1. No category

TEMA: Bostadsbristen
Så kan vi minska
Hur ska vi göra för att få fram
de bostäder som behövs i bostadsbristens Sverige? På följande temasidor visar vi exempel på
hur man kan lösa problemet. Vi
berättar om den Norska modellen
med ägarlägenheter, om smarta
bostadsprototyper och stapelbara
studentbostäder. Vi skriver om systemet ”Social Housing”, där Sverige
är ett av få länder inom EU där man
inte infört så kallat subventionerat
boende.

34
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
TEMA: Bostadsbristen
bostadsköerna
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
35
TEMA: Bostadsbristen
Norsk modell för svensk
bostadspolitik
Norges befolkning är bara hälften så stor som Sveriges men ändå
är bostadsbyggandet i Norge 50 procent högre än i Sverige.
TE X T: KRISTINA LINDSTRÖ M
O
m man jämför de nordiska länderna så har Sverige det lägsta bostadsbyggandet. Det påverkar
även arbetsmarknaden i Sverige då det är
betydligt svårare att rekrytera personal om
det inte finns bostäder.
LÅGT BOSTADSBYGGANDE OCH BO-
I Norge har man också lättnader vad gäller
arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattning
för att till exempel underlätta för överföring av pengar från föräldrar till barn.
Norrmännen kan också kvitta inbetalda
räntor mot skatt för inkomst av tjänst
samt att vinst vid försäljning är skattefri
om särskilda villkor är uppfyllda.
STADSBRIST I STORSTADSREGIONERNA
Att det byggs få bostäder och att det finns
finansiella hinder likväl som till exempel
otillräcklig kötid gör att unga och resurssvaga hushåll har svårt att ta sig in på bostadsmarknaden. En akut bostadsbrist har
uppstått, framför allt i storstadsregionerna. När Sverige i början av 1990-talet avvecklade sin subventioneringspolitik för
bostäder, minskade byggandet. För att
komma till rätta med bostadsbyggandet i
Sverige är kanske en väg att titta på den
norska modellen som Veidekke beskriver i
rapporten ”Bostadsägarlandet”.
DEN NORSKA MODELLEN
I den norska modellen med ägarlägenheter krävs det kapital för att kunna komma in på bostadsmarknaden. Det är svårt
även där för unga och resurssvaga att skaffa sin första ägda bostad om inte särskilda
åtgärder vidtas.
I Norge har man löst det med ett subventionerat bosparande som har syftet att stimulera hushållen att bygga upp ett eget
kapital. Samtidigt stödjer man de resurssvaga hushållen att komma in på den ägda
bostadsmarknaden genom kommunala
startlån, bostadsbidrag och så kallade
grundlån. I Norge sparar 65 procent av
20-35-åringar till en bostad.
Vidare har man en skattefri uthyrning
av den egna bostaden. I praktiken betyder
det att halva bostaden kan hyras ut skattefritt. Det är därför också betydligt lättare
att få tag i en bostad att hyra i Norge.
36
NÖDVÄNDIGT ATT GÖRA NÅGOT I SVERIGE
– Det är inte troligt att vi kommer att gå
tillbaka till det statligt subventionerade
byggandet. Det är därför helt nödvändigt
att vi i Sverige gör något åt finansieringen
av bostäder för att öka bostadsbyggandet.
Med dagens skattesystem blir hyresrätter-
De fem strategierna i
den norska modellen
En ny svensk bostadspolitik skulle kunna utformas med inspiration från den norska modellen som grundas på de följande fem strategierna:
pp Bostadssektorn ska i grunden vara marknadsbaserad och inte bygga på statliga utbudssubventioner
pp En allt större andel ägda bostäder, både i
det befintliga bostadsbeståndet och i nyproduktionen, ställer krav på en tydlig politik för att stötta ungas etablering på ägarmarknaden
pp En politik för ägt boende som kan bidra till
att skapa en kompletterande hyresmarknad, för unga och studenter
pp Den marknadsbaserade modellen gäller
samtliga upplåtelseformer, också hyresbostäder
pp Statens roll ska vara att stötta och underlätta för ekonomiskt svaga hushåll.
na det dyraste boendet. Den norska modellen med ägande av bostäder skulle
mycket väl kunna fungera i Sverige, säger
Lars Weiss, kommersiell direktör på Veidekke i Sverige. Lars Weiss berättar att i
Norge äger 74 procent av 18-35-åringarna
sina bostäder mot 22 procent i Sverige.
