Vad är interkulturell kompetens? Föreläsningen kretsar kring betydelsen av interkulturell kompetens och sätter in begreppet interkulturalitet i en samhälls- och skolkontext. Syftet är att ge ett underlag för reflektion kring hur interkulturell kompetens kan bidra till en skolmiljö som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Hur kan interkulturell kompetens vara en del i ett förebyggande och hälsofrämjande folkhälsoarbete, som syftar till att skapa social hållbarhet och goda livschanser för barn? Fil.dr Mats Widigson Elever i marginaliserade förorter går i lägre grad vidare till högskolestudier. Men vissa gör det, och det är de senares berättelser som utgör avhandlingens underlag. Avhandlingen är skriven utifrån ett intresse för frågor om social inkludering och platsens betydelse. Det behövs mer kunskap inte bara om villkor som hindrar, utan även om hur steget från förort till högskola är möjligt. Avhandling i fulltext på nätet: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/32783 På väg mot ett GÖTEBORG FÖR ALLA Om minskade skillnaders betydelse för social hållbarhet och god folkhälsa ”Barn som växer upp i fattigdom eller riskerar social utestängning har sämre möjligheter än andra att klara sig bra i skolan, hålla sig friska och förverkliga sin potential senare i livet” ”Frågan om social rättvisa är en fråga om liv och död” ”Skillnaderna har ökat” Social resursförvaltning Göteborg (2014) www.socialhallbarhet.se ”Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg” (2014) S2020 Göteborgs egen ”Closing the Gap” ”Angrip den ojämlika fördelningen av makt, pengar och resurser.” Har interkulturalitet betydelse för att utveckla identiteter, flerspråkighet, tillit, känsla av sammanhang etc … ? Lärdomar efter föreläsning av Henry Ascher (2015 04 28): Hälsa är en förutsättning för att lära sig och kunna tillgodogöra sig undervisning. Skolan en av de viktigaste hälsofrämjande faktorerna för barn. Det är viktigt att: i skolan bli lyssnad på och respekterad, särskilt för asylsökande barns hälsa och välbefinnande, bli bekräftad, nyanlända elever skyddas mot segregering, främlingsfientlighet, våld och rasism, få stöd i viktiga behov som identitetsbildning och få ihop livet psykosocialt, skoltiden kännetecknas av goda relationer. Fraktaler är självupprepande mönster, som har samma mönster om man Zoomar in. Colourbox Våra mentala bilder Våra mentala bilder A 4-year-old girl from Canberra, when told that Australia had a new prime minister, said: “Really? What’s her name?” http://www.nytimes.com/2013/07/06/opinion/in-australia-misogyny-lives-on.html?_r=0 Definition mångkultur och interkultur UNESCO The term multicultural describes the culturally diverse nature of human society. It not only refers to elements of ethnic or national culture, but also includes linguistic, religious and socio-economic diversity. Interculturality is a dynamic concept and refers to evolving relations between cultural groups. It has been defined as ““the existence and equitable interaction of diverse cultures and the possibility of generating shared cultural expressions through dialogue and mutual respect.” Interculturality presupposes multiculturalism and results from ‘intercultural’ exchange and dialogue on the local, regional, national or international level. (Unesco 2006. Guidelines Intercultural Education) Interkulturalitet Normativt innebär interkulturalitet att pedagogen ser olikheter som en tillgång kritiskt innebär det att normer och etnocentrism ifrågasätts Innovativt innebär interkulturalitet en beredskap att i möten låta sig själv och verksamheten förändras. Lahdenperä (2008) Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Interkulturellt förhållningssätt Medvetenhet om att det finns olika sätt att förstå världen, olika kunskaper Denna mångfald ses i grunden som en utgångspunkt och en resurs, inte som ett problem Grundläggande är att alla ska medverka och känna sig inkluderade Detta förutsätter en villighet att lära sig om andra, en nyfikenhet på kunskaper och erfarenheter andra kan ha Ingen ska känna sig marginaliserad på grund av vem man är, att ens bakgrund eller ens kunskaper inte har något värde Ett interkulturell förhållningssätt utgår från en demokratisk kunskapskultur baserad på praktiker som främjar dialog och mänskliga rättigheter