1. No category

Om dricksvattnet
i Everöd, Huaröd
& Östra Sönnarslöv
– Sommaren 2015 –
Vad har hänt?
Sent på tisdagseftermiddagen
den 23 juni 2015 fick kommunens
larmcentral indikationer på att
flera invånare i Everöd hade drabbats av magsjuka. Det var oklart
om vattnet var orsak till utbrottet,
men boende uppmanades att
koka allt vatten till mat och dryck.
Uppmaningen sändes i följande kanaler:
• TV och radio (Viktigt meddelande
till allmänheten)
• Automatiska SMS och uppringning
till telefoner i området
• Kommunens hemsida
• Sociala medier
• Media
Kokningsrekommendation gällde
för alla med kommunalt vatten
från vattenverket i Everöd.
På tisdagskvällen lades ett formulär
ut på kommunens hemsida där
drabbade kunde beskriva sina
symptom och var de blivit smittade.
Informationen samlades in för
att kartlägga utbredningen och
underlätta spårningen av smittan.
En omfattande felsökning påbörjades och vattentankar ställdes
ut i Everöd, Östra Sönnarslöv och
Everöd
Ö Sönnarslöv
Huaröd
Området där det kommunala dricksvattnet misstänktes vara förorenat. Provsvar bekräftade senare misstanken.
Huaröd – orter som får sitt vatten
från Everöds vattenverk.
Smittskydd Skåne hittade bland
annat calicivirus (vinterkräksjuka)
och campylobakter (magsjukebakterie) i prov från invånare som
uppsökt akutvård. Fynden tydde
på att magsjuka spreds både
med virus och bakterier i vattnet
från Everöds vattenverk. Detta
bekräftades av svar på vattenprover
som hade skickats akut till laboratorium i Solna.
Huvudteorin om vad som orsakade
föroreningen är att en trasig avloppsledning läckt över till dagvattensystemet, som normalt samlar
regnvatten. Midsommarhelgens
kraftiga skyfall ledde i sin tur till
att dagvattnet trängde in i en ledning till lågreservoaren vid Everöds
vattenverk och förorenade dricksvattnet. Även andra tänkbara
föroreningspunkter har identifierats
och åtgärdats.
Åtgärder
Ledningsnätet kring Everöds
vattenverk har reparerats och
uppgraderats. Den 3 juli 2015
utrustades vattenverket även med
en UV-ljusanläggning som renar
vattnet.
Everöds UV-ljusaggregat. Det specialbyggdes i
Tyskland för Skellefteå vattenverk, som avstod det
till förmån för Everöd.
Hela vattenledningsnätet har spolats
successivt i flera omgångar för att
säkerställa att det inte finns kvar
förorenat vatten i ledningarna.
Vattenprover tas under hela tiden
som åtgärderna pågår.
Smitta i flera omgångar
Drygt 500 personer har anmält
att de drabbats av magsjuka sedan
vattenföroreningen uppdagades.
De allra flesta har drabbats med
den smittsamma vinterkräksjukan.
Vinterkräksjuka förekom i Everöd
på försommaren. När viruset
hamnade i avloppet och senare
i dricksvattnet innebar det en
snabb sjukdomsspridning. Smittan
har fortsatt spridas mellan personer
även efter att invånarna slutat
dricka okokt vatten.
Vid all magsjuka gäller att stanna
hemma i minst 48 timmar efter
att symtomen upphört, låta bli att
laga mat till andra och vara noga
med handhygien.
Ersättning
I augusti 2015 hade kokningsrekommendation gällt i nästan två
månader. De drabbade har utlovats
ersättning för den tid de varit
utan tjänligt dricksvatten.
Ersättningens nivå och hur den
praktiskt hanteras, beslutas av
tekniska nämnden.
Beslutet kommer att kommuniceras
direkt till abonnenterna och via
kommunens hemsida.
Anspråk på skadestånd för exempelvis omkostnader, utebliven
inkomst eller annan verksamhetsskada hanteras av kommunens
försäkringsbolag och prövas av
externa bedömare. Alla sådana
anspråk ska skickas in via en
speciell blankett som beställs hos
kommunens medborgarcenter.
