Här finns Lek och lär med Mumin Skräpmemory
En lärarhandledning till Håll Sverige Rents Skräpplockardagar lek och lär MED MUMIN SKRÄPMEMORY ANMÄL ER NU! www.skrapplockardagarna.se Innehållsförteckning Så fungerar materialet3 Memoryspel- hur gör man?4 Diskutera om skräp 4 Förslag på diskussionsfrågor4 Lär er att sortera med hjälp av memorybitarna 6 Använd affischerna när ni sorterar plockat skräp 6 Skapa flanobilder av korten6 Sagan om Karin och skräpet i havet 7 Fakta12 Nedbrytningstider för skräp12 Fakta: Spökgarnen fiskar av sig själva. Och de slutar aldrig. 12 Topplista över insamlat skräp vid skräpdyk i en hamn 13 Så sorterar du13 Skräplista – rekommendationer för städning med barn 15 Skräp som man kan plocka15 Skräp att plocka med handskar eller plockverktyg 15 Skräp som barn inte bör plocka (som vuxna kan plocka upp istället) 15 Mer tips och ideér15 Håll Sverige Rent16 Håll Sverige Rents Grön Flagg16 Läroplanen för förskolan17 Läroplanen för grundskolan 17 ©© Stiftelsen Håll Sverige Rent 2015 Författare till sagan: Petra Holgersson, Håll Sverige Rent Illustrationer: Moomin Characters och Fia Sjögren (”Karin och skräpet i havet”) LÄRARHANDLEDNING till Mumin Skräpmemory Vi hoppas att Håll Sverige Rents material med Mumin Skräpmemory ska inspirera till ett roligt och givande arbete i förskolan och skolan kring nedskräpning och återvinning och att det i förlängningen kan bidra till ett arbete för en hållbar utveckling. Använd gärna materialet när ni deltar i Håll Sverige Rents Skräpplockardagar för skola och förskola. Materialet består av Mumin Skräpmemory med tillhörande brickor för olika avfallssorter samt A4-affischer med de olika skräpsorterna och samt den här handledningen. Materialet riktar sig både till barn i förskolan och till de yngre åldrarna i grundskolan. I den här handledningen beskrivs hur memorykorten på olika sätt kan användas för lära mer om nedskräpningsproblematiken och om återvinning. Materialet kan med fördel användas för att uppnå mål och riktlinjer om miljö- och naturvårdsfrågor som ingår i läroplanen. Så fungerar materialet Det finns många sätt att använda Skräpmemoryt. Några förslag är: Låt barnen spela Skräpmemoryt, diskutera därefter kring hur de olika skräpsorterna ska sorteras och hjälp dem att para ihop rätt skräp med rätt avfallssort. Under spelet kan ni även passa på att ställa frågor och diskutera med barnen med hjälp av diskussionsfrågorna som finns i handledningen. Lär barnen vilket skräp som hör till vilken skräpsort med hjälp av memorykorten Läs ”Sagan om Karin och skräpet i havet” och diskutera samtidigt kring varför det hamnar skräp i naturen, kring de olika skräpsorterna, om skräpet i havet med mera. Ni kan även använda memorybrickorna som flanobilder när ni läser sagan eller när ni pratar om olika skräpsorter. Håll Sverige Rent www.hsr.se 3 Memory-spel – hur gör man? Spelet går ut på att samla flest par med olika skräpsorter. En person blandar korten och lägger ut alla kort med Mumin-sidan upp på bordet eller golvet. När det är ens tur vänder man två kort, ett i taget. Om det är samma bild på korten får man behålla paret och fortsätta att vända två kort till. Om korten har olika bilder får man vända tillbaks dem på samma ställe. Det är alltså viktigt att försöka komma ihåg vilka bilder som ligger på vilka ställen! Den som har flest par när korten är slut har vunnit. Diskutera om skräp Efter att ni spelat klart, eller under tiden ni spelar, kan ni använda bilderna på skräpsorterna på memorykorten för att diskutera nedskräpning och återvinning. Titta på mem orykorten. Använd disku ssionsfrågorna för at t uppmuntra barnen att fund era och berätta vad d e vet eller undrar över. Diskussionsfrågor är ett bra sätt att uppmuntra till delaktighet. Barnen får träna sig i att formulera sina kunskaper, uttrycka sina åsikter och argumentera för sin mening. Här är det bra att försöka fånga upp barnens förslag på hur ni kan gå vidare för att ta reda på svaren. Om det är möjligt, gå gärna vidare med barnens förslag på aktiviteter. Vi vill uppmuntra er