Årsredovisning 2014
ÅRSREDOVISNING 2014 2 Innehåll INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning och måluppfyllelse. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Kommunstyrelsens ordförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Kommundirektören . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 MANDATFÖRDELNING KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-2014 Socialdemokraterna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 Miljöpartiet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 HÅLLBAR UTVECKLING Vänsterpartiet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 Demokrati . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Moderata samlingspartiet . . . . . . . . . . . . . 18 Folkpartiet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6 Utbildning. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Centerpartiet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Vård och sociala tjänster. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 Kristdemokraterna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 Kultur och berikande fritid. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 Sverigedemokraterna. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8 Miljö och samhällsbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 Samhällsskydd och säkerhetsarbete. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 REDAKTION: Näringsliv och arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 Lena Sjöberg, Anders Rehnman, Karl Olsson EFFEKTIV ORGANISATION GRAFISK FORM & PRODUKTION: Medarbetare. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 Konsult och uppdrag, Kommunikation Processkvalitet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 FOTO, där inget annat anges: Ekonomi. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22 Per Groth NULÄGE, STRATEGISKA MÅL 2012-2015 Attraktiv stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Höjd utbildningsnivå. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 Ekologisk uthållighet. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Fler jobb. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 TRYCK: Östertälje Tryckeri AB KONTAKT: Eskilstuna kommun Kommunledningskontoret 631 86 Eskilstuna Tel 016-710 10 00 Webb eskilstuna.se Utmärkelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 Organisation 2014. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 FINANSIELL ANALYS. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 EKONOMISK REDOVISNING. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 38 Förklaring indikatorer Bättre än föregående år Bättre än målet Ortsindikatorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 Oförändrat mot föregående år Nära målet Organisationsindikatorer. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 Sämre än föregående år Sämre än målet Personalredovisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 Revisionsberättelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 Foto omslag: Bakgrund - Göran Jonsson Övriga - Per Groth Inledning INLEDNING och MÅLUPPFYLLELSE Kommunen erbjuder en bred och omfattande verksamhet där vård, skola och omsorg är de största områdena. Varje dag ansvarar vi för runt 200 000 möten mellan människor när exempelvis tjejer och killar möter lärare, när gamla får hjälp av hemtjänsten och när mammor och pappor lämnar och hämtar sina barn i förskolan. Det goda mötet mellan invånare och medarbetare är avgörande för att uppnå bra resultat och skapa värde för skattepengarna. För elfte året i rad redovisar Eskilstuna kommun ett överskott. Årets resultat uppgår till 32 miljoner kronor för kommunen och 115 miljoner kronor för bolagskoncernen. I en sund kommunal ekonomi ska det finnas ett överskott som kan utgöra g runden för investeringar i infrastruktur, kommunikationer, bostäder, äldreboenden, förskolor, arena och badhus. Med en stark ekonomi över tid kan vi fortsätta bygga en trygg och hållbar framtid. EFFEKTIV ORGANISATION HÅLLBAR UTVECKLING Demokrati Perspektiv PROCESSKVALITET Utbildning Vård och sociala tjänster Perspektiv