BUFUS Rapport 2015 slutversion 20150507
Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets kommuner Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 1 Matilda Ahl Karin Chamoun Peter Anderberg Rapport BKC 2015:3 1 Brukarundersökning av Funktionshinder och Funktionsnedsättningar och dess Stödresurser i Blekinge BUFUS i Blekinge, delstudie 1 © 2015 Författare och Blekinge kompetenscentrum FÖRFATTARE: Matilda Ahl, Karin Chamoun och Peter Anderberg KOPIERINGSFÖRBUD Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som avtalats mellan upphovsrättsorganisationer och högskolor enligt avtalslicensen i 13§ upphovsrättslagen. BESTÄLLNING: www.ltblekinge.se/bkc TRYCK: Tryckeriet, Landstinget Blekinge, Karlskrona 1:a tryckningen Printed in Sweden 2015 Rapport BKC 2015:3 ISBN: (tryck) 978-91-86711-61-0 ISBN: (pdf) 978-91-86711-62-7 2 Contents SAMMANFATTNING ................................................................................................................................................................ 5 BAKGRUND................................................................................................................................................................................... 9 SYFTE ................................................................................................................................................................................. 12 METOD ............................................................................................................................................................................... 12 Målgrupp ..................................................................................................................................................................... 12 Datainsamling .......................................................................................................................................................... 12 Dataanalys .................................................................................................................................................................. 13 Hantering av personuppgifter och redovisning av data .................................................................... 13 RESULTAT ........................................................................................................................................................................ 13 Resultatsammanfattning .................................................................................................................................... 14 Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning .............................................................................. 15 Ekonomiska förutsättningar i vardagen ............................................................................................... 16 Boendesituation och önskad boendesituation .................................................................................. 16 Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm .................. 17 Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare .......................... 18 Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt .................................... 19 Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans .................................................................................................................................................................. 20 Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen ................................... 21 Fritidsaktiviter och tillgänglighet ............................................................................................................. 22 Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället ................................................................................................................................................................ 22 Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen ..................................................... 23 Resultatet i diagram och tabeller ........................................................................................................................ 24 Bakgrundsvariabler ............................................................................................................................................. 24 Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning ................................................................................... 31 Ekonomiska förutsättningar i vardagen .................................................................................................... 38 Boendesituation och önskad boendesituation ....................................................................................... 41 Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm ....................... 46 Upplevelse av kontakter med och information från assistans anordnare .............................. 51 Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans ...................................................................................................................................................................... 70 Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen ........................................ 74 Fritidsaktiviter och tillgänglighet ................................................................................................................. 79 3 Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället ..................................................................................................................................................................... 83 Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen .......................................................... 85 Bakgrundsvariabler kring vem som besvarat enkäten ..................................................................... 88 Öppna svar från respondenterna .................................................................................................................. 91 Bilagor ......................................................................................................................................................................... 104 4 Sammanfattning Den här rapporten presenterar resultatet av en enkätundersökning riktad till samtliga personer i Blekinge län som är berättigade till och använder sig av personlig assistans samt är myndiga. Syftet var att undersöka hur mänskliga stödresurser påverkar levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge samt kartlägga upplevd livskvalitet, livstillfredsställelse, livsvillkor samt hur den personliga assistansen upplevs och fungerar för brukare i Blekinge län. Enkätundersökningen har genomförts under 2013-2014 som ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström kommun och Blekinge Landsting, Blekinge Kompetenscentrum, som är ansvariga för undersökningen. Undersökningen är en uppföljning av den brukarundersökning som genomfördes av FoU, Blekinge kompetenscentrum 2010. Enkäten har arbetats igenom av forskare inom området. Brukarmedverkan har skett genom Intresseföreningen för assistansberättigade (IfA), samt av verksamhetschefer och utvecklare i Blekinges kommuner. Enkäten har skickats ut per post till 227 personer. Av dessa var 215 möjliga respondenter och av dem har 121 personer besvarat enkäten, vilket är en svarsfrekvens på 56 %. Det är 58 kvinnor och 58 män samt 5 personer som inte har uppgett som har besvarat enkäten. Det fanns tre sätt att besvara enkäten: 1) Via pappersenkäten som fylldes i och sedan skickades tillbaka i ett frankerat svarskuvert. 2) Webb-baserat via en hemsida i informationsbrevet fanns det en länk till enkäten på internet. 3) Det tredje alternativet att svara på enkäten var att med hjälp av personligt stöd att fylla i enkäten, via telefon eller ett personligt möte (på en plats vald av informanten). De som har besvarat enkäten bor i länets 5 kommuner och de fördelar sig på följande sätt: det är 35 personer i Karlskrona, 24 personer i Karlshamn, 18 personer i Olofström samt 17 personer i Ronneby och 13 personer i Sölvesborg. Respondenterna har mellan 20-400 assistanstimmar per vecka, med ett medianvärde på 76 timmar. Det är 48 respondenter som har svarat att de fyllt i enkäten själv. Det är 50 personer som svarar att de har fyllt i enkäten tillsammans med någon annan, och 23 personer där någon annan har fyllt i enkätsvaren åt respondenten. Resultatet presenterar svaren i samma ordning som frågorna ställdes i enkäten. Följande indelning har gjorts i resultatet: • • • • • • • Bakgrundsvariabler Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Ekonomiska förutsättningar i vardagen Boendesituation och önskad boendesituation Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt 5 • • • • • • Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen Fritidsaktiviter och tillgänglighet Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen Bakgrundsvariabler kring vem som besvarata enkäten Det övervägande antalet respondenter är helt eller i stort sett nöjda med sin assistansanordnare(107 respondenter) och majoriteten (75 respondenter) har inte bytt assistansanordnare. De som har bytt assistansanordnare är oftast i åldern 18-29 år. Man kan notera att sysselsättningsgraden är låg. Det är endast 41 respondenter som uppger att de arbetar eller studerar. Flertalet av dessa har en sysselsättning inom daglig verksamhet, några få har anställning med lönebidrag, praktikplats eller arbetar på den öppna arbetsmarknaden. De flesta som har sysselsättning trivs med denna. När det gäller ekonomiska förutsättningar har de flesta (92 respondenter) inte haft problem med sin privatekonomi. De som har haft svårigheter har oftast haft det vid flera tillfällen. Boendesituationen varierar mellan att bo själv (48 respondenter), bo med make/maka/sambo (36), och att bo med sina föräldrar (21). Men det är fler som önskar bo själva (84 respondenter). Respondenterna bedömer i de flesta fall sin hälsa som någorlunda eller gott. Den vanligaste orsaken som uppgavs för att inte uppsöka läkare berodde på man ville vänta ett tag, följt av att inte känna till någon bra läkare. De orsaker som rapporteras för att inte gå till tandläkaren är att inte ha råd, man ville vänta ett tag och att man är rädd för att gå dit. Anledningarna som uppgavs för att inte uppsöka psykolog är att inte ha råd, lång väntetid, rädd för att gå och att inte känna till någon bra psykolog. Respondenterna är övervägande nöjda med sin personliga assistans. Det är en övervägande del, (91 respondenter), som upplever att deras assistansanordnare har den kompentens som krävs för att ge en bra assistans. Det är 50 respondenter som upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om deras funktionsnedsättning och hur de påverkas av den, men lika många som inte tycker att handläggaren har tillräcklig kunskap. De flesta svarar att de har så många timmar som de behöver (62 respondenter) men det är 37 som upplever att de inte får de timmar som de behöver. Det är 14 respondenter som har varierande behov, där antalet timmar inte justeras efter behovet. Det är 40 respondenter som svarar att de dagligen behöver extra stöd utöver sin personliga assistans för att få vardagen att gå ihop. Det är vanligt att en anhörig är anställd som personlig assistans. De flesta respondenterna har valt sina assistenter själv. Det övervägande antalet,( 111) känner sig trygga med sina ordinarie assistenter, men 2 respondenter känner sig inte trygga. Man kan konstatera ett visst orosmoment 6 när det gäller upplevelsen av att få en vikarie. Det är 50 respondenter som tycker att det fungerar bra att få vikarie men det är 29 respondenter som inte upplever att det fungerar bra när det behövs en vikarie för ordinarie personal. Respondenterna har olika förutsättningar för att vara delaktiga och självbestämmande i sin personliga assistans. Det är 111 respondenter som upplever att deras personliga assistenter respekterar deras önskemål helt eller delvis men ett fåtal upplever inte alls att hens önskemål blir respekterade. De flesta upplever att de kan bestämma när och av vem de ska få hjälp med personlig omvårdnad men några få som inte upplever att de kan bestämma detta. Det är 85 respondenter som litar på att de kommer att få ha kvar sitt stöd av personlig assistans i framtiden men 20 som inte litar på det. Tekniska hjälpmedel för förflyttning används av en stor del av respondenterna samt hjälpmedel för stöd för minne, tidsuppfattning och planering. Önskemål om hjälpmedel för kommunikation, som röststyrning för PC, talskrift och skrivhjälpmedel, var uttalat. Så gott som samtliga respondenter uppger att de vet vart de ska vända sig för att få hjälpmedel. Flertalet respondenter använder internet varje dag via dator, surfplatta eller smart telefon. Flera respondenter använder funktioner i smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i sin vardag, t.ex. påminnelser, planering, skapa struktur och för kommunikation. De fritidsaktiviteter som flest respondenter har deltagit i är att ha gått på restaurang, pub eller kafé samt vistelse i naturen. Många har också varit på teater, konsert, museum el. likn. de senaste 12 månaderna. Men det är färre som har deltagit i någon form av idrott eller motionsaktivitet. Flera skulle vilja delta i fritidsaktiviteter av olika slag men avstår p.g.a. bristande tillgänglighet När det gäller engagemang i samhällsfrågor har 37 av respondenterna uppgett att de har skrivit på en namninsamling och 22 som försökt påverka någon politisk fråga. Ett fåtal har deltagit i en demonstration. Flertalet (70) respondenter uppger att de deltog i valet riksdagsvalet 2010. I EU-parlamentsvalet 2009 var det 37 respondenter som svarar att de deltog. Det är 68 som planerar att delta i riksdagsvalet 2014 och det är 42 respondenter som planerar att delta i EU-parlamentsvalet 2014. Det är flera respondenter (27) som upplever att de har blivit olämpligt bemötta på grund av sin funktionsnedsättning på restaurang, vårdcentral, sjukhus, affärer, konsert, färdtjänst och/eller buss och tåg och ett par av respondenterna har uppgett att de blivit olämpligt bemötta p.g.a. kön/etnicitet/ålder. Flertalet upplever sig ha blivit bra bemötta. Respondenterna har även svarat på hur tillfreds de är med följande aspekter; livet i allmänhet, fritidssituation, yrkessituation, ekonomi, sexualliv, äktenskap, familjeliv och kontakter med vänner och bekanta. Flertalet är tillfreds med familjelivet och kontakter med vänner och bekanta med livet i allmänhet, ekonomi och fritid medan nästan lika många upplever sitt sexualliv, fritid, yrkessituation och äktenskap som otillfredsställande. Rapporten är omfattande och berör många områden som är betydelsefulla för den enskilda individen, för fortsatta diskussioner och för utvecklingsarbetet inom kvalitet och värdegrunder. 7 Man kan se den som en katalog där läsaren utifrån sin egen frågeställning kan gå in under respektive rubrik och närmare studera diagram, kommentarer eller öppna svar från respondenterna. Något som kan vara intressant att titta närmare på är i vilken grad en individ är, eller ges möjlighet att vara, delaktig i beslut som rör den egna livssituationen inom de många områden som har blivit belysta genom enkäten: den låga sysselsättningsgraden, önskan om en annan boendeform, upplevelsen av handläggningen, behovet av hjälpmedel för att kunna kommunicera, tillgänglighet till att utöva fritidsaktiviteter m.m. 8 Bakgrund Det finns många faktorer som påverkar och styr tillgänglighet och livsvillkor, möjliggör delaktighet, ger förbättrad livskvalitet och livstillfredsställelse för personer som är beroende av stödresurser i vardagen. Två brukarundersökningar som genomfördes i Blekinge (Anderberg & Chamoun, 2009;2010) visade på behovet av att samla in relevant och strukturerad information om brukarnas uppfattning och upplevelser av de stödsystem som man använder sig av. Dessa studier ledde fram till förändringar av rutiner inom handikappomsorgen i Blekinges fem kommuner. De visade också på behovet av mer forskning inom området. Inte minst mot bakgrund av de förändringar som gjorts genom förändrad tillämpning av lagstiftning (LSS) och de internationella åtaganden som Sverige gjort genom ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Studien syftar till att synliggöra brukarperspektiv på stödsystemens användbarhet. Av stor vikt är också att forskningen ska kunna stödja ett systematiskt och fortlöpande utvecklingsarbete och kvalitetssäkring i kommun- och landstingsverksamheter (FoU arbete). Länets kommuner har lagkrav (LSS 6§) på sig att utvärdera och följa upp sin verksamhet. Politik Regeringen beskriver funktionshinderpolitiken som sektorsövergripande. Det betyder att insatserna och ansvaret för att nå de funktionshinderspolitiska målen vilar på respektive samhällsområde, till exempel arbetsmarknadspolitiken eller utbildningspolitiken. Politiken ska bidra till att skapa och upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna. I juni 2011 fattade regeringen beslut om en femårig strategi för funktionshinderspolitiken. (En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016). Strategin utgår bland annat från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Syftet med strategin är att visa politikens inriktning med konkreta mål för samhällets insatser och hur resultaten ska följas upp de kommande fem åren (Regeringen 20.06.2013) Lagar LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor, att de får den hjälp de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Den som får insatser enligt LSS ska erbjudas att få en individuell plan med beslutade och planerade insatser. Planen ska upprättas tillsammans med den enskilde och ska utgå från hans eller hennes önskemål. Planen kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen (Socialstyrelsen 20.06.2013., Sverige (1994)). Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter och funktionshinder har speciellt uppmärksammats under senare delen av 2000-talet. Sverige är en av de stater som ratificerat (anslutit sig till) konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter är juridiskt bindande för de länder som har valt att ratificera dem. Konventionens syfte är att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta de mänskliga rättigheterna. Konventionen som fokuserar på icke-diskriminering listar nödvändiga åtgärder för att personer 9 med funktionsnedsättning ska kunna åtnjuta såväl medborgerliga och politiska som ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (Regeringen 2013.06.20., Socialdepartementet 2008). Myndigheter Myndigheten för delaktighet bildades 1 maj 2014 av Handisam och delar av Hjälpmedelsinstitutet. Myndigheten för delaktighet arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. Flera av regeringsuppdragen som drevs tidigare av före detta Handisam respektive Hjälpmedelsinstitutet, har nu tagits över av Myndigheten för delaktighet (Myndigheten för delaktighet, 2014.12.03) Den senaste lägesrapporten från Handisam, ”Hur är läget 2013?”, beskriver att det behövs särskilda insatser inom utbildning, arbetsmarknad och tillgänglighet för att det ska kunna ske förbättringar i vardagen för personer med funktionsnedsättning. Myndigheter, kommuner och landsting har ett särskilt ansvar att se till att målen för funktionshinderspolitiken uppnås och att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterlevs (Handisam 2013). Folkhälsomyndigheten bildades den 1 januari 2014 och övertog då de uppgifter som de avvecklade myndigheterna Smittskyddsinstitutet och Statens folkhälsoinstitut tidigare ansvarade för. Även större delen av Socialstyrelsens arbete kring miljöns påverkan på hälsan, liksom ansvaret för miljö- och folkhälsorapporteringen, har överförts till Folkhälsomyndigheten (Folkhälsomyndigheten (1) 2014.12.03). FHI redovisade rapporter om hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning, samt onödig ohälsa hos personer med funktionsnedsättning (Arnhof, Y. 2008., Statens folkhälsoinstitut 2012). I det systematiska folkhälsoarbetet på kommunal och regional nivå sker uppföljning av genomförda insatser. En jämlik hälsa är ett prioriterat politiskt mål. Särskilt fokus ligger därför på hälsans fördelning vad gäller faktorer såsom exempelvis kön, socioekonomi, funktionsnedsättning och ålder (Statens folkhälsoinstitut 20.06.2013) Organisationer Handikappförbunden är en samlande aktör med ett helhetsperspektiv på samhället och agerar aktivt för att belysa levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning och åstadkomma samhällsförändringar som inkluderar alla människor. Ett stort antal funktionshindersförbund har slutit sig samman för att agera som en samlad kraft (Handisam 20.06.2013). Intresseföreningen för assistansberättigade, IfA, är en intresseorganisation för personer med behov av personlig assistans. IfAs ändamål är bl.a. att arbeta för- och utveckla rättigheten till personlig assistans för personer med funktionsnedsättning, arbeta intressepolitiskt och ge stöd till enskilda brukare (IfA 20.06.2013). Forskning Området är relativt sparsamt beforskat de senaste åren. De områden som har belysts är bland annat anhörigas och assistenters upplevelser av personlig assistans. Studier visar att anhöriga är tacksamma för den personliga assistansen när det fungerar bra men att det skapar mycket oro när det är problem med den personliga assistansen. Det är svårt att behålla sitt privatliv när man lever med personlig assistans men den ses ändå som en viktig stödresurs som ger värdighet och bidrar till empowerment (Ahlstrom & Wadensten, 2011; Egard, 2011). Vidare har etiska frågeställningar 10 kring autonomi, integritet och inflytande beskrivits, återkommande är frågorna kring privatliv och balansen mellan att uppleva den personliga assistansen som en stödresurs och eller ett intrång i ens liv (Bahner, 2012; Laragy et al. 2011). Personlig assistans bidrar till en känsla av självbestämmande som är av central betydelse för individen och ger större autonomi, inflytande och delaktighet (Ahlström & Wadensten 2009; Wadensten B, Ahlström G 2009). Systemens hållbarhet har kartlagts (Askheim, Andersen, Guldvik & Johansen, 2013) och användarnas upplevelser av systemen (Anderberg, 2007). Det övergripande nationella målet för det svenska folkhälsoarbetet är ”att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”. Målområdena grupperar hälsans centrala bestämningsfaktorer, det vill säga de livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. De bestämningsfaktorer som följs är av olika slag: vissa ligger nära individen och rör levnadsvanor, andra ligger längre bort och handlar om livsvillkor (Sverige 2013). Källa: G. Dahlgren och M. Whitehead (1993). 11 Syfte Studien kommer att undersöka hur mänskliga stödresurser påverkar levnadsförhållanden för människor med funktionsnedsättningar i Blekinge. Några faktorer som behandlas är tillgänglighet, delaktighet, livskvalitet, livstillfredsställelse och livsvillkor. Metod En enkätstudie har genomförts för att kartlägga upplevd livskvalitet, livstillfredsställelse, livsvillkor och hur den personliga assistansen upplevs och fungerar för brukare i Blekinge län. Studien har genomförts som ett forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Karlskrona, Ronneby, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström kommun och Blekinge Landsting, Blekinge Kompetenscentrum, som är ansvariga för undersökningen. Enkäten har arbetats igenom av forskare inom området. Brukarmedverkan har skett genom Intresseföreningen för assistansberättigade (IfA), samt av verksamhetschefer och utvecklare i Blekinges kommuner. Detta arbete har gjorts för att skapa relevans och förankring i den kontext där resultaten av enkäten ska användas. Frågorna i enkäten berör hur brukare av personlig assistans upplever sin personliga assistans, livskvalitet livstillfredsställelse, livsvillkor och sin vardag. Se bilaga 1. Målgrupp Enkäten har skickats ut till total populationen i Blekinge län, som är berättigade och använder sig av personlig assistans och som är myndiga. Valet att ta med hela populationen motiveras med forskningsuppdraget, samtliga fem kommuner i Blekinge har efterfrågat undersökningen. Datainsamling Enkäten skickades med post till alla deltagare, en papperskopia och ett informationsbrev, utifrån de adresslistor kommunerna i länet tillhandahållit. Det fanns tre sätt att besvara enkäten: 4) Via pappersenkäten som fylldes i och sedan skickades tillbaka i ett frankerat svarskuvert. 5) Webb-baserat via en hemsida i informationsbrevet fanns det en länk till enkäten på internet. 