Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Jörlandaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 1-6, förskoleklass och fritidshem Ansvariga för planen Rektor och AKTA/Trygghetsgruppen Vår vision Jörlandaskolan är en trygg plats, fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Alla ska ges likvärdiga möjligheter att utvecklas oberoende av kön, religion eller annan trosuppfattning, etnisk tillhörighet, funktionshinder och sexuell läggning. Elever utvecklar redskap inför livet som vuxen. Planen gäller från 2015-09-15 Planen gäller till 2016-01-20 Läsår ht 2015 Elevernas delaktighet Arbete i klassrum Enkäter Intervjuer Polarna/Trygghetsråd Klassråd Skolråd Utvecklingssamtal Vårdnadshavarnas delaktighet Information via Unikum med möjlighet att ge reflektioner Föräldramöte Jörlandaskolans föräldraförening Personalens delaktighet Arbetet i klassrummet Representation i AKTA/Trygghetsgruppen Arbetslagsmöten Arbetsplatsträffar Förankring av planen Planen läggs ut i Unikum samt på hemsidan som en länk. Planen förankras bland eleverna genom arbete i klassen och Polarna/Trygghetsrådet. På föräldramöte och via Jörlandaskolans föräldraförening får vårdnadshavare information om planen. På arbetsplatsträff förankras planen hos personalen samt på arbetslagsmöten följs planen upp. Vi har en elevversion av planen för att tydliggöra planens syfte och mål för eleverna. 1 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Pedagogerna utvärderade planen i arbetslagen. Eleverna har svarat på en trivselenkät om hur de upplever skolan. Lärare, AKTA-representant och elever har tillsammans analyserat klassens resultat. Elever i åk 2 och åk 5 svarar på Regiongemensam elevenkät (GR) under vårterminen. Polarna/Trygghetsrådet har arbetat regelbundet följt upp situationen på skolan. Jörlandaskolans föräldraförening har fått möjlighet att ge reflektioner på planen. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledningen, pedagogerna, elever och AKTA/Trygghetsgruppen. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Jörlandaskolans värdegrundsarbete har gjort att elever enligt enkätundersökningar känner trygghet och trivsel. I samband med läsårstarts arbetet med värdegrund har en positiv grund lagts för det fortsatta arbete under läsåret. I samband med framtagande av Riskkarta har dialogen bidragit till ökad medvetenhet hos elever och personal om vilka ställen/områden som elever uppfattar som otrygga. Detta har bidragit ökad vuxennärvaro på dessa ställen/områden. Genom rastvärdarna bär gula västar har eleverna lätt att se de vuxna som är ute på gården. Detta upplevs positivt och elever har uttryckt att de känner en trygghet när de ser vuxna som har väst. Rastaktivisternas arbete har utökats till att omfatta flera av rasterna. De styrda aktiviteterna har bidragit till fler elever är aktiva deltagare i lekar mm på rasterna. De ökade rastaktiviteterna har bidragit till minskning av konflikter och utanförskap. Under läsåret har elever och personal aktivt arbetat för att skapa nolltolerens mot ovårdat språk. Detta har resulterat i en ökad målmedvetenhet om språkbruket såväl på skolan som i samhället. Nolltolerens i är inte nådd utan detta arbete måste aktivt fortsätta. Ett arbete för att utveckal Fadderverksamhet på skolan har påbörjats mellan åk 1 och åk 4. Detta har bidragit till ökad trygghet för de yngre eleverna och större ansvarstagande för äldre eleverna. Polare/Trygghetsråd har aktivt arbetat med framtagande av riskkarta, förhållningssätt vid ex. busskön samt haft med uppdrag kring värdegrundsfrågor till klasserna. Arbetetet har resulterat i bra dialoger, ökad delaktighet samt trivsel och trygghet. Skolrådet arbetar för en ökad medvetenhet om de demokratiska principerna och delaktighet för Jörlandaskolans arbetsmiljö. Skolrådet har samlat in frågor från eleverna och sedan har man arbetat med fokusområden. Arbetet har bedrivits genom klassråd. Arbetet har resulterat i att elever har blivit medvetna om arbetsmiljön. Deras delaktighet och påverkan har resulterat i ett större ansvar för den gemensamma miljön och på så sätt har också trivsel och trygghet påverkats i en positiv riktning. Arbetet med att göra en elevversion av planen har inte lyckats utifrån rådande personalförhållanden under läsåret. Pedagogerna har arbetat med eleverna i klasserna/fritidshem utifrån ordinarie plan. Enkäterna som eleverna genomfört under höstterminen och vårterminen visar på att eleverna upplever otrygghet/obehag runt toaletter samt i idrottens omklädningsrum. Utifrån detta har idrottslärarna arbetet kontinuerligt tillsammans med eleverna för att minska otrygghet och obehag. 