MEDARBETARE Kultur och berikande fritid Miljö och samhällsbyggnad Perspektiv EKONOMI Samhällsskydd och säkerhetsarbete Näringsliv och arbete Årets måluppfyllelse Kommunkoncernen planerar, leder, följer upp och bedömer verksam heten utifrån de två perspektiven hållbar utveckling och effektiv orga nisation. Hållbar utveckling beskriver vad kommunen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Inom hållbar utveckling har vi sju övergripande processer (demokrati, utbildning, vård och sociala tjänster, kultur och berikande fritid, miljö och samhällsbyggnad, samhällsskydd och säkerhetsarbete, näringsliv och arbete). Effektiv organisation beskri ver hur de inre perspektiven (medar betare, processkvalitet och ekonomi) utförs och med vilka resurser. Styrkort för den samlade bedömningen Vi använder styrkort för att visa den samlade bedömningen av de över gripande processerna inom hållbar utveckling och de inre perspektiven inom effektiv organisation. Bedöm ningen utgår från de fyråriga pro cessmålen som nämnderna och bola gen har fastställt och de indikatorer som fastställts av kommunfullmäktige. Strategiska mål För att säkra den långsiktiga styrning en beslutar fullmäktige om fyraåriga strategiska mål. Organisationsindika torer är av stor vikt när vi bedömer hur målen nås. Vår bedömda måluppfyllnad för 2014 visar att: >>Attraktiv stad är nära målet. >> Höjd utbildningsnivå är nära målet. >> Ekologisk uthållighet är bättre än målet. >> Fler jobb är nära målet. Eskilstuna uppfyller kravet om god ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska kom munen varje år bedöma om lagens krav på god ekonomisk hushållning uppfylls. Eskilstuna kommun uppfyl ler kraven genom att ha en ekonomi i balans, en effektiv organisation samt genom att ha en hög måluppfyllelse inom hållbar utveckling. 3 4 Kommunstyrelsens ordförande EN BRA GRUND FÖR FRAMTIDA UTMANINGAR För elfte året redovisar Eskilstuna kommun ett ekonomiskt överskott. Vi kan vara stolta över att ha en stabil ekonomisk grund att stå på. Det är viktigt för att fortsätta utveckla vår kommun och tackla de utmaningar vi har inom förskola, skola, äldreomsorg och bostadsbyggande. E n viktig del i helheten är våra 8 500 medarbetare. Ibland är jobbet tufft, kanske finns en känsla av att inte räcka till. Den här årsredovisningen med sin verksam hetsberättelse ger en liten inblick i vår verksamhet och allt det fantastiska arbete som våra medarbetare gör varje dag för att utveckla Eskilstuna och nå våra mål. Vi har utmaningar. Ekonomiskt fortsätter vi att redovisa överskott, men resultatet är något sämre än förra året. Den största anledningen är vikande skatteintäkter som i sin tur förklaras av att arbetslösheten biter sig fast i landet. Vi är en del i en helhet genom skatteutjämnings systemet och vi är därför beroende av att sysselsättningen i Sverige ökar. Vi bidrar själva till den helheten och brottas med en allt för hög arbetslös het. Att möta den är en av de största utmaningar vi har framför oss för att fortsätta investera i välfärden. Våra kostnader för försörjningsstöd är en av landets högsta. Att människor har sysselsättning är väldigt viktigt, inte bara för att ge ökade skattein täkter och på så sätt skapa utrymme för investeringar i skola och omsorg, utan också för att stärka människor. Satsningen på traineejobben är ett litet steg i rätt riktning och vi kan nu se att behoven av försörjningsstöd minskar. Vi fortsätter med trainees, utbildning och en rad andra aktivi teter för att bättre matcha människors behov av jobb med näringslivets behov av arbetskraft. Mot denna bakgrund kan det låta konstigt att vi inför 2014 sänkte skatten med fem öre och nu sänker med ytterligare fem öre. Ska vi vara en attraktiv stad dit människor och företag väljer att flytta måste vår skattesats vara konkurrenskraftig. Vi närmar oss den nivån. Eskilstuna kommer sannolikt inte att bli en lågskattekommun, men vi ska heller inte sticka ut åt andra hållet. För 13 år sedan, i en tid av kris, höjdes skatten med 50 öre med löfte att sänka den när utrymme fanns. Det är vad vi nu ser. bara kommuner. Vi har inte mindre resurser