Gubbängsskolans plan mot diskriminering och kränkande
och får lust att lära sig mer Vår vision En skola där alla vill utvecklas och får lust att lära sig mer 1 Vår vision Grunduppgifter Utvärdering Elevernas delaktighet Vårdnadshavarnas delaktighet Personalens delaktighet Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Slutsatser Beskriv hur årets plan ska utvärderas Främjande insatser Mål och uppföljning Kartläggning Kartläggningsmetoder Resultat och analys Förebyggande åtgärder Rutiner för akuta situationer Begrepp Diskrimineringsgrunder Mål Uppföljning Åtgärd Motivera åtgärd Policy Rutiner för att upptäcka Kontaktinformation Rutiner för att utreda och åtgärda Rutiner för uppföljning Rutiner för dokumentation Diskriminering: direkt och indirekt Trakasserier och kränkande behandling Bristande tillgänglighet Sexuella trakasserier Kränkande behandling Repressalier, mobbning Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning Sexuell läggning 3 5 8 15 21 23 26 28 Ålder Bilaga 1 Power point presentation – plan mot diskriminering och kränkande behandling 31 Bilaga 2 Trygghetshjul 2015-16 33 2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skolbarnomsorg och grundskola Ansvariga för planen Rektor Deirdre Cronin Olsson Vår vision Vår vision med likabehandlingsarbetet på Gubbängsskolan är att skapa en trygg och stimulerande skolmiljö i överensstämmelse med fundamentala demokratiska värderingar. Vi strävar efter att möjliggöra för våra elever att utvecklas och nå sin fulla intellektuella, fysiska, emotionella och sociala potential med goda förutsättningar för framtiden. Skolans arbetssätt ger utrymme för individen att utveckla sina styrkor och växa i sin självkänsla. Vår vision är: En skola där alla vill utvecklas och får lust att lära sig mer Planen gäller från 2015-09-01 Planen gäller till 2016-09-01 Läsår 2015/2016 Elevernas delaktighet Vid terminens start har eleverna arbetat med planen utifrån en power point presentation. Skolans elev- och klassråden har kontinuerliga diskussioner utifrån frågor kring trygghet och trivsel. Tanken med detta är att elever och personal tillsammans ska få möjlighet att arbeta med den miljö som råder på skolan. Eleverna deltar i kartläggningar såsom trygghetsenkäter åk 6-9 och Hus- metoden (kartläggning av otrygga platser) och elevrådsrepresentanter deltar i elevhearingar. Kartläggningar följs systematiskt upp i varje klass på klassrådstid enligt trygghetshjulet, utvärderas i arbetslaget och åtgärder beslutas utifrån analys av resultat. Kartläggningar ger underlag till de förebyggande insatser som finns med i planen. 3 Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramöten blir vårdnadshavare informerade om hur skolan arbetar med och tänker kring trygghet och likabehandling. Vårdnadshavare får reda på vad planen innehåller och var de kan hitta den på hemsidan. Vid skolans föräldraråd, 2-3 gånger per läsår, har vårdnadshavare möjlighet att vara delaktiga i utvärdering av och innehållet i planen. Personalens delaktighet Underlaget för likabehandlingsplanen utgörs av den kunskap som finns om verksamhetens utveckling och måluppfyllelse och bygger på de utvärderingar och analyser som görs genom de åtagande som varje arbetslag har tagit fram. Varje medarbetare på skolan tillhör ett arbetslag . Den kunskap som utvärderas och analyseras har sin grund, dels i de kvantitativa undersökningarna, som resultatet i Stockholms brukarundersökning, skolans egna trygghetsenkät , Huset- modellen, dels i upplevelser och bedömningar som framkommer i t.ex. elevhearing, klassråden, elevråden, genom observationer, synpunkter från vårdnadshavare, antikränkningsgruppen, medarbetarsamtal och elevhälsoteamen samt i skolledningens och arbetslagens utvärderingar. Förankring av planen Samtliga medarbetare är involverade i utvärderings- och analysarbetet inför likabehandlingsplanen. Analyser av resultat och upplevelser sker främst i olika grupper, som skolans samverkansgrupp, ledningsgruppen, antikränkningsteamet, i arbetslagen samt i elevråden med representanter från de olika klasserna. Likabehandlingsplanen fastslås i enhetens samverkansgrupp och på arbetslagsträffar. Arbetslagen har tagit fram arbetssätt utifrån skolans övergripande åtaganden i planen. Eleverna har tagit del av en power point presentationen av likabehandlingsplanen och det som kommer fram i klassråden tas upp på elevrådet. Trygghetsfrågor är en stående punkt på arbetslagens och klassrådens dagordning. Det finns ett årshjul för trygghetsarbetet. Planen publiceras även på hemsidan. Från den 15 september finns aktuell Plan mot diskriminering och kränkande behandling på skolans hemsida under fliken Gubbängsskolans styrdokument. 