att tillsammans med barnen formulera frågor och hypoteser för att sedan undersöka dessa. På så vis jobbar ni mot mål och riktlinjer gällande barns inflytande i förskolan enligt läroplanen. Förslag på diskussionsfrågor Skräp i vatten Hur tror ni skräp hamnar i vattnet och haven? Nedskräpning Varför skräpar människor ner tror ni? Vad tror ni händer med skräp som hamnar i Vem är det som skräpar ner? vattnet? Ligger det skräp runt förskolan eller skolan eller Om man slänger skräp där det är jättedjupt, där ni bor? Vad tycker ni om det? är det okej? Vad gör du om någon skräpar ner? Vad får man slänga i vattnet? Vad försvinner? Vad gör du med ditt skräp? Hur kan vi på förskolan eller skolan göra så att det blir fint på gården? Pant Vad betyder det att panta flaskor och burkar? Varför finns det ett pantsystem egentligen? Vad kan vara bra med det? Var kan man panta någonstans? Hur ser det ut där man pantar? Hur mycket får man i pant på de olika förpackningarna? Vad tror ni händer med flaskorna och burkarna? ofärgat GLAS 4 Håll Sverige Rent www.hsr.se Färgat glas tidningar Metall Återvinning Vad händer med det som vi slänger? Vad händer med tidningar, glas och metall när man lägger dem i återvinningsbehållarna? Det finns fler olika typer av återvinningsbehållare på våra återvinningsstationer. Vet du vilka det är? Varför ska vi sortera skräp? Var ska man slänga skräpet? Vilka olika sorters skräp finns det? Vad tror du att man kan göra med sakerna istället för att slänga dem? Det som först ser ut som skräp kanske återvinnas och bli nya saker? Farligt skräp Ska man plocka upp allt skräp som man hittar? Kan skräp vara farligt? Vilket skräp är det okej att plocka upp? Vilket skräp ska man akta sig för, tror ni? Vad ska man göra med farligt skräp? Ska man bara låta det ligga kvar? Kan skräp vara farligt för djur? Är det samma skräp som är farligt för djur som är farligt för människor? Vilket skräp är farligt? Sortera skräpen efter ”farlighetstyp”, det vill säga om de kan skada människa, djur eller natur. Återanvändning Vad tror du att man kan göra med sakerna istället för att slänga dem? Det som först ser ut som skräp kanske kan användas Nedbrytningstider igen? ofärgat GL AS Färgat gla Skräp som hamnat på marken kan bli kvar väldigt s tidningar Meta länge. Vilken typ av skräp tror ni stannar kvar längst i naturen? Vad händer med saker som hamnar i jorden? Finns det djur som bor i jorden och vad tror ni att de äter? Hur skulle det se ut runt omkring oss om ingenting blev jord, om alla äppelskrutt, bananskal, pinnar och löv fanns kvar för evigt? Vad händer med en plastpåse som hamnar i havet? gar S t GLA ofärga t glas Färga Metall tidnin Håll Sverige Rent www.hsr.se 5 Lär er att sortera med hjälp av memorybitarna Med memory-bitarna följer ett antal små brickor med de olika avfallssorterna (som plast, metall, papper osv). Efter att barnen spelat klart memoryt kan ni lära barnen att sortera genom att para ihop rätt skräp med rätt ”skräpbricka”. För varje avfallssort finns även en tillhörande affisch, som finns för nedladdning på www.hsr.se. På affischerna finns bilder på skräpet, samt en lista på vad som kan tillhöra avfallsorten. Ni kan göra samma sorteringsövning som ovan och istället ta hjälp av affischerna och para ihop rätt skräp med rätt affisch. Använd gärna diskussionsfrågorna som stöd. Använd affischerna när ni sorterar plockat skräp Sätt gärna upp och använd affischerna med avfallssorterna på er förskole- eller skolgård när ni ska sortera ert skräp efter genomförd skräpplockning. Skapa flanobilder av korten Flanosagor bygger på att ni tillsammans visualiserar en berättelse genom att barnen eller pedagogerna sätter upp bilder på en tavla samtidigt som ni läser en berättelse vilket gör barnen mer delaktiga. Skapa flanobilder genom att ladda ner och skriv ut nya memorykort eller affischer på www.hsr.se. Laminera memorykorten eller affischerna och sätt dubbelhäftande tejp på baksidan. Det finns också dubbelhäftande magnetband att sätta på baksidan så att de kan användas på magnetiska