64 L A N D S B YG D E N , H AV E T O C H K U S T E N Landsbygden, havet och kusten Ett fungerande samspel och en god kontakt mellan stad, land och kust gör att hela kommunen blir attraktiv att leva och verka i. En dynamisk framtid för landsbygd och kust ska präglas av att bevara, att utveckla och att nyskapa. Att hushålla med jordbruksmark och värna landsbygdens kvaliteter hindrar inte förnyelse och utveckling. Ända sedan människan blev bofast har jordbruk och fiske både varit viktiga naturresurser och viktiga identitetsbärare – så är det även idag. Landskap, hav och kust kring Malmö är viktiga resurser för lantbruk och fiske, rekreation och fritidsaktivitet. Malmö är en starkt urbaniserad kommun, där mer än 99 % av befolkningen bor i tätorter. När Malmö växer inåt är det viktigt att öka tillgängligheten såväl till kusten som till omgivande landskap och natur. Ett hållbart samhälle förutsätter ett samspel mellan stad och landsbygd. Varken den ena eller den andra klarar en isolerad tillvaro. En tätare stad sparar mark och bevarar därmed de unika kvaliteter och naturvärden som finns i landskapet kring Malmö. Landsbygden befinner sig i ett spänningsfält mellan bevarandevärde, utbyggnadsstrategier och exploateringstryck. En omställning av jordbruket till ekologisk odling med fokus på produktion för närområdet ska stimuleras. Trots Malmös läge vid kusten är havet en delvis outnyttjad potential för fritidsaktivitet, rekreation och annan kustrelaterad verksamhet. Havet kan också – i likhet med landsbygden – vara en plats för energiproduktion, till exempel vindkraft. Strategier för en hållbar landsbygd Målet är att öka utbytet mellan staden och landsbygden, slå vakt om produktionsresurser, värna kulturmiljö och landskapskvaliteter samt öka biologisk mångfald. Malmöbornas möjligheter att besöka och uppleva landsbygden ska förbättras. Omlandet kan bli en arena för småföretagande där nuvarande näringsliv utvecklas och nytt tillkommer. Le vande l a n dsbyg d m e d h i s to r is k f ö r a n k r i n g Att bibehålla strukturer och funktioner som vittnar om historien är viktigt för förståelsen för den utveckling som skett från dåtidens bondesamhälle till dagens moderna jordbrukslandskap. Områden eller företeelser som bedöms som särskilt värdefulla ska inte förvanskas eller omintetgörs då landsbygden utvecklas. I ett landskapsperspektiv handlar det om att bevara det öppna landskapets helhets- karaktär, att inte bebygga eller plantera igen det öppna landskapet och att värna ägogränser, vägnät, gårdsmiljöer och alléer. Väl så viktigt är att ny- och återskapa värden som tidigare tagits i anspråk genom att exempelvis öppna kulverterade vattendrag och plantera nya trädmiljöer. Särskilt värdefulla områden kan exempelvis vara representativa, typiska för sin tid eller sin sort, hysa hög biologisk mångfald, vara välbevarade eller i ”originalskick” eller ha höga estetiska värden. En levande landsbygd innebär en planering som genomsyras av flexibla synsätt på hur mark, byggnader och landskap används, vilket möjliggör förändring av både innehåll och funktion, samtidigt som befintliga värden och kvaliteter värnas och bevaras. En viktig utgångspunkt, oavsett vad marken används till, är att det även i framtiden ska vara möjligt att återuppta livsmedelsproduktion. P l a n e r a f ö r at t b ry ta ba r r i ä r e r o c h ö k a TIL LGÄNGL IGHETEN Idag har många stadsbor liten vardaglig kontakt med landsbygden, och kunskapen om landsbygdens funktion och vad den har att erbjuda är ofta låg. För Malmös del hänger det samman med att storskaligt jordbruk gör att målpunkterna är få och att få möjligheter finns till natur- eller rekreativa upplevelser. Att göra landsbygden attraktiv som utflyktsmål handlar därför både om fysiska åtgärder och att medvetandegöra malmöborna om landsbygdens kvaliteter. Kontakten och sambanden mellan stad och landsbygd behöver stärkas för att attrahera en bred målgrupp för rekreation och utflykter. Vidare krävs att strategiskt belägna besökspunkter skapas och sammanlänkas med stråk och nätverk. Zonen mellan landsbygden och tätorten kan definieras tydligare. Möjlighet till fler broar över Yttre Ringvägen behöver utredas. Fler cykelvägar från staden till landsbygden och som förbindelser mellan tätorter och gårdar kan aktivera landsbygden som rekreationsområde för exempelvis cykling, vandring och ridning. När nya spårförbindelser till och från Vellinge och Bara anläggs är det är viktigt att de placeras och utformas på ett sådant sätt att deras barriärverkan i landskapet minimeras. 