Skräpet tar över - Sjöräddningssällskapet

En kubikmeter sopor i timmen sköljer upp
på Sveriges västkust varje dag, året om. Det
mesta är plast och annat avfall som inte
förmultnar och försvinner. Så hur ser vi till att
kusten inte förvandlas till en soptipp?
Text LINDA KARLSSON ELDH Foto HÅKAN LUDWIGSON & COLOURBOX
SKRÄPET
TAR ÖVER
Bohuskusten räknas som en
av de platser i Europa som
är hårdast drabbat av marin
nedskräpning.
28
T RO SS E N 2 2 0 1 4
TROSS E N 2 2 0 1 4
29
PLOCKAT
F OTO : J OA K I M O D E L B E R G
Skräpjägare
på deltid
PÅ GALAPAGOSÖARNA såg Bohusbon Ste-
»Mer än en miljon fåglar och 100 000
däggdjur dör varje år efter att ha fastnat i eller
ätit plast som de hittat i havet.«
A
NDERS WERNBO ÄR frivil-
lig sjöräddare på RS Rörö.
Han minns strandskräpet
från uppväxten i Bohuslän på 1980-talet. Då var
det mycket gamla skor och
mjölkkartonger från Danmark som stack upp ur tången. I dag är det plasten
som dominerar.
– På en övningskörning med en sjöräddningsenhet i höstas varnade båtmotorn plötsligt för
överhettning. Vi vände till kaj för att rensa kylvattenintaget och då var det en
plastpåse som flöt upp till ytan.
Vi fick i gång båten. Det var tur,
för fem minuter senare fick vi ett
blåljuslarm, berättar han.
Enligt Havs- och vattenmyndigheten dumpas varje år 6,4 miljoner ton skräp i världshaven. Anders Wernbo.
70 procent beräknas sjunka till
havsbotten, 15 procent flyter runt i vattnet och
lika mycket spolas i land. Mer än en miljon fåglar
och 100 000 däggdjur dör varje år efter att ha
fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet. 95
30
T RO SS E N 2 2 0 1 4
procent av alla stormfåglar i Nordsjöområdet har
plast i magen.
Bohuskusten räknas som en av de platser i
Europa som är hårdast drabbat av denna marina
nedskräpning. Det beror på den jutska strömmen,
som transporterar hit avfall från hela Nordsjön.
8 000 kubikmeter skräp flyter i land varje år.
Mellan 70 och 90 procent kommer från källor
utanför Sverige.
VI VÄNDER OSS till organisationen Håll Sverige
Rent för att ta reda vad det är som ligger och skräpar på Sveriges kust.
– I våra mätningar består alltid
minst 55 procent av strandskräpet av plast. I andra länder kan det
vara upp emot 80 procent, säger
Jessica Ångström, ansvarig för
verksamhetsområdet Skräpfria
Jessica Ångström.
Hav, och fortsätter:
– Västkusten är speciell med
allt det skräp som spolas upp längs med kusten
från havet. Vid Östersjön däremot har vi främst
att göra med picknickskräp från kustens besökare.
Det är mycket plastkorkar, plastpåsar, snabb-
fan van der Heiden hur ett fattigt land som
Ecuador lyckas hålla sina stränder helt rena
från avfall. Det inspirerade honom och hans
sambo att starta föreningen Strandstädarna år
2011. I dag har föreningen 300 medlemmar.
Man sponsras i huvudsak
av lokala företag.
– Vi skulle behöva fler
Stefan van der
sponsorer
och åtminsHeiden.
tone 1 000 aktiva för
att ge Bohuslän sin förtjänta status som
en av de vackraste och renaste kusterna i
världen, säger den 58-årige tandläkaren
som i dag gått ner till deltid för att kunna
ägna tid åt skräpet.
I snitt lägger han 15 timmar i veckan
på att besöka företag och kommuner samt
informera näringslivet om hur de kan bli
aktiva. Förutom dunkar, plasttunnor och
fiskelådor i plast, gasolflaskor och annat
större avfall samlade man i somras in 400
sopsäckar småskräp. «
Fem tips för renare hav
Anmäl dig till exempel till Kusträddardagen eller Strandstädarna och
hjälp till att städa en strand nära dig.
Verka för en god avfallshantering
2 inom din båtklubb.
Rapportera allt skräp du hittar till
3 kommunen.
Undvik mikroskräp genom att boj4 kotta miljöfarliga bottenfärger och
gamla båtmotorer med dålig förbränning.
Undvik skönhetsprodukter med
5 tillsatta mikroplaster (som polyeten (PE) och andra ingredienser som
börjar på »poly«).
