En kubikmeter sopor i timmen sköljer upp på Sveriges västkust varje dag, året om. Det mesta är plast och annat avfall som inte förmultnar och försvinner. Så hur ser vi till att kusten inte förvandlas till en soptipp? Text LINDA KARLSSON ELDH Foto HÅKAN LUDWIGSON & COLOURBOX SKRÄPET TAR ÖVER Bohuskusten räknas som en av de platser i Europa som är hårdast drabbat av marin nedskräpning. 28 T RO SS E N 2 2 0 1 4 TROSS E N 2 2 0 1 4 29 PLOCKAT F OTO : J OA K I M O D E L B E R G Skräpjägare på deltid PÅ GALAPAGOSÖARNA såg Bohusbon Ste- »Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet.« A NDERS WERNBO ÄR frivil- lig sjöräddare på RS Rörö. Han minns strandskräpet från uppväxten i Bohuslän på 1980-talet. Då var det mycket gamla skor och mjölkkartonger från Danmark som stack upp ur tången. I dag är det plasten som dominerar. – På en övningskörning med en sjöräddningsenhet i höstas varnade båtmotorn plötsligt för överhettning. Vi vände till kaj för att rensa kylvattenintaget och då var det en plastpåse som flöt upp till ytan. Vi fick i gång båten. Det var tur, för fem minuter senare fick vi ett blåljuslarm, berättar han. Enligt Havs- och vattenmyndigheten dumpas varje år 6,4 miljoner ton skräp i världshaven. Anders Wernbo. 70 procent beräknas sjunka till havsbotten, 15 procent flyter runt i vattnet och lika mycket spolas i land. Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. 95 30 T RO SS E N 2 2 0 1 4 procent av alla stormfåglar i Nordsjöområdet har plast i magen. Bohuskusten räknas som en av de platser i Europa som är hårdast drabbat av denna marina nedskräpning. Det beror på den jutska strömmen, som transporterar hit avfall från hela Nordsjön. 8 000 kubikmeter skräp flyter i land varje år. Mellan 70 och 90 procent kommer från källor utanför Sverige. VI VÄNDER OSS till organisationen Håll Sverige Rent för att ta reda vad det är som ligger och skräpar på Sveriges kust. – I våra mätningar består alltid minst 55 procent av strandskräpet av plast. I andra länder kan det vara upp emot 80 procent, säger Jessica Ångström, ansvarig för verksamhetsområdet Skräpfria Jessica Ångström. Hav, och fortsätter: – Västkusten är speciell med allt det skräp som spolas upp längs med kusten från havet. Vid Östersjön däremot har vi främst att göra med picknickskräp från kustens besökare. Det är mycket plastkorkar, plastpåsar, snabb- fan van der Heiden hur ett fattigt land som Ecuador lyckas hålla sina stränder helt rena från avfall. Det inspirerade honom och hans sambo att starta föreningen Strandstädarna år 2011. I dag har föreningen 300 medlemmar. Man sponsras i huvudsak av lokala företag. – Vi skulle behöva fler Stefan van der sponsorer och åtminsHeiden. tone 1 000 aktiva för att ge Bohuslän sin förtjänta status som en av de vackraste och renaste kusterna i världen, säger den 58-årige tandläkaren som i dag gått ner till deltid för att kunna ägna tid åt skräpet. I snitt lägger han 15 timmar i veckan på att besöka företag och kommuner samt informera näringslivet om hur de kan bli aktiva. Förutom dunkar, plasttunnor och fiskelådor i plast, gasolflaskor och annat större avfall samlade man i somras in 400 sopsäckar småskräp. « Fem tips för renare hav Anmäl dig till exempel till Kusträddardagen eller Strandstädarna och hjälp till att städa en strand nära dig. Verka för en god avfallshantering 2 inom din båtklubb. Rapportera allt skräp du hittar till 3 kommunen. Undvik mikroskräp genom att boj4 kotta miljöfarliga bottenfärger och gamla båtmotorer med dålig förbränning. Undvik skönhetsprodukter med 5 tillsatta mikroplaster (som polyeten (PE) och andra ingredienser som börjar på »poly«). 