att röra oss med. Men vår arbetartradition innebär att vi be höver fortsätta jobba med attityder och synen på studier och utbildning. En stabil ekonomi är grunden i att möta de utmaningar vi ser framför oss. Vi lever längre, vi blir äldre, och behoven av vård och omsorg ökar. Det börjar märkas i landets kommu ner och Eskilstuna är inget undantag, med sin tradition som industristad där många arbetat hårt. Vi har gjort ett viktigt grundarbete med en lång siktig plan för bostadsförsörjning och särskilda boenden. Jag är glad över att avtalet med Kommunal om rätt till heltid tecknats. På så sätt kan vi skapa ökad trygghet och långsiktig het, höja kvaliteten i omsorgen och få ut mer välfärd för pengarna. En bättre schemaläggning leder både till bättre arbetsmiljö och kvalitet för brukaren. Vårt viktiga jämställdhetsarbete måste fortsätta. Okunskap spär på stereo typa könsroller och inom skolan har det negativ effekt på resultaten. Genom kunskap och ett fortsatt arbete för jämställdhet kan antiplugg kulturen bland unga killar och de onödigt höga prestationskraven bland unga tjejer suddas ut. Kan vi knäcka den koden genom att fortsätta lyfta jämställdhetsfrågorna kommer vi se resultat. Jag är stolt över att skolan fortsät ter att flytta fram positionerna och resultatmässigt närmar vi oss jämför Jimmy Jansson (S) kommunstyrelsens ordförande Kommundirektören ESKILSTUNAS MÖJLIGHETER Städers utveckling är nästan lagbundet. Kriser och utmaningar möts av förnyelse och en vilja till förändring. Den här verksamhetsberättelsen är ett sätt att sätta både ord och siffor – om än i koncentrerad form – på den resan. Vi har många utmaningar framför oss samtidigt som det finns så mycket att vara stolt över. U nder 1980- och delar av 1990-talet tappar Eskilstuna nästan tiotusen jobb. Struktur kris brukar det beskrivas med en ekonomisk och politisk vokabulär. Det vill säga, det var inte fel på Eskilstuna, vårt näringsliv eller oss själva. Vi stod inte emot de nya inter nationella vindarna med billigare och effektivare produktion i andra länder. Vi förmådde inte på allvar ställa om vår stad till det nya läget. Så här dryga trettio år senare är Eskilstuna på väg att utvecklas till en annan typ av stad. Vår industri och vår förmåga att producera är fortfarande stark men vårt näringsliv är idag bredare med handel, service, turism, bygg-, finans- och logistik företag. Även vår stads estetik och utformning är på väg att förändras. Fabriksbygg naderna i centrum från 1800-talet och det tidiga 1900-talet är omvand lade till hotell, muséer, arenor och administrationslokaler. Miljöerna runt Eskilstunaån är idag vackrare och mer tillgängliga. Vårt Fristadstorg och Smörtorg har fått ett nytt yttre. Det byggs fler bostäder i centrumkärnan som möjliggör en ny typ av stadsboende och som skapar rörelse och energi. Kommunikationerna till Stockholm och våra grannstäder runt Mälaren har drastiskt förbättrats och skapat nya möjligheter till arbete, utbildning, fritid och nöje. Och snart har vi ett nytt bad och en ny arena och inom en inte alltför lång tidsram en ny högskola. Det är i den här kontexten vi ska se kommunens arbete. Den kommunala organisationen har en bred verksam het med allt från konstutställningar, demensvård, förskola, bostadsbyg gande och förebyggande arbete för ungdomar och familjer för att ta några exempel. Den är en viktig aktör och byggsten i att forma det nya Eskilstuna. När vi nu lägger 2014 till handlingar na så är det också en kommunal organisation i stark förändring som gör bokslut. Vi har alltjämt en lång resa att förflytta oss från en tradi tionell förvaltning till en modern kunskapsorganisation. De initiativen som är tagna kring vår unika sats ning Modigt ledarskap och Modigt medarbetarskap är en bra start. Vår tydliga färdriktning utifrån fyra stra tegiska mål – Ekologisk uthållighet, Höjd utbildningsnivå, Fler jobb och Attraktiv stad är både pedagogiska och geniala för att utveckla Eskilstuna. Det är fyra områden där vi har ut maningar samtidigt som just de frågorna är hävstänger för utveckling. Förmår vi fortsätta Eskilstunas fram gångsrika miljö- och