Interkulturell pedagogik måste därför ha en koppling till t ex ett antidiskrimineringsarbete för att främja kunskapsprocesser som är inkluderande och som belyser och motverkar maktassymetrier i samhället René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum Att uppskatta olikhet? - kräver i vid mening normkritik, inkludering och reflexivitet ”like” som adjektiv: "having the same characteristics or qualities“ “like” som verb: “to please, be sufficient" Få syn på, och förändra, begränsande strukturer och normer i verksamheten, istället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen. Av pedagogen kräver detta en medvetenhet om den egna bakgrunden och den egna positionens betydelse i möte med barn och föräldrar. ”Nyanlända elever en tillgång” Laddad fråga http://www.svt.se/opinion/article2730262.svt • Visst är de en tillgång. En outsinlig källa till löpsedlar. • Placera inte barn utan svenska i vanlig klass. Det förstör för alla! • Massinvandring kan väl ändå inte SVT stå bakom så tydligt? • Svammel... Invandrare är en belastning för det svenska samhället. Stäng av kranen när vi håller på och drunkna. • Det är väldigt löjligt att framställa flyktingbarn som en resurs för skolan, som Mats Widigson skriver i sin debattartikel. “Sverige, världens mest extrema land?” Institutet för framtidsstudier: World Values Survey. Ronald Inglehart “Cultural evolution” (2015). Vi tänker som kulturella och sociala varelser Så här tänker människan universalism Social och kulturell ”socioemotionell” nivån. Påverkar vårt sätt att kognitivt/emotionellt interagera med världen. individualism Så här tänker individen Vi föds in i sociala och kulturella strukturer , men är också medskapare av strukturer och barriärer. Skolans demokratiska uppdrag Utbildning syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden och att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. (Skollagen 2010: 1 kap. 4 §) Ökad internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Skolan beskrivs som en social och kulturell mötesplats, som har både en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga. (Förordning om läroplan för gymnasieskolan SKOLFS 2011:144) Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (Läroplan för förskolan, Lpfö 98, rev 2010) Öppen för världen – nu lanseras en ny internationell webbsida för Göteborgs Stad Publicerad 2 mars 2015 Internationella kontakter, nya influenser och nya människor är och alltid har varit en styrka för Göteborg. Stadens framtid och tillväxt är helt beroende av att ligga i framkant och samarbeta med aktörer över hela världen som tänker på nya sätt och skapar möjligheter för Göteborg att utvecklas. Genom att vara öppna för världen och samarbeta med andra städer och länder delar vi med oss av vår kunskap och erfarenheter, och lär oss av de bästa. De internationella influenserna märks också tydligt på stadens och regionens näringsliv. Flera stora företag i Göteborg ägs av internationella aktörer och vi har flera lokala företag som är världsledande inom sina branscher. Staden har en inflyttning från hela världen och mångfalden hos invånarna är större än någonsin. Under 2013 ökade befolkningen med 7 200 personer, vilket var bland de högsta siffrorna de senaste 40 åren. För att på ett bättre sätt nå ut till potentiella nya Göteborgare ute i världen eller till andra som bara är intresserade av vår stad, lanseras nu en internationell webbsida för Göteborgs Stad. Du finner den på international.goteborg.se. Alla de som nu bor och vistas i staden? Ett mångkulturellt, kunskapsintensivt och meritkrävande Sverige Ökande andel av befolkningen med utländsk bakgrund - Nära vart fjärde barn i Göteborg är fött utomlands (Goteborg/statistik). - År 2020 i Sverige beräknas antalet personer med utländsk bakgrund uppgå till drygt 2 miljoner (SCB). Ungdomar idag växer upp i ett kunskapsintensivt och meritkrävande samhälle samtidigt som det sker en urban utveckling som innebär ökande etnisk och segregation i städerna. Var för sig, men framförallt tillsammans, får detta konsekvenser för utbildningssystemet och för dess betydelse för unga människors livschanser. En socialt inkluderande skola behöver förstå samspelet mellan den miljö vi föds in i och vad vi eftersträvar och vill uppnå (Widigson, 2013). EU:s Nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Social och medborgerlig kompetens. 