1. No category

18. Slottsgatan 28 - Malmö högre läroverk för flickor –
Maria Stenkula
1800-talet
Tidigare fick flickor högre utbildning genom guvernant eller andra former av
privatundervisning och avsikten var främst att flickorna skulle bli goda konversatörer i sällskapslivet.
Maria Stenkula (f 1842) grundade den första flickskolan i Malmö – en enskild
undervisningsanstalt för flickor. Studentexamen kunde flickor avlägga först
från 1870 och då under vissa förutsättningar.
1884 flyttade skolan in på Slottsgatan och namnet blev nu Malmö Högre
Läroverk för flickor. (Först 1927 inrättades statliga läroverk för flickor)
Nutid
19. Agnesgatan - Gatunamn i Malmö
Cirka 245 gator i Malmö har namn efter män – bara 59 gator har namn efter kvinnor.
20. Kvinnor och konsten
Nutid
Besök hos kvinnliga konstnärer i Filialen - Konst- & konsthantverksgrupp på Gamla Väster, Agnesgatan 1.
Män i konstvärlden får bättre betalt, har större chans att bli chefer och får fler stipendier. Mäns konst är
oftare placerad på centrala platser, i de stora salarna, och når fler personer, vilket ger högre ersättning.
21. Engelbrektsgatan/Landbygatan - Mjölkerskor och Christine Pettersson
1800-talet
Tidigt om morgnarna drevs korna genom Malmös gator och samlades upp vid stadsportarna, bl a vid
Engelbrektsgatan. Ett par timmar senare drog mjölkerskorna ut på markerna, efter korna. Så småningom
blev dessa mjölkerskor överflödiga, hanteringen blev maskinell. Yrket blev mer tekniskt och därmed
”finare” och så tog männen över och blev mejerister.
I kvinnospår
En vandring med kvinnoperspektiv
Varje plats i staden har en historia, ett historiskt arv.
Vår vandring i de äldre delarna av Malmö visar olika platser,
där kvinnor bott och verkat – gator, hus, parker och torg.
Vi synliggör en del av de kvinnor - mer okända än kända som befolkat staden från medeltiden och fram till våra dagar.
En annan aspekt av vandringen är att betrakta stadsbyggnaden
ur ett manligt respektive kvinnligt perspektiv. För vem är
staden byggd: för och av män eller för och av kvinnor – eller
för bådadera? Historiskt sett har stadsplanering och arkitektur
varit ett område för män. Skulle staden måhända se annorlunda ut om kvinnor fick bestämma?
Här följer vandringens hållpunkter, med kortkort beskrivning.
Christine Pettersson på Landbygatan, var nytänkare och företagare. Christine fick en idé som hon
förverkligade, trots att folk i början nästan skrattade ihjäl sig åt den
1500 1700-talet
22. Lilla Torg – Nipperhandlerskor och månglerskor
Torget byggdes under 1500-talet som komplement till Stortorget. På
Lilla Torg handlades framförallt med matvaror; varje sida av torget
hade sin bestämda kategori av handlare.
Under 1700-talet permanentades de tidigare temporära bodarna och
rader av små hus uppfördes i deras ställe.
En kvinna kunde bedriva handel bara under vissa förutsättningar.
Nipperhandeln stod dock utanför förordningen. En nipperhandlerska sålde garn, stickade och virkade arbeten, sybehör, leksaker,
oäkta smycken, tvål och luktvatten. 1846 kom näringsfrihetslagstiftningen och då fick kvinnorna tillåtelse att även ägna sig åt
mångleri, tobakshandel och klädmäkleri.
i samverkan med:
1. Stortorget
Kvarnstenen, som malde en mö. Av denna förskräckeliga händelse har
Malmö fått sitt namn - enligt en skröna.
2. Brunnen på Stortorget
1500 1800-talet
Från stadsbrunnen, där vattnet från slutet av 1500-talet leddes in
från Pildammarna i tjocka trästockar, hämtade kvinnorna hushållsvatten till långt in på 1800-talet.
3. Rådhuset - Häxförföljelser
1500 1600-talet
Malmö var en av Danmarks ledande städer när det gällde att ta livet av
kvinnliga häxor. I rådhusets källare satt de häxerimisstänkta inspärrade
och torterades på olika sätt, genom tumskruvar, sträckbänk, glödande
kol eller kokande bleck.
Ett kvinna som råkade illa ut var jordemodern (barnmorskan) Lange
Marine, som av illvilliga tungor baktalades och anklagades för att vara
häxa. Hon dömdes och fördes ut på Kirsebergsbacken och brändes
1567.
4. Stortorget 6 - Anna Christina Cronquist (1807 – 1893)
1800-talet
Anna Cronquist startade den framgångsrika Cronquistska eran inom
manufaktur- och vitvarubranschen i Malmö. Hennes företag utvecklades
till den största manufakturaffären i Malmö.
Senare blev huset säte för konfektionsfirman Fougstedts, där många flitiga
sömmerskor satt och sydde pälsar och kappor på andra våningen.
5. Södergatan 8 och 14 - Aqvilina Cronquist (1839 – 1913)
1800-talet
Aqvilina Cronquist, Anna Christina Cronquists svärdotter, övertog den
framgångsrika Cronquistska verksamheten, som kom att vara under sammanlagt ett 70-tal år.
6. Stortorget 13 b - Elise Mayr (1822 – 1904)
1800-talet
Tyskfödda Elise Mayr startade flickpension med helinackordering, som blev en av dåtidens mera kända i
Skåne. Elise var före sin tid, införde nymodigheter som t ex gymnastik på schemat - ”en sund själ i en sund
kropp.”
