X Rapportarkivet Bergvesenet Postboks 3021. N-7441 Trondheim Bergyesenetrapport nr InternJoumalnr Interntarkivnr Rapportlokalisering Gradering 5461 Kommerfra ..arkiv Nordlandske Ekstemrapportnr Oversendtfra Fortroligpga Fortroligfra dato: TlIfel Diverse rapporter og korrespondanse vedrørende øksfjord-feltet i Lødingen kommune samt noe fra Meløyvær og Bjarkøy Forfatter Bedrift(oppdragsgiverog/elleroppdragstaker) Dato Kommune Ftwområde Fylke Bergdistrikt Dokumenttype Råeloffgruppe Råstofftype Malm/metall Fe Sammendrag,innhoidsfortegnelse ellerinnholdsbeskrivelse Rapportene er fra tidlig på 1900-tallet til 1940 Ar 1: 50 000 kartblad 1: 250 000 kartblad Forekomster (forekomst,gruvefelt,undersøkelsesfelt) R'i • nr; r.,. r 6 06/73 r • tr SV uz-U0( Avskrift. Beskrivnin bver f ndi heter belå na i o ivnin en av U f ordsfältet. Vikhaugen: Denna fyndighet,som lieeer på en fritt belåeen höjd omedelbart intill Ugsfjordenoch under sjtilvahuvudfåltet,har blottatsmedelst ‘• en skårning.Fyndighetenbestår av en mindre magnetitutskiljningi granitskiffern.Det magnetiska draget år koncentrerattill ett mindre område, dår skårningenblivit upptagen. Malmbreddenuppgår till 2 meter och långden till knappt 10 meter. Nalmen år rått rik, fastån något svavelhaltig. Fyndighetensynes bestå av en mindre malmkbrtelav högst 15 kvm. area, verfbr samma saknar allt vårde. uens Andersens hau en: Fyndighetenår belågen rdtt bver bgsfjordenfrån Vikhaugen c:a 100 meter från stranden. Två stycken skårningarhava upptagits på en vittringezonav svavelkis och magnetit av fattig beskaffenhet.Fyndighetenår begr6;nsad inom ett obetydligt område. Det magnetiska draget år svagt och av c:a 30 meters långd pch 10 meters bredd. Som synes saknar fyndighetenallt vårde. Lorentzens Pan : Denna fyndighet år belåeen c:a 10u0 meter bster om Vogts stoll och c:a 50u meter bver havet. Nalmen utgöres av magnetit med något blodsten. Strykningsriktningen år NO - SV med mycket flack sidostupningmot våster. Malmen år synlig i dagen till 20 meters långd och år måktigheten4 meter. Enligt magnetiska kartan fbrefinnasett magnetiskt drag av c:a 100 meter. Det magnetiska draget år på mitten hopdraget , men beror detta på, att malmen blivit bortdenuderad. Ett prov taget tvårs bver malmen visar 25,62 % jårn, 3,95 % mangan, 0,383 % fosfor och 0,004 % svavel. Som framgår år fyndighetenav obetydlig storlek. Malmen utgbres av fattig anrikningsmalmav betydligt såmre beskaffenhetån Högtindsgångarna, varför fortsattaundersökningarbbra anstå till låmplig tidpunkt, sedan huvudfåltetbbrjat bearbetats. - 2 - UtmÅlen för Vest oldtind söndre side N:o 3 Vest oldtind I Vest oldtind II Vest oldtind a Vest oldtind b Vest oldtind n:o 1 Jen Vest oldtind n:o 2 dro belägna c:a 30u meter sydöst från Vogts stoll och fortsätta till c:a 70u meterslångdmot nordost fram mot Lorentzens gang. Vid Vest oldtind sbndre side n:o 3 förefinnes ej synlig malm eller kompasedrag. Vid Vest oldtind I och II å c:a 647 meter bver havet finnes en c:a 4 meter bred malm av mycket fattig beskaffenhet.Den synliga längden år 10 meter. Strykningenår Nu - SV med mycket flack sidostupningmot väster. Vid Vest oldtind a och b å c:a 640 m. b.h. sticker malmen upp i dagen. Långden uppgår till c:a 50 meter och bredden 10 å 12 meter. Malmen år synnerligenfattig och består av ytterst smala rånder med stora mellanrum av gråberg. Vid Vest oldtind n:o 1 och 2 å c:a 650 m. ö.h. her eu malmbredd ev 9 meter blottats. Sidostupningenår flack. Malmen består av magnetit och blodsten.Analys å prov taget å 9 meters bredd'visar23,96 % järn, 2,77 % mangan, 0248 % fosfor och 0,027 % svavel. Malmens längd uppgår till c:a 4 0 meter. Norr om ovannämndamalm fbrefinnes en smal impregnationsgång. Denna år mycket fattig och skknar ddrfbr allt intresse. Mbisalvandet: På c:a 400 meter b.h. ligger långs fjållsluttningenå sbdra sidan av Mbisalvandet/c:a 180 m. b.h./ en jürnmalmsanledningstrykande i ungef. N - S riktning.På grund av att ryndighetenssidostupning sammanfallermed fjållsluttningensstupning ned mot Maisalvandet, kan malmen iakttagasutefter hela fjållsidan på en synlig längd av c:a 200 meter. Sidostupningenår c:a 450 mot väster. Malmen utgbres av magnetit mellanlagradav kvartsmineral.Malmrånderna dro av 2 å 5 cm. tjocklek.På grund av den branta terrången år malmen endast tillgdngligi några bdckfåror, som genomskuritberget. I dessa fåror kan malmens mäktighet iakttagasoch torde samma uppgå till c:a 10 meter eller något bver. Prov har tagits å c:a 5 meters måktighet och visar samma 25,36 % jårn, 0,052 % fosfor och 0,554 % svavel. 3 - Av ovanståendeframgår, ett man hår har att göra med en ganska stor men fattig fyndighet. På våstra sidan av Misalvandet vid dess norra ånde ligger strax intill stranden på c:a 20 meters höjd över vattenytantvenne blottade fyndigheterbestående i huvudsak av blodsten med något magnetit. Den norra fyndighetenhar med en skärning blivit blottad till c:a 7 meters bredd. Långden uppgår till c:a 25 meter. Malmen år rått god fastän något randig och begrånsas av grov granit. Strykningenår N - S med c:a 600 sidostupningmot våster. Den södra fyndigheten,liggande c:a 50 meter söder om förstnämndaf5rekomst,år c:a 4 meter bred och av c:a 20 meterslångd.Malmen dr här betydligt fattigareän i den norra fyndigheten. Betråffandesamtliga omnåmnda fyndigheterdro dessa av genomgående fattig beskaffenhet.De fyndigheter,som i en framtid kunna vara av närmare intresse dro Vestpoldtindn:o 1 och 2 samt Möisalvandeförekomsterna. Dessa bbra dock ej bliva föremål för ndrmare undersakningannat ån i samband med Ugsfjordsfdltetsbearbetande. Ludvika den 1 sept. 1919. H. Paulsrud. S V -.3L 1LA - 3 ' - • i• 1 c:± v 1 u_L Jyt_ L I" •:•11 r21 • voc" 01 L 4, 5. eventuellt1ntresserade att så skett.Ovriga1 detta fall åro andramutnings innehavareooh jordagare.Bergmastaren har sedan skyldighetatt senastinom ett år tråndet utmåletbegartsfaretagautmålefarrattning. I Norgekan man 1 moteatstill 1 Sverigebearbetaen fyndighetpå en- dast Inmutning.DIrektarJohanssonanser,att det I de flestafall år fardelaktIgtatt ej begarautmål,enår.Inmutningger en starrefriheti malmens efterfaljande an utmål. NordiskaGrubekompaniea tcer 1 Cgsfjordvuttenratt1 Maisalsålven ooh Storalven.Dessutommajllgenvattenrattvid Kjengenes1 Gullefjorden norr om Ogerjord. NordIskeGrubekompan1ets representant 1 eigsfjord år ValdemarKristensen frr/ 1 Uusjordpr Lödingen.I Harstadekattee/HWaIska Grubekompan1ets intrescen av firmanBerteus-NilsenHerr . Fredriksen,en elMctingtill grundarenav firmanyar vid vårt besdkmyoketti1-lm8tesgående. OrIginalhandllnE,far t111utmål, Inmutningar, vattenratter m.m. finnas enligtDIrekt8rJohanssan1 Fosdalenmen det øverenekome,att dessapapper nU)dvandip.,a/ lampligenbordeligga 1 LudvIkaooh endast/avskrIfter flnnas1 Fosdalen. DirektbrJohanssonekullegå igenompapperenooh sedermerapå uppmaning ordnamed derasöversdadande t112 Ludvika. Lut!ril;228;sj.uni 1948. • Avskrift. P M r de de 1 ka fel d V s olltid Nedanstående redogdrelse anslutersig till den under hOsten1939 upprfittademagnetiska kartanÖver området. Vestpolltind uppbyggesdels av suprakrustalbergarter: grönstenslavor breocior leptitliknande skiffrar porfyrer kvartsiter m.m. dels av djupbergarter: syeniter granitor Granatanar Suprakrustalbergarterna ha stundomtydligplanparallell struktur.De firodå oftamycketstarktoch orogelbundet veckade,men vanligensynasveokaxlarnastupaca 500 åt /210. Sidoetupningen uppvisarallamajligavfirden. De suprakrustala bergartorna fiverskfiras av olikaeruptivbergarter, vanligastsymnit.Troligenkomplioeras dessutom lagerstUlningarnav en seriefarkastningar. Ylalmernutgörasa a v starktskiktadelagerserier med: kvarts jarnglans granat pyroxen amfibol mangenfayalit rodonitm.m. Kornstorleken år i allmiinhet 0,1-1,0mm. Malmernafirolaskorniga. Lagerserierna ha ofta stormfiktighet, 10-50m, men låga halterav jårnoch mangan.Okulfirt synasjarnhalter på 10-20% vara vanliga.Vissazonerfirorikareoch kunnabeteoknassan malmer. 2. F8ljande malmer må omnåmnas: 118/t ndmalmorna stoll, bestå tichet. av 2 zoner Stryknincon FaltstupnIngen nit. får /- c8ra orsaka 20 m1111gauss ninc. stryker Den stupar flack ningen visar nordostlic, att riktning nolikt under klippes 120 kånd till de ovanför sånro ett in några filltstupooll 10 m ån 1131tindmalmernas. mycket trubbigt stollon belacna 100-tal veck med ar strykkartan m i nordoetlig bercarterna, om rvurtmalmsstollen per 10-tal m mAktichet. de dolarna av lacre Svartmalmestollens kvalltot ce de dnrecot Man nordvastlig var-efter den san- av av en gyenitkropp. nordvåst år stör- 20° åt NV. Den magnetiska samna malm. Den har hnr 45 0 nordostlig 1/ Lancre av eye- djupgående. 150 n lånad 10° åt 110. I sjillva skjuter Mh magnetameterAl rånna nmd obetydligt år något stupningen 7 de bncce malmerna kunna ut- malm bildar malmskivan svaga macnetiska nordlic veckaxel, Fe, i bil :ceandar 80 0 åt N och har brunt Svartmalmectollens ytterst ca 35 till Dess kval1tet mnk- ca 1 våstnordvåstlig Don år c;enon cruvarbeten mAktiChet. av stor kånda malmtillgångarna de mycket av en nedveckad St retollmalmon riktning. je hålla trolicen av att med Vogte 0 och 4 m mnktica a 0-7° på en vanlic majlicheten skanklarna åra resp. de vårdefullasto tilalmerna avskåras ej 158rbise stupningen ca 400 m lancd. Vid Vocts stoll ningar undersökte mallalacerser1or dr nord-sydlig, 2 odh utedra inam området. i 2 skilda 600 n. L:almzonerna och åro kåndo till och 0,5 som huvudsakligen antråffas sidostupning troligen och ett malm år i de blotta- ån storstollsmalmen. upphov t111 starka st8rningar. 3. Det tinnes1ntethinderf5r att Haltindmalmerna, Storstollmalmenoch Svartmalmen frånbarjantillhartsammaveckadelager. festerav detsammabordedå finnaspå lagronlvåer1 den branta och atillganglica fjallvaggen ellerunderdennasraskaclor/L11lestollen/i denmån, som ej f5rkastninGar och syonitintrusloner förstartsambandet. De övrigamalmerna,sam unders3ktsmagnetiskt,kunnaaven n5jlicensammanfaras till on lagerhorlsont, kansket.o.m.summa sam de fbrutnåmnda.Sambandetår docksynnerligen problematiskt. De macnetiskastörningarna upptrådadels lnamutmålen17, 16 och 15 efterden nordostligaa-basen,dels inamutmålen20, 21 och sydvåstam dot aiutnadu oftarden nord-sydliga u-busen. Den farstast5rninzsgruppeliggerpå n en platå640 20 m.5.h., den sistnamnda ca 500 m.5.h.St5rn1ncarma orsakasav randica jarnclans-magnetitmalmer av sammatyp san 1151tindmalmerna, men måhandafatticarenå jarn och mangan.DarasfaltstupnIng ar nordostlig,50-70°.Ilalmbrodden tordeoftaupp^åtillnågot 10-talm. Lialmorna inomdet avre områdetbildaXYGGformigo vock odh stupcnod på dmse aidorom vecken.Det år sedannbjlictatt den 5straskankelnav malmlagrenåter dykerupp inom det nedre området. Inam det 5vremalmoarådetfinnastvå huvudstarningar vid a a 350-000och viii. a a 750-850.Motsvarande malmkroppararo starktvockadeoch ha 150-250m langdi dagen.Den farstnamnda bestårav två malm-paralleller. Inom det nedrestarninsområdetorsakashuvudstarningen vid u a 0-300av en relativtmagnetitrik malm,medan størningar vid u a 350-600synasorsakasav ovanligtgranatrikjarnelans- 4. malm.Størningen200 m 5 am u 150 orsakasav en kvarterandig jarnglansmalm. På halvönmellanVeetpollenoch Austpollen gjordesen magnetisk rekognosocring inaa ett områdeav oa 700 x 700 m storlek. De magnetisksstörnIngerna voro svaga.En mångdblottningarpt4 Vikhangenoch ofterstrandenvisadeatt har farelågett av magnetkleoch evavelkisevagtimpregnerat rr8nstenseffusiv. Ut- mål 28 var anlagtpå en kisimpregnorad zon. Sammanfattningsvis kan framhållasatt samtliganu undereftta malmer1,åVestpolltind utgarasav kvartsrandiga jarnglanamalmermed vissamanganhalter. Malmernaaro vanligenmycketfattiga,10 - 20 Fo, men av betydandedinensioner. Lokaltkunna malmormod 35 Ye och 7 L.nantrUffasaven i kropparav 2 - 8 mmaktighotoch några100 m langd.nalmernaUro starktoch orege1bundetvockadosamtavskårasoftaav syenitmassiv, vilket f3roningmod dan utomordentligt otillgangliga topografien g8r dot omajligtatt far narvarandedefinitivtkonstateraam de tillhöra samrma ursprungliga lagerellorej. De geologiskaiakttagelserna aro schamatiskt sannanftIrda på bifogadc2 kartori skala1:4000 På don ana har dfirjamte någramagnotisksobservationsserier, bl.a.upp tillVestpolltinds högstatopp,inlagts. dessaframgåratt betydandemagnetis- ka st8rningarfinnaspå h8grenivåerav fjallet. Ludvikaden 12 oktober193g. FrodrikMogensen Åtr Tromsd Ogsfjords och Kjengenesjarnmalmsfdrekometer1 1918. Betraffande amt, Norge besdktes av undertecknad 1 Augusti utlåtanden av dessas lage, geologl eto, hanvleas till tldigare professor J.S.L. Vogt bergmastare 0.0. Borellus, ingenldr E. Ohrn och åtande av den samt 1 synnerhot av ingenldr Elle Motabargeutl 18 august1 1918. ,varfdr Fyndigheternaaro relativt obetydllgtundersdkta betraffandederts kannedom om deras arealer aro ofulletåndigaoch gandenooh sannodpupgåenceär man f.n. hanvlead endast till anta rda, hanfora elg till likheter.De blottningar, som hittills 4ro utfö kning av malmt111dagytan eller dess nerhet, varfdr man vid bera id erhållna resultaten, gångarna ar hanvlead uteelutande till de darv Den stdreta fyndighetentr givetvla sf ordsfaltet: olika I detta falt upptrada tre eller egentligen fyra metollenooh malmer, vilka benamnas Hdgtindgångarne,Svartmal dro Hagtindgångarne,eom utgdras Storstollen.De betyd,ileefullaste ilda av ett omkring av tvi paralleller om o:a 800 maters langd, Atak anpartlar dock 20 m• eller dardver maktlgt trAberg. Detta iell lopregnerat.Den 1 likhet med såval ligg- som hangvagg delvls malm ing 11 me%er larden relnaremalmene modelbredd torde hålla slg oakr Sammanlagdaarean västra ooh 8 meturfdr den Ostra parallellen. tgå 1 dagen på utg3r c:a 5.400 kvm. Malmernae nordliga epetaaru sluttar mot sdder ota SOO m. hdjd dver havet, varlfrån berggrunden etoll ar anlagd på ooh blir småningomjordbetackt.Den e.k. Vogte sydllga delar. 875 m.h.d.h. och dvertvararde båda malmernas 0.000ton malm Ovan denna stoll nlvå anatår tydllgen c:a 1.20 meter avsanknlag /oskradd/ och under densawma o:a 16.000 ton pr. amot djupet, ledanså lange malmerna med ofdrandradarea forteatt på grund avtørrangfdr Vogts stoll hava inga undersdkningearbeten gande,att malmerna fdrhållandenånnu kunnat utfdrae, men ett anta amma, synes mig fortsåtta ytterligareminet 300 metr. under dens la alg om och på fullt befogat. Daremot år det vanekligt att utta man av fdralktigvad satt dess areor under vtgen fdrandras.V111 l, får man en heteskal endaet rakna med 100 m. under Vogts stol 1 ton. 2.500.000 blottningarne ar c:a malmen mellan desea synes matningar år medelst på en langd ehuru myoket detra djupet både skanae vid 570.000 aven hår ungefar nddiga vkl area malmene mak- o:a 1900 kvm., vilket till ton malm. Ffir beddmande av djupatupplyeningar, kan hos både det varfer 8vG,rtma1ms- ang1vna och Storstollmalmen och underekridae. Inllgt faltete om den rikare eidor brytvarda Hdgtindgångarne.Den 49 m. och deas omkring 100 m.mycket dver På båda aven en zon nv uådan impreanationemalm fdrhållandet 30 m. vidars dar malmen fortetttter del, av de och laget aommer ytterligare av 0:8 100 m. DrtiJ.l 100 m. ejup•moteverar endet 100 m. djup till å 35b m. bOjd d.h. tvarorter och ej brytvard. fattig malmen fdrekommer utgdr och fyra en faltort evag malm 1 faltortens tighet de båda blott- av 170 m. eller ekulle eydligast som ligger Sterstollemalmen, 11knande fall laktd 50 m.deter ton mala kunna pårtiknae. 300.000 blottad på et kvm. I eAdant 1000 av inemot en area tre, tyder emellertld c:a fordattatt: om malmen mellan vilket, ar sammanhangande, nlngarna m:teatt magnetiska m. At utfdrda malmen 1 falt att framgå, om den ovannamnda stollen, o:a om antagandet av cr maktighet t111 Stupningen eaknas, berattiga gdras, som kunnat De observationer, riktning. varjamte en mot Hdgtindgångarnes och hn flack å denna år wycket ej håller äro djupgående av dese bertikn1ng f:r hållpunkt varje emeller- ev denna malme miktighet, testämmande f-r tIllråeklIga att hållande undereakningarne De utfarda de båda sannolikt, myoket fdr år eammanhangande.Dotta knnu utrett. ej synes 120 m. och det en mellan aystårieet Horlsontala d.h. på 500 m. hdjd økkrpning tld på 543 m. 403d d.h. cch delo medelet en etoll medelet stallen, på tvenne malm ar blottad 8vastmalmstollens dele tillsammane eller ton 1.800.000 av ytterligare malmkvantitet ovan gjorda malmtillgångar t111 antaganden ekulle 100 m, djup under alltså Ogefjords- kanda n1våer tillt 2.800.000 300.000 570.000 Hdgtindsmalmerna Svartmalmstollen Storstollrelmen Busma tpn " uppgå • Denna summa torde emellertid få anses såsom ett minlmum entirden ar ar ytterst fOrs1ktigtberaknad. Malmena sammansattningoch beskaffenhetframgår av en serie provtagningar,skrLidningsoch anr1kningefdrsdkjamte analyser, som relateras i incenibr Moseberge fbrutnimndautredning och t111 vilken hanvisas. Därav framgår emellertid,att malmerna icke hdra till do rikare eamt att den medelst vanlig skradningerhållna stuffmalmen icke torde hålla mer an c:a 45 % Fe och 6 % Mn varjamte fosforhalten ar hbg. Huvudmassanutgbres av anrikningsåalm,men anrikningsproblemet komplicerae teki111gtdaragenom att jarnmalmen till övervagande del eynee bestå av hamat1t. De av Ordndals Fatenter utfdrda anrikningsfbreakenhave utfdrte med ett ekratt rågods, hållande 39 - 40 % Fe ooh 7 - 8 % Vn, varvid wed tre olika krossningar fbljande resultat erhbllos: 1/: 2 m/m kornstorlekoeh darunder:64,9 % allg wed 1 medoltal 43,7 % Ye ooh 9,5 % Vn. Avfallet hdll 31,7 % Fe och 2,8 % Mn. 2/: 1 m/m kornstorlekoch darunder:61,8 % slig med 1 medeltal 47,5 % Ye och 10,3 % Mn. Avfallet hdll 31,8 % le och 2,8 % Mn. 3/: 1/2 m/m kornstorlekoch darunder: 53 6 all med i me- deltal 54,0 % Fe och 10,7 % Mn, Avfallet hdll 24,8 % Fe och 3,5 % Mn. Medelutvinningarne1 dessa fdrsbk utgdra ungefax 72 % av jarnet ooh 79 % av manganen. Avfallete halter aro dook fdrvånandehøge. Ytt annat fdrebk, utført med oskratt prov, taget från ollka pla eer 1 faltet och eammanblandatgav fdljende resultat. Rågodeetahalterm 25,9 % Fe och 3,59 % Mn. Harav erhdlls 12,1 % magnetiekt alig med 62,1 % Fe och 3,64 % Vn samt 87,9 % mmagnetlektgode hållande 20,9 % le och 3,58 % Mn, Det omagn. godset underkaetadeesedan vaskning,varvid erhdlle 37,8 % slig, hållande 52,3 % Ye och 4,94 % Mn. samt 60,3 % avfall hållande6,5 % Fe och 2,96 % Mn. Utvinningarneutgbra alltså av behandlat rågodh: 39 7 hållande 1 medeltal 55,3 % Fe och 4,54 % Mn 811 motevarande84,7 % Fe-utvinningoch 50,2 % Mn-utvinning. Det eista fdredket ar otvivelaktigtav långt etdrre praktisk betydelse an det fdreta, enar det rationellastethrde bliva, att an3 rika all malm utan noggrannare skradning .Då medelbalternai raltet enligt ing. Moseberge berakningartorde hålla slg flunkring 28 % lre och 4 % Mn måste, fdr erhållandetav ett anrikningsgodsmed 39 -40 % Fe, minet 40 % av den brutna mal men bertskradas som gråberg. Dock bör mAnanda skrOdningefrågandirt inb eraknatutskradning av etuffmalm,til e vidare lamnas bppen, ena r dirvid marknadslageooh konjunktureri bvrigt torde komma att epe la en vise roll. Efterføljande berakningarkaseras darfbr på den eventualitet,att all malm anrikas med sista fdrsbkets resultat som grund. Darvid har man emellertid att taga nbdig hansyn till, att res ultatetharleder elg från ett laborateriefjebk varfbr vid utbvan det i större skala, uttvinningesiffrernaterde bliva något ogynne ammare.Vid en ev. anrikning kunde jb de msngsnrikaremalmer na frånekiljasoch behandlas sarekilt,dt en manganrikarealig otk ivelaktigtskuJle erhållas, men vid drift i ator ekala medfla tgivetvis ett sådant fbrfaringesatten del extra koetnader. Av namnda anrikningefirebkframgår,att 39,7 % av'ritialmen erhållite oom slig, svarandemot några mer a an 2 1/2 ton tåmala till 1 ton elig. 1 verklighetenkommer giv eLvis eiffran å råmalm att något hbjas etvida icke hbgre halter i rågoaset kan ornås. Som namnt hava dook utfarda provtagninga roch berakningarresulterat is att medelhalternaidr hela faltet sku lle hålla sig omkring 28 % Fe ooh 4 % Mn 1 stallet fur anrikningeprove ts25,9 % Fe och 3,59 % Mn. Under fbruteattningatt desaa beriknade medelhaltericke underskridas, torde man tryggt kunma rakna med , att ramalmeåtgångentill 1 ton elig icke behöver bveratiga 2 1/2 ton. Datta innebar, att av ovan beraknade 3.670.000 ton rAmalm ekulle •rhållas 1.488.000 ton ektig, hållande c:a 55 % Fe och 4,5 % Mn. Som ova n namnt, torde i vIssa fall sligens manganhaltkunna uppgå till omkring 10 %. rn Arlig aveankningav 10 meter å samtli gamalmer skulle lamna i runt tal 250.000 ton anrikningsma lm,motsvarende 100.000 ton elig, vilket alltel komme att utgbra Araproduktionen. Produktionskostnadernafbr en sådan produk tion kunna beraknas uppgå till: Frytning av 250.000 ton malm å 5:- kr. Orovkrosaningoch transport till verket av 250.000 ton å Kr. 2:Trpt. 4 I.250.000:- kr. 500.000:1.750.000:-kr. Anr/kning av 250.000 ton å trpt, 1.750.000:-kr. 1r. 5:- 1.250,000:- " Lagringe-ochlastningekostnadfbr 100.000 ton allg e Kr. I:- 100.000:- " Skatter och administration 200.000:- " Summa 3.500.000:-kr. TillverknIngekostnadenf3r en ton allg blir alltså kronor 33:-. Under fdrutsgttning,att Icalmenlatt och utam nKmnvarda metallfbrluster låter skrada sig så att efter grovkrosimnin-eien c:a 20 % ofyndigt berg kunde frånskrgdas,vilk-t 1 eA fall med lampliga anordningar b3r kunra eke utan attk tota4riset namnvart Sndras, skulle 50.000 ton gråberg kunna urplookas och sålunda fråndragasanr1knimgagodsot.ratta wedfdr 1 så fall en tesparing 1 anrikningskoetnaderna med 5 x 50.000 u 250.000:-kronor, motsvarandeen mineknling av totalkostnadenpå sllgen med Kr. 2:50 pr, ton. Produktionskostnade skulle då utgdra Kr. 30:50 er ton. Vld en sådan skradmIngskulle under samma'fdrutailttnling c:a 25 % stuffmalm,hållande omkrIng 45 % Fe och 6 <Mn samtIdlgt kunna utplOokae. Aro aveattn1ngemdjUgneternafdr en sådan malm gynneamma,vore givetvis ett sådant fdrfarandefdrdelaktigtF .rån en A Arsbrytning om 250.000 ton skulle darigenom1 runt tel 60.000 ton sådan etuffmalm erhållaesvarefter 140.000 ton anrikningsmalm återetår. 