1. No category

LINKÖPINGS UNIVERSITET
Institutionen för kultur och kommunikation
Litteraturvetenskap
Grunduppsats
Genuskontraktet i
Sylvia Plaths The Bell Jar
VT 2015
Författare:
Handledare:
Innehållsförteckning
Inledning ............................................................................................... 3
Syfte och frågeställningar ............................................................................... 3
Material ............................................................................................................. 4
Metod och teori ................................................................................................ 4
Genuskontraktets historiska bakgrund ................................................................ 5
Genuskontraktets innehåll ................................................................................. 7
Tidigare forskning ........................................................................................... 7
Analys.................................................................................................................. 9
Sexualmoral ...................................................................................................... 9
Arbetsliv .......................................................................................................... 11
Social och kroppslig begränsning ................................................................. 14
Avslutande diskussion ................................................................................. 16
Käll- och litteraturförteckning ................................................................. 18
Tryckta källor................................................................................................. 18
Otryckta källor ............................................................................................... 18
2
Inledning
Sedan urminnes tider har det funnits idéer om vad en man respektive en kvinna är och vad
dessa bör göra. En utbredd idé har varit att mannen och kvinnan är varandras motsatser, helt
olika både på ett kroppsligt och andligt plan. Detta särhållande av könen menar den svenska
författaren och historikern Yvonne Hirdman (f.1943) är grunden för det så kallade
genuskontraktet som präglar samhället. Under antiken ansågs mannen vara
liv/styrka/renlighet medan kvinnan var död/svaghet/orenlighet.1 Under 1800-talets försök att
renodla schablonerna för manlighet och kvinnlighet gavs könens särarter vetenskapliga
belägg. Kvinnan skulle ge vika för det öde biologin utsett åt henne – att föda barn och ta hand
om dessa. Mannens skyldighet ansågs vara att försörja och beskydda sin familj.2 Detta
särhållande av könen, som lever kvar än idag, menar Hirdman bidrar till att bevara den
hierarkiska skalan där mannen är överordnad kvinnan. Denna hierarki innefattar även
samhällets sociala och kulturella konstruktioner av maskulinitet respektive femininitet, vilket
gör att det maskulina värderas högre än det feminina. 3
Genuskontraktet begränsar individers identitetsskapande och får dem medvetet eller
omedvetet att tänka och handla efter deras kön.4 Detta präglar även litteraturen och dess
karaktärer. Den amerikanska författaren Sylvia Plath (1932-1963) kan sägas var ett offer för
det mansdominerade samhället, plågad av dess förväntningar på henne. Detta gestaltar hon i
den semibiografiska romanen The Bell Jar (1963) där protagonisten Esther Greenwood slits
mellan viljan att göra karriär och att leva ett konventionellt liv som hemmafru. Esther förargas
över hur orättvisa förväntningarna på henne som kvinna är jämfört med sina manliga
motparter. Denna studie kommer att behandla hur könens skilda villkor påverkar karaktärerna
i The Bell Jar.
Syfte och frågeställningar
Med utgångspunkt i Hirdmans teori om genuskontraktet är syftet att undersöka hur dess
särhållande av könen genomsyrar samhället och karaktärerna i romanen The Bell Jar.
Hur förhåller sig protagonisten Esther Greenwood till de manliga karaktärerna i romanen
inom hänseendena sexualmoral, arbetsliv samt social och kroppslig begränsning?
1
Yvonne Hirdman, Genus – om det stabilas föränderliga former, (Malmö, 2003 [2001]), s. 35.
Ibid., s. 37f.
3 Yvonne Hirdman, ”Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning”, i
Maktutredningen 23, (Uppsala, 1988), s. 7.
4 Ibid., s. 7.
2
3
Vilka av de traditionella motsatsparen gällande manligt och kvinnligt återfinns hos
karaktärerna i The Bell Jar?
Material
Det material jag ska studera i denna uppsats är Sylvia Plaths roman The Bell Jar. Boken
publicerades strax före Plaths självmord 1963 och är hennes enda roman. Vid sin död var The
Colossus (1960) Plaths enda utgivna diktsamling men senare utgavs diktsamlingen Ariel
(1965) samt prosasamlingen Johnny Panic and the Bible of Dreams (1979) postumt.5
The Bell Jar utspelar sig sommaren 1953. Berättarjaget är collegestudenten Esther
Greenwood som har fått chansen att praktisera på en modetidning i New York. Tillsammans
med elva andra flickor får hon bo på hotell och bli bortskämd med god mat och presenter.
Istället för att ha den bästa sommaren i sitt liv känner sig Esther emellertid avtrubbad av det
ytliga stadslivet när hon ser igenom olika människors livslögner. Esther väntar på att
pojkvännen Buddy Willard ska bli frisk från tuberkulos så att hon kan göra slut eftersom hon
anser honom vara en hycklare. Samtidigt börjar hon ifrågasätta sina egna förmågor och oroa
sig för framtidens alla möjligheter. Hon slits mellan viljan att uppfylla sina karriärdrömmar
och samhällets förväntningar på henne som kvinna - att leva ett konventionellt familjeliv som
hemmafru. När Esther kommer tillbaka till hemstaden Boston finner hon sig oförmögen att
skriva och läsa. Tomhetskänslorna från förut tar över och hon slutar äta, sova och tvätta sig.
Efter att ha träffat en psykolog och fått elchocker bestämmer hon sig för att ta sitt liv. Esther
överdoserar tabletter men överlever och blir inlagd på psykiatrisk klinik. Där fortsätter dock
självmordstankarna och hon är paranoid och vägrar samarbeta med personalen. Till sist flyttas
hon till en privatklinik där hon sakta tillfrisknar. Esther förlorar oskulden till en professor och
avslutar sin relation med Buddy. Hennes mentala hälsa återhämtar sig och hon börjar studera
igen. Hon är dock medveten om att glaskupan av mörker och depression när som helst kan
omsluta henne återigen.