6) Det tredje alternativet att svara på enkäten var att med hjälp av personligt stöd att fylla i enkäten, via telefon eller ett personligt möte (på en plats vald av informanten). Informanterna fick information om villkoren för deltagandet i studien via informationsbrevet som följde med enkäten. Det var information om anonymitet, frivilligt deltagande, rätten att avbryta och hur data kommer att publiceras. I de fall det förekom god man eller annan legal företrädare skickades enkäten och informationsbrevet till dem. Därmed är den som är legal företrädare informerad. Av informationsbrevet framgick det att brukaren i första hand ska fylla i enkäten själv utan att ta hjälp av sin personliga assistent för att svara på frågorna och fylla i enkäten. Enkäten har skickats ut till 227 personer, det var 9 kuvert som kom i retur med okänd adressat, 1 enkät hade gått ut till en underårig och två personer hade inte längre personlig assistans. Det har skickats ut påminnelsebrev i två omgångar för enkäten, två veckor efter första utskicket och sedan 8 veckor efter andra utskicket. I utskick ett och två fanns det personliga inloggningsuppgifter till varje enskild person med i informationsbrevet. Det tredje utskicket 12 ändrades till en adress som kortats ner med hjälp av google shortener, utan inloggningsuppgifter för att förenkla för deltagarna. Det fanns 215 möjliga respondenter och av dem har 121 besvarat enkäten vilket är en svarsfrekvens på 56 %. Det är 58 män och 58 kvinnor samt 5 personer som ej angett kön som har besvarat enkäten. Dataanalys De enkäter som har lämnats in på annat sätt än via det webbaserade formuläret har förts in i webprogrammet och data har tagits från web programmet. Det är möjligt att dela upp data per kön, ålder, kommun för att skapa korstabeller som redovisas i resultatet. De öppna svarsalternativen har sammanfattats och redovisas avkodade, all data redovisas avidentifierad. Hantering av personuppgifter och redovisning av data Personuppgifter har hanterats enligt PUL, de dataregister som har upprättas med namn, adress, telefonnummer och i förekommande fall personnummer har registreras hos Landstinget Blekinges personuppgiftsombud och papperskopior förvaras omärkta och inlåsta. Materialet kommer att redovisas helt avidentifierat, men det kommer att framgå i rapporten att det är i Blekinge Län som informanterna bor och viss data kommer att redovisas per kommun. Det kommer dock att säkerställas att inga personer går att identifiera i materialet på grund av den statistiska redovisningen. Resultat Resultatet presenterar svaren som lämnats in, de redovisas i samma ordning som frågorna ställdes i enkäten. Följande indelning har gjorts i resultatet: • • • • • • • • • • • • • Bakgrundsvariabler Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Ekonomiska förutsättningar i vardagen Boendesituation och önskad boendesituation Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen Fritidsaktiviter och tillgänglighet Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen Bakgrundsvariabler kring vem som besvarata enkäten 13 En resultatsammanfattning presenterar resultatet under varje rubrik och efter en kort inledande text finner läsaren en sidhänvisning till den del av resultatet som består av diagram och tabeller. I den del som består av diagram och tabeller återkommer det en kursiv text under varje diagram, som beskriver frågan som redovisas i diagrammet. Sedan följer en beskrivning av data och de svar som diagrammet innehåller. De flesta av frågorna redovisas på fler nivåer med ett diagram som beskriver samtliga som har svarat på frågan i Blekinge län, ett diagram som visar män och kvinnors svar samt hur svaren fördelas på länets fem kommuner och i ålderskategorier. Resultatet redovisas i form av deskriptiv statistik och rådata för att ge en överblick. Materialet kommer att analyseras statistiskt i andra publikationer. De svar som respondenterna har angett är mer att betrakta som kvalitativ data. Det är värdefullt då det visar hur de som besvarat enkäten upplever sin vardag, livsvillkor och levnadsvanor. De procentsatser som visas i resultatet är alltid andelen i procent av alla som har svarat på enkäten. Resultatsammanfattning Nedan följer en sammanfattning av resultatet, vid varje rubrik finner läsaren en sidhänvisning till den del av resultatet som består av diagram och tabeller där mer detaljerad information finns tillgänglig kring varje fråga i enkäten. Bakgrundsvariabler som kön, ålder och i vilken kommun respondenterna bor beskrivs. Det redovisas även basfakta om assistansen, funktionsnedsättningen och vad respondenterna får assistans med. (Läs mer på sidan 21 och framåt.) Presentation av de som svarat Av de 215 möjliga respondenterna har 121 besvarat enkäten vilket är en svarsfrekvens på 56 %. Det är 58 män och 58 kvinnor samt 5 personer som ej angett kön som har besvarat enkäten. De som har besvarat enkäten bor i länets 5 kommuner och de fördelar sig på följande sätt, det är 35 personer i Karlskrona, 24 personer i Karlshamn, 18 personer i Olofström, 17 personer i Ronneby och 13 personer i Sölvesborg. Respondenterna har mellan 4-400 assistanstimmar per vecka, med ett medianvärde på 76 timmar. Det är 48 respondenter som har svarat att de fyllt i enkäten själv. Det är 50 personer svarar att de har fyllt i enkäten tillsammans med någon annan, och 23 personer där någon annan har fyllt i enkätsvaren åt respondenten. (Läs mer på sidan 81 och framåt.) Assistansanordnare och nöjdhet De flesta av respondenterna har antingen kommunen, (57 personer) som assistansanordnare eller en privat anordnare, (48 personer). Det förekommer att respondenterna är med i ett brukarkooperativ, att de själva är arbetsgivare eller att de har en annan service organisation. Det är 107 respondenter som är helt eller i stort sett är nöjda med och känner tilltro till sin assistansanordnare, men det är 5 av respondenterna som är missnöjda. Respondenternas svar fördelar sig på samma sätt som för länet även när de delas upp på kön, ålder och kommun. 14 Det är en majoritetet av respondenterna, (75 personer) som inte har bytt assistansanordnare. Det är 35 som har bytt en gång och 13 personer som bytt flera gånger. Det är något fler personer som bytt assistansanordnare i ålderskategorin 18-29 år. Funktionsnedsättning Det är hälften av respondenterna som haft sin funktionsnedsättning sedan födseln/barndomen och det är hälften som lever med sin funktionsnedsättning sedan 18 års-ålder eller senare i livet. Fördelningen gäller även när svaren fördelas på kön och kommun. I de två yngre ålderskategorierna, 18-29 år och 30-39 år, uppger många av respondenterna att de haft sitt funktionshinder sedan födseln/barndomen. I ålderskategorin 40-49 år är svaren jämt fördelade mellan svarsalternativen. I de tre äldre ålderskategorierna (50-59 år, 60-65 år och 66 år eller äldre) är det en stor andel som uppger att de haft sin funktionsnedsättning sedan 18-årsålder eller senare i livet. De funktionsnedsättningar som flest respondenter rapporterar in via enkäten är i första hand rörelsehinder, följt av talsvårigheter, hjärnskada efter skada eller sjukdom och utvecklingsstörning. Det är några som rapporterar att de har synnedsättning även med glasögon eller andra hjälpmedel. Vad får man assistans med Mellan 90-118 av de respondenter som har svarat på enkäten får assistans med personlig hygien, måltider, på- och avklädning, förflyttning inomhus och förflyttning utomhus. Flera av respondenterna (mellan 66-92 personer) svarar att de får assistans med att träffa släkt och vänner, gå på stan, andra fritidsintressen och familjeliv. Det är vanligt, (mellan 50- 67 personer) att få assistans med aktiviteter som reparationer, tvätta bil och klippa gräs samt sköta privatekonomi. Det finns mellan 1-9 personer som har uppgett att de inte har assistans för följande aktiviteter men de önskar att de hade haft det: arbeta, studera, leka, kommunicera med andra, bilkörning, att någon alltid ska finnas till hands, bevakande tillsyn, livsuppehållande åtgärder, annat som förutsätter ingående kunskaper om mig, reparationer, hushållssysslor, att göra inköp, sköta privatekonomi, förflyttning utomhus och inomhus samt måltider, att träffa släkt och vänner, gå på stan, andra fritidsintressen och familjeliv. Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Följande avsnitt beskriver vilken sysselsättning respondenterna har. Vad de önskar för sysselsättning och om de är nöjda med sin nuvarande sysselsättning. (Läs mer på sidan 28 och framåt.) Sysselsättningsgraden i gruppen som har svarat på enkäten är låg, det är mer än hälften som inte har en sysselsättning. Det är 75 respondenter som inte har någon sysselsättning och 41 som uppger att de antingen arbetar eller studerar. Det är tydligt att syselsättningsgraden sjunker ju äldre respondenterna blir och av de 75 som uppger att de inte arbetar är det 51 respondenter som är 50 år och äldre. 15 Det är vanligast att personer i 18-29 års- åldern studerar. Det förekommer att personer i de andra ålderkategorierna studerar men endast ett fåtal. De personer som har en sysselsättning har oftast en daglig verksamhet, 27 personer, följt av mellan 3-6 personer som har anställning med lönebidrag, praktikplats eller arbetar på den öppna arbetsmarkanden. Typen av sysselsättning och anställningsform ser lika ut för män och kvinnor och följer fördelningen för Blekinge län. I Karlshamn och Karlskrona finns det respondenter som lönerarbetar på den öppna arbets marknaden. Anställning med lönebidrag förekommer i Karlskrona, Karlshamn och Olofström. Praktikplats har respondenter i Ronneby, Karlshamn och Olofström. Trivsel med daglig aktivitet Det är 35 av 50 personer som har sysselsättning, arbete eller studier, som uppger att de alltid eller nästan alltid trivs med sin aktivitet. Både män och kvinnor svarar till övervägande del att de alltid eller nästan alltid trivs på sitt arbete eller med sina studier. Det är bara kvinnor som svarat att de aldrig trivs eller att de inte vet om de trivs på sitt arbete eller sina studier. Önskad aktivitet De respondenter som inte har någon aktivitet dagtid svarar att i första hand att de inte vill ha någon aktivitet följt av de öppna svaren på frågan där några önskade aktiviteter var vill arbeta ideellt, något med datorn hemifrån, dag folkhögskola, olika former av fritidssysselsättning i form av fysisk aktivitet som promenader, simning. Det är några personer som önskar komma in på den öppna arbetsmarknaden, följt av daglig verksamhet, att ha en praktikplats och arbete med lönebidrag. Ekonomiska förutsättningar i vardagen Följande avsnitt i resultatet beskriver deltagarnas ekonomiska situation. Det görs utifrån om de klarar av att betala för de utgifter de har (mat, hyra och räkningar) och om de har möjlighet att på en veckas tid skaffa fram 15000kr. (Läs mer på sidan 35 och framåt.) Det är 92 respondenter som inte har haft några problem med sin privatekonomi. De som har haft svårigheter med sin privatekonomi oftare har haft problem vid flera tillfällen (21 personer), än vid ett tillfälle (7 personer). Det är 66 personer som kan få fram en summa på 15000kr på en vecka, och resterande 50 personer som inte kan det. I Karlshamn, Sölvesborg och Olofström är det fler respondenter som svarat ja, att det går att få fram 15 000kr på en vecka än nej det går inte. I Karlskrona och Ronneby är det fler respondenter som svarat nej på frågan, om det är möjligt att skaffa fram 15 000kr på en vecka än ja det går. Boendesituation och önskad boendesituation I följande avsnitt i resultatet presenteras respondenternas boendesituation, samt hur de önskar bo. Det redovisas också vad man har tillgång till i sin bostad som kök/kokvrå, dusch, telefon, dator och mobiltelefon. (Läs mer på sidan 38 och framåt.) Det vanligaste svaret är att bo själv, (48 personer), följt av med make/maka/sambo, (36 personer), och att bo med sina föräldrar (21 personer). Det fanns även öppna svar till denna 16 fråga. Svaren som gavs var, hyr ett anpassat hus, boendeanpassning, bor i samma hus som föräldrar men i egen lägenhet, bor med föräldrar på helger. I Karlskrona, Ronneby och Sölvesborg är det vanligast att bo själv, och i Olofström och Karlshamn är det vanligast att bo med make/maka/sambo. I ålderskategorin 18-29 år är det vanligt att bo med föräldrar och från 50 års-ålder och uppåt i åren är det vanligast att bo med make/maka/sambo. I ålderskategorierna 30-39 år och 40-49 år är det flest personer som bor själv. Önskat boende När respondenterna svarar på hur de önskar att de bodde är det 84 personer som uppger att de vill bo själv, följt av att bo med föräldrar med personlig assistans. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var, jag tror X vill bo lite hemma och lite på boende, gruppboende med personlig assistans om det går (två liknande kommentarer), bo med make och personlig assistans, föräldrarna hyr extra lägenhet där jag bor för avlastning med assistenter. Det vanligaste svar som respondenterna uppger i alla ålderskategorier är att vilja bo själv med personlig assistans. I åldersgruppen18-29 år, är det flest respondenter som svarat att bo hos föräldrar med personlig assistans. I sin bostad har de flesta respondenter tillgång till kök eller kokvrå, bad och dusch, telefon, mobiltelefon, TV och dator. Det är några som inte har tillgång till telefon, mobiltelefon, TV och dator. En saknar tillgång till bad och dusch i sin bostad. Några önskar sig mobiltelefon och dator. Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Nedan följer en redovisning av resultatet som beskriver hur respondenterna bedömer sitt hälsotillstånd och upplevelser av kontakter med vården. Det kommer också att beskrivas hur respondenterna ställer sig till olika typer av samhällsinformation och nyhetslarm. (Läs mer på sidan 42 och framåt.) Det är flest som bedömer sin hälsa som någorlunda, följt av gott hälsotillstånd. Därefter kommer de personer som uppger att de upplever sig ha ett dåligt hälsotillstånd. Det är några som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket gott och det är några som bedömer det som mycket dåligt. Svaren från respondenterna uppdelat på män och kvinnor fördelar sig på samma sätt som resultatet för länet. Det vanligaste svarsalternativet är att respondenterna anser att deras hälsa är någorlunda i alla kommuner utom i Olofström där det är vanligast att ange sitt hälsoläge som mycket gott. I alla ålderskategorier utom 30-39år är det vanligaste svaret att bedöma sitt hälsotillstånd som någorlunda. I åldern 30-39år är det istället mycket gott som är det vanligaste svaret. Vårdkontakter Det är mellan 85-92 av respondenterna som svarat nej på frågan om de avstått från att söka tandläkare, läkare och/eller psykolog. Det vanligaste svaret när respondenterna har avstått från att söka vård är att träffa läkare följt av tandläkare och psykolog. Den vanligaste orsaken som uppgavs till att inte uppsöka läkare är att man ville vänta ett tag, följt av att inte känna till någon bra. De orsaker som rapporteras för att inte gå till tandläkaren är att inte ha råd, följt av att man ville vänta ett tag och att man är rädd för att gå dit. 17 Anledningarna som uppgavs för att inte uppsöka psykolog är att inte ha råd, lång väntetid, rädd för att gå och att inte känna till någon bra (en person per svarsalternativ). En stor del av de som svarat har inte upplevt några brister i tillgänglighet hos tandläkare (84 personer), läkare (88 personer), eller psykolog (55 personer). Men det är några respondenter som har upplevt brister i tillgänglighet: 16 hos tandläkare, 8 hos läkare och 2 personer hos psykolog. Inställning till nyhetslarm Respondenterna har fått frågan om hur de reagerar på nyhetslarm som: ”man får cancer av chips” eller uppmaningar om att källsortera sopor, att cykla istället för att ta bilen på korta sträckor eller om märkning på mat och produkter som KRAV och Fair Trade. De vanligaste svaren på frågan är de två svarsalternativen: att det känns viktigt och att man vill försöka göra vad man kan utifrån sina förutsättningar eller att man inte bryr sig speciellt mycket om den här typen av nyhetslarm. De vanligaste svaren på hur respondenterna reagerar på nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel ”det är farligt att sitta stilla”, uppmaningar om att man ska ta cykeln istället för bilen samt brister i socialt ansvarstagande hos företag, till exempel farliga arbetsförhållanden, långa arbetspass och låga löner, är att bli frustrerad för att man upplever att man inte kan göra något åt problemet. På svarsalternativet ” jag blir stressad och upplever visst obehag” är det vanligaste svaren på områdena nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel ”det är farligt att sitta stilla” och alarmrapporter om ett visst livsmedel till exempel ”man får cancer av chips”. Upplevelse av kontakter med och information från assistansanordnare Avsnittet beskriver respondenternas upplevelse av hur assistansanordnaren uppfyller sin roll. Det är frågor kring bemötande, kompetens, redovisning av information och om respondenterna upplever att de har insyn i ekonomin för sin assistans. (Läs mer på sidan 46 och framåt.) Upplevelse av assistansanordnares kompentens, redovisning av ekonomin, inflytande och påverkan samt informationsflöde Det är en övervägande del, (91 personer), som upplever att deras assistansanordnare har den kompentens som krävs för att ge en bra assistans och det är 8 personer som inte upplever det. Det är 57 personer som anser att ekonomin för assistansen redovisas på ett tydligt sätt och det är 37 personer som inte anser att ekonomin redovisas tillräckligt tydligt. (Jämför nedan under rubrik ”Information om ekonomi”). Det är 82 respondenter som anser att assistansanordnaren har inflytande och möjlighet att påverka sin assistans, det är 13 respondenter som inte anser det. Det är 76 respondenter som svarar att de anser att assistansanordnaren ger tillräckligt med information om saker respondenten har undrat över, det är 20 respondenter som inte upplever det. Det är vanligt att få hjälp med sin ansökan/omprövning hos försäkringskassan och de tre vanligaste svaren är att få hjälp av en god man/ förmyndare (38 personer), följt av en familjemedlem (36 personer) eller assistansanordnare/brukarkooperativ (27 personer). 18 Upplevelse av handläggarens kompetens Det är 50 respondenter som upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om deras funktionsnedsättning och hur de påverkas av den, det är 49 respondenter som upplever motsatsen och har svarat nej på frågan. Det är 18 respondenter som svarar att de inte vet, de har inte varit i kontakt med handläggaren. I Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg har svaren fördelat sig lika mellan svarsalternativen ja och nej. I Ronneby är det fler som svara nej och i Olofström är det fler som svarar ja. I de yngre åldersgrupperna är det mer vanligt att respondenterna uppger att de upplever brister i handläggarens kompetens. I åldersgruppen 40-49 år är det nästan dubbelt så många som är nöjda än som är missnöjda med sin handläggares kompentens. Information om ekonomi Det har varit av intresse att undersöka informanternas upplevelse av informationsflödet kring ekonomin för den enskilda individens personliga assistans. Det ställdes därför en mer nyanserad fråga med fyra svarsalternativ. Det är 73 personer som svarar att de får information eller god information och det är 39 personer som uppger att de får nästan ingen eller ingen information alls om ekonomin för den personliga assistansen. Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt I den här delen av texten beskrivs om respondenterna upplever att de får de timmar assistans som de behöver, om de är fördelade på det sätt som de önskar. Här beskrivs också vem som är assistent, och om man behöver extra stöd från någon eller köper tjänster från ett företag för att vardagen ska gå ihop. (Läs mer på sidan 53 och framåt.) Antal timmar med assistans och fördelningen av dessa Det är 62 respondenter som svarar att de har så många timmar som de behöver och det är 37 respondenter som upplever att de inte får de timmar som de behöver. Det är 14 respondenter som har varierande behov, där antalet timmar inte justeras efter behovet. Det vanligaste svarsalternativet respondenterna uppger i Karlskrona, Karlshamn, Sölvesborg och Olofström är ja, att de får det antal timmar assistans de behöver. I Ronneby är det lika många som är svarar ja som svarar nej. Det är hälften så många eller något fler respondenter som uppgett att de inte får de antal timmar de behöver jämfört med de som svarat ja, i alla kommuner förutom i Ronneby. Det är en majoritet av respondenterna 88 personer som upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov och det är 19 personer som har svarat inte upplever det. Det vanligaste svaret på frågan om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt är ”nej jag behöver inte det”, följt av de som svarar att de har dubbel bemanning. Det är några respondenter som svarar ”nej, men jag skulle behöva det”. Behov av extra stöd från anhöriga, eller inköp av tjänster från företag för att vardagen ska gå ihop Det är 40 respondenter som svarar att de dagligen behöver extra stöd för att få vardagen att gå ihop utöver sin personliga assistans. Det är 19 respondenter som är beroende av hjälp någon gång per vecka, 7 behöver hjälp någon gång per månad och 22 respondenter behöver hjälp mer sällan än så. Det är 31 respondenter som svarar att de inte behöver hjälp från anhöriga för att få 19 vardagen att gå runt.. Det vanligaste svaret som 41 respondenter uppger är att ”mamma hjälper”, det är 32 som svarar ”pappa” och 26 respondenter uppger att de får hjälp av make/maka/sambo. De flesta, (106 respondenter) köper inte tjänster från ett företag för att få vardagen att gå ihop, men det är 10 personer som gör det. När svaren från respondenterna fördelas över kön följer män och kvinnors svar, svaren för länet. Det förekommer i alla ålderkategorierna att respondenterna köper tjänster förutom i ålderskategorin 18-29 år som inte köper några tjänster för att få vardagen att gå ihop. Då svaren fördelas per kommun visar det sig att det sig att 1-4 personer i alla kommuner utom Olofström köper tjänster för att få vardagen att gå ihop. Anhörig som personliga assistent Det är vanligt att en anhörig är anställd som personliga assistent. De fem svarsalternativ som flest respondenter uppgav är, mamma (32 personer), annan familjemedlem/släkting (29 personer), utomstående assistenter (28 personer), make/maka/sambo (27 personer) och 25 personer har pappa som personlig assistent. Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Nedan beskrivs respondenternas upplevelse av att leva med personlig assistans när det kommer till att kunna styra den egna vardagen och känna sig trygg i situationen med personlig assistans. Om det finns möjlighet att påveraka vem som ska arbeta som personlig assistent, av vem och när stödinsatserna ska genomföras. Det redovisas även om respondenten får tydlig och tillräcklig information kring att det kommer vikarier när ordinarie personal har förhinder. (Läs mer på sidan 65 och framåt.) Det är 65 respondenter som har valt sina alla sina assistenter själv följt av 41 respondenter som har valt de flesta eller några personliga assistenterna själv. Det är 13 respondenter som inte har valt sina personliga assitstenter själva. De flesta,( 111 personer), av de som svarat känner sig trygga med sina ordinarie assistenter, men 2 respondenter känner sig inte trygga med sina ordinarie assistenter. Vikarier Upplevelserna kring hur det fungerar när det ska komma en vikarie är olika. Det är 50 respondenter som håller med om det fungerar bra att få vikarie och det är 29 respondenter som inte upplever att det fungerar bra när det behövs en vikarie för ordinarie personal. Det är 27 personer som upplever det som neutralt att få en vikarie, det är ingen skillnad mot ordinarie assistans. När det gäller upplevd trygghet med vikarier är det 58 personer som känner sig trygga och 20 respondenter som inte känner sig trygga med de vikarier som kommer och 23 är neutrala till frågan. På påståendet om att respondenten får tydlig och tillräckligt med information när det kommer vikarie är det 65 respondenter som håller med, följt av 24 respondenter som upplever informationen som att den varken är tydlig eller brister och det är 10 respondenter som inte upplever informationen som tydlig och tillräcklig. 