1 Joakim Odelbergs dokumentärfilm »Spöken i Östersjön« visar hur fiskenät som hamnat i havet fortsätter att fiska under vatten. Joakim Odelberg räknar med att 48 000 ton fisk har dött genom spökfiske i Östersjön de senaste 20 åren. Kampen mot Östersjöns spöken FÖRRA ÅRET TOG Språkrå- det upp ordet »spökgarn« i sin nyordslista, nät som tappas av fiskare i havet och som fortsätter att fiska under vatten. Dykaren och dokumentärfilmaren Joakim Odelberg är en av personerna som starkt bidragit till att sätta problemet på agendan. Han räknar med att 48 000 ton fisk har dött genom spökfiske i Östersjön de senaste 20 åren, något han tar upp i sin film »Spöken i Östersjön«. Förra året tog han själv initiativet till att bärga fiskegarn från en sjunken fiskebåt utanför Smygehuks kust. Med stöd från Trelleborgs kommun, Havs- och vattenmyndigheten och stiftelsen BalticSea2020 plockades drygt 20 kilometer nät upp. – Jag tror att alla män niskor som har lite driv kan göra en sådan här sak. Det skulle kunna hända massor, säger Joakim. Han jobbar på en uppföljare till filmen. Den ska bidra till att sprida kunskap om spökgarnens inverkan på den marina miljön och mer specifikt visa hur de påverkar torsk, tumlare, sjöfågel och säl. « BONUSMATERIAL Se Joakim Odelbergs film »Spöken i Öster sjön« på sjoraddning. se/trossen. TROSS E N 2 2 0 1 4 31 Ansvaret för att städa upp längs kusten ligger i dag helt och hållet på kommunerna, som en paragraf i lagstiftningen om gaturenhållning och skyltning. 32 T RO SS E N 2 2 0 1 4 TROSS E N 2 2 0 1 4 33 matsförpackningar, plastbestick och godispapper. På Håll Sverige Rent befinner man sig mitt uppe i förberedelserna för årets Kusträddardag den 10 maj. Dagen är en manifestation mot kustnedskräpningen. Förra året samlade 1 500 frivilliga in 11 ton skräp utmed kuststräckan Simrishamn till Strömstad. Jessica Ångström hoppas på en lika god uppslutning i år. – Vi tror att vi tillsammans kan göra en skillnad, dels genom att städa men också genom att lyfta frågan för att ändra attityder. Vi lever tyvärr i ett slit- och slängsamhälle och har väldigt mycket engångsförpackningar i omlopp som vi tar med oss ut i naturen, säger hon. PLOCKAT Bakterier som äter plast I NORDATLANTEN har amerikanska forskare upp- täckt nya mikroorganismer som livnär sig på plast. Organismerna hittades på plastbitar i gropar med samma form som de själva, vilket tyder på att de påskyndat nedbrytningsprocessen. Nu hoppas man att upptäckten ska bidra till kunskap om en snabbare nedbrytning av plast. Materialforskare ska samtidigt kunna använda rönen för att ta fram biologiskt nedbrytbara polymerer med mindre marin påverkan. « Världens plastproduktion (ton/år) 1950: 1,5 miljoner 2008: 245 miljoner 2050: 725 miljoner Merparten av skräpet i havet består av plast som kan stanna där i hundratals år. Det gör plasten i haven till en av våra viktigaste glo bala miljöfrågor. Källa: »Green Paper on a European Strategy on Plastic Waste in the Environment« Stopp för påssjukan MAN RÄKNAR MED att det säljs upp till 1 000 miljarder plastpåsar varje år i världen. Nu väljer många kustnära länder och städer att förbjuda dem, bland annat ett flertal afrikanska länder. 2012 var San Francisco första amerikanska stad med att förbjuda plastpåsar i handeln och en rad städer har följt efter, nu senast Los Angeles. Även EU har lagt fram ett förFlera kustnära städer och länder förbjuder slag som går ut på att plastpåsar. minska européernas användning av engångsplastpåsar med 80 procent. « 34 T RO SS E N 2 2 0 1 4 Tim Ekstam paddlar och samlar skräp. HALLÅ DÄR ... … Tim Ekstam som paddlade Sverige runt och samlade skräp förra året. Hur föddes idén att samla skräp i havskajak hela vägen från Svinesund till Haparanda? – Jag om min flickvän Ulrika hade drömt om att göra den här resan och vara ute och paddla i tre månader, men vi ville att det skulle vara något större och inte bara något vi gör för oss själva. När