Metod och teori
Den teori jag kommer att använda mig av i denna uppsats är feministisk analys vilket innebär
att undersöka en text ur ett genusperspektiv. Jag kommer att undersöka hur The Bell Jar’s
protagonist Esther förhåller sig till de manliga karaktärerna i romanen inom tre hänseenden:
sexualmoral, arbetsliv samt social och kroppslig begränsning. Dessa har jag valt eftersom
könens skilda villkor i romanen är mest påtagliga inom dessa områden. Den feministiska
5
Claes-Göran Holmberg, ”Sylvia Plath”, i Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sylvia-plath, hämtad 2015-05-05.
4
teoribildning jag kommer att använda mig av i min undersökning är Hirdmans idéer om det så
kallade genuskontraktet.
Genuskontraktets historiska bakgrund
”Man föds inte till kvinna, man blir det” är ett känt citat av den franska feministen Simone de
Beauvoir.6 Detta att kön är en social konstruktion är innebörden av begreppet genus.
Begreppet används för att göra en åtskillnad mellan de biologiska olikheterna hos könen och
de kulturella föreställningar människan har skapat om maskulinitet och femininitet. Hirdman
diskuterar i artikeln ”Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala
underordning” (1988) hur denna uppdelning av könen bildar ett så kallat genuskontrakt eller
genussystem. Systemets två viktigaste grunder är dels dikotomin, särhållandet av könen, och
könsmaktsordningen, hierarkin där mannen är norm och kvinnan det avvikande. Detta leder
till könssegregering inom arbetsmarknaden och ojämna maktförhållanden. Genuskontrakten
genomsyrar samhället politiskt, socialt och ekonomiskt och fungerar som oskrivna regler för
vad kvinnor respektive män bör göra och hur de ska vara. 7 Jämlikhet mellan könen kan
uppnås när människan bryter dessa normer och dikotomierna förlorar sin logik.
Gränsöverskridandet strider emot det faktum att könen skulle vara varandras motsatser och
istället betonas dess likheter. 8
Hirdman redogör vidare för begreppet genuskontrakt i sin bok Genus – om det stabilas
föränderliga former (2001). Hon talar om tre olika formler som beskriver hur man sett på
kvinnan som kön historiskt. Grundformeln som Hirdman kallar den, lyder A – icke A. Mannen
är A och kvinnan är icke-man, utesluten och bortglömd i samhället. Detta härstammar från det
antika tänkandet där kvinnan exkluderades från diskussionen kring människans förhållande
till gudarna och jordelivet. I frågan om mänsklighet var hon oviktig. Hos pythagoréerna
förknippades män med form och kvinnor med formlöshet. Kvinnan som icke-man är alltså
osynlig men formeln utgör grunden för de två andra formlerna. Den första av dessa är A – a,
Mannen - den lilla mannen. Hirdman hänvisar här till passagen i Bibeln där Gud skapar
kvinnan efter mannen användandes dennes revben. Kvinnan är en ofullgången människa, inte
fullkomlig som mannen. Denna formel kallar Hirdman jämförande eftersom kvinnan formas
och värderas i relation till mannen, inte som en jämlike eller motpart.9
6
Simone de Beauvoir, Det andra könet, (Stockholm, 2012), s. 325.
Hirdman, 1988, s. 3-11.
8 Ibid., s. 29ff.
9 Hirdman, 2003, s. 27ff.
7
5
Under 1700-talets senare hälft formades dock ett mer ideologiskt och normativt tänkande
om kvinnan. Den tredje formeln, vars fokus denna uppsats kommer att ligga på, kallar
Hirdman den normativa formeln och lyder A – B. Mannen och kvinnan är två helt olika arter
och kvinnan är inte bara ofullgången utan innehar även helt annorlunda egenskaper än sin
motpart. Denna särhållning gjorde att jämförelser mellan könen kunde undvikas eftersom
kvinnan sågs som ojämförbar med mannen.10 Även här talar Hirdman om antikens
dikotomier. I följande tabell gör Hirdman en förtydligande bearbetning av de antika
motsatspar Asta Ekenvall (1913-2001) behandlar i sin avhandling Manligt – kvinnligt (1966):
HAN
Liv
Ljus
Kraft
Ande
Ren
HON
Död
Mörker
Svaghet
Materia
Oren11
Senare adderar Hirdman även god/ond och stor/liten till dessa.12 Samtidigt som synen på
könen som A - a existerat har det alltså även funnits en variant som fokuserar på dess
motsatser.
Under tidigt 1800-tal eftersträvade forskare att ge könens särart vetenskaplig grund genom
att renodla dessa motsatspar. Idealkvinnan skulle vara blyg, asexuell och ömtålig, en änglalik
modersfigur. B är en sorts idealkvinna som lydigt följer det öde den kvinnliga särartens
biologi tillägnat henne, att föda barn samt att ta hand om barnen, och idealet lever kvar än
idag.13 Den kvinnliga biologin används för att legitimera hennes sociala underordning.14 När
religion ersattes av vetenskap omvandlades kontraktet efter Darwins idéer om förhållandet
mellan könen. Darwin menade att kampen om tillvaron dessutom är en kamp mellan män för
äganderätten över kvinnor. Kampen mellan hannar går ut på att fortplanta sig och sedan
försörja sin kvinna. Mannen har därför utvecklat speciella egenskaper som förnuft och styrka
för att kunna jaga och strida. Enligt Darwin skapades då kvinnans uppgifter – att behaga sin
man och föda barn. Hon skulle även vara vacker för att kunna bli vald av en man. På detta sätt
har evolutionen bidragit till att utveckla uppfattningen att mannens inre egenskaper är av
10
Hirdman, 2003, s. 36.