Varför tar det så lång tid?
Midsommarhelgens läckage kunde
snabbt stoppas och inga nya föroreningar har påvisats. Åtgärderna
har sedan dess fokuserats på att
rena ledningsnätet, där förorening
kan leva kvar på insidan av rören.
Klorering har diskuterats, men
experter har avrått från metoden
som riskerar att skapa en falsk
känsla av säkerhet och försvåra
felsökning. Spolning av ledningsnätet är tidsödande, men är långsiktigt säkrare. Kraven för att
häva kokningsrekommendationen
är högt ställda för allas säkerhet.
Hur finansieras kommunalt VA?
En kommuns dricksvattenförsörjning och avloppshantering
(VA) kallas tillsammans med de
anslutna abonnenterna för ett VAkollektiv. I kommunen finansieras
VA-kollektivet genom abonnenternas avgifter enligt en modell framtagen av branschorganisationen
Svenskt vatten.
Avgifterna ska täcka investeringsbehov och driftskostnad för vatten- och reningsverken samt för
ledningar. VA-verksamheten ska
inte skapa vinst, men det är tillåtet
att bygga upp en mindre buffert
som reserv för verksamhetsår
med stora kostnader.
Investerings- och
driftbehov
er
ad
tn
Ko
s
In
tä
kt
er
Anslutnings- och
brukningsavgifter
VA-ekonomi, förenklat
Bortsett från att skattekollektivet
agerar långivare till VA-kollektivet
för stora investeringar, så är VAekonomin helt skild från kommunens övriga ekonomi. Intäkterna
från VA bidrar därmed inte med
medel till andra investeringar i
kommunen, som exempelvis skolor.
VA-abonnenter betalar en anläggningsavgift när man ansluter sin
fastighet till VA-nätet. Därefter betalar man kvartalsvis en löpande
brukningsavgift:
• Grundavgift
fast avgift per vattenmätare
• Lägenhetsavgift
1 per villa eller lägenhet
• Rörlig avgift
5 kr per m³ vatten och
drygt 10 kr per m³ avlopp
För en villa med normal vattenförbrukning brukar den rörliga delen
motsvara ungefär halva den årliga
VA-kostnaden.
Modell och nivå på avgifterna
beslutas av kommunfullmäktige.
Du hittar VA-taxan i sin helhet på
kristianstad.se/vattenavlopp.
Provtagning och bedömning
Normalt provtas dricksvattnet
i Everöd, Östra Sönnarslöv och
Huaröd fyra gånger per år på
utgående vatten från Everöds och
Huaröds vattenverk. Man mäter
förekomsten av mikrobiologi (bakterier) och kemiska ämnen.
Från utbrottets upptäckt, den 23
juni 2015, har det tagits mer än
300 prov. Inledningsvis togs även
prover för att styrka förekomsten
av virus i vattnet. Efter installationen av UV-ljusaggregatet i Everöds
vattenverk intensifierades provtagningen för att följa effekterna av
spolning av ledningsnätet.
Det är viktigt att dricksvattnet
inte innehåller mikroorganismer
som man kan bli sjuk av, men
sådana kan vara svåra att hitta.
Därför undersöker man i stället
om dricksvattnet innehåller andra
mikroorganismer som tyder på
att vattnet kan ha blivit förorenat.
Dessa kallas indikatororganismer
och är exempelvis koliforma bakterier som enklare kan observeras
och räknas.
I gruppen koliforma bakterier ingår
många olika bakteriearter, varav
de flesta är ofarliga för människan
medan vissa, exempelvis i gruppen
E.coli, kan orsaka magsjuka om
de hamnar fel.
Analysen kan dock inte skilja på
farliga och ofarliga bakterier utan
bygger på indikatortänkandet.
Förekomst av till exempel E.coli
i dricksvattenprov ger alltså en
indikation om att det också finns
andra sjukdomsframkallande
bakterier och virus.