jag började träningspaddla kontinuerligt inför expeditionen fick jag upp ögonen för allt skräp. Ett år innan vi gav oss iväg startade jag därför »Paddla för Livet« som handlar om att kombinera ett intresse med en miljöinsats när man är ute i naturen. Hur mycket skräp samlade ni in? – 186 kg varav i princip allt var plast. Var hittade ni mest skräp? – I Bohuslän och i Stockholm. Vad gjorde ni med säckarna? – Jag kontaktade alla Sveriges 77 kustkommuner och gjorde upp med dem om hur skräpet skulle hanteras. Hälften lämnade vi på öar lätta för kommunerna att komma åt. Resten tog vi med oss in till gästhamnar. I några fall mejlade vi säckarnas koordinater till kommunerna. Har ni gjort flera expeditioner av det här slaget? – I november 2012 hade vi en expedition som vi kallade »Vit November«, där vi plockade 700 kilo skräp i Bohuslän på två veckor. I juni i år sjösätter vi en expedition där vi ska paddla längs hela Norges kust och plocka skräp, från ryska gränsen till Strömstad. FAKTUM ÄR ATT hela 80 procent av skräpet längs våra kuster kommer från land. Forskaren Fredrik Norén på Svenska Miljöinstitutet är medlem i Sjöräddningssällskapet och van vid att vara ute på havet. I somras undersökte han var skräpet i vattnet i Lysekils gästhamn kommer ifrån. – Så gott som allt skräp vi hittade hade blåst ner i vattnet från gator och överfulla pappers- Fredrik Norén. korgar. Fimpar, snus och annat skräp sköljs helt enkelt vidare med dagvattnet. Det är den individuella nedskräpningen som vi ser i havet, säger han. Men inte bara det synliga skräpet är ett pro- blem. Haven brottas även med det mikroskopiska skräpet som tas upp i havets näringskedja av fiskar, musslor och andra djur som misstar partiklarna för plankton. Privathushållen är en viktig källa till mikroskräp i havet eftersom plastpartiklar i kosmetika, hushållsprodukter och kläder inte fångas upp av reningsverken. – Förekomsten av mikroplast har ökat i samma utsträckning som världsproduktionen av plast. Annat mikroskräp vi stöter på är fibrer från textilier, förbränningspartiklar från bil- och båtmotorer och partiklar som vi misstänker kommer från giftig båtbottenfärg, berättar Fredrik Norén. För att förhindra nedskräpningen av havet pekar han på vikten av något så enkelt som att kommunerna placerar ut tillräckligt med papperskorgar som töms regelbundet. Men också att medborgaren i gemen måste ta sitt ansvar att inte skräpa ner. – Ta exempelvis fimparna. Det är det vanligaste skräpet på våra gator och torg. Filtret i en fimp består av plastfibrer som fångar upp tungmetallerna i cigarettröken. Dessa plastfibrer hittar vi Ulrika Marklund. ute i havet eftersom folk kastar fimpar på marken som sedan förs ut till havet med dagvattnet när det regnar. Ulrika Marklund är miljöstrateg på Orust kommun och projektledare för projektet Ren kust i Bohuslän som elva kustkommuner startade 2012. Också »Plastfibrer från fimpar hittar vi ute i havet eftersom folk kastar fimpar på marken som sedan förs ut till havet med dagvattnet när det regnar.« « TROSS E N 2 2 0 1 4 35 Den jutska strömmen transporterar avfall från hela Nordsjön till Bohuskusten. 8 000 kubikmeter skräp flyter i land varje år. Mellan 70 och 90 procent kommer från källor utanför Sverige. 36 T RO SS E N 2 2 0 1 4 TROSS E N 2 2 0 1 4 37 PLOCKAT Slutspolat på Sveriges vatten 2015 INFÖRS ETT förbud mot att »Ett skräpfritt samhälle och en skräpfri natur är grunden för en hållbar utveckling överhuvudtaget.