20 Självbestämande och delaktighet Respondenterna har olika förutsättningar för att vara delaktiga och självbestämande i sin personliga assistans och det framgår av att det på några frågor är mellan 7-12 respondenter som har angett att frågan inte är aktuell för dem. Det är 111 respondenter som upplever att deras personliga assistenter respekterar deras önskemål helt eller delvis, 1 upplever inte alls att hens önskemål blir respekterade och 3 respondenter uppger att frågan inte är aktuell för dem. En majoritet (102 personer) upplever att de själva kan bestämma när de ska få hjälp med personlig omvårdnad t.ex. duscha, toalett besök och att borsta tänderna. Det är 3 respondenter som inte upplever att de bestämmer när de ska få hjälpmed personlig omvårdnad och 9 personer som uppger att det inte är aktuellt för dem. På påståendet jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personligaomvårdnad är det 90 respondenter som uppger att det stämmer helt eller stämmer delvis. Det är 9 som inte upplever att de kan bestämma vem som ska ge assistans vid personlig omvårdnad och 12 respondenter uppger att frågan inte är aktuell för dem. De flesta av respondenterna (91 personer) har varit med helt eller delvis planerat sitt stöd, det är 7 som inte har varit med och planerat och 10 respondenter som uppger att det inte är aktuellt för dem att vara med och planera sitt stöd. På påståendet jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt är det 106 respondenter som helt eller delvis instämmer och 7 respondenter anser inte att frågan är aktuell för dem. Det är 85 personer som instämmer i påståendet jag litar på att mitt stöd kommer vara kvar i framtiden och det är 20 personer som inte instämmer alls i påståendet. Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen I det här stycket presenteras vilka hjälpmedel respondenterna? använder och vilka de skulle vilja ha samt om de vet var de ska vända sig för att ansöka om hjälpmedel. Det beskrivs också vilken vardagsteknik som används och till vad den används. (Läs mer på sidan 68 och framåt.) Hjälpmedel Det är 100 respondenter som uppger att de vänder sig av hjälpmedel för förflyttning andra hjälpmedel som många använder är stöd för minne och för tidsuppfattning och planering. Det är 43 respondenter som svarar att de inte saknar något hjälpmedel. Men det finns önskemål om hjälpmedel och det är i första hand hjälpmedel för kommunikation. Det fanns öppna svarsalternativ på den här frågan och de visar att det är flera som skulle vilja ha stöd för att kommunicera som röststyrning till PC, talskrift, skrivhjälpmedel, talsyntes samt olika former av hjälpmedel för förflyttning. Det är 111 personer som uppger att de vet vart de ska vända sig för att få hjälpmedel och det är 5 personer som inte vet vart de ska vända sig. Det är 3 respondenter som uppger att frågan inte är aktuell för dem. När frågan delas upp på män och kvinnor, kommunvis och åldersindelat följer de svaren som uppges i varje kategori svaren för länet. Användning av internet och vardagsteknik Det är 80 personer som har svarat att de använder internet varje dag eller någon gång. De aktiviteter som görs varje dag via internet är att lyssna på musik eller radio, följt av att vara aktiv 21 på sociala nätverk och läsa tidnigen. Aktiviteter som respondenterna gör någon gång är t.ex. slå upp ord och fakta, titta på TV, titta på Youtube, fildelning, sköta bankaffärer, söka produktinformation, e-handla, söka information om hälsa, tillgänglighet, funktionshinder, resmål och personlig assistans. Respondenterna använder sig av surfplatta eller smart telefon för att använda appar, spela spel, mejla, hålla kontakt med vänner och familj, delta i sociala medier och söka information. Det är flera respondenter som använder sig av vardagsteknik som smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i sin vardag för att komma ihåg saker, hålla koll på tider, planera, skapa struktur och kommunikation. Fritidsaktiviter och tillgänglighet I den här delen beskrivs vilka fritidsaktiviteter respondenterna har ägnat sig åt och vilka som har valts bort på grund av bristande tillgänglighet. De aktiviteter som finns med som alternativ i frågan är: gå på bio, gå på restaurang, pub eller kafé, besöka ett bibliotek, gå på teater, konsert, museum, gå på ett idrottsevenemang, idrotta eller motionera inomhus, idrotta eller motionera utomhus, besöka en affär eller ett köpcentrum. Det beskrivs även vilken typ av transportmedel som används för att ta sig till och från aktiviteterna. (Läs mer på sidan 73 och framåt.) De fritidsaktiviteter som flest respondenter har deltagit i är att ha gått på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull (95 personer) följt av att ha vistats i naturen för att få en naturupplevelse (83 personer) och det är 57 respondenter som svarar att de har varit på teater, konsert, museum eller liknande kulturevenemang de senaste 12 månaderna. De fritidsaktiviteter där det är fler som inte har deltagit än de som har deltagit är att ha idrottat eller motionerat i någon inomhus- eller utomhusanläggning. Det är även fler personer som svarar att de inte har varit bortresta på semester i Sverige eller utomlands under minst en veckas tid än de som har varit bortresta på semester. Det finns personer som skulle vilja delta i aktiviteter men avstår p.g.a. bristande tillgänglighetet, det gäller samtliga aktiviteter. Det vanligaste svaret är att avstå ifrån att gå på restaurang, pub eller kafé, följt av gå på teater, konsert och museum och besöka en affär eller köpcentrum. Respondenterna som tar sig ut på stan för att göra något spontant, fika eller gå på bio tar sig oftast dit med bil och med personlig assitstent som kör (62 personer), följt av färdtjänst (46 personer) och med bil vän eller anhörig som kör (27 personer). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var ”permobil med assistent”, ”handikappanpassad moppe”, ”elrullstol” samt ”då åker jag färdtjänst”, ”går ej att göra något spontant använder annars färdtjänst”, ”promenad med rullstol och assistans”, ”promenad”. Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället I det här avsnittet beskrivs om respondenterna har deltagit i riksdagsval och EU-parlamentensval eller engagerat sig i någon intressefråga genom att aktivt ta ställning. Även upplevelse av bemötande både i offentlig och privat sektor i samhället. (Läs mer på sidan 77 och framåt.) 22 Under de senaste 5 åren är det 37 av respondenterna har skrivit på en namninsamling, följt av 22 respondenter som försökt påverka någon politisk fråga. Det är 9 respondenter som har deltagit i en demonstration för att stödja eller protestera mot något. På frågan för vilka områden som respondenterna hade engagerat sig fanns följande alternativ att välja på: funktionshinderfrågor, miljöfrågor, hållbarutveckling, hjälporganisationer, politik och religion. Det område som flest respondenter svarar att de engagerar sig i är funktionshinderfrågor, följt av miljöfrågor, hjälporganisationer som Röda korset och politik. Det är 70 respondenter som uppger att de deltog i valet riksdagsvalet 2010. I EU-parlamentsvalet 2009 var det 37 respondenter som svarar att de deltog. Det är 68 som planerar att delta i riksdagsvalet 2014 och det är 42 respondenter som planerar att delta i EU-parlamentsvalet 2014. Olämpligt bemötande De som besvarat enkäten har fått frågan om de blivit olämpligt bemötta på grund av sin funktionsnedsättning: kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning på följande ställen: restaurang, vårdcentral, sjukhus, affärer, konsert, färdtjänst och/eller buss och tåg. De respondenter, mellan 12 och 27 personer, som upplever att de blivit bemötta på ett olämpligt sätt upplever att de har blivit det p.g.a. sin funktionsnedsättning på samtliga ställen. Det är mellan 1-2 personer som har svarat att de upplever att de blivit bemötta på ett olämpligt sätt pga. kön etnicitet och ålder på vårdcentral, sjukhus, restaurang och färdtjänst. Det vanligaste svaret som respondenterna anger är nej, de har blivit bra bemötta på samtliga svarsalternativ. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen I följande avsnitt beskrivs upplevelsen av hur tillfredställande levnadssituationen är och nöjdhet med den personliga assistansen. (Läs mer på sidan 79 och framåt.) Tillfredställelse med levnadssituation Respondenterna har svarat på hur tillfreds de är med följande aspekter; livet i allmänhet, fritidssituation, yrkessituation, ekonomi, sexualliv, äktenskap, familjeliv och kontakter med vänner och bekanta. Aspekterna har rankats på en skala från mycket otillfredsställande till mycket tillfredställande, med en skala på sex steg. De aspekter som respondenterna anger som mest tillfredställande är familjelivet (35 personer), kontakter med vänner och bekanta (28 personer) och livet i allmänhet (16 personer). De aspekter som respondenterna personer, uppger som mycket otillfredsställande är mitt sexualliv (51 personer) följt av mitt äktenskap (36 personer) och 27 respondenter svarar att deras yrkessituation är mycket otillfredsställande. Om resultatet delas upp i de som upplever aspekterna som tillfredställande och inte tillfredsställande förändras bilden något litet. Det är 88 respondenter som svarar att de är tillfreds med kontakter med vänner och bekanta, 75 är tillfreds med livet i allmänhet, 66 är tillfreds med sin ekonomi och 57 respondenter är nöjda med sin fritidssituation. Det är 67 respondenter som uppger att deras sexualliv är otillfredsställande, 50 uppger fritidssituation, 48 respondenter svarar yrkessituation och 44 personer uppger att deras äktenskap är otillfredsställande. 23 Nöjdhet med personlig assistans Följande påstående presenterade i enkäten:” jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet”, ”min personliga assistans uppfyller mina förväntningar” ”föreställ dig en assistans som är perfekt i alla avseenden ” samt ”hur nära eller långt ifrån en perfekt assistans är du idag”? Påståendena rankas på en femgradig skala, från ”mycket nöjd/nära” till ”mycket missnöjd/långt bort”. På svarsalternativet ” jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet” är det 68 respondenter som anger ”mycket nöjd”, 33 som svarar ”nöjd” följt av 10 som svarar ”medel”. Det är 4 respondenter som är missnöjda och en är mycket missnöjd. (Det är 111 nöjda och 5 missnöjda respondenter.) Det är 60 respondenter som är mycket nöjda hur den personliga assistansen uppfyller deras förväntningar, 33 är nöjda, 14 svarar medel och 6 respondenter svarar missnöjd. (Det är 107 nöjda och 6 missnöjda respondenter.) När det kommer till att respondenten ska föreställa sig en perfekt personlig assitans svarar 36 att deras personliga assistans är mycket nära perfekt, 48 svarar att det är nära följt av 5 som svarar ”långt bort” och 1 respondent uppger att den perfekta assistansen är mycket långt bort. Resultatet i diagram och tabeller Bakgrundsvariabler Denna del av resultatet beskriver bakgrundsvariabler som kön, ålder och i vilken kommun respondenterna bor. Det redovisas även basfakta om assistansen, funktionsnedsättningen och vad respondenterna får stöd och hjälp med. Fråga 1 och 3) Män och kvinnor som svarat på enkäten, kommunvis. 1 och 3) Män och kvinnor, kommunvis(N 121, n116) 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinna Karlskrona 14 Ronneby 10 Karlshamn 16 Sölvesborg 7 Olofström 9 Man 21 7 8 6 11 Summa 35 17 24 13 20 Diagrammet visar fördelningen av respondenter i Blekinge läns kommuner och hur fördelningen är mellan män och kvinnor i respektive kommun. I Karlskrona och Olofström är det fler respondenter som är män än kvinnor. I Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg är det fler respondenter som är kvinnor än män. Det är totalt 58 män och 58 kvinnor samt 5 personer som ej angett kön som har besvarat enkäten. 24 Fråga 2) Män och kvinnor, åldersfördelat 2) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n116) 20 15 10 5 0 Kvinna Man 18-29 år 8 30-39år 10 40-49 år 8 50-59 år 12 60-65 år 8 66 eller äldra 10 17 5 15 7 7 7 Diagrammet visar fördelningen av respondenter i sex ålderskategorier samt hur fördelningen är mellan män och kvinnor är i respektive åldergrupp. Det är i åldersgrupperna 18-29år och 40-49 år fler män än kvinnor. I åldersgrupperna 30-39år och 50-59år är det fler kvinnor än män. I de två äldre kategorierna 60-65år och 66 och äldre, är det nästan lika många män som kvinnor. Fråga 4) Vad har du för assistansanordnare idag? 4) Samtliga som svarat på frågan (N121, n116) 60 50 Kommunen 40 30 Brukarkooperativ Privat anordnare 20 Jag själv är arbetsgivare Annan serviceorganisation 10 0 Huvudsaklig anordnare Diagrammet visar fördelningen av vilka aktörer som respondenterna har valt för som assistansanordnare. De två vanligaste alternativen är kommunen 57 (47 %), eller en privat anordnare 48 (40 %). Fråga 5) Antal timmar med personlig assistans De 103 personer som har svarat på frågan har mellan 4-400 timmar per vecka, med ett medianvärde på 76 timmar. 25 Fråga 6) Är du nöjd med och känner tilltro till din assistansanordnare? 6) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n 112) 100 50 0 Ja Ja, i stort sett. Nej Diagrammet visar att fördelningen i nöjdhet med tilltro till den assistansanordnare som respondenten valt. Det är 75 (62 %) av respondenterna som uppger att de är nöjda och känner tilltro till sin assistansanordnare, följt av 32 personer (26,5 %) som svara ja, i stort sett nöjd (totalt 107 personer, 88,5 % som är nöjda) och det är 5 personer (4 %) av respondenterna är missnöjda. De respondenter som inte är nöjda bor i Karlskrona och Karlshamn, och de återfinns i ålderskategorierna 30-39år två respondenter och 40-49år tre respondenter. Respondenternas svar fördelar sig på samma sätt som för länet även när de delas upp på kön, ålder och kommunvis. Fråga 7) Har du bytt assistansanordnare? 7) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n120) 80 60 40 20 0 Ja, en gång Ja, flera gånger Nej Diagrammet visar att fördelningen mellan respondenter som har eller inte har bytt assistansanordnare. Det är 72 (60 %) av respondenterna som inte har bytt assistansanordnare, det är 35 (29 %) som har bytt en gång och 13 (11 %) stycken som bytt flera gånger. Respondenternas svar fördelar sig på samma sätt som för länet även när de delas upp på kön, ålder och kommunvis. Det är något fler personer som bytt assistans anordnare i ålderskategorin 18-29 år. 26 Fråga 8) Hur länge har du haft din funktionsnedsättning? 8) Samtliga som svarat på frågan (N121, n119) 100 80 60 40 20 0 Sedan födseln/barndomen Sedan 18-årsålder eller senare Diagrammet visar att fördelningen över hur länge respondenterna har levt med sin funktionsnedsättning. Det är 59 (49 %) av respondenterna som har haft funktionsnedsättning sedan födseln/barndomen och det är 54 (45 %) som lever med sin funktionsnedsättning sedan 18årsålder eller senare. Svaren från respondenterna fördelar sig som för länet även när de fördelas över män och kvinnor, kön och kommunvis däremot ser fördelningen i ålderskategorier annorlunda ut. 8) Åldersindelat (N121, n119) 30 20 Sedan födseln/barndomen 10 Sedan 18-årsålder eller senare 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet visar fördelningen av hur länge respondenterna har levt med funktionsnedsättning fördelat på ålderskategorier. I ålderskategorieran 18-29år och 30-39år är det en stor andel som uppger att de haft sitt funktionshinder sedan födseln/barndomen. I ålderskategorin 40-49år är svaren jämt fördelade mellan svarsalternativen. I ålderskategorierna 50-59år, 60-65 och 66 eller äldre är det en stor andel som uppger att de haft funktionsnedsättning sedan 18-årsålder eller senare i livet. Fråga 9) Vad får du assistans med? Fråga 9 innehåller många alternativ och har därför delats upp på 5 stapeldiagram nedan. Det är samtliga svar på frågan som redovisas. 27 9) Vad får du assistans med? (N121, n120) 100 80 60 Ja, regelbundet Ja, ibland 40 Nej, men skulle önska Inte aktuellt för mig 20 0 att arbeta att studera att leka kommunicera med andra bilkörning Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja ibland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. På de områden som beskrivs, att arbeta, att studera, att leka, kommunicera med andra och bilkörning, är det många som svarat alternativet ”inte är aktuellt för mig”. Det är flera respondenter som uppger att de regelbundet får hjälp med att kommunicera med andra, 45 personer, och/eller bilkörning 57 personer. Det är några respondenter som svarat att de behöver assistans för att arbeta, 24 personer, studera 12 personer och för att leka, 18 personer. Det finns några respondenter (mellan 2-7 personer)som svarat att de önskar att de fick assistans med att arbeta, studera, leka, kommunicera med andra och med bilkörning. 9)Vad får du assistans med? (N121,n120) 100 80 60 Ja, regelbundet 40 Ja, ibland 20 Nej, men skulle önska Inte aktuellt för mig 0 medicinering, livsuppehållande slemsugning, lägga åtgärder om sår med mera att någon alltid finns tillhandana bevakande tillsyn annat som förutsätter ingående kunskap om mig Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja ibland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. Det är ett stor antal som uppger att de behöver regelbundet stöd eller stöd ibland för medicinering, (89 personer), att någon finns tillhanda, (79 personer), bevakande tillsyn, (58 personer), samt annat som förutsätter ingående kunskap om mig 65 respondenter. Det svarsalternativ som flest ansåg inte var aktuellt för dem var livsuppehållande åtgärder, (69 personer). Det finns mellan 1-6 respondenter som önskar att någon alltid ska finnas till handa, 28 bevakande tillsyn, livsuppehållande åtgärder och/eller annat som förutsätter ingående kunskaper om mig. 9) Vad får du assistans med? (N121,n120) 120 100 80 Ja, regelbundet 60 Ja, ibland 40 Nej, men skulle önska 20 Inte aktuellt för mig 0 hushållssysslor, städning, tvätt med mera reperationer, tvätta bil, att göra inköp eller klippa gräsmattan, måla uträtta ärenden, till om hus med mera exempel post eller bank sköta privatekonomi Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja biland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. Två alternativ är mycket vanligt att få assistans med och det är hushållssysslor som städning och tvätt, (103 personer), och att göra inköp eller uträtta ärenden, (96 personer). För aktiviteter som reparationer, tvätta bil och klippa gräs samt sköta privatekonomi är svaren fördelade mellan alternativen att få stöd regelbundet eller ibland, (mellan 50- 67 personer), och svarsalternativet ”inte aktuellt för mig” som uppges av 31-59 respondenter. Några av respondenterna, (mellan 1-9 personer) svarar att de önskar att de skulle få hjälp med reparationer, hushållssysslor, att göra inköp och/eller sin privatekonomi. 9)Vad får du assistans med? (N121, n120) 120 100 80 Ja, regelbundet 60 Ja, ibland 40 Nej, men skulle önska 20 Inte aktuellt för mig 0 personlig hygien måltider på- och avklädning förflyttning inomhus förflyttning utomhus Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja biland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. Alternativen personlig hygien, måltider, på- och avklädning, förflyttning inomhus och förflyttning utomhus är det en stor del av respondenterna (mellan 90-118 personer) som får assistans med 29 oftast regelbundet, några respondenter får hjälp ibland. Förflyttning inomhus är det alternativ som har flest respondenter uppger som att det inte är aktuellt för mig, (23 personer). De områden respondenterna (mellan 1-2 personer)svarar att de inte har hjälp men skulle vilja ha är förflyttning utomhus och inomhus samt måltider. 9)Vad får du assistans med? (N121, n120) 120 100 80 60 40 20 0 Ja, regelbundet Ja, ibland Nej, men skulle önska Inte aktuellt för mig att träffa släkt o vänner att gå på stan, fika, shoppa andra fritidsintressen familjeliv Diagrammet visar fördelningen över vad respondenterna får hjälp med och hur frekvent stödet är med alternativen ja regelbundet, ja biland, nej men skulle önska och inte aktuellt för mig. De flesta av respondenterna (mellan 66-92 personer) svarar att de får assistans med att träffa släkt och vänner, gå på stan, andra fritidsintressen och familjeliv. Det är ett fåtal, (3-4 personer), som önskar sig assistans för de här aktiviteterna. Några respondenter anser att det inte är aktuellt för dem att få stöd med aktiviteterna som redovisas, framförallt alternativet familjeliv. De vanligaste vardagsaktiviteterna som minst 70 % av respondenterna anger att de får assistans med: personlig hygien måltider 93 % 78 % gå på stan och shoppa inköp och ärenden 76 % 79 % av och påklädning 81 % hushållssysslor 85 % förflyttning utomhus (inomhus 58 %) 83 % andra fritidsintressen 70 % 30 Fråga 10) Har du någon av följande funktionsnedsättningar? 10) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n119) Psykisk funktionsnedsättning Talsvårigheter Hörselnedsättning Synnedsättning Ja, stor nedsättning ADHD / DAMP Ja, liten nedsättning Hjärnskada efter skada eller sjukdom Nej Autism eller autismliknande tillstånd Utvecklingsstörning Rörelsehinder 0 20 40 60 80 100 Diagrammet beskriver hur olika funktionsnedsättningar är fördelade hos respondenterna. Rörelsehinder är mest vanligt förekommande svaret. ”En stor nedsättning (92 personer, 76 %), ”liten nedsättning”, 15 personer, (12 %). Det är 44 respondenter (36 %) som uppger att de har talsvårigheter med stor nedsättning, och 22 respondenter (16 %) med liten nedsättning. Det är 37 respondenter (30 %) som rapporterar att de har ”stor nedsättning på grund av hjärnskada efter skada eller sjukdom”, följt av ”utvecklingsstörning”, 28 personer (23 %) svarar att de har ”stor nedsättning”. Respondenterna svarar att de har synnedsättning, även med glasögon eller andra hjälpmedel, det är 20 respondenter (16 %) som uppger ”stor synnedsättning”, och 30 respondenter (25 %) ”liten synnedsättning”. Sysselsättning och upplevelse av sysselsättning Följande avsnitt i resultatet beskriver vilken sysselsättning respondenterna har. Vad de önskar för sysselsättning och om de är nöjda med sin nuvarande sysselsättning. Fråga 11) Arbetar eller studerar du i nuläget? 11) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n119) 80 60 40 20 0 Ja, arbetar Ja, studerar Ja, arbetar och studerar Nej Diagrammet och tabellen visar fördelningen mellan respondenters sysselsättning, arbete, studier, arbete och studier eller ingen aktivetet. 31 Det är vanligast att inte ha en sysselsättning, (61 %), följt av att arbeta, (27 %), studera och till sist att arbeta och studera. Diagrammet visar fördelningen mellan män och kvinnors sysselsättning, om de arbetar, studerar eller inte har någon sysselsättning. Det är 16 % av männen som svarat att de arbetar och 10 % av kvinnorna och för studier är det 6 % av männen och 0,8 % av kvinnorna som studerar. Det är något fler kvinnor,(34 %), som inte har någon sysselsättning än män (25 %). 11) Kommunvis (N121, n114) Olofström Sölvesborg Nej Karlshamn Ja, arbetar och studerar Ja, studerar Ronneby Ja, arbetar Karlskrona 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Diagrammet visar att fördelningen mellan respondenternas sysselsättning och Blekinge läns fem kommuner. Det är 15 % som svarat att de arbetar eller studerar i Karlskrona, i övriga kommuner ligger det mellan 2-6 % som svarar att de ”arbetar eller studerar”. De som svarat ”nej” på om de arbetar eller studerar i nuläget ligger mellan 11-14% i alla kommuner utom Sölvesborg där 6 % har svarat nej. 11) Åldersindelat (N121, n 119) 20 15 Ja, arbetar 10 Ja, studerar Ja, arbetar och studerar 5 Nej 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Diagrammet visar att fördelningen mellan respondenters sysselsättning och i de olika åldersgrupperna. 32 Det är flest respondenter som svarat att de arbetar i åldersgrupperna 18-29år (8 %), 30-39år (7 %) och 40-49år (9 %). Studier är vanligast i gruppen 18-29 år (6 %) svarsalternativet förekommer även i åldersgrupperna 40-49år (0,8 %) och 50-59år (0,8 %). Det är få som arbetar eller studerar i åldersgruppen 50-59, de flesta har svarat att de inte har en sysselsättning. I ålderskategorierna 6065 år och 66 och äldre är det ingen som arbetar eller studerar. Fråga 12) Om du arbetar, vilken sorts arbete har du just nu? 12) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n46) 30 25 20 15 10 5 0 Jag lönearbetar på den öppna marknaden Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) Jag arbetar på Samhall eller annat skyddat arbete Jag har anställning med lönebidrag Jag har praktikplats Annan Diagrammet beskriver vilken arbets- och anställningsform som de arbetande respondenterna har. Det är flest personer svarat att de arbetar inom daglig verksamhet 27 respondenter (22 %). Sedan är det relativit jämt fördelat mellan den öppna arbetsmarknaden 3 respondenter (2,5 %), anställning med lönebidrag 6 respondenter (5 %) och att ha en praktikplats 3 (2,5 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Det är 6 % som valt alternativet annat. Svaren som gavs var anställning utan lönebidrag, egen sysselsättning, arbetar ideellt (3 svar), avtalspension. (Antal som ej svarat på frågan 75 personer, 62 %). 