Om E.coli upptäcks, går kommunen därför ut med rekommendation om att vattnet ska kokas för
matlagning och dryck tills man
hittat orsaken till de förhöjda bakteriehalterna.
Hur går ett vattenprov till?
När ett dricksvattenprov tas är det
viktigt att inte någonting utifrån
förorenar provet. Därför är rutinerna
kring provtagningen noggranna:
• provtagaren spritar händerna
• kranen spolas
• kranöppningen bränns med
eldslåga
• provet tappas på ren behållare.
Genom att vara noggrann vid
provtagningen minimeras risken
att provet innehåller annat än vad
som finns i det vatten man vill testa.
Provresultaten bedöms i tre nivåer enligt gränsvärden fastställda
av Livsmedelsverket:
• tjänligt
• tjänligt med anmärkning
• otjänligt.
Det är endast vid otjänlig kvalitet
som vattnet är olämpligt att
dricka. ”Tjänligt med anmärkning”
innebär att något inte är som det
ska och att åtgärder kan behöva
göras innan tillväxten av mikroorganismer gör vattnet otjänligt.
Eftersom orsaken till smittan i
Bränning av vattenkran minimerar fel i vattenprover.
Everödsområdet är virus har man
beslutat att samtliga prover i två
på varandra följande provtagningsomgångar ska vara tjänliga för att
sannolikheten för virus i systemet
ska vara minimal.
Vattenburen smitta
Svenskt dricksvatten håller hög
kvalitet. Risken att bli sjuk är
normalt liten. I vår livsmiljö finns
alltid smittämnen närvarande och
en del är sådana som orsakar
mag- och tarmbesvär. Smittämnen
kan till exempel överföras via
direktkontakt med smittbärare eller
via livsmedel. I ett samhälle finns
alltid magsjuka i viss utsträckning.
Ibland blir många människor
sjuka samtidigt, exempelvis vid
utbrott av vinterkräksjuka. Den
sprids oftast genom direktkontakt, men kan också spridas via
dricksvatten eller annat livsmedel.
De som blir magsjuka av dricksvatten är endast en bråkdel av
alla livsmedelsrelaterade fall.
Hur ofta sprids smitta?
Nästan årligen inträffar något
större vattenburet sjukdomsutbrott i Sverige där minst tusen
personer blir magsjuka. Den vanligaste orsaken är att dricksvattnet
förorenats av avloppsvatten.
Statistik visar att under perioden
1993 – 2009 var genomsnittet för
Sverige 4,5 vattenburna sjukdomsutbrott och totalt 1 800
sjuka personer per år på grund av
vattenburen smitta.
Åren 2010 – 2011 förändrades
statistiken genom två mycket
stora sjukdomsutbrott: I Östersund
insjuknade 27 000 personer och
i Skellefteå cirka 20 000 efter
att ha blivit smittade med parasiten Cryptosporidium. Mellan
1992 – 2011 känner man till 78
vattenburna utbrott i Sverige med
totalt cirka 70 000 smittade.
Antalet smittade är, med tanke på
hur många personer som dagligen får kommunalt dricksvatten,
mycket lågt. Livsmedelsverket
uppskattar, som jämförelse, att
500 000 personer drabbas av
matförgiftning från livsmedel
varje år.
I Kristianstads kommun blev en
stor andel av invånarna i Gärds
Köpinge magsjuka 1992, efter att
avloppsvatten läckt in i dricksvattnet. I Åhus upptäcktes förhöjda
halter av bakterier i dricksvattnet
sommaren 2010. Inga sjukdoms-
fall rapporterades, men en kokningsrekommendation gällde under flera veckor, innan smittkällan
kunde spåras till ett avhärdningssalt som användes i vattenverket.
Mikroorganismer i dricksvatten
Dricksvattnet i våra kranar är
aldrig helt bakteriefritt. En liten
mängd mikroorganismer förekommer naturligt. Däremot är halten
av sjukdomsalstrande mikroorganismer normalt mycket låg.