0enomenrikningav denna skulle sedan o:a 56.000 ton elig erhållas eller tilleamnans 116.000 ton saljbarprodukt. I sådant fall skule produktionskostnadernastUlla alg ungefgr sålunda: Brytning av 250.000 ton berg å 5:- kr. 1 Orovkrossningav d:o • 1:- " SkradnIng och utfrakt av 50%000 ton grAberg a 1:- kr d:ø d:o " 60.000 ton stuffmalm å 1:% ånrIkning av 140.000 ton anr. malm ...a 6: ... Tra:pt till verkat av 140.000 ton anr. Ralm a 1:Lagring och laetning av 116.000 ton malm och elig AdmInastrationoch skattør etc. - aummt 250.000:-kr. 250.000:-' 50.000:50.000: - 700.00Q:70.000:116.000:200.000:- 2.698.000:- kr. eller avrundat 2.700.000 kr., vilket lika 66221a1atpåprodukterna gör en kostnad av Kr. 25:28 r. ton Fdrdelas kostnaden så att 1/3 laggee på etuffmalmenooh 2/3 ri sligen, uppgå desea till respektiveXr. 15:- och 32:15 per ton. Som redan nimnt åro dock fdr faringesåttenlarvidlag beroende dele på malmens skrådbarhetvld etordrift,vIlken loke med Ullrioklig vieshet kan beddmas av utfdrda, enstaka mindre fdrødk, dels på bllyande konjunkturerpå malmmarknaden,varom något uttalande f.n. svArlIgen kan gdras. divetais kunna hårvid åven flera olika alternativtankae. Malmens nammansåttningi de ollka gångarne ar temligen vitmlande,aarskIlt betrliffande mangan- och magnetithalterna.11111man lltggaan på en manganrikareslig, måste rAmalmen uppsorteraeI två O2lka produkter, en manganrik och en menganfattlg,vtlkasedananrikas var far ølg eller på ollka tider. Darvid bdr det rena gribergetutan sereklld estra kontnad kunna frånekrådan.De av A/S GrandalsPatenter f5ret utfdrda proven, gållde ett r&gode, som hdll något dver 7 % Mn oolt39 % re. Ffter malning till 1/2 å/m erhdlle darvid ett magn-tiekt konoentrat, hållande 44,5 % Fe och 19,64 % Mn ottmtett omagnettskt,hillande 85.84 % Fe och 1,82 % Mn. Medelst ytterligaremalning av det omagnetIska koncentratetekul.e givettis en hdgre Te-halt dårl kunna ernåø, men faran d5rvid Mr, att stora fIrlusteri form av slam akulle uppstå enår fdr denna produkt eadast bordanriknIngkan Ifrågakomva. Utgår man/från, att årsbrytningen,250.000 ton, i g-nomenitt håller 28 % Fe och 4 % Mn och att vld en ev. sorteringdarav 10 % eller 25.000 ton kunna bortekrådasaom ofyndigt,ekulle återstoden, 225.000 toa hålla i det nirmaste 30 % Fe och 4,5 % In. Harav skulle teoretiakt 100.000 ton 111D1a38 % Fe och 7,5 % Mn samt 125.000 ton 32 % Fe och 2 % Mn. Med stdd av de utfdrda proven, skulle vid sktld anrikning av dessa produkterberiknaskunna erhållas: I/ av den mangenrika Amalmen: ota 20.000 ton elig, hållande 40 % Fe ooh 17 % Mn samt o:a 80 % Fe oolt 4% Mn, varvid Ye25.000 ooh Mn-utvInnIngarneberaknate til/ resp. 80 och 80 %. II/ av den manganfattigaråmalmen: c:a 55.000 ton slig hållande 80 % re och 2 - 3 % KA. 6 Utvinninges1firornaIro dArvid ungefir lika med faregående. Produktionskoetnadernatorde i detta fall kunna beriknas bliva ungefår desamma som i alt. 1 hUrovan, dock torde koetnadernafdr grovkrosening,skrkdning,traneport ech ,,n;ikulng måhånda kunna ned- bringas med samwanlagt c:a 1:- kr. pr. ton berg, varfør totalkostnaden torde komma att uppgå t111 o:a 3.050.000:-kr. eller r. ton ell Kr. 30:50. FdraAljningsprisenfdr de enl. detta alternativ erhållna produkternatorde, om 1 % Mn 1 den Mn-r1ka sligen beraknas motsvara 2 1/2 % Fe ooh 1 den Vn-fattigare2 d Fe, kunna antagas bilva ungefår fdljande: 24000 ton manganelig,hållande 40 % Fe och 17 % Mn motevarande 82 1/2% Fa å 46 kr. per ton Kr. 920.000:25000 " jkrnslig hållande60 % Fe ooh 4 % Mn motevarande68 % Fe a 40 kr.gr.ton1.000.000:55000 " j&rnelig hållande60 % Fe och metav.d6 % Fe å 38 kr. pr.ton Summa Mn. 2.145,000:4.065.000:-kr. MedaafUrsäljningspriset blir då Kr. 40:55 pr. ton och nattoVinstena . per år 4.065.000 - 3.050.000s 1.o15.000:-kronor. Fdr en brytningstidav 15 år och med en räntefot av 10 % motevarar detta ett vårde av 1.015.000 x 7,6061 • 7.720.195:krunor. Perliknasdå an1kggningskoatnaderna till om kring 7.000.000:kronor, akulle gruvornas virde utgara 1 runt tal c:a 700.000:- kr. Fn dotaljerad kostnadoberåkningdver anläggningarnekan emellertid ioke under nu rådande standiga våxlingar å såvål arbets- som materialprisarmed någon ekkerhetupprattae. Deseutom erfordras fOr uppråttande av en sådan ingående kånLedom om alla farhållanden på pla'ttøen. Ludvika den 1 maj 1920. J. Aronson. Avskrift. P. M. e1/52-1Q)( betreffs einigen Eisenerzlagerstattenin NOrwe en. Naeverhaugen. Dies Grubefeld liegt etwa ko Km östlioh der Stadt Bod6 unter ungefar 67. Grad 20+ n5rdlioherBreite. Hafenplatzin o:a 12. Km Entfernung. Daa Feld hat dne Geeamtlangevon 11 km. Die Erze kommen in regelmassigen,langausgedehntenund oft parallele Sohiohten in kristallinieohenSohiefern mit Einlagerungvon Kalkstein vor. Die hørizonta1eErzarea betragt approzimativ23.000 m2, diese Zahl ist dook vielleiohtgrösser. Das Erz beateht auseinem körnigenund sohuppigenBlutateinmit etwas Magnetit und mit einem P-Gehalt von 0,2 - 0,4 % und S-Gehalt von 0,080 - 0,150 %. Der Eisengehaltdes abgebauten Berges kann auf ko — 42 % bereob.t net werden. Die Generalanalysedes Roherzes ist: Fe0 5,05 % Fe203 55,06 " 5502 30,75 n A1203 1,67 n Mg0 1,00 " Mn0 0;57 " Ca0 3,97 n 1)205 0,60 " Fe 42,11-7 % P 0,26 % 0,14 " Ble auf 200 m. Tiefe kann man auf Grundlage der obenerwahnten Erzarea den Erzvorrat auf o:a 14.000.000t Roerz bereohnen,was bei 2,1 t pro Tonne Sohlioh etwa 6.500.000 t Sohlioh mit 65 % Fe ehtsprioht. Der P-Cehalt dee Sohlioheswird o:a 0,1 %. Die Lagerstatte ist nioht abgebaut, sondern nur Untersuohungearbeiten sinlausgefthrt. bgef ordens Grubenfeld. , liegt im inneren Teile des CSgafjordens auf Ineel Hindd unter 68. Grad 30' n5rdlioherBreite. Das Feld liegt an dem Meer auf Whe bia zum 800 m. Die Erze treten auf einer Lange von o:a 750 m als parallele ,_ Sohlohten in Granit auf und fallen o:a 45o - 50° von der Horizontalebene. Die graseten Erze sind die sogenannten"Högtindegange".Diese beetehen aus zwei neben einander liegendenparallelenSohlohten von 6 bis aut 20 m Die horizonte1eErzarea kann auf o:a 10.000 m2 bereohnetwerden. Die Erze, welohe von hohen Mn-Gehalt sind, beatehen haupteaohliohaus -2 schwefelarmeB nlutsteinemit etwaaMagnetit. Die Generalanalyse des StUokerzesist wie folgt: Fe0 0,27 % 7e203 A1203 65,47% . 1,51 " Mn0 8 ,93 "" Ga0 6,25 " 5102 Fe 46,23% Mn 6,92 % 14,116 " P205 0,96" P 0,42 % 0,016" Beim Abbau kann berechnetwerden,dass 30 % Stuckerzmit 45 % Fe und 6 % Mn und 50 " Aufbereitungsgut mit 28 % Fe und 4 % Mn erhaltenwerden. Von dem Aufbereitungsgut wird man lt. BerechnungeinenSohlich mit 55 % Fe und 6 - 8 % Mn erhaltenbei c:a 2,5 t Eingehenden pro t Sohlioh. Die Erzquantitåten, welohemit Sioherheitbereohnetwerdenkönnen, betragenc:a 5.700.000t erzhaltiges Berg, wovon It. Bereohnungzu erhaltensind: 1.400.000t Ståekerzmit 45 % Fe und 6 % mn und 1.250.000" Schlioh " 55 " Fe " 6-8% Mn. Die Erzlageratåtten sind nioht abgebaut,sondernnur Untersuohung s- arbeitensind ausgefåhrt. Melö. DieseGrubeliegt dichtan Kal auf InselMelb unter 69. Grad 4* nördlicherBreiteo:a 32 Km nördliohdel StadtHarstad auf Inse l Hindö. Die Tiefeder Grubeist 158 m., wo das Erz auf 110 m Lång eund eine Breitevon bis auf 50 m får Abbau fertiggestellt ist. Das Erz ist in der eine Feldrichtung noch nicht ausgenonnen, sondernman kann mit ziemlioh grosserWahrscheinlichkeidami t t- reohnen,dass dasselbenoch weitere 50 m lang ist. Das Einfallenist o:a 70° gegen die Horizont alebena mit Einschieben30 å 35. ° Das Erz ist ein Magnetit mit folgenderGensralana3.ysörFe0 50,77% Fe05 23,- mn0 0,54 " 8102 9,23 " A1203 1,01 " Ca0 .. Fe 53,43% P 0,012 % " 3,64 " Mg0 8,09 " COE 1,65 " 0,81 " 132°5 Alkalien 0,027" 1,40 " Aus der Grube aind bis jetzt 500.000 t Berg gefardertworden, die 360.000 t Erz mit 52 - 54 % Fe gegeben haben. Die jetzt auf 150 m Tiete festgestellteErzarea betragt 3.J00 Die totale Erzarea kann auf 4.000in2bereohnetwerden. "Visible ore" wird auf o:a 105.000 und "possibleore"alf 200.000 t fertiges Erz bereohnet.Diese Zahlen sind vorsichtigbeteohnet worden. Mit den jetzigen Anlagen die vollstndig sind und auch Werk fUr mech. Scheidung umfassen ist eine jahrlioheErzgewinnungleat 35.000 t fertigen Produkten zu erhalten. LudVika, Mal 1927 Elis Mossberg. A ro matIve blet der Autbereltung Produktion telle rdeteld. eoheInt se am beeetsw auf elnen retatIv zu ssmw, Gis slewnarmen aber manganrelohen Mag- aut elnen eleenreleben tnd telle netltelleh Ö st pon tWIYI VOM ater mangabarmen •llohelnstirlohten. Telt dem Im dietaohten des herrn ingenleur tm tergIeloh mteeberg ermahnten Autaereltungevermuehen von der "Greindale Patenter" geht es hervor, daee dae material, int elner KOrnergrösem von * m/m zermahlt, oa. 25 * magnetleobse zonzentrat mIt ¥4,5 * te hnd 15,64, Mb gab. einer Autbereltung Ml * m/mmit naentolgenden magnetløohen separlerung bringer. mant, schwInt es am ge duranzuge1m0h1eman1en ble elner Xbrnergrdese von zu seln, signetsten In grosser ørsla den Mangan autzu- zererbaltwne Abtall eIrd dann In hohrMahlen Der hlerbel eobel man dae grdeete Oefleht stat dae mrhalten elnes eteet- relohee Iconsentrat ust. Rehtman davon aue, dass dae Yerdergut 211 V. und hait und daøø 10 * Taubee naen der Grobzerklelnerung Mn amegieohleden tas mird, dartts maa eln Kauteert mit 51 * te und 111,5 Mn erhalten. wobet eg angenommenmlrd, dase Wautmerkeird magnetleoh bearbeltet, wan 20 *Konzentrat mit ¥5 dee unmagnetleohen AbIt1lee 4 te und 1a * Itn erha1t. haoh learbeltung mIre et angenommen, eate man (aue der Le- eohlokung) Ra 4 Konzentrat mit 60 1610 und 2 4 Mn erha1t. Dae te- reep. Xn-AuetrIngen elre : øp 2 • 459_ k x m ea. 75 4 te-Auebringen. os. int-kusbringsn. Zusammengelegtee Konzeotrat bklt te Mn 53.2 4 7.- tan Mauteerx per ton 811oh eird jatlas Abbau zu 250.000 ton Itilrdørgut pro Jabr VIrd dør jenrllena ørrikit man 223.000 ton Xant- angepben und 10 * Taubdieaummenlødem, mørt. sollte Duroh obenetenende 26arbeitung 45.000 ton Elon iluam• ø on d Ye unds14 4 Mn, mit 45 4 re 60 " ø " man niersuo ørhalten: i 4 un. 49.000 ton 1111en. oøten: zr. Abbas von 230.000 ton yardørgmt £ 0robzerklelnerungund Aarber•ltunz rransport zum mørt von 225.000 ton Maxtwert 4 3:- 1.230.000:- Kr. 1,4o 373.000:- 4:- 400.000:. 1 :- 99.000:- • Lazeranzø- und Verladungøkostøn tar £ 99.000 ton nlIon it 8temsr and AdalnIstrationszostøn suam. 21. ProdatIOnøkoøten p•r ton 211on xr. 2.4124.000:- Xr. 26,50. Lrt Gsm nAn davon aaa, dase 1 * Mangan Im Prøise 2,3 lalamen sollte øntoprIont, also •ln zonzentrat bela VerZaar sinen glelonen alt 33,2 * Kinen *nd Prø1ø vilør T1 * Men babøn. Yax dlumn 911oh darrts man avr elaan rob-Irslø 40:- roollaøn. DI*11 snteprIent Oder jibrlIon rund 1.100.000:- von Zr. elnea ReInawinn von ar. 11:30 pør toa Zronen. vird die Abbatnelt za 13 Yanrøn bilreonneit xn4 der Kinermes Ina10 * bøkonat aan einen vørt von 1.100.000 z 7,6o61 a 8.362.110: Vena dIA Anlagøkoeten zu 7.000.000:- zr. tronen. bereonnet Tørden, wird dør vørt des VorZonnøns VemenMør Kage doe Vorkonnens eind tølne uaramsønden Sehaeht und Yorderangeanordnunmen ørrordsr1lob. DIss dartt. ørhøblien rodaslørs. Ltevilta, Ia April 1220. 2115 Xosebørg. dis Anlagekostørt % bLisbeten u s- id • h,t, red d• kria- förbindeløø etå 1 dirøtt tyAsse fynefilibeter tbrIttlia kv taltel 1 ein hel- vid mn koemande arift stt47x•ta Istydelae deraø undersdkning varfur 1ntrømm, strektit torrte de s.k. ryitørta 3fIntsk4s 11, :astet cob fv.rteelretusisa torda 400k vara ‘f. am121.ak vS4 btIetolLøn tergeluttninvia aeLaeras .4 takna taktlagaø 1 den øddra att abgtlmégingaran aga, 41.302 14gta etc41. Dareaut ean maa laktt kan antagas sot aorr. Deana faltøtupa1ag ams:ase: beva iaistibuyalng aorra os1, dkr det vara o:a 70"1 wca ks anyas øyalig 1 fkltete 11140feltatupningen. bef1nt1 144 •iker.ftlekm dragst ar øn ft1134 av på grund av dø upptradanda sttapdingsk hs ky‘köl.slixt att faatsll ar osis ean antagaø, att •fdoetupningen veokaingazaa.110anlåltal 5:.0 Jos Vg4tps:".. nå 4,:nd på lagro f5raggas dingsarbetsaa ningar kr ayvkkt svklt viintra bergeluttningen. å platkon tørratigen till hållandø riktaa tr.ctt talmtas r4ot berge,ta har aas miaket riktaltiph. Dsokutom flnrøø etrykning. kveeerst svårt kan dasoutoa att upparbeta vid borrning av aalaernas Omaaa tagør fdr borraingen vld Vorte stoll. behirska att laagdør. borrhålete kunna borra Dea tIlltankta endast uppnåø genoa tostnaden vag från Sto*klvdalea. gynnsamma laget rtneultat, att från riktaingen vid malørialu,pfrakt hdg grad fdrdyra borratagen. fir ooh kr avvikør åtrykningarfktningsa øj atGr:ø a4jlighetør 1 a3h far utrdaaads bcrrplatsøn borrvatten till kr o:e 800 møter t faa trokdal tillgång den god. På gruad av platimea lkgs i fdr denna nivå inåste bo:rhålet Katngna hirigenoa hil fdreitaga dlarantborr- rellatsvt dcw.utors å den4,a nlvå ratt flera ått dver h•vet Eår finnøø aa Lilletolløn. nordeket aierlør. utefter på grkno av tørrtagfdrhållaadø Dea eada adj:Aga platmen fdr horrning å o:a 420 metøre k*1 helage måsto undsredk- tørrangen, 41,diest seåråskoaliga harför t betraktandø koamør att døt ej allt ooh på grund harav det 0111eaa som kaa uppnås genaa endast -1- •tt borrhål 1 øaat de stora t. J t t s i t tr, ' • • — r å tt t.1 f: V 's v. i,• e, j1s VrSc: ar,t.'t i. r v 1û)t Lt: t siT (...ts : ,..„L kiirj"r .4.0 1‘.-Jr • „. -ta t. : :14tLirg Ui ts.. Lcm..stak, scLJLbt ; j 4 :knir,tylUre, c n:• ; a s t ir f r j s b • uL cl 1•41 - : n tt • ;; f; .. .r t. • I „-i_..- Ytt çtj rL i i t r1 r t • 41. r v ...1 e 1 )1. t • t - . etera. r s .,r1v-ts f: t s v aa. F v-:-. r..t - -t . , 'G KLaft Ltfli . • , • [. r , 1 . • :i0t.t r . a ' • I.- Å C.C13 -•1• ' • k • . ; t ' , 4 h.c y (Ås s'nin 1c r. t1tter ft vi L3c.r. :•n in• rjC .; t t •-1; : ?••••11 - å. iz. t., :rut ••,.:a )(i0 tie t9j I tkriit.:,e;»...dfi. åi • ;jfl( " ..1t0;I2E .:I- T• L. ' ;.1 r.01 (:. Ct ..“11‘Åsa, t :L f r.a ISi . 1.;.; t t t t ' •.å e tå pi e v t L;:t. .1" 1,1.1.1.f••/:(.(1. i, b t.i Et. •. L1, a•2,1; ..n" 9 .1 tirt. t. . .?" .IL i 4 •I r Ltia 7b. 11 1 15 1L Vt EA. .... , F:edkrivning dver v oforda gruvor. ui fsva r ucti rivnin I" uvar. f . ra _ un,) ria ut och ut3LvJEfltu V.:1t-ts J 'J.(1 e. r av auje n. •gn,. tit rt, ly hr nza rna ta..• •ra f•,»O tssjZ. 2..bnen, :R,raade t T1: !.'ut berge1ager. v ii ,1a14o3r- h,•Jn, 1.1“-lki., r, • c-r ot Latar lOra:.ta r a.:1imen Lleri 0“. i ca:h en ra,:t y .t ft• 35 waa i raan..e breda baters L JcruLetoknin tiiLt ncrJcLt 10 NU tji ett tv i iaa ger, walw, tveake Stet TC/ snasa 'L) ng C :bet 1.6 titaf: )4 i kenr n.agb•;t1.•ok, kuipn i ing t n rLact InCW Tr' av raktta8 ryrratiaga. jerd- ut furn g '110121de ca.va,ar, av d ol Lenaa r. •t bvar ti .h . c unt:ali v c:ce je." Len iyiiigt' E..en i s : enda en rjan 1 . iv cLn tra rcv.v l'an ot it ,airekur. nha a••... ie. ca, :v; att vLt t b. hr rf ckningar, u:icer v riga cbh t;:irlitdr r f6r • av den ytan rjLi 1 1 .1 ian riprva fkt ionen •'lrIuHv ewineral. kv ir ingar r obh v !n, watera L.a., over LISÅ „-t bet. .vet r bv : :t f L•tf e kt jd , rj . t :b0 re ri4tning i it; 'y> Ventpolltinu LA-1tr.:12.',.;n Lch an, - av ..rabknin un tjil bc.rt: 1,&11. çi.s1a a,bh c aua rrra . fa.r inprivite ,u bvertvt,rat on, ,jetta ja en. r9 "Lennirt., numa rown re gnr oÅrj 1 LI:Pren flLr tijytrLa ..e. Hvre en c.a.an . t: jer ra ••,er v blivit :Jar.L.-1n.ncla re, paral higfv&smuen mellan 15 t111 SO meter hangintggen bvergår till ett 1tngd malmens skulle utgbra fjorden. ned t111 blivit blottad medelet flaok mot norr, varfor ter å o:a hst Mordost gångens att beetlimma, då malmens en malmmitktighet av 6 meter, I sydllg 355 meter øver havet foretagits vllket - tr konstaterad. bbr aneøø I stollene nedåt ett omfattanoe 1/1 antaga fbraikt1gt Svartmslmsgången Inom den nu bemirinda Storstollsmalmen. — itr samma svår den øj ar åtkomlIg. frin riktnIng en malmItmgd malm ooh kan man 1 bergvtggen fastan forts:StnIng, ej llggvtgg 4 meter g1ma kan man lakttaga se malmens malmene milittlghet Heträffande av osa 150 meter. malmem fort- mink evartmalms- hår kunna pårtkna man allteå malm skulle Har har den mot sydvast att eammanbånger havet malmen å 600 m. bver blottadø ooh synee røruteatta åt nordost. meter 50-tal ett ettta undersøkning magnetisk medglidt terringen mot nordost. flaokt jordbettcknIngen. vidtager Svartmalmegången frin htr tr SidostupnIngen •om 1 stollen. 120 me- Malmen Itr hItr av samma beskaffen- højd bver havot. 500 metere cia beligen bred akttrning, I øn 40 meter kan malmen Iakttagas etup. Mot aydvkst klIppvtggen. ned efter Malmen kan 1akttagas mmt vinkelratt otIllgångligt øtt bildar en kr hkr myoket ntra blir malmens utgående å Svarteslms S1dostupningen en stoll. som mot ebder sluttnIng, bergets HogtIndegångarna har den s.k. mot SV., / bergesluttnIngen utgående från av osa 300 meter avetånd hor1sontell% på havet, hIijd øver å ova 540 meters mot sydvtet Ltngre ott mot vIlster aluttning fjallets efterfilja mot djupet, de fortaatta om malmerna, alitså skulle Harigenom omkr. 60 meter. aldoetupningen efter led 1 horlsontell forflyttning vertIkal 100 metere vld varfbr 45 - 50° mot vtster, till berkknat hava vl M.M.V. Sldoetupningen ungefar vara strykningsriktning Ilga verk- malmørnae fått hava vl Oinom ber&kning aalm. zon av fattigare bred 15 meter en o:a faljer Mot lIggvtggen av god oeskaffenhet. malmlagør brett 15 meter 6 till mellan ett foljer mot hingvkggen omvidat, då ar fdrhållandet Inom Wedre parallellen malm. fattig ooh bred som av rand1g 50 meter øn øver som mot av god nelm, malmlager brett har å bertkmat. out undersøkningearbete Hår har IndrivIts en stoll på 70 meters langd 1 nordoetlig riktning . Å stollenemitt bar indrivita orter 1 fålt mot beter och vuster till øn langd av 150 meter. 