Ibid., s. 35.
12 Ibid., s. 71.
13 Ibid., s. 37.
14 Ibid., s. 82.
11
6
störst betydelse för hans fortlevnad, medan kroppen och utseendet som är viktigast för
kvinnan.15
Genuskontraktets innehåll
Som tidigare påpekats menar Hirdman att genuskontraktets två grundstenar är särhållandet av
könen samt den hierarki där mannen innehar maktpositionen. Det strukturella tvånget, alltså
de normativa uppfattningarna om vad en man och en kvinna bör vara, tynger båda könen.
Trots att både män och kvinnor har begränsningar och möjligheter skiljer sig dessa alltid åt.16
Ur androcentriskt perspektiv är det mannens skyldighet att försörja och beskydda kvinnan.17
Hans plats är det offentliga, vilket ger honom en annan handlingsfrihet än kvinnan. Kvinnans
plats är hemmet och hennes uppgift är omsorgen och barnafödandet. Hirdman menar att just
barnafödandet är den mest självklara förutsättningen för genuskontraktet eftersom det tydligt
visar fördelningen av rättigheter och skyldigheter mellan könen. I och med att mannen tar
hand om kvinnan får hon möjligheter, men bara om hon underordnar sig honom. Mannen är
en symbol för den stora världen och han har möjligheten att förmedla den. Genuskontraktet
begränsar kvinnan gällande allt eftersom hela hennes värld är beroende av honom. Mannen
och barnet/barnen (främst sonen) ger kvinnan tillträde till världen, vilket gör henne skyldig att
alltid finnas till hands. Hon blir beskyddad till priset att hennes kropp alltid står till förfogande
som kön, arbetare och barnbehållare.
Kvinnans underordning skapar den slavmentalitet som krävs för att bevara mannens
maktposition. Den gör kvinnan intellektuellt passiv och hon vänjer sig vid att inte intressera
sig för den förbjudna manliga sfären.18 Hirdman menar dock inte att genuskontraktets roller
sett likadana ut i alla tidsperioder och samhällsklasser. Kontraktet fungerar som en orörlig
grund att teoretisera utifrån. Med begreppet genuskontrakt vill hon ”begreppsbinda den
orörlighet i historien som präglat könens villkor”.19 Genuskontraktet illustrerar tydligt könens
skilda villkor genom tiderna vilket är vad Hirdman vill fånga med begreppet.20
Tidigare forskning
I och med Sylvia Plaths tragiska livsöde har en stor del av forskningen kring hennes verk
fokuserat på dödstemat och andra biografiska drag. Det finns ett omfattande utbud av
15
Hirdman, 2003, s. 37f.
Ibid., s. 84ff.
17 Eftersom historien i stor del är manscentrerad utgår Hirdman från ett androcentriskt synsätt på könsnormer.
18 Hirdman, 2003, s. 85-92.
19 Ibid., s. 88.
20 Ibid., s. 88.
16
7
biografier om Plath och det publiceras ständigt nya. Som Anne Stevenson skriver i sin
biografi Bitter fame: a life of Sylvia Plath (1989) har självmordet gett upphov till den
omfattande populärmytologi som idag finns kring Plath.21 Vidare menar Edward Butscher i
Sylvia Plath: Method and Madness (2003) att Plath, vars verk brukar placeras i kategorin
bekännelsepoesi, blandade biografi med poesi och medvetet upplöste gränsen mellan liv och
konst.22 Ingen har tidigare applicerat just Yvonne Hirdmans teorier om genussystemet på The
Bell Jar. Romanen har dock tidigare analyserats ur olika aspekter och jag kommer här att lista
några av dessa.
I uppsatsen ”The Feeding of young women”: Sylvia Plath’s The Bell Jar, Mademoiselle
magazine, and the domestic ideal beskriver Caroline J. Smith hur Plath använder ätande i
romanen för att understryka hur starkt inflytande modetidningen Mademoiselles ideal har på
Esther. Mademoiselle är tidningen Plath själv praktiserade på sommaren 1953 vilket stod som
inspiration för romanen. Smith jämför artiklar och reklam från 1953 års utgåvor av
Mademoiselle med Esthers ätvanor och hushållning i romanen. Smith hävdar att 1950-talets
konsumtionskultur både uppmuntrade kvinnor att röra sig utanför hushållet samtidigt som den
begränsade dessa möjligheter genom att avskräcka dem. Detta bidrar till den metaforiska svält
Esther talar om när hon jämför sin framtid med ett fikonträd med för många frukter att välja
mellan. Främst står valet mellan samhällets förväntningar på henne, att bli hemmafru och få
barn, och de egna önskningarna om ett liv som karriärkvinna. Hon ser sig själv svälta till
döds, oförmögen att välja mellan de olika fikonen som symboliserar de oändliga
möjligheterna. 23
E. Miller Budick diskuterar i sin artikel ”The Feminist Discourse of Sylvia Plath’s The Bell
Jar” hur Plath med The Bell Jar inte bara belyser kvinnans situation i den moderna världen
utan även ger uttryck för en feministisk estetik. Denna feministiska estetik är ett unikt litterärt
språk och litterär form som kan skydda kvinnan, och speciellt den kvinnliga författaren, mot
manlig dominans. Budick menar bland annat att den kris Esther genomgår innan sitt
21
Anne Stevenson, Sylvia Plath: ett diktarliv, (Stockholm, 1992), s. 9.
Edward Butscher, Sylvia Plath: Method and Madness, (Tucson, Arizona, 2003), s. 11.