UR RAPPORTEN ”BOSTADSÄGARLANDET”
I takt med att hyresrätterna i Sverige måste
rustas upp och nya hyresrätter tillkommer
genom det nya systemet med presumtionshyror (marknadsanpassade hyror)
kommer hyresrätten att bli den dyrare boendeformen, medan ägda bostäder kommer att bli det mest prisvärda alternativet.
– Hyresrätten är den mest exklusiva formen av boende. Man behöver inte ta något ansvar eller några risker och det ingår
service vilket gör hyresrätten till det dyraste sättet att bo på. Vi menar därför att
äganderätten inte är att betrakta som lyx,
säger Per-Ingemar Persson, vd Veidekke
Sverige, i ett uttalande till rapporten.
Mer om den norska modellen kan man
läsa i Veidekkes rapport ”Bostadsägarlandet”. ■
Om Veidekke:
Veidekke är Skandinaviens fjärde största
bygg-, anläggnings- och bostadsutvecklingsföretag.
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
TEMA: Bostadsbristen
Vännerhem,
dela lägenhet med kompisen
I projektet ”Vännerhem” fanns det lagom till höstterminens start 2014 tre färdigbyggda hus med
totalt 48 lägenheter för 96 studentboende i anslutning till de befintliga studentkorridorerna på
Campus för Karlstads universitet. Konceptet ”Vännerhem” bygger på att två studenter delar på en
lägenhet men har var sitt kontrakt.
TE XT: KRISTINA LINDST RÖ M
I
nflyttningen avklarad, i husens bottenvåningar finns det boendevärd, studentföreningslokal, närbutik och pizzeria. Så småningom kommer det också
att finnas övernattningslägenheter för anhöriga, men vid inflyttningen var man
tvungen att fördela alla tillgängliga lägenheter till studenter eftersom trycket på boende är så högt.
– Alla 48 lägenheter är uthyrda. Studenterna är mycket nöjda med lägenheterna
och tycker att de är trevliga, säger Mats
Hedlund, koordinator för kundflödet vid
uthyrning av lokaler och lägenheter på
KBAB, Karlstad Bostads AB.
HYRESFRITT UNDER SOMMAREN
De två studenterna som bor i lägenheten
delar kök/allrum, toalett och dusch men
har var sitt eget rum. Konceptet bygger på
att man har en tiomånadershyra om 3900
kronor per månad och hyresfritt under två
sommarmånader. Tiomånadershyran motsvarar tolvmånadershyra av 3250 kronor
per månad. I hyran ingår värme, vatten
och normalförbrukning av el. Surf 10/10
Mbit ingår också i hyran och man kan
teckna ett eget avtal med någon av
KBAB:s bredbandsleverantörer.
dul AB har kommit med de tekniska lösningarna. Projektet har varit snabbt,
markarbetena påbörjades i februari och
inflyttningen skedde i augusti. Under 2015
kommer KBAB att bygga ytterligare två
femvåningshus för studenter, inflyttningen är planerad till augusti. KBAB har även
planer på att bygga större lägenheter med
samma typ av modulsystem tillsammans
med Moelven Byggmoduler AB. Dessa
bostäder kommer inte att vara öronmärkta
för studenter, avslutar Mats Hedlund. ■
Om husen:
pp Lägenheterna är 52 kvadratmeter
pp Det egna rummet är 12,4 kvadratmeter
pp Ordentligt kök med spis, kyl/frys och mikrovågsugn
pp Tvättmaskin i varje lägenhet
pp Rökfritt i och utanför husen
pp Djurfritt boende
pp Varje lägenhet har fransk balkong
pp Vindsförråd åtkomligt med hiss
Karlstads Bostads AB:
Karlstads Bostads AB är ett kommunägt bostadsföretag med ca 7 300 lägenheter och lokaler i
centrala Karlstad.
FEMVÅNINGSHUS MED TRÄSTOMME
Husen är byggda av färdiga moduler från
Moelven Byggmodul AB och de är de första femvåningshusen i Karlstad som har
trästomme.