8tollen har Omertvarat en malmacm av o:a 50 meters hredd, vara i sonens mitt ett lager om 19 metere hredd utgöree av rikare malm. På bkua elnor om detta lager upptrader øn evag impregnationemalm. Falturternahava ofteribljt detta lcger, och synee eom om malmens spete skulle vara uppnadd mot birtør.Mot vaeter forteatter malaen,eburueamma blir fattigarø.Tvarorter hava drivite och har av ofis18 møter å den hårigenom konstaterateen medellialmbredd rikare melmen. salmens stupning år ota 80 - 850 mot norr, oeh kaa atgåendet lakttagae i dea branta hergvaggen ovanfbr stolløn. Mot NIV. kan malmen lakttagaehar och dar i dagen på en etracka av ota 70 meter raknat från den vastra ortens gavel. Under fbrutsattning att den har synllga malaen larrbr sig från 5torstollsmalmen har man alltel en malalangdav csa 200 meter att rakna med. Efter øn uppkonetrueradprofil genom Svartmalmastollen och 8torstollensynes som om har fbrefunnitsøtt stort veok, dar malmen mellan 540 och 355 meter 5ver havet blivit hortdørtuderad, varfor man edlunda ej skulle kunna pårakna någon malm aellan dessa nåvåer. Vl vilja dock ej anse uteslutet, att dessa båda malmør • kunna harrbra sig från skilca lagers ehuru svaga skal fbreflanas,som styrka ett rådant antagande. FOrlangeeetrykningellnienfbr fitormot norr, flacer man att eamma nara sammanfallermed stollermalmen dea strykningelinie,som ernålles om Nbgtindemalmernaframkoaatruerats på Ntorstollenonivå. Narav skulle man alltså kunna antaga,att a 8toratollenalmenå ota 300 m. mbjligen hava 115gtindgångarnoch något eaemanhang. o:a 418 m. o.h. eller 125 møter under Svartmalmsetolløns nivi har 1 V1V riktning från naanda etoll pi ett avatånd av ota 200 meter indrivitsen etoll, henamnd LIllstollen,till osa fl 25 meters langd. Någon malm har ej påtraffats,vilket aven, på gruad av fbrut gjorda antagaadøatt evartmalmenoch 8torstollsaalmen tillbbra samma lagør, skulle bestyrka detta antagande,d.v.e. att atollen ekulle vcra indriven 1 det ofyndlga vecket. ellor osa 55 aeter undør Stor- Å osa 300 meter - 3 - etollen har 1ndr1v1te 1 nordllg r1ktnlngen 110 meter lAng stoll, benamnd Nedre 8toretollen.Storstollensmolm har ej påtraffats,v11ket terde bero på, ett stollen ej blivit t111rackligtlångt framdrIven. Malmene beekaffenhet: Yalmerna, eom hava hög manganhalt,utgOras 1 huvudrak av blodatenar med mellanlagringarav kvarteIgabergarter. lnom Wgtindegångarnas norra del och Svartmalmegången(orekOmmer avsevarda mangder magnet1t. Inblandningarav magnet1t fOrekommer mer eller mindre inom hela fynuigheten. Malmerna bestå 1 huvudsak av anrikningsmalmer.Inom deesa farekomma rander av vaslande tjocklek av rik malm. Detta ar 1 cynnerhet fellet 1nom HOgtindsgångarnaoch Svartmalmegången. Vid brytning kan man alltså ptrakna erhålla en del stuffmalmmed god jkrnhalt. Enllgt BergmastareNorellua rapport har urskradd malm från Storetollenvisat foljande eammaneattning: 8103 Fe0 FO203 14,16 % 0,27 % } Fe 48,23 % 65,74 % ) A1303 1,51 % Mn0 8,95 % Ca0 6,25 % P205 0,88 % T102 0,04 % 8 0,o22% Mn 6,92 % P 0,421% 89,47 % FOr att få ett begrepp om malmørnai genomenittshaltav jarn, mangan, fosfor och avavel hava v1 uttagit ett flertal prov tvars over deeamma, och hava dessa g1v1t foljande resultat: 4 • r.:3 Preid ff-t.,:r ..s vr. 10 1 z-Lis:..fl,. :!-.11n 1 ni,:t, :1 • /1. ,t)t) )4 t1,e: -. ..r II 1 fl n ir •321 nctr , -7 zlerr 0,elL • ..1 Cao: nIn •ia I t•J JJ C, „ L:a r ' sAl. . e • ,t ... å C lej • -s • , ÅLÅ L t c4 7 .rt r , 1J , j 3 Yt. I. 'V t PfL f21.L . .•t e v n t J. t.:15 ?:If• 44.‘ '‘) Iids 4e . 0 en YLi t - ...o4 u 0,341 - L1. (. 3• •t . ,333 1-1. Z.J.1. 1 - L*- 4.v t.c.t‘) t : 1. • , • L L ILis \• ti I GLI I • 'L Z, tlii. ;£ J fl A rors •.-a61‘du ynes unha t-aana •111,ig. lika :^ste 1 fLi-l-aande een ;Lanarna ter 3 ri& ly ft,r vi mang:n- mest ivre £(1"1 '2,11'31 iirtinds inan r alcri Son Jae.Grr, t r J.t ; nir vi trrakaat : orytvr_cdci C-1 1 , re '2 t? I. t y Q n Tet T zuh lÅVt ne , : / Gkin u,a 7 ,;,:„ ,7 il ø Il Fe 7 , 7< h j r 13:" tt tt tiQÀiO i r. lÅ I I L iii 41; • 4 ri ti 3 V i': :111 jatt LtCfl rih iir r tta itafl. je t Falrgt 1 HE: iCt1. ,b a , -fit7 , t: „ inxe - t ar. fl} dpt r1kft Lt*uflr. : , rev eet: ner 12r ••• c." Cii ti ;1.( ". tl 1.;/1. 1 ]•2 " y s rn e. C.; ;. 4 I tr. ;;Kt at . rytnii,* b t.tmliigne 2. trn Lit ViJ i aot . v ' -V eh Ie :ter sU3 Lrtt: nu Frus..-st ..,euars ler luta; - tibe s ouaikrussaI,4aU , vreftei 4 grhalle: 10 - 30/m u't t i3n $ • F m3333.1 1 I. fl — %? , y; , ' , • tV 1,7k • , ts oi •; t • 7 .-4 cs inj • t. 1 , va rernot : 1 .3 ..163.:n Al3t i u. :" 1. '1 ;,. ¼i Av iu.rt bk a . :j I.J øn/ra .),jA (3 C L2 '311-1 • d I 1n._ Si , : Tm S < a Lirt; 1 C:' 4. T il •. .;.1,14 L . nt.1-vir tt. -b ;." tvify- . 'n•-• tj;.• , OG / .!, b 1I ,...i t .1/41 Å C1 L1E, 7: , .1a it -e a 3 :ta 1 _ .-333s LUIÅ rhi3. : Av 1 00 ti L1, , L.; s ra33q I 31 , .;.) t ilt p 1 /3.- min, : U,34 0, oE4 28,3delar omagnetisktkoncentr. <1/2 m/m med V. Mn 63,64 % 1,82% 24,88% 3,54% 48,4 delar •magnetlsktavfall <1/2 m/m mad motsvararungeftr72 och 78 Jarn och manganutvinningen med små kvank gjordapå laboratorlørna Dessa fbriektro av vid bertknandet titster,varfbr sammaej kunna ltgga.tillgrund s uppakrttttill 0:a utbytetvld fulldrift.Det visardook,att god den fbrutgjorda 45 % jarn ger en mycketgod manganhalt,varfbr jtra , vid utekr&dningav 30 % styckemalmmed 45 % fbrutøtttningsnatt erhållaen manganbaltav 8 %, ar falltrlmlig. har man gått mad hbgrejarn-ooh manVid anrikningefbrebken avid drift,vllket ganbaltå ingåendegods,tn vad man kaa pårtkn Som syneshar manganutvinntage avgjortinverkatpå de vunna resultaten. , di avfalletsåtrnbaltkr mycket varitbattretn jarnutvinnIngenmen ydllgtsankas,varfbr hbg, tordesammagenom ltapligasnordningarbet praktiskttaget manganutvinningen kr att antaga,att såvtl jara-som skolabliva 11ka. k smi Då man vid anriknings-och dkr&daingsfOrebmed viktørnaav teterej kaa pårtknabaskvartnogranaasiffrorå kvanti esaktsiffraå den utvunnaprodukten,kunnavl ej bar ltenanågon , vid anrIkaing1 •tortkan vara att pirtkna. metallutvinningsom ganDiptvill synas,som om man fOr hållandeav en man % jarn.V1 antaga, baltav o:a 8 % bbr hållasligennere 1 50 - 55 av och manganutvinning att man vid god anrikningkan pkraknaen dook fbrstvid ett stbrre o:a 75 % av rågodset.Dessa siffrormåstil k earekontrolleras. anrikningsfbrsbntr antitetert havav1 utgått från, av malatlllgången 71d uppakattandet titetenav Hbgtindeatt ovan550 meterOver havetendastbertknakvan som event,kaa uttat, gångarnaned t111denna nivå.Den malmkvantlte åstttav1 daribren approxl gas från 8vartmalme-och Storstollsmalmerna mativ siffra. malmareornahava vl beraknattill: De horisontella 8 411 Vegte eveflf0.r SOgtinisgadgarna, i Jet nermlate blottad 3.500 kvm. F.000 kvu. Nedre SteretelJun-.1uen,blettae kv,. 3r03 rntap2ensrea $„(300 600 - " 10.600 kvu- Summa Fbreteatt att urniernivan j50 m. S.L• 1Lgtinds- ech Stur atelismaimerna $iroaamL3nhengand3 ;lculleman her kunsa perekna dn malmarea uv omkring ùoiontell kvu- 14.000 Melmkvintiteterna brekna vi till fer: Hoptindegangaraa ovaar.r Vogts (:ruiig kvintitet) nalkaa Vogts-och StorL.000.000 ste113n(adt.kvatitst) J:e S-ln mu]mkomp1exet nivå Ull L.500.000 ten brg nivån 150 fl cdrt 1 sren ?,t :ritHçtj -tet) h 10.000.000 n 300.000 SvirtImL.agången Lea 03rg. ciUani C3tta metsvarar 17.400.000 ton regeds fer 4$radn1ng Le; Tensa -1utairfra kan naturligtvis ej läggas till grund t7"r3n " akning verde, utan triatefUret itretagas 1.-.4-vaitt:ts cwf-,tt.3nde»,ndrOkningar a iegre nivåer fUr konataterande, ett till nivån 150 ruetr maimen v'rkligen fe..t,$_tter Frundad pe de vunna av lynighetne Fer bedbm..in:e rese)taten 3V hittills gjorda endareekningar, vilja vi gern f$Jjan.de nligLrlundaexalta b.s.kning av mglmtillgången. goda urunder k,n msn antaga, 3tt hegtinCsgengarna fort3U.ttaytterligare 160 Leter Lncer Vogts atoll och att Storstol-raender Stereteiljen.Kvantitetsberakningen malmen resta:Ater 60 iim?ter 3tt:11r sig da pe LL1jan[2e Hegtindegångarna 5.000.000 ton Lerg Svartmlmegången 1;00.000 Stor-tol,sma1men 100.G.00 " Suiuca " 5.700.000 ton berg, skulle av nenna kvantitet Under fbrut givna fbrutelittningar erhållae: t. 0 1.710.00 etyckemalmmed 45 % Fe ooh 6 % Mn. 2.850.000t. anrikningegodemed 28 % Fe och 4 % Mn. Av anrikningegcdsetskulle mnn alltså erhålla omkring 1.100.000ton slig med 55 % Fe och 8 % Mn, motevarande2,6 ton ingående gods per ton elig. Ur brutet berg bbr sAlunda erhållas o:a 50 % etycke- malm och elig tilleammens. in Kraft - ooh slitvattentill C:a 1200 meter nordvast från Signal N:o 42 nedfaller 1 fjorden vattendragetStorilven,som inköpts fdr gruvorna. Enligt ingenibr öhrne rapport skulle man genom uppdimningav det e.k. Storvandetkunna erhålla 4.000 hUstkrafter. Utbyggandeav 1000 hkr. för tven mer kn tillrttckligt on myoket etor produktion,då malmernas lagen och terrangen fbr bvrigt blir myoket kraftbeeparande. Att erhålla en kontinuerl1gtillforeelav ebtvattentill enrikningsverkoch masklner annat kn från Stortiventorde vara uteelutet, då de nUrmare liggande backarna helt stkert tidtale tro uteirnade. Ludvika den 13 aug. 1918. Ille Mossberg. 4 - 10 - kr,buin, -) en del bolaget epridda jttInmalme- desea fyndigheter i Finmarkene och kisfbrekomster tmt. Snmtliga fdrteckning: ±aljande enligt mutningar ut41 • åw jltramilm 64 fl " 9 9 55 fl " " 52 4 ø se 24 (1 & jarnmalm, 5 mutningar 5 utmill å koppar Melti Hjarkb (5gefjord Sortland Kjangenits Hammerd Dyrti Altenfjord Ynndb 3 å koppar och 1 tt evavelkie) och mutningar. utmål 201 st. och fyndigheter ttro Meld, Kj&ngentle, bgefjord mera ktInda och torde &ven dessa fyndigheter vara de mera be- norr om Hindbn Av dessa Bjarkd ooh utmål inom 201 et. innefnttas ttger Deesutom av Hindbn i Lofoten. i rarheten å eller fyndigheter andra antal betydande jUmte ett och Kjlingenito Ntefjord Pjarkb, i Melb s och fyndigheter gruvor hbra bolag 7111 detta 110 (-h4,44 — 62. tydando. MEL6 ORUVA. hr belttgen Denna gruva en evavelhalt ligger djup, vid en bredd av 50 meter. vart stdrre hava vanligen berg belligna nivåer Malmen anetår malmarea her erhållite vara 40.000 lång lUngd har varit nv vanligen nu med full hn den nu bppnade hbget bredd i f<, fOrefinnee. 39.700 linbana 90 i omkring 100 me- 20 meter har malmen Å bottenni~ line. ooh 178 metere vid en lLinEd av 100 meter ora 30.000 utgjort och en bredd varfbr en avie- Årsbrytningarna ton walm. Av brutet 65 4 75 % ntyckemalm. En fbr gruvan torde vanliga kvm:e area till till eom brutite kalmens av en regelbunden och har utgjorts bppnate å hbgre Jflhalten av 0,o12-0,o2o% med en aolometer och står havet med lastkaj. fdrbindelee ter %. Orl.wan, av 0,3-1,1 intill en foeforhalt % vld 52-55 till bearbetad. med lAg foeforhalt. av magnetit Malmen utgbree å malmen uppgår 1904 varit eedan kr ooh har Inda Lofoten etras å dn Moldvaer lamplig produktion ton malm per år, vilket - 1 - med nuvarande motevarar anordningar ungeftlr 6 aiter årlig avsankning nivån anstår 4 årshrytningar. o:a duktion 80 møtør osa malm, motevarande inati allts* skulle Ovan denna nivå & malmen. och kan man djup av 0:a ytterllgare rakna med øtt sannol1khot typen den møra djupgående tillhbr Findigheten med stor pro- ovanetående vid malm, ellør ton 160.000 omkring lageta Ovan den nu bppnadø fyndigheten. å hola 16 - 17 arsbrytningar. ywinb. a; som dønna upi,g1ft Någon exakt bvertvarad. val om malmens brødd fbreliggør ej, torde jarnhalt 50 % och ota vara fyndighe- Kr fk,rdelektigt, ganeka vara fbrefaller underebkas.Malmarean narmare men på grund av uppgave bearbetandø ar mycket 1 å 2 %. Då laget vard att blivit lielmens malmens hbga svavelhalt, svavelhalten par orter vidare fyndighetens att uppgives øtt avsankts år sedan malmen med øtt varvid sohakt, djupt ota 30 metør NergArds- ar fyndigheten tjugotal Flar har fbr øtt ev intrøssø. agør om helbvaer 7 km. sbder Av dessa tv& jarnamlmsanledningar. bolaget vlkon o:a ar belagen betydands. eida møter finnøø, från stensmalm metør hetydands malmlagør Den viktigaste med magnetit. havet, från malmlager uppgår till Utom denna Storstollen fbrra uppgår sonare t111 torde uppgå den kanda malmarean E.000 Malmarean och malalager 800 metør över till Dbrekomma liven tvenne fyndighet belagna och Svartmalmestollen 1 o:a blod- far över tt dessa kvm. 5.400 o:a 300 kvz. narbølkigna av 300 metør. langd på øn horisontell till och uppåt av fyndigheiøsna, och stbrsta havet bver 675 meter havet 750 av osa langd av øn manganfbrandø av tvenns består benamnd Hbgtindsgångarna, kan 1akttagas bver en hbåd av,350 hbjd, bver 800 møtørs å Hindans in i t,gefjordon På øn horisontell havet. och intill sbdra langst ar belaget falt Detta till Den hittilis kvm. - cla å lagre 2.500 andra nivå. malmer Fbr den kvm, och far den kanda zalmarean far hela faltet några mycket varlerendo. halt 7 % mangan med och cat 45 % jarn med cla styckemalm till krådas Melmen kan tiven om så baskas % svavel. - 0,o2o % ooh 0,010 0,o90 av en fusforhalt och 10 % mangan vld med oitt 50 % j/irn en slig •rhålløs varvid magnetlekt, bkst 3 - 7 %. Malmen anlikas från en mangan- % vid uppgå 1 Z,B -'45 torde Jltrnhalten ar samuansattning kalmene forefinnas. ej anlaggningar varfor får unders6kningsarbeten, toremål varit har endast Yttltet en mm1mprcaent av 30. mycket. lika till skatta tvenne ttger bolaget Dessutom under utbyggnad. från orhållas framtict skr en kraftstation varest fttltet, från 1 mil o:a belttgen Djupfjorden, 1 anar kan antagligen kraft nektriek erhållas. råmalm kan tca tusen hundra av flera årebrytning en betydande vilka på sammanså'tning vardefull av synnell1gen melmkvantitoter ytterst i ögsfjordefIlltet finnes av ovanstående Som framgår betydande upp - kan man med Lcda skttl kvant1tøten överskådllga 4 % mangan„ Den ej av omkring och cia LB % jkrn o:a med 1 medeltal berg ma1mba1t1gt tca 3.000.000 malmkvantitet har man httr en tillgtinglig Nerekttd11gt 1 fhltets vattenfall narhet. omedelbara JWINOSNX13% av HIndån på betra delen å norra ar belagen Denna fynctighet idan av Oullesfjorden. Malmen går 1 dagen bl1v1t malmon genom en stoll o:a med enligt uppgift och 0,5-1 % svavel, halten fke att Malmen utgbres av svartmalm och med 0,olo 40 % 1 rågodeet 1 sligen ltittanz1kad 70 % vid upp till % foefor -0,o4o boskaffenhet. Jarn- en mycket hög metall- kunna nedbringas 00h malmareorna De befintliga och tivertvitrad. % reep. och 0,c3o havet dar och Rr av mycket med låtthet hOjd dver 1 bergoiluttainøk Toefor - och svavelhalterna utvinning. 0,003 600 meters nedåt oset 100 meter 1akttagas kan sedan på ota liksom/malmkvantlteterna till endast atro svåra berakna. Elektrisk verk. Bolaget kger kraft från kan erhållas dessutom 1nt111 faitet 3 ett 1 nttrheten ett vattonfall. planerat kratt övrigabolaget tillhdrandø fyndigheterønligt förut gjorda förteckninghl.vaøj varit fdremål far niirmareundersdkning,varfdr dørae vArden ej kunna på något eatt fastellia. Efter konceeeionelagenstillkomethar bildato øtt dottør- bolag till A/S Wordieke 0robekompsgniberammt A/8 OgefjordenaMalmfelter Detta bolag aveer övertagandetav diveree mutningar 1 ögefjords vilka hro koncessionepliktiga,men å vilka koncessfonAnnu ej oidnate.De fyndighetsr,som detta bolag innehar, Kro dock av föga betydelsøs då de endast utt:ras av etrdfarekometer1 huvudfilteteomelvning. Ludvika den 30 Maj 1825. Elie Moesberg. 4 1/4. (9•• t t t ( cL ,• ‘X tt t att otS Kbotaadataralag tbr ahLaggninga• ooh 1909. vid øgsfjortunderårtn 1908 A. Borrmaskinsanlinin on borUXn adtör tolf samtidigti 811118 varandaborrmalikiner: Komprosior 8600 kr. Luttbohållars 2500 " Pump,ventilorm.m 1000 • 12 st. borrmaskinsr 8400 • 12 st. dlo 1 rossrv Rbr, slangsr,kopplingarm.m 9000 " Sktra luftbohilllsro 8000 • öfrigmatoriml 8400 * • 2200 • 8umma48000kronor ota 15 % tull ooh frakt 6000 kr. Rusbyggnadms4 grundoroah arbstslön 18000 kr. 3500 • Montoring af muskinorna Diverso 48000 kr. 6600 • 26000 * 73000ki 3. Anrikni svork beraknadttör 100000tone rånlm mod utvidiningesWjlighste til r l160000ton,h vad kronmaalti- norietbsträffar,samis grunderooh byggnadorthr utv1dg- ning till 800000tons riramalm. Tuggarsooh krossar 12000 kr. Sortstingsmarkinar 3000 * nakvarnar tyra styosen 50000 " Rbrkvarnartvå styoken Tjugu styokenattmaskiner 16000 * 18000 • Pomtio etymkonilfley-bord 38000 SkakinrlittnIng 12000 * Pumparmed riirl•dnIngar 8000 • Transportband, trasomissioner .46000 • Gager, uppfordringsanordnIngar .20000 • Diverso 26000 • Sumna ola 16 % tullosh trakt 247000kronor 37000 • . Transport a84000kr. 484000 73000 kr. Transport Grunder 0oh husbygisnadør 80000 Varmelødning 284000 kr. kM. 5000 * Divorøø 65000 " 35000 * 364000 • 40000 • 20000 ' Sligragaeln b dør B. Utfroktøanordningar ningsvorket sumt fritn ooh d&rifrån 2. till Kraftanlk hvaraf 120 till 15 t111 t111 eligmagaminet 240 till till anrik- verkstaden, belys- m.m.: 0111 ångmaskin ellør gameaskln anvåndum kom- 80000 ooh frakt husbyggnad kr. 9000 * 30000 • 11000 • 54000 kr. 12000 • .. 12000 • 12000 • med grundør DIverse G. Byggnadør: Tolt bostådør tdr fyra familjør fbr 20 man 1 hvardara la kontortibyggnad man, montörer med rua för irutfbr- a.fl Två Ingen1Ors- ooh fOrvoltnings- byggaudør Verketad ourd makiner1 25000 Matørialhus 5000 • ofthortarbeten malmen uttages 100 motør på ota stoll undør tbrutsåttning 150 motørs å 100 kronor 250 møtør uttraktuutoll brødd med raltilnlaggnlng kronor pør meter 400 h1spar • sohakt • psr motør 10000 i 300 kronor kr. i 250 per tester med inbyggniadør att 2.5 82500 i 200 kr. 185000 • nlvån: med minst møtørs 400 metør • 5000 * Diverøø undra byggnadør H, 8ona 110000 1 hvardera Två kaairnør ' fOr 400 håstkrafter borrmaekinerna vare tull anr1k- 75000 børkknad apolanordningar ma att dotta oph 40 hktr, Meekiner1, stollen lastkajøn ln ningsverkert ning, från kr, 75000 80000 * • tdr por møtør Transport 140000 273.000 • • 887.000 " " Transport Diversehithbrande . 273.000kr. 270010• I. Diverse laneri sarbetan ibflysnIngsmaskinerl,affallsdammam. r m.4 K. 2br u ronsni af farled enoeh densammas utprlokning 867.000• 300000 43000 • 40000 " Summa At dessa arbetenutfUrasun derhvartdera året ungeftrtbljandel År 1908 Å. Helaborrmaskinsanliggn ingon 73000 kr 3. Af anraningavorketfbrata året grunderooh byggnadenåteret odenandraåret 84000• C.Sligmagasin utfbresunder andraåret D. Kajbyggnaden påbbrjaafbrstaAret ooh utfbresså att tid deasam ma.all materiei kan losemssamt fullbordas fbr aliglastning året 10000 • 2. HArmed upptagnaarbetenko mmahultudsakligenpå andraåret 20000 • Y. Kraftanliggningefå n r till •tbrstadelen utfOrasunder foretaåret må ott borrmaskinerna hastigtkomma 1 verksaithet, sast twirbelysningooh ffr vo rketaden, hvadan dennakan f4rdslas: 70000 • 0. At byggnadsrnautfOraskas trnerna, kontorsbyggnadenve , rkstadsbyggnaden ooh materialhuset nbretaåret ooh några af famujebostäderna, hvadanfbrde1ningenungefårblir 90000 • Då grufSearbetena bbra tereeraeaå myoket som mÖjligtkunna 4s Op pbsgss 4111 hilftenaf hiarderaårst 150000• Divereeplaneringsarbst•n m.m 23000 • K. Uppronsningaf farisden * 20000 * Suaser 1250000kr 1r 1909. 300000kr. 40000 • 10000• 55000" 40000• 75000* 150000• 20000 " 20000" 540000kronor 710000krenor 8V6-2-Gb( sf ords ruvor den 21 juli 1939. Johansson Rutberg 5. Paulsrud den 21 juli1939. Observationar 1/ Nedrs storstollea. 2/ HOgtiudgångarna. 3/ Kraftftågan. 4/ Bergs,Rasmurs•a, UndersOkuingsforslag. 11 MegnetiskmAtulag. 1 undremalmeu. 2/ Dismantborrning . k 3/ Gsolosftskarteriug 4/ Trettio-stolløn. 5/ Trebustra-stolløn. 6/ Sankning300 - 40 m. Over havet. 7/ BrytningOver300 m. med 50 st.•tagør. 111 • Ania6suingskostma. for stolldrIvulug. DrIftekostaad av kastuader. sammaustållning -29 Med st8d av Uldre rapporter tanken den, att den nedre storstollen 110 m. lång skulle enligt bifogade kunna befaras strax av mallan bergart tiekt heda från misstinker helt adelagd åren. att raset av Dessa ras platsen, ooh nya etora FjaillaRggen dår res visadø avea stemen hOrdee kunde komma 1 ny blook med farska åkt ned anda 5111 planst och låg i farut leptit anvand våg. upptrRdande ljus i rad liggande Detta block grovkrIstallInInk magnstitmalmør, runda med 50 m/m diameter. Direktør prakJahaneeon hår an magmatisk utskiljnIng. Resultatet av denna besiktning ej kunna førlaggas heller och visade, myeket intressant med fyra stycken taget platser som nar som helst senaste ovan sjeetranden bestod sig dook, att Vid Overving av den nedrasade Ett iftologiskt brottytor H5gtindgångarna undør de senaste Rr myoket farlig„ knappnIngar i bergmassan, r8relse. frummot ovanfOr denna plate. brottytor. 