23 Caroline J. Smith, ”The Feeding of young women”: Sylvia Plath’s the Bell Jar, Mademoiselle magazine, and
the domestic ideal”, i College Literature 2010:37.4, s. 1-8, Literature Resources from Gale, Linköpings
universitetsbibliotek, Linköping,
http://go.galegroup.com.e.bibl.liu.se/ps/i.do?id=GALE%7CA242394201&v=2.1&u=link&it=r&p=LitRC&sw=
w&asid=d5643217cce0a1d6b00011180083d158, hämtad 2015-05-04.
22
8
självmordsförsök även är en litterär kris, en konfrontation med manliga författares oförmåga
att uttrycka kvinnans inre. 24
Jonna Vikman gör i sin kandidatuppsats ”Breaking the Bell Jar? Femininity in Virginia
Woolf’s To The Lighthouse and Sylvia Plath’s The Bell Jar” en jämförelse mellan Esther
Greenwood och Lily Briscoe, en av protagonisterna i Virgina Woolfs (1882-1941) To The
Lighthouse. Denna studie har varit till särskild nytta i min uppsats då jag har använt den i min
analys. Vikman undersöker hur författarna porträtterar det kvinnliga identitetsskapandet
genom att jämföra hur könsnormer påverkar huvudpersonerna negativt. Lily Briscoe och
Esther Greenwood har till ytan inte mycket gemensamt, men deras tankar om kvinnlig
identitet överensstämmer inte med samhällets normer. Vikman använder sig av Diana T.
Sanchez och Jennifer Crockers studie om könsideal. Sanchez och Crocker menar att ett behov
av andras godkännande gör att ens identitet till stor del bestäms av andra, vilket oftast leder
till negativa konsekvenser. Samhället bestraffar de som bryter mot könsnormer. Eftersom det
maskulina värderas högre än det feminina, men det feminina samtidigt ses som något kvinnor
måste sträva efter, gör detta identitetsskapande svårare för kvinnor. Vikman använder sig
även av en studie av Elli Schachter som listar ett antal krav som är viktiga för en individs
identitetsskapande. Utifrån dessa redovisar Vikman vilka hinder Plaths och Woolfs
protagonister Esther och Lily påträffar i sitt sökande efter mening och identitet. 25
Analys
Genuskontraktet påverkar karaktärerna i The Bell Jar ur olika hänseenden. I min analys
kommer jag att diskutera hur Esther förhåller sig till sina manliga motparter inom
sexualmoral, arbetsliv samt social och kroppslig begränsning, samt vilka dikotomier gällande
manligt och kvinnligt som kan urskiljas inom dessa områden.
Sexualmoral
”I couldn’t stand the idea of a woman having to have a single pure life and a man being able
to have a double life, one pure and one not” tänker Esther när hon förargas över att hon som
kvinna förväntas vara sexuellt avhållsam och pryd medan männen i hennes närhet får ha
24
E. Miller Budick, ”The Feminist Discourse of Sylvia Plath’s The Bell Jar”, i College Literature 1987:Vol.49,
No. 8, s. 872-885, JSTOR, Linköpings universitetsbibliotek, Linköping, http://www.jstor.org/stable/378115,
hämtad 2015-05-04.
25 Jonna Vikman, ”Breaking the Bell Jar? Femininity in Virginia Woolf’s To The Lighthouse and Sylvia Plath’s
The Bell Jar”, (Kandidatuppsats, Gävle, 2010), s. 1-36, DiVA portal, http://www.divaportal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:345409, hämtad 2015-05-05.
9
tillfälliga sexuella förbindelser utan att dömas.26 Esther anser att pojkvännen Buddy Willard
är en hycklare eftersom han står för en dubbelmoral. Han har haft samlag med en servitris
men förväntar sig att Esther ska vara oskuld tills de gifter sig. 27 Hon längtar dock efter
sexuella upplevelser och ser sex som ett steg mot självständighet och vuxenliv. Hon
ifrågasätter dock endast dubbelmoralen, inte själva faktumet om en människa kan anses
smutsig av sexuella erfarenheter överhuvudtaget. Esther lever i 1950-talets USA och är trots
allt en produkt av sitt samhälle.
Esther bestämmer sig dock för att trotsa normen och mista oskulden som en sorts hämnd
mot Buddy och en protest mot samhällets orättvisa sexualmoral, inte för sin egen njutnings
skull. Hon överväger att förlora oskulden till en pojke som heter Eric. Han fördömer
collegeflickor som kysser pojkar offentligt och påstår att han aldrig skulle ha sex med, och
därmed smutsa ned, en flicka om han älskade henne. Istället skulle han gå till en prostituerad
för att få utlopp för sin lust. Eric skulle aldrig kunna älska en kvinna som haft sex trots att han
själv har haft det.28 Här är genuskontraktets särhållande funktion synlig eftersom Buddy och
Eric som är män har möjligheten att ha samlag innan äktenskapet utan att samhället anser dem
vara orena eller omoraliska. Män anses vara rena oavsett sina handlingar. Esther måste dock
leva upp till de kvinnliga idealen om kyskhet eftersom hon annars ses som oren och syndig.
En kvinna ses antingen som en hora eller madonna, inte som en sammansatt individ. Enligt
män som Eric och Buddy kan en kvinna antingen vara älskarinna eller älskad, sexualitet eller
kärlek, inte båda samtidigt. Som vi ser hos Hirdman användes motsatsparen ren/oren om män
och kvinnor redan under antiken. Kvinnan sågs även som materia, alltså kropp och kött,
medan mannen var ande och därmed förstånd och själ. Hon ses som en sexualvarelse,
smutsigare till sin natur, men kan välja avhållsamhet för att förbli ren. Detta är en del av
hennes underordning. 29
Andra dikotomier som kan utläsas i The Bell Jar är kraft/svaghet och aktivitet/passivitet.