tavlor. Använd flanobilderna när ni läser ”Sagan om Karin och skräpet i havet” eller använd flanobilderna för att sortera skräpbilderna efter vilket skräp som hittats och till vilken avfallssort som skräpet tillhör (och som finns på affischerna). Ni kan också titta på korten och diskutera vilka skräpföremål man kan plocka upp och vilka skräp som är farliga och som barnen inte ska plocka. På så vis kan ni förbereda er inför skräpplockningen och förebygga olyckor! BATTERIER 6 Håll Sverige Rent www.hsr.se Sagan om Karin och skräpet i havet Läs berättelsen för barnen och uppmuntra barnen att fundera och berätta vad de vet eller undrar över. Karin och hennes pappa har åkt till stranden en vacker sommardag. Solen skiner och Karins pappa har packat en korg med bullar och saft. Sanden är varm mellan tårna och det doftar av hav och sommar. Karin vill genast bada och springer ner till strandkanten och doppar tårna i vattnet. Oj, vad svalt det känns! Men hon går ändå ut nästan till knäna. Då ser hon ett spöke i vattnet! Hon stelnar till och vågar inte röra sig en millimeter. ”Pappa”, ropar hon så högt hon kan. ”Pappa, det är ett spöke i vattnet!” ”Va?”, ropar pappan tillbaks. ”Ett spöke i havet!?” Men nej – när Karin tittar närmare ser hon att det ju inte var ett spöke, det var en vit plastpåse som ligger och böljar fram och tillbaks med vågorna. ”Var är spöket?” ropar pappan, som forsar ut i vattnet med byxorna på. ”Det var inget spöke”, säger Karin lite lättad. ”Det var en plastpåse som någon kastat.” ”Åh, vilken tur”, säger pappan. ”Men tänk att någon har kastat en plastpåse i havet!” Karin tar sedan med sig plastpåsen upp från havet. Vem har kastat plastpåsen tror du? Vad händer med en plastpåse som ligger i havet – blir den till vatten eller finns den kvar? Håll Sverige Rent www.hsr.se 7 När Karin badat klart går hon på promenad längs stranden. Då snubblar hon på en stor metallburk som ligger i strandkanten. När hon böjer sig ner ser hon att det är något som rör sig inuti burken. Karin blir jätterädd – tänk om det är ett farligt djur därinne! Men aha – det var bara en liten ofarlig fisk som simmat in burken. Karin tar upp burken och tittar en stund på den silvriga lilla fisken som simmar hit och dit. Sedan sätter hon sig på huk och släpper ut den i havet och tar med sig burken till pappan. Tror du att djur kan skadas av skräpet? Ligger det skräp på er gård eller där ni brukar leka? Varför slänger människor skräp egentligen? 8 Håll Sverige Rent www.hsr.se Karin lägger sig och solar och gräver med tårna i sanden. Plötsligt sticker det till – vad var det? Det ligger något vasst i sanden. ”Aj!”, ropar Karin. Det var något som stack mig!” Hon tittar på sin tå, men det har som tur var inte kommit något blod. Då ser hon att det ligger gamla glasbitar i sanden. ”Pappa”, ropar Karin. ”Det ligger glas i sanden! Du måste rädda mig!” Pappan gräver försiktigt, försiktigt upp glaset som ligger i sanden och lägger sedan glasbitarna bredvid plastpåsen och burken. Du vet väl att det är farligt att plocka trasigt glas? Vad finns det mer för farligt skräp som barn inte ska plocka? Håll Sverige Rent www.hsr.se 9 Karin har inte lust att sola mer. Hon vill inte bada heller. Istället går hon upp på sanddynerna för att spana ut över havet. Det blåser en aning och vassen rasslar i vinden och det doftar av tång och hav. Plötsligt snubblar hon och trillar rakt ner i sanden. Hon har trasslat in sig i en lång grön fiskelina som sitter fast i vassen. Ju mer hon försöker ta sig loss desto mer trasslar hon in sig. ”Pappa!” ropar Karin. ”Pappa, jag sitter fast i ett fiskenät. Du måste komma och rädda mig. Pappaaaa!” ”Jag kommer”, ropar pappan. ”Jag kommer”. Pappan trasslar ut Karins fot från fiskelinan, och sedan trasslar han ut den från vassen. De tar med sig fiskelinan och lägger den bredvid plastpåsen, burken och glasbiten. Vem har kastat fiskelinan i havet tror du? Kanske någon har tappat den? Hur har den hamnat uppe på stranden egentligen? Hur lång tid tror du det tar innan fiskelinan försvinner tror du? 10 Håll Sverige