65 66 L A N D S B YG D E N , H AV E T O C H K U S T E N verk samhe t o c h b o s tä d e r på l a n ds byg d e n Jordbruk och livsmedelsproduktion är och ska vara den dominerande verksamheten på Malmös landsbygd. Den huvudsakliga planeringsinriktningen för landsbygden är att hushålla med den goda odlingsmarken för både livsmedels- och energiproduktion. Närodling av livsmedel kommer att öka i betydelse i framtiden och ska stödjas. Ett flexibelt synsätt på nya funktioner i befintliga strukturer ska samtidigt genomsyra planeringen. En utveckling mot mer småskalig handel och fler gårdsbutiker, caféer, Bed and breakfast bidrar till en ökad ekonomisk tillväxt men också till en levande landsbygd. Möjligheten att bygga nya bostadshus på landsbygden bör utredas ytterligare. Livsstilsboende i anslutning till verksamheter kan öppna för nya funktioner och näringar och därmed bli ett positivt inslag på landsbygden. Stor försiktighet råder dock för förändringar som påverkar det öppna landskapets karaktär eller omintetgör natur- och kulturvärden. PÅ L and sbyg dEN s k a f i n nAs pl ats f ö r v i lda väx t e r o c h d j u r En levande landsbygd innebär att det finns utrymme för vilda växter och djur. Den biologiska mångfalden ska öka. För att detta ska bli möjligt krävs både fler, större och bättre naturområden. I Naturvårdsprogram för Malmö stad redovisas övergripande strategier för hur detta ska genomföras. Enklast är att bevara befintliga naturområden med dess mångfald av arter men för att naturvärdena ska bestå och öka krävs ofta skötselinsatser, exempelvis buskröjning eller slåtter. Här har Malmö stad som stor markägare möjlighet att gå före och visa på goda exempel som både gynnar den biologiska mångfalden och stärker landsbygdens attraktivitet. L A N D S B YG D E N , H AV E T O C H K U S T E N Det är också en målsättning att naturområden ska nyskapas. Ett exempel på nyskapad natur är anlagda dammar och våtmarker. Optimalt utformade dammar innebär inte enbart ett positivt bidrag till den biologiska mångfalden och landskapsbilden, utan de kan också bli populära rekreationsområden samt bidra till minskat växtnäringsläckage och därmed ett hållbart odlingslandskap. Strategier för kust och hav Det goda fisket var anledningen till att Malmö etablerades, och samröret med kusten och havet i form av sjöfart och hamnverksamhet har alltid varit viktigt för staden. I samband med att framför allt varvsindustrin minskade avsevärt ändrade Malmö sitt fokus och karaktären som stad vid havet försvagades. Utbyggnaden i Västra Hamnen, Limhamns industriområde och på sikt även Nyhamnen stärker urbana kvaliteter knutna till kusten, och bidrar till att Malmö vänder sig allt mer mot havet och blir tydligare i sin profil som kuststad. Havet är också en viktig naturresurs och hemvist för en stor mängd arter, det är grund för näringsliv av olika slag (fiske, sjöfart, vindkraft) och har inte minst ett stort rekreativt värde för många. Sedan 2009 har handläggning av bestämmelser för strandskydd överlåtits åt kommunen. Syftet med strandskyddsbestämmelserna stämmer väl överens med med Malmös intentioner om att erbjuda allmänheten god tillgång till stränder för friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för djur och växter i de strandnära områdena. HÅ L L BAR UTVECKL ING AV KUS TZONEN INSPEL Landsbygdens identitet Landsbygdens identitet blir – i kontrast till den täta staden – viktigare. Men vilken ska identiteten vara? När Malmö blir en mer tättbefolkad stad kommer behov av lugna och avkopplande platser att öka. Då är landsbygden