– Projektet har varit ett partneringsamarbete mellan KBAB och Moeleven Byggmodul AB som pågått i ett år. KBAB har
framlagt behoven och Moelven ByggmoB Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
37
TEMA: Bostadsbristen
Boklok bygger flerfamiljshus i Helsingborg. Foto: Boklok
De bygger bostäder
för alla plånböcker
Det går att skynda på byggandet av bostäder och bygga så att fler har råd att bo. Boklok och NCC
Folkboende är två exempel på hur detta kan fungera. Frågan är bara varför inte fler gör det?
TE X T: ANNA HEDE NRUD
B
oklok inriktade sig från början på
att främst bygga för ensamstående
med barn, äldre som vill bo lättskött och unga som ville flytta hemifrån
och inte hade så mycket pengar. Men nu
har man breddat sig till att även bygga
radhus för större familjer. I år kommer
Boklok att bygga omkring 700 nya bostäder.
Boklok startades på mitten av 90-talet
av Ikeas grundare Ingvar Kamprad och
38
Skanskas dåvarande koncernchef Melker
Schörling. Det är idag ett konceptbolag
som ägs till lika delar av Skanska och Ikea
och huvudsyftet är att bygga bostäder till
rimligare priser.
BYGGTIDEN KAN KORTAS REJÄLT
Att det vanligtvis tar så lång tid att bygga
nya bostäder i Sverige brukar förklaras
med krångliga planprocesser. Men Bengt
Fardelius, affärschef på Boklok, menar att
inga ändringar behöver göras i plan- och
bygglagen för att skynda på byggandet av
bostäder. I stället behövs ett gott och smidigt samarbete med tjänstemännen på
kommunen. Sen blir byggprocessen betydligt enklare tack vare att Boklok kommer med ett färdigt koncept som kan läggas in i detaljplanen. Vid till exempel byggandet av nya bostäder i Huddinge utanför Stockholm, har man lyckats få ner
tiden från planstart till byggstart från

B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
TEMA: Bostadsbristen
 vanligtvis ett par år till sju månader. Sedan
kan byggtiden i sig kortas genom att
BoKlok tillverkar bostäderna i moduler i
sin egen fabrik i Småland.
NCC FOLKBOENDE BYGGER YTSMARTA
HYRESRÄTTER
På NCC har man satsat på ett liknande
koncept som man kallar Folkboende.
Riktlinjerna drogs upp 2009 och 2010 påbörjades det första projektet. Ledorden är
att man ska satsa på att bygga ytsmarta hyresrätter som kan förena hög boendekvalitet med en fördelaktig fastighetsekonomi.
Framför allt har man tagit fasta på att möta den efterfrågan som finns på mindre lägenheter och man bygger cirka åtta till tio
kvadratmeter mindre per lägenhet än man
brukar göra, vilket kan hålla kostnaderna
nere för den som ska hyra.
Tankarna kring projekt Folkboendet
kom efter att stödet till att bygga hyresrätter försvann 2007.
– Vi insåg att här borde något göras. Vi
ville använda oss av vårt stora kunnande
och långa erfarenhet av bostadsbyggande
för att ta fram ett hus som vi kunde sätta
upp var som helst och som har lägre kostnader, säger Sven-Erik Karlsson, konceptledare för NCC Folkboende.
Det var inte en kvalitetssänkning det var
frågan om utan att tänka ytsmart. Det är
förstås en utmaning, att bygga små lägenheter. Det är alltid lättare att bygga stora
lägenheter. En finurlighet med Folkboendet är att man kan bygga från fyra till
sex lägenheter per våningsplan.
– Det gör att vi ofta kan tillmötesgå
kundens behov, här finns en flexibilitet.
Det ska vara väl anpassat för vår tids familjestruktur. Sverige har flest ensamhushåll i
hela Europa tror jag, säger Sven-Erik
Karlsson.
I år kommer man att bygga drygt 400
lägenheter, några av platserna är Kiruna,
Karlstad, Munkedal, Umeå och Örebro.
För nästa år räknar man med att det ska
bli byggstart för ytterligare 600 lägenheter.
Sverige. Vi ser detta som en affärsmöjlighet och som något viktigt för att få ner
kostnaderna i hela landet, säger Sven-Erik
Karlsson.
Något annat NCC Folkboende satsat
på för att få ner kostnaderna är en effektiv
byggprocess som sänker byggkostnaderna.
Samt en hög grad av egen tillverkning som
håller nere produktionskostnaderna till ett
minimum.