klimatarbete, skapa fler jobb, öka kunskapsresul taten och forma en attraktiv stad och landsbygd kommer Eskilstuna att ta stora steg framåt. Tack till våra folkvalda som satt en tydlig och bra agenda för vad de vill med Eskilstuna och vår kommunala organisation. Deras förtroende för tjänstemannaorganisationen sporrar oss. Stort tack – från djupet av mitt hjärta – till alla våra medarbetare som möj liggjort Eskilstunas utveckling med ett bra och hängivet arbete under 2014. Vi har så mycket spännande framför oss! Pär Eriksson kommundirektör 5 6 Hållbar utveckling DEMOKRATI Studenterna Nimo Omar Warsame, Saveen Matbaty och Hanan Syam reflekterar kring valresultatet och demokratins innebörd i olika delar av världen tillsammans med Veronica Haugdahl. En av kommunens viktiga roller är att verka för insyn, dialog och inflytande. Den 14 september var det val till kommun, landsting och riksdag och kommunen jobbade på olika sätt för att informera om valet och för att öka valdeltagandet. Den årliga demokrativeckan fick extra fokus med tanke på valåret. – Ett av våra mål var att öka valdeltagande bland unga och det lycka des vi med, säger Veronica Haugdahl som jobbar på SFI, Svenska för invandrare. SFI var en av flera involverade i demokratiarbetet innan och under valet. gdahl, Veronica Hau , SFI or kt re biträdande Under demokrativeckan och inför valet bjöd skolan in politiker till debatt, genomförde provval, undervisade om det svenska valsystemet och gjorde studiebesök på riksdagen bland annat. – Vi tar det för givet men många av våra elever kommer från länder där demokrati är främmande. Det märks att det finns ett stort intresse för att lära och förstå hur det fungerar i Sverige, säger Veronica Haugdahl. Över 1 000 elever med 180 olika modersmål undervisas i svenska på SFI. Hållbar utveckling Måluppfyllelse >>724 synpunkter kom in från medborgarna vilket är över målet på 700. Dessutom har 38 nya medborgarförslag lämnats in av vilka 27 slutbehandlats och sju har bifallits. >>Valdeltagandet ökade med 1,3 procentenheter. Målet var att valdeltagandet skulle öka. Totalt röstade 80,5 procent av de röstberättigade. Andelen unga väljare ökade med 2,3 procent enheter och andelen förstagångsväljare ökade med 1,8 procent enheter. Därmed uppfylldes även delmålet. Bättre än föregående år * Nöjd-inflytande-index 0-100 Sämst >>Valdeltagandet i de tio valdistrikt med lägst valdeltagande skulle öka, vilket det också gjorde i fem av distrikten. Det minskade i de andra fem. 25 >> Förtroendet för kommunens verksamheter får ett index på 52 i medborgarundersökningen (kvinnor 55 och män 49). Det är sämre än målet på 56. Kund- och brukarundersökningar inom vård, omsorg och skola visar bättre resultat än medborgar undersökningen. Eskilstuna Medel 37 Bäst 40 56 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser >> Medborgarundersökningen visar att invånarna i Eskilstuna upplever att de har relativt små möjligheter till påverkan och inflytande. >> Medborgarundersökningen visade att invånarnas upplevelse av trygghet är låg. Index 41 (kvinnor 40 och män 42) är lägre än målet 45 och rikets index 61. Nära målet Skapa möjlighet till insyn, dialog och inflytande Skapa förutsättningar för allmänna val Tillhandahålla stöd till förtroendevalda Genomföra granskning och kontroll 0 25 50 75 100 % * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 2014. Året som gått Valdeltagandet ökade och många insatser gjordes för att öka intresset för årets båda val. Undersökningar visar att eskils tunaborna har fortsatt låg upplevelse av trygghet, inflytande och att kunna påverka. Samtidigt är brukare och kunder nöjda med kommunens verksamheter. En demokrativecka med ett femtiotal aktiviteter genomfördes som lockade 1 400 besökare. På tre gymnasier deltog elever i skolval och fritids gårdarna arbetade med demokrati tema. I de tio distrikt som tidigare haft lägst valdeltagande arbetade åtta valinformatörer som behärskar tolv språk. Det fanns ett tjugotal lokaler för förtidsröstning, bland annat på gymnasieskolor, bibliotek, äldre boenden samt på Hällbyfängelset. Även deltagandet i EU-valet