaltningen
Low-arousal – lågaffektivt bemötande
Andy McDonnell, Bo Hejlskov Elvén
• Personer med utmanande beteenden har ofta svårt att reglera
affekt och att avgöra vem som känner vad
–
–
–
–
Koppling mellan amygdala och exekutiva funktioner
Hyperreaktiv
Perspektivtagande (svårighet med…)
Empati - sympati
• Affekt (arousal) och emotion smittar
– Spegelneuron
• Utmanande beteenden uppstår nästan alltid när affektnivån är
hög
Utbildningsförvaltningen
Lågaffektivt bemötande
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Utmanande beteenden uppstår sällan när affektnivån är låg
Använd din egen affekt för att skapa lugn
Dämpa intensiteten i känslouttryck, gäller även positiva känslor som glädje.
Undvika att tillföra energi i en situation med hög affektnivå ex. en
konfliktsituation (släcka eld med bensin)
Undvik fysisk kontakt i situationer med hög affektnivå
Placera dig inte mittemot barnet
Kräv inte ögonkontakt
Respektera det personliga utrymmet
Varje gång barnet backar från dig så ska du också backa
Utbildningsförvaltningen
Kontrollprincipen
För att kunna ge kontroll till någon annan måste man först ha
kontroll på sig själv.
Lättare utmanande beteende är ofta en metod för att bevara
självkontrollen
• Att vägra
• Att gå två steg baklänges eller springa bort
• Spottande, enstaka slag eller skrik
• Glåpord eller hot
Våldsamt utmanade beteende handlar oftast om att man har
förlorat kontrollen
Utbildningsförvaltningen
Oro, ångest och stress
Sapolsky mfl
• Människor oroar sig, både för saker som har hänt och för
saker som ännu inte har hänt (och kanske aldrig kommer att
hända) stark oro leder till påslag av autonoma nervsystemet.
• Ångest kan beskrivas som stark rädsla/oro.
• Negativ stress är upplevelsen av att krav på vad man ska
prestera är större än förmågan möta dessa krav, innehåller
ofta en tidsfaktor (att man ska hinna).
• Stress leder ofta till oro som kan leda till ångest.
• Långvarig oro och ångest ger lägre stresstålighet, och där har
vi en negativ spiral…..
Utbildningsförvaltningen
Kravanpassning
Två sorters krav:
• Minuskrav – beteenden som vi vill ska minska/upphöra
• Pluskrav – beteenden som vi vill ska påbörjas/öka
Minuskrav medför inga förändringar på sikt.
Barn lär sig av att göra rätt, inte av att göra fel.
Utbildningsförvaltningen
Kravanpassning
Om vi ställer krav som barnet inte kan leva upp till upplever
barnet frustration. Om frustrationen blir stor nog kommer den
leda till att affektnivån ökar vilket ofta leder till utmanande
beteende.
• Alla har rätt att säga nej! Den pedagogiska utmaningen är att få
barnet att vilja göra det som vi anser är viktigt. I pedagogisk
verksamhet får man inte använda tvång.
• Ställ kraven så att barnet kan leva upp till dem
– Backa på kravet (tillfälligt) och kom tillbaka när det är bättre
förutsättningar
• Ställ kraven så att de inte blir oväntade
Utbildningsförvaltningen
Kravanpassning
•
•
•
•
•
•
Struktur- ökad förutsägbarhet
Ge valmöjligheter – ökat självbestämmande
Vi upplevelser
Att bli färdig
Att bli redo
Påminna utan press
Utbildningsförvaltningen
Barnkonventionen – artikel 12
• Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som är i stånd
att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka dessa i alla frågor
som rör barnet, varvid barnets åsikter skall tillmätas betydelse
i förhållande till barnets ålder och mognad.
• För detta ändamål skall barnet särskilt beredas möjlighet att
höras, antingen direkt eller genom företrädare eller ett
lämpligt organ och på ett sätt som är förenligt med den
nationella lagstiftningens procedurregler, i alla domstols- och
administrativa förfaranden som rör barnet.
Utbildningsförvaltningen
Barnkonventionen i svensk lagstiftning
En ny strategi för att förverkliga Barnkonventionen och stärka barnets rättigheter i
Sverige godkändes av riksdagen 2010. Följande strategi ska gälla.
•
All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen.
•
Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang.
•
Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.
•
Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken.
•
Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap.
•
Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta
denna kunskap i berörda verksamheter.
•
Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan.
•
Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör
barn.
•
Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv.
Utbildningsförvaltningen
Utbildningsförvaltningen
Respekt för barnets kunskap om sig själv
”Mina lärare tror att de vet mer om autism än jag för att de har
varit på en kurs. Men jag har varit autistisk hela mitt liv:”
Matthew Stanton
Utbildningsförvaltningen
Riskanalys och handlingsplan
•
•
•
•
•
Chefsansvar reglerat i arbetsmiljölagen – inte valfritt
Tänk efter före – säkerhet först
Att hantera utmanande beteende vs. beteendeförändring på sikt
Hierarki – Vad måste göras omedelbart och vad kan vänta
Undvik att beskriva situationer som aldrig händer (måla fan på
väggen…)
• Dokumentation – måste vara skriftlig enligt gällande
styrdokument.