4 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Både planen och åtgärderna har utvärderats i ledningsgrupp, i tvärgrupper bland medarbetare och i arbetslagen samt via enkäter till eleverna. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Eleverna har varit delaktiga via trygghetsenkät, Huset kartläggning samt brukarenkäterna åk f, 2, 5 och 8. Elevråden via elevhearingen, medarbetarna i arbetslagen genom utvärderingarna av årets åtaganden. Antikränkningsteamet AKTA genom utvärderingar av ärenden. Skolledningen och ALLA gruppen har varit med i utvärderingen i samband med att nya åtaganden skulle tas fram. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Brukarenkäten Resultat från brukarenkäten visare att vårdnadshavarnas, i förskoleklass, uppfattning om sina barns trygghet i skolan har ökat sedan föregående år. Lika så vårdnadshavarnas uppfattning om deras barns trivsel och arbetsro. Däremot är vårdnadshavarnas uppfattning om deras barns inflytande är oförändrat sedan föregående år. I årskurs 2 visare brukarenkäten i stort sett samma resultat som föregående år gällande trygghet, trivsel och elevinflytande. Eleverna upplever minskad arbetsro jämfört resultatet från föregående år. Gällande eleverna i årskurs 5 har samtliga siffror ökat i förhållande till föregående års resultat gällande trygghet, trivsel, arbetsro och elevinflytande. I årskurs 8 är resultatet helt annorlunda. De elever som är positiva, jämfört med föregående års brukarenkät, har minskat både när det gäller trygghet, trivsel och elevinflytande. När det gäller arbetsron har de som tycker att det finns en bra arbetsro ökat kraftigt sedan föregående år men det är fortfarande knappt hälften som tycker att de har en bra arbetsro. Huset Huset är en arbetsmetod (HUS- metoden) som vi hämtat från DO.se. Vi har dock anpassat och utvecklat modellen efter vår egen verksamhet. Under året har modellen gått ut i alla klasser från år 1-9 och vi har fått en bra överblick om vilka platser på skolan eleverna känner sig otrygga på. Vi har då kunnat se att merparten av de kränkningar som skett ligger utanför de benämningar som skolan ska arbeta mot, ex rasism, sexuell läggning mm. Vilket gör att vi behöver arbeta för ett allmänt bättre klimat på skolan. Eleverna efterlyser fler vuxna i korridorerna. Efter kartläggningen med hjälp av Huset framkom att toaletterna, omklädningsrummen samt vissa delar av skolgården var de platser som eleverna upplever sig som otrygga. Med hjälp av denna information har vi effektiviserat vår rastvakt system. Varje arbetslag ansvarar själv för att lägga ut rastvakten där behovet är som störst. Som en del i arbetet utvecklas just nu en ny anmälningsblankett. Ett första möta om att skapa elevaktiviteter som främjar kränkningar har även det skett. Till vår grund använder vi skolverkets publikation - Utvärdering av metoder mot mobbning. 5 Utvärdering AKTA ärenden 14/15 Under läsåret har det kommit in 56 ärenden varav 40 av dem gäller elev mot elev. Av dessa 40 ärende gällde 17 högstadieelever, 11 mellanstadieelever och 12 lågstadieelever. De ärenden som vi valde att ta bort var tex elever som båda anmäler varandra för kränkningar eller elev som kränker en hel klass eller grupp. Av dessa 40 ärende har AKTA varit delaktiga i 15 stycken och ledningen i 4 stycken. Den största delen av kränkningar handlar om elever där både den som utsätts och den som utsätter är jämnåriga. I 75 % av ärendena är den som utsätter en kille. Drygt hälften av alla kränkningar är generella de övriga är jämt fördelade mellan sexualitet/kön, rasism och utseende/kropp. Motsvarande statistik är inte gjord föregående år så därför kan vi inte se om antalet kränkningar har ökat/minskat. I majoriteten av ärendena, som vi känner till, har det väldigt sällan varit samma förövare vilket vi anser är positivt och tolkar som att vårt arbete ger resultat. Med förändrade rutiner inför detta läsår kommer