56 Gamla Staden Gamla är inte omtalat i Nya testamentet. I historien har den blivit känd i samband med upproret mot Rom år 66 e Kr. Ur nytestamentlig synvinkel är Gamla intressant därför att stadens ruiner rymmer en synagoga som var i bruk under Jesu dagar. Gamla ligger numera i ett naturreservat. Naturscenerierna är dramatiska. Där nns rävar, klippgrävlingar, vildsvin och en stor gamkoloni. Gamla är beläget i Golan på krönet av höjd. Den omges av branter på alla sidor utom den östra. Gamla var känd genom Josefus beskrivning av judiska upproret mot Rom. De äldsta lämningarna från en bebyggelse i staden härrör från 3200-2500 f Kr. Första judiska bosättningen är från tiden 150 f.KR. Troligen är det fråga om judar som återvänder från Babel. En inkomstkälla för Gamla var olivolja. Den exporterades till templet i Jerusalem. En rik överklass uppstod som hade sina bostäder på västra sidan av branten där staden var anlagd. Där har fresker återfunnits liksom keramik smycken och parfym. Synagoga Befolkningen i Gamla var from. Arkeologerna har funnit fyra ritualbad (mikveot) och en synagoga. Synagogan i Gamla är den enda av de få återfunna synagogorna från Jesu tid. Det var en byggnad på 16 x 20 m. Två pelarrader delar in rummet i central och två sidogångar. Efter väggarna var fyra trappsteg med sittplatser. Uppskattningsvis 300 personer kunde samlas. Golvet var av trä. Taket nns inget bevarat av och var troligen också av trä. I anslutning till synagogan fanns ritualbad och ett studierum (beit mitrash). Ytterligare indikationer på att befolkningen var from, var att inga av de bevarade målningarna i rikemanshusen hade avbildningar. Inte heller oljelampor var dekorerade med annat än prickar och streck. Detta trots att oljetillverkarna försökte överträffa varandra i det romerska riket med mönster. Att en stor hög trasiga oljelampor hittats kan antyda att de slagits sönder där för att de blivit rituellt orena. Det föreskriver buden. Upproret år 66 Redan i inledningsskedet av det judiska upproret mot Rom intogs Gamla av romarna. Till skillnad från Masada som byggts som en fästning, var Gamla en stad. Romarna kände sig tvungna att inta Gamla eftersom det var ett fäste för seloter som ledde upproret. Man anser att man i generationer odlat upprorsledare. Elieser, som ledde upproret på Massada vid Döda Havet härstammade från Gamla. Möjligen kännetecknades trakten kring Golan av ”nationalism” och frihetslängtan varifrån selotrörelser fann näring. Från Gamla kunde judarna (seloterna) eventuellt få hjälp österifrån, från Babylonien. Gamla angreps och belägras av romarna under befäl av Agrippa. Det skedde våren år 67. Men man lyckas inte inta det. Under september samma år belägrar Vespasianus Gamla. I början av oktober lyckas han bryta sig in i staden, men drivs tillbaka av de försvarande seloterna. Vespasianus underskattade försvararna i Gamla. Med tre kohorter och hjälptrupper, sammanlagt 30 000 man gick han till attack mot Gamla. Där hade 10 000 människor förskansat sig. Både stadens invånare och yktingar. De esta var bönder. Romarna bröt igenom muren på tre håll, men ck backa för försvararna. Vespasianus själv var nära att dödas, men räddades till liver av sina livvakter. Efter ett par dagar gick romarna till attack igen. Den gången anförd av Vespasianus son Titus. Natten innan hade några soldater underminerat ett försvarstorn i stadsmuren. Den hade dålig grund och efter att några stora stenar rullats bort rasade hela tornet med ett brak. Kanske var detta resultatet av spioneri eller angiveri. Möjligen var det Josefus själv som lämnade ut informationen eftersom han redan tillfångatagits av romarna. Han kände till de svaga punkten i muren eftersom han själv låtit förstärka den tidigare. Han visste i vilket skick den var i. Murens svagaste punkt var alldeles i anslutning till synagogan. Till sist måste försvararna ge upp. Den 20 oktober faller Gamla för romarna. Vid dånet när tornet rasade rusade folk panikslagna ut i alla riktningar. I gryningen gick romarna till angrepp. Hårda strider utkämpades i de trånga gränderna. Paniken bredde ut sig bland judarna och man ydde huvud- 57 löst nedför sluttningen. 