Utbildningsförvaltningen
Collaborative proactive sollutions – CPS
Ross Greene
En proaktiv modell för att lösa problem
tillsammans med barnet
Utbildningsförvaltningen
Viktiga teman
• Betoning på problem (och att lösa dem) snarare än på
beteenden (och att modifiera dem)
• Att lösa problem är kollaborativt snarare än ensidigt (något du
gör med barnet snarare än åt)
• Att lösa problem är proaktivt snarare än reaktivt
• Förståelse kommer före hjälpande… att förstå är den
viktigaste delen av att hjälpa
• Och viktigast…
Kids do well if they can
Utbildningsförvaltningen
Varför är utmanande barn utmanande?
• Utmanande barn är utmanande för att de saknar färdigheter
att inte vara utmanande.
• Om de hade de färdigheter som krävdes skulle de inte vara
utmanande.
“Challenging kids are challenging because they’re lacking the skills
not to be challenging…they are delayed in the development of crucial
cognitive skills -- often including flexibility/ adaptability, frustration
tolerance, and problem-solving -- or have significant difficulty applying
these skills when they are most needed.”
Utbildningsförvaltningen
När är utmanande barn utmanande?
• När kraven och förväntningarna på vad de ska klara av är
större färdigheterna de har för att svara adaptivt på de ställda
kraven/förväntningarna.
“Children -- and other human beings -- exhibit challenging behavior
when the demands being placed upon them outstrip the skills they have
to respond adaptively to those demands.”
Utbildningsförvaltningen
Färdigheter som saknas eller behöver
utvecklas
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Svårigheter att hantera övergångar, växla mentalt från en föreställning eller
uppgift till en annan (skifta tankespår)
Svårigheter att uppbåda energi för att genomföra en svår ansträngande
eller tålamodsprövande uppgift
Svårigheter att utföra saker i en logisk eller bestämd ordning
Bristande tidsuppfattning
Svårigheter att överväga flera tankar eller idéer samtidigt (oorganiserad)
Svårigheter att behålla fokus vid målinriktad problemlösning
Svårigheter att förutse de troliga resultaten eller konsekvenserna av det
egna agerandet (impulsiv)
Svårigheter att uttrycka bekymmer, behov eller tankar i ord
Svårigheter att förstå det som sägs
Utbildningsförvaltningen
Färdigheter som saknas eller behöver
utvecklas
•
•
•
•
•
•
Svårigheter att hantera känslomässiga reaktioner på frustrationer för att
kunna tänka rationellt (särskiljande av affekt)
Kronisk irritabilitet och/eller ångest med påtagligt försämrad
problemlösningsförmåga
Svårigheter att se gråskalor (svartvitt tänkande)
Svårigheter att avvika från rutiner, regler och ursprungliga planer
Oflexibla och felaktiga tolkningar/kognitiva förvrängningar eller tankefällor
(t.ex. ”Alla är ute efter mig”, ”Ingen tycker om mig” ”Du skyller alltid på mig”,
”Det är inte rättvist”, ”Jag är dum”,
” Det kommer aldrig att fungera för
mig”.
Svårigheter att förstå hur man själv framstår eller uppfattas av andra
Utbildningsförvaltningen
Olösta problem
• Konkretisera (situationsanalys)
• Färdighet som saknas; svårigheter att hantera
övergångar
• Olöst problem; Har svårt att gå in från rasten till
lektionen i svenska på torsdagar
Thomas Wikberg, leg
psykolog, Konsultativt stöd
2015-08-20
Utbildningsförvaltningen
Timing betyder allt
• Utmanande beteende är mycket förutsägbart – förutsatt
att vi har kartlagt de färdighetsbrister och olösta problem
som finns
• Omedelbara/akuta interventioner används i stridens
hetta (krishantering)
• Proaktiva interventioner används långt innan den
förutsägbara utmanande situationen uppstår (förebygga
kris)
• Vid affektupptrappning (eller när man märker att det är
på gång…) kan med fördel avledning användas
Thomas Wikberg, leg
psykolog, Konsultativt stöd
2015-08-20
Utbildningsförvaltningen
Maktrelation
• Pedagogiskt förtroendekapital – nödvändigt om vi vill arbeta
med barnet
• Relation
• Allians
Utrymmet för att göra ”fel” ökar med mängden förtroendekapital
vi har. Jmfr föräldrar - personal
Utbildningsförvaltningen
Tre möjligheter
• Plan A – Den vuxne driver igenom sin vilja (ensidig
problemlösning)
• Plan B – Gemensam proaktiv problemlösning (CPS)
• Plan C – Backa på krav (prioritera)
Utbildningsförvaltningen
Plan B
Den vuxne tar reda på vad som är viktigt för barnet, vad
som är barnets angelägenhet i situationen där
beteendet sker. I plan B får barnet också hjälp att förstå
vad som är viktigt för den vuxne, vad som är den
vuxnes angelägenhet i samma situation. Barnet och
den vuxne samarbetar för att hitta en lösning som tar
hänsyn till bådas perspektiv.