ökade för tredje gången i rad till 42,8 procent jämfört med 39,8 procent i valet 2010. Barnhearing och poddradio Sätten att ha insyn, dialog och in flytande utvecklas löpande, bland annat har eskilstuna.se utvecklats. Nytt är att flera nämnders handlingar finns på webben. Hearingar med barn och elever har genomförts på flera förskolor och skolor. Barn och ungdomar har bland annat bidragit med vad de vill an vända Fristadstorget till. Poddkanalen PinPoint Eskilstuna är ett program som i lättsam form redogör för aktu ella händelser och beslut. Eskilstuna kommun strävar efter att invånare ska kunna vara del aktiga och engagerade och idéer och synpunkter välkomnas. Det har kommit in 724 synpunkter och 38 medborgarförslag har lämnats till kommunfullmäktige. Dessutom väcks många synpunkter i sociala m edier. Några förslag som fått gehör är en kampanj mot tobaksnedskräpning, att sända fullmäktiges sammanträden via poddradio, att bygga en träbro längs strandkanten från Stadsparken till Djurgårdsvägen samt den levande julkalendern på Fristadstorget. Flyktingguider uppmärksammas Arbetet med flyktingguider har under året blivit förebild i ett nationellt projekt som ska pågå till 2016. Eskils tuna driver projektet som stöttar 30 kommuner att underlätta vardagen för nyanlända och möjligheterna att få jobb. Invånarnas upplevelse av trygghet har minskat. Exempel på insatser för att öka tryggheten är ett samarbete med somalier kring myndighetshjälp och service. Kommande år förstärks arbetet med att öka insyn, dialog och inflytande samt den upplevda tryggheten. 7 8 Hållbar utveckling UTBILDNING Det är häftigt när barnen själva upptäcker att de kan, säger Annika Martinell, grundskollärare på Slagstaskolan, när hon berättar om lässatsningen. Adam, en av eleverna i första klass i Slagstaskolan, ställer sig längst fram i klassrummet. Han tar fram sina papper och börjar läsa högt. – Det var en gång en kung som inte hade något hem. Han fortsätter att berätta om en förtrollad prins och om en drott ning som passande nog inte har någon kung. Precis som de andra eleverna i klassen har Adam skrivit en saga. Sagor och berättelser har varit temat den senaste tiden. Och nu läser Adam med inlevelse och mod upp sin saga inför de andra. tinell, Annika Mar rare, llä ko ds grun la Slagstasko n – Vi kallar det att skriva sig till läsning. Eleverna jobbar i par med datorn som hjälpmedel och provar sig fram. De blir tidigare med vetna om stavning, de skriver mer och bättre, säger Annika Martinell, som ser små framsteg varje dag. – Det är häftigt när barnen själva upptäcker att de kan. När de inser att något de inte kunde alldeles nyss nu är en självklarhet. Genom det som kallas lässatsningen har mer resurser tillförts för att främja läsning och skolorna jobbar tillsammans med biblioteken på olika sätt. I klassrummet finns till exempel nya fina böcker och miljöer som främjar läsning har skapats. – Vi läser på olika sätt, både tillsammans och var för sig. Vi pratar också mycket om det vi läser, säger Annika Martinell. Hållbar utveckling Måluppfyllelse >> Barn i förskolan upplever trygghet i hög grad. Resultatet för barnenkäten visar ett värde på 2,74 på en 3-gradig skala på frågan om barnen upplever att det är roligt i förskolan. På fråga om barnen tycker det är roligt att lära sig nya saker, visar resultatet på 2,83. Resultaten är i nivå med 2013. >> Resultaten i årskurs 9 höstterminen 2014 visar en uppgång jämfört med samma tid förra året. Fler elever är behöriga till gymnasieskolan, meritvärdet har ökat och andelen elever med högsta betyg A och B är högre. >> Den genomsnittliga betygspoängen för elever som läst yrkes program på gymnasieskolan är 13,2 poäng (riket 13,0) och högskoleförberedande program 14,2 poäng (riket 14,6). Bättre än föregående år Nära målet * Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8, andel positiva svar (%) Medel Sämst Eskilstuna 76 79 55 Bäst 93 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser >>Av eleverna i den kommunala gymnasieskolan fick 85,8 pro cent yrkesexamen våren 2014 (riket 84,4) och i de högskole förberedande programmen nådde 