1. No category

Jag kan ta chanser att
tala med folk man
vanligtvis inte snackar
med.
Vuxna pa skolan kan
prata mer med alla elever
Elev i 7-9
Man ska vara sna ll
och ta nka pa vad man
sa ger.
Elev i 3-6
Elev i 7-9
Vuxna ska lyssna
när man pratar med
dem.
Elev i 3-6
Toftaskolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling
2015-01-01 till 2015-12-31
Ängelholms kommun | Östra vägen 2, 262 80 Ängelholm | Tel: 0431-870 00 | E-post: [email protected]
www.engelholm.se | www.facebook.com/angelholm | www.twitter.com/engelholm
Innehållsförteckning
Grunduppgifter……………………………………………………………………………………….s. 2
Utvärdering av 2014 års plan mot diskriminering och
kränkande behandling……………………………………………………………………………s. 3
Förebyggande åtgärder och planerade insatser 2015………………………… s. 4
Främjande insatser 2015……………………………………………………………………… s. 6
Kartläggning…………………………………………………………………………………………..s. 6
Rutiner för akuta situationer…………………………………………………………………s. 8
Bilaga 1 Begrepp/Diskrimineringsgrunder
Bilaga 2 Systematiskt kvalitetsarbete
Bilaga 3 Toftaskolans ordningsregler för 2015
Bilaga 4. Incidentrapportering- Tillbud/Kränkning
1
Grunduppgifter
I Munka Ljungby rektorsområde rustar vi barn och elever för framtiden.
Vi tror på barnens och elevernas drivkraft, nyfikenhet och motivation.
Vi ser olikheter som en tillgång.
Toftaskolan är en mötesplats för alla barn och vuxna och genomsyras av omtanke, öppenhet
och handlingskraft.
Verksamhetsformer som omfattas av planen är förskoleklass, årskurs 1-9 och fritidshem.
Ansvarig för planen är rektor.
Elevernas delaktighet
I kamratstödjargruppen årskurs 3-6 och 7-9, elevrådet årskurs F-6 och 7-9, klassråd, stormöten
årskurs F-2 samtalar vi, diskuterar och utvärderar planen.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Under höstens samråd och föräldramöten ges utrymme till samtal och utvärdering av planen
inför revidering kommande år. Planen ligger också på vårt intranät Fronter.
Personalens delaktighet
Representanter från varje arbetslag ingår i trygghetsgruppen och fungerar som förbindelselänk
mellan trygghetsgruppen, arbetslagen och övrig personal. På våra arbetsplatsträffar (APT) ges
också möjlighet för personalen att i olika gruppkonstellationer följa upp, utvärdera, analysera
och revidera innehållet i planen.
Förankring av planen
Planen förankras på APT under mars månad hos all personal. Hos elever förankras planen
under mars månad på klasstid och hos vårdnadshavare på ett samrådsmöte under vårterminen.
Planen sitter uppe i varje klassrum och sitter väl synlig på expeditionen och andra
gemensamma utrymmen. Planen finns även tillgänglig på Fronter. På höstterminens
föräldramöte lyfts planen upp.
2
Utvärdering av 2014 års plan mot diskriminering och
kränkande behandling
Hösten 2014 har personal, elever och föräldrar fått möjlighet att utvärdera planen vid olika
forum, såsom APT, elevråd, kamratstödjarmöten och samrådsmöten. De förebyggande
åtgärderna och planerade insatserna var:

Att skolans otrygga zoner skulle uppmärksammas och göras trygga

Att ett fortsatt värdegrundsarbete för personal på skolan skulle planeras och genomföras

Att elever och vårdnadshavare skulle göras mer delaktiga i värdegrundsarbetet

Att planen skulle göras mer tillgänglig för elever, hem och personal
Utvärderingen visar att:

Skolans otrygga zoner har blivit extra uppmärksammade. Linjer vid bussfållor har målats
och de har tydliggjort var eleverna ska stå när de inväntar bussen.
De otrygga zonerna på skolgården är bemannade av vuxna under raster. Huvuddelen av
personalen använder reflexvästar då de har buss- eller rastansvar. Eleverna upplever att
de vuxna syns tydligare. Dock menar de yngre eleverna (F-3) att många områden
fortfarande
upplevs
som
otrygga.
Dessa
områden
är
linbanan,
äppelträden,
fotbollsplanen, multiarenan och bandyplanen (F-1). Eleverna efterfrågar fler rastvärdar.
Dörrarna till toaletterna (åk 7-9) kan endast öppnas med en särskild nyckel utifrån, vilket
har medfört att dessa elever känner sig tryggare på toaletten. När det gäller toaletter för
årskurs 3-6 upplevs dessa otrygga.
Personal finns inte alltid tillgänglig i omklädningsrummen tillhörande idrottshallen. Det
har uppmärksammats att flera elever inte byter om eller duschar efter idrott.
Otryggheten är störst bland flickorna. Även ombyggnationen av omklädningsrummen har
vållat vissa problem.

Värdegrundsarbete för personal har kommit igång sent under hösten 2014 i samarbete
med Friends. Detta arbete fortsätter under 2015.

Elever har gjorts delaktiga i värdegrundsarbetet genom gemensamma temadagar,
Friendsutbildningar,
kamratstödjarmöten
(3-9),
elevråd
(F-9)
och
trivselenkäter.
3
Fritidshemmen
har
inte
genomfört
någon
egen
trivselenkät.
Vårdnadshavare har gjorts delaktiga på samrådsmöten.

Skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling har gjorts mer tillgänglig för
både elever, personal och vårdnadshavare.
2015 års plan utvärderas senast 2015-10-31.
Detta görs genom att samtliga arbetslag samt samrådsgruppen utvärderar planen. Dessutom
utvärderar kamratstödjargruppen/elevråden planen och en lektion avsätts i varje klass för
samtal kring planen och utvärdering av densamma. Synpunkter lämnas in skriftligen till
trygghetsgruppen från kamratstödjare/elevråd och mentorer.
Ansvarig för att årets plan utvärderas är rektor.
Förebyggande åtgärder och planerade insatser 2015

Skolans otrygga zoner ska uppmärksammas ännu mer och göras trygga.
Målet är att alla som verkar inom skolan och på fritidshemmen ska känna sig trygga. Särskilt
fokus läggs vid de zoner som eleverna uppfattar som otrygga.
-
Skolgården
Schemaläggning ses över. Tid avsätts vid varje terminsstart för att planera hållbara scheman för
rastvärdar. Rastvärdar ansvarar för specifika områden på skolgården.
Vid snö informeras eleverna extra var på skolan det är tillåtet med snöbollskastning.
Rastvärdskapet förstärks genom att så många vuxna som möjligt är ute.
Vikarier informeras om sitt rastansvar av arbetslagen samt vikarieanskaffaren.
Ansvariga är rektor, schemaläggare, arbetslagsledare och vikarieanskaffare.
-
Toaletter
Låsen på toaletter för årskurs 4-6 byts ut. Samtal med elever förs kring problematiken.
Ansvarig är rektor.
4
-
Omklädningsrum
Schemaläggning av idrottslektionerna ses över och om möjligt bör olika årskurser inte blandas i
omklädningsrum/duschrum. Idrottslärare har översikt över omklädningsrummen och i största
möjliga mån ska det finnas en extra vuxen som stöd i omklädningsrummen. Låsen till samtliga
omklädningsrum ses över och byts ut vid behov.
Ansvariga är rektor, schemaläggare och idrottslärare .
-
Hallar/entréer/korridorer
Samtal med eleverna förs kring problematiken och vilka regler som gäller. Ökad vuxennärvaro i
studiehallar och entréer till högstadiet.
Ansvariga är arbetslagsledare.
-
Internet
Ett projekt kring nätkränkningar och internetbeteende kommer att startas upp under 2015.
Samtal och diskussioner förs kontinuerligt med eleverna (F-9).
Ansvariga är rektor, kurator och undervisande personal.
En uppföljning kring de otrygga zonerna sker under oktober/november 2015.
Ansvarig är rektor.