Rent www.hsr.se Efter allt som hänt på stranden sätter sig Karin och hennes pappa och dricker saft och äter bullar. Men vad ska det göra med allt skräp de samlat ihop under dagen? Det finns ju ingen papperskorg på stranden. Karin tänker att de kan ta med det hem och sortera i köket, som de brukar göra med skräpet hemma. Så får det bli, Karin och pappan packar ner plastpåsen, burken, glasbiten och fiskenätet i sin utflyktskorg, och sedan går det hem från stranden. Vet du hur man ska sortera skräpet hemma? Tycker du att man ska ta med sig skräp man hittar? Har du hittat skräp någon gång när du har badat? Har du hittat skräp när du är i skogen? Har du hittat skräp i staden? Håll Sverige Rent www.hsr.se 11 Fakta Nedbrytningstider för skräp Det tar olika lång tid för skräp att brytas ner, beroende på vilken miljö det hamnar i, så nedan är ungefärliga tider. Glas, bryts inte ner! Plast, minst 400 år Aluminium, 300 år Metallburkar, 100 år Tuggummi, 25 år Plastpåsar, 400 år Plastbestruket papper (t.ex. engångsmuggar), 5 år Cigarettfimp, 3 år Pappkartong, 0,5 år Bananskal, 3 månader Tidningspapper, 6 veckor Apelsinskal, 2–5 veckor Spökgarnen fiskar av sig själva. Och de slutar aldrig. Spökgarn är fiskenät som tappats bort eller slängts till havs. Fiskenäten flyter omkring eller ställer sig på botten och fiskar och andra djur som lever i haven fastnar i näten – till ingen nytta alls. När fiskenäten är fulla med fisk och andra djur sjunker de till botten. Efter en tid bryts de döda djuren ned och då reser sig näten igen och fortsätter att fiska. Eftersom näten är gjorda av syntetmaterial håller de mycket, mycket länge. Spökgarn i Östersjön fiskar flera hundra ton torsk per år. (Källa: Havsfiskelaboratoriet) 12 Håll Sverige Rent www.hsr.se Topplista över insamlat skräp vid skräpdyk i en hamn: Ibland låter vi på Håll Sverige Rent dykare göra skräpdyk i våra hav och sjöar, både för att undersöka vad som finns under ytan och för att städa upp. Och skräpdykarna hittar allt möjligt! Här kan du se vilka skräp som var vanligast i några gästhamnar som vi dök ner i för några somrar sedan. 1. Aluminiumburkar 2. Glasflaskor 3. Glas, flaskor och burkar i plast 4. Okända plastföremål 5. Cyklar 6. Bildäck 7. Kundvagnar Så sorterar du Återvinningsstation: de gröna behållarna på gatan Återvinningscentral: kommunens egna anläggningar Elektronik: Ljusgrön Batterier: Röd Till exempel: Till exempel: Mobiltelefon Lösa småbatterier Leksak Bilbatterier Verktyg Produkter med inbyggda batterier Datorer Lösa småbatterier lämnas i batteriholk eller Kommunernas återvinningscentraler liknande behållare. Bilbatterier lämnas på tar emot allt elavfall. Ibland kan man kommunens återvinningscentral eller till lämna elavfall i vissa butiker. dem som säljer bilbatterier. Produkter med inbyggda batterier lämnas tillsammans Färgat Glas: Grön med annat elavfall på kommunens återvinningscentral. Glasförpackningar lämnas på en återvinningsstation. Obs – du kan inte lämna dricksglas, keramik och porslin på dessa Pantflaskor och pantburkar: Gul stationer, dessa lämnas som övrigt hushållsavfall eller som grovsopor på Lämnas i butiken. återvinningscentralen. Håll Sverige Rent www.hsr.se 13 Matavfall: Brun Pappersförpackningar: Blå Till exempel: Till exempel: Bananskal Pastakartonger Äppelskrutt Mjölkförpackningar Matrester Mjölpåsar I vissa kommuner samlas matrester in för Toarullar sig. Ibland finns möjlighet att ha en kompost Alla pappersförpackningar lämnas hemma. Kontakta din kommun. på återvinningsstation. Tänk på att tidningar, kataloger och liknande ska läggas i behållaren för tidningar Metall: Grå och returpapper. Kuvert ska läggas i vanliga soppåsen/brännbart. Till exempel: Konservburk Kaviartuber Kapsyl av metall Aluminiumfolie Metallförpackningar lämnas på en återvinningsstation. Plast: Orange Metallföremål som inte är förpackningar lämnas på Till exempel: kommunens återvinningscentral som grovsopor. Plastpåse Elektriska och elektroniska produkter i metall lämnas Glassförpackning som el-avfall på kommunens