93,4 procent examen (riket 91). Förskola Grundskola Gymnasieskola >>Andelen vuxenstuderande som avslutade en gymnasial kurs med minst betyget godkänt uppgick till totalt 76 procent (76 procent kvinnor och 77 procent män). Det är en förbättring jämfört med tidigare. Vuxenutbildning 0 25 50 75 100 % * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 2014. Året som gått Barnen i förskolan känner att de är trygga. Fler elever är behöriga till gymnasieskolan, men kunskapsresultaten skiljer sig stort mellan skolorna. Förskolan fortsätter att utveckla sitt kvalitetsarbete för att synliggöra barns lärande. Exempelvis deltar förskolan i ett forskningsprojekt på nationell nivå med Linnéuniversitetet och elva andra kommuner för att ta fram verktyg för att mäta kvalitet. Samtidigt visar barnenkäten att barnen tycker det är roligt på förskolan och att det är roligt att lära sig nya saker. Efterfrågan på förskoleplatser är fort farande stor och det har utretts hur barngruppernas storlek och antal barn per årsarbetare kan minska utan att tumma på kvaliteten. I utredningen gjordes en barnkonsekvensanalys. Skillnad mellan skolor I grundskolan är skillnaden stor mel lan skolorna vad gäller kunskapsmål och resultat. Fler elever är behöriga till gymnasieskolan och meritvärdet har ökat. Vårens resultat visar gene rellt en liten sänkning. Hösttermi nens resultat i årskurs nio visar en uppgång jämfört med förra året. Ett kvalitetsarbete för att höja kunskaps resultaten pågår. Närvaron i skolan ökar genom nya rutiner. Skolorna har fått verktyg för att bättre analysera och se mönster i frånvaron och förebygga den. Läs satsningen har startat för att stärka, uppmuntra och stimulera flickors och pojkars läsning från förskoleklass till årskurs tre. Utbildning för flickor och pojkar som är placerade i familjehem eller på institution har säkrats tack vare sam verkan mellan flera nämnder. Elev hälsan har utvecklats så att barn och familjer med behov av stöd får det i ett tidigare skede. Andelen elever som befunnit sig i Sverige en kortare tid har ökat och det är ett hårt tryck på den mång kulturella enheten. De ekonomiska anslagen räcker inte för att klara det ökade antalet elever. Elevenkäten visar att flickor och poj kar är mycket nöjda med bemötande, trygghet och inflytande i skolan. Många är behöriga Den genomsnittliga tiden för att klara sina gymnasiestudier är kort. I Sveriges Kommuner och Landstings ranking kommer Eskilstuna på andra plats i landet med hänsyn tagen för socioekonomiska a spekter. Behörig heten till högskolan är fortsatt hög jämfört med riket. Den minskar något bland de som läser yrkes förberedande program. En orsak är att yrkesprogrammen inte längre automatiskt leder till högskole behörighet. Bland de elever som slutförde ett högskoleförberedande program fick 93,4 procent grund läggande behörighet till högskolan. Betygspoängen sjunker något, men trenden är densamma i hela riket och kan förklaras av den nya betygs skalan och gymnasiereformen. I juni examinerades de första eleverna från läroplanen GY 11. Gymnasiereformen innebär en tydlig kunskapsskärpning. Stort behov av vuxenutbildning Behovet av vuxenutbildning är fort satt stort. Antalet årsstudieplatser ökar kraftigt på teoretiska gymnasiala kurser inom vuxenutbildningen, SFI och svenska som andra språk. En lägre andel elever arbetar eller studerar sex månader efter att de avslutat en kurs på SFI. En anledning kan vara att både arbetsförmedlingen och enheten för ekonomiskt bistånd oftare anvisat till andra aktiviteter än studier. Kommunstyrelsens utbildningsinspek tion har gjort tillsyn i alla fristående förskolor och utövat insyn i alla fristående gymnasieskolor. Inspek tionen har också tagit fram rutiner för hantering av tilläggsbelopp. 