en stor resurs och det kommer att påverka dess identitet. Befolkningens vilja att vistas mer på landsbygden kan ta sig uttryck i avkopplande cykelturer, promenader, besök på caféer eller likande. Det kan underlättas med utökade cykel- och gångstigar, rastplatser, en tillåtande attityd gentemot etableringar av mindre besökspunkter med mera. Malmös landsbygd, som av vissa endast betraktats som en otillgänglig del av den skånska bördiga slätten och av andra sakna både betydelse och värde kommer att kunna få en ny roll. Landsbygden kan bli en kvalitet för malmöborna, utan att förlora sin koppling till jordbruket och sina naturvärden. Foto: Tord Andersson Malmös kust och hav är en begränsad resurs med många konkurrerande intressen där det krävs samsyn och samarbete med både grannkommunerna, Danmark och de andra Östersjöländerna. Exempel på områden där ett regionalt angreppssätt är särskilt viktigt och kan nå synergieffekter är vindkraft, fiske samt natur- och kulturvård. Människans påverkan på Öresund är betydande vilket hänger samman med den höga befolkningstätheten och den intensiva fartygstrafiken. Öresund är idag ett av världens mest trafikerade sund. Inriktningen på kommunens planering ska vara att värna de ekosystemtjänster havet och kusten levererar och utnyttja kommunens speciella läge. De ekologiska intressena, de kommersiella hamnverksamheterna, stadsplanering och fritidsaktiviteter måste samsas på en relativt begränsad yta. Målsättningen är att Öresund ska vara ett friskt och levande hav där ett rikt växt- och djurliv och möjligheter till rekreation och upplevelser kombineras med fiske, sjöfart och energiproduktion. FRÄMJA FRITID SAKTIVITET, TURIS M OCH S TRATEGISKA mål P UNKTER Malmö blir allt intressantare som bostadsort men har samtidigt förhållandevis få rekreationsområden vilket till en del kan förklaras av Malmös läge i ett utpräglat jordbrukslandskap. Kuststräckan utgör därför en viktig resurs ur rekreationssynpunkt och Malmös vattenkontakt kan i betydligt högre grad än idag tas tillvara och aktiveras, utvecklas och utnyttjas bättre. Hela kommunens kuststräcka ska vara ett naturligt och attraktivt besöksmål med stora kvaliteter för såväl kommuninvånare som besökare. Stränderna vid Ribersborg och Sibbarp är väl använda rekreationsområden vars attraktivitet kan förstärkas ytterligare genom etablering av nya funktioner 67 68 L A N D S B YG D E N , H AV E T O C H K U S T E N och målpunkter som lockar besökare året om. Genom att utveckla strandängarna söder om Lernacken som natur- och rekreationsområde öppnas ett tidigare otillgängligt naturområde för upplevelser och naturstudier. Klagshamnsudden är redan idag ett område där många intressen samsas, från fågelskådning och bad till vindsurfning och fiske. En positiv och tillåtande syn på kustberoende fritidsaktiviteter skulle ytterligare stärka Malmös profil som kuststad. Det färdigställda djuphavsbadet i Västra Hamnen är ett steg i en sådan riktning. En tydlig satsning på kustnära aktiviteter skulle också utgöra ett stöd för folkhälsan genom ökade möjligheter till fysisk aktivitet. KU STSKYDD A Läs mer i Klimatet, havsnivån och planeringen, dialog-pm 2008:2. www.malmo.se/op Stigande havsnivå kan komma att få stora konsekvenser för Malmös utveckling och det är angeläget att konsekvenserna beaktas såväl i planeringen som på andra sätt. Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan Malmös medelvattennivå i stiga med 22–66 cm till år 2100. När medelvattennivån stiger höjs också de extrema högvattennivåerna. Om hundra år kan havet i extrema fall komma att nå tre meter över nuvarande havsnivå. Under tremetersnivån ligger delar av Malmös innerstad, hamnen och delar av de viktigaste utbyggnadsområdena. Stora värden i form av bostäder, L A N D S B YG D E N , H AV E T O C H K U S T E N arbetsplatser, infrastruktur och annat riskerar att skadas vid översvämning. Också naturvärden längs kusten och kulturhistoriska värden i Malmös historiska centrum kan bli berörda. Som motåtgärd och anpassning till en stigande havsnivå är den