– Byggarbetsplatsen ser vi som en industriarbetsplats, där vi gör insatser som man
normalt inte gör. Vi tillverkar till exempel
trappor pelare och balkongplattor på platsen.
Detta sammantaget gör att ett hyreshus
är färdigt för inflyttning på tolv månader.
Byggs två hus samtidigt är byggtiden fjorton månader. ■
MEN VARFÖR BYGGER DÅ INTE FLER PÅ
DETTA SÄTT?
– Det är svårt för mig att säga, det vågar
jag inte uttala mig om. Men vi vill vara ledande när det gäller bostadsutveckling i
Sven-Erik Karlsson,
NCC Folkboende.
I Lycksele har NCC byggt ett Folkboende, med totalt 35 lägenheter. Samtliga lägenheter har älvsutsikt. Foto: NCC Folkboende
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
39
TEMA: Bostadsbristen
Är ”social
housing”
något för
Sverige?
Sverige är idag ett av få länder
inom EU som inte tillämpar
systemet med så kallad ”social
housing”, subventionerade
bostäder som tillhandahålls för
hushåll med låga inkomster
eller andra sociala utmaningar
som försvårar deras situation
på den reguljära bostadsmarknaden.
TE X T: KRISTINA LINDSTRÖ M
E
nligt en rapport från Boverket har
mer än en halv miljon personer i
Sverige så små inkomster att deras
möjlighet att få eller behålla en bostad är
begränsade.
Ett drömsenario är att hyrorna är anpassade så att alla kan välja var de vill bo. Foto: Roland Magnusson
”SOCIAL HOUSING”-BOSTÄDER
”Social housing”-bostäderna har byggts
upp med statsstöd och bidrag så att hyrorna kan hållas nere. I vissa länder finns en
övre inkomstgräns för att få bo kvar i en
sådan bostad. Andra länder har behovsprövning.
INGA RIKSDAGSPARTIER ELLER
markanvisning i utbyggnadsområdet frihamnen efterlyser de byggherrar som vill
bygga hyresrätter med en snitt hyra på cirka 1000 kronor per kvadratmeter och år.
Motståndare till detta boende menar att vi
har bostadsbidrag och det fyller den funktion som ”social housing” gör i andra länder. Bostadsbidragen inte har höjts sedan
1997 och hyrorna har gått upp. ■
ORGANISATIONER VERKAR FÖR EN
SVENSK MODELL
EU-KOMMISSIONENS DEFINITION AV
SOCIAL HOUSING
– Hur man ska definiera ”social housing”
är en av de frågorna som behandlas i Bryssel. EU-kommissionen använder sig av en
väldigt restriktiv definition, säger Barbara
Steenbergen, chef för Internationella Hyresgästalliansens (IUT:s) EU-kontor, i ett
uttalande. EU-kommissionens definition
lyder: »social housing måste begränsas till
en tydligt definierad grupp bestående av
missgynnade medborgare eller socialt utsatta grupper».
– Vi menar att ”social housing” måste
rikta sig mot en bred grupp, annars är risken stor att man skapar getton med stora
sociala problem där bara de fattigaste bor,
säger Barbara Steenbergen.
40
Inga av de riksdagspartier eller organisationer som verkar på bostadsmarknaden
har arbetat för en svensk modell av ”social
housing”. Aktörerna på bostadsmarknaden har hellre sett högre bostadsbidrag eller en stärkt allmännytta.
VILLKOREN FÖRÄNDRAS
Villkoren förändras och i flera kommuner
har diskussionerna om ”social housing”
åter kommit upp.
I Göteborg vill det kommunala bolaget
Älvstranden Utveckling på försök införa
det kontroversiella förslaget som kallas ”ett
socialt blandat boende” med inspiration
från andra länder. Billiga bostäder som är
särskilt riktade mot resurssvaga grupper i
samhället. I samband med en kommande
”Social Housing”
”Social housing” (subventionerade bostäder)
finns inte i Sverige men i nästan alla andra
länder i Europa.
Systemet för hur ”social housing” ser lite
olika ut i de länder som tillämpar det.
Gemensamt är
pp Det är hyreslägenheter som är undantagna
från den ordinarie bostadsmarknaden
pp De får offentligt finansierat stöd, till exempel i form av förmånliga lån
pp De ägs av icke vinstdrivande företag
pp De är riktade mot resurssvaga grupper och
det finns ett system för att fördela bostäderna till dessa grupper.