1
Joakim Odelbergs dokumentärfilm »Spöken i Östersjön« visar hur
fiskenät som hamnat i havet fortsätter att fiska under vatten. Joakim Odelberg räknar med att 48 000 ton fisk har dött genom spökfiske i Östersjön de senaste 20 åren.
Kampen mot
Östersjöns spöken
FÖRRA ÅRET TOG Språkrå-
det upp ordet »spökgarn«
i sin nyordslista, nät som
tappas av fiskare i havet
och som fortsätter att fiska
under vatten. Dykaren och
dokumentärfilmaren Joakim
Odelberg är en av personerna som starkt bidragit
till att sätta problemet på
agendan. Han räknar med
att 48 000 ton fisk har dött
genom spökfiske i Östersjön
de senaste 20 åren, något
han tar upp i sin film »Spöken i Östersjön«.
Förra året tog han själv
initiativet till att bärga
fiskegarn från en sjunken
fiskebåt utanför Smygehuks kust. Med stöd från
Trelleborgs kommun, Havs-
och vattenmyndigheten och
stiftelsen BalticSea2020
plockades drygt 20 kilometer nät upp.
– Jag tror att alla män­
niskor som har lite driv kan
göra en sådan här sak. Det
skulle kunna hända massor,
säger Joakim.
Han jobbar på en uppföljare till filmen. Den ska
bidra till att sprida kunskap
om spökgarnens inverkan
på den marina miljön och
mer specifikt visa hur de
påverkar torsk, tumlare,
sjöfågel och säl. «
BONUSMATERIAL
Se Joakim Odelbergs
film »Spöken i Öster­
sjön« på sjoraddning.
se/trossen.
TROSS E N 2 2 0 1 4
31
Ansvaret för att städa upp
längs kusten ligger i dag helt
och hållet på kommunerna,
som en paragraf i lagstiftningen om gaturenhållning
och skyltning.
32
T RO SS E N 2 2 0 1 4
TROSS E N 2 2 0 1 4
33
matsförpackningar, plastbestick och godispapper.
På Håll Sverige Rent befinner man sig mitt uppe
i förberedelserna för årets Kusträddardag den
10 maj. Dagen är en manifestation mot kustnedskräpningen. Förra året samlade 1 500 frivilliga
in 11 ton skräp utmed kuststräckan Simrishamn
till Strömstad. Jessica Ångström hoppas på en
lika god uppslutning i år.
– Vi tror att vi tillsammans kan göra en skillnad,
dels genom att städa men också genom att lyfta
frågan för att ändra attityder. Vi lever tyvärr i ett
slit- och slängsamhälle och har väldigt mycket
engångsförpackningar i omlopp som vi tar med
oss ut i naturen, säger hon.
PLOCKAT
Bakterier som äter plast
I NORDATLANTEN har amerikanska forskare upp-
täckt nya mikroorganismer som livnär sig på plast.
Organismerna hittades på plastbitar i gropar med
samma form som de själva, vilket tyder på att de
påskyndat nedbrytningsprocessen. Nu hoppas
man att upptäckten ska bidra till kunskap om en
snabbare nedbrytning av plast. Materialforskare
ska samtidigt kunna använda rönen för att ta fram
biologiskt nedbrytbara polymerer med mindre
marin påverkan. «
Världens plastproduktion
(ton/år)
1950: 1,5 miljoner
2008: 245 miljoner
2050: 725 miljoner
Merparten av skräpet i havet består av plast
som kan stanna där i hundratals år. Det gör
plasten i haven till en av våra viktigaste glo­
bala miljöfrågor.
Källa: »Green Paper on a European Strategy on
Plastic Waste in the Environment«
Stopp för påssjukan
MAN RÄKNAR MED att det säljs upp till 1 000
miljarder plastpåsar varje år i världen. Nu väljer
många kustnära länder och städer att
förbjuda dem, bland annat ett flertal
afrikanska länder. 2012 var San
Francisco första amerikanska
stad med att förbjuda plastpåsar i handeln och en rad
städer har följt efter, nu
senast Los Angeles. Även
EU har lagt fram ett förFlera kustnära städer
och länder förbjuder
slag som går ut på att
plastpåsar.
minska européernas
användning av engångsplastpåsar
med 80 procent. «
34
T RO SS E N 2 2 0 1 4
Tim Ekstam paddlar och samlar skräp.
HALLÅ DÄR ...
… Tim Ekstam som paddlade Sverige
runt och samlade skräp förra året.
Hur föddes idén att samla skräp i havskajak hela
vägen från Svinesund till Haparanda?