300 m• Over havot och nu var på tvenne vlttomfattande Rr driven, var den fdrsta 1. - Det vlsade ecm intrilffat voro synnerligen firska bllaga denna atoll bergras, denne stoll kunna fortdrivas tkisa, vggen fram till stora och farslag till till platesa var, att några axbeten t5r nedre storstollon den andra 50 meter htsgre upp liggande ooh ej Ovrø stor- stollen. H t d Den s5dra delen avH8gtindgångarnas vld detta tiflttlle, obeerverat Jahanssonhade øn tOrkastning ningsrlktning sydvilet mot den e.k. på några tiotal foregående om Vogts stoll svartmaLmastollen. ning kunde v1 denna deg se endast igenvuxen vld ett ekIrpningar på håll, Denna førkastemedan vagen var helt Meter och det øj var m8j11gt komma Over grAsyla. andra førkaetninger på osa 800 møters hOjd 8ver havet. Dessutom observerades deama brant med øn sidostupning legerfaljd strykningsriktning vittrade, en vinkel Dessutom observerades øtt flertal Dels atodo av osa 800 0, och gørende med på osa 3015.FOrkastningsplanens var ungefar men myoket tyder besOk seed an stryk- denna brant stående hergets besøktes N S. FOrkastnIngsytorluxvoro på, att hår fOreligger en Overskjutning. på osa 580 a. hOjd Over havet flackt -5liggandeplan,sam kundevara glidplan,på vilkethela rjRIItoppenkan vara förkestadI vRstligriktning,så att fortsAttunder planetskall sOkesmot SO, nIngenpå ROgtindgångarna ellerdår de tidlgaresOnadeutmålenligga.ObserveradefOrhava Inlagtspå kartanenligtbilagaL. kastnIngaplan Ovan 660 m, hOjd Over havet/Vogtsstoll/Ar den kRnda malmentill stor del ej mOjligatt bryta på grundav den tunna som vid ras kan draemmad sig malmen. brantafjtillvåggen, 4. 3 Jr5rleverans 5 alternativ: fbljande dalgången långe denna fjords Våsterdalen fram 1:111 Vestpolltind. Kraftverket åges nårvarande Ran hånvisade ligheter, abder Djupfjord taget vara leveraas synes alternativat out- ooh diskuterades Leif kommuns ordfarande, med L5dinge alternativ detta ooh var praktiekt LOdingen kommunale elektrisiteteverk från av kraft från av kraftledningen Stukmarknås./ bAsta synes ooh till Det tredje vid nu byggts en ny kraftetation gå Over hOgfjållen Larsen, /Ingenibr fOrbart. goda utvinningsmAje Sortland. Luhr, men dragningen on:Sigerfjord, skulle denna station itven att påstod Langfelt Ingenlbr Ingen15r till Kongs- vid som uppsøktes såljas att når som helst hade ovannthanda kraftstation kraftetation, markens i Hodb Privatbank av Nordlande Langfelt, Ingenier kommunen. Znligt till utgOr oa 30 km. Denna stritoka man kommer antagligen Forsgren/, /bankohof 5/ fbr ooh genom sydepets dess ned till strand våstra samt Gullesfjorden fram till riktning i ostlig efter av kraftledning med framdragning kraftstation 1/ Yrån Sigerfjordens 2/ kan tånkas Malmfelt egefjordens till av kraft Floan, Harts Lbdingen. Libdinge kommun har ffibr nårvarande norr om Ladingan vederbbrande utredningar, de Storelva utfOrda på 5.000 en ans5kan f.n, på Tjelbya av A. Haaland, ekulle på 1200 turbinhistar ligger belågen har en bruttofallhOjd om. Kraftstationen vardera i Oslo myndigheter på 324,5 Tromsb. beter volt. inne Hos om om Lbdingen Den hår utmynnan- m ooh gpod vattentilltbring kunna utbyggas med tillhbrande med treng- 250 turbinhåstar hbgsplinningeledning av en ny kraftstation byggande enligt på endaet Tjeleundet 200 kVa ooh •n kort formator året vid oa 5 km. belagen en kraftstation med 2 maskinaggregat generatorer på 1100 kVa. -5Onkraftetationen notsvarands utbygges 1200 turbin-hk, så skulle mad den gaala kraftstationen disponibla disponlbla, finnes belopp auThet vil vid bufjorda då en reserv, aggregat gruior. skulle rHoka till det andra aggrogatets liggande hOgspanningsledalagenmellen 1.5dingen och Icsnee, kandet Snelsa Tara av intresse jarnmalnafaltet, ørhållna hogspånningsllaje upp till återstår berAknas kosta kr. att Lediags not eit Under underaftningSperioden av denna kraftlega som ttaligen 1 Oslo kontaa att och linjesystemet kan upphrinaas planerad 22.000 med en tørhruknIng av kr. per kW avdrages det ovan fer- vederbbrande kraftabonnemang underlåtta borde daribr når definitiv vld 1939 års utgång, givit kraftverks- och att ungefår fbr en halften från Grubekompagnlets fritgans anarest beheadling mejligt fbr 1.0dinge komman, marvid samtidigt att magnatiska myndig- ombyggnad av den gamla stationen ytterlIgare Ett avtalst5ralag att såsom lån 1 Norges Kommunalbank, Ordferanden ett 5verenskommelse till matalagar, V kamman bygeor de4 projekterade av kr. 1.260.000:- framh511 dook, att kartering en taxa aftert, bevIlja sent sammanlagd kostnad tidpunkt, 8m1th, byegnadsbeloppet. pet anses ordferandea Briksta Grubekompagniet fbrskotttt- och kr. Vid betalnIng skulle sammanhang Denna kraftledning 50.000:- kunna tankas sida visar av Vestpolltind, av max, 200 kW skulle heter I detta att bygga ota 2 mil hOginitanIngs- dessa 20 km, kraftlednIngar skotterade nemligan av 5verstelbåtnant Grubakompagnist 1,5r toraalå, rar kr. 50.000:-. storlak öksnes. stranden kan approxImativt før en den plenerade det nårbeligna utrednIngen tram till Från öksnes lednIng notera som fOrvaltes Dt,n av ordibraneen latill och vid Bresja, att teaknat vid bgefjord och dessutom tre vattenft11, norr om Kamstad tid finnes 200 kw ara således FOr gruvdrift omfattande tilleammans o:a 900 tW eller Fbr nårvarande fer 700 kå och återståends vilket ett kunna erhållas 1450 turbia-hk får kraftfersåljninemr. kraftaboanmaang provdrift nød enbart vIlken tidpunkt brukande undarsdkningsarbetea. såndas till naddelas kan trtlffas, en exempsivis det år att hoppas, favent, diamantborrning fbrutsättningar i Oslo. fbr upptagaida och goologisk av kraftf5r- -6- Vid sental1 Bod6 oah under den gemenemmaabåtresan fråsarna. diskutradesde gruvråttsliga har under senareår ettørdet GrubekompagI Vettpolltind nlet sOnaten del utmål enligtbergmastarenendastja ny inmut2nligt nIng tagits,namligenvld Vikhaugennåra sjastranden. att bergmåstarenharden man, som mutat farekomsten,uppgivit, melmenhår ekullevara av god beskaffenbet. ansågvidaresom eakrast,att de gamla Bergwastaren på nytt fixerades1 nårtnroav tvenasaya littnan. utmålspunkteraa på Betraffendede sonadeutmålenskel1bogaresnya inmutningar vanlIgtsitt. farklarade Betraffaideden magnetiskaundereskningen, ej behOvdøsOkas,men han ett erbetstillstånd borgmAstaren, gjordeose uppmarksamaapå s t v1 ej fingeglOmmaatt anmala 1 undersOkningspersonalen år det onakvartatt finnamalm Vid faltetsundorsoknIng battrebelågenin de hittilleblottademalmernavid tjallets topp.Magnetiskamåtatnemrbara hirvid1 förstahand utfOras som finnasOsteram HOgtInågångarna På de malmanvianingar, vid de nu sanadeutmålen.Det fOr matningf6reslagnaområdat ar amxteratpå bil. J1. ooh skallomfattautmåløn1, 2, 26 oah 16 - 21 så myeketsom majligt.Dessutomgøreson røkognoseringpå langretvarlinjer,utgåendefrån dessaområden1 den ais terAngendot tillåter. sedanden magnetiekakartanblivit Det kan Ifrågasattas, uppgjord,att vissadragborraeupp oah hArvid 1 farstahand maimernaunder de gemlautmålen1, 2 ooh 26. bar faltetgeologlektkartiras, Under alla ferhållanden påbOxjas.Om mnjligtskola innanaågraundsrsøknIngsarbeten darfarutbefIntlignstollarrensesfar att underlattakarkørIngen fdrekommai gavlaraa av ej enbartmalsj utaa om ej farkastningar 1 tivrestorstollemooh svartmalmastollen. hajd Aver havet vid en på bil.2 rå trattiomaterit angivenpunktSt.50påbørjasøn stoll,som förstdrives1 få storttak, tills ostligriktnIngfør att øå tort som misjligt den nAr malmagst, varefterden evAnges1 nordligriktning, DennastollalångdtillAbgtIndgångarf5ljandemalmanlednIngarna. beråknastill 1400m. nes eventuelladjupgåendekan approximatiit jtollenskulledrivasmød 2,5 metershOjd ooh 2 - 8 metørebredd 1 lutning1:500. På fjAllets5straaidafinnes300 møter 5verhavet øn platå,som liggørsakerfbr att ej råka ut før anbakredellørras ooh lAmpligsom utgångslAgefOr stolldrIvn1ng. Vilkenav dessastollar,$om ska11drivasf5rat,blir beresultit.I ma fOreelagnaundørabknIngare roendepå føregitende tall skolabåda stollarnadrivas,ooh så att de gynnaemmaste liggaovan varandra1 sammamalm. 0 De båda ovannåmndastollarnafOrenasmed ett sAnke inne 1 Malmlagetmen 1 malmernasliggvAgg,dook så ett sAnketdrives vertikeltfør labyggnedav hiss. Man får utgA från att av den hittillablottademalmsn brylning,då alltovan 800 meter Over havetAr oåtkoml1gt'far hAr riskerasstorafjAllraa,som nå in 1 malmen.Mellaa300 ooh 800 m. øver havettillredesmalmenmed dubbelstigortdrIvning ooh genomalagtill daganpå var 50:eMAter. • 1. srbstsuppgift /5 år/ 2.500neter itollochsdnkning, diamantborraing nod x•-naskin från stollsa. 3 •t. borrnssklmerRST-802 Kr. 5.5001.. 2 " luftbohållore k 1 n3 " " salssluttkonweosorW-412 Bydroforsnliggning fde tryokVatton " 10.2001 0 2.000 8.000: - Borrvasssiaesutrustning 4.000:- " 11.000:- 1 1/2" vattonledgnin 4.500:- 2.000 spitramter 14 lsis rdls 8.000: " 41pørs Plaktarooh vontilationsrar Lufltippars " 4.000:20,000:- för vagaor 1.000:- 5 st. nalmsgusr 1 1.0001 - Borraaskiasreservdelfar ar 1 års drift jdntsslangar,rerdolsr, borretål notor 3" luftlodaing 2.000 2.000:- 8.000:- tryokluftlok 10.000:- 1 " Sensonsolektriskslastmaskin " 12.000: asideshird,rakt etc.i modjsu " 3.0001- 50 hkr. notor fOr konpressorn 3.0001.- Borrkronorfer Xsanskin 56000:.. Transformator, 100 kVA 3.000: - Ledningsrooh lustrumentoring 2.000:- Traktorooh tall 10.000: - OfOrutsott 25.000:- Kr.160.000: Bvssusder. Transformator-och naskinha Kr. 8.0001 - Borrentedja " Arbotarbaraok " 30.0001 - Forråll ooh nntrum 2.000:- 0 Hirtill konmoranlAggaIngskostnad för kraftledaingfrka alrnasts anslUtaingsstation till gruvfaltst. .9. Kronor per månad 500 kr. per arbetedag 20:- 1 t5rman, :- Arbetare: 2 borrare 3 lastare 1 borremed 1 lokftkare reparatør gruvbyggars, 3sma 2.700:- 25 dagar x 12:- 9 man å KraTt. 1.6001- 200 k%å kr. 20:-/kW-år haterlal. tör 50 nt. ort spritanon 1.500:- 20 kg/m. å 1:50 /50 tire/borrm/1.0001Borretålooh borrmaskinamaterial Kronor 7.3001 fer 50 ra, oxt eller 150:enligt Xostnaden blir a/ "Trattio-etollen" • o:a " 1.000 ga. • " a/ "Trettlo-atollen" 30 b/ "Trehundra-atollen" 20 Vilkon av dessa stollar, beroonde på resultatet drIvaa ege sinkntng "Trettio -etollign" eller Denna 011nkning kostar aom t6ret tOrbrytning långst Kr. 220.000: " 150.000: - månadsr av ds itsrberodando Som 94rbertWelse kr./a. t111 kan bentknas atbstatid BrforderlIg osa detta: ega 1.500 m4 b/ "Trahundra-atollen" - akall drivaa, bllr undersekningarna. och V3r ventilation 1n 1 "Trehundra-atollen" ned 11111 o:a 270 zg. 270 mg. å kr. $70:- o:a Kr. 100.000:- -1 0V Sammans å lni av kostnade . 1/ MagnetiskmAtning Xr. 10.000:- Diamantborrning1 nedre malmen fl 3/ 0eologisk kartering 25.000:5.000:- 4/ "Trett10-stollen" fl 5/ "Trehundra-stollen" 220.000:150.000:- 6/ SanknIng 300 - 30 m. avv. 91 100.003:- Kr. 510.000:- 7/ Dessutom tillkommerfaltorter 1 malm till en antagen långd av 300 m. ooh tvirorter 100 m. på vardera n1vån 30 resp. 300 meter 5ver havet /justerademed stollens atigning/.Efter samma beråkningsgrundersom ovan kosta dessa 800 m. ort Kr.120.000:- 8/ Far 6vertvåringav den andra parallellendlamentborraa5 at. 50 meter hål på vardera nivån far en beriknadkoatnad av " 10.000:- " 130.000:- 9/ H5gsplinningslødning CkanesVeatpolltind 60.000:Summa Kr. Ludvika den 28 juli 1939 700.000:- 131/Bz-1101 Avskrift. Beskrivnin till Karta över sf'ords mårnmalmsförekomst belå en i Lödin en herred Nordlands amt. besfjords jårnmalmsfdltbestår av ett antal mer eller mindre betydande jUrnmalsf5rekomster.De viktigasteoch starsta av dessa åro de på c:a 700 meters höjd 5ver havet belågna "Wennerströmsgång" åven kallad "evre perellellen",samt en parallellmalmtill denna benåmnd "Nedre parallellen".Vidare på c:a 500 m. nivå "Svartmalmsstollen" samt den 20v meter lågre ned belågna "Storstollen"vilka åven äro av betydenhetmed tanke på fåltets exploaterande.På st5rre avstånd från dessa huvudmalmerfinnes flera mindre f5rekomster,men som dessa åro alltfar små har undersakningarnainskrånktstill de mera betydande malmerna. bvre och Nedre arallellernac:a 750 m. 5wh. Dessa malmer hava en långd uppgående till c:a 300 m. med sidostupning åt nordvåst och fåltstrykning,av skårpningaroch magnetiska kartan att d5ma åt norr. Malmen utg5res huvudsakligastav kvartsrandig blodsten, vilken dock mot norr håller maenetit. Ungefår från profillinjen E-F /se kartan/ och norrut år malmerna magnetiskavarf5r också magnetisk karta hår uppråttats,men på grund av den gansks svåra terrången har måtningen endast kunnat f5retagas enligt kartan. Karakteristisktför båda malmerna år dels att kvalitetenå malmen avtager mot mitten av xx fåltet och dels att den båttre malmen i Cvre parallellenår belågen åt liggen då i den Nedre narallellenden båttre malmen år i hången. Prov 1 I skårpningenlångst i norr år den båttre malmen relativt bra och 2. och har hår en måktighet av 12 meter. Från prima malmen vidtager åt nordvåst den sekunda, vilken endast år imnregneradav malm och har en bredd uppgående till 13 meter. I nordvåstra ånden av skårpningenövergår berget i ren granitskiffer.Detta granitskifferpartikilar emellertid ut mot s5der /å kartan inlagt med blyerts./ Prov 5 I denna skårpninghar den tåttre malmen en bredd av le meter men och 7. år dock ej av så god kvalitet som i f5regåendeskårpning.Vad den sekunda malnen betråffar år den hår mycket fattig, men uppgår hår det av malm impregneradeberget till c:a 70 meter bredd. Grånsen me]lan det malmförandeberget går ungefår efter linjen abc. Några exakta grånser har ej hår kunnat tagas på grund av den otillgångligaterrången. Punkten a år exakt då dåremot punkterna b och c kunna variera på 5 m. - 2 - Prov Hår år melmen betydligt såmre ån i de fdregående skårpningarna. 11. Det malmfdrande berget fortsdtter emellertidmot nordvhst, Prov I denna skårpningåterfinnesett rikare parti, vilket har en 12. måktighet tin 14* meter. jt nordvåst fortsåtterdet impregneradeberget analogt med fdregående skårpninear. Prov Detta prov år taget utmed en bergvågg och dr rått god malm. 15. Något prov å sekunda målmen kunde ej tagas på szrundav terrången. Prov I Vegt stoll her detta prov tagits /enl. kartan/. Vad malmgrån14. serna i Vogt stoll betråffa ser det ut som om gråberget hår skulle kila ut, men detta torde dock ej vara fallet utan går malmen snarare som den streckade grånsen anger. I skårpningenvåster om Vogt stoll ha inga malmgrånserkonstaterats. Malmen år fattig. Strykningsriktningenmot sydost. Nedre parallellen. Prov Bått god malm. Malmbredd 10 meter. 0rånsen fdr den sekunda malmen 3. sl. ej konstaterad.flenbåttre malmen år hår något smalare. Både liggvågg och hångvdeg konstaterade. Prov Den båttre malmen 9 meter. 6. Prov 9 Hång och liggvågg konstaterade. och 10. Prov Malmen år hår betydligt såmre varfbr prov tagits bver hela skårp13. ningen. Hång- och liggvågg konstaterade. Far unpkonstruerandeav malmbredder finnes å varje skårpningavv. avgivna fbr profilers uppritande.Stupningenå mnlmen år i det nårmaste vinkelråttmot terrången. Svartmalmstollen c:a 500 m. d.h. Detta prov har tagits tvårs dver den blottade delen av malmen, Prov 16. men som donlåget å malmen hdr år mycket flack har provet tagits i håstan vertikal led. Malm anstår i ortsulan så någon malmbredd har ej hår konstaterats. Det magnetiska draget år hår något missvisande emedan det hår ser ned ut som om malmen skulle uå rått/i sydvåstligriktning utfbr branten vilket dock ej år fallet utan malmen fortsåtter från Svartmalmstolleni nord-bstligriktning. Sidostupning/motnordvdst. I båda magnetiskakartorna åro nivåkurvor inlagda med en eqvidistans av 10 meter. Prov Malmen år hår av tåmligen jåmngod kvalitet varfbr prov tagits Över 24. hela skårpningen.Provet år emellertidtaget tvårs dver malmen. Sidostupningen mycket flack mot nordost. - 3 - Storstollenc:a 300 m. b.h. Malmen i Storstollenår ganska fåttig anrikhingsmalm.Dår prov 18 år taget år malmen dock båttre och år berget hår genomdragetav många mycket rika malmrånder. Proven tagna enligt kartan. De platser å kartan vilka åro utmärkta med "malm i dagen" år malm konstateradmen ej nåcon malmbredd. I Lillstollenhar inget prov blivit taget emedan någon malm knappast stod att upptäcke. egsfjords huvudmalmer synes vara två sammanhängande paralleller så ett den evre- och Nedre parallellen skulle vara samma malm som Storstollen-och Svartmalmstollenrespektive,men som mina antaganden i dette fall äro baserade på alltfbr lbsa grunder vill jag ej yttra mig något bestämt i nämnda sak. Samtliga prover åro avsånda den 12 juli till A/S Nordiske grubekompaniet, Trondhjem. egsfjordensgruber den 12 juli 1918. Nils Rosen. Avskrift. Innholdsfo;‘gaelse. side 1 Oversikt 3 Forhåndsabonnement "- Planleggelse Beskrivelseav kraftan1eggS .... " fl iedningiaattet... . ... 5 . 9 .... .... Forandringav,A/5 Lødingen-a1ektri4itetsverk 1 10 Grunnlag for beregningataMkostniugsoverslag 11 Omkostningsoverslagfor kfaftanlegget- 15 fl " JiSdaingenettet 15 "• förandringav A/S Lødingen elektrisitetsverk 17 Sammenstillingav omkosthingeoverslag: , 18 Rentabilitetsberegningog.fihansiering 13 Oversikt LSdingen kommune ligger i Ytre Ofoten i Nordland fylke. Det mot nord tilgrensendeelektrisitetsforsyningsområder e Vågsfjord kraftselskapi Troms fylke. Det er naturlig at dette kraftselskap overtar forsyningenpå Hinnøya langs Tjelsundet til Kongsviken. På fastlandethar Vågsfjordkraftselskapforsynet en del av Skånland kommune med elektrisk energi. Det er forutsetningen at linjenettetskal utstrekkes til grensen mot Nordland fylke. Den resterende del av Ytre Ofoten på fastlandet nemlig Tjelsund og Evenes kommuner kan enten forsynes fra Vågsfjord kraftselskapeller fra det planlagtenye adingen elektrisitets- verk. Begge anleggs ledningsnetter således dimisjonertat det kan overfSre den for dette område nSdvendige mengde elektrisk energi med rimelige spenningstap. Det nye LSdingen elektrisitetsverksforsyningsområde vil komme til å omfatte LSdingen kommune på Tjeløya og på HinnSya til øksfjorden med innbyggerantallca. 2400 og dessuten eventuellt del av Tjelsund og Evenes kommuner. Som kreftkilde for dette område er forutsattutbygget Storelva på TjelSya ved riklebostad.Denne elv kan gi ca. 1300 kw. fra generatorenemed en brukstid på 6000 timer. Innen forsyningsområdeter • 1934 utbygget et kraftan- legg i GrSnelv ved Kåringen ca. 5 km. nordenfor stedet L0dingen. Anlegget, som er et aksjeselskap,er av hensyn til en bunkringsstasjon bygget for 250 turb.hk.,men årgangskraftener ikke mere enn tredjepartenherav. Foruten å skaffe bunkringsstasjonenelektrisk energi leverer det også 60 kw. til lys for stedet L0dingen. Det er forutsetningenat det nye elektrisitetsverkskal bli kommunalt og at det skal overta det beståendeA/S LSdingen elektrisitetsverk.Dette kostet da det var ferdigbyggetkr. 130.000,-. Styret for dette verk forlangermed forbeholdom generalforsamlingens samtykke dekning av gjeld og aksjekapitalsom pr. 1/1 - 2 - 1938 var kr. 102.200,-. A/S LSdingen elektrisitetsverker et helt moderne og solid bygget kraftverk som er i meget god vedlikeholdtstand. Nedenfor gjengis utdrag av regnskapet for 1937 for verket samt en kort årsberetningfor samme år. Utdrag av A/S LSdingen Elektrisitetsverksregnskap for året 1937. Gevinst o ta s konto. Utgift. Inntekt. Drifts konto kr. 3.809.51 Lyskontigentkr. 20.668.15 LSnningskonto ff 2.350.00 Vippenes konto Rentekonto fl 1.934.51 Skattekonto f 1.201.28 36.13 kr. 9.295.30 Overskuddkr. 11.408.98 10 % til aktionaerene fl 6.820.00 Avdragskonto tt 2.000.00 Kapitalkonto fl 2.588.98 kr. 20.704.28 kr. 20.704.28 Status. Eiendomme/pr. 1/1.37/ kr. overskudd 1936 IT Ikke innbetaltaktier " Bankinnskudd 109.017.87 105.241.11 25.00 8.220.49 Kassabeholdning Aktiekapitalenkr. 68.200.00 Lån " 34.000.00 Kapitalkonto " 11.408.98 122.38 kr. 113.608.98 kr.113.608.98 3 Innberetnin fra st retiASLdin en Elektrisitetsverk. Driften har 1.det forlSpne år gått helt knirkefrittog der har ikke vaert stopp utenom nødvendigbytting av olje på lagrene. Daemningeneer nu fulle så utsiktene for kommende års drift er de beste. All kontingenter inngått og utestående fordringereksisterer ikke. I regnskapsåreter bygget uthus ved kraftstasjonen,likesom der er lagt flisegulv i maskinrummet,oppsatt fletverkgjerde rundt stasjonstomtenog oplagt vannrennerlangs takene. Alt dette til kostende eirka kr. 2.000.00. Anlegget har vaert inspisert av elektrisitetstilsynetog de påpekte mangler er blitt utbedret. Regnskapet viser et nettooverskuddav kr. 11.408.98. Av overskuddetforeslår styret at det utdeles 10 % utbytte til aksjonaerenemed kr. 6.820.00mens resten benyttes til avdrag og renter av gjeld." Kommunen har fått håndgivelsepå vann- og grunnrettigheter i Storelva,hvorfor selgerna ved overdragelseskal ha kontant kr. 3000,- samt 5 kw. elektriskenergi gratis sålenge verket er i drift. For ledningsnettethar eierne gitt gratis grunn. Forhåndsabonnement. Det er tegnet forhåndsabonnementefter fSlgende priser: Lys kr. 250,-, koking og opvarmingkr. 