Affektteori – Känslans psykologi

AFFEKTTEORI – KÄNSLANS PSYKOLOGI

Affekt

Emotion

Känsla

Vitalitetsaffekter

Kategoriaffekter
Charles Darwin, 1809 –
1882
Silvan Tomkins, 1911 –
1991
Paul Ekman, 1934-
AFFEKT (EMOTION)

Kort, jmfr sinnesstämning

handlar om något som är viktigt för personen
Emotioner är intentionella

Automatisk och vanligen icke-medveten värderingsprocess

Appraisalteorin
Värdering av händelse eller objekt
 Upplevd strävan mot objektet -> positiv affekt
 Upplevd strävan från objektet -> negativ affekt
AFFEKT (FORTS)

Det finns en känsla, en uppsättning sensationer,
associerade med affekten, som vi kan erfara och ofta är
medvetna om
kroppsliga reaktioner
ansiktsuttryck
 muskulära responser
 rytm och tonläge
 endokrina systemet (hormoner)
 signalsubstanserna i hjärnan
 autonoma nervsystemet (andning, puls, svettning, peristaltik mm)


När den initiala värderingsprocessen slutförts blir vi
medvetna om att vi påverkas av en affekt. Vi kan då
reflektera och omvärdera impulsen till handling.
AFFEKT (FORTS)

Affekten har en kommunikativ, universell form eller profil
både biologi och psykologi, de binder samman medvetet och
omedvetet, psyke och soma. driftimpuls och handling, tanke
och handling – signaler till oss själva
 Känslor – individuella och personliga men också universella
och det är därför möjligt att förstå det icke-verbala
”affektspråket”.
 Affektsmitta eller affektiv resonans – icke-symbolisk, ickemedveten kommunikationsform


spegelneuron
Affektprofiler
 Affekten innefattar universella teman som återspeglar vår
evolutionära historia

AFFEKTPROFILER
Rädsla
Intresse
Neural avfyrningstäthet
Förvåning
Ilska
Ledsnad
Skam
Glädje
Tid
TOMKINS: NIO BASAFFEKTER

Positiva:
välbehag/extas (glädje)
intresse/iver

Neutrala:
förvåning/häpnad







Negativa
ilska/raseri
rädsla/skräck
ledsnad/förtvivlan
avsmak
avsky
skam/förödmjukelse
INTRESSE
GLÄDJE
STOLTHET
FÖRVÅNING
RÄDSLA
ILSKA/RASERI
LEDSNAD/FÖRTVIVLAN
AVSKY, AVSMAK OCH FÖRAKT
SKAM, SKULD