återvinningscentral. Plastfolie Pantburkar lämnas i butiken. Korkar och lock Alla plastförpackningar lämnas på återvinningsstation. Förvaringsaskar till cd, sällskapsspel etc. samt krukor Se upp!: Svart i plast ska läggas i vanliga soppåsen/ Till exempel: brännbart. Sådant som inte är Fimpar förpackningar - pulkor, tvättkorgar, Kemikalier möbler med mera lämnas som Trasiga flaskor och burkar grovsopor. Barn ska naturligtvis inte plocka eller sortera farligt skräp och avfall. Farligt avfall kan lämnas på kommunens återvinningscentral eller på en miljöstation. Tidningar: Ljusblå Tidningar, tidskrifter, kontorspapper, Ofärgat glas: Vit med grön text reklamblad, broschyrer, kataloger, pocketböcker och andra trycksaker Glasförpackningar lämnas på lämnas i återvinningsbehållare för en återvinningsstation. tidningar. Plastomslag och påklistrade Obs – du kan inte lämna reklamlappar tas bort innan trycksaken dricksglas, keramik och läggs i behållaren. Övrigt papper ska porslin på dessa stationer, inte läggas i behållare för tidningar. Det dessa lämnas som övrigt gäller till exempel kuvert och inbundna hushållsavfall eller grovsopor böcker som istället läggs i vanliga på återvinningscentralen. soppåsen/brännbart. Källa: www.sopor.nu 14 Håll Sverige Rent www.hsr.se Skräplista – rekommendationer för städning med barn Skräp som man kan plocka • Tyg, till exempel kläder och skor • Glas (om det inte är trasigt!), till exempel läskflaskor och ölflaskor • Plast, till exempel plastnät, flötesrep, plastflaskor (schampo, livsmedel), plastkassar • Trämaterial, (ej vassa eller med spikar i) till exempel delar av lastpallar och fruktlådor, glasspinnar • Metall, till exempel ölburkar, läskburkar, konservburkar • Papper, till exempel tidningar, godispapper, mjölkförpackningar, glasspapper, cigarrettpaket Skräp att plocka med handskar eller plockverktyg • Fimpar • Snusburkar • Bananskal • Äppelskrutt • Tuggummi Skräp som barn inte bör plocka (som vuxna kan plocka upp istället) • Trasigt glas • Vassa föremål av trä, metall eller plast • Medicinskt avfall (medicinflaskor, kanyler) • Olja, oljefat • Kondomer Mer tips och ideér Besök gärna www.hsr.se där ni finner ännu mer inspirerande material. Vi har till exempel ett häfte där vi samlat roliga skräpplockarlekar som uppmuntrar er att jobba med barnens förmåga. Exempel på material är: • Skräpplockardagar med Muminfamiljen – lekar och värderingsövningar med tema skräp och återvinning för alla åldrar • Mofflor och människor – Storyline-material om resurser och skräp. Passar för de äldsta på förskolan och upp till åk 5. • Sälles skräpbok – pysselbok om skräpet i havet. Passar åk F-4. • Aktiviteter till Skräpplockardagar för åk 7-9 och gymnasiet – samarbets- och värderingsövningar. • Sök gärna efter aktiviter i vår Håll Sverige Rents Exempelsamling, där det finns massor med roliga och pedagogiska exempel. Håll Sverige Rent www.hsr.se 15 Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. Vår vision är ett skräpfritt Sverige. Vi tror att ett skräpfritt samhälle är grunden för ett hållbart samhälle. Håll Sverige Rent-kampanjen och Skräpplockardagarna för skola och förskola Varje vår arrangerar Håll Sverige Rent skräpplockaraktiviteter, som tillsammans är Sveriges största aktion mot nedskräpning. Oftast är det tre aktiviteter: Skräpplockardagar för skola och förskola, Clean-Up Land och Clean-Up Kust. Flest deltagare har Håll Sverige Rents Skräpplockardagar i skola och förskola. Barn och unga är en mycket viktig målgrupp för Håll Sverige Rent. Vi vet nämligen att det gör skillnad att få med sig vårt budskap i tidig ålder. Vi tror att det stora kan börja i det lilla, att det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för de globala miljöfrågorna genom att förstå miljöfrågorna i närmiljön. Barn och unga brukar tycka att det jätteroligt att plocka skräp! Förutom att det blir som en spännande skattjakt känner barnen att de är med och gör något meningsfullt – att de är med och gör något som bidrar till en renare miljö. Aktiviteterna i Skräpplockardagarna för skola och förskola