80,- pr kw. pr.år. Drivkraft samt lys til skoler og forsamlingslokalerefter måler. Resultatet av forhåndsabonnementerer følgende: Til lys 171 kw. å kr. 250:- Kr. 42.750,- " koking og opvarming 281 " " " 80,- " 22.480,- " 210 " gj. " 80,- " 16.800 - kr. 82.030 - drivkraft 662 kw 4 Hertil kommer lys til 13 skoler og forsamlingslokalermed en påregnelig årlig inntekt på kr. 600,-. Dessuten salg av elektrisk energi til sommerkoking.Ialt må man p.g.a. forhåndsabonnementet kunne regne med en kraftavsetningpå 700 kw. og en årlig inntekt på kr. 85.000,-. Dette svarer gjennemsnittligpr. innbyggertil henholdsvis ca. 278 watt og ca. kr. 34,-. For å kunne bedSmme hvorvidt det tegnede abonnementkan sies å vaere rimelig eller el, vil det vaere av betydningå behandle abonneSentstegningenfor stedet LSdingen og for det Svrige område i kommunen saerskilt. På stedet LSdingen er en stor losstasjon.der er som foran nevnt bygget en bunkringsstasjonog i forbindelsemed den et isanlegg.Videre har LSdingen en stor telegrafstasjonog her er kontoret for telegrafensdistriktchef.Endelig er lidingen et Antall innbyggerepå stedet LSdinviktig kommunikasjonssentrum. gen er ca, 800. Det nuvaerendeanlegg er altfor litet. De 60 kw. som kan avsees utenom driften av bunkringsstasjonendekker ikke behovet t for elektrisklys og den kraftmengdesom bunkringsstasjonefhar er også for liten. En utvidelseav denne bedrift, som det er tale om, hindres av mangel på elektriskenergi. Dessuten er det flere bedrifter,således et mekanisk verksted og et snekkeri, som til drivkraftmå bruke oljemotorer. For stedet LSdingen er tegnet følgende abonnement inkl. den nuvaerendekraftavsetning: Til lys 77 kw. å " koking og opvarming 164 " " drivkraft 180 " gj. " 421 kw. kr. 250,- Kr. 19.250,- " 80,- " 13.120,- 80,- " 14.400 - Kr. 46.770 - Dette tilsvareren gjennemsnittsinntektav ca. kr. 58,- pr. innbygger. I henhold til regnskapet for A/S LSdingen elektrisitetsverk er strSminntektenefor 1937 kr. 20.668,15,svarende til ca. kr. 26,- pr. innbygger. For den Svrige del av forsyningsområdeter det tegnede forhåndsabonnementfølgende: - Til lys " koking og opvarming " drivkraft 5 - 94 kw. 11? " 30 " å kr. 250,ft t. 80,- kr. 23.500,n 9.360,- ft " 2.400 - tt 80,- 241 kw. kr. 35.260 - Dette svarer til en gjennemsnittsinntektav ca. kr. 22,- pr innbygger. På grunn av de jevnt gode Skonomiskeforhold blandt befolkningenpå stedet 146dingenog på grunn av bunkringsstasjonen og isanleggeter stedet L0dingen et godt kraftavtagningssentrum. I kommunen er det mangel på brendsel, hvorfor man med den pris som er fastsatt på elektrisk energi til koking og opvarmingmå regne med relativt stor kraftavsetningtil dette formål. Planleggelse. For å kunne ta standpunkttil hvilken kraftkildeman bSr bygge ut er det foretatt befaringerog opmålingerav de vassdrag som overhodet kan komme på tale. Disse er følgende. Kvitelva på Hinnøya, bielv til Heggedalselva, Sneiselva " Bresjaelva" Storelva " TjelSya. Sneiselva og Bresjaelvaer for små. Kvitelva ligger meget avsides og grunnforholdeneved damstedeneer ikke gode. Storelva har en relativ gunstig beliggenhet;det er godt fjell i damstedeneog inntak og utbyggningsomkostningene er rimelige. Den er derfor uten tvil valgt som kraftkilde for dette forsyningsområde. For planleggelseav de lavspente linjer er optatt krokier over bebyggelsen. De hSispente linjer er planlagt på grunnlag av gradavdelingskarterog befaring. 6 iffie• Beskrivelseav kraftanlegget. Re ulerin en. I vassdraget er det to vann, Troldvannmed et areal på 0,68 km2, og det 1,1 km2. store Tindvann. Bare Tindvann tenkes benyttet til magasin. Reguleringsog inntaksdammenlegges ved dets utløp, hvor nedb0rområdetsstSrrelse er 7,5 km2. Da det ikke er utfSrt vannføringsmålingeri vassdraget, blir de hydrologiskeberegningerå utføre på et skjSnnsmessig grunnlag. Det antaes at man pr. km2. kan regne med et gjennemsnittlig,effektivt tillSp på 50 sekundliter,svarende til en effektiv årlig nedbSr på 1575 m/m. Det midlere årlige tillSp ved inntaket blir 11,8 mill. m3 og den gjennemsnittligevannfSring0,375 m3 pr. sek. De naermestliggendevassdrag, hvor det er utarbeidetreguleringskurverer Sneiselvaog Storelva i Gausvik, begge beliggende på Hinnøya. For Sneiselva er reguleringskurve opsatt på grunnlag av observasjonerfor tiden 1916-1930og for Storelva for tiden 1923-1930. Benyttes den ugunstigstereguleringskurvei ovennevnte tidsrum må man for å få en regulert vannføringlik den gjennemsnittligeha et magasin på 47,5 % av midlere årlig tillSp efter reguleringskurvenfor Storelva og 61,5 % efter Sneiselvasreguleringskurve.Bortser man fra saerlige ugunstigeår vil man også efter Sneiselvasreguleringskurvekunne påregne en regulert vannfSring lik den gjennomsnittligemed et magasin på 47,5 % av midlere årlig tillSp. Det ansees for å vaere tilstrekkeligå skaffe så stort magasin. Hvis man finner det nSdvendigkan man senere skaffe stSrre magasin ved å regulere Troldvann. Kraftbere nin . Det er fallet fra Tindvann til foten av fjellet mot Miklebostadsom tenkes utnyttet.Midlere brutto fallhSide324,5 m. Falltappetved en maksimalbelastningregnet efter 6000 timers brukstid blir 9,5 m. Kraftydelsénblir 890 kw. fra generatorene døgnet og året rundt. Med 6000 timers brukstid svarer dette til en maksimalbelastningpå 1300 kw. Eget forbruk samt tap i sta- 7 sjonstransformatorene belSper sig til ca. 50 kw. Til disposisjon for salg får man således 1250 kw. Re ulerin s- o inntaks-dami Tindvann. Denne dam består av tre adskilte deler. Eh del stenger for ut1Spet fra Tindvann, en for ut1Spet fra "Kulpen" og en går over en forsenkningi terrenget. Byggegrunnenbestår av fjell i dagen, undtatt i elvelSpet hvor der må renskes op en del. Dammen utfSres i betong og som overlSpsdami hele sin lengde. Fra Tindvann til "Kulpen" sprenges en ca. 60 m. lang senkningskanal,beregnet på å kunne avlede maksimal driftsvannfSring ved laveste regulerte vannstand. Inntak o driftstunnel. Inntaket er lagt i "Kulpen".Tunnellen er 180 m. lang med et tversnitt på 2,7 m2. Den kan stenges av en luke med lysåpning 0,85 x 0,85 m2. Like bak luken er utstSpt en luft- og adkomstsjakttil tunnellen.Inntaket er overbygget. I overcangenmellem tunnel og turbinr0r er anbragt en rist. Det er også innstSpt et 10" tapae- og spylerSrmed ventil. Falltapet i inntak og tunnel ved 1300 kw. fra generatorene er beregnet til 0,5 m. Turbinr rlednin RSrledningenblir 1083 m. lang. Den forutsettesutført av sveisede jernplater.De Sverste 300 m. utfSres med 0,65 m. diameter,de midterste 410 m. med 0,6 m. og de nederste 383 m. med 0,55 m. diemeter.Godstykkelsenvarierer fra 5 m/m Sverst til 14 m/m ved kraftstasjonen. Ved retningsforandringinnstSpesrSret i forankringskloss. ForSvrig graves og sprenees rSret ned og tildekkesmed jord. Falltappeti rSrledningenved en belastningpå 1300 kw. fra generatoreneer beregnet til 9,0 m. RSrbruddsventilmonteres umiddelbartnedenfor tunnelutfSringen. Kraftstas onen. I kraftstasjonenforutsettesinstallert2 maskinaggregater hvert på 1200 turb.hk.med tilhørendegeneratorpå 1100 kva. Den samlede maskininstallasjonblir således 2400 turb.hk. hvilket er ca. 450 hk. mere enn vassdragetsberegnedeydelse ved 6000 timers brukstid. Imidlertider såvel brukstidensom den hydrologiske beregning usikre faktorer. Det ansees derfor tilrådeligå installereforholdsvisrikelig med maskineri så man kan utnytte vassdragetskraftydelsehvis brukstiden skulde vise sig å bli mindre enn 6000 timer eller hvis de hydrologiskeforhold skulde vise sig å vaere gunstigereenn antatt. Det samlede falltap ved en belastningpå 2400 turb.hk. blir ca. 14 m. svarende til 4,3 % av bruttofallhSiden. Det ansees ikke for å vaere nødvendig å installerereKraftstasjonenplanleggesimidlertidså det servemaskinaggregat. er anledning til å utvide den med et reservemaskinaggregat. I fSrste byggetrinnforutsettesinstallertbare et aggregat og det forutsettessamkjøringmellem det nye og det nuvaerende kraftanlegg.Da reguleringeni Storelv utfSres for full utbygging mens der bare installeresmaskineri for vel halvparten forste byggetrinn,vil man ved samkjoringkunne utnytte det nuvaerende anleggs kapasitet helt ut ved å bruke det som topdriftsanlegg. Da det nuvaerendeanlegg er utbygget for 250 turb.hk. får man således ialt en kraftmengdepå 1450 turb.hk. svarende til ca. 900 kw. disponibeltfor salg ved kraftstasjonsveggenefterat tap samt eget forbruk er fratrukket. stasjonstransformatorer Som anfSrt foran kan man efter det tegnede forhåndsabonnement regne med en kraftavsetningpå 700 kw. Spenningenoptransformeresfra maskinspenningtil 22 kv. ved hjelp av en transformatorpå 1100 kva. Transformatorenforutsettes utfSrt med Buchholzbeskyttelse. StasjonenutfSres på vanlig måte for såkalt halvautomatisk drift. Det vil si at vanntilfSrselentil turbinen stenges når det optrer feil som kan bevirke skade av betydning.Ved andre feil bare varsles i maskinistboligen.For å kunne gjennemføresådan driftsanordningmå der foran turbinen monteres avstengningsventil med hYdrauliskpådrag i forbindelsemed magnetut1Ssersom - 9 - gjennem relaer står i forbindelsemed kontakttermometrei turbinog generatorlagreneog på transformatorene,samt i forbindelse med kontaktachometrenepå turbinene.Videre står magnatut1Sseren i forbindelsemed et spenningsstigningsrelae. Apparat- og instrumentanleggetplanleggesfor 2 uttak, mens det forelSbigbare blir montert ett. KraftstasjonsbygningenutfSres i jernbetongmed plass for ett aggregat med adgang til senere utvidelsemed ett, eventuellt to aggregater.I maskinsalenmonteres en vandrekranog i transformatorrummeten jernbjelkemed 1Spekatt og talje. Der forutsettesinnredet et litet verksted i stasjonsbyggningen. Beskrivelseav ledningsnattet. De h is ente lin er. Disse utfSres for 22 kv. spenning med trådtverrsnitt 3 x 25 mm2 til avgreningen5 km. fra LSdingen og 3 x 16 mm2. fra denne avgrening til øksnes. Det maksimale spenningstapi de hSispente linjer blir ved distribueringav den kraftmengde,som man får ved første byggetrinnog under forutsetningav at den fordeler sig i samme forhold som abonnementstegningen,ca. 7 %. Bunkerkranensbelastninger varierer meget sterkt. Man har plutseligeav - og påslag på optil 100 kw. Med denne belastningsvariasjonog med cosi= 0,5 for denne, blir spenningsvariasjoneni hSispentlinjen0,89 %. HSispentlinjerneforutsettesbygget med RUpingimpregnerte stolper og traverserav tre og med beslag av galvanisert jern. Enkeltmastermed innbyrdesavstand 80 - 100 m. Planopleggning med faseavstand1250 m/m. Ikke gjennemgåendejordledning.Ståisolatorer N.T.P. 187 med thimbler.Vinkler på linjen utføres efter forholdeneenten med A mast eller med bardun. Det blir ialt 99 km. hSispente friluftslinjer,hvorav 28 km. med trådtverrsnitt3 x 25 mm2. og 71 km. med trådtverrsnitt 3 x 16 mm2. Det blir 2 hSispente sjSkabler,en over Tjelsundet2300 m. lang og en til fiskevaeretKjeSy, 650 m. lang. Begge sjSkabler utføres med kobb-erledere3 x 25 mm2. Det forutsettesfriluftsovergangsanordningtill sjSkablernebestående av muffe, linje- - 1 0 - bryter og overspenningsbeskyttelse. Transformatorer. Fordelingstransformatorene opstilles i mast og utstyres med kombinert sikring og bryter på hSispenningssidenog med sikringsskap for de lavspentekurssikringerog gjennemslagssikringen. Det blir ialt 28 mastetransformatorerutenom stedet LSdingen,hvorav 21 for 20 kva. og 7 for 30 kva. De lavs ente lineer. De lavspentelinjer er dimensjonertpå grunnlag av optatte krokier over bebyggelsenog efter utf$rt forhåndsabonnementsstegning med et skjSnnsmessigtillegg. Der forutsettesbenyttet Wipingimpregnertestolper med topdiameter12/13 cm. for inntil 7 m. lange stolper og 13/14 cm. for lengere stolper. Forandringav A/S LSdingen elektrisitetsverk. Kraftanleggeter som foran nevnt bygget for 250 turb.hk. Maskinspenningener 230 volt som ved hjelp av en transformatorpå 200 kva. optransformerestil 5000 volt. Overf&ingslinjen fra stasjon til Udingen, ca. 5 km., er bygget på samme måte som forutsatt for de nye linjer, dog med isolatorN.T.P. 184. På LSdingen er opstillet 1 transformatorfor 160 kva. og 2 for 50 kva. med omsetningsforhold5000/230 volt. For å kunne ovefs6reden kraftmengdesom stedet LSdingen skal ha efter det tegnede abonnementmå man fSre 22 kv. linjen helt frem. Det nuvaerende 5 kv. anlegg må således forandres til 22 kv. I kraftstasjonenmå transformatorenutskiftesmed en av samme kanasitetmed omsetningsforhold230/22000volt. Der må monteres parallellkoblingsinstrumenter for samkjøringmed den nye stasjon. Utf$ringen som skjer i kabel, må forandres til 22 kv. På hSispentlinjenmå pigger og isolatorerutskiftes. Det samme gjelder fordelingstransformatorene på L0dingen. De nye må vaere for en betydelig stSrre kapasitet. Videre må det lavspenteledningsnettpå LSdingen forsterkesav hensyn til den stSrre kraftavsetning. Grunnlag for beregning av omkostningsoverslag. Kraftanle et. De opfSrte enhetspriserfor sprengningsarbeider,gravning og betongarbeiderinkluderersprengstoff,materialer,herunder forskalingsmaterialer, transportutgiftersamt formanns1Snninger. Priser på luker med spill, turbinrSr,turbinmaskineri, generatorer,transformatorer,apparat- og instrumentanlegger av fastsatt på grunnlag innhentetprisoverslag. De h is ente lin'er. De i omkostningsoverslaget opførte enhetspriserfor de hSispente linjer er beregnet således: Pris pr. km. rett linje i jord uten kryssningerav nogen art, 22 kv., kobbertverrsnitt3 x 16 mm2. For materialeneer priserne å forstå fritt levert damskibsanløpinnen byggeområdet inkl. emballasjeog omsetningsskatt: Stolper, traverser, isolatorerog pigger kr. Tophetter og advarselsskilt 1.100,15,- 450 kg. 16 mm2. kobbertrådå kr. 1,20 540,- Klemmer, hamp, linolje, bendsletråd,kramper, skjøtehylserog reservmateriell 117,- Montasje av ledningene 100,- Ilandbringelseog utkjSring av 12 stolper gjennemsnittligå kr. 5,- 60,- Fremskaffelseav sten til 12 stolper gjennemsnittlig å kr. 4,- 48,- Reising av 12 stolper å kr. 15,- 180,- Transportav verktSi og materialer 40 kr. 2.200 - For samme linje som ovenfor men med kobbertverrsnitt3 x 25 mm2, blir prisen pr. km. kr. 2.560 -. Til disse priser kommer tillegg for: Dobbelophenging pr. mast kr. Master på fjell tl Vinkelpunktermed bardun fl Vinkelpunktermed A mast fl - 1 2 - Avgreninger kr. 170,- Linjebryter " 500,- Hovedveikryss " 500,- Rikstelefonkryss tr 545,- Kryss med lavspentlinje ,. 400,- t. 120,- " " 1Sipestreng Transformatorer. Nedenfor opfSres pris for 20 kv. transformator22000/230 volt med mastearrangement.Prisene forståes fritt levert ved dampskibsan1Spsstedinnen forsyningsområdetinkl. emballasjeog omsetningsavgift: Transformatorarrangementet med RUpingimpregnerte stolper, traverser og platform samt med isokr. latorer og pigger 323,47,- Forsterketophencingpå nabomast Kombinert sikring og bryter 400,- T1' Sikringsskappå lavspentsidenmed gjennemslags150,- sikring Ledninger,klemmer, kabelsko, jordplate,advar- 160,- selskilt, sikringer samt reservematerialer 100,- Montasje Transport av transformator,stolper,materialer, verktSi, frembringelseav sten samt stolpe- 120,- reising " Transformator 1.500 - kr. 2.800 For transformatori endepunkt av en linje kommer et tillegg til ovenståendebelSp på kr. 150,-. Med 30 kva. transformatorblir prisen " 50 " fl fl " 100 kr. 3.000," 3.300,- n 3.700,- De lavs ente lineer. Til det beregnede antall stolper er gitt et tillegg på 5 %. Det samme tillegg er gitt til det beregnedeantall tophetter og klemmer. For isolatorerog kroker er gitt et tillegg på 10 %. Utgiften til skjStehylser,hamp, linolje, bardunwire,skrubolter m.v. er opfSrt med ea. 3 % av de beregnedeanskaffelsesomkostnin- - 1 3 - ger for materialer. Omkostningsoverslag for kraftanlegget. Re ulerin s- o inntaksdam. Fangdammer kr. 2.000,- Oprenskingog sprengningfor damfot 125 m3. å kr. 15,- 1.875,- Rensing og bSrsting av fjell, fylling ev slepper samt bolter 3 Betong 425 m . å kr. 70,- " 29.750,- Dilatasjonsfuger " 500,- SmSring og slemning av dammen " 1.075,- Senkningskanal400 m3. fjell å kr. 15,- " 6.000 - 800,- kr. 42.000 Inntak. Fangdam kr. 500,- Graving av forskjaeringog sprengningfor inntak 220 m3. 4 kr. 15,- fl 3.300,- Betong 90 m3. å kr. 75,- fl 6.750,- Luke med optrekk f1 3.500,- Bjelkestengselmed föringer fl 350,- Rist fl 250,- Inntakskonusav jern fl 100,- Armeringsjern,bolter og stige 450,- Hus 800 kr. 16.000 - Driftstunnel. Tunnel, 2,7 m2. 180 m. å kr. 175,- kr. 31.500 - Over an tunnel - turbinr r. Betong 30 m3. å kr. 100,Rist 1 stk. Jernkonus for spylelSpmed ventil 30 m. 10" trerSr Armeringsjern,belter og ventil kr. 3.000,200,500,91 500,300 fl kr. 4.500 - • - 1 4- R$rledning. Graving og sprengning for r0rgate samt gjenkast kr'. 16.500,- 1100 m3. å kr. 15,1083 m. turbinrSr av jern med diameter fra 650 m/m till 550 m/m. og godstykkelsefra 5 m/m. til 14 m/m. Ialt 135 ton. Komplett med bend og ekspansjonsmuffer,fritt levert Miklebostadog fri montSr 85.000,- Transport fra Miklebostadtil rørgaten, hånd" langer og sjauerhjelp 10.000,- R$rbruddsventil,ferdigmontert 6.100,- Forankringsklosser30 m3. å kr. 80,- 2.400 kr. 120.000 - Kraftstas on. Graving for fundamentog undervannskanal kr. 450 m3. å kr. 8,- 3.600,7.506,- Betong i fundament 150 m3. å kr. 50,- 30.000,- Kraftstasjonsbygningca. 150 m2. L$pekran i maskinsalenog baerebjelkemed 1Spe- 8.000,- katt og talje i transformatorrummet 1 turbine 1200 hk. 750 omdr. pr. min, med avstengningsventilmed hydraulisk pådrag og oljetrykksregulator.Det hele komplett og fritt levert ved Miklebostad inkl. montSr Transport fra Miklebostadtill kraftstasjonen, 5.000,- sjauer og håndlangerhjelp 1 generator 1100 kva., 5000 volt, 750 omdr. pr. min, med magnetiseringsmaskinefritt 35.000,-• levert Miklebostadinkl. montSr 1 transformator1100 kva. 5/22 kv. med Buchholtzbeskyttelsefritt levert Miklebostadinkl. 15.000,- montSr Apparat- og instrumentanleggmed baere- og festejern, gittere, gitterdSrer,ledninger,klemmer, gjennemfSringerfor et uttak, jordledninger.Det hele komplett og fritt levert Miklebostad 40.000 - inkl. montSr OverfSres kr. 174.100,- • - 1 5 - kr. 174.100,Transport fra Miklebostadtil kraftstasjonenav generator,transformator,apparat- og instrumentanlegg samt sjauer- og håndlangerhjelp 8.000,- Utgifter i forbindelsemed avleveringsprøvene fl 2.900 - kr. 185.000 Sammendreg. Regulerings-og inntaksdam kr. 42.000,- Inntak 16.000,- Driftstunnel 31.500,- Overgang tunnel - turbinr0r 4.500,ff Turbinr$rledning Kraftstasjon 120.000,185.000,- Maskinistbolig 15.000,- Barakke, lagerhus og smie 10.000 -, Kai 5.000,- Veiutbedring 10.000,- Anleggsmaskiner,verktSi og taugbane 15.000,- Grunn- og vannrettigheter 3.000,- Administrasjon,byggeledelseog syketrygd ca. 5 % 25.000,- Renter i byggetidenberegnet under forutsetning av nedskrivningsbidragfra staten ca. 3 % 15.000,- Uforutsett " 28.000 - kr. 525.000 - Omkostningsoverslag for ledningsnettet. De h is ente lin'er. 28 km. 22 kv. 3 x 25 mm2. i rett linje i jord uten kryssninger 71 km. do. 3 x 16 mm2. å kr. 2560,n n kr. 71.680,- 2200,- " 156.200,- 90,- " 3.690,- 40,- " 880,- Tillegg for: 41 vinkler med A mast 22 " fl tt bardun 12 avgreninger ft tt 170,- " 2.040,- 10 hovedveikryss tf n 500,- " 5.000 - OverfSres 239.490,- - 1 6 Overført 11 rikstelefonkryss å kr. 545,- 5 linjebryter ,/ It n n 56 master på fjell kr. 239.490,kr. 5.995,- 590,- " 2.950,- 20,- n 1.120,- Tilsammen 2950 m. sj0kablerferdig nedlagt n og montert 22,n n 4 stkr. overgangsanordninger 64.900," 2000,- 8.000 - kr. 322.455 Mastetransformatorer. 