12) Män och kvinnor(N121, n38) 16 (1) Jag lönearbetar på den öppna marknaden 14 12 (2) Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) 10 8 (3) Jag arbetar på Samhall eller annat skyddat arbete 6 (4) Jag har anställning med lönebidrag 4 2 (5) Jag har praktikplats 0 Kvinna Man Diagrammet beskriver fördelningen av arbets- och anställningsformer som respondenterna har, uppdelat på män och kvinnor. 33 Typen av sysselsättning och anställningsform ser lika ut för män och kvinnor och följer fördelningen för Blekinge län. Det är flest som arbetar inom daglig verksamhet, sedan är det jämt fördelat mellan den öppna arbetsmarknaden, anställning med lönebidrag och att ha en praktikplats. 12) Kommunvs (N121, n37) 8 Jag lönearbetar på den öppna marknaden 6 Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) 4 Jag arbetar på samhall eller annat skyddat arbete 2 Jag har anställning med lönebidrag 0 Jag har praktikplats Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver fördelningen av arbets- och anställningsformer som respondenterna har uppdelat på de fem kommunerna i Blekinge län. Det är flest respondenter i samtliga kommuner som svarat daglig verksamhet som sysselsättning. I Karlshamn och Karlskrona det finns respondenter som lönerarbetar på den öppna marknaden. Anställning med lönebidrag förekommer i Karlskrona, Karlshamn och Olofström. Praktikplats har respondenter i Ronneby, Karlshamn och Olofström. 12) Åldersindelat (N121, n46) 12 Jag lönearbetar på den öppna marknaden 10 Jag arbetar inom daglig verksamhet (dagcenter, dagverksamhet) 8 6 Jag arbetar på Samhall eller annat skyddat arbete 4 Jag har anställning med lönebidrag 2 Jag har praktikplats 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver fördelningen av arbets- och anställningsformer som respondenterna har uppdelat på ålderskategorier. Daglig verksamhet är det vanligast svaret i ålderskategorin 18-29 år (4 %), 30-39år (9 %), och 4049 år (5 %). Daglig verksamhet förekommer även i kategorierna 50-59år (2,5 %) och 60-65år (0,8 %). Anställning med lönebidrag förekommer i ålderskategorierna 18-29år, 30-39år och 40-49år. Praktikplats är det respondenter i ålderskategorierna 18-29år och 40-49år som har. 34 Fråga 13) Trivs du med vad du gör på arbetet eller dina studier? 13) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n50) 20 10 0 Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, ibland Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier. En majoritet av respondenterna har svarat att de ”trivs alltid”, (18 personer (15 %), eller ”nästan alltid”, (17 personer (14 %) på arbetet eller sina studier följt av ”ja” bland 10 personer (8 %). Det är en respondent som har svarat ”nej aldrig”, på frågan om de trivs med vad de gör på arbetet eller sina studier. 13) Män och kvinnor (N=121, n50) 15 10 Kvinna 5 Man 0 Ja, alltid Ja, nästan alltid Ja, ibland Nej, nästan aldrig Nej, aldrig Vet inte Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier, uppdelat på kvinnor och män. Både män och kvinnor svarar till övervägande del att de alltid eller nästan alltid trivs på sitt arbete eller med sina studier. Det är bara kvinnor som svarat att de aldrig trivs eller att de inte vet om de trivs på sitt arbete eller sina studier. Det är fler män än kvinnor som svarat på frågan. 13) Kommunvis (N121, n50) 8 (1)a, alltid 6 (2) Ja, nästan alltid 4 (3) Ja, ibland (4)ej, nästan aldrig 2 (5)Nej, aldrig 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström (6)et inte Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier, uppdelat på Blekinge läns kommuner. Det vanligaste svaret är att respondenterna trivs alltid eller nästan alltid i alla kommuner utom i Ronneby där det vanligaste svaret är att man ”trivs ibland#, följt av att respondenterna ”alltid” eller ”nästan alltid” trivs med sin sysselsättning. I Karlskrona finns en respondent som inte trivs med sin sysselsättning, i övriga kommuner har ingen respondent svarat att de inte trivs, däremot så används svarsalternativet, ”vet inte”. 35 13) Åldersindelat (N121, n50) 10 Ja, alltid 8 Ja, nästan alltid 6 Ja, ibland 4 Nej, nästan aldrig 2 Nej, aldrig Vet inte 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver trivsel med vad man gör på arbete eller sina studier, uppdelat på ålderkategorier. Det vanligaste svaret i ålderskategorierna 18-29år, 30-39år och 40-49år är att ”nästan alltid trivas” följt av att ”alltid trivas” med sin sysselsättning, tredje vanligaste svaret är att ”trivas ibland”. I åldersgruppen 50-59 är svaren antingen att alltid ”trivas” eller att ”trivas ibland”. I åldersgruppen 60-65år trivs respondenterna med sin sysselsättning. Fråga 14) Om du inte har en aktivitet dagtid, är det någon av följande aktiviteter du skulle vilja göra? 14) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n71) Annan Nej, jag vill inte ha någon aktivitet Ja, studera Ja, ha en praktikplats Ja, arbeta med lönebidrag Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentraler, dagverksamhet) Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var ”pensionär”,” kan ej arbeta”, ”vill arbeta ideellt”, ”något med datorn hemifrån”, ”dag folkhögskola”, ”klarar inte något behöver träningshjälp” samt olika former av fritidssysselsättning i form av fysisk aktivitet som promenader, simning. Det är flest respondenter som har uppgett att de inte vill ha någon aktivitet, (34 personer), följt de öppna svarsalternativen som beskrivits ovan. Respondenterna rapporterar att de önskar komma in på den öppna arbetsmarknaden, (11 personer), och daglig verksamhet i första hand, (9 personer), och sedan att ha en praktikplats, (2 personer), eller arbete med lönebidrag, (1 person). 36 14) Män och kvinnor (N:121 n71) Nej, jag vill inte ha någon aktivitet Ja, studera Ja, ha en praktikplats Man Ja, arbeta med lönebidrag Kvinna Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentral…) Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden 0 5 10 15 20 25 Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet uppdelat på män och kvinnor. Det vanligaste svarsalternativet är att inte vilja ha någon aktivitet, 11 män och 23 kvinnor har svarat detta. Sedan följer alternativen att respondenterna ”vill ut på den öppna arbetsmarknaden” och ”arbeta inom daglig verksamhet” med 4-5 respondenter som anger dessa alternativ både för män och kvinnor. En kvinna vill arbeta med lönebidrag och två män vill ha praktikplats. (Det är fler kvinnor än män som har svarat på frågan). 14) Kommunvis (N121, n 71) (7) Nej, jag vill inte ha någon aktivitet (6) Ja, studera (5) Ja, ha en praktikplats Olofström Sölvesborg (4) Ja, arbeta med lönebidrag Karlshamn Ronneby (3) Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete Karlskrona (2) Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentraler, dagverksamhet) (1) Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden 0 2 4 6 8 10 12 Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet uppdelat på Blekinge läns fem kommuner. Det vanligaste svarsalternativet är att ”inte ha någon aktivitet” för samtliga kommuner, följt av att ”arbeta på den öppna arbetsmarknaden” och ”inom daglig verksamhet”. Några respondenter som bor i Karlskrona har svarat att ”arbeta med lönebidrag och ha praktikplats”. De önskemålen återfinns ej i de andra kommunerna i länet. 37 14) Åldersindelat (N121, n71) Nej, jag vill inte ha någon aktivitet Ja, studera 66 eller äldre Ja, ha en praktikplats 60-65 år 50-59 år Ja, arbeta med lönebidrag 40-49 år Ja, arbeta på Samhall eller annat skyddat arbete 30-39år Ja, arbeta inom daglig verksamhet (dagcentraler, dagverksamhet) 18-29 år Ja, lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden 0 2 4 6 8 10 12 Diagrammet beskriver önskemål på aktivitet dagtid om respondenten i nuläget inte har en aktivitet uppdelat på ålderkategorier. Fördelningen av respondenternas svar följer de tidigare resultaten. Det är flest respondenter som har uppgett att de inte vill ha någon aktivitet, i alla åldersgrupper. Respondenterna uppger att de önskar komma in på den öppna arbetsmarknaden och arbeta inom daglig verksamhet i alla ålderskategorier utom 66år och äldre. I ålderskategorin 18-29 år är det några respondenter som har svarat att de önskar en praktikplats eller arbete med lönebidrag. Ekonomiska förutsättningar i vardagen Följande avsnitt i resultatet beskriver respondenters ekonomiska situation. Det görs utifrån om de klarar av att betala för de utgifter de har (mat, hyra och räkningar) och om de har möjlighet att på en veckas tid skaffa fram 15000kr. Fråga15) Har du under de senaste 12 månaderna hänt att du har haft svårigheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar? 15) Samtliga som har svarat (N121, n120) 100 50 0 Nej Ja, vid ett tillfälle Ja, vid flera tillfällen Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. 38 Det är 92 (76 %) respondenter som inte har haft några problem med sin privatekonomi. De som har haft svårigheter med sin privatekonomi oftare har haft problem vid flera tillfällen, 21 personer (17 %) än vid ett tillfälle, 7 personer (6 %). 15) Män och kvinnor (N121, n116) 60 40 Kvinna 20 Man 0 (1) Nej (2) Ja, vid ett tillfälle (3) Ja, vid flera tillfällen Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar fördelat på män och kvinnor. Det är 31 % av kvinnorna och 41 % av männen som inte har problem att klara sin privatekonomi. De män som har problem att klara sin privatekonomi har haft det vid upprepade tillfällen de senaste 12 månaderna 8 personer (7 %). Svaren från kvinnor fördelar sig mellan alternativen på följande sätt ”ja, vid ett tillfälle”, 7 personer (6 %), och ”ja, vid flera tillfällen”, 13 personer (11 %). 15) Kommunvis (N121, n114) 30 20 (1)Nej 10 (2) Ja, vid ett tillfälle (3) Ja, vid flera tillfällen 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. Respondenternas svar följer länet. Det är vanligaste svaret är att inte ha några problem med ekonomin. De som har problem med ekonomin vid upprepade tillfällen i återfinns i alla kommuner. I alla kommuner utom i Olofström finns det några respondenter som har haft problem med privatekonomin vid ett tillfälle. 39 15) Åldersindelat (N121, n120) 20 15 Nej 10 Ja, vid ett tillfälle 5 Ja, vid flera tillfällen 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver om respondenterna under det senaste året har haft svårheter med att klara de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar fördelat på ålderskategorier. Det är vanligaste svaret är att inte ha några problem med ekonomin, i alla ålderskategorier. De som har problem med ekonomin vid upprepade tillfällen återfinns i alla ålderskategorier. I alla ålderskategorier utom i 40-49år och 66år eller äldre finns det några respondenter som har haft problem med privatekonomin vid ett tillfälle. Fråga 16) Om du hamnar i en situation där du skulle behöva skaffa fram 15 000kr på en vecka, skulle du klara det? 16) Samtliga som har svarat (N121, n116) 80 60 40 20 0 Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 000kr. Det är 66 personer, (54 %)av respondenterna som kan få fram en summa på 15000kr, och resterande 50 (41 %) av respondenterna kan det inte. 16) Män och kvinnor (N121 n116) 40 30 Kvinna 20 Man 10 0 Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 000kr fördelat på män och kvinnor. 40 Det är jämt fördelat mellan män och kvinnor i båda grupperna, de som svarat att de kan skaffa 15000kr och de som säjer att de inte kan det. 16) Kommunvis (N121, n 114) 25 20 15 10 5 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Ja 14 6 16 10 16 Nej 20 11 9 3 5 Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 000kr, svaren är fördelade på de fem kommunerna i länet. I Karlshamn, Sölvesborg och Olofström är det fler respondenter som svarat ”ja, att det går att få fram 15 000kr på en vecka” än ”nej det går inte”. I Karlskrona och Ronneby är det fler respondenter som svarat nej på frågan, om det är möjligt att skaffa fram 15 000kr på en vecka än ”ja det går”. 16) Åldersindelat (N121, n116) 20 15 10 Ja 5 0 Nej Ja 18-29 år 9 30-39år 7 40-49 år 15 50-59 år 13 60-65 år 7 66 eller äldra 15 Nej 16 7 9 7 7 3 Diagrammet beskriver om respondenterna på en vecka kan skaffa fram 15 000kr, svaren är fördelade på ålderskategorier. Det är flest respondenter som uppger att de har problem att få fram 15 000kr på en vecka i ålderskategorin 18-29år, (13 %), minst problem rapporterar de i åldersgruppen 66 år eller äldre, (2,5 %). Det är i tre grupper, 40-49år, 50-59år och 66år eller äldre, där respondenterna som uppger att de har möjlighet att skaffa pengarna är fler än de som inte kan. I övriga åldersgrupper, 30-39år och 60-65år, är det jämt fördelat mellan de som kan och inte kan skaffa fram pengarna. Boendesituation och önskad boendesituation I följande avsnitt i resultatet presenteras respondenternas boendesituation, samt hur de önskar bo. Det redovisas också vad man har tillgång till i sin bostad som kök/kokvrå, dusch, telefon, dator och mobiltelefon. 41 Fråga 17) Vad stämmer bäst in på din boendesituation? 17) Samtliga som har svarat (N121, n115) 60 50 40 30 20 10 0 Bor själv (inte bostad Bor med föräldrar med särskild service / särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) Bor med make/maka/sambo Bor med mitt/mina Bostad med särskild barn service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) Annan Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna. Det är vanligaste svaret är att bo själv, 48 personer (40 %), eller med make/maka/sambo, 36 personer (30 %), följt av att bo med sina föräldrar. 21 personer (17 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var: ”hyr ett anpassat hus”, ”bostadsanpassning”, ”bor i samma hus som föräldrar men i egen lägenhet”, ”bor med föräldrar på helger”, samt ”har personlig assistans dygnet runt”. 17) Boendesituation (N121, n116) 26 24 (1) Bor själv (inte bostad med särskild service/särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) 22 20 (2) Bor med föräldrar 18 16 14 (3) Bor med make/maka/sambo 12 10 (4) Bor med mitt/mina barn 8 6 4 (5)Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) 2 0 Kvinna Man Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna fördelat på män och kvinnor. Det vanligaste svaret är att bo själv, 23 (19 %) män och 23 (19 %) kvinnor. Det är 20 (16,5 %) av kvinnorna och 15 (12 %) av männen som bor med maka/make/sambo. Det är 13 (11 %) av männen som bor med sina föräldrar och 7 (6 %) av kvinnorna. Det är 6 (5 %) av männen och 2 (2 %) av kvinnorna som bor i bostad med särskild servis (LSS). Det är 1 (0,8 %) man och 2 (2 %) kvinnor som bor tillsammans med sina barn. 42 17) Kommunvis (N121, n114) 16 (1) Bor själv (inte bostad med särskild service/ särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) 14 12 (2) Bor med föräldrar 10 (3) Bor med make/maka/sambo 8 6 (4) Bor med mitt/mina barn 4 2 (5)Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna fördelat på Blekinge läns fem kommuner. De tre vanligaste boendeformerna är att bo själv, att bo med make/maka/sambo eller bo med föräldrar. Det vanligaste svaret att bo själv i följande kommuner i Karlskrona är det 15 personer, i Ronneby är det 10 personer och i Sölvesborg är det 7 personer som uppger att de bor själv. Det vanligaste svaret att bo med make/maka/sambo i följande kommuner, i Olofström är det 8 personer och Karlshamn är det 12 personer. 17) Ålder (N121, n115) 18 16 Bor själv (inte bostad med särskild service / särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS)) 14 12 Bor med föräldrar 10 Bor med make/maka/sambo 8 6 Bor med mitt/mina barn 4 Bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna (LSS) 2 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver boendesituationen för respondenterna fördelat på ålderskategorier. I åldern 18-29 år är det vanligast att bo med föräldrar, (13 %), följt av att bo själv, (6 %). För ålderskategorierna 50-59år, (7 %), 60-65år, (7 %), och 66år eller äldre, (11 %), är det vanligaste svaret att bo med make/maka/sambo. Det är mellan 3-5 % av respondenterna som svarar detta, följt av att bo själv i ålderskategorierna 50-59år, 60-65år, och 66år eller äldre. Det är 8 % i åldersgruppen 30-39år och 5 % i gruppen 40-49år som svarar att bo själv i egen bostad. Sedan delar sig svaren jämt för ålderskategorierna 30-39år och 40-49år mellan att bo med föräldrar, make/maka/sambo och bo med barn och att bo i bostad med särskild service (LSS). 43 Fråga 18) Hur vill du helst bo? 18) Samtliga som har svarat (N121, n107) 80 Eget boende med personlig assistans Hos föräldrar med personlig assistans 60 Gruppboende 40 Särskilt boende Sjukvårdsinrättning 20 Annat 0 Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo. Det är flest respondenter som uppger att de vill bo själv, 84 personer (70 %), följt av med föräldrar med personlig assistans, 12 personer (10 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var: ”jag tror X vill bo lite hemma och lite på boende, ”som jag gör”, ”gruppboende med personlig assistans om det går ”, (två liknande kommentarer), ”bo med make och personlig assistans”, ”föräldrarna hyr extra lägenhet där jag bor för avlastning med assistenter”. 18) Män och kvinnor (N121, n116) 50 40 Eget boende med personlig assistans 30 Hos föräldrar med personlig assistans 20 Gruppboende 10 Särskilt boende Sjukvårdsinrättning 0 Kvinna Man Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo, fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har angett har fördelat sig är väldigt lika, det är flest som vill bo själv följt av att bo med föräldrar. Det är några män som önskar att bo på gruppboende eller särskilt boende. 18) Kommunvis (N121, n 114) 25 20 (1) Eget boende med personlig assistans 15 (2) Hos föräldrar med personlig assistans 10 (3)Gruppboende (4)Särskilt boende 5 (5)Sjukvårdsinrättning 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström 44 Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo, fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. Det är en majoritet av alla respondenter i alla kommuner som vill bo själv med personlig assistans. Det är 18 % i Karlskrona, 12 % i Ronneby och 16,5 % i Karlshamn, 9 % i Sölvesborg samt 11 % i Olofström som uppger att de vill bo själv med personlig assistans. Det är några som uppger att de vill bo hos sina föräldrar i alla kommuner utom Sölvesborg där respondenterna önskar plats på särskilt boende. 18) Åldersindelat (N121, n107) 25 20 Eget boende med personlig assistans 15 Hos föräldrar med personlig assistans 10 Gruppboende 5 Särskilt boende 0 Sjukvårdsinrättning 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet visar hur respondenterna helst skulle vilja bo, fördelat på ålderskategorier. Det vanligaste svar som respondenterna uppger i alla ålderskategorier är att vilja bo själv med personlig assistans. I åldersgrupperna 18-29 år, 30-39 år och 40-49 år har några respondenter svarat att bo hos föräldrar med personlig assistans (1-7 personer uppger det). I gruppen 18-29 år finns även önskemål från 1 person om att bo på gruppboende, i åldersgruppen 66 år eller äldre anger 1 person särskilt boende som ett önskvärt alternativ för boende. Fråga 19) Vad har du tillgång till i din bostad? Förklarande text till frågan: Om du bor i studentbostad, i gruppboende eller på annat sätt delar gemensamma utrymmen med personer utanför ditt hushåll ska du utgå från hur det är i din del av bostaden. Om du bor med föräldrar/familj ska du utgå från hur det är i bostaden som helhet. 45 19) Samtliga som har svarat (N121, n101) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ja Nej Nej, men skulle vilja ha. Kök eller kokvrå? Bad eller Vet inte Mobiltelefon Telefon? TV? Dator? Ja 100 dusch? 98 87 84 99 82 Nej 0 1 9 9 2 9 Nej, men skulle vilja ha. 0 0 0 1 0 3 Vet inte 0 0 1 1 0 0 Diagrammet beskriver vad respondenterna har tillgång till i sin bostad. De respondenter som svarat på frågan svarar att de har tillgång till kök eller kokvrå (83 %), de flesta har tillgång till bad och dusch (81 %), telefon (72 %), mobiltelefon (69 %), TV (82 %) och dator (68 %). Det är några som inte har tillgång till telefon (7 %), mobiltelefon (7 %), TV (2 %) och dator (7 %). En saknar tillgång till bad och dusch i sin bostad. Några önskar sig mobiltelefon (0,8 %) och dator (2,5 %). Upplevelse av hälsotillstånd, vårdkontakter och inställning till nyhetslarm Nedan följer en redovisning av resultatet som beskriver hur respondenterna bedömer sitt hälsotillstånd och upplevelser av kontakter med vården. Det kommer också att beskrivas hur respondenterna ställer sig till olika typer av samhällsinformation och nyhetslarm. Fråga 20) Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? 20) Samtliga som har svarat (N121, n118) 60 40 20 0 Mycket gott Gott Någorlunda Dåligt Mycket dåligt Diagrammet beskriver hur respondenterna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd. Det är flest som bedömer sin hälsa som någorlunda, 49 personer (40,5 %), följt av gott hälsotillstånd, 24 personer (20 %), följt av 20 personer (16,5%) som uppger att de upplever sig ha ett dåligt hälsotillstånd. Det är några som bedömer sitt hälsotillstånd som mycket gott, 14 46 personer (12 %), och det är 7 personer (6 %) som bedömer det som mycket dåligt. Svaren från respondenterna uppdelat på män och kvinnor fördelar sig på samma sätt som resultatet för länet. 20) Kommunvis (N121, n 114) 15 Mycket gott Gott 10 Någorlunda Dåligt 5 Mycket dåligt 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Vet inte Diagrammet och tabellen beskriver hur respondenterna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län, i siffror och i procent. Det finns i Ronneby och Olofström inga respondenter som rankar sin hälsa som mycket dålig, det förekommer i den övriga kommunerna. Det vanligaste svarsalternativet är att respondenterna anser att deras hälsa är någorlunda i alla kommuner utom i Olofström där det är vanligast at ange sitt hälsoläge som mycket gott. 20) Åldersindelat (N121, n118) 15 Mycket gott 10 Gott Någorlunda 5 Dåligt Mycket dåligt 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver hur respondenterna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd fördelat på ålderskategorier. I alla kategorier utom 30-39år är det vanligaste svaret att bedöma sitt hälsotillstånd som någorlunda. I åldern 30-39år är det istället mycket gott som är det vanligaste svaret. I ålderskategorierna 18-29år och 40-49år är det vanligt att ranka sitt hälsotillstånd som gott. Svarsalternativet mycket dåligt återfinns i alla ålderskategorier utom i 18-29år. 47 Fråga 21) Har du under de senaste 12 månaderna avstått från att söka vård hos… 21) Samtliga som har svarat (N 121, n112) 100 80 60 40 20 0 Ja Nej Vet ej Tandläkare Läkare Psykolog Diagrammet visar om respondenterna har avstått från att söka vård hos tandläkare, läkare och psykolog under de senaste 12 månaderna. Det är 92 (76 %) av respondenterna som svarat nej på frågan om de avstått från att söka tandläkare, det är 85 (70 %) för läkare och det är 89 (73 %) för psykolog. Det vanligaste svaret när respondenterna har avstått från att söka vård är att träffa läkare, (21 personer (17 %), följt av tandläkare, 15 personer (12 %), och psykolog, 6 personer (5 %). Fråga 22) Om du avstått från att söka vård vad var orsaken? 22) Samtliga som har svarat (N121, n14) kände inte till någon bra ville vänta ett tag rädd för att gå dit psykolog för långt att resa hade inte tid för lång väntetid hade inte råd läkare tandläkare 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Diagrammet visar svar på frågan varför respondenterna har avstått från att söka vård hos tandläkare, läkare och psykolog under de senaste 12 månaderna. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var ”ej rullstolsanpassad”, ”blir inte trodd”, ”vägrade gå dit”, ”ingen ville hjälpa oss”, ”går dit vid behov” (4 liknande svar), ”behövde inte” (2 liknande svar), ”fick ej tag på läkare”, ”omständigt”, ”tandläkarskräck”, ”svårt att träffa neurolog”, ”väntar på tandläkartid”, ”sjuk”, ”en anhörig får tider som måste passas samtidigt som båda är sjuka”, ”dåligt bemötande”, ”kan ej göra mig förstådd”. Den vanligaste orsaken som uppgavs till att inte uppsöka läkare är att man ville vänta ett tag, 9 personer (7 %), följt av att inte känna till någon bra, 6 personer (5 %). Det är 4 personer, (3 %) som anser att det är för lång väntetid och 4 personer, (3 %), som är rädda för att gå till läkaren. Den faktor som flest respondenter anger för att inte gå till tandläkaren är att inte ha råd, 7 personer (6 %), följt av ville vänta ett tag, 4 personer (3 %), och rädd för att gå dit, 4 personer (3 %). 