2 Av trivselenkäterna framgår att eleverna trivs och har vänner på skolan. Positiva svar är 95-100% beroende på årskurs. Fåtal elever uttrycker att de har få kamrater på skolan. Fåtal elever uttrycker att de ibland har känt sig ensamma/utanför. Elever känner obehag/otrygghet på toaletter och i omklädningsrum. På de sociala medierna har det förekommit ett fåtal kränkningar som kommit de vuxna till kännedom. Årskurs två och fem har svarat på Regiongemensam enkät (GR). Jag är trygg i skolan 95% (åk2) 100% (åk5) Jag har vuxna att prata med i skolan 94% (åk2) 93% (åk5) Jag trivs i skolan 92% (åk2) 97% (åk 5) Det finns bra saker att göra på rasten 100% (åk2) 97% (åk5) Vi pratar om hur man ska vara mot varandra 97% (åk2) 93% (åk5) Årets plan ska utvärderas senast 2015-12-20 Beskriv hur årets plan ska utvärderas I klasserna I Polarna/Trygghetsrådet I arbetslagen I AKTA/Trygghetgruppen Vårdnadshavare ges möjlighet att inkomma med reflektioner. Ansvarig för att årets plan utvärderas kurator 3 Främjande insatser Namn Rastvärdar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Målet är:-att skapa en trygg miljö för eleverna när de är ute på rast. -att hjälpa elever att komma in i aktiviteter. -att minska risken för konflikter och oroligheter samt skapa gemenskap mellan alla åldrar. Uppföljning görs i samband med trivselenkät, på arbetslagsmöte vid behov. I samband med Polarna tas frågan om hur det är på rasterna. Insats Rastschema görs i samband med läsårsstart. Riskkarta över skolområdet, som polarna har tagit fram, visar vad personalen behöver tänka på och platser de ska vara observanta på. Rastvärdarna har gula västar för att eleverna lätt ska se dem. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart 2015-12-20 Namn Polare/trygghetsråd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att skapa trygghet bland eleverna på skolan. Uppföljning sker på träff med Polarna vid terminsslut. Insats Polarna lottas fram bland de elever som är intresserade av att bli Polare i åk 1-2 och i åk 3-6 får eleverna ansöka om att vara Polare. Två elever från varje klass. Polarutbildning genomförs 2015-10-05. Polarna har träffar varannan vecka. Träffarna genomförs i två grupper åk 1-3 samt åk 4-6. Ansvarig AKTA, pedagogerna Datum när det ska vara klart 2015-12-20 4 Namn Rastaktivisterna Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Skapa aktiviteter för eleverna på rasterna för ökad rörelse, trygghet och trivsel. Samarbete och kommunikation mellan pedagog och rastaktivister för att fånga upp elever som har svårt att komma in i aktiviteter under rast.Inspirera elever till lek och rörelse. Uppföljning görs på rastaktivisternas planeringstid. Insats Ansvariga rastaktivister har gemensam planeringstid en timme per vecka för att skapa struktur, aktiviteter och utvärdering av rastaktivisternas verksamhet. Rastaktivisterna bygger upp ett material för att skapa möjligheter för elever att använda på rast.Rastaktivisterna är schemalagda på rast mån-tor 9.30-9.50. Ansvarig Rastaktivister samt pedagoger Datum när det ska vara klart 2015-12-20 Namn Förskoleklass Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Målet är att skapa trygga barn samt en längtan till lärande och utveckling. Uppföljning sker på årskurskonferens en gång per termin. Insats Vi lägger stor vikt vid att uppmuntra all form av social gemenskap i styrda aktiviteter och i fria val. Respekt, ansvar och hänsyn för varandra implementeras på ett tidigt stadium. Samarbete med föräldrar och fritids samt att observera, dokumentera och kartlägga enskilda barn. Detta ger oss viktig kunskap och förståelse för barnets behov och hur vi kan möta upp och stödja dem i den sociala, emotionella och kunskapsmässiga utvecklingen. Ansvarig Förskoleklasspedagogerna Datum när det ska vara klart 2015-12-20 5 Namn Bussvärd Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Mål och uppföljning Målet är:- att skapa en säker miljö i väntan på bussen och i samband med påstigning.-att de äldre eleverna visar hänsyn mot de yngre eleverna samt de som är nya bussåkare. Uppföljning görs i trivselenkäten, på klassråd och på skolråd. Insats Skolrådet har i uppgift att ta fram förslag till förhållningssätt och regler för att skapa säker och trygg miljö vid bussområdet.Beslut om förhållningssätt och regler utifrån skolrådets förslag vid bussområdet fattas av rektor i samråd med bussvärdarna.Bussvärdarna har gula västar. Bussvärdsschema görs klart till läsårsstart. Ansvarig Rektor och bussvärdar Datum när det ska vara klart 2015-12-20 6 Kartläggning Kartläggningsmetoder Trivselenkät för förskoleklass, grundskola 1-6 samt Fritids en gång per termin Kartläggning av skolområde. Utforma riskkarta Unikum/Utvecklingssamtal Polarmöte/Trygghetsråd Klassråd Fritidsråd Skolråd Observationer/kartläggning kring sociala samspel Hälsosamtal åk 4 och åk 6 med skolsköterska GR-enkät i åk 2 och åk 5 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna har besvarat trivselenkät samt haft utvecklingssamtal där man pratar om elevens trivsel. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen analyserar trivselenkäter samt GR-enkäten. Genom utvecklingssamtal kartläggs elevernas trivsel av personalen. Resultat och analys Enkäterna som eleverna genomfört under höstterminen och vårterminen visar på att eleverna upplever otrygghet/obehag runt toaletter samt i idrottens omklädningsrum. Utifrån detta har idrottslärarna arbetet kontinuerligt tillsammans med eleverna för att minska otrygghet och obehag. Av trivselenkäterna framgår att eleverna trivs och har vänner på skolan. Positiva svar är 95-100% beroende på årskurs. Fåtal elever uttrycker att de har få kamrater på skolan. Fåtal elever uttrycker att de ibland har känt sig ensamma/utanför. Elever känner obehag/otrygghet på toaletter och i omklädningsrum. På de sociala medierna har det förekommit ett fåtal kränkningar som kommit de vuxna till kännedom. Årskurs två och fem har svarat på Regiongemensam enkät (GR). Jag är trygg i skolan 95% (åk2) 100% (åk5) Jag har vuxna att prata med i skolan 94% (åk2) 93% (åk5) Jag trivs i skolan 92% (åk2) 97% (åk 5) Det finns bra saker att göra på rasten 100% (åk2) 97% (åk5) Vi pratar om hur man ska vara mot varandra 97% (åk2) 93% (åk5) 7 Förebyggande åtgärder Namn Arbeta aktivt med Jörlandaskolans förhållningssätt och värdegrund. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Mål och uppföljning Alla på fritids tar ansvar för material samt våran ute och innemiljö. Under v45 tar och samtalar om hur arbetet går i grupperna. Sedan fortsätter arbetet i grupperna. Åtgärd Fritidsråd. Daglig träning och samtal kring rutiner Motivera åtgärd Eleverna är dåliga på att ta ansvar för material på fritids därför behöver vi jobba med det. Ansvarig All personal på fritidshemmen Datum när det ska vara klart 8 dec 2015 Namn Förebyggande åtgärder. Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Alla barn bör känna sig trygga och delaktiga vid schemabrytande aktiviteter. Att främja relationerna och att förbättra klimatet under elevernas skoldag. Åtgärd Vid schemabrytande dagar är vi resurs för de elever som får bekymmer när dagliga rutiner bryts. Relationsfrämjande gruppverksamhet i utvalda klasser. Motivera åtgärd Vi vet sedan tidigare att schemabrytande aktiviteter är belastande för en del elever. Genom att personal från stöd och resurs kan finnas tillgängliga för eleverna kan dagen upplevas positivt.För att främja goda relationer och kamratskap samt stärka elev/elever i sin dagliga miljö. Ansvarig Stöd och resurs Datum när det ska vara klart Uppföljning den 15/12-15 8 Namn Motverka kränkande behandling Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Nolltolerans mot fula ord och skojbråk. Åtgärd Samtliga vuxna tar ansvar för att markera när de ser, hör eller får veta något. Vi ska även uppmuntra gott beteende. Motivera åtgärd I trivselenkäten framkom det att detta är ett återkommande problem. Ansvarig All personal Datum när det ska vara klart 2015-12-20 Namn F-3, Förhållningssätt och värdegrund Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling Mål och uppföljning Förankra skolans värdegrund och förhållningssätt. Att skapa förståelse för den bland eleverna. Åtgärd Vi arbetar med denna genom att lyfta ut ett begrepp i taget och arbetar med detta samtidigt i de olika grupperna. Motivera åtgärd Vi har nya formuleringar som behöver bli begripliga för barnen. Vi vill även ha mer värdegrundsdiskussioner i grupperna. Ansvarig Arbetslaget f-3 Datum när det ska vara klart december 2015 9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på vår skola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Rastvaktsschema för god uppsikt över alla platser där eleverna befinner sig på lektionsfri tid och placering av personal där vi vet att det ofta uppstår konflikter. Utvecklingssamtalen Arbetslagsmöten AKTA/Polarna Personal som elever och föräldrar kan vända sig till Klasslärare Fritidspersonal Rektor Pernilla Kentsdotter Larsson 0303-73 80 84 Kurator Sanna Burén 0303-73 Skolsköterska Carolina Roos 0303-73 Specialpedagog Irene Törnqvist 0303-73 AKTA/Trygghetsgruppen repr. Berit Hagman 0303 - 73 84 22 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever 1. Berörd personal tar reda på vad som hänt och samtalar med inblandade elever och föräldrar. 2. Ärendet skriv in i Skalman. 3. Om tidigare åtgärder inte gett önskad effekt förs ärendet vidare till antimobbningsteamet. 4. Åtgärder vid samtal. Vid samtalet närvarar två vuxna • Samtal sker med den utsatte i ostörd och trygg miljö. Ta reda på vad som hänt och hur samt vilka som deltar i kränkningarna. • Samtal med den/de som utsatt eleven. Samtalen sker enskilt om det är fler som utsatt eleven. • Föräldrarna informeras vad som hänt och vilka åtgärder skolan vidtagit. Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal • Om någon får reda på att en elev på något sätt känner sig kränkt av någon skolpersonal tar denne kontakt med rektor samt anmäler i Skalman • Rektor kontaktar elevens föräldrar. Rektor genomför ett utredande samtal med eleven och elevens föräldrar. Rektor är elevens stöd framöver. Rektor har det utredande samtalet med berörd personal. • Eleven, föräldrar och berörd skolpersonal träffas tillsammans med rektor och representant från AKTA. • Dokumentation i Skalman. • Uppföljning bokas. Rutiner för uppföljning • Kontinuerliga kontroll/samtal med den utsatte en tid framöver efter behov. • Samtal med den/de som utsatt. • Kontinuerlig kontakt med föräldrar till de inblandade. Det är viktigt med en dialog hem – skola. Rutiner för dokumentation Beskrivning av ärendet görs i Skalman. Åtgärderna och uppföljning dokumenteras i Skalman Loggbok förs av pedagogerna. På arbetslagsmöten tittar man på loggboksanteckningarna för att se om det förekommer systematik. Loggboken följer årskullen. 10 Ansvarsförhållande Rektor är huvudansvarig. Han/hon ser till att personal, elever och föräldrar känner till Plan mot diskriminering och kränkande behandling och ser till att den ligger tillgänglig på skolans webbsida för alla. Rektor ansvarar för att planen upprättas. AKTA består av rektor, skolsköterska, skolkurator och pedagogisk personal som också är ansvarig för Polare. AKTA har också utredningsansvar och ansvarar för att kartläggningar och utvärderingar görs. Behövs en socialkartläggning görs den av kurator. All personal på skolan är ansvarig för att Plan mot diskriminering och kränkande behandling följs och att motverka diskriminering och annan kränkande behandlig. De är också ansvariga att se till att diskriminering anmäls i Skalman samt att föra loggbok. 11 Begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till ett visst gymnasieprogram med motiveringen att det redan går så många flickor på just detta program. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel ”kvinnliga”, ”homosexuella” eller ”bosniska” egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad ”blatte”, ”mongo”, ”fjolla”, ”hora”, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker en elevs värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller meddelande på sociala medier (till exempel Facebook). Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Exempel på händelser som kan vara det som i lagen benämns kränkande behandling • Carl blir ofta kontaktad på nätet av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på sociala medier. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken. 12 • • Lisa är stökig i klassrummet och vill inte lugna ner sig trots lärarens tillsägelse. Ett gräl som uppstår emellan dem slutar med att läraren ger Lisa en örfil. Oliver har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Oliver är ensam för att han tycker om det. ”Han är en ensamvarg”, säger klassläraren. Oliver orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör vad som är kränkande. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 13 Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: • • • Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från ”det normala”. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • • • Jorge blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans. [trakasserier] Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn på sitt gymnasium för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär. [diskriminering] Alex, som klär sig i kjol och klänning, blir utföst av de andra tjejerna från skolans tjejtoalett eftersom de tycker att Alex är för mycket kille för att få gå in där. [trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] 14 • • Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier] Maria är bäst i klassen på svenska. Hon är aktiv på lektionerna och har alla rätt på proven. Läraren vill inte ge Maria MVG, då svenska inte är hennes modersmål.[diskriminering] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: • • • • Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier • • • På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier] Patrik, som har ADHD, blir utkörd från klassrummet för att han inte kan sitta still. Han lämnar hela tiden sin plats. En dag klarar lärarvikarien inte av situationen utan skickar hem Patrik med orden ”ADHD-barn borde inte få gå på högstadiet!” [diskriminering och trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: • Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] 15 • • • Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På skolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i skolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelser som kan vara trakasserier: • • Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier] 16
© Copyright 2024