7. Hotell Kramer, Stortorget - Anna Kramer (1836 – 1921)
1800 1900-talet
Tyskfödda Anna Kramer, framgångsrik företagerska och hotellägare, som
drev bl a Hotell Kramer, ett av de ledande hotellen i dåtidens Sverige
8. Sydsvenskan - Kvinno- respektive mansbilder i media
(vår tredje statsmakt)
Nutid
Media ger oss vår bild av världen. Vi är i dag helt beroende av mediainformationen – som domineras av män. Vems bild av verkligheten får vi?
Hur skildras kvinnor i media? Hur skildras män?
9. Adelgatan - Katrin Hattemagers
1500-talet
Katrin Hattemagers levde under första hälften av 1500-talet. När maken
dog, lät hon bygga ett hus på Adelgatan – på den tiden Malmös förnämsta affärsgata – för att arvet skulle säkras. Hon drev sin affärsrörelse
framgångsrikt och utökade dessutom familjens förmögenhet.
10. Jörgen Kocks hus - Citze Kortzdatter van Nuland Madonnan
1500-talet
1500-talet
Anna Pedersdotter, (eller Anna Mogensen Jensen) blev änka 1528 och för
att trygga arvet lät hon bygga fastigheten 1534 på dåvarande huvudgatan i
Malmö.
Rosenvingehuset är en av de allra tidigaste renässansbyggnaderna i
Skandinavien. I huset finns dessutom Nordeuropas äldsta papperstapet
bevarad.
Tobaksindustrin och kvinnlig arbetskraft
1800-talet
Mitt emot Rosenvingehuset låg tidigare en gammal tobaksfabrik, byggd 1874. Malmö har byggt en del av
sitt välstånd på tobak. De flesta tobaksarbetare var lågavlönade kvinnor och barn (varav många föräldralösa). Kvinnor anställdes för att hålla lönerna nere, men de ansågs också vara mindre bråkiga och mer
noggranna än män.
13. Skeppsbron - Platsen för häxornas vattenprov
1500 1600-talet
När kvinnorna erkänt sig vara häxor, fördes de till Skeppsbrons strand (ungefär där Frans Suell står staty)
för det sista och avgörande provet, det s.k. vattenprovet. Bunden till händer och fötter kastades hon i vattnet.
Om hon sjönk var hon oskyldig. Om hon flöt, så var hon skyldig och blev bränd på bål.
14. Fiskargumman
Sillfisket har sedan gammalt haft stor betydelse för Malmö. Männen fiskade,
medan kvinnorna rensade fisken och ansvarade för försäljningen.
Fiskargummorna rullade in sina sillabör, fullastade med sill, från fiskeläget
Limhamn. Fisken sålde de på olika säljställen, bl a Fisktorget och Drottningtorget och sen fick kvinnorna gå tillbaka med de tomma sillabören till
Limhamn igen. Ett drygt dagsarbete!
15. Jakob Nilsgatan 19 – Kvinnoklinik, ”Lilla sjukhuset”
1800-talet
Ett bortglömt minnesmärke över kvinnornas historia i staden.
I husets bottenvåning inreddes 1877 en kurhusavdelning för kvinnor och en
barnbördsavdelning. Det blev en av Malmös första kvinnokliniker.
16 och 17. Slottsparken - Kvinnor och konsten. ”Diana” (Ernst Billgren)”Solrosen” (Axel Ebbe)
“Diana” - gudinna, djurens beskyddare - här i mer tuffare framställning.
”Solrosen” (1911) är en internationellt uppskattad skönhet. Denna nakna soldyrkande kvinna är placerad på den plats där ett tidigare fransiskanerkloster för
munkar låg på slutet av 1400-talet.
Huset byggdes av tyskfödde Jörgen Kock, myntmästare och den rikaste av de rika i Malmös
historia. Till stor del kom byggpengarna från hans
mäktiga och rika fru Citze.
Hur kom det sig att madonnaskulpturen på Jörgen
Kocks hus fick stå kvar i sin nisch efter den lutherska reformationen 1527? Många andra katolska
symboler blev nämligen nedrivna och sönderslagna av pöbeln.
11. Spinnhuset – hörnet Västergatan och Frans Suellsgatan Norra Vallgatan 66
12. Rosenvingehuset Västergatan 5 - Anna Pedersdotter
Nutid
Offentlig konst ur jämställdhetsperspektiv
1700-talet
Spinnhuset var förbättrings- och straffanstalt 1739 – 1783, till största delen för kvinnor. De övergick
i början av 1800-talet till att bli kvinnofängelser där lösdrivande kvinnor placerades och där de fick ägna sig
åt att spinna. Spinnhuskvinnorna blev en viktig del av arbetskraften inom den framväxande textilindustrin.
Senare (1827) flyttade ett läroverk, Malmö Latinskola, in i huset
Ur en undersökning som FemNet lät göra:
De flesta statyer på offentliga platser i Malmö är gjorda av män. De flesta föreställer
också män. Över hälften av kvinnorna är nakna, men mindre än hälften av männen
är det. De nakna kvinnorna tenderar att ha blivit avbildade först och främst för den
nakna kvinnokroppens skull, för de står passiva och låter sig beskådas. När den
nakna mannen är avbildad tenderar titeln att vara allvarstyngd och heroisk som i
”Arbetets ära”, ”Tidens genius”, ”Människan och Pegasus”. Han är dessutom nästan
alltid avbildad aktiv, mitt i en rörelse, oftast ett lyft.