– Jag om min flickvän Ulrika hade drömt om att
göra den här resan och vara ute och paddla i tre
månader, men vi ville att det skulle vara något större
och inte bara något vi gör för oss själva. När jag började träningspaddla kontinuerligt inför expeditionen
fick jag upp ögonen för allt skräp. Ett år innan vi
gav oss iväg startade jag därför »Paddla för Livet«
som handlar om att kombinera ett intresse med en
miljöinsats när man är ute i naturen.
Hur mycket skräp samlade ni in?
– 186 kg varav i princip allt var plast.
Var hittade ni mest skräp?
– I Bohuslän och i Stockholm.
Vad gjorde ni med säckarna?
– Jag kontaktade alla Sveriges 77 kustkommuner och gjorde upp med dem om hur skräpet
skulle hanteras. Hälften lämnade vi på öar lätta för
kommunerna att komma åt. Resten tog vi med oss
in till gästhamnar. I några fall mejlade vi säckarnas
koordinater till kommunerna.
Har ni gjort flera expeditioner av det här slaget?
– I november 2012 hade vi en expedition som
vi kallade »Vit November«, där vi plockade 700
kilo skräp i Bohuslän på två veckor. I juni i år sjösätter vi en expedition där vi ska paddla längs hela
Norges kust och plocka skräp, från ryska gränsen
till Strömstad. FAKTUM ÄR ATT hela 80 procent av skräpet längs
våra kuster kommer från land. Forskaren Fredrik
Norén på Svenska Miljöinstitutet är medlem i
Sjöräddningssällskapet och van
vid att vara ute på havet.
I somras undersökte han var
skräpet i vattnet i Lysekils gästhamn kommer ifrån.
– Så gott som allt skräp vi
hittade hade blåst ner i vattnet
från gator och överfulla pappers- Fredrik Norén.
korgar. Fimpar, snus och annat
skräp sköljs helt enkelt vidare med dagvattnet.
Det är den individuella nedskräpningen som vi
ser i havet, säger han.
Men inte bara det synliga skräpet är ett pro-
blem. Haven brottas även med det mikroskopiska
skräpet som tas upp i havets näringskedja av fiskar,
musslor och andra djur som misstar partiklarna
för plankton. Privathushållen är en viktig källa
till mikroskräp i havet eftersom plastpartiklar
i kosmetika, hushållsprodukter och kläder inte
fångas upp av reningsverken.
– Förekomsten av mikroplast har ökat i samma
utsträckning som världsproduktionen av plast. Annat mikroskräp vi stöter på är fibrer från textilier,
förbränningspartiklar från bil- och båtmotorer och
partiklar som vi misstänker kommer från giftig
båtbottenfärg, berättar Fredrik Norén.
För att förhindra nedskräpningen av havet
pekar han på vikten av något så enkelt som att
kommunerna placerar ut tillräckligt med papperskorgar som töms regelbundet. Men också
att medborgaren i gemen måste ta sitt ansvar att
inte skräpa ner.
– Ta exempelvis fimparna. Det
är det vanligaste skräpet på våra
gator och torg. Filtret i en fimp
består av plastfibrer som fångar
upp tungmetallerna i cigarettröken. Dessa plastfibrer hittar vi
Ulrika Marklund.
ute i havet eftersom folk kastar
fimpar på marken som sedan
förs ut till havet med dagvattnet när det regnar.
Ulrika Marklund är miljöstrateg på Orust kommun och projektledare för projektet Ren kust i Bohuslän som elva kustkommuner startade 2012. Också
»Plastfibrer från fimpar hittar vi ute i havet
eftersom folk kastar fimpar på marken som sedan
förs ut till havet med dagvattnet när det regnar.«
«
TROSS E N 2 2 0 1 4
35
Den jutska strömmen transporterar avfall från hela
Nordsjön till Bohuskusten.
8 000 kubikmeter skräp
flyter i land varje år. Mellan
70 och 90 procent kommer
från källor utanför Sverige.
36
T RO SS E N 2 2 0 1 4
TROSS E N 2 2 0 1 4
37
PLOCKAT
Slutspolat
på Sveriges vatten
2015 INFÖRS ETT förbud mot att
»Ett skräpfritt samhälle och en skräpfri
natur är grunden för en hållbar utveckling
överhuvudtaget.«
hon vädjar till fler privatpersoner att engagera sig.
Ansvaret för att städa upp längs kusten ligger i dag
helt och hållet på kommunerna, som en paragraf i
lagstiftningen om gaturenhållning och skyltning.