48 Anledningarna som uppgavs för att inte uppsöka psykolog är att ”inte ha råd”, ”lång väntetid”, ”rädd för att gå” och att ”inte känna till någon bra”, en person (0,8 %) per svarsalternativ. Fråga 23) Har du under de senaste 12 mån upplevt bristande tillgänglighet hos… Förklarande text till frågan: Med bristande tillgänglighet menar vi till exempel trång entré, trappor, avsaknad av hörselslinga, allergiframkallande växter. 23) Samtliga som har svarat (N121, n104) 100 80 60 40 20 0 Ja Nej Vet ej Tandläkare Läkare Psykolog Diagrammet beskriver om respondenterna har upplevt bristande fysisk tillgänglighet hos tandläkare, läkare och psykolog. En stor del av de som svarat har inte upplevt några brister i tillgänglighet hos tandläkare, 84 personer, (69 %), läkare, 88 personer (72 %), eller psykolog, 55 personer(45,5 %). Men några har upplevt brister i tillgänglighet hos tandläkare, 16 personer (13 %), läkare, (8 personer (7 %), och psykolog, 2 personer (2 %). Respondenterna uppger svaret, ” vet ej”, på frågan om bristande tillgänglighet hos tandläkare, 2 personer (2 % ), läkare, 1 person (0,8 %) och psykolog, 25 personer (21 %) 49 Fråga 24) Hur reagerar du när det kommer… 24) Samtliga som svarat (N121, n102) 70 alarmrapporter om ett visst livsmedel till exempel "man får cancer av chips" 60 nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel "det är farligt att sitta stilla" 50 märkningar på mat i affären som nyckelhålsmärkt 40 märkningar på mat i affären som fairtrade, KRAV, svanmärkt 30 20 uppmaningar om att man ska cykla eller gå istället för att ta bilen för miljön och sin hälsa 10 uppmaningar om att man ska värna om miljön och t.ex. källsortera sina sopor 0 Jag blir stressad Jag blir frustrerad Jag bryr mig inte så Jag blir intresserad och upplever visst för att jag upplever mycket om och tycker det obehag att jag inte kan göra larmrapporter av känns viktigt att jag något åt den här typen gör vad jag kan "problemet" utifrån mina förutsättningar rapporter om att företag inte tar sitt sociala ansvar när det tillverkar produkter i andra länder, tex farliga arbetsförhållanden, långa arbetspass och för låg lön. Diagrammet beskriver hur och om respondenter reagerar på nyhetslarm, märkning på mat och produkter som KRAV och Fair Trade, hälsolarm som ”man får cancer av chips” samt uppmaningar som cykla istället för att ta bilen på korta sträckor. De vanligaste svaren på frågan är: att det känns viktigt och att man vill försöka göra vad man kan utifrån sina förutsättningar eller att man inte bryr sig speciellt mycket om den här typen av larmrapporter, det gäller för samtliga svarsalternativ. På svarsalternativet att bli frustrerad för att man upplever att man inte kan göra något åt problemet är de vanligaste angivna svaren nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel ”det är farligt att sitta stilla”, uppmaningar om att man ska ta cykeln istället för bilen samt brister i socialt ansvarstagande hos företag, till exempel farliga arbetsförhållanden, långa arbetspass och låga löner. 50 På svarsalternativet jag blir stressad och upplever visst obehag är det vanligaste svaren på områdena nya uppmaningar om fysisk aktivitet, till exempel ”det är farligt att sitta stilla” och alarmrapporter om ett visst livsmedel till exempel ”man får cancer av chips”. Upplevelse av kontakter med och information från assistans anordnare Avsnittet beskriver respondenternas upplevelse av hur assistansanordnaren uppfyller sin roll. Det är frågor kring bemötande, kompetens, redovisning av information och om respondenterna upplever att de har insyn i ekonomin för sin assistans. Fråga 25) Här kommer några påstående om din personliga assistansanordnare, upplever du att din anordnare… 25) Samtliga som har svarat (N121, n114) 100 80 60 40 Ja 20 Nej 0 har den kompetens om dina redovisar på ett tydligt sätt behov som krävs för en bra vad dina pengar går till, assistans ekonomisk redovisning ger dig inflytande och möjlighet att påverka din assistans ger dig tillräckligt med information om de saker du själv undrar över Diagrammet visar om respondenterna upplever att deras assistansanordnare har den kompentens som krävs för att anordna en bra assistans, redovisar ekonomin för assistansen, ger respondenten inflytande och möjlighet att påverka sin assistans, ger tillräckligt med information om saker respondenten har undrat över. Det är 91 respondenter (75 %) som uppger svaret ja att man upplever att ens assistansanordnare har den kompentens som krävs för en bra assistans, det är 8 personer (7 %) som svarar nej. Det är 57 respondenter (47 %) som svarar att de anser att ekonomin för assistansen redovisas på ett tydligt sätt och det är 37 personer (31 %) som svarar nej. Det är 82 respondenter (68 %) som svarar ja assistansanordnaren ger respondenten inflytande och möjlighet att påverka sin assistans, det är 13 respondenter (11 %) som svarar nej. Det är 76 respondenter (63 %) som svarar att de anser att assistansanordnaren ger tillräckligt med information om saker respondenten har undrat över, det är 20 respondenter (16,5 %) som svarar nej. 51 Fråga 26) Vid det senaste ansökningstillfället/ omprövningen, hjälpte någon dig att ansöka om assistansersättning hos försäkringskassan? 26) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n117) 40 Nej, jag ansökte själv 35 En familjemedlem 30 En god man/förmyndare 25 20 En assistansanordnare eller brukarkooperativ 15 Kommunen 10 Hälso - och sjukvården eller habiliteringscenter 5 Annan 0 Diagrammet beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan. Det är vanligt att få hjälp med sin ansökan. De tre vanligaste svaren är att få hjälp av en god man/ förmyndare, 38 personer (31 %), en familjemedlem, (36 personer (30 %), eller assistansanordnare/brukarkooperativ, 27 personer (22 %). Det är 21 respondenter (17 %) som ansöker själv, och det är 18 respondenter (15 %) som får hjälp av kommunen. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var personlig assistent (7 svar), jurist (3svar), fackligt engagerade personer (2 svar), har ej ansökt pga. för få timmar PA. 26) Män och kvinnor(N121, n117) 25 Nej, jag ansökte själv 20 En familjemedlem En god man/förmyndare 15 En assistansanordnare eller brukarkooperativ 10 Kommunen 5 Hälso - och sjukvården eller habiliteringscentret Annan 0 Kvinna Man Diagrammet beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan fördelat på män och kvinnor. 52 De vanligaste svaren som uppges på vem som hjälper till med ansökan är olika för män och kvinnor. Män får hjälp av god man/förmyndare, 21 män (17 %), eller familjemedlem 21 män (17 %), och näst vanligaste svaret är att få hjälp av assistansanordnare/brukarkooperativ, 12 män (10 %). Kvinnor får hjälp av god man/förmyndare, 16 kvinnor (13 %), följt av assistansanordnare, 14 kvinnor (12 %) och familjemedlem, 13 kvinnor (11 %). Det är 12 (10 %) av kvinnorna och 4 (3 %) av männen som uppger att de får hjälp av någon annan är de angivna alternativen. Se de öppna svaren i första diagrammet för frågan. 26) Kommunvis (N121, n114) 16 14 Nej, jag ansökte själv 12 En familjemedlem 10 En god man/ förmyndare 8 6 En assistansanordnare eller brukarkooperativ 4 Kommunen 2 Hälso - och sjukvården eller habiliteringscenter 0 Karlskrona Ronneby Nej ansökte själv Karlshamn En familjemedlem Sölvesborg Olofström En god man/ förmyndare En Kommunen Hälso- och assistans sjukvården anordnare eller habilitering. eller brukar kooperativ Karlskrona 6 % 8% 12 % 7% 2,5 % 0,8 % Ronneby 3% 5% 5% 3% 2% 0% Karlshamn 5 % 7% 2% 3% 4% 0,8 % Sölvesborg 0 % 0,8 % 6% 3% 2,5 % 2% Olofström 2 % 7% 5% 2,5 % 3% 0,8 % Diagrammet och tabellen beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan fördelat på Blekinge läns fem kommuner. I Karlskrona och Sölvesborg är det vanligaste svaret att en god man/förmyndare stödjer respondenterna. I Karlshamn och Olofström är det vanligaste svaret att en familjemedlem hjälper en. I Ronneby visar respondenternas svar att det är det lika vanligt att få hjälp av god man/förmyndare som av familjemedlem. 53 26) Åldersindelat (N121, n117) 14 Nej, jag ansökte själv 12 En familjemedlem 10 8 En god man/ förmyndare 6 En assistansanordnare eller brukarkooperativ 4 Kommunen 2 Hälso - och sjukvården eller habiliteringscenter 0 18-29 år 30-39år Nej ansökte själv 40-49 år En familjemedlem 50-59 år En god man/ förmyndare 60-65 år 66 eller äldre En assistans anordnare eller brukar kooperativ 7% 0,8 % 6% 4% 4% 0,8 % Kommunen Hälso- och sjukvården eller habilitering. 0,8 % 2% 0,8 % 0% 0% 0,8 % 18-29år 2% 11 % 9% 2,5 % 30-39år 2,5 % 4,5 % 7% 2% 40-49år 6% 2,5 % 5% 2% 50-59år 4% 2% 4% 0,8 % 60-65år 0,8 % 4% 2,5 % 3% 66år eller 2,5 % 6% 2% 5% äldre Diagrammet och tabellen beskriver om någon hjälpt till vid den senaste ansökningen om assistans ersättning hos försäkringskassan fördelat på ålderskategorier. Det är vanligast svaren i ålderskategorierna 18-29år och 66 år eller äldre är att få hjälp av en familjemedlem. God man/förmyndare och assistansanordnare/brukarkooperativ är det flera som uppger att de får hjälp av i åldersgrupperna 18-29år, 40-49år, 50-59år och 60-65år. I åldersgruppen 30-39 år är god man/förmyndare och familjemedlem det vanligaste svaren följt av att man ansökte själv. Det är i åldersgruppen 40-49år flest personer som uppger att de ansöker själva och i ålderskategorin 66-äldre uppger flera personer att de får hjälp av kommunen. 54 Fråga 27) Vid den senaste ansökningen/omprövningen hade din handläggare tillräcklig kunskap om din funktionsnedsättning och hur den påverkade dig? 27) Samtliga som svarat på frågan (N121, n117)) 60 40 20 0 Ja Nej Vet inte, har inte varit i kontakt med handläggaren Diagrammet beskriver om respondenten upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och hur den påverkar respondenten. Det är 50 (41 %) av respondenter som upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om respondentens funktionsnedsättning och hur den påverkar respondenten, det är 49 (40,5 %) av respondenterna som upplever motsatsen och har svarat nej på frågan. Det är 18 (15) % som svarar att de inte vet, de har inte varit i kontakt med handläggaren. Svaren från respondenterna uppdelat på män och kvinnor fördelar sig på samma sätt som resultatet för länet. 27) Kommunvis (N121, n117) 20 Ja 15 10 Nej 5 Vet inte, har inte varit i kontakt med handläggaren 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenten upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och hur den påverkar respondenten fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. De svar respondenterna i Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg har svaren fördelat sig lika mellan svarsalternativen ja och nej. I Ronneby är det fler som svara nej än ja och i Olofström är det fler som svarar ja än nej. Det är mellan 2 - 4 % som inte har kontakt varit i kontakt med sin handläggare i länets fem kommuner. 55 27) Åldersindelat (N121, n117) 15 Ja 10 Nej 5 Vet inte, har inte varit i kontakt med handläggaren 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver om respondenten upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om funktionsnedsättningen och hur den påverkar respondenten fördelat på ålderskategorier. I åldergrupperna 18-29 år och 30-39 år är det fler personer som svarat nej än ja. I åldergruppgen 40-49 år är det fler som svarar ja än som svarar nej. De svar som åldergruppen 60-65 år uppgav visade att det är fler som svarar ja än som svarar nej. I åldersgrupperna 50-59 år och 66 år eller äldre är det lika många som säjer ja som säjer nej. Fråga 28) Får du information om hur ekonomin ser ut för din assistans? 28) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n112) 40 30 20 10 0 Ja, jag får god information Ja, jag får information Nej, jag får nästan ingen Nej, ingen information information Antal som ej svarat Diagrammet beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen. Det vanligaste svarsalternativet är att få information, 37 personer (31 %) följt av de 36 personer (30 %) som av upplever att de får god information. Det är 16 personer (13 %) som svarar ”nej jag får nästan ingen information” och 23 personer (19 %) som säjer att de inte får någon information alls. 28) Män och kvinnor (N121, n 112) 30 20 Kvinna 10 Man 0 Ja, jag får god information Ja, jag får information Nej, jag får nästan ingen information Nej, ingen information Diagrammet beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen, fördelat på män och kvinnor. 56 Det är 14 (12 %) kvinnor som upplever att de får god information, 21 (17 %) får information och 6 kvinnor (5 %) svarar nej jag får nästan ingen information och 9 (7 %) svarar att de inte får någon information alls. Det är 21 (17 %) män som upplever att de får god information, 15 (12 %) får information och 9 män (7 %) svarar nej jag får nästan ingen information och 12 (10 %) säjer att de inte får någon information alls. 28) Kommunvis (N121, n112) 14 12 10 Ja, jag får god information 8 Ja, jag får information 6 Nej, jag får nästan ingen information 4 Nej, ingen information 2 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Ja, god information Sölvesborg Olofström Ja, information Nej, nästan Nej, ingen ingen information information Karlskrona 11 % 10 % 2,5 % 7% Ronneby 3% 7% 2,5 % 0,8 % Karlshamn 5% 5% 4% 5% Sölvesborg 2,5 % 2,5 % 2% 2% Olofström 5% 5% 2,5 % 2% Diagrammet och tabellen beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen, fördelat på Blekinge läns fem kommuner. I Karlshamn och Ronneby är de vanligaste svaren som anges att få information och att få god information. I Karlshamn och Olofström är svaren jämt fördelade över alla svarsalternativ. I Sölvesborg svarar respondenterna antingen att de får god information och information eller att nej de får ingen information. 28) Ålderindelat (N121,n112) 15 Ja, jag får god information 10 Ja, jag får information 5 Nej, jag får nästan ingen information Nej, ingen information 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Diagrammet beskriver upplevelsen av att få information om hur ekonomin ser ut för den personliga assistansen, fördelat på de olika ålderskategorierna. 57 I åldersgrupperna 18-29 år och 50-59 år är det vanligast angivna svaret att få god information. I åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år och i åldergruppen 66 år eller äldre är det vanligast att svara ja, jag får information. I åldersgruppen 60-65 år är svaren jämt fördelade mellan svarsalternativen. Upplevelse av hur den personliga assistansen genomförs praktiskt I den här delen av resultatet beskrivs om respondenterna upplever att de får de timmar assistans som de behöver, om de är fördelade på det sätt som de önskar. Här beskrivs också vem som är assistent, och om man behöver extra stöd från någon eller köper tjänster från ett företag för att vardagen ska gå ihop. Fråga 29) Upplever du att du har det antal timmar personlig assistans som du behöver? 29) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n113) 70 Ja 60 50 Nej, jag får färre timmar än jag behöver. 40 Nej, jag får fler timmar än jag behöver. 30 20 Nej, mina behov är varierande, ibland behöver jag mer, ibland mindre 10 0 Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver. Det är 62 (51 %) respondenter som svarar att de har så många timmar som de behöver, 37 (31 %) respondenter som upplever att de inte får de timmar som de behöver. Det är 14 (12 %) respondenter som har varierande behov, där antalet timmar inte justeras efter behovet. 29) Män och kvinnor (N121, n 113) 35 30 25 20 15 10 5 0 Kvinna Man Ja Nej, mina behov är Nej, jag får färre timmar än Nej, jag får fler timmar än jag jag behöver. behöver. varierande, ibland behöver jag mer, ibland mindre Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver fördelat på män och kvinnor. 58 Det är 30 (25 %) kvinnor och 28 (23 %) män som upplever att de får de timmar de behöver med assistans. Det är 15 (12 %) kvinnor och 21 (17 %) män som upplever att de inte får så många timmar med assistans som de behöver. Det är 6 % av både män och kvinnor som svarar att de har varierande behov och att tiden inte justeras efter behovet. 29) Kommunvis (N121, n 114) 25 Ja 20 15 Nej, jag får färre timmar än jag behöver. 10 Nej, jag får fler timmar än jag behöver. 5 Nej, mina behov är varierande, ibland behöver jag mer, ibland mindre 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver fördelat på Blekinge läns fem kommuner. Det vanligaste svarsalternativet respondenterna uppger i Karlskrona, 21 personer (17 %), i Karlshamn 11 personer (9 %), i Sölvesborg 7 personer (6 %) och Olofström 11 personer (9 %) är ”ja, att de får det antal timmar assistans de behöver”. Det är hälften så många eller något fler respondenter som uppgett att de inte får de antal timmar de behöver jämfört med de som svarat ja, i varje kommun förutom i Ronneby. I Ronneby är det lika många som är svarar ja som svarar nej. Det är mellan 1-5 respondenter uppger svarsalternativet nej mina behov är varierande i alla kommuner. 29) Åldersindelat (N121, n113) 20 Ja 15 Nej, jag får färre timmar än jag behöver. 10 Nej, jag får fler timmar än jag behöver. 5 Nej, mina behov är varierande, ibland behöver jag mer, ibland mindre 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att de har de antal timmar med personlig assistans som de behöver fördelat på ålderkategorier. Det är vanligast att respondenterna svarar ja, i åldersgrupperna 18-29 år är det 15 respondenter (12 %), i gruppen 30-39 år är det 7 (6 %), i gruppen 40-49 år är det 15 (12 %) och i åldergruppen 60-65 år är det 8 respondenter (6,5 %). I dessa åldersgrupper är det mellan 3-8 personer som 59 svarar nej jag får färre timmar än jag behöver, svaren är fördelade så att det är nästan hälften så många som svarar nej jämfört med ja. I åldergruppen 50-59 år är det 9 personer (7,5 %) som svarar ”nej jag får färre timmar än jag behöver” och det är 7 personer (6 %) som uppger svaret ”ja jag får de timmar jag behöver”. I åldergruppen 66 år eller äldre är det 8 personer som svarar ja och 8 personer som svarar nej (6,5 %). Det är mellan 1-4 respondenter uppger svarsalternativet ”nej, mina behov är varierande i alla åldersgrupper”. Fråga 30) Upplever du att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån dina behov? 30) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n113) 100 80 60 40 20 0 Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov. Det är 88 personer (73 %) som svarat ja och 19 personer som har svarat nej (16 %). 30) Män och kvinnor (N121, n113) 50 40 30 Kvinna 20 Man 10 0 Ja Nej Vet inte Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov uppdelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har uppgett är fördelade på liknande sätt som för länet. Det är 38 kvinnor (31 %) som svarar ja och 11 (9 %) som svarar nej. Det är 45 män (37 %) som svarat ja och 8 (6,5 %) som svarat nej. 60 30) Kommunvis (N121, n113) 40 30 Ja 20 Nej 10 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov fördelat över länets fem kommuner. Det vanligaste svaret som uppges av respondenter i alla kommuner är ”ja, tiden med assistans är fördelat utifrån respondenternas behov”. I Olofström, Sölvesborg och Ronneby är det 1-2 personer som svarat ”nej tiden är inte fördelad efter mina behov”. I Karlskrona är det 4 personer och i Karlshamn är det 8 personer som svarar nej. 30) Åldersindelat (N121, n113) 25 20 15 Ja 10 Nej 5 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver om respondenterna upplever att timmarna med personlig assistans är fördelade utifrån deras behov uppdelat på ålderskategorier. Det vanligaste svaret som uppges av respondenter i alla ålderskategorier är ”ja, tiden med assistans är fördelad utifrån respondenternas behov”. Svaret nej förekommer i alla ålderskategorier. I ålderkategorin 50-59 år är det 7 personer (6 %) som svarar ”nej”. Det är den ålderskategori där flest respondenter har svarat nej. Fråga 31) Får du hjälp av två eller flera personliga assistenter samtidigt? 31) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n115) 60 50 40 30 20 10 0 Ja, ibland Ja, ofta Ja, dygnet runt Nej, jag behöver inte det Nej, men jag skulle behöva det Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt. 61 Det vanligaste svaret på frågan är ”nej, jag behöver inte det”, det är 54 personer (44,5 %) som uppger det. Följt av 42 personer (35 %) som svarar ”ja ibland” och 11 personer (9 %) som svarar ”ja ofta”. Det är 1 respondent som svarar ja dygnet runt. Det är 7 respondenter (6 %) som svarar ”nej, men jag skulle behöva det”. 31) Män och kvinnor (N121, n116) 30 25 20 15 10 5 0 Kvinna Man Ja, ibland Ja, ofta Ja, dygnet runt Nej, jag behöver inte det Nej, men jag skulle behöva det Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har uppgett är fördelade på liknande sätt som för länet. Det vanligaste svaren som både män, 25 (21 %) och kvinnor, 26 (21,5 %) uppger är ”nej, jag behöver inte det”. Det är 23 män (19 %) och 17 kvinnor (14 %) som får hjälp ibland. Det är 4 män (3 %) och 7 kvinnor (6 %) som ofta får hjälp av två eller flera assistenter samtidigt. Det är 2 kvinnor (2 %) och 5 män (4 %) som svarat ”nej men jag skulle behöva det”. 31) Kommunvis (N121, n 114) 20 15 Ja, ibland Ja, ofta 10 Ja, dygnet runt Nej, jag behöver inte det 5 Nej, men jag skulle behöva det 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. I Karlskrona är det 19 personer (16 %), i Karlshamn 16 personer (13 %) och i Olofström 8 personer (6,5 %) som uppger det vanligaste svaret ”nej jag behöver inte det”. I Sölvesborg är det flest respondenter som har uppgett svarsalternativet ”ja ibland”. I Ronneby är det lika många som svarat ”nej jag behöver inte det”, 7 personer (6 %) och ”ja ibland”, 7 personer (6 %). Svarsalternativet ”nej men jag skulle behöva det” uppges i alla kommuner av 1-3 respondenter i alla kommuner. 62 31) Åldersindelat (N121, n115) 15 Ja, ibland 10 Ja, ofta Ja, dygnet runt 5 Nej, jag behöver inte det Nej, men jag skulle behöva det 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Diagrammet beskriver om respondenterna får hjälp av två eller flera respondenter samtidigt fördelat på ålderskategorierna. I ålder kategorierna 18-29 år, 30-39 år är det vanligaste svaret som anges ”ja, ibland”. I ålderskategorierna 40-49 år, 50-59 år, 60-65 år och 66 år eller äldre är det svar som anges av flest respondenter ”nej, jag behöver inte det”. Det är endast i dessa ålderkategorier som mellan 1-3 respondenter per kategori anger ”nej, men jag skulle behöva det”. Fråga 32) Är du beroende av stöd från anhöriga, ej personliga assistenter, för att vardagen ska fungera? 32) Samtliga som har svarat (N121, n120) 50 40 30 20 10 0 Ja, dagligen Ja, någon eller några Ja, någon eller några Ja, men mer sällan gånger per vecka gånger per månad Nej Vet inte Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera. Det vanligaste svaret respondenterna anger är ”ja, dagligen”, 40 personer (33 %), det är 31 personer (25,5 %) som svarar ”nej de behöver inte hjälp från anhöriga för att få vardagen att gå runt”. Det är 19 personer (16 %) som är beroende av hjälp någon gång per vecka, 7 (6 %) personer behöver hjälp någon gång per månad och 22 personer (18 %) behöver hjälp mer sällan än så. 63 32) Män och kvinnor (N121, n 116) 30 20 Kvinna 10 Man 0 Ja, dagligen Ja, någon eller några Ja, någon eller några gånger per vecka gånger per månad Ja, men mer sällan Nej Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor har angett följer svaren för länet. Det är 17 (14 %) män och 22 (18 %) kvinnor som svarar ja, dagligen. Det är 17 män (14 %) och 12 (10 %) kvinnor som svarar nej. 32) Kommunvis (N121, 114) 12 10 Ja, dagligen 8 Ja, någon eller några gånger per vecka 6 Ja, någon eller några gånger per månad 4 Ja, men mer sällan 2 Nej 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera fördelat på länets fem kommuner. I Karlskrona är det lika vanligt att respondenterna svarar ”ja, dagligen” som ”nej” på frågan om de är beroende av att få hjälp för att vardagen ska gå ihop. I Olofström, Karlshamn och Ronneby är det vanligaste svaret ”ja dagligen”. I Sölvesborg är ”nej” det är det vanligaste svaret respondenterna har angivit. 32) Ålderindelat (N121, n120) 12 10 Ja, dagligen 8 Ja, någon eller några gånger per vecka 6 Ja, någon eller några gånger per månad 4 Ja, men mer sällan 2 Nej 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver om respondenterna är beroende av anhöriga som inte är personliga assistenter för att vardagen ska fungera fördelat på ålderskategorier. 