Utbildningsförvaltningen
Plan B - Empati
• Lyssna på barnets angelägenheter angående det
olösta problemet, viktigt att den vuxne verkligen vill
förstå barnets perspektiv.
• Kan ta lång tid, många barn har svårt att uttrycka vad
de menar eller känner – sluta inte förrän du är
förvissad om att du förstått hur barnet upplever
situationen.
• OBS! Inga lösningar
Thomas Wikberg, leg
psykolog, Konsultativt stöd
2015-08-20
Utbildningsförvaltningen
Plan B - Definiera problemet
• Den vuxne sätter ord på sina angelägenheter som
barnet kan förstå.
• Den vuxnes angelägenheter ska inte innehålla
barnets utmanande beteende, inte heller någon teori
om varför beteendet uppstår.
• Problemet är definierat först när bådas perspektiv är
tydliggjorda. Först nu kan vi gå vidare….
•
The formulation of a problem is often more essential than its solution...
• -Albert Einstein
Thomas Wikberg, leg
psykolog, Konsultativt stöd
2015-08-20
Utbildningsförvaltningen
Plan B - Invitation
• Den vuxne sammanfattar problemet genom att
beskriva bådas perspektiv.
• Den vuxne tar initiativ till att tillsammans lösa
problemet med en invitation; jag undrar om det finns
något sätt….
• Bra lösningar är: Alla lösningar som båda är överens
om och som är realistiska och ömsesidigt
tillfredställande.
Thomas Wikberg, leg
psykolog, Konsultativt stöd
2015-08-20
Utbildningsförvaltningen
Referenser:
Greene, RW. (2011). Vilse i skolan. Hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur.
Greene, RW. (2003). Explosiva barn. Ett nytt sätt att förstå och behandla barn som har det svårt att tåla motgångar och
förändringar. Malmö: Cura bokförlag och utbildning AB.
Hejlskov Elvèn, B. (2009). Problemskapande beteende, vid utvecklingsmässiga funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.
Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur.
McDonnell, AA. (2010). Managing agrresive behaviour in care settings: understanding and applying low arousal approaches.
Wiley-Blackwell.
Sonnby-Borgström, M. (2005). Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster. Lund: Studentlitteratur.
Sapolsky, MR. (2003). Varför zebror inte får magsår. Stockholm: Natur & Kultur.
Kohn, A. (1993). Punished by Rewards: The trouble with gold stars incentive plan$, A´s, praise and other bribes. New York:
Houghton Mifflin.
Teckenekonomi inom SiS. (2014). http://www.stat-inst.se/faktabank/metoder-inom-vard-och-behandling/teckenekonomi-inom-sis/
Socialstyrelsen. (2012) Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende – En systematisk översikt samt juridiska
aspekter på utförande.
Kohn, A. (1996). Beyond discipline: from compliance to community. Alexandria, Verginia: ASCD.
van Duijvenvoorde, Anna CK, et al. (2008). Evaluating the Negative or Valuing the Positive? Neural Mechanisms Supporting
Feedback-Based Learning across Development. The Journal of Neuroscience, September 17, 2008 • 28(38):9495–9503
Utbildningsförvaltningen
Referenser:
Barnets bästa i främsta rummet: FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige: Barnkommitténs huvudbetänkande
(1997). Stockholm: Fritze. (Statens offentliga utredningar (SOU), 1997: 116).
FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN s generalförsamling den 20 november 1989, finns på ex. rädda barnens och
UNICEFS:s hemsidor
Svenska Unesco rådets skriftserie: 2-2006, Salamancadeklarationen och Salamanca +10.
Bandura, A. (1977). Self-efficacy: Toward a unifying theory of behavioral change. Psychological Review, 84, 191-215.
Ramerö, J, Törneke, N. (2013). Beteendets ABC. Lund: Studentlitteratur.
Bauer, J. (2007). Varför jag känner som du känner : intuitiv kommunikation och hemligheten med spegelneuronerna. Natur &
Kultur.
Gustavsson, LH. (2010). Växa - inte lyda. Norstedts.
Gerland, G. (2010). Arbeta med autismspektrumtillstånd : hantverket och den professionella rollen. Pavus utbildning.
Nathanson, D L. (1994). Shame and Pride: Affect, Sex, and the Birth of the Self. WWW Norton & Co.
Vygotskij, LS. (1999). Vygotskij och skolan. Studentlitteratur.
Tomkins, S. (2008). Affect Imagery Consciousness: The Complete Edition. Springer Publishing Co Inc.
Vermeulen, P. (2014). Autism as contextblindness. Autism Asperger Publishing Co, US.
Stanton, M. (2000). Learning to Live with High Functioning Autism: A Parent's Guide for Professionals. Jessica Kingsley
Publishers
Utbildningsförvaltningen