viktigaste och enklaste åtgärden att inte bygga på mark under +3 meter. År 2010 ändrade Stadsbyggnadsnämnden riktlinjen för lägsta tillåtna marknivå för nybyggande från +2,5 meter till +3,0 meter. För att skydda redan bebyggda områden från översvämningar behöver på lång sikt ett kustskydd upprättas. Med dagens kunskapsunderlag bedöms en sådan barriär behöva ge skydd upp till +3 meter, men det bör närmare utredas vilken skyddsnivå som är lämplig. Ett kustskydd kan vara utfyllnader, öar, vallar, murar och rörliga anordningar som stängs om en översvämning hotar. Att upprätta ett kustskydd är tidskrävande och görs successivt. Både tekniska frågor som exempelvis koordinering med VA-systemet och påverkan på havsströmmar, marina naturvärden som gestaltningsfrågor med mera måste utredas grundligt. En målsättning är att eftersträva multifunktionella skyddslösningar där exempelvis en skyddsvall kan användas som en gång- och cykelväg eller en skyddsrevel till havs kan användas för bad och rekreation (som till exempel Amager strandpark på den danska sidan Öresund). Även möjligheter till kustskydd i form av öar för ny bebyggelse behöver utredas. INSPEL INSPEL Vatten Aktivitet längs kusten Vatten i alla dess former är en viktig resurs för Malmö. Havet, kanalerna och kommunens våtmarker är av stort värde både för rekreation och upplevelseturism men också som långsiktig producent av ekosystemtjänster. Foto: Tord Andersson Havsområdet och strandängarna söder om Lernacken är Malmös mest värdefulla naturområde. De grunda bottenområdena med sina ålgräsängar är viktiga uppväxtområden för fisk, kräftdjur och andra marina organismer. Området har ett rikt fågelliv med många rastande och övervintrande arter. Att långsiktigt skydda ängarna och samtidigt göra ängarna mer tillgängliga för rekreation och friluftsliv är en viktig del av kommunens arbete. För att trygga vattenresurserna antogs år 2000 EU:s ramdirektiv för vatten också kallat vattendirektivet. Syftet med direktivet är att med hjälp av ett enhetligt regelverk i EU bättre vårda unionens vattenresurser. Målet är att alla Europas vatten ska uppnå en så kallad god vattenstatus till 2015. I Sverige har direktivets mål översatts som miljökvalitetsnormer. För den översiktliga planeringen innebär det att skydda befintliga våtmarker, dammar, vattendrag och grundvatten och i alla beslut ta hänsyn till hur vattenförekomsterna påverkas. 69 Malmö har en till stor del outnyttjad potential för attraktioner och aktiviteter kopplade till kust och hav. En lång rad funktioner som är beroende av kust och hav kan få bättre utvecklingsmöjligheter i Malmö. Det kan vara allt från marin forskning (som kan sammankopplas med pedagogisk verksamhet, utställningar, akvarium med mera) till aktiviteter som segling, vindsurfning, dykning, kanotpaddling och simning i öppet vatten. Denna typ av kustberoende aktiviteter ska stödjas och ges goda betingelser. I de fall verksamheterna behöver lokaler på land kan de anpassas så att de utgör ett tillskott till miljön och avspeglar den marina kopplingen. Även småbåtshamnarnas verksamhet kan vidareutvecklas och bli mer mångfunktionella. Fler kan då få skäl att besöka dessa. Ett marint centrum skulle kunna samla flera olika funktioner i en större anläggning. Möjligheterna till detta bör prövas. Det är angeläget att slå vakt om det fiske som förekommer i kommunen, såväl för fritidsaktivitet som yrkesmässigt. Inte bara för att invånarna ska kunna köpa nyfångad fisk utan för näringen som sådan. Det bidrar även till att levandegöra kusten. När staden bättre utnyttjar kusten är det viktigt att invånarna lär sig att förhålla sig till havet. Det är inte enbart till glädje, utan också förknippat med risker. Verksamheter som sjöscouter och liknande, där sjövett undervisas, ges möjlighet att fortsätta utvecklas. Det är även väsentligt att värna sträckor med naturvärden. Målsättningen är att inte störa naturen utan stärka den genom att öka kunskapen om havet, kusten och dess natur. Illustration: Džiugas Lukoševičius, Chiranart Pretpromsorn, Rozafa Basha