De manliga karaktärerna i romanen gör aktiva val och när Esther blir uppvaktad är det alltid
männen som tar initiativet. Exempelvis när hon i New York övertalas av en okänd man att
tillsammans med sin väninna Doreen lämna sin taxi och göra honom och hans vän sällskap.30
Detta ser man även när hon är tillbaka i Boston och en påflugen sjöman närmar sig Esther och
vill kyssa henne, samt när hon är på permission från den psykiatriska privatkliniken och en
26
Sylvia Plath, The Bell Jar, (London, 1966), s. 85.
Ibid., s. 73.
28 Ibid., s. 82f.
29 Hirdman, 2003, s. 29f.
30 Plath, s. 8ff.
27
10
man vid namn Irwin oväntat kommer fram och bjuder ut henne.31 Enligt de binära
könsrollerna står mannen för kraft och därmed handlingskraft medan kvinnan ses som svag
och passiv.32
Genuskontraktets viktigaste förutsättning enligt Hirdman är barnafödandet och det som
anses vara kvinnans biologiska öde blir också ett hot om fångenskap.33 Mannen har friheten
att ta initiativ eftersom han inte kan bli gravid och behöva underordna sig sin partner. När
Esther bestämmer sig för att mista oskulden är hon rädd för att bli gravid och därmed hamna i
en mans våld. I bakhuvudet har hon varningarna från en artikel med kristen propaganda
hennes mor skickat henne. Artikeln sade att det inte finns något säkert sätt att inte bli gravid
och att kvinnan därför måste vänta med samlag tills hon gift sig. Har hon sex innan
äktenskapet förlorar mannen respekt för henne och finner en ren kvinna istället.34 När Esther
kommer till den psykiatriska privatkliniken och träffar Dr. Nolan blir hon informerad om
preventivmedel och får hjälp att införskaffa ett pessar. ”I was my own woman” konstaterar
hon när hon äntligen har fått makten över sin egen kropp.35 Tidigare under sin vistelse i New
York träffar Esther Constantin, en vän till Buddys mor Mrs. Willard, och bestämmer sig för
att låta honom förföra henne, vilket han inte gör.36 När hon senare får preventivmedel och blir
fri från sin rädsla mister hon oskulden till matematikprofessorn Irwin. Esther uttrycker då
istället att hon ska förföra honom.37 Det är först när hon har makten över sin egen kropp som
hon går från att vara sexuellt passiv till att bli aktiv. Hon överskrider genuskontraktet och blir
precis som en man fri från hotet om underordning. Genuskontraktets särhållande funktion
genomsyrar alltså sexualmoralen i The Bell Jar. De dikotomier som kan urskiljas i romanen är
renhet/orenhet, ande/materia, kraft/svaghet samt aktivitet/passivitet där mannen anses vara det
förstnämnda och kvinnan det sistnämnda.
Arbetsliv
Genuskontraktets ideal lämnar ingen plats för en kvinna att ha både karriär och barn. Hon får
ägna sig åt förnuftet, det vill säga studier och arbete, så länge det inte inkräktar på hennes
skyldighet som känslovarelse, alltså som omsorgsfull mor och maka. Enligt genuskontraktet
är mannens uppgift att försörja och beskydda familjen och trots att offentligheten är mer hans
31
Plath, s. 139ff.; Plath, s. 237f.
Hirdman, 2003, s. 35.
33 Ibid., s. 87.
34 Plath, s. 84.
35 Ibid., s. 235.
36 Ibid., s. 81.
37 Ibid., s. 238.
32
11
plats än hemmet tvingas han aldrig välja mellan dessa.38 Som Hirdman fastslår begränsas
båda könen av genuskontraktet men dessa begränsningar ser alltid olika ut och inskränker den
underordnade kvinnan mest. 39 Esther hävdar bestämt att hon aldrig kommer att gifta sig och
studerar flitigt. Under sin praktik på modetidningen i New York är hon den enda som lämnar
in sina reportage i tid vilket väninnan Doreen skäller ut henne för.40 På college ansåg
vännerna att hon ödslade bort sina gyllene collegedagar läsandes. Det är först när pojkvännen
Buddy Willard blir sjuk som vännerna låter henne studera ifred eftersom de tror att hon
försöker glömma sitt brustna hjärta.41 Vännerna accepterar att hon studerar på grund av en
man men inte att studierna skulle vara för hennes egen skull. Genuskontraktets könsnormer
påminner om att hon som kvinna står för känsla snarare än förnuft. Dessa tankar framförs
även av Mrs. Willard, Buddys mor, som är av åsikten att ”a man is […] an arrow into the
future and […] a woman is […] the place the arrow shoots off from”.42 Som Hirdman talar
om har mannen tillgång till och förmedlar den stora världen, medan kvinnan i och med sin
underordning är begränsad.43
Esther reflekterar mycket kring sin plats i samhället som kvinna. Hon ser ingen möjlighet
till ett liv med både karriär och familj samtidigt och känner starkt att hon måste välja mellan
dessa. Trots att hon hävdar att hon aldrig ska gifta sig är hon kluven i frågan vilket
framkommer när hon jämför sin framtid med ett fikonträd fullt av frukter. Ett fikon
symboliserar ett lyckligt hem med man och barn medan de andra symboliserar en framtid av
olika yrken, resmål och älskare. Oförmögen att välja mellan dessa möjligheter ser hon dem
alla förmultna.44 Hon vill leva alla sina framtidsdrömmar men anser att den ena utesluter den
andra, och erkänner därmed att hon även drömmer om ett äktenskap och barn. Det är
underordningens begränsningar som plågar henne, hon vill inte behöva välja. Esther slits
mellan sina författardrömmar och samhällets förväntningar på henne som kvinna tills hon
drabbas av en depression. Precis som att kvinnan inte anses vara en sammansatt individ inom
sexuallivet har hon två framtidsval, hon kan antingen vara en underordnad hemmafru eller
självständig men ensam karriärkvinna. Esther har dock förebilder som går emot
genuskontraktets normer. Hon beundrar Jay Cee, sin kvinnliga chef på modetidningen,
38
Hirdman, 2003, s. 85.