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
TEMA: Bostadsbristen
Krönika
Bostadsbyggandet är
en statsministerfråga
Nu vet vi vem som blir ny bostadsminister: Mehmet Kaplan.
TE XT: O LLE W Ä S TBERG
F
ast det är bara en del av sanningen.
Jag satt ju i Nybyggarkommissionen: Göran Persson, Agneta Dreber
och jag själv fick i uppdrag (finansierat av
Nordea, Tyréns och NCC, men med total
självständighet för oss) att under ett år ytterligare fördjupa oss i hindren för bostadsbyggandet.
Om det var något jag lärde mig så var det
hur komplicerad, komplex och intrikat
bostadspolitiken är.
Visst, Mehmet Kaplan är ny bostadsminister. Men det är också Magdalena Andersson – det är hon som har skattefrågor
och en del som rör bostadsfinansiering.
Det är hon som snabbt bör göra klart att
företagsskatteutredningens förslag om
räntebegränsningar för fastighetsföretag
inte kan genomföras nu om man vill få
hyresrätter byggda. Och finansmarknadsminister Per Bolund har ansvar för amorteringsregler och reglering av banker – nog
så viktigt om vi ska få fler bostäder.
Bostadsbidrag ligger under Annika
Strandhäll. Dessutom har Ardalan Shekarabi hand om kommunerna – och honom lär man inte kunna gå förbi om man
ska flytta beslutsrätt från kommuner till
regioner, vilket torde vara nödvändigt om
man ska få fart på byggprocessen.
Infrastrukturfrågorna är helt centrala: För
att kunna bygga i städernas förorter krävs
tunnelbana eller annan kollektivtrafik.
Därför är Anna Johanssons initiativkraft
nödvändig för byggandet.
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
Till detta kommer att kombinationen av
en omfattande satsning på infrastruktur
och på bostäder kommer att leda till brist
på kvalificerad arbetskraft. Vi behöver ett
kunskapslyft inom hela området – från
plantjänstemän på länsstyrelserna till våtrumstekniker. Detta berör tre nya ministrar Ylva Johansson (arbetsmarknad), Aida Hadzialic (utbildning, kunskapslyft)
och Morgan Johansson (möjlighet till invandring för kvalificerade personer).
Slutsatsen av detta är att den som har ansvaret för att vi ska få hundratusentals nya
lägenheter egentligen är Stefan Löfven.
Bostadsfrågan är så pass komplicerad att
det krävs att statsministern håller ihop
programmet. Bostadsbyggandet är en
statsministerfråga.
Vad är det som behöver göras och kan uträttas av denna minoritetsregering? Ganska mycket, skulle jag tro.
Avskaffande av hyresregleringen står inte
på agendan – varken för regeringen eller
oppositionen. Men mycket annat:
Sverige har en planprocess som gör att det
kan ta upp till tio år från markanvisning
till spaden i marken. Det gör att mindre
företag inte vågar ta risken att ge sig in.
Och utländska företag förstår att det krävs
en kunskap om svensk byråkrati som de
sällan har. Detta leder till bristande konkurrens och därmed höga kostnader.
Dessutom har Sverige i huvudsak lokala
byggnormer. Grannkommuner kan ha olika normer för isolering eller tillgänglighet.
Det försvårar industriell och standardiserad produktion – vilket också är kostnadsdrivande.
Stefan Attefall har kritiserats för att han
tillsatt så många utredningar. Fördelen är
att det inom ett halvår kommer att läggas
förslag och presenteras underlag som gör
att regeringen kan agera.
Som valrörelsen visade finns inga stora
konfliktytor inom bostadspolitiken. Om
regeringen tar initiativ bör det finnas stora
möjligheter att den får igenom sin politik.
Breda majoriteter är viktiga. Hus ska stå i
hundra år. Då måste spelreglerna vara
långsiktiga. ■
41
TEMA: Bostadsbristen
Bostadsprototyp 1.0 har helglasade gavelfasader och glasade rumsavskiljande skjutdörrar. Foto: Bertil Hertzberg
Smart bostadsprototyp
i trä och glas
Bostadsprototyp 1.0 är ett volymelement med mycket nytänkande utvecklad av Smart Housing
Småland, med rötter både i den småländska trähusindustrin och i glasindustrin.