Elever görs mer delaktiga i planen
Målet är att eleverna får en ökad delaktighet och insyn i skolans plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
För eleverna finns klassråd/stormöten, elevråd och kamratstödjargruppen där deras syn och
frågor kring kamratskap diskuteras. I dessa forum har eleverna möjlighet att tillsammans
diskutera hur klimatet på skolan är och om skolans otrygga zoner.
Ansvariga är undervisande lärare, elevrådsansvariga och vuxenstödjare.
5
Främjande insatser 2015

Ett fortsatt värdegrundsarbete genomförs under läsåret 2015 i samarbete
med Friends.
Det långsiktiga målet är att elevers självkänsla stärks och att eleverna får en ökad tillit till
samtlig personal/elever på skolan.
Personal och elever bygger en gemensam värdegrund/samsyn där etiken och våra tankar kring
vad som är rätt och fel styr vår moral, dvs. våra konkreta handlingar. Genom att synliggöra
normer, utmana och ifrågasätta, så kan skolans klimat förändras och förbättras. Eleverna får
kunskap och förståelse för hur arbetet kring att upptäcka trakasserier och kränkande
behandling förs. Elever som är inblandade i en händelse får återkoppling av personal.
Mentorerna ska varannan vecka arbeta med förebyggande och främjande arbete i sina klasser
respektive mentorsgrupper.
Det främjande arbetet genom Friends startade i slutet av höstterminen 2014. Friendsarbetet
innehåller kartläggning med analys samt utbildning för elever och personal.
Under arbetslagsmöten finns en stående punkt för att lyfta aktuella värdegrundsfrågor.
Under APT varje termin är temat värdegrundsfrågor och samsyn.
Utvärdering sker genom en kartläggning hösten 2015. Dessa genomförs av årskurs F-9 och
fritidshem.
Ansvarig är rektor och arbetslagsledare.
Kartläggning
Åk F-3 genomförde under höstterminen 2014 en enkätundersökning med eleverna angående
rastverksamheten. Den sammanställdes och analyserades i slutet av 2014 och kommer bland
annat att ligga till grund för att utveckla rastvärdsskapet och rastverksamheten.
I november 2014 genomfördes en ny kartläggning från Friends med samtliga elever åk 3-9 och
personal. Resultat och analys presenterades för all personal i januari 2015.
Vid samrådsmöten informeras vårdnadshavarna om arbetet med Friends.
6
Utifrån Friends enkätresultat och rastenkäten för F-3 görs en analys där
värdegrundsarbetet 2015 har sin grund.
I oktober 2015 genomförs en kartläggning med samtliga elever och personal. Fritidshemmet
genomför en kartläggning utifrån sin verksamhet. Trygghetsgruppen utformar kartläggningen.
Områden som berörs i kartläggningen är samtliga diskrimineringsgrunder, samt var elever
känner
sig
otrygga
på
skolan.
Rektor
och
representanter
från
trygghetsgruppen,
kamratstödjargruppen och elevskyddsombud gör en vandring på skolan där de fotograferar och
markerar på en karta var de otrygga zonerna finns. Syftet är att göra elever mer delaktiga och
få ett bredare och djupare underlag som komplement till enkäter.
Fritidshemmen gör en liknande vandring med representanter för de olika avdelningarna.
Resultat och analys genomförs av trygghetsgruppen i samverkan med rektor. Resultatet
presenteras under APT för samtlig personal. Därefter presenterar personalen resultatet för sina
elever. Utifrån resultatet görs en analys där värdegrundsarbetet har sin grund.
Ansvarig för att kartläggningen genomförs är rektor.
7
Rutiner för akuta situationer
Policy på vår skola
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår skola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling

Bussvärdar, rastvärdar och lunchvärdar finns tillgängliga.

Friends hjälper till att uppmärksamma skolans kamratklimat.

Elevrådet diskuterar skolans ordningsregler och konsekvenser.

Hälsosamtal hos skolsköterska.

Vid utvecklingssamtal diskuterar pedagog, elev och vårdnadshavare kring elevens trivsel.