64 I ålderskategorierna 19-29 år, 40-49 år, 50-59 år och 60-65 år är det vanligaste svarsalternativet ”ja, dagligen”. I ålder kategorin 30-39 år är nej det vanligaste svaret som respondenterna anger, 6 personer (5 %). Fråga 33) Vem är det som hjälper dig i så fall? Samtliga som har svarat på frågan (N121, n99) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Diagrammet beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, se fråga 32. Det vanligaste svaret som 41 respondenter (34 %) uppger är att mamma hjälper, det är 32 personer (26 %) som svarar att det är pappa och 26 personer (21,5%) uppger att de får hjälp av make/maka/sambo. Det fanns även öppna svar till denna fråga, 13 personer (11 %). Svaren som gavs var mor- och farföräldrar, makes son, syster, bror, svärdotter, granne, god vän, vänner, f.d. make, syskonbarn, gamla arbetskamrater. 33) Män och kvinnor (N121, n116) 25 20 15 10 5 0 Kvinna Man Diagrammet beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor uppger följer fördelningen i länet. Det mest frekventa svaret från män och kvinnor är att mamma hjälper, både för män och kvinnor, följt av pappa och sedan make/maka/sambo. 65 33) Kommunvis (N121, n 114) 20 Karlskrona 15 Ronneby 10 Karlshamn 5 Sölvesborg Olofström 0 Make/maka/sambo Dotter Son Mamma Pappa 33) Kommunvis (N121, n114) 20 Karlskrona 15 Ronneby 10 Karlshamn 5 Sölvesborg Olofström 0 Syster Bror Svärdotter Svärson Granne eller god vän Diagrammen beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, fördelat på länets fem kommuner. Det vanligaste svaret i Karlskrona, Ronneby och är att få hjälp av mamma. I Sölvesborg är det make/maka/sambo. I Karlshamn och Sölvesborg och är det lika vanligt att en förälder hjälper som make/maka/sambo. I Olofström är det uppger respondenterna i första hand att få hjälp av make/maka/sambo och sedan är det föräldrar utan skillnad för mamma eller pappa. 33) Åldersindelat (N121, n99) 20 15 Make/maka/sambo Dotter 10 Son Mamma 5 Pappa 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra 66 33) Åldersindelat (N121, n99) 20 Syster 15 Bror 10 Svärdotter Svärson 5 Granne eller god vän 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Diagrammen beskriver vem som hjälper respondenterna om de är beroende av hjälp från anhörig för att få vardagen att gå ihop, fördelat på ålderkategorier. I åldersgrupperna 18-29 år, 30-39 år och 40-49 år är det vanligaste svaret att mamma hjälper till, följt av pappa. I åldergruppen 50-59 år är det vanligaste svaret att make/maka/sambo. I åldergruppen 60-65 år är det flest respondenter som uppger att de får hjälp av sin son. I åldergruppen 66 år eller äldre är det vanligaste svaret respondenterna uppger att make/maka/sambo hjälper till för att få vardagen att gå ihop. Fråga 34) Har du några närstående som arbetar som personliga assistenter och som får lön för att arbeta åt dig? (Flera svarsalternativ kunde anges på frågan) 34) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n 96) 35 Mamma 30 25 20 Pappa Make/maka/sambo Dotter Son 15 10 5 Annan familjemedlem/släkting God vän Utomstående assistenter Någon annan 0 Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent. De fem svarsalternativ som flest respondenter uppgav är, mamma, 32 personer (26 %), annan familjemedlem/släkting, 29 personer (24 %), utomstående assistenter, 28 personer (23 %), make/maka/sambo, 27 personer (22 %) och 25 personer (21 %) har pappa som personlig assistent. 67 34) Män och kvinnor (N121, n116) 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Kvinna Man Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent uppdelat på män och kvinnor. Det är 12 kvinnor (10 %) och 19 (16 %) män som svarar att de har mamma som assistent, 10 kvinnor (8 %) och 13 (11 %) män har pappa som assistent. Make/maka sambo är det 15 kvinnor (12 %) som uppger att de har som assistent och 12 män (10 %). Det är 19 män (16 %)som svarar att de har annan familjemedlem som personlig assistent och 10 (8 %)kvinnor. Det är 18 kvinnor (15 %) som uppger att de har utomstående assistenter och 10 män (8 %). 34) Kommunvis (N121, n114) 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent uppdelat på de fem kommunerna i länet. Svaren som respondenterna anger skiljer sig något åt i de olika kommunerna. I Karlskrona är det vanligaste svaret att mamma är assistent, följt av pappa och utomstående assistenter. I Ronneby är det vanligaste svaret utomstående assistenter följt av annan familjemedlem och sedan mamma och make/maka/sambo. I Karlshamn är make/maka/sambo det mest frekventa svaret följt av 68 mamma, annan familjemedlem och utomstående assistenter. I Sölvesborg är det lika vanligt att ange make/maka/sambo som utomstående assistent följt av annan familjemedlem. I Olofström är det vanligaste svaret annan familjemedlem följt av mamma och make/maka/sambo. 34) Ålderindelat (N121, n96) 20 Mamma Pappa 15 Make/maka/sambo Dotter 10 Son 5 Annan familjemedlem/släkting God vän 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år Utomstående assistenter 66 eller äldra Diagrammet beskriver om respondenterna har en närstående som personlig assistent uppdelat på ålderkategorier. I ålderkategorin 18-29 år är det vanligast att mamma 19 (16 %) och pappa 15 (12 %) är assistenter följt av annan familjemedlem 10 (8 %). I ålderkategorin 30-39år är det vanligaste svaret att ha utomstående assistenter 8 (6,5 %) följt av annan familjemedlem 6 (5 %) och mamma 5 (4 %). I åldergruppen 40-49 år är det svar som anges av flest respondenter annan familjemedlem 8 (6,5 %) följt av mamma 6 (5 %) och utomstående assistenter 5 (4 %). I ålderkategorin 50-59 är det vanligaste svaret make/maka/sambo 6 (5 %) följt av utomstående assistenter 4 (3 %) följt av de andra alternativen. I ålderkategorin 60-65 år är det flest respondenter som angett son 6 (5 %) följt av utomstående assistentern och make/maka/sambo 5 (4 %). I ålderkategorin 66 år eller äldre är det 13 (11 %) av respondenterna som anger make/make/sambo, följt av dotter 4 (3 %) och son och utomstående assistenter 1 (0,8 %). Fråga 35) Köper du (eller någon anhörig) tjänster av något företag (t ex städhjälp) för att din vardag ska gå ihop? 35) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n117) 120 100 80 60 40 20 0 Ja Nej Diagrammet beskriver om respondenterna köper tjänster av något företag för att vardagen ska gå ihop. 69 Det är 106 personer (87,5 %)som svarar nej och 10 personer som svarar ja (8 %). När svaren från respondenterna fördelas över kön följer män och kvinnors svar, svaren för länet. Det förekommer i alla ålderkategorierna att respondenterna köper tjänster mellan 1-3 (0,8- 2,5 %) förutom i ålderskategorin 18-29 år som inte köper några tjänster för att få vardagen att gå ihop. Då svaren fördelas per kommun visar det sig att det sig att 1-4 personer (0,8-3 %) av respondenterna i alla kommuner utom Olofström köper tjänster för att få vardagen att gå ihop. Upplevelse av inflytande, delaktighet och trygghet beträffande att leva med personlig assistans Nedan beskrivs respondenternas upplevelse av att leva med personlig assitans när det kommer till att kunna styra den egna vardagen och känna sig trygg i situationen med personlig assistans. Om det finns möjlighet att påveraka vem som ska arbeta som personlig assistent, av vem och när stödinsatserna ska genomföras. Det redovisas även om informanten får tydlig och tillräcklig information kring att det kommer vikarier, när ordinarie personal har förhinder. Fråga 36) Hur ställer du dig till följande påstående om personlig assistans och trygghet? 36) Samtliga som har svart på frågan (N 121, n 120) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 håller helt med håller med varken/eller håller inte med håller inte med alls Jag känner mig trygg med ordinarie assistenter 85 26 3 2 0 Jag tycker det fungerar bra att få vikarie när min ordinarie personal är sjuk 24 26 27 20 9 Jag känner mig trygg med de vikarier som kommer när mina ordinarie assistenter inte kan jobba 25 33 23 13 7 Jag får tydlig och tillräcklig information om att det kommer en vikarie när mina ordinarie assistenter inte kan komma. 31 34 24 6 4 Diagrammet beskriver respondenternas ställningstagande till om de känner sig trygga med sin assistans, om det fungerar bra att få vikarie, om de känner sig trygga med vikarien, om de får tydlig och tillräcklig information om att det kommer en vikarie när ordinarie assistenter inte kan komma. 70 Det är vanligaste svaret är ”håller helt med”, (70 %) eller ”håller med”, (21,5 %)påståendet om att känna sig trygg med ordinarie assistenter, (2 %) svarar att de inte håller med. På påståendet om det fungerar bra att få vikarie har respondenterna svarat mer jämt fördelat på fler alternativ: håller med helt (20 %), håller med (21,5 %) varken/eller (22 %) och (16,5 %) håller inte med och (7,5 %) som inte håller med alls. När påståendet gällde upplevd trygghet med vikarier fördelar sig på liknande sätt som ovan håller med helt (2 1%), håller med (27 %), varken/eller (19 %) och (11 %) håller inte med och (6 %) som inte håller med alls. På påståendet om att respondenten får tydlig och tillräcklig med information när det kommer vikarie har svaren fördelat sig på följande sätt: håller med helt (25.5 %), håller med (28 %) varken/eller (20 %) och (5 %) håller inte med och (3 %) som inte håller med alls. Fråga 37) Här kommer ett antal påståenden om stödet du får från samhället. Hur väl stämmer dessa påståenden med dina åsikter? 37) Samtliga som har svarat på frågan (N 121, n120) 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stämmer Helt Stämmer delvis Stämmer inte alls Vet inte Frågan är inte aktuell för mig Mina personliga assistenter respekterar mina önskemål 85 26 1 1 3 Jag bestämmer själv när jag ska få hjälp med personlig omvårdnad (t ex duscha, toalettbesök, borsta tänderna) 80 22 3 2 9 Jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personlig omvårdnad (t ex duscha, toalettbesök, borstatänderna) 59 31 9 3 12 59 32 7 6 10 89 17 1 0 7 66 19 20 9 4 Jag har varit med och planerat mitt stöd Jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt Jag litar på att mitt stöd kommer att finnas kvar i framtiden Diagrammet beskriver respondenternas ställningstagande till om de upplever det stöd de får från samhället: mina personliga assistenter respekterar mina önskemål, jag bestämmer själv när jag ska få hjälp med personlig omvårdnad, jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personlig omvårdnad, jag har varit med och planerat mitt stöd, jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt, jag litar på att mitt stöd kommer vara kvar i framtiden. 71 Det är vanligast att svara ”stämmer helt att mina personliga assistenter respekterar mina önskemål” (70 %), följt av ”stämmer delvis (21,5 %), och ”instämmer inte”(0,8 %). Det är flest respondenter som uppger ”stämmer helt att jag bestämmer själv när jag ska få hjälp med personlig omvårdnad” (66 %), följt av (18 %) ”stämmer delvis” och (2,5 %) ” stämmer inte alls”. På påståendet jag bestämmer själv vem som ska hjälpa mig med personligaomvårdnad är det vanligaste svaret ”stämmer helt” (49 %), följt av ”stämmer delvis” (25,5 %) och ”stämmer inte alls” (7,5 %). Det är 10 % som anger att frågan inte är aktuell för dem. Det är vanligast att svara ”stämmer helt” (49 %) följt av ”stämmer delvis” (26,5 %) och ”stämmer inte alls” (6 %) på påståendet jag har varit med och planerat mitt stöd. Det var 8 % som svarade att frågan inte var aktuellt för dem. På påståendet ”jag litar på att min personliga assistans kommer när vi har bestämt” är det flest respondenter som uppger ”stämmer helt” (73,5 %) följt av ”stämmer delvis” (14 %) och 6 % som inte anser att frågan är aktuell för dem. Det vanligaste svaret på påståendet ” jag litar på att mitt stöd kommer vara kvar i framtiden” är: stämmer helt (54,5 %) följt av stämmer inte alls (16,5 %) och stämmer delvis (16 %). Fråga 38) Har du valt dina personliga assistenter själv? 38) Samtliga som har svart på frågan (N121, n 119) 100 50 0 Ja, alla Ja, de flesta Ja, några Nej Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv. Det vanligaste svaret är att respondenterna har valt alla sina assistenter själv 65 personer (54 %), följt av de flesta 30 personer (25 %), nej 13 personer (11 %)och ja några 11 personer (9 %). 38) Män och kvinnor (N121, n119) 40 (1)Kvinna 20 (2)Man 0 Ja, alla Ja, de flesta Ja, några Nej Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv fördelat på män och kvinnor. Svaren som män och kvinnor uppger följer svaren för länet. 72 38) Kommunvis (N121, n114) 20 Ja, alla 10 Ja, de flesta Ja, några Nej 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv fördelat på de fem kommunerna i Blekinge län. I Karlskrona och Olofström fördelar svaren sig lika, det är vanligast att respondenterna har valt alla assistenter, följt av ja de flesta och ja några. I Karlshamn är det 19 personer och i Sölvesborg är det 11 respondenter som uppger att de valt alla sina personliga assistenter, de andra svarsalternativen ligger mellan 0-2 personer. I Ronneby är det vanligaste svaret ”ja de flesta”, följt av ”ja alla” och sedan ”ja några”. 38) Åldersindelat (N121, n119) 20 Ja, alla 10 Ja, de flesta Ja, några 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Nej Diagrammet beskriver om respondenterna har valt sina personliga assistenter själv fördelat på ålderskategorier. Det mest angivna svaret i alla ålderkategorier är att respondenterna har valt alla assistenter själva. Sedan fördelar sig svaren för de andra svarskategorierna i alla åldergrupper utom 60-65 år där respondenterna har svarat” ja alla” och ”ja de flesta” och inte svarat på de andra svarsalternativen. 73 Användande av hjälpmedel och vardagsteknik som stöd i vardagen I det här stycket presenteras respondenternas svar kring vilka hjälpmedel de använder och vilka de skulle vilja ha samt om de vet var de ska vända sig för att ansöka om hjälpmedel. Det beskrivs också vilken vardagsteknik som används och till vad den används. Fråga 39) Använder du något hjälpmedel? (flera svar kan markeras) 39) Samtliga som svarat på frågan (N121, n119) Ja annat, beskriv Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller liknande… Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator, käpp) Ja, synhjälpmedel Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) 0 20 40 60 80 100 120 Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel. Det svar som flest av respondenterna uppger är hjälpmedel för förflyttning 100 (83,5 %) följt av hjälpmedel för lyft 53 (44 %) och hjälpmedel för minne, tid och planering 30 (35 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var toa-dusch stol, gåbord, el rullstol, trapphiss, anpassad bil (3svar), hjälpmedel för träning, stå-bräda och motionscykel, permobil utomhus, ortoser, sängbord, specialmadrass, duschstol, förhöjningar samt bestick, bostadsanpassning, hiss, moppe, schema dag + veckoschema, färdtjänst, P-tillstånd, elrullstol, turner, tillsyn, PA tolkar vad jag vill, dator skriva, trapphiss inne och ute, färdtjänst, inkontinents hjälp, sängvändare. 39) Män och kvinnor (N121, n116) Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller… Man Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Kvinna Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator, käpp) Ja, synhjälpmedel Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) 0 10 20 30 40 50 60 Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel. 74 De svar som män och kvinnor uppger på frågan följer svaren för länet. Det vanligaste svaret är hjälpmedel för förflyttning följt av hjälpmedel för lyft och hjälpmedel för minne, tid och planering. 39) Kommunvis (N121, n114) Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Olofström Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller… Sölvesborg Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Karlshamn Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator,… Ronneby Ja, synhjälpmedel Karlskrona Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) 0 5 10 15 20 25 30 35 Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel uppdelat på länets fem kommuner. De svar som uppger på frågan följer svaren för länet. Det vanligaste svaret är hjälpmedel för förflyttning följt av hjälpmedel för lyft och hjälpmedel för minne, tid och planering. 39) Åldersindelat (N121, n119) 25 20 15 10 5 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Diagrammet beskriver om respondenterna använder något hjälpmedel uppdelat på ålderskategorier. De svar som anges i de olika ålderskategorierna på frågan följer svaren för länet. Det vanligaste svaret är hjälpmedel för förflyttning följt av hjälpmedel för lyft och hjälpmedel för minne, tid och planering. 75 Fråga 40) Finns det någon sorts hjälpmedel du skulle behöva men som du inte har idag? 40) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n94) Ja annat, beskriv Vet inte Nej Ja, hjälpmedel för kommunikation Ja, hjälpmedel för minne, tid, planering, struktur eller liknande… Ja, hjälpmedel för lyft (lift, taklyft, portabel lyft) Ja, hjälpmedel för förflyttning (t ex rullstol, rollator, käpp) Ja, synhjälpmedel Ja, hörselhjälpmedel (t ex hörapparat) 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Diagrammet beskriver om respondenterna saknar något hjälpmedel som de inte har nuläget. Det är 43 (35,5 %) av respondenterna som svarar ”nej, de saknar inte något hjälpmedel”. Följt av respondenterna som saknar hjälpmedel för kommunikation, 16 (13 %), och ”ja annat”, 14 (11,5 %) som var ett öppet svarsalternativ. De öppna svar som gavs var ”ett enkelt sätt att lyssna på musik”, ”omgivningskontroll”, ”upplysning om hjälpmedel m.m.”, ”fungerande röststyrning till pc:n”, "talskrift"(4 svar), ”bättre kommunikationshjälpmedel”, ”telefon där man kan höja ljudet”, ”dagliga köksredskap”, ”skrivhjälpmedel”, ”lift till och från toabesök”,” en extra rullstol”, ”mer timmar för dubbelassistans”, ”uttagbart bilsäte”, ”hjälpmedel till att bada ute i havet”, ”talsyntes”, ”moped med uppladdningsbart batteri”, ”permobil”. När frågan delas upp på män och kvinnor, kommunvis och åldersindelat följer de svaren som uppges i varje kategori svaren för länet. Fråga 41) Vet du vart du ska vända dig om du behöver hjälpmedel? (N121, n119) 41) Samtliga som svarat på frågan (N121, n119) 120 100 80 60 40 20 0 Ja Nej Frågan är inte aktuell för mig Diagrammet beskriver om respondenterna vet vart de ska vända sig om de behöver hjälpmedel. Det är 111 respondenter (92 %) som uppger att de vet vart de ska vända sig, det är 5 respondenter (2,5 %) som inte vet vart de ska vända sig och 3 respondenter uppger att frågan inte är aktuell för dem. 76 När frågan delas upp på män och kvinnor, kommunvis och åldersindelat följer de svaren som uppges i varje kategori svaren för länet. Fråga 42) Om du använder internet vad använder du det till? (Om du inte använder Internet kan du hoppa över frågan) 42) Samtliga som svarat på frågan (N121, n 81) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Varje dag Någon gång 42) Samtliga som har svarat på frågan (N 121, n81 ) 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Varje dag Någon gång Diagrammen beskriver de respondenter som använder sig av internet och vad de gör när de är online. De aktiviteter som flest respondenter uppger att de gör varje dag på internet är att lyssna på musik eller radio, 37 (30,5 %), följt av att vara aktiv på sociala nätverk, 36 (30 %), och läsa tidnigen, 30 (25 %). Aktiviteter som slå upp ord och fakta, titta på TV, titta på Youtube, 77 fildelning, sköta bankaffärer, söka produktinformation, köpa/betala varor och tjänster e-handla, söka information om hälsa, tillgänglighet, funktionshinder, resmål och personlig assistans är aktiviteter som mellan 25 och 40 respondenter gör någon gång. Fråga 43) Om du använder surfplatta eller smart telefon, vad använder du den då till? 43) Samtliga som har svarat (N121, n75) 40 35 30 25 20 15 10 5 Ja 0 Nej Diagrammet beskriver om respondenterna använder sig av surfplatta eller smart telefon, och vad den då används till. Det är mellan 27 och 37 respondenter (22-30,5 %) som uppger att de använder surfplatta eller smart telefon för att använda appar, spela spel, mejla, hålla kontakt med vänner och familj, delta i sociala medier och söka information. Det är 10 personer (8 %) som svarar ja och 27 personer (22 %) som svara nej på alternativet intresseföreningar t.ex. för din funktionsnedsättning. Nej svaren ligger annars mellan 6 och 16 personer (5-13 %) på alla svarsalternativ. 78 Fråga 44) Använder du vardagsteknik som smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i din vardag? 44) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n 74) 40 30 Ja 20 Nej 10 Har ej tillgång till detta 0 påminnelser hålla koll på tider planering struktur i vardagen kommunikation Diagrammet beskriver om respondenterna använder sig av vardagsteknik som smart telefon eller surfplatta som hjälpmedel i sin vardag för att komma ihåg saker, hålla koll på tider, planera, skapa struktur och kommunikation. De vanligaste svaren på vad respondenterna använder smart telefon och surfplatta är kommunikation, 30 (25 %), påminnelser, 29 (24 %) hålla koll på tider, 27 (22 %) och planering, 27 (22 %). De vanligaste svaren på vad respondenterna inte använder smart telefon och surfplatta till är struktur i vardagen, 27 (22 %) följt av planering, 21 (17 %) och hålla koll på tider, 20 (16,5 %). Det är mellan 25 och 26 personer (20,5-21,5 %) som har svarat har ej tillgång till detta, på alla svarsalternativen. Fritidsaktiviter och tillgänglighet I den här delen beskrivs vilka fritidsaktiviterer respondenterna har ägnat sig åt och vilka som har valts bort på grund av bristande tillgänglighet. Det beskrivs även vilken typ av transportmedel som användas för att ta sig till och från aktiviteterna. 79 Fråga 45) Har du under de senaste tolv månaderna…? 45) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n117) idrottat eller motionerat utomhus? …varit på teater, konsert, museum eller liknande… …gå på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull? …varit bortrest på semester i Sverige eller utomlands under… 0 varit bortrest på semester i Sverige eller utomlands under minst en veckas tid? gå på bio gå på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull? 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 varit på teater, konsert, museum eller liknande vistats i …idrottat eller gå på kulturevenema naturen för att …idrottat eller motionerat i bibliotek på ng? (räkna inte få en motionerat någon bio, din fritid? naturupplevels utomhus? inomhusanlägg fotbollsmatche e? ning? r,barnens teater i… Nej 71 56 20 70 48 29 75 66 Ja 45 52 95 35 57 83 32 40 Diagrammet beskriver om respondenterna de senaste 12 månaderna har deltagit i för typ av aktiviteter på sin fritid. De aktiviteter där flest respondenter svarat ja på frågan om de har gått på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull, 95 (78,5 %), följt av att ha vistats i naturen för att få en naturupplevelse, 83 personer (68,5 %) och det är 57 personer (47 %) svarar att de har varit på teater, konsert, museum eller liknande kulturevenemang de senaste 12 månaderna. De aktiviteter där flest respondenter svarar nej på frågan om de har att de har idrottat eller motionerat i någon inomhusanläggning är 40 personer (33 %) följt av att de inte har idrottat eller motionerat utomhus, 83 (68,5 %). Respondenterna svarar att de inte har varit bortresta på semester i Sverige eller utomlands under minst en veckas tid, 71 personer (59 %). 80 Fråga 46) Är det någon aktivitet som du skulle vilja göra oftare men som avstår ifrån på grund av bristande tillgänglighet? 46) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n110) Axis Title 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Gå på bio Gå på restauran g, pub eller kafé Ja 26 Nej Vet inte Idrotta Idrotta Besöka en Gå på ett idrottseve nemang eller motioner a inomhus eller motioner a utomhus affär eller ett köpcentru m 32 26 20 14 29 86 65 70 76 79 72 2 7 7 6 7 2 Besöka ett bibliotek Gå på teater, konsert, museum 40 14 76 59 5 3 Diagrammet beskriver om respondenterna skulle vilja göra någon aktivitet men avstår p.g.a. bristande tillgänglighet. Svaren på frågan visar att respondenterna avstår från aktiviteter p.g.a. bristande tillgänglighet, det gäller samtliga aktiviteter. Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fika eller gå på bio. Det svarsalternativ som anges av flest respondenter är med bil personlig assistent som kör, 62 personer (51 %), följt av färdtjänst 46 personer (38 %) och med bil vän eller anhörig som kör, 27 personer (22 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var permobil med assistent, handikappanpassad moppe, elrullstol och då åker jag färdtjänst, går ej att göra något spontant använder annars färdtjänst (3 svar), promenad med rullstol och assistans (8 svar), promenad. Män och kvinnors svar följer svaren för länet. De aktiviteter som enligt svaren är vanligast att inte avstå ifrån är att besöka biblioteket 86 personer (71 %) följt av att idrotta eller motionera inomhus 79 personer (65 %) och gå på bio 76 personer/ att idrotta utomhus 76 personer (63 %). 