TE X T: ULF SÖ DERLUND
S
mart Housing Smålands bostadsprototyp innehåller en hel del nytänkande. Bostadsprototyp 1.0 består av volymelement på 48 kvadratmeter
med bärande trästomme. På de knappt 50
kvadratmetrarna får två separata hushåll
plats, med delat kök och badrum.
Bostadsmodulerna är utvecklade för industriellt byggande, vilket kan bidra till
både ökad konkurrens och produktivitet.
De ryms på en vanlig lastbil och kan användas till hus som är sex våningar höga.
– Bostadsprototypen är ingen färdig
42
produkt utan ett koncept som ska visa på
möjligheterna. Tanken är att prototypen
ska sporra till konkreta projekt där idéerna
tas omhand, säger Per-Erik Eriksson, processledare på Smart Housing Småland.
GLAS MED OLIKA FUNKTIONER
I dag kan volymelementen med bärande
träregelstomme användas till sex våningar
höga hus. Med ytterligare lite utvecklingsarbete kommer även prototypens helglasade ytterväggar att kunna användas som
bärande väggar i sexvåningshus. I bostads-
prototypen används glas med olika funktioner. Ett exempel är gavelglaspartierna
med heltäckande utvändig glasskiva, så
kallat ”steppat” glas. Det innebär att det
yttersta glaset i isolerglasrutan är större än
övriga glas och täcker karmen. De rumsavskiljande glasade skjutdörrarna har
”privacy”-glas, där transparensen kan slås
av och på med elektricitet.
– Produkten som sådan är inte ny, däremot sättet att använda den i ett rumsavskiljande skjutdörrsparti, säger Per-Erik
Eriksson.

B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
TEMA: Bostadsbristen
 MER NYTÄNKANDE
Fasadintegrerade solpaneler på byggnadens gavelfasader ger energi samtidigt som
själva fasadbeklädnaden kan sparas in. Utveckling av fönsterintegrerade transparent
solceller pågår men det finns ännu inga
färdiga produkter med hög effektivitet. I
prototypen är innerväggarna klädda med
printad plywood. Metoden finns men det
är idag ingen som har det som produkt.
PLANLÖSNING OCH UTFORMNING
I grundutförande ligger köket, badrummet och entrén i mitten och i vardera änden av volymmodulen finns två separerbara rum. Därmed kan två hushåll dela på
en modul med bibehållen tillgänglighet
och ett fullstort kök. Den kan naturligtvis
också användas som en vanlig tvåa. Lägenheten är utformad enligt dagens byggregler för tillgänglighet i bostäder. De stora
fönsteröppningarna i kortändorna och
rumsavskiljning med glasade skjutdörrar
ger insläpp av dagsljus till köksdelen.
Volymmodulen väger totalt 14 ton och kan fraktas på ett lastbilssläp. Foto: Per-Erik Eriksson
LOFTGÅNGSHUS OCH PUNKTHUS
Bostadsprototyp 1.0 kan användas i både
punkthus och loftgångshus. Loftgångshuset är enklast, då man bara har samma volymmodul som den byggda prototypen
men med entré från ena kortsidan. Ska
man bygga ett punkthus med invändig
trappa måste man ha lite olika sorters volymmoduler. ■
Volymmodulerna
Yttermått på volymmodulen är 4,15 x 13,45
meter. Invändig bredd är ca 3,75 meter. Volymmodulen, inklusive fast inredning och solpaneler väger totalt 14 ton. Den kan fraktas
på ett lastbilssläp. På dragbilen kan kompletterande material fraktas, alternativt en kortare
volymmodul (cirka 6 meter). Transporten kräver följebil.
Enklast är att använda bostadsmodulen till loftgångshus. Illustration: NOOA
Smart Housing Småland
I Småland finns trähusindustri, fönstertillverkning och planglastillverkning. Smålandslänen har, tillsammans med näringslivet och med finansiering
från Vinnova, skapat Smart Housing Småland. Det är ett tioårigt projekt som samlar forskning, företag och arkitektur i syfte att skapa en kreativ
innovationsmiljö. Syftet är att med den traditionella småländska industrin utveckla nya produkter och nya sätt att producera.