Elevhälsoforum, arbetslagsmöte och trygghetsgrupp för samtal kring klimatet bland
skolans elever.

Anmälningsplikt.
Personal som elever och vårdnadshavare kan vända sig till
Rektor Lena Ahl ([email protected])
Rektor Tobias Fahlén ([email protected])
Kurator Jenniffer Kjeldsén ([email protected])
Skolsköterska Cecilia Wahlén ([email protected])
Specialpedagog Eva Rydell ([email protected])
Specialpedagog Annika Eriksson ([email protected])
Lärare Tore Ölmedal ([email protected])
Lärare Viktoria Wikeborg ([email protected])
Resurs Håkan Henrysson ([email protected])
Lärare Göran Gren ([email protected])
Lärare Liselotte Nilsson ([email protected])
8
Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever
1. All personal ska ingripa vid kränkningar, avbryta handlingen och markera att det som händer
inte är okej.
2. Prata med de inblandade eleverna.
3. Informera berörda elevers mentorer om vad som hänt och vilka åtgärder som vidtagits
(senast dagen efter). Dokumentera i ”Incidentrapportering- Tillbud/ Kränkning”.
4. Berörd mentor genomför samtal med de elever/den elev som blivit utsatt. Dokumentera.
5. Berörd mentor genomför samtal med de elever/den elev som gjort sig skyldig till kränkningen
och gör klart att detta inte får förekomma samt konsekvenserna om det inte upphör.
Dokumentera.
6. Vårdnadshavare till samtliga inblandade elever ska kontaktas och informeras om händelsen
av berörda mentorer. Det är viktigt att dessa samtal sker skyndsamt och med alla parter vid
ungefär samma tidpunkt. Dokumentera.
7. Berörda mentorer informerar arbetslagen samt återkopplar till eleverna.
8. Om problemet kvarstår tar berörda mentorer hjälp av sina arbetslag. Fortsatt dokumentation.
9. Om problemet fortfarande kvarstår kontaktar berörda mentorer Trygghetsgruppen som då
tar över ärendet.
OBS! Kontakt tas alltid med rektor när händelser inträffar som enligt lagens definition innehåller
kriminella handlingar.
Så här handlar Trygghetsgruppen om kränkningarna kvarstår:
1. Trygghetsgruppen samlas, faktainsamling görs och arbetsfördelning inom teamet bestäms.
2. Samtal med utsatt elev/elever och eventuella vittnen för insamling av information. Samtal
med den/de som kränkt, där man gör klart att beteendet måste upphöra omedelbart.
Trygghetsgruppen är alltid två när samtal med elever genomförs och minnesanteckningar
förs.
3. Trygghetsgruppen återkopplar till berörd personal.
4. Mentor kontaktar berörda föräldrar/vårdnadshavare och informerar att Trygghetsgruppen
arbetar med ärendet.
9
5. Representanter från Trygghetsgruppen träffar berörda elever för
individuella samtal efter cirka 2 veckor. Då fattas också beslut om eventuell uppföljning.
6. Om problemet kvarstår informeras elevhälsoteamet, som i sin tur kallar den/de som kränkt
till ett möte. (Deltar gör t.ex. elev, förälder, representant från Trygghetsgruppen, berörd
pedagog, elevhälsoteam, skolledning).
7. En utredning om ev. särskilt stöd inleds.
8. Om problemet kvarstår görs en anmälan till Socialförvaltningen och/eller eventuellt polis.
Rutin för när elev kränks av personal
Om personal kränker barn/elev överlämnas ärendet direkt till rektor. Om en elev känner sig
otrygg över att gå till rektor har denne möjlighet att vända sig till annan personal eller vuxen
som den känner förtroende för. Den som får kännedom om kränkningen överlämnar ärendet till
rektor.
Rutin för när personal kränks av elev.
Om en elev kränker personal överlämnas ärendet direkt till rektor
Rutin för när personal kränks av personal
Om personal kränker annan personal överlämnas ärendet direkt till rektor.
Vid allvarliga lagöverträdelser tar rektor beslut om skolan ska anmäla till socialtjänst eller polis.
Detta påverkar inte anmälningsplikten enligt socialtjänstlagen som gäller för all personal.
10
Begrepp
Bilaga 1
Diskriminering
Diskriminering är när skolan behandlar en elev sämre än andra elever och behandlingen har
samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller
tillgänglighet.
Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt.
Direkt diskriminering
Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har en direkt koppling till
någon av diskrimineringsgrunderna.
Indirekt diskriminering
Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som
verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med
diskrimineringsgrunderna.
Trakasserier och kränkande behandling
Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande
behandling nedan).
Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande
generaliseringar av till exempel ”kvinnliga” eller ”homosexuella” egenskaper. Det gemensamma
för trakasserier är att de gör att en elev eller student känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller
illa behandlad.
Kränkande behandling
Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker en elevs
värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande
som kränker en elevs värdighet.
Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder eller
meddelande på sociala medier.
Både skolpersonal och elever kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller
kränkande behandling.
Sexuella trakasserier
Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier.