Ibid., s. 88.
40 Plath, s. 5.
41 Ibid., s. 76.
42 Ibid., s. 74.
43 Hirdman, 2003, s. 89.
44 Plath, s. 80.
39
12
eftersom hon är intelligent och framgångsrik. Jay Cee bryter mot genuskontraktet eftersom
hon både är gift och innehar en chefsposition. Hon har valt offentlighet och förnuft framför
hem och känsla genom att vara gift men inte hemmafru. Detta hindrar dock inte Esther från
att bekymra sig för sin framtid.
Trots Esthers utomordentliga studieresultat förväntar sig omgivningen att hon vill gifta sig
och få barn. Hennes mor godkänner relationen med Buddy som lever upp till alla manliga
ideal under det amerikanska 1950-talet. Han är stilig, atletisk och studerar medicin. Han är
dessutom en god kristen som älskar sina föräldrar. Men Buddy förstår inte Esthers intresse för
poesi och säger att hon inte längre kommer vilja skriva dikter efter att hon fött barn. Esther
börjar då undra om äktenskap och barn gör kvinnan hjärntvättad och ”numb as a slave in
some private, totalitarian state”.45 Esther reflekterar över hur ett liv som hemmafru skulle
vara, ständigt behagandes en man. Detta anser hon vara ett sorgligt öde för en flicka med
hennes toppbetyg. Hon tänker på Mrs. Willards omsorgsfullt handknutna trasmatta som sedan
placeras på golvet och blir smutsig och nedtrampad. Hon konstaterar att trots all uppvaktning
vill en man efter bröllopet bara att kvinnan ska underordna sig honom som en matta under
hans fötter.46 Esther är rädd för den slavmentalitet Hirdman talar om, den intellektuella
passivitet som är ett resultat av exkluderingen från den manliga sfären.47 Samtidigt gör barn
henne illamående och hon oroar sig över att hon inte känner sig moderlig. Som tidigare
påpekats talar Hirdman om hur barnafödandet är den mest självklara förutsättningen för
genuskontraktet eftersom det tydligt visar fördelningen av rättigheter och skyldigheter mellan
könen.48 Buddy har som man ingen skyldighet att offra sitt arbete och sitt intellekt för att vara
hemma och leva upp till ett ideal som omsorgsfull far.
Oförmögen att avgöra sin framtid drabbas Esther av en depression och försöker ta sitt liv.
När hon sedan tillfrisknar känner hon sig pånyttfödd och konstaterar än en gång att hon aldrig
tänker gifta sig.49 Genom att vägra att vika sig för det biologiska öde den kvinnliga särarten
enligt genuskontraktet tillägnat henne, och därmed vägra leva upp till det kvinnliga idealet
som uppoffrande mor och maka, överskrider hon genuskontraktet. Att vägra underordning
och sträva emot könens särarter upplöser logiken hos särhållandet och därmed hela
genuskontraktet, vilket enligt Hirdman är en väg mot jämställdhet.50 Inom karriärslivet är
45
Plath, s. 89.
Ibid., s. 88f.
47 Hirdman, 2003, s. 92.
48 Ibid., s. 87.
49 Plath, s. 257.
50 Hirdman, 1998, s. 27.
46
13
alltså de manliga och kvinnliga dikotomierna i The Bell Jar således förnuft/känsla samt
offentligheten/hemmet.
Social och kroppslig begränsning
Enligt genuskontraktets binära könsroller är mannens plats offentligheten vilket även betyder
att han får synas och höras. Eftersom han representerar förnuftet anses hans åsikt vara
viktigare än kvinnans. Han får ta plats socialt och det manliga idealet ger större
rörelseutrymme än den kvinnliga normen eftersom han inte ständigt måste förminska sig. I
motsats till mannen ska kvinnan vara blyg och liten, ett vackert yttre utan större intellektuellt
innehåll.51 Den slavmentalitet Hirdman talar om gör kvinnan intellektuellt passiv och tjänar
till att upprätthålla mannens maktposition.52 Hirdman nämner Darwins teori om att mannens
inre egenskaper, som till exempel intelligens, var av mest betydelse för hans fortlevnad
medan förmågan att attrahera män var viktigast för kvinnan. Således utvecklades synen på
kvinnor som det ”täcka könet”.53 Mannen är insida medan kvinnan är utsida.
I The Bell Jar har Esther lärt sig att inte lita på sin kunskap och att inte ta plats. Esther
förminskar sina förmågor och trots sin intelligens och sina höga betyg känner hon sig ofta
otillräcklig. Istället för att fokusera på sina talanger listar hon saker hon inte kan göra, som att
laga mat, dansa och tala flera språk.54 I en mansdominerad värld är hon som kvinna aldrig bra
nog. Dessutom ger hon inga motargument när hennes åsikter inte överensstämmer med Buddy
Willards. Istället för Esther inbillade samtal med Buddy där hon ger svar på tal istället för att
bara säga ”jag antar det”.55 ”My trouble was I took everything Buddy Willard told me as the
honest-to-God truth”, tänker Esther.56 Hon är medveten om att hon tar Buddys ord som
gudsord och att detta är ett problem eftersom hon förminskar sig själv genom att inte visa sin
intelligens. Esther har lärt sig att hon som kvinna ska vara ett vackert yttre utan insida, det vill
säga utan förnuft. Esther är dock inte ytlig. Hon praktiserar på en modetidning i New York
endast för att ägna sig åt skrivande och intresserar sig föga för de kläder, smink och
accessoarer hon får gratis. Innan sin hemfärd slänger hon till och med ut sina kläder genom
51
Hirdman, 2003, s. 48.