9 10 Hållbar utveckling VÅRD och SOCIALA TJÄNSTER Glädje, delaktighet och gemenskap är viktigt för att göra framsteg menar Gabrijela Rogic som här utmanar Sven-Åke Jansson och Alec Norman i en omgång Yatzy. Det är de små framstegen i vardagen som gör skillnad. Framstegen som leder till glädje, delaktighet och gemenskap. Gabrijela Rogic träffar varje dag personer med autism och ut vecklingsstörning i sitt jobb som kvalitetssäkerhetssamordnare vid Gillbergavägens dagverksamhet. – Glädje kan vara när någon säger hej då, vi ses imorgon. För mig är det ett kvitto på att vi gör något rätt och något bra tillsammans, säger hon. ic, Gabrijela Rog dnare, or m sa gs kvalitetsäkrin n autismenhete Glädje kan också vara när personer som saknar verbalt tal hittar nycklar för att uttrycka sig och kommunicera. Just i dag pågår en omgång Yatzy med Sven-Åke och Alec. Sven-Åke slår tärningarna. – Kåk, 26 poäng, säger han snabbt och Gabrijela inser att hon ännu en gång får se sig slagen. De skrattar och skojar tillsammans. – Jag tycker vi har kommit långt med våra arbetsätt och verktyg. Jag ser det när jag träffar kollegor från andra kommuner, säger Gabrijela. Hållbar utveckling Måluppfyllelse >>Andelen äldre som är nöjda eller mycket nöjda med sitt sär skilda boende är 82 procent, vilket är bättre än föregående år men nära målet på 83 procent. >>Andelen som är nöjda eller mycket nöjda med hemtjänsten är 88 procent, vilket är i nivå med målet. >>Andelen som är nöjda eller mycket nöjda med individ- och familjeomsorgens olika verksamheter ligger mellan 69 och 96 procent. >>Andelen barn respektive unga som inte har återkommit till socialtjänsten inom ett år efter avslutad behandling är 71 procent och 76 procent. Det senare är sämre än målet och även en försämring jämfört med föregående år. >>Antalet vårddygn på institution för barn och unga har ökat med 19 procent. Bättre än föregående år Nära målet * Andel brukare som är nöjda med sitt särskilda boende (%) Eskilstuna Sämst Medel Bäst 82 84 62 95 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Genomföra hälsofrämjande och förebyggande insatser Bedriva myndighetsutövning inom socialtjänst >>Andelen vuxna missbrukare som inte återkommer till social tjänsten inom ett år efter avslutad behandling är 58 procent, vilket är bättre än föregående år (54 procent) men sämre än målet på 76 procent. Ge stöd och vård till barn och unga >> Brukarenkäten visar att brukare är nöjda med omsorgsverk samheten och resultatet ligger i nivå med rikssnittet. Ge stöd och vård till äldre Ge stöd och vård till vuxna 0 25 50 75 100 % * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 2014. Året som gått Allt fler är i behov av vård och omsorg, vilket är en utmaning. Undersökningar visar att många är nöjda med vården och äldre omsorgen samt att kvaliteten är bra. på familjehem och boendelösningar försvårade dock möjligheterna för lösningar på hemmaplan. Fler utredningar har öppnats inom individ- och familjeomsorgen. Det påverkade även uppföljningar av beslutade insatser. Arbetet med ungdomar i riskzonen för kriminalitet, missbruk och utan förskap förstärktes med en social insatsgrupp som är ett kommun gemensamt arbete tillsammans med polisen. Kommunen har arbetat med Sveriges Kommuner och Landstings satsning på psykisk hälsa för barn och unga. Det har förbättrat den sam ordnade individuella planeringen och den webbaserade informationen för barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa. I september skapade Eskilstuna och Strängnäs ett gemensamt över förmyndarkontor i Eskilstuna. Antalet ensamkommande flyktingbarn ökade och därför planeras ytterligare boenden. Vårdkostnader för barn och unga ökar Stöd till vuxna Antalet besökare på mötesplatser ökade och antalet frivilliga uppdrags tagare fortsatte att öka. Behovet av vård för barn och unga fortsatte att öka och därmed kost naderna. En ökning av missbruks problematik ledde till fler placeringar. Även behovet av vård för barn och unga med komplexa behov ökade. Hemmaplansvården ger bra stöd och insatser för utsatta familjer. Bristen Missbruksvården har goda förutsätt ningar, men däremot ökade behoven under året. Fler lägenheter behövs för att minska institutionsvård. Satsningen på traineejobb och anställ ningar för personer med funktions nedsättning har varit lyckad. Många ärenden avseende LSS-boende avsluta des vilket ledde till minskade köer. Fler äldre – fler boendeplatser Behovet av hemtjänst ökade under året. En åtgärd för