AFFEKTTEORI – KÄNSLANS PSYKOLOGI  Affekt  Emotion  Känsla  Vitalitetsaffekter  Kategoriaffekter Charles Darwin, 1809 – 1882 Silvan Tomkins, 1911 – 1991 Paul Ekman, 1934- AFFEKT (EMOTION)  Kort, jmfr sinnesstämning  handlar om något som är viktigt för personen Emotioner är intentionella  Automatisk och vanligen icke-medveten värderingsprocess  Appraisalteorin Värdering av händelse eller objekt  Upplevd strävan mot objektet -> positiv affekt  Upplevd strävan från objektet -> negativ affekt AFFEKT (FORTS)  Det finns en känsla, en uppsättning sensationer, associerade med affekten, som vi kan erfara och ofta är medvetna om kroppsliga reaktioner ansiktsuttryck  muskulära responser  rytm och tonläge  endokrina systemet (hormoner)  signalsubstanserna i hjärnan  autonoma nervsystemet (andning, puls, svettning, peristaltik mm)   När den initiala värderingsprocessen slutförts blir vi medvetna om att vi påverkas av en affekt. Vi kan då reflektera och omvärdera impulsen till handling. AFFEKT (FORTS)  Affekten har en kommunikativ, universell form eller profil både biologi och psykologi, de binder samman medvetet och omedvetet, psyke och soma. driftimpuls och handling, tanke och handling – signaler till oss själva  Känslor – individuella och personliga men också universella och det är därför möjligt att förstå det icke-verbala ”affektspråket”.  Affektsmitta eller affektiv resonans – icke-symbolisk, ickemedveten kommunikationsform   spegelneuron Affektprofiler  Affekten innefattar universella teman som återspeglar vår evolutionära historia  AFFEKTPROFILER Rädsla Intresse Neural avfyrningstäthet Förvåning Ilska Ledsnad Skam Glädje Tid TOMKINS: NIO BASAFFEKTER  Positiva: välbehag/extas (glädje) intresse/iver  Neutrala: förvåning/häpnad        Negativa ilska/raseri rädsla/skräck ledsnad/förtvivlan avsmak avsky skam/förödmjukelse INTRESSE GLÄDJE STOLTHET FÖRVÅNING RÄDSLA ILSKA/RASERI LEDSNAD/FÖRTVIVLAN AVSKY, AVSMAK OCH FÖRAKT SKAM, SKULD