Det kan handla om beröringar, tafsningar, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt
anspelande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som
avgör vad som är kränkande.
Repressalier
Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling på grund
av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat
förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. Det gäller även när en elev,
exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller
kränkande behandling.
Diskrimineringsgrunder
Bilaga 2
Kön
Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man.
Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier:
Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne
med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering]
Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå
med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön]
Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar
med vem som helst.
[sexuella trakasserier]
Könsidentitet eller könsuttryck
Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte
identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för
att tillhöra ett annat kön.
Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller
könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det
som skyddas är en avvikelse från ”det normala”.
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung,
hudfärg eller annat liknande förhållande.
Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same,
svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens
proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband
med
en
religiös
åskådning
som
till
exempel
buddism
eller
ateism
omfattas
av
diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar
som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Med
funktionshinder
menas
i
diskrimineringslagen
varaktiga
fysiska,
psykiska
eller
begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada
eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå.
DO använder sig av Handisams beteckning funktionsnedsättning – och inte funktionshinder
eftersom hindren finns i samhället och inte hos personen.
Sexuell läggning
Med
sexuell
läggning
avses
enligt
diskrimineringslagen
homosexuell,
bisexuell
eller
heterosexuell läggning.
Ålder
Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd.
Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i
olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder.
Skyddet gäller alltså även i skolan.
Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en
tillämpning av skollagen.
Tillgänglighet
Från och med 1 januari 2015 gäller en åttonde diskrimineringsgrund, diskriminering på grund av
bristande tillgänglighet. Med bristande tillgänglighet menas att ett barn eller en elev missgynnas
på grund av sin funktionsnedsättning i skollokaler och i undervisningen.
Systematiskt kvalitetsarbete
Bilaga 3
Månad
Handling
Ansvar
Januari
*Återkoppling av Friends webbenkät till rektorer,
trygghetsgrupp och vuxenstödjare
-Rektor, kurator
Februari
*Personalutbildning samt återkoppling av enkäten, av
Friends
* Mentorsutbildning av Friends
* Friends överlämnar till rektor, trygghetsgrupp och
vuxenstödjare.
*Föräldrasamrådsmöten med återkoppling från
enkäten
-Rektor, kurator
* Elevutbildning genom Friends
-Rektor, kurator
* Pedagoger - Den nya planen samt skolans
ordningsregler aktualiseras på arbetsplatsträff
*Elever – Den nya planen samt skolans ordningsregler
aktualiseras på klassråd och elevråd
* Planen läggs ut på fronter
* Planen samt skolans ordningsregler synliggörs
genom att den sätts upp i skolans lokaler.
* Varje arbetslag ska diskutera och dokumentera
åtgärder som syftar till att otrygga zoner ska bli
trygga.
- Rektor, pedagoger
April
*Samrådsmöte – Planen mot diskriminering och
kränkande behandling introduceras.
- Rektor
Maj
* Temadag 6/5
- Vuxenstödjare,
trygghetsgrupp
pedagoger,
kamratstödjare
Juni
* Kamratstödjarnas mål och arbete utvärderas.
- Vuxenstödjare för
kamratstödjargruppen
Mars
Juli
- Rektor, kurator
-Rektor
-Rektor
- Pedagoger
- Fronteransvarig
-Trygghetsgruppen
- Pedagoger
- Pedagoger i skola och
på fritidshem.
Augusti
*Planen samt skolans ordningsregler aktualiseras
* Kamratstödjare utses.
*Trivselregler i klasser och på fritids formas av elever
och personal
*Föreläsning kring nätmobbning
- Pedagoger i skola och
fritidshem
- Pedagoger
-Personal i skola och på
fritidshem
- Rektor,
trygghetsgrupp
vuxenstödjare
September
*Planens samt skolans ordningsregler presenteras på
föräldramöten
-Rektor, pedagoger
Oktober
* Kartläggning görs i skolan och på fritidshemmen.
-Trygghetsgrupp/enkät,
pedagoger
*Planen samt skolans ordningsregler följs upp och
utvärderas av elever, pedagoger och övrig personal.
- Rektor, pedagoger
* På samrådsmöte med föräldrarna följs arbetet med
planen och skolans ordningsregler upp.
- Rektor
*Temadag i samband med FN-dagen 23/10
- Arbetslag
* Kartläggningen följs upp
*Planen och ordningsreglerna skrivs om
- Rektor, trygghetsgrupp
- Rektor, trygghetsgrupp
November
December
*Planen och ordningsreglerna skrivs om
- Rektor, trygghetsgrupp
2015-01-09
Bilaga 4
Toftaskolans ordningsregler för 2015
Gemensamma regler för hela skolan:

Vi visar varandra hänsyn och respekt; vuxna, ungdomar och barn.
Kränkningar tolereras inte.

Vi kommer i tid till lektionerna och har rätt material med oss.

Vi håller snyggt omkring oss och är rädda om skolans saker och lokaler.

Snöbollskastning sker på anvisad plats.
Åk 2-4 – bakom simhallen
Åk 5-9 – på fotbollsplanen

Användning av dator eller mobiltelefon under skoldagen bestäms inom respektive arbetslag
tillsammans med rektor

Elever i klasser F-6 får inte lämna skolans område.
Elever från årskurs 7-9 får inte lämna Munka Ljungby samhälle.

När vi åker inlines, skateboard, kickboard o.d. på skolan använder vi hjälm.

Besökare ska anmäla sig på expeditionen.

Vi har en tobaksfri skola.
Alla klasser/arbetslag på skolan har egna klass-/arbetslagsregler. Dessa kan se olika ut, främst beroende
på ålder. Dessutom finns det specifika regler som gäller specifika ämnen/platser, t.ex. matsalen, idrotten,
snöbollskastning på gräsplanen. Dessa fungerar som tillägg till de gemensamma ordningsreglerna i detta
dokument.
Att ha med egna saker till skolan bestäms av a-lagen själva F-3/4-6/7-9/ ex bandyklubbor, kulor, bollar, hopprep etc.
Om reglerna överträds:
Först kommunikation mellan elever och vuxna på skolan. Därefter samtal med vårdnadshavare.
Bilaga 5
Incidentrapportering – Tillbud/Kränkning
Datum och klockslag
Rektorsområde
Enhet
Händelseförlopp
Vilka åtgärder föreslås?
Är händelsen bedömd som en kränkande behandling?
Ja
Nej
Rektor/förskolechef är skyldig att till Huvudmannen (BUN) anmäla om någon elev utsatts för kränkande
behandling.
Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda och i förekommande fall vidta de åtgärder som krävs vid en
kränkande behandling. Att besluta om eventuella åtgärder har delegerats till rektor. De beslutade åtgärderna
ska månadsvis rapporteras till BUN på blanketten ”Rapport delegeringsbeslut ”
……………………………….
Ansvarig chef
…………………………………..
Arbetstagare
………………………………...
Skyddsombud
OBS! kopia skickas till BUF-kansliet