Aktuellt
Nya långliggande
försök på Lönstorp
Försöksstationen Lönstorp
utgör tillsammans med åtta
andra fältforskningsstationer
SITES, Swedish Infrastucture
for Ecosystem Science. SITES
har bildats på initiativ av
Vetenskapsrådet, som också
är finansiär tillsammans med
huvudmännen för de olika
stationerna. Denna nationella
infrastruktur bildades efter en
utredning 2012, som visade att
det stora antalet forskningsstationer hade stor potential att
sammankopplas i en nationell
forskningsresurs.
VETELIKNANDE GRÄS
Genom att söka pengar från
Vetenskapsrådet finns det bland
annat möjlighet att inom SITES
anlägga nya långliggande fältförsök. För tillfället odlas utsäde av
ett nytt perennt gräs som liknar
vete men som har ungefär halva
dess tusenkornvikt. Det latinska
namnet är Thinopyrum intermedium och sortnamnet är Kernza
från Land Institute. Grödan
ska kunna gå att odla i upp till
femtio år utan att jorden ska
behöva bearbetas. Detta bidrar
positivt till bland annat mindre
körningar, minskad markpackning och att marklivet lämnas
orört. Linda–Maria Mårtensson,
stationsföreståndare på SITES
Lönstorps forskningsstation
berättar:
”Det veteliknande gräset
ska ingå i ett försök med fyra
olika jordbruksekosystem; ett
konventionellt, ett som motsvarar KRAV-certifiering, ett
med optimal diversitet och ett
med den perenna grödan själv
och med baljväxter”, säger hon.
”Gräset har hittills visat ganska
ojämn avkastning och det finns
olika åsikter angående huruvida
det går att baka med eller ej.”
SAMODLING
På Lönstorp genomförs idag
också två olika försök med samodling. EU-projektet LEGATO,
Legumes for the Agriculture
of Tomorrow, fokuserar på
baljväxter som proteingröda
och har försök med samodling
mellan till exempel ärter och
korn. Målet är att komma fram
till ett system med låga insatser
och en högre totalskörd än om
grödorna odlats var för sig.
”En samodlad gröda med
baljväxter och spannmål har ett
högt kväveutnyttjande eftersom
baljväxten fixerar kväve själv och
spannmålet tar hand om markkvävet. Grödan har också en bra
marktäckning vilket bidrar till
ett ogräshämmande system som
också sänker trycket från skadegörare”, berättar Georg Carlsson
som jobbar med LEGATO. Han
är även projektledare för ett
SLU-projekt, även det med ett
musikklingande namn; FIOL,
Focus on Intercropping in
Organic Legumes.
”Linser är ett exempel på gröda
som med fördel kan samodlas
med något, eftersom linserna
är konkurrenssvaga mot ogräs”,
säger Georg Carlsson. ”Vanligast
är samodling med havre.”
ALLELOPATI
Sist på fältvandringen förevisades
ett ekologiskt fältförsök som
undersöker allelopati, det vill
säga växternas förmåga att hindra
Är det veteliknande gräset svaret på
framtidens växtodling? ”Utmaningen
blir att förädla vetegräset så att det
når upp till dagens veteskördar”, säger
Linda-Maria Mårtensson
andra levande organismer, såsom
att hävda sig gentemot ogräs.
”Snabb tillväxt är viktigt,
speciellt i ekoodling där man
inte har några kemiska medel
att ta till. Därför har vi tittat på
hur växtens eget försvarssystem
ser ut och testat olika sorter
med olika egenskaper. Det är
även enkelt att se på labb hur
det fungerar genom att odla vete
och rajgräs på agar. Det som
undersöks är hur mycket vetet
hindrar rajgräsets rötter från att
utvecklas. I fältförsöket har det
visat sig att det är den allelopatiska aktiviteten som förklarar
skillnaderna i ogräsförekomst och
inte strålängden”, säger Nils-Ove
Bertholdsson som är ansvarig för
försöken på SLU Alnarp.
ELIN LAXMAR
”Det är viktigt att inte förlita sig på kem eftersom
antalet tillgängliga herbicier minskar”, menar Anders
TS Nilsson, SLU, här veteförsöket på Lönstorp.
8
LANTBRUKETS AFFÄRER nr 8 • 2015