7. Initiativförmåga och företagaranda. 8. Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer EU (2006) http://center.hj.se/download/18.364f88fa12fd35278838000423/1348994393644/keycomp_sv.pdf Att utbilda för ”21 Century Skills” The Changing Task Composition of the US Labor Market (2013) http://economics.mit.edu/files/9758 Assessment and Teaching of 21st Century Skills http://www.atc21s.org/ SKL, Anna Carlsson: https://mix.office.com/watch/nxf9pxjf4m7l • Kollaborativ problemlösningsförmåga ökar i betydelse – Kognitiva förmågor Undersökande förhållningssätt analyserande arbetssätt utvecklande arbetssätt – Sociala förmågor Social kompetens Självkännedom Självledarskap KSAVE: knowledge, skills, attitudes, values and ethics. Kritik mot mångkulturalism Tendens till att kultur likhetsställs med etnicitet, och därmed osynliggör den enorma variation som finns inom olika etniska grupper Tendens till att etnicitet upphöjs till den främsta variabeln när skillnader och likheter mellan människor diskuteras Tendens till att likheter mellan olika etniska grupper underkommuniceras, medans allt fokus läggs på skillnader Tendens till att etniska kulturer uppfattas som helt skilda, oberoende av varandra, vilket osynliggör hur etnicitet alltid är en relationell process, där en ömsesidig påverkan ständigt äger rum. Kan leda till att människor bemöts och förstås främst som representanter för ”etniska kulturer”, och inte som individer involverade i många olika kulturella processer samtidigt Tal om mångkulturalitet aktiveras bara när diskussionen handlar om etniska minoriteter Tendens till att maktperspektiven inte beaktas René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum Villkoren för ”Inter” – Makt/ Att mötas i ögonhöjd? Klass Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Skolverket, 2009 Villkoren för ”Inter” – Makt/ Att mötas i ögonhöjd? Ras Kön Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd? Ålder (Barn endast som ”becomings”) Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd? Funktionsskillnad Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd? Kultur och religion Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd? Sexualitet http://www.coloribus.com/adsarchive/prints/oslo-gay-and-lesbian-festival-tarzan-519505/ Villkoren för ”Inter” – Makt/Att mötas i ögonhöjd? Lärare – elev Sociala processer på mikronivå Olika samtalstyper För att nå fram till Medskapande.. KAIROS Invånardialogens roll och former Information Konsultation Diskussion Lärande dialog Interkulturalitet Innovativt interkulturalitet innebär en beredskap att i möten låta sig själv och verksamheten förändras. Lahdenperä (2008) Vi vill att ni ska veta något / förstå oss Vi vill veta vad ni tycker, tänker (känner) Argumentation,. Vilket perspektiv är rätt? Vi tänker och lär om frågan tillsammans från olika perspektiv Personligt interkulturellt förhållningssätt Hur möjliggör jag för mig själv att förändras genom att utvidga och utveckla min kunskap och förståelse av världen genom dialoger med andras kunskaper och förståelsen? Hur bejakar jag min egen nyfikenhet och min vilja att ständigt utvecklas i mitt yrke? Utgår jag ifrån att jag, i min position, faktiskt har makt, kan förändra saker och kan motverka de mekanismer som leder till segregation och ”utanförskap” i samhället? Arbetspraktik: Hur kan vi arbeta så att vi motvekar de lärooch identifikationsprocesser som är förknippade med etnisk och ekonomisk segregation och som begränsar vilka människor kan vara? René León Rosales, fil. dr i etnologi, Mångkulturellt centrum Elevhälsans villkor? ”Frontlinjebyråkrater”: I mötet med unga människor göra utbildningspolitik, demokrati, arbetsmarknad och integration. Skolan kan beskrivas som en ”gatubyråkrati”, vilket ger speciella villkor för engagemang: - klienten eller kunden är inte alltid i kontakt med organisationen frivilligt, - organisationen präglas av oklara mål och målkonflikter, - handlingsfriheten är förhållandevis stor för aktörerna, - resurserna upplevs alltid som otillräckliga, det råder en ständig överbelastning i arbetet. (Lipsky, 1980) ”Culture eats strategy for breakfast” Att ha en policy är en sak – att implementera den är en annan “All cultures are earned through actions” Peter Drucker
© Copyright 2024