21 stkr. 20 kva. 7 n 30 " å kr. 2800,- Tillegg for 11 endestrekk kr. 58.800,- 3000,- " 21.000,- 150,- " 1.650 - kr. 81.450 Lavs ente lin'er. 85 stkr. impr. stolper å n 986 " " " 6,0 m. å kr. 7,5 " tt 97 " " n " 8,5 " 132 " " n " 9,5 " 1117 702 " n 3248 " tt n n 9, 1, 13,- kr. 20,- " 19.720,- 26,- " 2.522,- 32,- " 4.224,- n n 1.105,- 0,30 n 2,- n 1.404,- n n 1,10 n 3.572,80 bendsletråd " " 1,70 " 154,70 8 stkr. unimaxklemmer35 - 4 n n 0,55 " 4,40 91 kg. topphetter isolatorerR.M.I. m/kroker " " R.M.II " 335,10 162 " - " - 25 - 4 " " 0,45 " 72,90 429 - " - 16 - 4 tt 0,30 n 128,70 409,50 " 315 kg. 6487,5 " 11 kobberkabel35 mm2. n n 1,30 " kobbertråd 25 n n 1,20 n 7.785,- 1,20 " 8.973,4.822,20 " 7477,5 " - " - 16 " 4018,5 " " - 10 " n n 1,20 1983,0 " " - 6 " n 1,20 " n " " 151,-/100 " 453,- “ 300 m. isolert ledning 35 mm2 ff " 2.379,60 1500 " " " 25 " " " 102,-/ " " 1.530,- 1900 " " " 16 " " " 68,-/ " n 1.292,- 600 " " " n 10 " " " 47,-/ " " 282,- 6 " " " 28,-/ " " 924,- " " 15,- n 1.275,- Skjøtehylser,hamp, linolje, skrubolter,etc. " 1.911,10 3300 " rIft 85 stkr. stolpestag Ilandbringelseog transportav stolper: 1300 å 2,- " Overføres kr. 2.600 67.880,- •• - 1 7 kr, 67.880,- Overf$rt Fremskaffelseav sten til stolper: 1215 å 3,- " 3.645,- 1215 " 7,- " 8.505,- Stolpereisningi jord : t. 85 " 9,- i fjell : " Transport av verktSi og materialer 61,3 km. å 20," 50,- 61,3 " Montasje av ledninger 700 m. sjSkabel 220 volt, 3 x 25 mm2 med muffer t, " " 220 " , 3 x 16 " 200 " 1 stk. kryss av hSispent ledning 765,- ” 1.226,- " ., 3.065,- " 2.000,- " 400 - 7.000,- kr. 94.486 -• Sammendrag. De hSispente linjer kr.322.455,- Fordelingstransformatorer " 81.450,- De lavspente linjer " 94.486,- Administrasjon,byggeledelseog syketrygd ca. 5 % 25.000,- 2 % 10.000,- 5 % 25.000,- " VerktSi og instrumenter Uforutsett,lagerleie Renter i byggetidenberegnet under forutsetning ca. 3 % av statsbidrag 16.609 kr.575.000,- Omkostningsoverslag for forandringav A/S LSdingen elektrisitetsverk. Utskiftningav den nuvaerende stasjonstransformator med 200 kva. transformator 230/22000volt kr. 5.000,- Ny utføring bestående av 30 m. lang jordkabel 22 kv. 3 x 25 mm2 med 2 muffer ferdigmontert 2.000,- og asynkroninretning Parallelkoblingsinstrumenter på turbinregulatorenferdig montert 2.000,- for 22 kv. driftsspenning Overspenningsbeskyttelse ferdig montert Utskiftningav 200 isolatorermed N.T.P. 187 å 10,- 1.000,2.000,- Utskriftningav de nuvaerendefordelingstransformatoreri 1,0dingenmed: 10.000,1 stk. 300 kva. 22000/230volt ferdig montert i kiosk " 18.000," do. 200 kva. å kr. 9,000,2 " 6.000,n Forsterkningav de lavspente linjer kr. 46.000,- • • - 18 - Da transformatorerog isolatorersom utskiftes bare er 4 år gamle vil man antagelig kunne påregne å få disse ting solgt til nedanståendepriser: 1. transformator200 kva. 230/5000 volt kr. 1.700,- 160 " 50 1.500,- " 1.700,- Kombinert sikring og bryter, lavspent sikringsskap, impregnertestolper med beslag for 3 mastetransformatorer 1.200,- 200 isolatorerN.T.P. 184 med pigger 400 kr. - 6.500,- Herfra går utgifter til demontesjeav transformatorarrangementene,transportutgifterog emballasjemed ca. kr. 500,hvorved nettoinntekteneved salget blir kr. 6.000,-. Netto-utgifternefor forandringav A/S LSdingen elektrisitetsverki forbindelsemed den for den stSrre kraftevsetning nSdvendigeforsterkningav ledningsnettetbelSper sig i henhold til foranståendetil kr. 40.000,-.Hertil kommer administrasjon, byggeledelse,syketrygd,renter i byggetidenog uforutsett.Jeg antar at lan ialt bSr regne med kr. 50.000,-. Sammenstilling av omkostningsoverslag. I henhold til foranståendeberegningerbelSper de samlede omkostningersig til: Kraftanlegget kr. 525.000,- Ledningsnettet " 575.000,- Utvidelser og forandringerav A/S Udingen e.v. " 50.000,- Erhvervelseav A/S lidingen e.v. 100.000,- Tilsammen kr. 1.250.000- Rentabilitetsberegningog finansiering. Driftsutgifterneeksklusiv renter og avdrag vil dreie sig om ca. kr. 40.000,- svarende til 3,2 % av anleggskapitalen.Da inntekteneer beregnet til kr. 85.000,- får man igjen til renter og avdrag kr. 45.000,-.Med rentefot 5 % p.a. og avdragstid 30 år efter annuiteteprinsinpetforrenterog avdrar dette be1SP en kapital på kr. 690.000,-.For å få balanse i budgettet i hen- - 1 9 hold til foranståendeberegningmå man ha et nedskrivningsbidrag stort kr. 560.000,-.Dette svarer til ca. 45 % av anleggskapitalen. Det forutsettesat man i Norges kommunalbankfår låne kr. 620.000,- svarende til ca. 90 % av den nedskrevneanleggskapi tal mot 1. pr. pant i kraftverket.Restbeløpetkr. 70.000,-må skaffes mot 2. pr. pant på annen måte. Finansieringenblir efter dette følgende: Nedskrivningsbidragfra staten kr. 560.000,- Lån mot 1. pr. pant te 2. t, " 620.000,- " 70.000 - kr.1.250.000- For å få statsbidragbør stilles den betingelseat kommunen kan forpliktestil enten å gå sammen med Evenes og Tjelsund kommuner i et felleskommunaltkraftselskapeller å levere elektrisk energi til dem alt efter bestemmelsersom fastsettesav Kongen. • Troms$ i april 1938. A. Haaland. /sign./ Bilag: Tegninger vedrørendekraftanlegget. ledningsnettet. eiv&--tcpc e- Vårderin bver AfS Nordiske 3rubekomagni'e gruvor Melb. Ntafjord m. m. M a 1 b r u v a: Malmen bppnaa nu upp på 178 m. avvågning och har hittille kvm, bpPnate till (300kvm:s malmarea.Å 138 m. mv,4igningvar arean 1300 Om man antager, att vi vid fortsattaunderebkningearbetenkomma att å bppna samma area på 178 m. avv4gning eom på 138 m, avvågning, alite 1300 kvm., så finnas mellan dessa bågge avvågningar 132.000 ton ton, malmhaltigtberg, vilket efter avdrag for brytningsfbrluat15.000 ning vid en malmprocentav 65, giver 125.000 ton malm.Ovan 138 m. avvåg ee återetå c:a 5,000 ton, varfor öv-r 178 m. nivån skulle anstå inall 130,000 ton malm, motsvardmded 1/2 årebrytningarvid en brytningav 20,000 tcn malm per år. Man torde vara beråttigad anee, att under 178 m. avvågning återstå åtminstone 3 1/2 årabrytningar,vadan totala malmtillgången beråknas till 200.000 ton malm, motevarande10 åretrytningar. bro desea Vad betraffarbrytninge-och fiirsåljningsprie under nuvarande depreseion lika. Man torde emellertidvara berättigad stone antaga att under den komnande 10-åraperiodenett bverprie av åtmin o:a 3:- av. kr, per ton kommer att i medeltal erhållas, då nuvarande tillstånd inom malmmarknadenknappast kan långe fortfara. Utgår man hårifrån, akulle en ärlig vinet av d0.000:- svenska kr. evaerhållas,vilket vid en räntefot av 10%vid tioårig brytningstidmot rar ett vårde av d0.000 x d,144d eller 370.000:- svenska kronor Vi göra ovanståendeberåkningmed all reeervation,då de 4ro ombjliga med säkerhetberäkna. framtidaim-almPrisen - 1_ ver e k 0 G rori ek e oc öppnandet av malmen å 176 m. avv. har under år 1924 fOrtgått. Den blottade malmareanutgör 2.000 kvm, och anetår malmen Annu 1 fhlt, varfår on total malmarea av 2,200 kvm, med all sakerbet forefinnes. kv n e er. Berhknad tillredd malmkvantitetmellan 120.000 ton malm 138 - 178 m. avv. Antagen kvantitet: 20 Mellan 178 - 220 m. avv. • • 320.000 ton malm S:ma en ma1mprocontav 65 av upptordrat malmHarvid har tvaritknate haltigtberg och 5 % i brytningsiorluat.M31mens jarnhalt kaa berttknas till 52 %. Vid en brytning av 25.000 ton malm per år skulle alltså anstå tillredd malm for nitraf-m år, eamt tillredd och antagPn malm ned till 220 m. avv. for 13 år. Produktionsprisetkan beraknas till nkr. 15:- p r ton malm fob Mel ForeäljningsprisetberAknas ytterst .. approzimativttill Vinet Nkr. • 1 .. 4:- per ton malm Utgår man från ovanstå nde akulle alltså uppatå en årevinst av nkr. 100.000:-,vilk t vid en kure av 55 motevarar ev. kr.55.000: - . Beräknaa en 134r1g brytningetld och en råntefotav 10 % mctsvarar ovanståendeett vt.rdeav 55.000 x 7,1034 = c: 400 ve k kr BetrAffandedetta gruvalt har under Ar 1924 ej några ytt,rligare blivit utfarda, varför jag ber gå hånvisa till undersbkningearbeten min vardering av den 2/2 1924, dAr vårdet satts till sv. kr.300.000:-, vilket varde alltså Aven nu bör gälla. vo kunna uppskattastill ett vårde av ev. kr. 50.000:-. Vi gdra ovanståendebnrgåning med all reservation då de framtida eåvål pronuktions-som mnlmprisen omidållga a.td säkerbet gro beräkna. Ludvika U.û ål. deoeMber 1924. Mossberg. js _ af I detta Eruvfå1t fbrefinnasutan tvivel synnerl1gen betydande malmtillgångar.Inalles uppgår den totala malmarean till aver 10.000 kvm. rn malmkvantiteter,som sttkertkunna påråknas, uppgå till icke mindre Rn 5.700.U.0ton malmhalt1gt barg, e»ar1frånnkulle kunna ekrådas, om hittille gjorda försak v1sa sig motsvara vflrkligheten, •jårn och 1.710.000ton styckemalmmed 45 7. ton 411g med 55 jflrnoch e mangan och 1,100.000 manun. Pessa betylandemilmtillgångarskulle 111tså med Ltthet beråttiga en brytn1ng av 100.000 ton ftrdig produkt per år och kven mera. Stbrata svårigheternamed utbyggandet av detta betyande malmtillredningearbatenmSte gbras, lnnan fRlt 11gger dår1, att br-tydande driften kan st:ttaeigång, 111denstundde ettreta malmerna hittills endast Lro kånda på en labjdRV från b75 till 800 meter bver havet. Som utfraktestollborde drivas en stoll c:a 300 meter bver havet, eom för bvrigt redan påbtrjate till o:a 110 meters 1ngd. Denna stoll behbvde ytterligaredr1vas fbr att fyndigUterna akulle bli såkert kånda c:a 1.000 meter, varfOr skulle åtgå en Ceråknad koatnad av c:a 300.000:- norska kronor, Denna underebkningsu..11etaga c:a 3 år 1 anapra och aku11e, om gynneamt resultat -rhblle, otv1velaktigtaveevårt altets vgrde. I det låge fhltet nu befinner slg lixdet givetvis eå gott som ombj11gtatt lamna en vhrder1ngpå deasamma, innan ytterligare undereakningarbl1v1t gjorda. Eetydande malmkvantiteter&ro dock som ovan framhållitskonatateradecch de f“rdigaprolukternakoma otvivelaktigtatt genom sin manganhaltvisa sig ganeka begarliga. NåEon vinetkalkyl anser jag dock på nuvarande stadium ombjligt uppstålla. Jag anaer emellert1d,att på Erund av vad ovan framhållits, faltet mj bar shljaa fbr lagre pris an 30 .000:- ovenska kxo or aGrubekom a niete ruvor: 74vr1 re83a Lro synnerfleenlitet undflrebktaoch anser jag att man vld en event. ftreLljningej btr uppskatta dem hbgre an t111 c:a 50.000:- svenska kronor Ludviha aen feer. 194. SV 52-4(d Avskrift. tS•f ordens- Yaltet Nor e av Ing. P. tihrn. Avskritt. ø. tor ord-tiltet if ' a berg av d • gf under naanet Oeolo a la drhållanden tLkatIl på andra wagnet11, daramot kvarteig lagrInges'av en dal etallen på aina att flera upp till tjocklek metera bergart. dver bdjd aro också Dessa ein rjorden 1angd ut belagna lampligaet variera oentimstera, viiket stuffmalm i dagen uten att par 9111 firhållande adj111 frkn kan utukradae. zro malmerna tirst exploatera, 700 meterl de på o:a gång och tedre jordbetaokning aellan med randiga Malaranderna Wanneretrdwo att tra] Deasa big. vara ratt anriktingemalmør och stdre‘a re v1ktlgaete epår av blott och sainta nalwleger. hro i huvudsaz Malmerne fInnee atallen kan magnetIthalten aven av magnotit Intlazdningar på eina inom ett aunna fdrekowaa llagar gdr, så att oregelbundet, men ryokst av randiga ooh utgdras granjteklffør fdrekomme utl med hdg mangenhalt. Ilodetenanalwer t111- vilka tigefjordfajtet. Banr Malaerna 6051på sluttningarna toppen jarnaalwøfdrakowøter, 1,etydande latar ett mot fjorden. 1000 m. hdga bergkaglan 1 mjalva sival och ”rlihosita Vestpoldt1pg runt Har upptrada , ganska o:s ligger oidm om vestpollen På hUer Vestpoils.t eom etupa bergeryggar, higa ow fjorden eom benaemee del, lnre 5glifjordene ls laagat 1 Lofoten på Hindden ar belkget Mgafjordfaltst parallellen. till ty ds klla och kunna darfir ho). lattaet dverekidae, Wennerstrdwa a. ooh en bdjd haltlgt berg gång har en langd av 100 ah, alitel fdrellg,er av 300 x 15 z 100 eg. Nedre parallellen vikten bar en langd av 300 meter, eu brudd stv /Smalwe bar en kventltet 3,5 te1.575.000 tone. av 680 m. en bredd av P u. av har en walmkvantItet flif•finnes och øn hdjel av 100 w., alltei på 8Aladeli fdre11gger tons. 390 x 8 x 100 x 3,5 2r-1.092.000 tone. 2.687.000 av samranlagt malakaantitet gångaraa en åskådlig •1111. Detta ar den syn1laa annat an att kvant1tat dølen av malmeni den fortsåttes kommer •tt berget torde • slig, innehål;andø50 il. 10 000 85° ej . i utelkt att erhålla skulle onllgt 40 % och 8 % Mn. av 50.000 etyckemalm • tone terg mad 47 % Fø och 7 % Mn, samt • 80 % slig ex loatørandes: bdr mak ske angripas fdret. Uslmerna åt nordost. lampligt få Letadkomatial 15 000 tone -gAngarna man kunna rakna på att kan etillas øn Arsbrytning berakningar 0ruvfaltets malt- ovan uppgivna 28 % • G " Av anrikningsmalmem deesa vårvid øj tankas med 47 % Fe 7 % Mn samt 50 % anrikniagsmalm Vid ned, kan emellertld dka i mån av ajupgåendat. Av det brutna 50 % atyokemalm djupere det På grund av fdr drlva brytniugen stå så att dø har namnda Bdrtimd- med en sidmatUPpimg handen varande med degyallar mød mta fdrhållanden utan torde blir vara klakaat att vid o:a 550 metera avvggning gå in på malmørna med sa stoll ooh uttaga magaelasbrytning. dem medelet Malesna lamplig pla4ø sker bast anrikang finnes från för gruvorna bdr ere nere øtt skradas och al till stdrtas verket leftrtligt hin branten. Resten bortplookas finkroseas, maløs Fdr att sks att till en eds sattmaakAnør trfc,rdarlt dar till rent gråberg sig atorlsk, aipiookaa till anikaIngså varpå och grAmalm fdr å •tt ølg; rdrllgt røsjiln och gAr in i anrikringsverket. erhålla upigiOna och durunder. kraft: far av malmen bdr fdrat'grøv- frektae på linbana knytnaves stuffmalm och det finare t`r dar gønom uppdamning Den arfordørliga c:a ea myoket anrikningsverket. brytningsp1atsen, ooh krossas •plookband til1 fjordenudar Traneport trån vida, utför anIlkniingsverk. pør linbana Malmen utfraktad vid aog Dut grdvre å eligen godeet bdr malningen anrikas sidan på på ukakbord. ariften fås av stor.andet kraften halter fdr Oruvorna Anrikninggverket Lyse och diverse frn den nairbelagna kunna erhållae 50 000 tons Storalven 4000 halitkraftør. per år blir feljands: 100 hastkrafter 340 50 390 hastkrattur ellør i rant tal enligtkontraktgruvaltit. 400 htetkredter,vattenratteLtillhdr lannaderoch till 3r ndø kowtnøderfdr falteteiordningsettl de bliva faljandet f3r brytning Xr. 20.000:-, Orovornaslordningeetallande I 50.000iLinbana • 175.000: fir 125 t. kåaalapr dag Anrikningsverk 50.000:Boethder 20 000:ar .kaj Utlastningsanordningincl å$ 000:- XPDXOR .:11 ering,vilken s r&rtillkommerkostnadenfdr vattenfalletmOtt hEr ej Lr i.stånd-berhkna. 1L (,.ock tnaderna t ovah berlknaddproduktionkoamakos Vid Produktionekostnader att etellaaig sow f3ljedt Xr. 2:- 50.000tone brytning 45.000 " 15.000" • 0:20 linbanefrakt • stuffplookning 0:40 30.000 anrikaing 25.000 " utlastning N 9 ::: Kr. "::: • 4.500- 1:25 37.500:- 0;25 5.250:- Osnoralierooh div. 20.000:- Råntoroch •sorteringpå 20 år 15;000:- Kronor 2 14. Xrhållan: 10 f.o.b. 25 tons atuff,00balig,vare vardatordevera kronor vinetav Kronot Kr. 250.000:-alltelåterstårvid dennaproduktienen 57.710:- per kå år. ndasttagen Den berXktadebrytningenav 50.000tone por år tr:e vidsineta adjligeprOdukticadoot medlettvisa vinStmajlighsterna mångdubblae. att dentaårsproduktieft giva befintligamalwafdrrid, partiar Farutoaovan bereknademalaerfinnasflerabetydandsaals , taååagången av ungens sammanatur.Dø etirstaav dea eynesvara evar 12 Jkt i i tni c.c.r I.P.; „I Ly. e : r .:.,r it t.t t 1; t• ; r . n•' — ri : _ i . ti <L Li. — P v i ,b7±1el. rirE v r t tt cYL-- Jrter) . n i<kcflr 1. : I,V et I iAL. • rr!e t yt .1. • 1E cr;• r tr. :{•,1 rs• —_ !ÅliI.42E ,•li .. V ck ; tt• lik' 5000 1, ar 1:( . tf,".1.-A, L:E, I. bV 5H ( f o r d. Profeesor 2 7/7 Vogt 1918. e5g•fjord. hovedforekomater: Der er tre 1 stoll (og nedre 358 m.o.h. 1 hblde med stoll Sfltorstollegruben", 800 m.o.h.) 11d1 over haide til slg straekkende og d3t utgaaendø 1 hOlne 460 m. o.h. stoll" tVogts tilfjelde hifit ganske beliggende parallellør, naerliggende med 1) "71ndegruben" 11514e 300 m. o.h.). 3) Desuten ikke fortvrig som undersekt. er naermere plateformig mindre uregelmaessig mere eller Malmen optraeder forekometer, mlndra vitee, hIttil saavidt en raekke 537 m.o.h. 1 hdide navn), m1svlsende fordvrig (et "Svartmalmgangen" "leleforolg". eller et par steder har man ogsaa fjeldet bl.a. (saaledes syenit ogsaa findes ved fjorden), og oppe paa deeuten end sklferne); ved Storstoll- stoll ved nedre Noved- kartet). (se knlketen lltt (yngre er granit 1 dlstrlktet bergarten kvarte- ved dynamilkjaelderen),- (bl.a. kalketen optraeder optraeder (11ke barakke og nedre barakke avre - mellem skifer m.o.h.) (220 barakkil Naer bvre porfyrer. ogsaa men sklfere, tildele bergarter, med sklfrige parallelt optraeder Malmen at utrede.- er meget vanskelige forholde De geologlske gruben). store meget av tildels ør gjentemeat maangds, 1 mere underordnet som optraeder bergarter, De aklfrige gange dels av granit og dele av eyenit. Undegruben lagttoges stedfundne NO -11gete Derlmot bergartegang. haengende) ( eller gang 5,5 (indkilet mellem m's tykkelse, SV (eller retning glakldende ølg dette gjar speolelt mellem derlmot lkke heldlgv1s har man inde 1 den fattigo nv 5vre malmlagene), men som litt mot"Vogte efter stoll"). - 1 - og de hittll "Vogtis stoll" avrenekninger, del parallel (og nogen overskjarende ikko drivvaerdlge) øn leleform1g maaltes som 1 tverprofil lltt Ved ved Storstollgangen.- kilte elg Denne leleformlge ut granittll 1 retning granitgang mot dåLden Ikke genttrende, ar dog lkke berbrer manganho den jerarlkere, malm. dlge 1dm en str1bet regnet, noget Malmen er relativt fale granat oent. den manganholdlge til skal efterfølgende Og 1 det - kvarts malm, 1 regelet kaa drives. jeg udelukkende med litt jernmalm, naesten eller jernpro- bble oe med kun beskjaeftige naestan vl med kvartt jern(opblandet malm lkke denne knytter intereese Den bkonom1ske udelukkendø at jernprocont, kun med øatt lav procent jernglans en strlbet og dels 0.e.v.) hblere med i alle jernmalm, mangenboElg denne. - forekometen. 1t1nd til: Der heavlsee don rike agt1g), fblgende 1 maaleetok Videre (men lkke oadrent utgaaende malm 1 det 1 onalestok 80-11ge) (eller hIttll 1:1000 (og tegnene paa gruadlag av kartet 1:4000). henvises nbl- av 6vre parallel. liggende den bverste ganøke og Nedre parallelt av 6vre del tegnede begge over trukket tverprofil oprenekede det over laengdeprofil til tverprofil 1 maaleetok 1t2000 (det samme som meget laengøre). og tegnet e aaleatok b, men 1 den 11E:lvm o.s.v.) (kvarts-porfyr er der graabørg ttellem de to paralleller steder. paa de forskjellig, vekalønde litt 15 - 20 m. av tykkelee er ansat naer det haengeni hb1de 650 a. o. h. "Vogts stoll" denne, derpaa gaar fbrst paa ekraa gjennem de av Medre Parallel, ca. og tilalut melltepartlet" lItt paa nkraa gjennem!graaberge1 døt nemlig gjennem den rlke malm 8 - 10 m. 1nd 1 8vre parallel, synee ør oa. I 30 0 O-No (etrtiket Strbket av Nre parallel. liggende mot vest (0a. NY); 1 deta ør overalt et fald og ) bue svak øn ne dan at og ved den sbudre del, til 0a. 70°,i nordre del analog jeg faldet mindre, 55 - 50 0. litt er faldet "Togte stoll" ( 1 stellt I. en laengde kan gangene følges Undør stollmundlngen av oa, 30 m. Man opgav olg attn) terr lig nge gjae utll k besO mlt under ter dot kan godt vaere at den forteaet ben ut. r klle saa at oolsen tverprofil noget laengere. Den relativt rike, mangan-holdlge malm 1 den øvre parallø1 ho' der Den övrt parallel er blottet epecielt over •maa mineringer, malm i det den rike konstateret manganholdige Maegtighsten av den relativ% der at til, el fulgt Dette tal det efter er den rike utgaaønde der om en horisontal snart bll mer nbiagtik Det maa bemaerkes 1 100 å 200 mle laengde (hvilket ved den magnetometriske kartlaegning, ca. 400 m., sit snart tal malm gir malmareal ved 9 m. midlere = oa. kartit 300 m. falgt paa ikke netop parti. ved den nuvaermot Laengere mark ved kompasdrag vil mere nialagtig faaes som nu skal at man maa kunne regne vilket 300 m. Og 1f1. ved den nu paagaaende bedste i tildaekket fblges mener eaalades horison- parall- at den tirre parallel Parallel 1110kan den 5vre svare vil Dette maaling. har kanøke evröqkning endø fl0-11gste 8 m. malm i den bvre laengde fastelaaet og magnetometriake detailkartlaegning over lidt handlee vil oa. en gjennemsnitlig faa av 300 m. eller 1 en laengde ( 1 1:4000) til bredde. 9 m. horieontal ete- 10 m. pa ca. Maalt oa. mit program vilde eftør grubøn breddø tal til svarende maegtighet, medtaget paa diveree gjennemenitlig 5, 8 og 9 å 9 m. saalades 7, til malm (uten haeng4ende!maales malm i. det av den fattigere noget liggende.