81 Fråga 47) Om du vill göra något spontant till exempel åka ner på stan och fika eller gå på bio, hur reser du dit då? 47) Samtliga som har svara på frågan (N121, n118) 70 60 50 40 30 20 10 0 med buss med tåg med båt med färdtjänst med bil, kör själv med bil personlig assistent som kör med bil vän eller anhörig som kör Annat sätt Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fika eller gå på bio. Det svarsalternativ som anges av flest respondenter är med bil personlig assistent som kör 62 personer (51 %), följt av färdtjänst 46 personer (38 %) och med bil vän eller anhörig som kör 27 personer (22 %). Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var ”permobil med assistent”, ”handikappanpassad moppe”, ”elrullstol och då åker jag färdtjänst”, ”går ej att göra något spontant använder annars färdtjänst” (3 svar), ”promenad med rullstol och assistans” (8 svar), samt ”promenad”. Män och kvinnors svar följer svaren för länet. 47) Kommunvis (N121, n114) Olofström Sölvesborg Karlshamn Ronneby Karlskrona 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Karlskrona 8 Ronneby 3 Karlshamn 10 Sölvesborg 1 Olofström 5 13 14 12 8 10 med bil, kör själv 0 1 4 0 4 med färdtjänst 17 5 6 7 8 med båt 0 0 0 0 0 med tåg 0 0 1 1 0 med buss 11 0 1 0 1 med bil vän eller anhörig som kör med bil personlig assistent som kör Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fikar eller gå på bio uppdelat på länets fem kommuner. 82 I Olofström, Sölvesborg, Karlshamn och Ronneby är det vanligast att svara att man åker bil med personlig assistent som kör. I Karlshamn är det sedan svarsalternativet bil med vän eller anhörig som kör följt av färdtjänst som flest respondenter uppger. I Olofström, Sölvesborg och Ronneby är det färdtjänst följt av bil som vän eller anhörig kör. I Karlskrona anger respondenterna i första hand färdtjänst, följt av med bil personlig assistent som kör och buss som transportmedel. 47) Åldersindelat (N121, n118) 14 med buss 12 med tåg 10 8 med båt 6 med färdtjänst 4 med bil, kör själv 2 med bil personlig assistent som kör 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra med bil vän eller anhörig som kör Diagrammet beskriver hur respondenterna tar sig ner på stan och fika eller gå på bio uppdelat på ålderskategorier. I alla ålderskategorier utom 50-59år är det vanligaste svaret som respondenterna uppger ”med bil personlig assistent som kör” följt av ”färdtjänst”. I kategorin 50-59 år är det vanligaste svaret som anges ”att resa med färdtjänst” följt av ”med bil och vän eller anhörig som kör” Engagemang i samhällsfrågor och deltagande i val samt upplevelse av bemötande i samhället. I det här avsnittet beskrivs om respondenterna har deltagit i riksdagsval och EU-parlamentensval eller engagerat sig i någon intressefråga genom att aktivt ta ställning. Även upplevelse av bemötande både i offentlig och privat sektor i samhället. Fråga 48) Har du de senaste 5 åren… 48) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n115) 100 80 60 Ja 40 Nej 20 Vet inte 0 Vill inte svara …skrivit på en namninsamling för att …deltagit i en demonstration för att …försökt påverka någon lokal eller stödja eller protestera mot något stödja eller protestera mot något samhällspolitisk fråga på något annat sätt? Diagrammet beskriver om respondenterna har skrivit på en namninsamling, deltagit i demonstration och/eller försökt påverka någon politisk fråga. 83 Det är 37 respondenter, (30,5 %) som uppger att de har skrivit på en namninsamling och det är 67 (55,5 %) som inte har gjort det. Det är 9 respondenter, (7,5 %) som svarar att de deltagit i en demonstration och det är 93 (77 %) som uppger att de inte hade deltagit i en demonstration. Det är 22 respondenter (18 %) som svarar att det har försökt påverka någon politisk fråga och det är 78 (64,5 %) som inte har det. Fråga 49) Av de gånger du har engagerat dig, hur ofta har det gällt frågor om? 49) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n83) 60 50 40 30 20 10 0 Alltid Nästan alltid Ibland Nästan aldrig Aldrig Funktionshinder 13 12 19 4 25 Miljöfrågor 4 4 18 5 35 Hållbarutveckling 3 2 10 5 38 Hjälporganisationer t.ex. Röda korset 2 6 14 4 39 Politik 6 2 12 6 44 Religion 2 2 4 8 52 Diagrammet beskriver vilken typ av frågor (funktionshinder, miljö, hållbarutveckling, hjälporganisationer, politik, religion) som engagerat respondenterna, om de engagerat sig, se fråga 48. Det är flest respondenter som svarar aldrig, att de inte engagerar sig i någon av dessa frågor. Det område som flest respondenter svarar att de engagerar sig i är funktionshinder frågor, följt av miljöfrågor och hjälporganisationer som Röda korset och politik. Fråga 50, 51) Har du och kommer du delta i riksdagsval och EUparlamentsval? 50,51) Samtliga som svarat på frågan (N121, n114) 80 60 40 Ja 20 Nej 0 riksdagsvalet 2010? valet till EU-parlamentet 2009? till riksdagen 2014? till EU-parlamentet 2014? Diagrammet beskriver om respondenterna har och kommer att delta i riksdagsval och EU-parlamentsval? 84 I riksdagsvalet 2010 uppger 70 (58 %) av respondenterna att de deltog i valet och 38 (31,5 %) att de avstod, i EU-parlamentsvalet 2009 var det 37 (30,5 %) som svarar att de deltog och 64 (53 %) som ej deltog. Det är 68 (56 %) av de svarande som planerar att delta i riksdagsvalet 2014 och 28 (23 %) planerar att avstå. Det är 42 (35 %) respondentera som planerar att delta i EUparlamentsvalet 2014 och 41 (34 %) som planerar att avstå från att rösta. 52) Har du på grund av funktionsnedsättning, kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning, blivit bemött med på ett olämpligt sätt på något av följande ställen? 52) Samtliga som har svarat på frågan (N121, n121) 90 85 80 75 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 ja, på resturanger och fik ja, i kontakter med vårdcentral ja, i kontakten med sjukhus och specialistvård ja, affärer och shoppingcenter ja, konserter- och teaterföreställningar ja, färdtjänst ja, kollektivt resande t.e.x buss,tåg och båt Diagrammet beskriver om respondenterna har blivit bemötta på ett olämpligt sätt pga. funktionsnedsättning, kön, etnicitet, ålder, sexuell läggning på följande ställen, restaurang, vårdcentral, sjukhus, affärer, konsert, färdtjänst och/eller buss och tåg. Det vanligaste svaret som respondenterna anger är nej, de har blivit bra bemötta på samtliga svarsalternativ. De respondenter som upplever att de blivit bemötta, mellan 12 och 27 personer, på ett olämpligt sätt upplever att de har blivit det pga. sin funktionsnedsättning på samtliga ställen. Det är mellan 1-2 personer som har svarat att de upplever att de blivit bemötta på ett olämpligt sätt pga. kön etnicitet och ålder på vårdcentral, sjukhus, restaurang och färdtjänst. Tillfredställelse i livet och med den personliga assistansen I följande avsnitt beskrivs upplevelsen av hur tillfredställande levnadssituationen är och nöjdhet med den personliga assistansen. 85 53) Hur tillfredställande är dessa aspekter i ditt liv? (N121, n114) 53) Samtliga som svarat på frågan (N121, n 114) 60 50 40 30 20 10 0 Livet är i allmänhet för mig Ganska Ganska Mycket Mycket Otillfredställa otillfreställan otillfredställa tillfredställan Tillfredställa tillfredställan nde nde de de nde de 2 8 27 34 25 16 Min fritidssituation 5 24 Min yrkessituation 27 Min ekonomi är 12 Mitt sexualliv är Mitt äktenskap/samliv är Mitt familjeliv är Mina kontakter med vänner och bekanta är 21 27 21 9 13 8 13 16 6 15 12 23 29 14 51 8 8 7 7 5 36 5 3 11 13 10 8 12 7 17 22 35 1 7 16 32 28 28 Diagrammet beskriver hur tillfredställande följande aspekter är för respondenten; livet i allmänhet, fritidssituation, yrkessituation, ekonomi, sexualliv, äktenskap, familjeliv och mina kontakter med vänner och bekanta. Aspekterna har rankats på en skala från mycket otillfredsställande till mycket tillfredställande, med en skala på sex steg. De aspekter som respondenterna anger som mest tillfredställande är mitt familjeliv, (35 personer), kontakter med vänner och bekanta, (28 personer) och livet i allmänhet, (16 personer). De aspekter som respondenterna personer, uppger som mycket otillfredsställande är mitt sexualliv 51 personer följt av mitt äktenskap, (36 personer) och 27 respondenter svarar att deras yrkessituation är mycket otillfredsställande. Om resultatet delas upp i de som upplever aspekterna som tillfredställande och inte tillfredsställande förändras bilden något litet. Det är 88 respondenter som svarar att de är tillfreds med kontakter med vänner och bekanta, 75 är tillfreds med livet i allmänhet, 66 respondenter är tillfreds med sin ekonomi och 57 är nöjda med sin fritidssituation. Det är 67 respondenter som uppger att deras sexualliv är otillfredsställande, 50 uppger fritidssituation, 48 svarar yrkessituation och 44 respondenter uppger att deras äktenskap är otillfredsställande. 86 54) Hur ställer du dig till följande påstående om din personliga assistans? 54) Hur ställer du dig till följande påstående om din personliga assistans? (N121, n116) 80 70 60 50 40 30 20 10 0 mycket nöjd/nära nöjd/nära medel missnöjd/långt bort Jag är nöjd med min personliga Min personliga assistans Föreställ dig en assistans som assistans i helhet uppfyller mina förväntningar är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt assistans har du idag? mycket missnöjd/ långt bort Diagrammet beskriver hur respondenterna ställer sig till följande påståenden; jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet, min personliga assistans uppfyller mina förväntningar, föreställ dig en assistans som är perfekt i alla avseenden. Hur nära eller långt ifrån en perfekt assistans är du idag? Påståendena rankas på en femgradigskala, från mycket nöjd/nära till mycket missnöjd/långt bort. På svarsalternativet jag är nöjd med min personliga assistans i sin helhet är det 68 respondenter som anger mycket nöjd, 33 som svarar nöjd följt av 10 som svarar medel och 4 respondenter är missnöjda och en är mycket missnöjd. Det är 60 respondenter som är mycket nöjda hur den personliga assistansen uppfyller deras förväntningar, 33 är nöjda, 14 svarar medel och 6 respondenter svarar missnöjd. När det kommer till att respondenten ska föreställa sig en perfekt personlig assitans svarar 36 att deras personliga assistans är mycket nära perfekt, 48 svarar att det är nära följt av 5 som varar långt bort och 1 respondent uppger att den perfekta assistansen är mycket långt bort. 87 Bakgrundsvariabler kring vem som besvarat enkäten Nedanstående text beskriver vem som besvarat enkäten och vilken relation respondenten och de personer som hjälpt till att fylla i enkäten eller har besvarat enkäten åt respondenten har. 55) Vem har svarat på frågorna i enkäten? 55) Samtliga personer som svarat på frågan (N121, n121) 60 40 20 0 Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan Någon annan Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan. Det är 50 respondenter svarar att de har fyllt i enkäten tillsammans med någon annan, följt av 48 som har svarat att de fyllt i enkäten själv och 23 respondenter där någon annan har fyllt i enkätsvaren åt respondenten. 55) Män och kvinnor(N121, n121) 30 20 Kvinna 10 Man 0 Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan Någon annan Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan, fördelat på män och kvinnor. Det är 25 kvinnor och 21 män som uppger att de svarat på enkäten själva. Det är 20 kvinnor och 28 män som har fått hjälp av någon att fylla i enkäten och det är 13 kvinnor och 9 män där någon annan har svarat åt personen. 55) Kommunvis (N121,n121) 30 20 Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan 10 Någon annan 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström 88 Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan, fördelat på de fem kommunerna i länet. Det är 46 respondenter som svarat helt själva, 48 som svarat tillsammans med någon annan och 20 som har haft hjälp av någon annan. I Karlshamn och Karlskrona är det vanligaste svaret att respondenten själv har fyllt i enkäten följt av jag själv tillsammans med någon annan och någon annan. I Ronneby är det lika många som har fyllt i själv som har fyllt i tillsammans med någon annan och att någon annan har besvarat frågorna i enkäten. I Sölvesborg är det vanligaste svaret att fylla i enkäten tillsammans med någon följt av någon annan och jag själv. I Olofström är det uppger respondenterna i första hand, jag själv tillsammans med någon annan, sedan jag själv följt av att någon annan svarat på enkäten åt respondenten. 55) Åldersindelat (N121, n121) 15 10 Jag själv Jag själv tillsammans med någon annan 5 Någon annan 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldra Diagrammet beskriver vem som har svarat på enkäten, om det är respondenten, respondenten tillsammans med någon annan eller någon annan, fördelat på ålderskategorier. I åldersgrupperna 40-49 år, 50-59 år, 60-65 år och 66 år och äldre är det vanligaste svaret att respondenterna fyllt enkäten själv, följt av jag tillsammans med någon och att någon annan besvarat enkäten. I åldergruppen 18-29 år är det vanligast att någon annan har svarat, följt av jag tillsammans med någon och jag själv. I åldergruppen 30-39 år är det mest frekventa svaret jag tillsammans med någon annan, följt av någon annan och jag själv. 56) Den här frågan riktar sig till dig som fyllt i enkäten som ombud eller tillsammans med den som enkäten riktar sig till. Vilken relation har du till den som enkäten gäller? (N121, n121) 56) Samtliga som svarat på frågan (N121, n73) 35 30 25 20 15 10 5 0 Diagrammet beskriver vem som har hjälpt till att fylla i enkäten eller som besvarat enkäten som ombud. 89 Det är 29 förälder som uppger att de svarat åt respondenten, följt av 25 gode man eller förvaltare och sedan 14 sambo/make/ maka. Det fanns även öppna svar till denna fråga. Svaren som gavs var dotter, personlig assistent (12 svar) 56) Män och kvinnor (N121, n73) 20 15 10 5 0 Kvinna Man Diagrammet beskriver vem som har hjälpt till att fylla i enkäten eller som besvarat enkäten som ombud, fördelat på män och kvinnor. Det är 11 kvinnor och 17 män där förälder har svarat på frågorna i enkäten, 7 kvinnor och 16 män där god man eller förvaltare svarat, 8 kvinnor och 6 män där sambo/make/maka har besvarat enkäten. 56) Kommunvis (N121, n 79) 12 Förälder 10 Sambo/maka/make 8 6 Syskon 4 Annan släkting 2 Vän eller granne 0 Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström God man eller förvaltare Diagrammet beskriver vem som har hjälpt till att fylla i enkäten eller som besvarat enkäten som ombud, fördelat på de fem kommunerna i länet. I Karlskrona är det 11 som angett att förälder har besvarat enkäten följt av 8 god man eller förvaltare. I Ronneby är det 6 svar för god man eller förvaltare och 4 svar för förälder. I Karlshamn är det 5 svar för föräldrar följt av 2 som svarat sambo/make/make. I Sölvesborg är det vanligast att sambo/maka/make 4 har besvarat enkäten följt av god man eller förvaltare. I Olofström är det 6 som angett att förälder har besvarat enkäten följt av sambo/make/maka 4 personer och 4 personer god man eller förvaltare. 90 56) Ålderindelat (N121, n73) 20 Förälder 15 Sambo/maka/make Syskon 10 Annan släkting 5 Vän eller granne God man eller förvaltare 0 18-29 år 30-39år 40-49 år 50-59 år 60-65 år 66 eller äldre Diagrammet beskriver vem som har hjälpt till att fylla i enkäten eller som besvarat enkäten som ombud, fördelat på ålderskategorier. I ålderskategorierna 18-29 år, 30-39 år och 40-49 år är det vanligaste svaren respondenterna anger att i första hand få hjälp av/eller att föräldrar besvarat enkäten följt av god man eller förvaltare. I de övriga ålderskategorierna, 50-59 år, 60-65 år, 66 eller äldre är det vanligast att sambo/make/maka har besvarat enkäten följt av god man eller förvaltare. Öppna svar från respondenterna Nedan redovisas den sista frågan i enkäten där det var möjligt att lämna egna funderingar och synpunkter på livet med personlig assitans. 57) Är det något ytterligare du vill berätta om din vardag eller om hur du tycker att stödet från samhället fungerar? Det var öppna svar på denna fråga. Svaren som gavs var, citat: • • • • • • Fysisk tillgänglighet och bemötande Jag tycker samhället kunde vara mer handikappanpassat som t ex dörröppnare på fler ställen, även ramper i större utsträckning. Samt bättre handikappanpassade toaletter, som är större än de flesta är idag. Man kan inte komma in överallt på grund av att det finns trappor och trångt på vissa ställen. Att det är för höga trottoarer. Skulle gå på bio om det fanns syntolkning, pubar o restauranger är oftast inte tillgängliga miljöer då de är för mörka. Ute i samhället finns det hinder hela tiden när man sitter i rullstol. Affärer fik restauranger banker tandläkare osv. Min bostad har anpassats, så att den fungerar bra för mig. och min sambo har anställts som personlig assistent, ger mig trygghet och glädje. Jag vill bli bemött som en vanlig person, ha en status som alla som t.ex. inte bli kallad för brukare eller liknande benämningar. Vi är folk som alla andra fast vi har ett funktionshinder. Ekonomi och resurser Har svårt att få pengarna att räcka till har blivit mjölkallergisk. Kan inte göra något spontant har aldrig råd. 91 • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • Man borde kunna försörja sig lika bra som att om skulle jobbat. Ont i magen varje månad som räkningarna kommer Tycker inte om att kommunen helt själv bestämmer vad assistentpengarna ska gå till. T.ex. Pengar som ska gå till resor och mat för assistenter inte får sparas utan måste tas ut under 1 år sen försvinner dom, (Men var?) Stödet ifrån samhället är under all kritik trots lagen om LSS. Det finns aldrig pengar, det är en ständig fråga. Hjälpmedel tar tid sådan tid, de har inte tid och saknar personal och pengar. Det enda som är väldigt pressande att varje månad inte få ihop ekonomin. För lite inkomst från FK, får hjälp av mina föräldrar varje månad. Organisation assistans och assistansanordnare Byter assistansanordnare 1/1 2014 önskar flexiblare timmar Jag har inget verbalt tal men kan visa genom ansiktsuttryck, om det är något jag inte gillar. Skulle behöva mer timmar vid behov, men oftast fungerar det. Allt för byråkratiskt, de rättigheter som har beslutats under årens lopp urholkas, det finns ingen laglig rätt till assistans enligt lagar. Bara Bluff! Hade önskat extra timmar för att komma ut efter arbetet för att göra andra aktiviteter och kunna avlasta mamma/personlig assistent som måste se till mig hela tiden. Jag önskar hjälp på arbetet, och att tiderna kunde fördelas mer flexibelt över året också då mitt behov av hjälp varierar. Jag förlorar min assistans under 2014. Med dubbla funktionshinder som kan göra mig stum och okontaktbar, känns det hutlöst att assistansen helt dragits in. Känner mig inte nöjd med antalet timmar jag beviljats hjälp. Det är för lite timmar, och det påverkar min vardag då jag behöver mer omfattande hjälp Nöjdhet Brukaren tycker att det fungerar mycket bra med assistent som han känner väl (hustru + släkt) Ja stödet fungerar Har haft helt underbara assistenter i 10-årstid, men tyvärr går de ofta vidare i yrkesbanan som påverkar mig och mitt liv negativt. + att jag välja mina assistenter. Stödet från samhället beror på vilken grundsyn o människosyn de jag får kontakt med. Har en underbar tjej på kommunen, bemötande är viktigt på lika villkor är viktigt. Jag är nöjd med Ronnebykommun som assistanssamordnare. Svenska kyrkan har på min ort handikappanpassat en kyrkbänk. De har tagit bort 2 st kyrkbänkar och gjort en stor plats långt fram, plats för rullstolar anhöriga el. assistenter just nu fungerar det bra Det fungerar bra. Alla har respekt. Oro och missnöje – bemötande och organisation Mycket som dras in för de handikappade. Pengar fattas. Har varit på las bassäng varje vecka i många år o mår så bra. Nu är det sista terminen. Ingen personal från hab har 92 • • • • • • • • • • • • • möjlighet att ställa upp. Det är så bra att kunna slappna av i det varma vattnet. Många blir lidande av detta. Hemsjukvården fungerar ej i mitt område de 2 sjuksköterskorna klarar inte av att ge injektioner eller blodprovstagning i min Portha rätt. Hjälpmedel är krångligt att få t.ex. olika gåstolar. Mycket otryggt med sjukhuset i Karlshamns vara eller icke vara. Akuten är ej öppen 19-07 ortoped akuten helt nerlagd. Urusel uppföljning av specialistvård med sjukgymnast på landstinget Blekinge, som handikappad faller man lätt mellan stolarna. Har aldrig blivit så kränkt bemöt. Vård är till för alla! Nej - inte i Blekinge Landstinget. När träning nu är livsviktig för mig, nekas jag gång på gång. Inget träningsprogram. Ingen flexibilitet, eller samordning av team, här finns mycket att arbeta med framförallt människosyn och bemötande av människors utsatta position. Inget stöd för anhöriga eller personen i fråga. det ger inget förtroende för landstinget i Blekinge. Vill bli bemött med respekt och samtal. Varje gång man ringer för att fixa/ordna/beställa något som har med vård och omsorg att göra måste assistenterna strida för min rätt. Inget går enkelt. Läkaren jag har vågar inte röra sig. Brist på sakkunnig möjlighet att få diskutera svåra kramptillstånd med neurolog En del inom hab. ignorerar mina behov Det råder stor kunskapsbrist om min ena diagnos vilket göra att jag ofta blir misstrodd förnedrad och ej heller får adekvat hjälp eller stöd. Ej heller lyssnar läkare HC eller dylikt på de specialintyg man lämnar in om detta gäller prestige eller ej vet jag ej. Socialstyrelsen har en bra beskrivning som borde följas. Oro och missnöje – organisation, information Det är för många olika ansvariga/huvudmän när det gäller funktionshinder. Väldigt svårt att hitta rätt och få den hjälp som behövs. Dåligt stöd när man har en medfödd sjukdom. Borde ha ett team med läkare, sjukgymnast, kurator och arbetsterapeut där samtliga har gemensam koll på oss så man som patient har en större trygghet. Saknar samordnande funktion i samhället. för lite information från kommun + landsting, angående rättigheter. Min PA känner mig och vet mina behov. Kontakt med läkare är bra men hen har gått i pension. Det var personknutet och kontakten har förlorats och jag önskar att jag hade en personlig läkarkontakt kvar. Dåligt med tränings möjligheter o logoped. Mycket med olika ansökningar, att man hela tiden själv måste ta reda på olika saker t.ex. hjälpmedel och rättigheter. Det fungerar INTE om man inte tjatar många gånger. Inget är förgivet, man får inte upplysning om vilka rättigheter man har eller blir erbjuden sådana. Man lägger ner all sin energi för att den handikappade ska ha så bra livskvalité som det någonsin går. ALLT ANNAT SKA BARA FUNGERA. Stödet fungerar dåligt, eftersom jag får betala medicin själv. 93 • • • • Hälsoläge Allt nytt medför stor oro med depression. Att inte prata om familje- och sexliv efter olyckan, underligt jag var 42år men det var locket på. Har MS-sjukdom sen år 2000. Kan varken gå eller prata, sitter i rullstol dagarna. DISKUSSION Nedan följer en jämförelse med den senaste brukarundersökningen, en del som diskuterar metod och genomförande samt en avslutande resultatdiskussion. Jämförelse med brukarundersökning 2010 Enkäten har skickats ut till 227 personer, det var 9 kuvert som kom i retur med okänd adressat, 1 enkät hade gått ut till en underårig och två personer hade inte längre personlig assistans. Det ger 215 möjliga respondenter och av dem har 121 besvarat enkäten vilket är en svarsfrekvens på 56 %. I jämförelser med 2010 års svarsfrekvens på 75 % har antalet respondenter minskat, vilket till viss del kan förklaras med att 2013/2014 års enkät var betydligt mer omfattande. Det går inte att utesluta att det kan ha påverkat respondentens svar att fylla i enkäten tillsammans med någon och det är svårt att veta hur korrekt någon annan (en proxy) kan fylla i enkäten åt respondenterna Fördelningen mellan män och kvinnor är jämn i båda undersökningarna. Däremot är fördelningen mellan män och kvinnor ojämn i de olika åldersgrupperna i 2013/2014 års enkät liksom det var i tidigare undersökning. Det är i första hand Karlskrona och Karlshamn som har förlorat respondenter bland både män och kvinnor, medan Sölvesborg och Olofström har nästan dubbelt så många män som svarat på enkäten 2013/2014 jämfört med 2010. Assistansanordnare Sedan 2010 är det något fler personer som har lämnat kommunen som anordnare till förmån för andra assistansanordnare eller för att vara egna arbetsgivare. De flesta är nöjda med och känner tilltro till den assistansanordnare de har valt, oavsett kön, ålder och vilken kommun man bor i. Sysselssättning Frågan om sysselsättning 2010 gällde hur mycket respondenterna arbetade, deltid, heltid, egen företagare eller annan. Frågan från 2013/2014 ställdes annorlunda och beskriver vilken typ av arbete eller studier man bedriver. Svaren visar att daglig verksamhet sysselsätter flest personer, det är bara i Karlshamn och Karlskrona som det bor personer som arbetar på den öppna arbetsmarkanden. I Karlskrona, Karlshamn och Olofström bor personer som arbetar med lönebidrag och i Sölvesborg har alla uppgett dagligverksamhet som aktivitet. Praktikplatser finns i Ronneby, Karlshamn och Olofström. Det finns många som inte vill ha en aktivitet, och några skulle vilja komma ut på den öppna arbetsmarknaden eller arbeta inom daglig verksamhet. 