Ibid., s. 92.
53 Ibid., s. 37f.
54 Plath, s. 78f.
55 Ibid., s. 58f.
56 Ibid., s. 59.
52
14
fönstret.57 Esther är alltså insida och förnuft men den kvinnliga normen tvingar henne att dölja
detta.
Som Jonna Vikman talar om i sin uppsats Breaking the Bell Jar? Femininity in Virginia
Woolf’s To The Lighthouse and Sylvia Plath’s The Bell Jar är identitetsskapande svårare för
kvinnor eftersom det maskulina värderas högre än det feminina, samtidigt som det feminina
ses som eftersträvansvärt för kvinnor. Kvinnan bestraffas om hon ger sig in i den manliga
sfären, men också om hon ger sig in i den kvinnliga.58 Esther vill vara intelligent som sin chef
Jay Cee och ägna sig åt förnuftet och offentligheten. Samtidigt är hon medveten om att en
kvinna som inte lever upp till de kvinnliga skönhetsidealen hånas, såsom Doreen hånar Jay
Cee eftersom hon är oattraktiv och säger att hennes man måste släcka lamporna för att inte
kräkas av åsynen av henne.59 Om en kvinna som Jay Cee bryter mot genuskontraktet och är
insida och förnuft istället för utsida och känsla straffas hon för sin brist på femininitet. När
Esther friskförklaras från sin depression och lämnar den psykiatriska kliniken konstaterar hon
att skillnaden mellan friska och psykiskt sjuka flickor inte är stor. ”Those girls, too, sat under
bell jars of a sort” tänker hon och syftar troligtvis på de begränsningar det kvinnliga idealet
medför både psykiskt och fysiskt. 60 Efter att ha varit instängd i en glaskupa av depression
som förvrängt hennes syn på omvärlden och berövat henne friheten inser hon att alla flickor
egentligen är instängda.
Enligt genuskontraktets könsnormer ska mannen inte bara vara större än kvinnan psykiskt
utan även fysiskt. Biologiskt är hans kropp oftast större och han får ta plats inte bara socialt
utan även kroppsligt.61 När Esther och Doreen träffar två män i New York tänker Esther hur
hon inte tål korta män eftersom hon själv är lång. Med hopsjunken hållning försöker hon
verka mindre men känner sig mest klumpig och dum.62 Som kvinna förväntas hon förminska
sig själv på alla sätt. Romanens manliga karaktärer använder även sitt fysiska övertag för att
hota Esther och markera sin maktposition. Detta är fallet när Esther träffar Marco, en bekant
till Doreens pojkvän Lenny. Hon anser honom vara en kvinnohatare då han endast bryr sig om
henne eftersom hon blivit tilldelad honom som dejt, inte av godhet. Han är inte genuint
57
Plath, s. 117.
Caroline J. Smith, ”The Feeding of young women”: Sylvia Plath’s the Bell Jar, Mademoiselle magazine, and
the domestic ideal”, i College Literature 2010:37.4, s. 1-8, Literature Resources from Gale, Linköpings
universitetsbibliotek, Linköping,
http://go.galegroup.com.e.bibl.liu.se/ps/i.do?id=GALE%7CA242394201&v=2.1&u=link&it=r&p=LitRC&sw=
w&asid=d5643217cce0a1d6b00011180083d158, hämtad 2015-05-04.
59 Plath, s. 6.
60 Ibid., s. 251.
61 Hirdman, 2003, s. 71.
62 Plath, s. 10.
58
15
intresserad av henne som person och ser kvinnor som en homogen grupp, inte som mänskliga
individer. Marco försöker kontrollera Esther hela kvällen och tvingar henne att dansa. Till slut
slår han Esther och försöker våldta henne, men hon lyckas fly.63 I The Bell Jar yttrar sig alltså
genuskontraktets särhållande funktion genom motsatsparen insida/utsida, stor/liten och
synlig/osynlig.
Avslutande diskussion
Esther interagerar med flera män i romanen och i hennes relation med dem speglas
könsrollerna oavsett om det är korta möten eller längre relationer som berörs. Genom att
undersöka hur Esther förhåller sig till de manliga karaktärerna i The Bell Jar synliggörs
genuskontraktets manliga och framförallt kvinnliga ideal. Esther förväntas vara oskuldsfull,
moderlig, blyg och vacker. Hennes manliga motparter, som till exempel Buddy, har större
rörelseutrymme inom normen. De förväntas vara förnuftiga, handlingskraftiga och stora men
har möjligheten att utbreda sig på ett sätt Esther aldrig tillåts.
En i romanen genomgående dikotomi är alltså stor/liten och denna präglar de tre
hänseendena sexualmoral, arbetsliv samt social och kroppslig begränsning men även alla
motsatspar som belysts inom dessa. Som man anses Buddy Willard vara ren oavsett hur
många sexualpartners han haft medan en kvinna som Esther ses som oren om hon inte lever
upp till de kvinnliga idealen. Hon ses som materia, alltså kropp och kött, medan han ses som
förstånd och själ. Esther är alltså inte bara tvungen att förhålla sig till de manliga och
kvinnliga dikotomierna, utan även dikotomierna inom samhällets konstruerade kvinnlighet. I
en mans ögon kan hon vara antingen hora eller madonna, älskarinna eller älskad.
Genuskontraktet hindrar henne från att ses som en sammansatt individ. Han har alltså stort
handlingsutrymme medan Esther som kvinna har snäva normer att förhålla sig till.