« hon vädjar till fler privatpersoner att engagera sig. Ansvaret för att städa upp längs kusten ligger i dag helt och hållet på kommunerna, som en paragraf i lagstiftningen om gaturenhållning och skyltning. – Det är en lag som härrör från 1970-talet då nedskräpningen inte var ett så stort problem som i dag. Egentligen skulle det kosta en dryg miljon per kommun om året att städa stränderna i Bohuslän, men vi har bara råd att lägga i snitt 350 000 kronor, säger hon. Plastpåsar, patronhylsor, matförpackningar, flaskor, tops, ballonger och engångsgrillar. Listan kan göras lång över skräpet i Bohusläns vikar. – Det leder till ekonomiska och sociala skador när stränderna är oattraktiva och smutsiga, men har inte minst stora miljöeffekter, säger Ulrika Marklund och berättar om bönder som inte vågar släppa ut sina djur på bete på strandängarna av rädsla för att de ska få i sig plast. Problemet börjar nu få alltmer uppmärksamhet på politisk nivå. EU har satt upp målet om en god marin miljö fram till 2020. Ren kust i Bohuslän har dessutom under hösten inlett en dialog med miljödepartementet när det gäller en samfinansiering av kuststädningen i Bohuslän. 38 T RO SS E N 2 2 0 1 4 – För mig är det allra viktigaste att alla tänker på att inte kasta någonting i sjön. Tänk på att det inte försvinner. Det du har tagit med dit ut får du faktiskt ta med dig hem också, säger Ulrika Marklund. PÅ RS RÖRÖ plockar man då och då med sig större skräp under turerna i skärgården, förutsatt att man inte är ute på larm. Sedan 2011 samarbetar Returpack och Sjöräddningssällskapet med miljösatsningen »Panta mera – rädda flera«, där de frivilliga sjöräddarna hjälper till med pantinsamling i sin närhet. Målet är att samarbetet ska ge en renare miljö längs kusterna och samtidigt pengar till Sjöräddningssällskapets verksamhet. RS Rörö var pantjägare nummer ett förra året och samlade in över 134 000 kronor bara på att panta burkar. – Det känns jättekul att vi har samlat in så mycket, men jag hoppas att fler inser hur viktigt det är att inte skräpa ner i naturen, säger Anders Wernbo. Jessica Ångström håller med. – Ett skräpfritt samhälle och en skräpfri natur är grunden för en hållbar utveckling överhuvudtaget. Om vi inte kan hålla rent efter oss är det svårt att ta tag i de andra miljöfrågorna. « släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom de som är K-märkta. Hela Sveriges sjöterritorium omfattas. I dag finns det totalt 880 000 fritidsbåtar i Sverige, varav 108 000 är utrustade med toalett. Deras fosforutsläpp uppskattas tillsammans ligga på 3,7 ton om året, i huvudsak under en kort period på sommaren. « Gamla fiskegarn blir el INOM RAMEN FÖR programmet »Nättill-energi« plockar Hawaiis fiskare och privatpersoner upp gamla fiskenät från havet och stränderna. Garnen skärs i småbitar av ett lokalt stålföretag och skickas till ett värmeverk i Honolulu, där det omvandlas till energi. Hittills har mer än 700 ton marint avfall samlats in. Smögen- och Kungshamnsfiskarna har ett liknande projekt i Sverige. « 19-årige Boyan Slats uppfinning är en farkost som ska kunna rensa stora mängder plastskräp till havs. Ny uppfinning ska storstäda världshaven DEN HOLLÄNDSK A 19-åringen Boyan Slat ligger bakom idén till The Ocean Cleanup Array, en farkost som ska fånga in plastskräp till havs genom ett nätverk av flytande bommar och plattformar. Plasten samlas i behållare som sedan kan transporteras till land för återvinning. Sammanlagt siktar man på att kunna befria värdshaven från 7 250 000 ton flytande plastavfall. Skräpet längs Östersjön « Vill du veta mer? Plast 55% Gummi 1% Annat 2% Organiskt skräp 2% Tyg 3% Trä 4% Skumplast 7% Papper och kartong 8% Källa: Håll Sverige Rent, skräpmätning 2011–2013 Glas och keramik 10% Metall 8% För dig som vill engagera dig och/eller veta mer: Håll Sverige Rent www.hsr.se/ kustraddardagarna Jessica Ångström [email protected] 070-313 63 76 Strandstädarna www.strandstadarna.se Stefan van der Heiden [email protected] 0706-47 51 42 Paddla för Livet www.paddlaforlivet.com Tim Ekstam [email protected] 076-842 92 45 TROSS E N 2 2 0 1 4 39