94 Boende Det är vanligast att bo själv i egen bostad, för både män och kvinnor. Det är fler kvinnor än män som lever i relationer, sambo/make/maka, fler män bor hos sina föräldrar och det har inte förändrats sedan 2010. Uppdelat på kommunerna kan man se att det är vanligast att bo själv eller med maka/make/sambo. I Karlshamn och Sölvesborg är det något fler som bor med maka/make/sambo, än ensamma, jämfört med övriga kommuner. Närstående som assistent I åldersgruppen 18-29 år är det vanligast att ha föräldrar som närstående assistent, vilket följer svaren från 2010. Enkäten från 2013/2014 visar att det är något vanligare att mamma är assistent än pappa, för både män och kvinnor. Nedan följer de tre vanligaste närstående assistenterna fördelat per kommun 2013/2014. Karlskrona: mamma, pappa, annan familjemedlem/släkting. Ronneby: annan familjemedlem/släkting, maka/make/sambo och mamma Karlshamn: Make/make/sambo, mamma och annan familjemedlem/släkting Sölvesborg: Make/make/sambo, son, mamma och dotter Olofström: annan familjemedlem/släkting, maka/make/sambo och mamma, pappa I jämförelse med 2010 års resultat är det oförändrat i Karlskrona, Olofström, Karlshamn medan det har förändrats i Sölvesborg och Ronneby. Timmar med assistans De 103 personer som har svarat på frågan har mellan 20-400 timmar assistans per vecka, med ett medianvärde på 76 timmar. Det går ej i nuläget att utläsa hur det fördelar sig mellan män och kvinnor. Medianen för 2010 var 80 timmar/vecka. På frågan om respondenterna upplever att de har tillräckligt många timmar med assistans har läget förändrats i Sölvesborg så att fler är nöjda med de timmar de får än tidigare. I Ronneby har det förändrats så att det från att ha varit 4 av 24 som är missnöjda så är det hälften av de som svarat som är missnöjda med antalet timmar. Annars är det fler som är nöjda än missnöjda, fler kvinnor än män är nöjda med antalet assistanstimmar. De som är missnöjda tillhör ålderskategorierna 50-59 år, 40-49 är och 66 eller äldre. Hur assistansen är fördelad över dygnet är också en viktig fråga och de flesta respondenterna är nöjda, men av 113 svar är 11 kvinnor och 8 män missnöjda med hur assistanstimmarna är fördelade över dygnet. De som är missnöjda är ganska jämt fördelade över länet, endast Karlshamn utmärker sig med något fler personer som är missnöjda. De åldersgrupper som har flest nöjda respondenter är 18-29 år och 40-49, mest missnöjd är åldersgruppen 50-59år. Enkäten 2013/2014 innehöll även en fråga kring behovet av dubbelbemanning. Det är i stort sett 50/50 av respondenterna som har hjälp av mer än en assistent. Av de 115 personer svarade anser sig 7 behöva två eller flera assistenter men som inte har beviljats det. Aktiviteter och resor I 2010 års enkät ställdes frågor kring om det går lätt att göra en spontan aktivitet, och om det var lätt att göra en planerad aktivitet. Resultatet visar att det är stor spridning i svaren, det är alltså lätt för några och svårt för några att göra aktiviteter. Oavsett om aktiviteterna är planerade eller 95 spontana kvarstår spridningen. Frågan är formulerad annorlunda i enkäten från 2013/2014 där det istället är fokus på transportmedel vid spontanaktivitet. Det framkommer att det vanligaste är att ta bilen och att assistenten kör, näst vanligast är att ta färdtjänst och tredje vanligast är att en anhörig kör bilen. Män och kvinnor har svarat väldigt lika på hur de tar sig till spontana aktiviteter, något fler män åker bil och något fler kvinnor åker färdtjänst. Det skiljer sig lite mellan kommunerna hur respondenterna reser, de flesta reser med bil och assistent som kör. I Karlskrona är det sedan färdtjänst och buss som är andra och tredje alternativ, i övriga kommuner är det få som reser med buss. I Karlshamn är det vanligare att åka bil och att anhörig kör, att köra bilen själv är det få som gör och de bor i Karlshamn, Olofström och Ronneby. Information Det var stor spridning i nöjdhet angående information om nya regler och lagar i enkäten från 2010, där ganska stor del av respondenterna önskade bättre information. I enkäten 2013/2014 var frågan formulerad annorlunda men visar att det är 76 respondenter som är nöjda med information om saker de själva undrar över och 8 respondenter som är missnöjda med de svar de fått när de själva frågat något. Det är 13 respondenter som inte tycker att deras assistans anordnare ger dem inflytande och möjlighet att påverka den personliga assistansen, det är 82 respondenter som tycker att de har möjligheter att påverka. Självbestämmande Vad assistenterna ska göra och hjälpa mig med Enkäten från 2010 visar att de flesta upplever att de själva har bestämt vad assistenterna ska göra och hur de ska stödja respondenterna. Frågan har ändrats från i enkäten 2013/2014 och är nu uppdelad på flera delar. Delaktighet i planering, självbestämmande angående vad som ska göras, tid och vem som hjälper samt en delfråga angående tryggheten i om respondenten tror att de ska få behålla sitt stöd eller ej. Jag har valt mina ordinarie assistenter/ Jag känner mig trygg med mina ordinarie assistenter Det finns ingen skillnad i svaren från 2010 och 2013/2014. De flesta har varit med och påverkat och valt vilka som ska arbeta som ordinarie assistenter och de allra flesta känner sig trygga med sina assistenter. Det är mellan 2-11 respondenter av de 121 som besvarade enkäten 2013/2014 som inte varit med och påverkat och valt sina assistenter och/ eller inte känner sig trygga med sina ordinarie assistenter. r. Jag tycker det fungerar bra att få vikarie när min ordinarie personal är sjuk, jag känner mig trygg med vikarien Resultatet från 2010 visar att de flesta tycker det fungerar bra när det kommer vikarier för deras ordinarie assistenter. I Karlskrona kommun tycks det finnas visst missnöje kring upplevelsen av situationen när det kommer en vikarierande assistent. Enkäten från 2013/2014 finns en tredje delfråga som rör om respondenten fått tydlig och tillräcklig information om att det kommer en vikarie. De flesta respondenterna i länet anser att de fått tydlig och tillräcklig information kring att det kommer en vikarie. Övervägande del (77 respondenter) är nöjda och 29 är missnöjda med hur det fungerar att få vikarie när den ordinarie 96 personalen är sjuk. Det är 81 respondenter som känner sig trygga med sina vikarier och 20 respondenter som inte känner sig trygga med sina vikarier. Är du nöjd med assistansen som helhet? Det är en övervägande del av respondenterna 2010 som är nöjda med sin assinstans som en helt, ett fåtal är missnöjda. Resultatet från 2013/2014 visar samma resultat det är övervägande del av respondenterna som är nöjda, endast 5 respondenter är missnöjda med sin assistans. Hur väl uppfyller din personliga assistans dina förväntningar De flesta respondenterna upplever att assistansen uppfyller deras förväntningar, det är 6 respondenter som inte upplever en assistans som uppfyller deras förväntningar. Föreställ dig en assistans som är perfekt i alla avseenden, hur nära eller långt ifrån en perfekt assistans har du det idag Respondenterna har inte rankat sin assistans som ”mycket nära” perfekt i samma utsträckning som de gjorde 2010 i enkäten från 2013/2014, däremot är stapeln för ”nära” högre i den senare undersökningen. Överlag är respondenterna nöjda med sin assistans. De här frågorna återfinns ej i enkäten från 2013/2014: Jag har ett särskilt rum för mina assistenter där de kan vara om jag inte behöver hjälp just då Jag kan be assistenten gå undan en stund om jag vill vara för mig själv en stund Stöd eller utbildning i att lära mig använda min assistans på bästa sätt SLUTSATSER Delaktighet Upplevelsen av att vara delaktig i beslut som gäller den egna vardagen är centralt för de flesta människor. Det framkommer i studien att de flesta, 111 respondenter, känner att deras personliga assistenter respekterar deras önskemål. Det är mellan 90 och 102 personer som själva bestämmer av vem och när de ska få hjälp med personlig omvårdnad. Det är däremot 24 personer som svarat antingen: stämmer inte alls, vet inte eller frågan är inte aktuell för mig på frågan om de kan bestämma vem som ska hjälpa dem med personlig omvårdnad. Det är intressant att notera att det är 12 personer som uppger att frågan inte är aktuellt för dem. Att planera sin personliga assitans ger individen möjlighet att påverka sin vardag, det är 91 respondenter som uppger att de är med och planerar sitt stöd, även här finns det 10 respondenter som uppger att frågan inte är relevant för dem. Enligt Kristina Karlsson (2007) krävs det att fem kriterier uppfylls för att en person ska kunna vara delaktig och undvika att människor i personens närhet ska agera paternalistiskt: nummer 1 fysisk närvaro att vara med på mötet som gäller personen själv, nummer 2, tydbar röst har personen verbala eller ickeverbala kommunikationssätt och kan delta i samtal och diskussion vid mötet, nummer 3 målmedveten röst, i möten eller situationer där brukaren inte riktigt vet vad hen vill uppnå eller behöver hjälp med, nummer 4 uppriktig röst att brukaren svara ja till ett förslag 97 utan tydlig uppriktighet, nummer 5 realiserbar röst när brukaren önskade sig saker som med stor sannolikhet inte gick att genomföra inom ramen för team arbetet. Beroende på hur föräldrar och professionella bemöter och skapar försutsättningar för brukarens självbestämmande och begränsas eller möjliggörs personens delaktighet i sin egen vardag. Sysselsättning Delaktighet i samhället kan uppnås genom att ha en sysselsättning som känns meningsfull. Av de som har en sysselsättning, jobb eller studier, är det 35 respondenter som uppger att de är nöjda med sin aktivitet. Det är 75 respondenter som inte har en sysselsättning av dem är 51 personer 50 år eller äldre. Det som är intressant att notera är att av de som inte har en sysselsättning men som skulle vilja ha en är det 11 respondenter som vill lönearbeta på den öppna arbetsmarknaden och 9 som vill arbeta inom daglig verksamhet. Det är endast 3 respondenter som i nuläget anger att de arbetar på den öppna arbetsmarknaden och 27 uppger daglig verksamhet. Enligt folkhälsomyndighetens delrapportering regeringsuppdrag funktionshinder politiken (2014) är det färre personer som förvärvsarbetar bland personer med funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. I åldersgruppen 16–64 år är dessutom oro för att förlora arbetet inom det närmaste året vanligare bland personer med funktionsnedsättning än bland personer utan funktionsnedsättning. Enkäten innehöll även frågor kring vad respondenterna fick hjälp och stöd för att göra och om man önskade hjälp med något som man inte hade. Det visade sig att det är 24 personer som uppger att de regelbundet har personlig assitans för att kunna arbeta, det är 4 personer som har det ibland och 7 personer som inte har personlig assitans för att kunna arbeta men som önskar att de hade det. När det kommer till upplevelsen av om det antal timmar med personlig assistans som har beviljats är tillräckligt är det 37 respondenter som uppger att de skulle behöva fler timmar med personlig assistans (Det är 62 respondenter är nöjda med det antal timmar med personlig assistans som de beviljats). Det är däremot 88 respondenter som anser att timmarna med personlig assistans fördelas på att bra sätt efter individens behov, 19 respondenter anser inte att timmarna fördelas utifrån individens behov. Engagemang i samhället Det är under de senaste 5 åren 37 respondenter som har skrivit på en namninsamling, följt av 22 som försökt påverka någon politisk fråga. Det är 9 respondenter som har deltagit i en demonstration för att stödja eller protestera mot något. På frågan för vilka områden som personerna hade engagerat sig fanns följande alternativ att välja på: funktionshinderfrågor, miljöfrågor, hållbarutveckling, hjälporganisationer, politik och religion. Det område som flest respondenter svarar att de engagerar sig i är funktionshinderfrågor, följt av miljöfrågor, hjälporganisationer som Röda korset och politik. Det är 70 respondenter som uppger att de deltog i valet riksdagsvalet 2010, i EU-parlamentsvalet 2009 var det 37 som svarar att de deltog. Det är 68 respondenter som planerar att delta i riksdagsvalet 2014 och det är 42 som planerar att delta i EU-parlamentsvalet 2014. 98 Ahlström och Wadensten (2009) beskriver i sin studie att personer med funktionsnedsättning rapporterar att de fokuserar på det som ligger närmst dem och deras vardag då deras funktionsnedsättning begränsar deras energi och ork. Det är något som även tycks stämma in på den här studiens resultat angående nyhetslarm av karaktären; man får cancer av chips eller uppmaningar om att låta bilen stå, att källsortera sopor och socialt ansvarstagande. Det är en majoritet av svaren som fördelar sig mellan de två av de fyra svarsalternativen ”jag bryr mig inte så mycket om larmrapporter av den här typen” och ”jag blir intresserad och tycker att det känns viktigt att jag gör vad jag kan utifrån mina förutsättningar”. Hälsa De som har besvarat enkäten har fått rangordna sitt upplevda hälsotillstånd på en 5-gradig skala från mycket dålig till mycket gott. De flesta har uppgett svarsalternativet någorlunda, 49 respondenter. Om svarsalternativen ”mycket gott” och ”gott” läggs ihop blir det 38 respondenter, (31 %), vilket är något lägre andel än vad övriga befolkningen i Sverige rankar sin upplevda hälsa. (Om alternativet ”någorlunda” räknas med som ett positivt alternativ är det 87 respondenter, (72 %.) I SCB:s undersökningar av hur människor själva uppfattar sin hälsa uppgav 77 procent av kvinnorna och 82 procent av männen år 2012 att deras allmänna hälsotillstånd var gott. I den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”, år 2013 var det 69 procent av kvinnorna och 75 procent av männen som rapporterade god hälsa (Folkhälsomyndigheten, 2014). Boende Det är vanligast att bo själv, 40 respondenter, följt av make/maka/sambo, 36 personer och att bo med sina föräldrar, 29 respondenter. Om de respondenter som besvarat enkäten fått önska boende, hur de helst skulle vilja bo svarar 84 att de vill ha eget boende med personlig assistans och 12 respondenter vill bo med föräldrar. Det är 9 respondenter som uppger ”annat”, och då anger flera svaret att bo med make/maka/sambo. Livstillfredsställelse socialt liv är viktigt för flest personer Via en matrisfråga rankade respondenterna på en sexgradig skala sin livstillfredställelse. Det framkommer att det är 67 respondenter som rankar sitt sexualliv som otillfredsställande och 19 rankar det som tillfredställande. Det är 35 respondenter som inte svarat på detta svarsalternativ. Tillfredsställensen men äktenskap är lägre än missnöjet, 44 respondenter är otillfredsställda och 34 är tillfredställda med sitt äktenskap. Det är 43 som inte har besvarat frågan. Intressant att notera är att det är det som flest respondenter, (88), svarar att de är tillfreds med sina kontakter med vänner och bekanta, det är 75 respondenter som är tillfredställda med livet i allmänhet och det är 74 som anger att de är tillfreds mitt familjeliv. Forskningen beskriver att personlig assistans upplevs som en resurs och möjlighet till självutveckling och självständighet. Det beskrivs även att det är krävande och att det påverkar den personliga integriteten, äktenskap och familjerelationer att ha en personlig assistent närvarande (Bahner, 2012; Laragy et al. 2011; Ahlstrom & Wadensten, 2011; Egard, 2011). 99 Ekonomi Det är en klar majoritet, 92 respondenter som inte har några problem att få pengarna att räcka till de löpande utgifterna för mat, hyra och räkningar. De totalt 28 respondenter som har haft svårigheter med de löpande utgifterna, 7 har haft problem vid ett tillfälle och 21 vid flera tillfällen de senaste 12 månaderna. För att ytterligare fördjupa frågan kring privatekonomi i respondentgruppen, ställdes även en fråga om personen kan få fram 15 000 kr på en vecka. Frågan mäter det som ibland kallas kontantmarginal och det är ett mått för att bedöma privatekonomins stabilitet och kapacitet. Det är 66 respondenter som skulle kunna det och det är 50 som inte skulle kunna det. Den nationella folkhälsoenkäten visar att kvinnor oftare saknar kontantmarginal än män, men att andelarna har minskat hos båda könen mellan 2004 och 2012 (Folkhälsomyndigheten 2). Många personer med funktionsnedsättning lever i en ekonomiskt utsatt situation. Det är vanligare bland personer med funktionsnedsättning att ha låg inkomst, ha varit i ekonomisk kris eller sakna kontantmarginal jämfört med övriga befolkningen. Bland kvinnor med funktionsnedsättning i åldrarna 65–84 år är ca hälften låginkomsttagare, vilket är en betydligt högre andel jämfört med både kvinnor utan funktionsnedsättning och män med och utan funktionsnedsättning i samma åldersgrupp(Folkhälsomyndigheten, 2014). Tillgänglighet fritidsaktiviteter De aktiviteter som finns med som alternativ i frågan är: gå på bio, gå på restaurang, pub eller kafé, besöka ett bibliotek, gå på teater, konsert, museum, gå på ett idrottsevenemang, idrotta eller motionera inomhus, idrotta eller motionera utomhus, besöka en affär eller ett köpcentrum. Det finns respondenter som skulle vilja delta i aktiviteter men avstår p.g.a. bristande tillgänglighetet, det gäller samtliga aktiviteter. Det vanligaste svaret är att avstå ifrån att gå på restaurang, pub eller kafé, följt av gå på teater, konsert och museum och besöka en affär eller köpcentrum. Det är samma fritidsaktiviteter som flest respondenter har deltagit i, som det finns de som avstår från på grund av bristande tillgänglighet. Det är vanligaste svaret är att ha gått på restaurang, pub eller kafé för nöjes skull, 95 personer, följt av att ha vistats i naturen för att få en naturupplevelse, (83 personer), och det är 57 respondenter som svarar att de har varit på teater, konsert, museum eller liknande kulturevenemang de senaste 12 månaderna. Tilltro, förtroende och trygghet Det är 85 respondenter som uppger att de tror att deras stöd, personliga assistans, ska finnas kvar och det är 20 personer som uppger att de inte alls tror att deras stöd ska finnas kvar. Det är 50 av respondenterna som upplever att handläggaren har tillräcklig kunskap om respondentens funktionsnedsättning och hur den påverkar respondenten, det är 49 som upplever motsatsen och har svarat nej på frågan. Det är 18 respondenter som svarar att de inte vet, de har inte varit i kontakt med handläggaren. I Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg har svaren fördelat sig lika mellan svarsalternativen ja och nej. I Ronneby är det fler som svara nej än ja och i Olofström är det fler som svarar ja än nej. I de yngre åldersgrupperna är det mer vanligt att respondenterna uppger att de upplever brister i handläggarens kompetens i åldersgruppen 100 40-49 år är det nästan dubbelt så många som är nöjda än som är missnöjda med sin handläggares kompentens. Hälsan hos personer med funktionsnedsättning är sämre än vad den skulle behöva vara. En betydande del av den högre ohälsan beror inte på funktionsnedsättningen i sig, utan kan troligen förklaras av bakomliggande, välkända riskfaktorer för ohälsa kopplade till livsvillkor och levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten., 2014). I rapporten Onödig ohälsa visades att risken för dålig hälsa minskar med cirka trettio procent när man kontrollerar faktorer som har betydelse för hälsan. Dit hör till exempel utbildningsnivå, kontantmarginal, diskriminering samt stillasittande fritid och rökning. Detta innebär att det går att förbättra hälsan bland personer med funktionsnedsättning genom att förbättra till exempel de ekonomiska förutsättningarna, minska diskriminering och förändra vissa levnadsvanor. Den högre ohälsan är därmed påverkbar genom samhälleliga insatser(Arnhof, Y., 2008.) 101 Referenser Ahlström, G. & Wadensten, B., Ethical values in personal assistance: narratives of people with disabilities. Nursing Ethics 2009 Nov;16(6):759-74. Ahlstrom, G. & Wadensten, B. Family members' experiences of personal assistance given to a relative with disabilities. Health social care community 2011 Nov;19(6):645-52. Anderberg, P. (2006). FACE: disabled people, technology and Internet. Diss. (sammanfattning) Lund : Lunds universitet, 2006. Lund. Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2009: upplevd kvalité inom LSS insatser daglig verksamhet och särskilt boende i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Anderberg, P. & Chamoun, K. (2010). Brukarundersökning 2010: upplevd kvalité inom personlig assistans i Blekinge. Karlskrona: Blekinge kompetenscentrum. Askheim, O.P., Andersen, J., Guldvik, I. & Vegard, J. Personal assistance: what happens to the arrangement when the number of users increases and new user groups are included. Disability and society. 2013, 28(3):353-366 Arnhof, Y. (2008). Onödig ohälsa: hälsoläget för personer med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Bahner J, Legal Rights or Simply Wishes? The Struggle for Sexual Recognition of People with Physical Disabilities Using Personal Assistance in Sweden. Sexuality and Disability 2012, sept 30(3): 337-356 Egard, H (2011). Personlig assistans i praktiken: beredskap, initiativ och vänskaplighet. Diss. Lund : Lunds universitet, 2011 Folkhälsomyndigheten (1) (2014.12.03) http://www.folkhalsomyndigheten.se/omfolkhalsomyndigheten/ Folkhälsomyndigheten(2)(2014.12.17) http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och-levnadsvanor/folkhalsansutveckling-malomraden/ekonomiska-och-sociala-forutsattningar/ekonomiska-villkor/ Folkhälsomyndigheten (2014). Folkhälsan i Sverige: årsrapport 2014. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndigheten (2014). Uppdrag om delmål m.m. inom ramen för ”En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016” Delrapportering av regeringsuppdrag Dnr 599/2014 102 Handisam (2013). Hur är läget 2013?: uppföljning av funktionshinderspolitiken. Johanneshov: Handisam. Handisam 20.06.2013 http://www.handisam.se/Om-Handisam/Vad-Handisam-gor/VadHandisam-gor/ IfA 20.06.2013 http://www.intressegruppen.info/?p=1 Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation: Teori ochtillämpning. Lund: Studentlitteratur AB. Karlsson, K. (2007). Funktionshinder, samtal och självbestämmande: en studie av brukarcentrerade möten. (1.ed.) Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings universitet, 2007. Linköping. Laragy C, Fisher K, Cederlund E, Campell-McLean C, Support as a complement, intrusion and right- evidence from ageing and disability support service users in Sweden and Australia. Skandinavian journal of caring sciences 2011 Dec;25(4):745-53 Myndigheten för delaktighet (2014.12.03) http://www.mfd.se/om-mfd/ Näslund & Gardelli I know, I can, I will try’: youths and adults with intellectual disabilities in Sweden using information and communication technology in their everyday life. Disability and Society, 28(1), 2013, pp.28-40). Regeringen 2013.06.20 http://www.regeringen.se/sb/d/14947 Försäkringskassan (2011). Socialförsäkringsrapport Statlig personlig assistans – resultat från undersökning av gruppen assistansberättigade 2011:18. Stockholm: Försäkringskassan. Statens folkhälsoinstitut (2012). Hälsa och välfärd hos barn och unga med funktionsnedsättning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Statens folkhälsoinstitut 2013.06.20 http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/ Sverige (1994). Lagtext L§§ & LA§§ samt tillägg i lagen. Stockholm: Riksförb. för social och mental hälsa (RSMH). Sverige. Socialstyrelsen (2010). Alltjämt ojämlikt: levnadsförhållanden för vissa personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialstyrelsen. Sverige. Socialstyrelsen & Statens folkhälsoinstitut (2013). Folkhälsan i Sverige: årsrapport 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Sverige. Socialdepartementet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet. 103 Wadensten B, Ahlström G. The struggle for dignity by people with severe functional disabilities. Nursing Ethics. 2009 Jul;16(4):453-65. 104 105
© Copyright 2024