troligen fler kränkningar att inkomma vilket vi ser som positivt då vi antar att mörkertalet är stort. För oss är det viktigt att alla tar ansvar och att alla elever känner att de kan vända sig till en vuxen på skolan när de upplever sig kränkta. Utvärdering åtgärder 14/15 - Utbildning och kollegialt lärande Under läsåret genomfördes diskussioner kring hur lärarna kan göra eleverna mer delaktiga i undervisningen samt hur man ska kunna öka arbetet med formativ bedömning. Utvärderingen visar att detta kommer vi att behöva fortsatta arbeta med även under detta läsår. Samt även ta med pedagogerna i det arbetet. - Gubbänglar/elevskyddsombud Då forskning visade att elever som arbetar i antimobbningsgrupp inte är verksamt valde skolan att inte fortsätta med Gubbänglarna. Inga elevskyddsombud har varit aktiva under läsåret 14/15 pga att det inte var någon elev som hade gått utbildningen. - Skolmatsalen Matrådet har varit aktivt under läsåret. De yngre åldrarna har använt sig av en tyst stund i början av måltiden med gott resultat. Ingen kökspraktik har inletts för årskurs 7 då en förändring i Livsmedelslagen gjorde att detta inte var genomförbart. -Klassråd och elevråd Schemalagda klassråd och fasta tider för elevråd har fungerat bra under läsåret. Elevrådet i 7-9 har inte haft möjligheten att driva ett elevkafé. -Temadagar F-9 Operation Dagsverke tema vatten genomfördes under juni 2015. Det skedde i samband med ett Öppet Hus på skolan där det fanns kafé, försäljning av egen tillverkade hantverk samt loppis mm. Alla intäkter gick till Operation Dagsverke. Tillsammansdagarna för år 7 genomfördes i september och följdes upp i januari. Alla klasser var väldigt nöjda. Då dessa är så uppskattade kommer de genomföras även i år och dessutom utökas med år 4 för att underlätta stadieövergångar. -Fadderverksamhet Årskurs 2 dekorerade krukor samt planterade frön som de gav till årskurs 8 att ha i fönster i klassrum och korridorer. 6 -Plan för studie- och yrkesvägledning Under läsåret har målsättningen varit att studie- och yrkesvägledning ska gå som en röd tråd från år F-9. Utvärderingen visar dels att personalen arbetar aktivt för att ge eleverna ett gott underlag till fortsatta studie- och yrkesval och dels att eleverna är intresserade av de aktiviteter som görs i klasserna. Under det här läsåret fortsätter vi att utveckla arbetet med syv-planen. Årets plan ska utvärderas senast 2016-06-20 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Årets plan ska utvärderas i juni. Det kommer även att ske en kontinuerlig utvärdering och bearbetning av trygghetsenkäter under läsåret enligt skolans trygghetshjul. September- enskilda samtal med samtliga elever i årskurs 9 med skolledningen Oktober- bearbetning av Trygghetsenkät på klassnivå November -sammanställning och presentation av Huset för verksamheten December - elevhearing Januari - enskilda samtal med samtliga elever i årskurs 8 med skolledningen Mars - sammanställning och presentation av Huset för verksamheten April - val av arbetsmetod inför läsåret 16/17 Maj - Elevhearing. Analys av AKTA arbetet. Analys av Stockholms stads enkät. Ansvarig för att årets plan utvärderas Rektor i samarbete med kurator och övrig skolledning 7 Främjande insatser Namn Utbildning och kollegialt lärande Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Undersöka och utveckla ett ökat lärarsamarbete genom att ge lärarna och pedagogerna möjlighet att ta diskussionen om hur man gör eleverna delaktiga i undervisningen, samt öka arbetet med formativ bedömning. I det formativa arbetet stärks elevernas delaktighet så att deras identitet kan speglas i undervisningens form och innehåll. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet vid elevhearing och vid utvärdering av arbets- och ämneslagen som sker i maj. Insats Veckovisa konferenser med inriktning på lärarsamarbete och formativ bedömning, utökade möjligheter till kollegial feedback och auskultationer lärare emellan. Ansvarig Skolledning och arbetslagsledare Datum när det ska vara klart 2016-06-12 Namn Elevskyddsombud Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Elevskyddsombuden ska vara delaktiga i att verka för en god arbetsmiljö och genom sitt agerande bidra till en ökad trygghet och trivsel på skolan. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet i juni. Insats Två elever utbildas till elevskyddsombud i september 2015. Utbildning gäller fysisk arbetsmiljö och samverkansarbete samt gå skyddsronder. Alla elever deltar i klassråd och klassens 8 elevrådsrepresentant är språkrör för klassen på elevrådet. Elevskyddsombuden som deltar i elevrådet tar med sig frågor och synpunkter till möte med skolans samverkansgrupp Ansvarig Skolledning Datum när det ska vara klart 2016-06-12 Namn Skolmatsalen Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning En lugn och trivsam matstund där samtliga elever ska få möjlighet att äta god och näringsriktig mat och känna sig delaktig oberoende av sin religion, sin kostallergi eller annat behov. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet av matrådet i juni. Insats Genom matrådet får eleverna möjlighet att påverka sin skolrestaurangsmiljö och mat. De yngre klasserna har matvärdar och fasta platser tom årskurs 4. All personal äter tillsammans med eleverna. Tyst stund i början av måltiden gäller för lågstadiet. Ansvarig All personal, skolrestaurangspersonal och skolledning Datum när det ska vara klart 2016-06-12 9 Namn Klassråd och elevråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Att eleverna lär sig att de kan påverka och ta ansvar över sin psykosociala miljö genom elevrådet och klassråden. Eleverna ska uppleva att de kan påverka sin skolmiljö såväl fysisk och psykosocial ex trygghet på raster. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet under en elevhearing i juni. Insats Schemalagt klassråd med fast dagordning och tid för diskussion. Fasta tider för elevråd att träffas 1 gång i månaden samt matråd. Ansvarig Biträdande rektor Datum när det ska vara klart 2016-06-12 Namn Skolgemensamma aktiviteter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Skolgemensamma aktiviteter har som mål att skapa en ökad trygghet och trivsel ur ett F-9 perspektiv. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet i juni. Insats Skolgemensamma aktiviteter så som Operation Dagsverke, Tillsammansdagar, Öppet Hus, 10 värdegrundsdagar och idrottsdagar. I arbetet med Operation Dagsverke förekommer diskussioner om normkritiska ställningstaganden. Friluftsdagarna är en del av vår fadderverksamhet då de äldre eleverna ansvarar för att genomföra aktiviteten med de yngre. Vid Tillsammansdagarna behandlas samtliga diskrimineringsgrunder. Hela skolan arbetar intensivt med värdegrund och förhållningssätt under skolstarten på hösten. Under den veckan ska alla elever få prata kring varje människas lika värde oavsett kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla elever känner sig trygga och utvecklas. Eleverna ska även veta vad kränkande behandling och diskriminering är, hur och varför den kan uppstå och att vi inte tillåter detta i någon form. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag, att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Alla elever får se skolans powerpoint om kränkande behandling och diskriminering och diskussioner förs på nivå efter elevernas mognad. Elever och lärare kommer tillsammans överens om ett gemensamt förhållningssätt, pratar om moraliska och etiska frågor, samt normer och värderingar. Diskussioner kring värdegrundsfrågor förekommer kontinuerligt i den ordinarie undervisningen, temaarbeten på schemalagda dagar, i elevhälsoarbetet och i enskilda samtal. Ansvarig Arbetslag och skolledningen Datum när det ska vara klart 2016-06-12 Namn Fadderverksamhet Områden som berörs av insatsen Kön, Funktionsnedsättning och Ålder Mål och uppföljning Målet med fadderverksamheten är att skapa en vi-känsla och öka tryggheten på skolan. Att träffa varandra över årskurs och klassgränser ger eleverna möjlighet att ta ansvar samt ger dem möjlighet att lära känna varandra vilket främjar likabehandling. 11 Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet i juni. Insats I arbetslagen vidare utvecklas rutiner för att fadderverksamheten ska bli en naturlig del. Viktigt också att eleverna är faddrar för varandra gruppvis för att underlätta för alla att kunna delta på ett bra sätt. Varje arbetslag ska under läsåret 2015-16 genomföra minst en insats inom fadderverksamheten. Ansvarig Skolledning och arbetslagsledare Datum när det ska vara klart 2016-06-12 Namn Plan för studie och yrkesvägledning Områden som berörs av insatsen Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Målet med skolans plan för studie-och yrkesvägledning är lära eleverna att se inåt, utåt och framåt för att öka självkännedom, självkänsla och tolerans. Vi ska göra eleverna medvetna om att framtidsplaner och yrkesval inte ska vara beroende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller funktionsnedsättning. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet i juni. Insats Skolans plan för studie- och yrkesvägledning skapar mening och sammanhang för eleverna genom att aktiviteterna är planerade för alla årskurser med progressivitet. Ansvarig Alla pedagoger och Studie- och yrkesvägledare sammanställer arbetet Datum när det ska vara klart 2016-06-12 12 Namn Elevhälsan Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet med elevhälsan är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande utifrån de olika yrkesprofessionerna ur ett F-9 perspektiv. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet av elevhälsan i juni. Insats Veckovisa elevhälsoträffar. Elevhälsan erbjuder konsultationstid för samtlig personal. Hälsosamtal i årskurs 4 och 8 och besök på ungdomsmottagning ordnas. Enskilda samtal med alla elever i årskurs 8 och 9 med skolledningen. Insatser på grupp- och individnivå. Ansvarig Elevhälsan Datum när det ska vara klart 2016-06-12 Namn Organisation Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Mål med skolans organisation är att öka elevernas trygghet och trivsel. Uppföljning sker enligt kvalitetshjulet i juni. Insats Antikränkningsteam, Akta, med representanter från samtliga arbetslag samt elevhälsan och fritiden. Akta har kontinuerliga möten och elevernas trygghet och trivsel är en stående punkt på arbetslagens dagordning. 13 Strukturen på organisationen hjälper skolan att följa elevernas intellektuella, sociala och emotionella utveckling under deras skolår samt skapar en trygg och trivsam miljö. Vidare kan skolorna erbjuda kontinuitet vid inlärningen, se eleverna ur ett helhetsperspektiv och erbjuda en stimulerande omgivning för både elever och personal. Arbetslagen bildar en helhet kring varje elev, uppmärksammar varje individ och mentor/klasslärare håller en nära kontakt med elever och vårdnadshavare. Ansvarig Skolledning Datum när det ska vara klart 2016-06-12 Namn Lektionsstruktur Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön och Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Målet med en tydlig och enhetlig lektionsstruktur är en ökad trygghet och studiero. Utföljning sker enligt kvalitetshjulet i januari och i juni i arbetslaget. Insats Skolan har enats om en gemensam lektionsstruktur som gäller samtliga årskurser och ämnen. Ansvarig Ämnes- och klasslärare Datum när det ska vara klart 2016-06-12 14 Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggningen kommer att pågå under hela läsåret med olika aktiviteter enligt skolans trygghetshjul. Den kunskapen har sin grund dels i kvantitativa resultat, som resultatet i Stockholms enkät elever i årskurs 2, 5 och 8 , trygghetsenkäten i årskurs 6-9 samt Huset kartläggning årskurs F-9. Dels i kvalitativa resultat i upplevelser och bedömningar som framkommer i t.ex. elevhearing, minnesanteckningar från elevråden, genom observationer, synpunkter från föräldrar, antikräkningsteam Akta/trygghetsgruppen, elevhälsoteamen samt i skolledningens och arbetslagens analyser. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har involverats genom Huset karläggning (F-9) , trivselenkät (åk 6-9) , Stockholmsenkäten (åk 2,5 och 8) och elevhearing (åk1-9). Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har involverats genom att alla arbetslag är representerade i Akta samt genom utvärdering som personalen gör av planen. 