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
43
TEMA: Bostadsbristen
Höghållfasta betongmoduler staplas på
varandra till studentlägenheter i Bredäng
utanför Stockholm. Foto: DAP
Stapelbara betongmoduler
blir studentbostäder
I Bredäng, utanför Stockholm, staplas betongmoduler på varandra i två respektive fyra våningar för
att skapa nya studentlägenheter.
TE X T: ULF SÖ DERLUND
C
irka 280 studentbostäder om 25
kvadratmeter ska monteras på
platsen. En lägenhet är lika med
en volymmodul i betong. Modulerna tillverkas av HPC (High Performance Concrete) som är tätare och har högre hållfasthet än vanlig betong. De tillverkas i Soleed
Sweden AB:s fabrik i Eksjö och transporteras därifrån två i taget på lastbil, eftersom de är så lätta.
KERAMBETONG
Materialvalet i modulerna innebär att
badrummen inte behöver något extra tät44
skikt samt att extremt tunna betongstrukturer kan gjutas enligt tillverkaren Soleed
Sweden AB. De tunnaste väggdelarna består av 8 millimeter betong. De armeras
med kolfibrer och de bärande väggarna
med stångarmering.
– HPC är ett allmänt begrepp. Vårt
system kallar vi kerambetong, som är en
typ av HPC-betong. Kemiskt är det lika
som vanlig betong men vi har i mald kisel
som går in och tätar håligheter mellan cementen/ballast. Betongen har tidigare använts för reparationer men nu bygger vi
moduler med det. Dessa blir mycket star-
ka och lätta, säger Jan-Olof Edgar på Soleed.
– Vi använder bara en femtedel så
mycket betong jämfört med traditionella
stommar, vilket dramatiskt reducerar
CO2-utsläppen. Kerambetongen blir väldigt tät vilket också innebär att karbonatiseringen går väldigt långsamt, fortsätter
Jan-Olof Edgar.
FÄRDIG ATT TAS I BRUK
Modulens fasadytterväggar levereras färdigmålade. Invändigt målas de enligt
rumsbeskrivning. Snickerier som fönster, 
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
TEMA: Bostadsbristen
 dörrar, garderober, köksskåp med mera le-
vereras monterade. Modulerna är till och
med slutstädade då de lämnar Soleeds fabrik.
INSTALLATIONER
El- och VVS-installationen är färdigställd
inom modulen och klar för inkoppling på
byggplatsen. Varje modul har individuellt
styrd ventilation med värmeåtervinning,
varmvattenberedare samt elcentral.
– Vi använder en ny tysk ventilationsteknik som innebär att vi inte behöver kanaler till ett centralt värmeåtervinningsaggregat. Det är enkelt men briljant, säger
Anders Olson, ansvarig för teknikutveckling på Soleed Sweden AB, som har tagit
fram byggsystemet.
Ventilationstekniken innebär att en til�luftsfläkt och en frånluftsfläkt sätts i vardera änden av rummet. Inomhusluften
som passerar frånluftsfläkten värmer upp
ett litet element i fläkten, och när det är
tillräckligt varmt byter fläktarna funktion
så att frånluftsfläkten blir tilluftsfläkt. Då
värmer elementet i stället upp utomhusluften som är på väg in.
En färdig modul lyfts på plats. Foto: Soleed Sweden AB
KAN FLYTTAS
Tanken med att använda modulsystemet
är att bostäderna ska kunna flyttas i framtiden. Flytten kan ske enkelt om lyftstropparna lämnas kvar i betongmodulerna vid
monteringen.
Detta objekt är inriktat på studentbostäder. Modulerna skulle även kunna kombineras och bilda större lägenheter i flerfamiljshus samt småhus.
Planlösning. Illustration: DAP
TILLFÄLLIGT BYGGLOV
Studentbostäderna i Bredäng uppförs av
DAPlandmark, dotterbolag till arkitektbyrån DAP Stockholm AB. Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, kommer att hyra
lägenheterna till sina forskare och gäststudenter. Lägenheterna byggs på tillfälligt
bygglov men förhoppningen är att de ska
bli permanenta. En kraftledning i området
ska ersättas med en markförlagd ledning
om cirka fyra år och då hoppas DAP att de
kan bygga ytterligare 150 studentbostäder
i området. ■
Ambitionsnivån vad gäller miljö och gestaltning har varit hög trots att det är utfört som tillfälliga bostäder,
under hård ekonomisk press. Illustration: DAP
B Y G G TJ Ä N S T P M
•
NR4
•
2 014
45