- i det konetant manganholdige rike, t fra Jeg gaar derfor eig har avr5skninger aller liggende. malm holder at den rike, at man malm. Det pointeres, dea rike og avrbøkninger del ved en hel av de mange mlneringssiteder eneste ved hvert malmtyper. de 2 forsk3ell1ge m, mellem etpar paa en eller overgang 1 den fat- hvor der er en smal gradvls apeoielt kvarts-jernglane-malm, t1gere M. 1nd - 1 1/2 ogsaa jaevnlig ekyld, sikkerhets for desuten, malm og jernrike og relativt den manganholdige hele uttage vilde at man ved avbygning forutaaetter Jeg overgang. nogen dele graenee, skarp an aldeles dels malma sees Mellem de 2 slage mindre. noget enart mere, noget 50 m•, enart av o:a her en tyakelse parallel övre av haengende 1 det jernglane-kvarte-malm manganfri Den jernfatt1ge, haengende. malm i det mot den fattigere begraeneet skarpt noksaa tildøle og de 2 paralleller) (mellem liggende 1 det 'graaberge-mellemlaget" mot begraenset Den er skarpt liggende. det til konstant eig foretagee). med en horisontal horlasontal bredde laengde -Jeg av av den rike 3600 m2. har / motsaetning Den Nedre parallel - 3 til den bivre parallel ein relativt rike, manganholdlgegranatkvartemaimx det ,detgende av ftdre perallele lelested.Mot det liggendeoptraederen 20, 30 eller 40 m. bred zone av jernfattlg,manganfri jernglans-kvarte-malm. Maegtighetenav den rike mala i den Nedre parallel mealtee 1 den 110-stre ende tll 5 m.- 1 den talmxmidtre del (nogenlundemidtvele mellem 10 og SV) tll 3 - 3,5 m. $ men naermere mot "Vogtø stoll" Lynder den rlke malm ut og 1"Vogte stoll" ør den rika malm 1 det haengendeav den Sedre Parallel naesten forteundet,eller kun remplaceretved nogen ganøke tynde og ikke brytevaerdigestriper.-Indskraenkerman elg kun t11 den rIke malm, kan arealet av samme 1 den ledre Parellø1 anelaaes tll 200 m. laengde t 4 a. taldleretykkelae, gjhr 800 ma. Sum gv ralativt jernrIk,manganholdlgmalm i begge paralleller dltsaa tilnaermeleesvle3800 + 800 m2 eller mod rundt tel 4000 . Jeg har vaeret fornigtig ved mln kalkyl, og jeg tror å 5.000 nok at man, neer feltet blir helt avdaekket, kommer op 1 ceekring 5000 m2. I den g5vreperallel er denne malm bedet 1 den 20-etre del, og blir eas litt jernfettigeremot SV, 1 retning hettinmotrog-t-stollen logen ekeideforebkhar vlet, idet jeg kua avekriver jernog mnrignmpromonterna. fteldeforedkfra bvre parallelt A. 40 % prIma /10-etreendet 43,o% Fe + 7,5 % Ma s 50,5 % Fe + Mn 80 % sokunda 33,2% Fe + 6,5 % ma = 351$5% " + Mix Dette skulde evari til brudt gode med aa. 44 % re + Mn. Veetre ende av øvre parallelt S. 50 % prima 47,1 % Fe + 7,8 % 1fn= ma. 54,5 % Aus " 34,5 % " 50 % sekunda 28,7 % Fe+ 6,0 % Skulde evare tll brudt gode med ca. 44 % F. + Mn. I Stollen (3-10 m. lnd 1 eivrePerallel) 0, PrIma 42,1 % Ye + 4,8 % Mn Sekunda 31,5%" + 3,8 % " w oa. 48,5 % Fe + sa • 35 % " " " Skulde avare tll oa. 40 % Fe + Ma i brudt gode. - 4 - steder. de forskjelllge st11. 1 etor ved drIft haeng og ligg) derpaa at nogen for maegtig en meget gaar storstollegruben fjeldvalig utllgjaenge I don stelle, - med malmen. parallellt tllnaermøleøsvis som gaar granitgang, maegt1g faa i. en uregelmaessig, sees bovedetollen til Like ved lndgangen hør om,en handlee avakjaerer som lokalt gang av eyen1t, maegtig meget der Elge, vil det 1 eyanit, gaar stollen maa bero malm. Dette men har 1kke truffet hovedgruben, under ret ør drevet ønd hovedstollen) 50 m. lavere ( oa, stoll Den nødre ind 100 m. NY omkring eom overskjaster gran1tgang, leiestedet. malmen flere omkring holdig granat - kvarte oa. malm, som dog ikke er •aa kv de tre t5vre parallø1) vlet eig har Tinde hoveaforekometer bedre Navnlig oa. betydding end re + leleatedst(av - kvarts - malm) 6 - B m. Ye + Mn holdlg eom ved Tlndegrubøn). ved de 1 de eeners at vaers Svartmalastollen. rik herl bar ør striiket jernglana - malm cg fatt1g 25 m. brødt, er hør skjeineassalg Belve at bergartgange. jeg mindre 25° mot nord.- kun ce. paa, mot dypet) Vød "Svartmalmstollen og Storetollgangen. ONO og faidet maegtige gang tillaegger "Svartmalmetollen'e Tindegruben meget tildels ved overskjarende, svskaaret forboredt (eller og i fald - baadø 1 etrdk steder vaere ved Btorstoligangen Man maa saaledes Mn 1 malm beade (med fattlgers z'sal eadtre lelestedets her til sig holder aala og manganholdlge Den jern- dele. forskjellIge 1 grubens precenterne og mangan- jern- eller jern- var aveat hvor 1907), aug. ((ra skriveles be- min tldligere til henvieøs "Storetollgangen" Vedr6rande % Mn). 4-5 i middel antagelig (høri 40 % Fe + In henimot holde v11 bredde), 9 m. hor1-4ontal malm av oa. (ved mangan 1 den Ovrø Parallel + jern prooent at den samlede fra man kan gaa ut elge, Det vil end dør kan paaregnøø resiultat, bedre lltt har faaet stll 1 mindre •6k ske1defor- at man ved ovennaevnte fOlgelig, forutaaetter Jeg av ortlmen paa fik jøg lndtryk med let omtrent stemmer Dette aar utforte end Storstollgengen fordl den relatlet 5 - forkometen (epeoielt undersökelsearbeldør cg betydellg jernrike, bedre ønd manganholdlge malm ved Tlnde-forkomatea (bvre paralls1) ør noget jern mangan rikere ønd den tilevarendemalm 1 Storatollgangen;deauten er malmarealet av den relativt jernr1k0„manganholdigemalm sterre vød Tindegmben ønd ved Storstoligangen,hvor malmen tildels er avskaaret ved magatige granit og syenitgange. Maermere om malrt erne. og Övril Man kan - ved Storstollforekomaten,"Svartmalmstollenh og Medre parallel ved Tindegrubenholde ut fra hinanden to forskjellige malmtyper: 4) Relativt ernrik malm med manganbud og lfl. analysernemed hold vie 1 man a rocent dosuten opblandetmid meget granat (samtaugit, hornblende,sp1dot, klorlt) ved eiden av kvarte; undertiden findes dør were granat o.s.v. end kvarte, undertiden likt meget gramat o.t.v, cg kvarte, undertiden mere kvarts nnd granat. Melmen fbrer jaevni noksaa meget magnatit, foruten noget jernglano.Rertil mangan mineral. Undortiden Imattages rhodon1t (mt lyeerddt manganallikat,indeholdende oa. 40 % metalliskmangan); 1 bvre ende av övre parallel ved H51tindforekomatener sndog en"baenk"avrhodonit (3/5 rhodonit, 1/5 andro mineraler),paa oa. 1 m's tyxkelse. I granat-minsralstindgaar noget mangan (cg jorn); men bOvedindholdetav manganet aitter utvilsomt 1 som orteridneral. D.) Relativt fatt1 malm bestnaende1 det vaesentligeav jeragl4W og kvarts med reget litet, øller ikke noget, mianganog 1 regelenuten granat.- Denne fattige malm holder mot utaiderne (laengat fra dan rike mala) kun 12 - 15 % jern, naermøre mot den rike malm 15 - £0 % jern, ofte vel ogeaa ca. 25 % jern. Denno jornglana- kvarts - mulm sr tildele meget maegtig (lokalt over 50 meter tyk, apeoleltved TIndøgrulan),men den er aom naevnt gjennemgaaendemeget fattlg.Paa gzund av de lokale for,o1de (beliggenhethdit tilfjelds og 1 steilt terraen,utsat for stenras kan relmen ikke utvlades ved dagbrudd, det vil alge, og stenisprang) melmen kan 1kke leveres saa billig som f.ex. 1 Rydvarangørog Dunderlandedalen.Da saa hertll kommer at man gjennemenitligmaatte ba mer ønd 3 ton raamalm til 1 toa konoentrat,har man - og efter min menång med rette - i de senere aar sat denne aalm ut av betragtning. Den bkonomiske interesseknyiter eig till den jernrikere o 1m. samtldi man anhold1 e, 1 ein almindelighetogeaa granatfdrendema Mogen oplysning om denne malm faar man av de av eilskabets den analyseprotokolutekrevne analyøør (1det jeg eldifer analyeerns av fattige jernglans - kvarta - aalm). Dele akeidet mala og dele stufprdver: Jern lbangan Jern + Kiselrangan syre 9,5 47 9,5 46 7,2 47,8 51,9 3,0 7,8 47,1 13,4 41 9,1 44,7 6,9 46,2 1,7 50,7 7,5 45,3 7,5 43 58,5 65,5 54,9 54,7 54,4 55,8 53,1 62,4 50,8 50,5 7,2 10,2 8,5 9,7 10,4 0,95 11,7 14,2 12,4 18,1 13,8 Kalk Lerjom1 Magneela T1nde/ruben 4,7 5,o ••••• fi 6,25 1,51 1,59 6,7 6,1 a Diverse etufpraverog akoidefors8kfra T1ndegruben (tildele nrehapitulationav de ovenfor eammenatIltedaanalyeer)av den menga av den fattige jernboldige og relativt jernrikemalm (1det -tnalyser glane - kvarts- malm 1 det haengende 9181fee): jern Mindre etnfprdver 48,3 44,7 41,5 Skeidsforeokt 44,7 (77,7% malm 29,7 4 avfa1 (22,3 0% (oa.4 dk eføre Skeid med 2 ton malm(aalm 43,0 fra 5stre ende(wa.80% bvre Parallel(eekunda33,2 8keldeforoa.50% el8kmed 2 47,1 t. aalm fra malm 28,7 Vestro ønde{ca.50 % a Ntr. parallel(sekund Mindrs etufortiver övre paraliel r46,2 48,4 9,0 (25,6 Mindr, gjennea(28,8 rav pr8ve enite brudt gode,mkjaering(30,1 r31,9 1 dagen ved 28,8 vre Parallel 8,5 Tosse o m. let0113 -7 • 37,0 32,5 Uangan Jern + mangan 59,8 1325 152,1 7,4 48,8 7,3 Foefor 8vovl Kisel Kalk syre 0,43 0,007 0,49 0,o32 0,47 9,1 6,5 53,8 36,2 0,44 0,25 0,o18 11,6 1,5 60,5 0,54 0,oc9 13,8 8,1 6,3 39,5 0,59 7,8 8,o 54,7 34,7 0,38 0poo8 10+4 5,o laso 8,1 4,9 41,2 52,5 54,9 1,8 3,0 2,4 4,3 4,8 7,8 Z7,4 31,6 33,5 36,2 33,6 46,3 3,7 3,1 40,7 35,6 (Antageligfra (graenøenmot fattlg malm) 0,48 0,44 el- Kalk Jørn Mangan Jern + Foefor Svovl Kts e eyr mangan 40,0 37,4 38,7 Oroveidet 6vre Parallel 7. 9 m. { 9-10 5 m. 3,8 4,1 4,4 43,8 41,5 43,1 0,48 0,50 0,48 48,7 42,1 4,6 foreök ma Sekunfr* 35,1 31,5 3,8 da m. 0 ri3-1 elP ISketd Omde f reta ne anrikman sforsok. 1. 1911. Vaadveteanrikningved OrAngesberghbeten InnkjOrt t vaorket 833 kg. Derav erholdt 296 • prima eltg 175 " g sli a sekund 382 a1d avf Sum 833 kg. reguedee oa. 120 kg. Ved omkjbring av 175 kg..Sekunda-aligpaa %. For zikxerbetsskyld regnede ellg, alteaa sum 416 kg. ellg, eller 50 endagode pr. ton 1:118).Paamslmene vaerket med 45 % slig (s 2,2 ton Indgaa forsaavidter Ittet Inetruktiv. metalprooentblev tkke bestemt, saa pröven Analyser av alig og avfelid: Slig Avfald Fe Mn 59,9 8,7 10,8 4,6 8102 P. 0,125 3,7 0,45 57,7 Mantapte saerdelee meget m Man knuste for fint (med 0,3 mm. atkt.) omkring 45 % ) av raa+malmene gan, neml1g bentmot halvparten (naermest hele mangantndho1d. yetem. Orusonverketepr5ve efter sterk-magnetiske Ullriob. gaaendegode fra Der anvandtes naesten 3 ton (2,87 t.) ind evartmalmetollen,holdende $In % Fe 8,9 34,8 Iblokritand % P 33,4 0,35 Ved sieb tio.40 blev erholdt: P. Raoketand. Mn. Fe 9 20,8 0,0 a lo, Fbrete gangs produkt 411,4 15,9 10,7 48,6 Anden Tredje • 48,9 11,2 0,o9,,;1,5 rodukter rike)mellemp Idet de noksaa metalrike (speoteltmangan gjordt: lkke blev videre behandlet blev der nyttig 1 det inG79,1 % av jernIndboldet((ga aende de (go 70,9 " " mangan -"- endegode. evarende til 1,77 ton indgas g, eli % 6 56, t rag utb v ble Der mat behandlet,vllds man vaer• kom t bli var ne ter duk pro lem mel Bvte til et bedre resultat. utfOrt lgillustrerende,Idetdel blev Yorebket ar ikke tllstraekkel ere % mangan, alteaa med hoget b51 8,9 + n jer $ 6 34, de den bol e paa god end normalt ved raagodaet. ere bbi lig kIl ade g nto ooe npr jer lea rdt nogen andre forebk, fremde Der blev av Xrupp (Gruson) gjo og no. 100). finere.knusning(sleb no. 60 ved men b, rlo Ull tem sya er eft ,mea paa den anden side blev rat ent ono rek /ke alr mat et Berved fik man Mag av mangan adak1111g stbrre. tapet av jern amlaog navnlig det neppe vaere rationellat vil , aet god Ike anr l ska man Dereom gan, 1det reønd til ea. 58 % jern + man drIve konoentrationenlaenge n. et med sterkere konoentratIo metaltapetvil stige altfor mag (mad sterk-magnet)vlser, et Ullriola-forebket Baade vaik(ve1sforsbkog Dette beror oentlakmarc mangan end jern. pro ee tap en ing ikn anr ved at der indgaar 1 ld noget av malmens mangartindbo at , paa der e del til d tal e 1 all ganaIlikatdiggranat, tildele ogsaa man hol gan man elt eol (sp al ner tmi ell1ka ldlgom man tligstedel gaar tapt, 11kegy sen vae den for som it) don rbo et er magnet1ems.Det er ogeaa eft er ell gt, vae lak c1f spe anriker efter d1ge neral (eller manganoxyd- bol smi ert doxy gan man te nor mulig at det minoxyd - erstmlneralet(eller jer end nig kor fln ere erm al) erteminer neralørne. etal mangan oielt av det vaerd1fuldem Det er utaldig, at tapet spe anrlkning. maa bli foboldsvisstort ved brelse av malmen1 Mull lastfor anden n ttl malmens nyttliggjbrelse, for et lgb mul en and s nke tae Der kan ogsaa nemlig: Å . 8ke1dning 1 Prina sekunda avfald B. Skeldning 1 Malm avfald, bele malm ea malm (ved A.) eller av den og saa tilgodegjbrelseav prl -g (ved 5.) direkte tll masovn uten anrlkning. Man kan specieltved T1ndegrubanarbelde ut øn bel del prima-malm men med oa. 47 - 50 % jern + mangan (og oa, 0,35 - 0,5 % foefor, yderst litet svovl).- Denne prima -malm vildø vaere blandet med % 5102), omtrent like dele kvarts og granat osv. (granat oov, mad oa.40 eller antagelig med noget mere granat oflY.end kvartø. Sortører man ut en aaerskildseoundamalm,kan denna regnse til oa. 35 % jern + mangan (heri antagelig 3 å 4 % mangan). Dersom man kun skelder 1 malm og avfald, kan paaregnes malm med n), ockring 40 - 43 % jern + mangan (heri antagellg 4 å 5 % manga n, En prima-malmmed oa. 47-50 % jern + mangan, hvor1 5-6 % manga kundø bll utaklbet til utlandet. Det naturlige market for akeidemalm fra Usfjord, vilde dog vaere erk eventuelt jernverk 1 WQrwlk, idet jeg gaar ut fra, at dette jernv Nurvit vil 5neke en del tilsats av manganboldlgjernmalm.Jernvert 1 65 % maa baseres 1 det vaesentllgepal Klruna - mal*, med oa. 61 alm, jern, saa man her godt tan benytte endel tilsats av fattlgerem endog med ned til oakring 35 % jern + maugan. Tor en prima-malm med oa. 47 - 50 % jern + mangan kan ogsaa taenkes avsastning ved eventuelle andre noreke jernverk. vaerkVe6 et eaadant arrangementvilde man kunne undgaa anrikninge tsaa eller dette bebPvde kuu at blive bygget for en sekunda-malm,al selve kun vaere st appendls for att nyttiggjorefattig vaxe, og 1kke e hoeedverket.Wtn vilde ved øn saadaa ordningmadgma mangfold1g vanskelighetør. ta Jeg vil ikke undlate at betone at öksfjordsfelat 1 virkelighe 1 Narvlb. mist ør sterkt interessert1, at der bllr bygget et jernverk Lokale dorbolde. A. t5kafjordenhar ved Husjordstr5mmenat smalt grundt paxtl, dos t. 1kke vaerre end at lokalbaateneved flo kan gaa gjønnem sunde omkostning Dør ligger midit1 dundeten meget stor sten, som uten stor kan mineres bort. Der henvlses til overslag for opransning av strOmmen. Indenfor strdmmen (I avsland 5 å 5 1/2 kllom. fra eventuel lasteplads for gruberne) fryser fjorden hele vinteren gjønnem, og Isen 11gger hør mindet et balvt aar. I tilfaelde litt atbrre drift med nokeaa byppig dampeklbletrftfIk, vIlde marighetenav skade1sen, •001 1 regelener ganske tynd, for5vr1gb11 nedsat noget. Man kundo ogsaa holdipen rende aaben ved Isbryter.-Indenfor stredamener der kun en meget sparsom bebyggelse å 5 emaa opelddere,tildels busmaend). For arbeidninemaatte I ain holhet byggeo bolIger,IdetforekOmsterne ligger saa aveldes,at Ikke nogen kunde ha elt faste mattøkvarter1 de naerliggendegearde. Ogeaa den ytro del av Qbefjordener nokeaa tyndt befolket. For T1ndegruben har man den 7,torevanøkellghet,at gruben ligger belt tilfjalds, og 1 et steilt fjcIdpart1,hvor der er rielko for nø og etenras og navnlig for stensprang. Dels nv denne grund, og dels for at folkende ikke ekulde bo altfor Wit tilfjelde,maatte man anlaegge etoll, av 11enge frem til feltet: 5tollaengdefrem tll feltet. 1151deover havet. 800 m.o.h. omkring • 325 m. 450 • soo " • 600 • 450 " • 700 " 400 " • 775 " 550 " • sso 550 " " 385 " • " " soo • Men kunde vel fardvrig,ved walg av bekvem lokalItet finde et part1 som mul1ggjdr etoll 11tt kortere end her ang1t. Det er meget tvilsomt, om man nv hensyn til atenaprangosv, kan finde en lokalltet for etoll (og (cr arbelderbo111rer) ved stollmundIng bblere end 550 - 800 m.o.h. - Ved bdItlIggandostoll maatte man ylaoere arbe1derbeligernef. eks. 50 m, lavere end etollmundingen.-I hvert fald frempar av obenstasendelatman maatte be en meget lang stoll. "Vogte stoll" gaar 1 b51dø 860 m. altsaa hdlere ond det halest11ggende etollalternativ.-Man har al grund 1111at forutsaette,at malmen etraekker elg mot dypet levere end "Vogte etoll", men jeg ttirikko uten vidie tilreade kap1talanvendelsefor lang stoll, uten at man har vishet - ønd for at malmen ører lang straekning fortemittert11 lavere niveau etollen, saa man vildø faa en meget betydeligavhygningebbide. Det forølgtigevilde derfor vaore at forteaette "Yogtfe stoll", e ibigendeden rike malm 1 det llggeadeav övre Parallel,at godt etykk den 1nd 1 fjeldet.-Vidre kunde detaljere. det bekvemmeetepunkt for med projekterto lange tverslagnitoll,og øaa fra "Yogt's stoll" gaa ned synk 1 retning mot gjennemelagmed denne lange tverelagestoll. Forteaettermalmen saaledee eom jeg antar, men som ikke med elkkerhettbr paastaaes til hetydelig dyp under "Vogt's stoll", vilde man faa øn meget betydelig hblde til avtigning.Og gjennemslaget ntmellem "Vogts ctoll" cg den lange tverslagestoll,vilde i meget vaese lig gzad lette aen fremtidigegrubedrift. Tra mundingen av den projekteztetv;:elagestolltll lasteplade paa eller anrlkningeverkved fjorden vilde man faa en taughanelaentie 1 1/9 1 2 kilom., noget avhaengig av stolleundingenebeliggenbet. For "Storetollgangen"maatte man mest zationeltdrive eynk ned og opeynk, ialt oa. 50 m. uyp, fra den byre atoll eller glitheog . til nedr etoll. Derved vilde man faa ganøke stor avhygningehbide Fra nedre stoll maatte bygges taugnane (1 - 1 1/2 kilom. lang) til anrikningsverkeller lastepladeved fjorden.Litenfornedre etoll ationmaatta derer maa ikke gardezt mot ateneprang.övre taugoaaeat for vlstnok byggeo litt ind 1 fjeldet. det vaesentligeutarbeidet eltet under mit ophold ved 8kefjordef hegyndelsenav jull 1918, kowlettert og iatert Trondhjem,den27. juli 1918. Rigtig afekrift hevidnest Olof Birger Dillner ingenidr - 12- Kaare Lle rontorhetjent. Johan H. L. Togt ( eign) t-k )3V54br OM ÖGSFJORD3N8JERNMALMFELT av Professor Vogt 1916, Om bgefjordens Jernmalmfelt. Dette felt beedkte jeg 1 august 1907 og utarbeidet en beekrivelse av faltet, dateret Svolvaer, 11. august 1907. Senera har jeg ikke vaeret paa etedet, men efter anmodning av A/S Nordiake Grubekompagn1 har jeg gjennemgaaet diverse senere fdlgen de beretn1ner, e.v„ analyeejournaler 0, og skal Jeg paa grundlag herav eaavidt mulig komplet- tere min tidligere beekrivelee. Av de senere beretninger naevnee navnlig: Rapport av bergingenidr Chrn, som beedkte feltet i 1913, dateret mare 1914. Diveree skriveleer fra grubene stiger, epecielt under mineringearbeidet 1 1915. Desuten henvieee til en geologisk beekrivelse av profeseor Hj. Sjdgren i Geologiska Fdreningene Fdrhandlingar, Stockholm, B XXX, 1908, s. 362-369, eamt til haandekreven beretning av bergmester 0. Yorellue. Der fdreligger hovedeakelig tre forekometer, benaevnt: Storstollgangen, Svartmalm-gangen (et fordvrig misvisende navn)ag Hbitend-gangen (eller gangene). Ved mit beedk paa stedet sommeren 1907 var naesten alt arbeide blevet koncentreret paa Storstollgangen, og min beskrivelse handlet hovedsagelig om denne. Senere har man utfdrt endel gravnings- og mineringsarbeide Ved Hditindgangene, og jeg faar av berging. Lhrne rapport, divekee ekriveleer fra grubens etiger, eamt mundt11ge oplyeninger, det beetemte indtryk, at Hditind-forekome- terne har stdrre betydning end Storstollgangen; ikke minet fordi malmenved Hdltind-forekometernt synes at fdre mere rik- 2. holdig malm end ptoretollgangen. Porekomsternekarakterlser esi ein almindelighet derved, at der inde 1 en zo ne av nokeaa fatigg malm op traeder saerskildtezoner av noget rikere malm, og det er de ei dste zoner, eom man teknisk talt mas faeste sig Ved. Ved H5ltind-forekometerneop traeder to omtrent parallelle gange, eom er ad ekilte fra hinanden ved mell emliggende bergart av tykkelse vekslendemellem ca. 11 mete r og 20 meter, eller noget de rover. I de senere aar (efter mit besSk paa stedet) har der, eom alleredø naevnt, va eret utført endel mineringsa rbeide ved Hdltind-forekome terne,bl. a. har man ved fe ltets 3 V'etre ende gaaet 1nd med en atoll, ca. 60 m. lang. Ing. bbrn betegner den en e av de to naerlisgende gange ved HUitind-forekome ternesom Wennerstrdmsgangen ,og den andre som Nedre Parallel len. Han giir for diese fdlgende maal. Wennerstrdmegang "en längd av 300 m. en bredd av 15 m." og Nedre Parallellen, laengde 390 m, og bredde 8 m. Dette gir 1 sum ca. 7500 m2 areal / min beretning opfSrte jeg endnu noget større areal, idet je g ved min skitserteberegning ogeaa medtok mere av den re lativt fattibge malm. Htlitind-forekometerne foreli gger fSlgende ana- lyeer (1fdlge analyee-jour nalen) ,idet kun épføres avrundede tal: Mindre stufprøver Jern kangan 46,3 44,7 41,5 13,5 7,4 7,3 77,7% ekeidetmalm 22,3% avfald fra akeld- 44,7 ningen 29,7 Skeideforeft med 2 Skeidetmalm ton malm oa, 40 % 43,0 fra betre Sekunde sa. ende, bvre 60 % 33,2 Parallel P S 0102 0,43 0,007 0,49 0,032 0,47 9,1 0,44 0,019 11,6 6,5 0,25 7,5 0,54 0,009 13,8 6,1Ca0 6,3 0,59 3, Jern kangan Andet ekeide forsdk fra den bvre Parallel Vestre Ende 2 ton Skeidet ca, 50 % Sekunda ca. 50 % bvre Pa-Skjaeringen rallel 1 dagen Nedre Parallel I dagen Stufprdver bvre 0- 4 m. Vogbe etoll 4- 9 " nedre Paral- 9-11,9" lel 11,3-14,5" 14,5.17 " 17 - 21 " 21 25 " 25 . 