går ut på att se skräpet och vilja göra något åt det. Själva skräpplockningen är främst en symbolhandling som påminner oss själva och andra om att nedskräpning är onödigt och fel. Vi tror också att frågan om nedskräpning är utmärkt som pedagogisk utgångspunkt för att skapa en förståelse för mer komplexa miljöfrågor. Att involvera barnen i ett positivt förändringsarbete och att skapa en känsla hos barnen att de är med om något större när de deltar i Håll Sverige Rents Skräpplockardagar är också viktigt. Ni pedagoger gör ett viktigt arbete genom att arbeta mot nedskräpning och sätta in frågan i ett större perspektiv. Skräpplockning är utmärkt som starten för en större diskussion eller ett större temaarbete. Läs mer på www.skrapplockardagarna.se Håll Sverige Rents Grön Flagg Håll Sverige Rent tror att handlingskraft och framtidstro hos nästa generation krävs för att kunna anta de stora utmaningar vi står inför. Därför har Håll Sverige Rent valt att arbeta mycket med barn och ungdomar. För det arbetet har Håll Sverige Rent bland annat valt att använda Grön Flagg. Sverige. Verktyget är kostnadsfritt och drivs av Håll Sverige Rent. För att läsa mer om Grön Flagg kika in på www.hsr.se. Håll Sverige Rents Grön Flagg är både ett verktyg och en certifiering. Över 2 500 skolor och förskolor är anslutna till Grön Flagg i Sverige. Dessa skolor och förskolor utgör Grön Flaggnätverket – vilket gör det till det största nätverket för skolor och förskolor inom hållbar utveckling i 16 Håll Sverige Rent Det här materialet fungerar bra att använda inom Grön Flagg. De områden som tas upp faller väl inom Grönflaggs tema kretslopp samt närmiljö. www.hsr.se Läroplanen för förskolan Läroplanen för grundskolan I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) står det under ”Förskolans uppdrag”: I läroplanen för grundskolan (LGR11) står det bland annat: Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. Materialet bygger på att barnen på ett roligt och inspirerande sätt kan närma sig miljöfrågor. Genom att diskutera och skapa utrymme för barnen att fråga och fundera ut egna lösningar och formuleringar fångar ni upp det som upptar barnens tankar och koppla detta till miljöfrågor. På så sätt blir barnens erfarenheter integrerade i arbetet och det aktiva deltagandet ger möjligheter att skapa framtidstro. Håll Sverige Rent Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Centralt innehåll i läroplanen: Biologi, fysik och kemi för åk 1-3 • Material och ämnen i vår omgivning: • • Människors användning och utveckling av olika material genom historien. Vilka material olika föremål är tillverkade av och hur de kan källsorteras. Hem- och konsumentkunskap för åk 1-6 Miljö och livsstil: Återvinning i hemmet och i närområdet och hur den fungerar. Med materialet från Håll Sverige Rent kan barnen på ett roligt och inspirerande sätt närma sig konkreta miljöfrågor, frågor som också bidrar till kunskap för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Genom att diskutera och skapa utrymme för barnen att fråga och formulera egna antaganden fångar ni upp det som upptar barnens tankar och kan sedan koppla detta till miljöfrågor och integrera det i arbetet för en hållbar utveckling. www.hsr.se 17 Håll Sverige Rents SKRÄPPLOCKARDAGAR 2015 för skola och förskola Vi tror att den som plockat skräp undviker att skräpa ned i fortsättningen. Vi tror också att det är lättare att ta till sig globala miljöproblem om vi själva är med och påverkar vår närmiljö. Under Håll Sverige Rents Skräpplockardagar är barn och ungdomar med i ett positivt förändringsarbete och gör skillnad själva. Dessutom är Skräpplockardagarna ett ypperligt tillfälle att arbeta pedagogiskt med frågor som till exempel nedskräpning, återvinning, konsumtion och allemansrätten. Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell organisation som verkar för minskad nedskräpning, ökad återvinning och för att främja individers och organisationers miljöansvar. Stiftelsen Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 www.hsr.se
© Copyright 2024