här - SLU
Aktuellt Nya långliggande försök på Lönstorp Försöksstationen Lönstorp utgör tillsammans med åtta andra fältforskningsstationer SITES, Swedish Infrastucture for Ecosystem Science. SITES har bildats på initiativ av Vetenskapsrådet, som också är finansiär tillsammans med huvudmännen för de olika stationerna. Denna nationella infrastruktur bildades efter en utredning 2012, som visade att det stora antalet forskningsstationer hade stor potential att sammankopplas i en nationell forskningsresurs. VETELIKNANDE GRÄS Genom att söka pengar från Vetenskapsrådet finns det bland annat möjlighet att inom SITES anlägga nya långliggande fältförsök. För tillfället odlas utsäde av ett nytt perennt gräs som liknar vete men som har ungefär halva dess tusenkornvikt. Det latinska namnet är Thinopyrum intermedium och sortnamnet är Kernza från Land Institute. Grödan ska kunna gå att odla i upp till femtio år utan att jorden ska behöva bearbetas. Detta bidrar positivt till bland annat mindre körningar, minskad markpackning och att marklivet lämnas orört. Linda–Maria Mårtensson, stationsföreståndare på SITES Lönstorps forskningsstation berättar: ”Det veteliknande gräset ska ingå i ett försök med fyra olika jordbruksekosystem; ett konventionellt, ett som motsvarar KRAV-certifiering, ett med optimal diversitet och ett med den perenna grödan själv och med baljväxter”, säger hon. ”Gräset har hittills visat ganska ojämn avkastning och det finns olika åsikter angående huruvida det går att baka med eller ej.” SAMODLING På Lönstorp genomförs idag också två olika försök med samodling. EU-projektet LEGATO, Legumes for the Agriculture of Tomorrow, fokuserar på baljväxter som proteingröda och har försök med samodling mellan till exempel ärter och korn. Målet är att komma fram till ett system med låga insatser och en högre totalskörd än om grödorna odlats var för sig. ”En samodlad gröda med baljväxter och spannmål har ett högt kväveutnyttjande eftersom baljväxten fixerar kväve själv och spannmålet tar hand om markkvävet. Grödan har också en bra marktäckning vilket bidrar till ett ogräshämmande system som också sänker trycket från skadegörare”, berättar Georg Carlsson som jobbar med LEGATO. Han är även projektledare för ett SLU-projekt, även det med ett musikklingande namn; FIOL, Focus on Intercropping in Organic Legumes. ”Linser är ett exempel på gröda som med fördel kan samodlas med något, eftersom linserna är konkurrenssvaga mot ogräs”, säger Georg Carlsson. ”Vanligast är samodling med havre.” ALLELOPATI Sist på fältvandringen förevisades ett ekologiskt fältförsök som undersöker allelopati, det vill säga växternas förmåga att hindra Är det veteliknande gräset svaret på framtidens växtodling? ”Utmaningen blir att förädla vetegräset så att det når upp till dagens veteskördar”, säger Linda-Maria Mårtensson andra levande organismer, såsom att hävda sig gentemot ogräs. ”Snabb tillväxt är viktigt, speciellt i ekoodling där man inte har några kemiska medel att ta till. Därför har vi tittat på hur växtens eget försvarssystem ser ut och testat olika sorter med olika egenskaper. Det är även enkelt att se på labb hur det fungerar genom att odla vete och rajgräs på agar. Det som undersöks är hur mycket vetet hindrar rajgräsets rötter från att utvecklas. I fältförsöket har det visat sig att det är den allelopatiska aktiviteten som förklarar skillnaderna i ogräsförekomst och inte strålängden”, säger Nils-Ove Bertholdsson som är ansvarig för försöken på SLU Alnarp. ELIN LAXMAR ”Det är viktigt att inte förlita sig på kem eftersom antalet tillgängliga herbicier minskar”, menar Anders TS Nilsson, SLU, här veteförsöket på Lönstorp. 8 LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2015
© Copyright 2024