4 000 människor dödades i striderna. Ytterligare 5 000 dog i ykten. Gamlas fall inträffade den 20 oktober år 67. Detta har ibland tolkats som ett självmord. Men snarare är det fråga om att befolkningen försökte y i sluttningen men trampades ner av varandra och föll i branterna. Stora mängder pilar, ammunition till kastmaskinerna och bilspetsar har återfunnits. Det tyder på att romarna hade ickeromerska bågskyttar i trupperna. De hade sina säregna pilspetsar. Föremål som hittats i Gamla nns utställda i Golan Archaeological Museum utanför Katzrin. Josefus själv skildrar livfullt hur striderna gick till. Övre Galileen Horvat Shema Horvat Shema motsvarar byn Tekoa i Galileen som ligger på Meronbergets sluttning 760 m ö h.. Ett annat namn på samma plats är KHIRBET SHEMA> som betyder ”Shammais ruin”. Enligt en tradition nns här den kände rabbinen Shammais grav. Shammai var verksam under generationen före Jesus. Byn levde företrädelsevis av jordbruk. Arkeologer upptäckte ett antal olivpressar vid utgrävningar. Talmud berättar om Tekoa i Övre Galileen som en by varifrån olivolja av hög kvalitet producerades. Horvat Shema var en stor och blomstrande by under 300-500-talen e Kr. En synagoga från slutet av 200-talet med måtten 18 x 9 m var byggd på äldre konstruktioner som kan dateras till Jesu tid. I anslutning till synagogan fanns en geniza, ett förvaringsrum för uttjänta skriftrullar. En sidobyggnad nära synagogan fungerade troligen som studielokal (bet midrash). Byggnaden som mäter 6,6 x 6,5 m kanske också användes för övernattning Meron Några hundra meter från Khirbet Shema ligger Meron . Meron omtalas inte i Nya Testament. Men arkeologiska lämningar visar att byn var under tillväxt på den tiden. Vägen förbi Gush Halav till nisiska kusten var relativt livligt trakerad. Det är den här vägen Jesus bör ha tagit när han reste till Tyros och Sidon. Meron är mest känd för att den största synagog som arkeologer påträffat från talmudisk tid i Israel. Den har måtten 27,5 x 13.6 m och är orienterad i riktning mot Jerusalem. Även ritualbad (miqveot) har påträffats i Meron. Safet Safet ligger i Övre Galileen 800 m ö h 11 km norr om Galileiska sjön. På Jesu tid hette staden Sepph och kunde ses vida omkring. Av det skälet har Safet ofta identierats som ”staden på berget” som Jesus refererar till i sin Bergspredikan. Josefus berättar om Safet att han själv lät bygga försvarsverk kring staden i samband med upproret mot Rom år 66 e Kr. Talmud berättar att Safet var en av signalstationerna som sände meddelanden mellan Jerusalem och Babel, om exempelvis när nyårsdagen infaller. Efter år 70 när Jerusalem faller slog sig en hel del präster ner i Safet. Gishala Förmodligen passerade Jesus byn Gishala (Gush Halav) på vägen till Tyros och Sidon. (Matt 15:21) Gush Halav var ett centrum för Övre Galileen genom att ligga vid den tämligen livligt trakerade vägen till de nisiska kuststäderna. Gishala var troligen Gångväg strax utanför staden en gammal boplats Meron mot Tyros. och betydelsefull redan under första templets tid. Under hasmoneertiden expanderade byn och förblev en fortsatt viktig ort fram till omkring 200 e Kr. Herodes den Store hade en militärbas där och ett fort. Gishala var enligt kyrkofadern Hieronymos, Paulus föräldrars stad. Han hävdar att Paulus föddes i Gishala. Det romerska inytande nådde inte upp i bergen av Övre Galileen. Vägen som ledde förbi Meiron och Gishala var inte betydelsefull för den romerska administrationen. Övre Galileen lämpade sig utmärkt för gerillakrig, i synnerhet Meironmassivet. I upproret mot Rom år 66 reste sig mer eller mindre hela befolkningen i Galileen. En av ledarna kom från Gishala, Johanan ben Levi , eller Johannes från Gishala som han också kallades. Arkeologiska lämningar har återfunnits från en synagoga från perioden 250-306 e Kr med innermåtten 13,75 x 11 m. Eventuellt bodde judekristna i Gishala under bysantisnk tid.
© Copyright 2024