Männen i romanen har även större handlingsfrihet eftersom de enligt genuskontraktet ska
vara aktiva och kraftfulla medan Esther som kvinna ses som svag och passiv. De manliga
karaktärerna har friheten att ta initiativ och aktivt förföra eftersom de inte står under hotet att
bli gravida och därmed underordnade sin partner, fastkedjade i omsorgen om hemmet och
barnen. Detta är Esthers största rädsla, att hamna i en mans våld, men när hon blir upplyst om
preventivmedel får hon precis som en man makten över sin egen kropp. Mannens plats är
dessutom den stora offentligheten medan kvinnan är begränsad i hemmet. Eftersom
barnafödandet är unikt för den kvinnliga särarten ses moderskapet som kvinnans biologiska
63
Plath, s. 111ff.
16
öde medan mannens uppgift är att försörja och beskydda familjen. Esther vill dock inte
behöva välja mellan familj och karriär, hon vill ha bägge möjligheterna precis som en man.
Liksom inom sexuallivet måste hon välja mellan samhällets kvinnliga dikotomier och
antingen vara hemmafru, och därmed underordnad en man, eller ensam karriärkvinna. Esthers
pojkvän Buddy anser hennes intresse för poesi oviktigt och säger att hon kommer att glömma
det när hon fått barn. Som privilegierad man har han från sin maktposition ingen förståelse för
att Esther tvingas offra sitt intellekt som hemmafru. När hon tillfrisknat från sin depression är
Esther fast besluten att aldrig gifta sig.
Dikotomin stor/liten återfinns även inom romankaraktärernas sociala och fysiska
begränsning. Genuskontraktets kvinnliga normer har lärt Esther att inte ta plats och höras.
Hon ska vara en vacker utsida utan innehåll medan han står för insidan och förnuftet. Buddy
har möjligheten att studera medicin och ta sig an den stora världen medan samhället har andra
förväntningar på Esther trots hennes höga betyg och intelligens. Esther tvingas alltså dölja att
hon precis som den manliga sfären är insida och förnuft eftersom den kvinnliga normen inte
tillåter det. Samtidigt är hon medveten om att hon som kvinna bestraffas om hon inte lever
upp till samhällets krav om femininitet. Som kvinna dubbelbestraffas hon dock oavsett
eftersom det maskulina värderas högre än det feminina, samtidigt som det feminina ses som
eftersträvansvärt för kvinnor. Hon kan inte sträva efter någon av dessa utan att bli placerad i
underläge. Esther litar heller inte på sin kunskap och argumenterar inte emot Buddy när hon
inte delar hans åsikt trots att hon är intelligent. Buddy får vara insida och förnuft och tillåts
därmed ha ett djup de kvinnliga idealen berövar Esther. Han får vara synlig och ta stor plats
medan hon förväntas vara iakttagande och ta så lite plats som möjligt. Hon förminskar även
sig själv fysiskt när hon känner sig större än män.
Som tidigare konstaterats viker sig Esther dock inte alltid för de kvinnliga idealen. Hon
vistas i den manliga sfären när hon studerar flitigt och ägnar sig åt förnuftet, när hon väljer
karriär framför att gifta sig och bli underordnad en man, samt när hon införskaffar
preventivmedel och får makten över sin egen kropp. Att bryta mot könsnormer och därmed
upplösa logiken i genuskontraktets särhållande är enligt Hirdman en väg mot jämställdhet.
När mannen och kvinnans olikheter inte längre betonas förlorar hierarkin mellan dessa
belägg.64 Istället för att följa kvinnlighetens konventioner går Esther sin egen viljas väg och
visar att andra möjligheter finns. Detta gör henne som romanfigur viktig i den feministiska
kampen för ett jämställt samhälle.
64
Hirdman, 1988, s. 29ff.
17
Käll- och litteraturförteckning
Tryckta källor
Butscher, Edward, Sylvia Plath: Method and Madness, (Tucson, Arizona, 2003)
de Beauvoir, Simone, Det andra könet, (Stockholm, 2012)
Hirdman, Yvonne, ”Genussystemet – teoretiska funderingar kring kvinnors sociala
underordning”, i Maktutredningen 23, (Uppsala, 1988)
Hirdman, Yvonne, Genus – om det stabilas föränderliga former, (Malmö, 2003 [2001])
Plath, Sylvia, The Bell Jar, (London, 1966)
Stevenson, Anne, Sylvia Plath: ett diktarliv, (Stockholm, 1992)
Elektroniska källor
Budick, E. Miller, ”The Feminist Discourse of Sylvia Plath’s The Bell Jar”, i College
Literature 1987:Vol.49, No. 8, s. 872-885, JSTOR, Linköpings universitetsbibliotek,
Linköping, http://www.jstor.org/stable/378115, hämtad 2015-05-04
Holmberg, Claes-Göran, ”Sylvia Plath”, i Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sylvia-plath, hämtad 2015-05-05
Smith, Caroline J., ”The Feeding of young women”: Sylvia Plath’s the Bell Jar, Mademoiselle
magazine, and the domestic ideal”, i College Literature 2010:37.4, s. 1-8, Literature
Resources from Gale, Linköpings universitetsbibliotek, Linköping,
http://go.galegroup.com.e.bibl.liu.se/ps/i.do?id=GALE%7CA242394201&v=2.1&u=link&it=
r&p=LitRC&sw=w&asid=d5643217cce0a1d6b00011180083d158, hämtad 2015-05-04
Vikman, Jonna, ”Breaking the Bell Jar? Femininity in Virginia Woolf’s To The Lighthouse
and Sylvia Plath’s The Bell Jar”, (Kandidatuppsats, Gävle, 2010), s. 1-36, DiVA portal,
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:345409, hämtad 2015-05-05
18