15 Resultat och analys Kartläggning av 14/15 -Resultat trygghetsenkät åk 6-9 Positiva resultat visas i % (d.v.s. 3-5 på en 1-5 skala) antal deltagande 173 sept 91.9 88,5 81,5 Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs i skolan Vi har en bra stämning på skolan 188 nov 92,1 88,2 80,8 142 jan 92,9 89,4 85,2 173 april 92,4 84,4 79 Under denna månad har jag inte blivit illa behandlad av andra elever på skolan 68,2 53,9 70,4 75,7 Skolans ordningsregler följs upp av skolans personal 77,4 76,6 78,2 75,7 Vi arbetar ämnesövergripande i minst två skolämnen 76,3 80,8 61,9 75,4 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 sept nov jan april 16 - Resultat Stockholmsenkät F, åk 2, 5 och 8 Åk 2 ÅK 5 17 ÅK 8 - Resultat Huset F-9 18 Antalet kränkningar i procent totalt Kön 5% 11% 2. Könsidentitet eller könsuttryck 47% 20% 10% - 2% Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning 5% Resultat AKTA Det kom in 56 ärenden om kränkningar från 141001 tom 150612. Av dessa 56 ärenden gällde 40 st. elev mot elev. De övriga kunde till exempel handla om en elev som kränkte en hel klass eller kränkningar mellan elev och lärare. Av dessa 40 ärenden gällde 17 st. högstadiet, 11 st. mellanstadiet och 12 st. från lågstadiet. Fördelningen mellan könen: Tjej mot tjej Tjej mot kille Kille mot kille Kille mot tjej 19 Diskrimineringsgrund till kränkningarna: Anledning till kränkningarna Allmänna kränkningar Sexualitet/kön * Rasism* Utseende/kropp* Analys av kartläggningar: Antikränkningsteamets resultat visar att de allra flesta kränkningar handlar om kränkningar mot en jämnårig elev alternativt en ensam elev som utsätter någon annan elev för en kränkning. Analys av resultatet från ”Huset” har resulterat i att vi har förbättrat vårt rastvaktssystem både när det gäller vilken plats de vuxna behöver vara på samt vilka tider de behöver rastvakta. Vi har då kunnat se att merparten av de kränkningar som äger rum är allmänna kränkningar vilket visar på vikten av kontinuitet och främjande insatserna för ökad trygghet och trivsel. Vår trygghetsenkät genomfördes inledningsvis en gång per månad men vår utvärdering och analys visade att klasserna inte hann arbeta ordentligt med enkätresultatet så därför har vi inför 2015-16 beslutat att genomföra vår trygghetsenkät två gånger per termin för att på så vis möjliggöra bättre analys av resultatet i klasserna och på elevrådet. Stockholmsenkäten visar på bra resultat i åk 2 och åk 5, vi ligger på 3-5 utifrån skalan 1-5. Eleverna i åk 8 angav att trivseln ökade under senare delen av vårterminen. Vid elevhearing vittnar våra elever om att vår lektionsstruktur och vårt arbete med formativ bedömning bidrar till ökad trygghet och förbättrad kunskapsinlärning. De anser att trivseln och arbetsron i skolan har förbättrats sedan förra läsåret. 20 Förebyggande åtgärder Namn Ökad trygghet och studiero Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Vi åtar oss att arbeta främjande för ökad trygghet och studiero. Åtgärd 1. Vidareutveckla vår organisation kring rastverksamhet. Kompissol, veckans lek och röris på raster för elever F-3. Redskapsbod även för åk 4-6. Lyfta frågan i klassråd och elevråd gällande vad de vill ha för saker och hur de vill använda den. Schemalägga ett väl fungerande rastvaktsschema. Vara tydliga med vilka regler kring rast som gäller. Hämta eleverna ute efter rast. 2. Vidareutveckla vår fadderverksamhet Fadderkonstellationer finns med olika förslag på aktiviteter t.ex. raster, redovisningar, friluftsdagar. 3. Betona ett respektfullt språkbruk och bemötande Alla reagerar konsekvent och visar att vi inte accepterar ett dåligt beteende. Alla elever är allas elever! 4. Öka elevens insikt samt se sitt eget ansvar gällande sociala medier genom att bland arbeta med "No hate" och "Nosa på nätet". Åk 4-9 ”No hate” schemaläggs enligt trygghetshjulet. F-3 arbeta med "Nosa på nätet". 5. Arbeta efter vår lektionsstruktur Arbeta efter lektionsstrukturen. NO, SO och SV/SVA åk 7-9 pilot grupp för en utvecklat och fördjupad lektionsstruktur. Motivera åtgärd 21 1.Åtgärderna motiveras utifrån kartläggningen Huset. 2. Vid utvärdering av pedagogiska utvecklingsplanen framkom behov av ökad trygghet och kontakt mellan de yngre och äldre eleverna. 3. I elevhearing har det framkommit att det språkbruk som används idag och hur elever tolkar olika ord olika kan bli en anledning till att konflikter uppstår. De anser att det är viktigt med respekt. Som jag blir behandlad behandlar jag andra. 4. Detta är en förebyggande åtgärd vi har planerat för utifrån ett fall på skolan under föregående läsår men även utifrån den aktuella debatten i media kring sociala medier. 