29,5" 29,5.32,5" 0 . 3 m, Vogts eto113 - 7 bvre Parallel.Grovekeidet 7 . 9 m 9 .10,5 " Skeideforsdk 3-10 " exportmalm 3 - 10 m sekunda P. 47,1 7,6 28,7 6,0 25,6 28,6 39,1 31,9 28,8 38,5 1,8 3,0 2,4 4,3 4,8 7,8 28,8 33,9 1,8 1,5 36,2 46,4 49,0 27,3 26,3 30,0 24,9 23,2 23,1 40,4 44,6 40,0 5,0 6,1 4,9 1.0 1,5 1,4 0,17 0,17 0,19 0,17 0,19 0,20 0,34 0,51 0,48 37,0 32,5 40,0 37,4 38,7 3,7 3,1 3,8 4,1 4,4 0,48 0,44 0,48 0,50 0,48 42,1 4,8 31,3 3,8 0,36 8, 84°2 0,00e 10,4 5,0 C I stollen som gaar 1 den sydvestre ende av malmen, har denne noget anden karakter end ellers, hvbilet viser sig ved den meget lavore manganprocon t. Ån stUrre prdbe paa ca, 3 ton, som blev sendt ned til anrikningsverket ved Gruson (fr a Svartmalmgangen) holdt: 34,6 % jern 8,8 • mangan 0,35" foefor 33,4 " uopldet. Puldstaendige analyser (og naeste n fuldstaendige analyser), dels av opberedet el1g (fra Gruson og fra Grängesberg), og dele av ekeldet malm: Pe. Mn, Al203 Ca0 kg0 P. S. 3102 Grusen Ullrich Svartmalmgangen 50,9 12,7 6,5 1,4 1,3 1,3 0,07 0,025 Grångesbergaskakbord Svartmalmgangen 59,1 7,4 3,8 0,2 0,9 0,8 0,10 0,044 Skeideforsdk 43,0 7,5 13,8 6,1 ' ° “54 0,009 4. Nditindgangene Pe. kn. 41,1 7,6 SiO Al 03 2 2 10,4 Ca0 Mg0 5,0 P, 0,36 8, 0,003 Av de ovennaevnte forsdk fremgaar at man kan faa ialdfald noget, Ske/demalm holdende 50 % jern plus mangan. /*/' sum o ing eller litt over Denne rike malm synee i middel at holde aa. 0,4 % foefor, eamt noget mere 5102 end summen av baserne (CaO, 41203) Mg0 o.e.v. Professor Sjögren anförer i sit. (e. 369), fölgende analyser av skeidet ma 2 ologieke arbeide fra Storetoll- gengen: K1seleyre, 6102 14,16 % Jernoxydul, Be0 0,27 " Jernoxyd, Fe203 65,74 " Lerjord, A1203 1,51 " Manganosydul, knO 8,93 " mangan 6,92% Kalkjord, Ca0 6,25 • Magnesia, kg0 1,59 " Poeforsyre, P205 0,96 " foefor 0,423% Titaneyre, T102 0,04 " Svovl, S 0 jern 46,23% SUM 022" 99,47 % Jernertemineralet er aldeles overveiende jernglåns , desuten findee litt magnetjerneten, men i regelen kun 1 aldelee underordnet maengde, Ved opberedningen maa man ha dette for 61e. Malmen er 1 utpraegnet grad randig, nemlig beetaaende av vekelende etriper dele av ertem1neral og dels av uholdige mineraler, namlig, (1f6lge mikroekop1sk undere6kelse): Kvarte, granat, augit (diopeit) og hornblaende, epidot, klorit o.e.v. Sjögren naevner at nan fandt nogen ganeke saaa krystaller av rhodonit (d.s.s. mangansilikat, kn. $103); dette mineral synes nogen rolle. dog 1 teknisk heneeende ikke at spille 5. For blotte bie eees at etriperne av uholdig mineral i de fattigete malmWarieteter for en vaeeentlig del taar av kvarts. I de noget rikere malmvariteter, som maatte danne grundlaget for opberedningen, henholdevie skeidning, finder man derimot, foruten striper, beetaende hovedeagelig av kvarte, ogsaa en gel del striper, eom bestaar hovedsagelig dele a granat, dele av hornblaende og diopeid, dele ogeaa av apadot m.m. Navnlig er granat ofte tiletedes som det for- herekende graabergmineral, og denne granat i egefjrodmalmen synes ifHlge mineraleta farver i mikroskopet ske praepa- rater at holde en del mangan. Dette vil medfHre at man ved opberedningen maa tape litt mere mang** end jern, hvad ogsaa bekraeftee ved de forekellige anrikningsforsdk. Det er dog kun en mindre del av malmene hela manganmaengde, eom eynes at vaere knyttet til granaten, Indholdet av kiseleyre i de forekjellige graabergminderaler er: kvarte / granat ca, 37 0 epidot Augit (diopsid) hornblaende / 100 40 38 47 % kieelsyre, • • 0 e • " Paa grund av tilblandningen navnlig av en 4e1 del granat ved eiden av kvarts, vil den skeidede malm med ca. 50 % jern plue mangan, komme til at holde kun litt mere kiseleyre and baeer (leriord,kalk, magneeia). Til naermere oplyening sammenetilles en raekko malmanalyeer, hvor der er beetemt, ikke alene jern og mangan, men ogeaa kieeleyre, tilseld ogsaa kirako.s.v• Jern Mangan 47 9,5 9,3 46 47,8 7,2 51,8 3,0 47,1 7,6 41,- 13,4 44,7 9,1 46,2 6,9 50,7 1,7 43,3 7,5 43,- 7,5 Jern-mangan kbeelsyre 56,5 55,5 55,54,9 54,7 54,4 53,8 53,1 5,4 50,8 50,7 7,2 10,2 8,5‘ 9,7 10,4 9,95 11,7 14,2 12,4 15,1 13,8 kalk lerjord magnesia libitindgangen, 4,7 5,0 5,25 6,7 6,1 1,51 do. / / do. 1,58 do, Det vil eige den ekeidede malm med 50 % jern plui mangan vil i masovn kraeve nogen tileats av kalksten, dog 6 . lkke saa saerdelee meget, an tagelig omkring 15 % kalketen til nalmvaegten. I opberedet alig, med ca, 58 % jern plue mangan, foruteaettee omkring 10 % kiselsyre og 7 % baeer (kalk, magnesia, lertord). En eaadan slig vilkraeve tilsate av 10'i 15 % kalketen, - alteaa vistnok noget, men dog ikke saerlig meget. Bb meget vaesentlig del av den hele brytning maa gaa til hpberedning. Det blir naturligvie et spøøgemaal, am man skal plukke ut relativt meget, noget eller kanske 1kke noget stykmalm ---- for i 61dete t1lfaelde at faa rikere opberedni/4gegode. Skeidefors5ket ved H5itknd-forekomsterne 1 skjaering i den 5stre ende (av 2 t. malm) anglr for brudt gode ca. 37 % Jern 4 ca. 6,5 % mangan, og i den vestre ende ca. 38% jern og ca. 7 % mangan. I Vogts ntoll fik man i den nedre parallel fra 21 - 32,5 m, (litt paa skraa) ca, 41,5 7,jern og 4a. 1 - 1,5 % mangan, og i den 3vre parallel fra 0 - 10,5 m, ca. 36,5 % jern og 3,5 - 4 % mangan. An aaende anriknin en: Vaatveisanrikning fra Gr4ngesberg, Se Analyee av 23. november 1911, og brev av 8. december 1911. Indkjört i verket 833 kg, Derav erholdt: Prima slig 296 " Sekunda slig 175 " 833 kg, Avfald Ved omkj5rning av 175 kg, sekunda-s11g paaregnedes ca. 120 kg, slig alteaa eum 416 kg. elig = 50 % slig. For sikkerhete skyld regnedes med kun 45 % elig (=2,2 ton indgaaende gode pr, ton elig). Man f1k her meget rikere koncentrat 7, end av mig foruteat som normalt: Sligen holdt 59,9 % Fe., 6,7 % Mn. 0,125% F., Avfaldet * 10,8 " 4,6 " 0,45 " " " " 3,7% Si02 e 57,7" Man kroeset for fint (med 0,3 mm, eikt), og tapte derved for meget mangan (naesten halvparten av manganindholdet). ILL Grueonverkets pröve (efter sterk-magnetisk eystem Ullrich), liaesten3 ton (2,87 ton) indgaaende gode antendtes, holdende: 34,6 % jern, 8,9 % mangan, 0,35 P. 33,4 % upplöst. Ved Sieb no. 40 blev erholdt: Fe, Mn, P. Förste gangs produkt 42,4 10,2 Anden " 46,6 10,7 Tredie fl 48,9 11,2 " I det nokeaa metalrike RUcketand. 0,09 20,6 15,9 0,09 11,3 (epecielt manganrike) mellem- produkter ikke blev videre behandlet, blev der nyttiggkrt: 79,1 % av jernindholdet / / 70,9 " ° Manganindholdet/ i det indgaaende gods Der blev utbract 56,6 "!elig, evarende til 1,77 - ton indgaaende gode pr. ton koncentrat. Hvis mellemprodukterne var blit behandlet, vilde man vaere kommet til et adskillig bedre resultat, antagelig mindst 85 % utbytte av jernet og mYndet 75 % av manganet og man vilde heppe ha behövt mere end ca. 1 2/3 ende gode pr. ton-elig - ton indgaa- . Det maa dog samtidig erindree, at forsdket blev utf3rt med raamalm holdende 43,5 %.jern mangaflene man ved eventuel drift neppe kan paaregne saa höi gjennemenitprocent i raamalmen. Krupp gjorde senere ogeaa nogen opberedningspröver (fremdelee efter eyetem Ullrich) ved endnu finere knuening) Sieb no. 60 og Sieb no, 100/. Herved fik man noget metalri- kare koncentrat, men paa den anden eide blev tapet av jern og navnlig av mangan adskillig st;irre. Det synes derfor ikke at vaere rationelt at gaa til eaa sterk finknuaning Videre synee det ikke rationelt at anrike saa sterk, at man, 8 . faar mere end ca. 68 % Jern 4 mangan i eum. Man kan gaa/ft fra, at man for at faa en rentabel drift ikke maa anvende mere end omkIpng 1,8 4 2 t. raagode til 1 ton elig, med f. ex. 68 % jern 4 mangan, Saett ee metaltapet til 20 led raamalm med eaa meget eom 40 V jern 4 mangan 1 aum, beh5ver man dog neppe at feruteaette saa meget som 20 %14a148p i forhold til det og koncentratet saettes til 58 rldgaaendegode, jern 4 mangen, saa vil her- til evare: Raagode med % jern 4 mangan 30 36 37,5 40 42,5 % • " " " -"• " • • kraever antal ton raagode til 1 ton koncentrat: 2,42 ton til 1 t. koncentrat mi 2,07 " " 1 " 1,93 " " 1 • " 1,81 " " 1 " " 1,71 " 1 • " Her er forutsat at man ikke utskeider nogen etykmalm. T11 eammenligning indskytee at ved Sydvaranger medgaar ca, 2 1/4 ton (kanske naemere 2,3 ton) reagode til ton koncentrat. Man har der f51gende fordele og mangl er sammenlignet med bgefjord: 1/ Ved Sydvaranger faar man billigere raamalm (paa grund av minering i dagbrudd). Sydvaranger leverer elig med ca, 67 - 68 % jern, mens for bgefjord er foruteat ca, 58 % jern 4 mangan. Denne eidete elig vil, paa grent av manganindholdet, antagelig betinge omtrent samme salgpris som Sydvaranger-koncentratet för kriget vietnok noget mindre prie for bgefjord end for Sydvaranger efter krigen paa det tyske marked muligens (Y) omvandt Ved bgefjord beh6ves neppe eaa vidt gaaende knuening som ved Sydvaranger, hvilket er en beeparelse . Ved bgefjord vil man faa villigere kraft (vandkraft ) end ved Sydvaranger (kul-kraft). Og ved bgefjord har man litt kortere skibefragt; antaglig kan ogeaa beregnee litt bedre arbe1derforholde. 9, 8p5remaalet blir daa, om man ved tgefjord kan foruteaette t1letraekkel1g billig raamalm, som - uten at noget bortekeides - holder mindet 35 % jern 4 mangan, helet omeom stilipmalm kring 40 %. Av det mig forelagte materiel kan jeg ikke med eikkerhet beevare dette spetemaal. De ovennaevnte skeideforsak samt analyserne fra den rikeete del av leidetedet i Vogts stoll skulde angive: % j.ern ca.37 sum jern 4 mangan: p mangan ca, 43,5 ca, 6,5 38 " • 7 41,5" " 36,5" " II " 46,- 1 £1,5 " 42-6 3,5 a4 " 40,- fl altsaa 40 eller litt over 40 % i eum. Og dereom man skulde turde tillaegge diese priver avgjarende vaegt, skulde man vaere paa den sikre eide, --ikke mindet fordi man ved eaa rik malm neppe behöver at regne med saa moget som 20 % metaltap ved anrikningen. ken erfaring har laert at man ved smaa forsök ofta kommer til litt for godt resultat. Og hvad selve tilgangen paa de rike zoner i hdltindforekometerne angaar, mangler man deavaerre detaileret kart over de rike partier. Og et eaadant kart kan vel neppe skaffee uten ved noksaa omfattande minering, hvorved utstraekningen av de rike zoner bestemmes nftagtig. Ved ovenetaaende cversikgt er naesten kun taenkt paa, at den hele raamalm gaar til knuening. Men der foreligger ogsaa det alternativ, at malmen fdret (efter grovknuening) gaar paa plukbaand, og at den rikeete malm plukkes ut, som stykmalm. Man kan * vert fald faa en del etykmalm, som Sfölge skeideforsökene skulde holde: % j ern % mangan % eum 43,0 47,1 7,5 7,6 50,5 54,7 altsaa sandsynligvis litt over 50 % jern 4 mangan. stiirrekvantitet stykmalm vilde selvfölgelig .1r1 l o, forbedre Bkonomien ganske betydelig. De foreliggende oplyeninger om Atalmfeltets etdrrelse og malmprocent, eamt betingeleerne for dpberedning, eynes saa opmtntrende, at man bdr utrede eagen ndiagtig, Allerede i min beretning dateret 11, auguet 1907, har jeg anfart: "Hovedvaegten ved arbeldet her nu er at etudere anrikningen og dene Bkonomi. Man har tiletraekkelig raamalm til anlaeg i ganske etor etil ...."...... Der bör optages detailkart over Hditendforekometerne (1 maalestok f.ex. 1 : 500) og de *almrike zoner maa overekjaeree ved minering, saa man kan beetemme areal og procent av den rike malm, De lokale forholde er ganeke tilfredetillende. Van behdver taugbane av laengde ca. 1,3 kilometer ned til anlaeg naer havn. Man kan faa tiletraekkelig vandkraft i naerheten. Og ved nogen opmudring kan man ekaffe adgang for tiletraekkelig etore ekibe til lastplade. Trondhjem.den6. ektober 1916. (kompletteret26 oktober 1916) Johan H.L, Vogt Profeesor. BV 52-Ibt ,71/1-an- die natcfrk gke 0 ai 41- - laded a-t cgidriaLid (-S "tr",r. t01 Clel;YA/ cn nida./ ae4e- eged nå/lice, d4; 9l2 P1Lt [ ad aV14,di late~ 21a 2 i ded ev;4d fl 4ead 44:nci Z A, yAcear:&~. firtt"a"wer ,/ke--/e~d 44,7 ge. e. at Jfliect ./azinic;ir itZ d-t-~ A -~-ci tal d• a.ht.e.d a-ze- Jarde-ia/ce- ai~z /40-frn a/ft:4-cled, - »JLt&~det-i ao-r-d yaba. - ifl Sars ta&44-140:4~4-e ~-/e- - • 4 ‘,€~ rnia, -LPV //ca2a-ny V,9/4ta /-a--z 1A97/;/d an a j - / Alet- ÷et,cw cerna- L 7-4-÷-ra1 Az C-azi 1:7C-alLa1-t a at/i cataleit;~. 4~- - -444-frel be-e;d-ef,& /-4 - Øtn-tis 4~44~-d- aart--w ,a‘af-cia/ ~1a. ofrid 04-9a la-nd AMIGS" al ee--C11-e laimne~a1-2 ty‘/ ae lavia triA, á 4- 71147- rin irriP i Tt rd , 4-v 7~77/ tiVis- knts*/ 77- le r,0-9 o 7/2? 172,7 f e 76 cal?y, n~ — ~~a '47 fr rpr -~ 70 r72,29 7c-77 - d0,27 ar# -- --zff-v7~ y • 1-19 .-7r-17 ~42 P2-2-.22~ 0-2,49 2e2 fpr„ 7n2 ytb #Æ -77fre -21z2 7-2-2~ - 72/4 /72„fru re-nr -410-2 -225, 7r9 rtiri -M294ff n r ff -71/#22MC --flnt- • — -22 ci--, r 1 -~ -Ø~ fl'Ir r2y7r / 6, _py-- avd-A,//,7 ---sw ,V2/7-P2Wer 722.0 - j 177lM1-(4‘ W -1/ 7~ ___,4,--iti;_ra477-71_72.1~,294%, r n ' .7-&( 77- Piff- °---n- - -4-~ pnc 7-777,74 ~_(-7a-7,--7 —-72,,tir7---79,1-1,717,y,--2-C-27-, %7 7:29c:11~4/9/C -,r 71~2 n rnir 07 -/.7 / ,r 1/ Cly -tv 2217./7}~t n, ~ r r or-79 ritt /r)79t rr i7(11:a r n 7 er -z, f 1-4 6.27e, . ar> it /ze.ige neydge;,, yr k-l'ea42-4,~ a-z, /,‘‘ cd 16~4 %,-da tat-74 .4,~7,e4 cdfrteard z.d Mted7-f)nd ‘2-t /(/-:; g..5-i6d //n fr6-ed • -49-4d ‘2-1 lea5dany Zdti z.e.;ed , , de",,,Ad 4 c/Zsi f /aded/71-€4- 44-(4til--/c-ck aJaWaislit.ahre 16184t - Jnee/ Ote6; tjgea „ t deaiswt „ fi StAa- %tdei , hvti aidn enne- - 6tlar;/-æ 4- )at 4-14,6- 91‘7,74-i4wal" endnp /4-47-77)-~a,i a.144i diALei 7)nea . oaç gS h ted_d - a avce. .14 æri-S dit*z~zi fae, ce2(,1~ 1/4" _424,frae40, ltYg ted,diL.allt~ta (lazoin)9(4std4ilm, aMdJdôÇ /1 -5/9a • tin • - Ltelf g 4 z-eddtd yfrie_ (IL ran s,%- af-t:; 4-n-de-td cr-inte- idan cria-44.4, dfi-n-t/eye, - del/en, - giltM (de, Se.s_ 59%1-v1%&'e-frz-. rifrt Ait a , it/e/ J1-4-deri /:7"-~ and L2/- V'Vt~ 41/ t/r 4-012jed tal:2 64-pa-c--edze ilt, caty4Z /i-fri-d‘,-frd2G;t> dia~ I -;acdcz%.1 .hd A-cletn- C-1/161 h --de d6L-ne .1• ~)-24 _ to*--0 s?e_ ‘ ,.cr alotOdn ,de.2 eph--da - c: 7 - z -14 ite-at lit - /grh- trit fir /aA -4/‘cif” „4arded /-Xe- ~z4 inito --ed/a4, ,d~ v~a-7,a7 tr&at / /uz.meiy a, ad lnd -itc/i~de,/z* -c:or _ icd 7,41-2-n 24 &att-~l-t,d zdza-#1-7.1 df-daa 4- 1-4-€-(76-led-4/7-~ ae- fert~eigyt.4 eèa 4 C-fl 14€- 1071& a , 67/, all 11~/ 424€-. iray - h 4N N1' 4 - 7t_ f 6 r et rni/r irr rir -,/,/~~,ix) • gtv, rc yp7~77pn2,,,p-~7-r yri~r~ -~ P ri4- -o ,fl e?2 fl nvi n ne2,7"r7 nva 7f p.- --wn, Arfrii(14 yrnairr /27.7.2 re,-7/..(frn r rfrri r. v-kry -14777r nfir Prr •n7r---74y -~wyt, ne'17/19-7"17?-2777 ar ~. --tierar~ / 7-~ fra nin mArr7v '7297 r •-?>rfli2 r7,72 *-tivnir e rryr /flfl7nr 549W7 if-fr11-1° 4-n-~9-2 r -z/V .44„9-r7 tf %4 79ier7-9,‘ -44 ?si"na/ 9-101 /K7,77.0-2,/ dg7Pir 1-~ 1,5 792-27 ~-ty- r 9740/7-2/~9 ?719 A trIr 1ff 7 her r =51 r 7/77-"n7-Sa-77 .1 rip-nr 1W7 /797/7-7 /~~? rfil frn 977 7 yirn- 427/7- .757. ivrr r•A 7(72 77-0-,A21,42 '7°Ø 'c.frW' -rin2 4177 r r paig 7~. 77. vn7,1 4-7r 7729-77 á á 44\ 11 it “ ke$ ‘ N 1 I 11 \'k 1 N F\ 1\ \\ iJ11&% ./g-ceded tat Aiirt vac at ~c(et dt-e (-~-~ i‘k~ - - a- ,a64(r4 74 1e 9.' 714t --~/t Aanz, % /4- S.~/ . fd deszi eff~, t ,~d I r7,9-7-esci 4- ag at a-h-~" f/-* ar4tog- dt-f~-e , c~,er eilne~ ,t t ~/-e-ta vzi; 744, vt /71 fre-e- /1 lyayzyf-- ymea 11.-& a-c-o~d 7)-fr6z-i aae_-"da Miergiad ati cit //r-e t/--1 tn-f:4 2(/`-72 - 4(~ Cnd . trAe a'l el-dt ~d lea/ LZ// 1(1-1- cID 4r1e7/, - &a4( fr " c?"/---6aineat 6t-n aeltre ao--(-(% at- 1/47 --47-c44 ~a-g, /-Åe it ozie 16 64-z7i ,44n c/S /47e,e „in riejle-e Yelea~ 7,, zrd c249 ~4;12e 4e40"Cle, r~ ~62~:t Qr./7/ dA/e/ ei €// ate a,/ d-a-t-0161 o-fac-J ae eicknfrni tray?-4 l it aitea. vae , itnn. </S = ta121/1/, -107Y7 et- xZ0d-n. V11-2- et 6clia/t a, 46c4Pti .6`2 1 19/~%( 2i&VV at 76~~('arPt eiLitz% i',4/4 41-1, f4a -44yr.vz- dae- i/Plaa-tfrn:/4.7:Xehtrie n aline fl S . 627-4 Yie eind 11-1flt 444e 6%-t, ./7 reAr ,9-4/1:~ci aidlivhd "-~r~i niire 6t/ at 6/ /f,f;dr a a</ 1 ae ti-t,61-1,e/frdt()/ aealn--t%/ tknezie~ atZ/-e-d2.42-- e 7/1 716 P á á 7#1:E l41 4Jf9 f 7Wab e 26/ // iz/4/0 is6-b offr 'Sffr SP _rgf it/ii.» /;./ (71.7, 1 .7 fr•*-P.»/, 2f7? 11fr, » /ilp 39°P 729,4 ?hitig ,r7-1 4 r 7v714- lec % 97~~ , 41 77t 7-/ -trrnfirs -2mn 2-2‘2977 • ir f yr fr' / r 977 77,9-7/Psv- nr inn, y- i- fir -77 -dm/249 '-z9 t(1/c-422 1792-~- — --nr—~ 29 ~- --z-7 •12-r9 ri nte 07:~7-72 7:22/9 j-• ir //2 se/ ,fed~ ect,i1wr cr-de/t, vft-oin 0237 34s /frad~ fluippv 4:1Le e- ‘41- 14~- 144?-e--/ 4 6tne tult,» 4/77 n ey, adn. 1/ // " " 9e9;fl 32,s, * 30, /8 i 4-nn ("izzå 4 -/tin- 37,1, 4;frel. t 35,43 • " yl if .17 -11"; 12,yi gaiwo frd 1 4- ota-a-eo 4. 35, 99. 1~. 1/ an-fral .174k/A4 L74ib1rdatÆ,i2,4,4 49, nå 4 1€2veaanditel ,Aluizn-v ~4,7, £44 A41)» 2 sf,s/‘ 474s 95 lavehah 0412/ bedkint, 42: ged4,/h fleit tict t #hhr le,92 3(5,4 iligA,davyled re-18~ 0.z/e0 '1 *0•7,d • 627 / s ig,L0 g‘og -946y n 29 0,1/ 0, asQ. 4fr 0/7 40/0 0/7 g 4ty7 //5' aind oÆ"ar 7:4 .424,44/4.,415" f aced dib~‘ 11 4fr, .Cfl ,,edted /tZ9a laulipeat ditzlin. inb /tyn, do~annift:eitel% "XchP ehl ri-nt 4 7,C 4/44-vAdd-dhin, t tqa itt e e:et, i n~-4a4afre, ,tsdci-aaAarkv *frz-04 rikt an afti,(az &6,--aza ›4,,d fail~pc& e /-4t2--nz efrn.. asnd cli% v%e one; kti7. Q.„,4e,h 6 .441 Aft - 4i% QnrvIy ad fr frnloorli anii Oz.t..ek. 7ie e V hAz~id Xvicti °,9/6a •//496141a-~e... V 44-et2-Ad irma,fiA(~4. iY67; 4,53P% 5,71/ tin. oeyz e nicen4,24. rfra6;t4~%. tri 1/47411Me0 etebt .4a~, taiirs 291;e4 » 4.07.9 4 fd, Au 7, &/£ aad a-eh l /0/ J.C. 4e,n 7"- 95 9, gfr Hay ./7, .vt~,h2 ren,Jee-li it 64- e,ca46Vco-~» Cg- .171-221-1 yinc- 9 1.9-bci. Åtec -~ 161/2 / 2- - aolviv csa-ad fon abaeb«,v /7 /‘ 8.97» 4‘,2170 ‘6,-7175. 4 67 7, clab 4es 717.0 4967° ,1 S 70 ar4nt fiji~e, tfr 716r Oist, 6;0. 11,14evni /0 n 74, cltudat 61,71,Str, i hmirden-, , nr, 4Y-si tiln" -"farit4i, ~12+ h~. caniya~÷- 3/48, 2p.6; tÆciå, --nairwi, T.311-Ptra ~-~/ ‘_Ffr-f-ay-?? 2)7~9 2-y7 7' nr-7W - src 7v14 ', trt ir-t9 nc-27-(2 Pr7-7 /7/27, no-~ 7-29 -2-1-22-7t /272,97 1<-2-7/ ~/er 'Y-17/n r-V22911 yv Vi/z.9-2):21y-na - gp / 79-e12 «PP.cis P72-no-.0 "Sni-710-~9 -71trat -z-71 pr-- -z(9 rn-r--0-2 P-rn 797-n-Orr 7f767• - 0, 7-727-22 4.722 • 27-ty•Pr12-y-_% 9-4-~ :2~ ~ — na9/16 077/7 '29 frr p», 4 27-7 n/X2.77. 6, 7arn7 -a7nr 27 722»v C'-2-i-3Q 37 ‘'a 77219 77,27fo 7~22 r21-?0177 72~2 r2,17-atir g 772 79 1.717 iffit - ,725P /-P / fr I 2 P16 /f /%, 9 325, j.b174. 127 /611 /Wb /2.0 IPIW‘ -7)r-fr/ ra-rS, 7-449, A r?-~ ri2 Avtf-'n r17 IPç 712-17"9 jfis° Ff Prog-r2(49-17 / /115- D* Wlyr 9j'r 191 1,9 /11 1t Sig" ,2/72# 1Q-0 ft 7r /2%.1g. /"/S Waf /;P27; fi n"0-,C7/ A -2-1,2" bn 722 r-Or2 ri(L7 ~7;1 (-2".27: : 2 rnz2-77°' d 2 -/2-V2:7":77- 7-7 17d -24-2"--257 PP9 ? re 7VaÅ9 7---dyf)y-/- zifl p2zv y 77C2. y „rt,./2-2„ ._(12,37 rn 7-22 _ tarn 77gin, 777m' 7,36-C /27-3247 tnt-27 “7"--e7174 ,/t7--12,2V 712 G--1 a-r7 j-g02 7P g 72r/ /92/ "s-,//22 1/2/Y ii-g/ia op vg» ///», - 8,99 94-79.71 274V ,»47A //3-6 %5.4. F4 :2 %/S9 -S/g ;2 - /29;) jz,/fl 22gr, 1,9 /// 46/ /2/9 np 2-1-7j2 • G-Oy - 77; ,(22;116/).-/ .2-2~ ni_72(-3 79-7-1- /n~ 7r9-/A-L-7to:7 / ';/ y- 99"g/ fs ;W1 irf :„:772,<,2,72:2;2° %/, /f0 C' j/g flf /r9 //// P/7 it'22 ty6---no 4 y? C-72 /n770,2 77 /7 24 ;r% Ofei-td e 0/0 e .90 g 4za< 44. ,24-pd 40zA6And ,h r. • e - 4-ncd‘de yf-c- /i6g47- 76æ d-e dand- 6E-7-& 6*= ag-or a Sevl 4 as, . • /;-7-- gra~hd. erci1 ~~- a_of 7„hd r a/A~e, a er/-ercie-,‘ ge,r7-4 a-/* "72-(* _41J), , r s -11~ o,r:7c-~ o7L - - .a er er,t57.-4 etw a-dn / 67~, I. t(,-~2 iCheycoe, 3064 - ættvfr,7 ,i5w/fr w, azt 4,„e-o efdeyrb 7,9,% 4-/-2~7, ~76, £)c-22) ed.L7447,4 77 676,s-cd alic-hAd& evicr.d 361c0~.4 cd-ovt i/st 4.eez-4Ad re ahd‘0-fii„J 11 „ - ate. c:Xigei-e-24/4-66 a- roto ee " „ / gr &W 5-41 Øo-a zlÅgst 144- 42,17 ciocd ,÷~" c6t ~-ati nt, - \LI \ di hli IN t 4 \4 1 4 N1 n‘ Uni t4d1IN1 •,. 1 14' \ $ ' á
© Copyright 2024