Livsmedelsverket är den myndighet som utfärdar regler för dricksvattenförsörjningen och sätter
gränsvärden för olika ämnen. I
dricksvattenföreskrifterna, som
grundar sig på gemensamma EUregler, finns angivet hur ofta prov
ska tas och vad som ska analyseras
vid vattenverket och ute på ledningsnätet. I föreskrifterna finns
krav på kontinuerlig kvalitetsmätning och kontroll.
Hårdare krav på kommunalt vatten
Gränsvärdena är hårdare för
kommunalt vatten än för enskilda
brunnar. I en enskild brunn bedöms
exempelvis vattnet som tjänligt
om det innehåller mindre än tio
E.coli-bakterier per deciliter vatten,
men i det kommunala dricksvattnet
är gränsen noll.
Dusch och bad
För badvatten gäller helt andra
gränsvärden. För att ett strandbad
ska anses otjänlig ska vattnet
innehålla mer än 1 000 E.colibakterier per deciliter vatten
respektive 500 för tjänligt med
anmärkning.
Vid provtagning i Everödsområdet
uppmättes som mest 240 E.coli
den 22 juni 2015. Vid provtagning
efter åtgärder och spolning har
endast enstaka E.coli-bakterier
hittats i proverna.
Man kan alltså duscha, bada
och tvätta sig i det kommunala
dricksvattnet, även i perioder när
kokning rekommenderas för matlagning och dryck.
Vattenverk, rör och anläggningar
I Kristianstads kommun finns
idag 20 vattenverk som förser
VA-abonnenter i Kristianstads
kommun och Östra Göinge med
dricksvatten.
C4 Teknik utreder för närvarande
möjligheten att bygga ett nytt
vattenverk i Gärds Köpinge som
är tänkt att ersätta Everöds och
Gärds Köpinges vattenverk. En
undersökningsborrning är redan
gjord i området och grundvattenkvaliteten är mycket bra. Ytterligare
två borrningar, varav en inne i
Gärds Köpinge, kommer att ske
under 2015.
ledningar. Det finns cirka 200 mil
dricksvatten-, spillvatten- och dagvattenledningar i Kristianstads
kommun. Dagvattenledningarna
tar hand om regn- och dräneringsvatten, medan spillvatten innebär
avlopp.
Dricksvattenledningarna i marken
kan vara gjorda av seg- eller gjutjärn, stål, plast eller asbestcement.
Ibland är det en kombination.
Avloppsledningarna i marken är
gjorda av glaserat rör, cement
eller plast. Materialvalet styrs av
vad som var praxis när ledningen
lades i marken.
Planen är att projektera ett nytt
vattenverk och nya produktionsbrunnar under 2016 och att bygga
färdigt 2017 – 2018. Arbetet går
inte att skynda på, eftersom det
är komplicerat med många steg
på vägen. Bland annat krävs
tillstånd från mark- och miljödomstolen för de nya brunnarna.
Utbyte av ledningar
Kristianstad är en till ytan stor
kommun, vilket innebär långa
sträckor med vatten- och avlopps-
Ledningarna filmas med en kamera på hjul.
C4 Teknik byter uttjänta och
skadade ledningar löpande. Man
utgår bland annat efter dokumentation över ledningarna, driftproblem, samt ålder och material
som ledningen är gjort av.
Dricksvattenledningar som läggs
i marken idag är gjorda av ett
plastmaterial som heter polyeten.
Avloppsledningar är tillverkade i
polypropen. Dagvattenledningar
är tillverkade i polypropen eller
betong, men dagvatten kan även
hanteras i öppna diken och dammar.
Avloppsledning tillverkad av polypropen – en av
många plastsorter som ledningsrör tillverkas av.
Åtgärder vid vattenverket i Everöd i juni 2015, strax efter utbrottet av magsjuka.
Har du frågor?
Medborgarcenter
Källor: Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Svenskt vatten, Vårdguiden 1177
© Kristianstads kommun, augusti 2015
044-13 50 00 | [email protected] | kristianstad.se/everodsvatten