5. När elever vet vad som förväntas, vem som leder i klassrummet samt att de har fasta platser så skapar det en tryggare miljö samt en ökad studiero. Ansvarig Skolledning och kurator Datum när det ska vara klart 2016-06-12 22 Rutiner för akuta situationer Policy Skolan ser allvarligt på alla former av kränkningar och diskriminering och målet är att sådant inte förekommer på skolan. Alla vuxna på skolan är ansvariga för uppmärksamma och ingripa vid diskriminering eller kränkande behandling. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Alla vuxna på skolan ska vara lyhörda och tillgängliga. Uppmärksamma kännetecken Medarbetare och vårdnadshavare är uppmärksamma på kännetecken som kan tyda på att en elev är utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Likabehandling är en fast punkt på arbetslagets dagordning. Ansvarig: Representanter från arbetslagen som sitter i antikränkningsteamet och arbetslaget. Gemensam uppfattning Medarbetarna har en gemensam uppfattning om vad som menas med diskriminering och kränkande behandling och vad de som vuxna i skolan ska reagera på. Skolan följer lagens definition. Uppsikt och närvaro Medarbetarna har god uppsikt över eleverna under lektionsfri tid, genom rastvaktsschema som baserar sig på kunskap om vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Ansvariga: Rastvaktande medarbetare Alla medarbetare uppmanas att i sitt ordinarie arbete ta vägen förbi kända riskplatser där kränkande behandling kan förekomma. Ansvariga: Alla medarbetare Regelbundna kartläggningar Gubbängsskolan kartlägger regelbundet om det finns elever som är utsatta för diskriminering och kränkande behandling. Ansvariga: Antikränkningsteamet och klasslärare/mentor Någon att prata med: Alla elever har någon vuxen på skolan de kan vända sig till om de eller någon annan blir utsatt för diskriminering eller kränkande behandling. Ansvariga: Alla medarbetare Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Elever och föräldrar ska ha möjlighet att vända sig till alla vuxna på skolan men i första hand mentor/klassföreståndare därefter Antikränkningsteam AKTA, Elevhälsoteamets medlemmar och skolledning. 23 Alla årskurser har en representant i AKTA utöver Jessica Ericson kurator, Britt-Marie Rasque syv samt Magnus Sandbacka från Hörnet. Dessa representanter är under läsåret 15/16 Erland Järnefors a-lag fsk, Joko Daffeh a-lag 1, Kristina Allerstrand a-lag 2, Nejla Terzi a-lag 3, Bo Fransson a-lag 4-6, Per Sjöblom a-lag7-8 samt Annika Bengtsson a-lag 8-9. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Det är viktigt med god dokumentation. Det handlar om rättsäkerhet för alla inblandade och för att skolan ska kunna visa vidtagna åtgärder. Berörda föräldrar får information om det inträffade redan i steg ett, vid samtal med ansvariga lärare. Sedan hålls föräldrarna informerade genom alla tre stegen och dialog förs med dem. När AKTA kontaktar vårdnadshavarna i steg 2 skall de reda känna till att skolan arbetat med detta. Steg 1 I första steget har alla vuxna på skolan ett ansvar. När en situation av kränkande behandling uppstår ska den personal som bevittnat situationen reagera och meddela rektor genom blankett "anmälning av kränkning till rektor och huvudman". Rektorn anmäler till huvudmannen. Den som upptäckte kränkningen ”äger" denne frågan tills den är löst alternativt har lämnats över till annan personal. De första samtalen med berörda elever sker alltid med ansvariga lärare alternativt den som upptäcker kränkningen. Händelsen dokumenteras på Blankett för "anmälan till AKTA" som mailas till rektor och kurator. Mentor ska informeras om att samtal hållits. Vårdnadshavare ska informeras om händelsen. För de yngre eleverna (fsk-3) är vårdnadshavaren med på samtalet. Gällande mellanstadiet så ska vårdnadshavarna informeras om samtalet i förväg och själva bestämma om de vill närvara eller inte. Gällande högstadiet så sker informationen efter samtal med eleverna. Om situationen inte förändras trots insatsen görs ännu en anmälan med mer information till AKTA (använd samma blankett). Steg 2 Om situationen uppstår igen (samma person som utsätts och utsätter) anmäls detta via mail till kurator och rektor, använd samma blankett som tidigare. Kurator utser två personer från AKTA som handlägger ärendet. AKTA för enskilda samtal med alla inblandade. Alla samtal dokumenteras. Vårdnadshavarna ska informeras om samtalen. Uppföljande samtal hålls efter ca 2 veckor. Steg 3 Tredje steget i trygghetsarbetet är att koppla in skolledningen. Om de två första stegen inte ger resultat och om trakasserier och kränkande behandling inte upphör, tar skolledningen över hanteringen av ärendet. Skolledningen kan vidta olika typer av åtgärder beroende på vad som inträffat. Exempel på åtgärder är möte där föräldrarna kallas till skolan och ett 24 samtal om vad som kan göras förs. Eventuellt görs en anmälan till socialtjänsten. Beroende på vad som hänt kan elever tillfälligt avstängas från skolan. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal 1. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt av personal har skyldighet att genast agera för att få stopp på kränkningen. 2. Den medarbetare som ser eller på annat sätt får kännedom om att någon elev blir kränkt av en medarbetare har skyldighet att anmäla detta till rektor Anmälan diarieförs på skolan och skickas till huvudmannen. Utredningen inleds, ansvarig är rektor 3. Utredning Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Information till vårdnadshavare. Utredning och åtgärder dokumenteras. 4. Åtgärder Samtal med den utsatte eleven. Samtal med den/de som utsatt eleven för kränkning. Uppföljningssamtal med alla inblandade Vid behov kontakt med personalenheten och facklig förtroendeman vilket avgörs av rektorn. Rutiner för uppföljning Övergripande uppföljning kring kränkningar på skolan sker av kurator och AKTA-gruppen. Principen är att ett ärende är avslutat när kränkningarna upphört. Den personal som ansvarar för ärendet är den person som ansvarar för uppföljning i form av samtal med den utsatte. Är ärendet aktuellt i AKTA så ansvarar AKTA för att ha uppföljningssamtal med den utsatte. Rutiner för dokumentation Det är viktigt med god dokumentation. Det handlar om rättsäkerhet för alla inblandade och för att skolan ska kunna visa vidtagna åtgärder. All personal på skolan har ansvar att se till att anmälan skrivs. Rektor är ansvarig att anmälan görs till huvudman och kurator är ansvarig för samordning, arkivering och statistik. Ansvarsförhållande Samtliga personal på skolan är ansvarig för att agera när de får kännedom om kränkningar. De är även ansvarig för att direkt meddela rektor och kurator om elevens upplevelse av kränkning. Rektor är ansvarig för att meddela huvudman. Ärenden som aktualiseras hos AKTA är kurator ansvarig för att de delas ut och hanteras av medlemar i AKTA 25 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller tillgänglighet. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Även bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera är former av diskriminering. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara att om alla elever serveras samma mat så kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Bristande tillgänglighet Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Exempel på åtgärder som kan krävas kan vara att ta bort trösklar, att läsa upp menyn på en restaurang eller att erbjuda hjälpmedel som någon behöver för att kunna delta i skolan eller på jobbet. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. 26 Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Ali har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Ali är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Ali orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Mobbning 1. När en person vanemässigt utsätts för trakasserier från andra i gruppen är det frågan om systematisk mobbning. 27 2. Om en person om och om igen utsätts för glåpord eller fysiska angrepp, knuffar, slag eller sparkar är det frågan om direkt mobbning. 3. En person som i skilda sammanhang hålls utanför eller fryses ut ur grupper, alltså inte får vara med, drabbas av indirekt mobbning. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] 28 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och når kravnivåerna för A i svenska. Läraren vill inte ge Maria A, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen. ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionshinder menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. 29 DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] 30 Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] Bilaga 1 Power Point presentation : Plan mot diskriminering och kränkande behandling 31 32 Bilaga 2 Trygghetshjul 2015-16 33
© Copyright 2025