– Det är en lag som härrör från 1970-talet då
nedskräpningen inte var ett så stort problem som
i dag. Egentligen skulle det kosta en dryg miljon
per kommun om året att städa stränderna i Bohuslän, men vi har bara råd att lägga i snitt 350 000
kronor, säger hon.
Plastpåsar, patronhylsor, matförpackningar,
flaskor, tops, ballonger och engångsgrillar. Listan
kan göras lång över skräpet i Bohusläns vikar.
– Det leder till ekonomiska och sociala skador
när stränderna är oattraktiva och smutsiga, men
har inte minst stora miljöeffekter, säger Ulrika
Marklund och berättar om bönder som inte vågar
släppa ut sina djur på bete på strandängarna av
rädsla för att de ska få i sig plast.
Problemet börjar nu få alltmer uppmärksamhet
på politisk nivå. EU har satt upp målet om en god
marin miljö fram till 2020. Ren kust i Bohuslän
har dessutom under hösten inlett en dialog med
miljödepartementet när det gäller en samfinansiering av kuststädningen i Bohuslän.
38
T RO SS E N 2 2 0 1 4
– För mig är det allra viktigaste att alla tänker på
att inte kasta någonting i sjön. Tänk på att det inte
försvinner. Det du har tagit med dit ut får du faktiskt ta med dig hem också, säger Ulrika Marklund.
PÅ RS RÖRÖ plockar man då och då med sig större
skräp under turerna i skärgården, förutsatt att
man inte är ute på larm. Sedan 2011 samarbetar
Returpack och Sjöräddningssällskapet med miljösatsningen »Panta mera – rädda flera«, där de
frivilliga sjöräddarna hjälper till med pantinsamling i sin närhet. Målet är att samarbetet ska ge en
renare miljö längs kusterna och samtidigt pengar
till Sjöräddningssällskapets verksamhet. RS Rörö
var pantjägare nummer ett förra året och samlade
in över 134 000 kronor bara på att panta burkar.
– Det känns jättekul att vi har samlat in så
mycket, men jag hoppas att fler inser hur viktigt
det är att inte skräpa ner i naturen, säger Anders
Wernbo.
Jessica Ångström håller med.
– Ett skräpfritt samhälle och en skräpfri natur är
grunden för en hållbar utveckling överhuvudtaget.
Om vi inte kan hålla rent efter oss är det svårt att
ta tag i de andra miljöfrågorna.
«
släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar
i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom
de som är K-märkta. Hela Sveriges
sjöterritorium omfattas.
I dag finns det totalt 880 000 fritidsbåtar i Sverige, varav 108 000 är
utrustade med toalett. Deras fosforutsläpp uppskattas tillsammans ligga
på 3,7 ton om året, i huvudsak under
en kort period på sommaren. «
Gamla fiskegarn blir el
INOM RAMEN FÖR programmet »Nättill-energi« plockar Hawaiis fiskare och
privatpersoner upp gamla fiskenät
från havet och stränderna. Garnen
skärs i småbitar av ett lokalt stålföretag och skickas till ett värmeverk
i Honolulu, där det omvandlas till
energi. Hittills har mer än 700 ton
marint avfall samlats in. Smögen- och
Kungshamnsfiskarna har ett liknande
projekt i Sverige. «
19-årige Boyan Slats uppfinning är en farkost som ska kunna rensa stora
mängder plastskräp till havs.
Ny uppfinning ska
storstäda världshaven
DEN HOLLÄNDSK A 19-åringen Boyan Slat ligger bakom idén
till The Ocean Cleanup Array, en farkost som ska fånga in
plastskräp till havs genom ett nätverk av flytande bommar
och plattformar. Plasten samlas i behållare som sedan kan
transporteras till land för återvinning. Sammanlagt siktar man
på att kunna befria värdshaven från 7 250 000 ton flytande
plastavfall. Skräpet längs
Östersjön
«
Vill du veta mer?
Plast 55%
Gummi 1%
Annat 2%
Organiskt skräp 2%
Tyg 3%
Trä 4%
Skumplast 7%
Papper och
kartong 8%
Källa: Håll Sverige Rent, skräpmätning 2011–2013
Glas och
keramik 10%
Metall 8%
För dig som vill engagera
dig och/eller veta mer:
Håll Sverige Rent
www.hsr.se/
kustraddardagarna
Jessica Ångström
[email protected]
070-313 63 76
Strandstädarna
www.strandstadarna.se
Stefan van der Heiden
[email protected]
0706-47 51 42
Paddla för Livet
www.paddlaforlivet.com
Tim Ekstam
[email protected]
076-842 92 45
TROSS E N 2 2 0 1 4
39