att hantera det var rehabiliteringsprojektet Sambo som ledde till att fler kunde bo kvar i sitt hem med stöd. Projektet är nominerat till ett nationellt kvalitetspris. Äldres behov av vård- och omsorgs platser har ökat och det har även köerna. Vid årsskiftet stod 48 perso ner i kö vilket är högt jämfört med föregående år. Boendeberedningen har föreslagit en utbyggnad av 100 nya boendeplatser till år 2018. Ytter ligare korttidsplatser, både tillfälliga och permanenta, skapades och det nya boendet Åbacken med 66 lägen heter öppnades. Kommande år förstärks det förebyg gande arbetet för barn och unga så att de mest utsatta barnen fullföljer skolan. Även stödet för ungdomar i åldern 16 till 20 år som riskerar hamna i långt utanförskap förstärks. Hemmaplansvården ska fortsätta att utvecklas för att ersätta institutions vård. För att möta äldres behov ska vårdoch omsorgsboenden byggas men även nya tekniska lösningar utvecklas. 11 12 Hållbar utveckling KULTUR och BERIKANDE FRITID Som värd i Munktellarenan har Billy Wimmeros många roller. En av dem är att finnas tillgänglig för alla besökare som använder arenan. Sju dagar i veckan, 359 dagar om året, från tidig morgon till sen kväll står Munktellarenan öppen för besökare. Billy Wimmeros är en av arenans flera värdar som finns för att visa, fixa, laga, hjälpa och se till att besökarna känner sig trygga. – Alla ska känna sig välkomna och trygga. Vi ska ta hand om våra besökare på ett bra sätt. Det roliga är att de allra flesta som kommer hit är positiva. Vi jobbar ju med idrott och fritid och folk som kom mer hit är glada, säger han. os, Billy Wimmer renan la el kt un arenavärd M Billy Wimmeros stannar till och byter några ord med ett par stam misar på bangolfbanan innan han fortsätter sin runda. Med en total yta på 27 000 kvadratmeter är Munktellarenan hemvist åt ett 20-tal föreningar och därmed ett av Eskilstunas nav för idrott och fritid. Här arrangeras regelbundet idrottsevenemang både på nationell och internationell nivå. Hållbar utveckling Måluppfyllelse >> Eskilstuna Musikskola har fortsatt att erbjuda barn med ned satt funktionsförmåga möjlighet att spela instrument. Oförändrat mot föregående år >> Fler besökte Parken Zoo jämfört med förra året, men besöks målet nåddes inte. >> 87 procent av föreningarna svarar i en enkät att förenings bidrag fungerar bra eller mycket bra. >>Alla elever i Eskilstunas grundskolor får möjlighet att ta del av kulturupplevelser och kulturaktiviteter. >> Medborgarundersökningen visar att invånare är mindre nöjda med kommunens insatser för kultur jämfört mot tidigare år. Index är 64 och målet är 70. Minskningen är större bland män. Kvinnor är mer nöjda än män. >> Betygsindexet för idrotts- och motionsanläggningar minskar jämfört med förra året. Index är 58 och målet är 65. Minsk ningen är större bland män. Kvinnor är mer nöjda än män. >>Antalet besökare på museer, mötesplatser, bibliotek och större scener uppgick till 692 873 vilket är en minskning med 2 pro cent jämfört med förra året. Eskilskällan hade 75 000 unika besökare på webben och 5 570 fysiska besök, vilket också är en minskning. Nära målet * Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen till exempel sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? Medel Sämst Eskilstuna Bäst 7,3 5,8 8,3 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Skapa förutsättning för kultur och berikande fritid Skapa verksamheter för kultur och berikande fritid Samla och tillgängliggöra konst och kulturhistoriskt material 0 25 50 75 100 % * Källa: Nöjd regionindex från SCB medborgarundersökning. Året som gått Bland årets många aktiviteter finns Fristadstorgets invigning och barnens egen utställning Lilla stadsmuseet. Utvecklingsarbete pågår i många områden, bland annat i Vilsta och Torshälla. Lässatsningen har startat. Många invånare bidrar genom att lämna synpunkter och idéer på möjligheterna till kultur, idrott och friluftsliv. En lässatsning pågår för att stimulera barns och elevers läslust, utveckla elevers läsförståelse och arbeta för att ge barn goda läsvanor. Två lästeam med bibliotekarier arbetar tillsam mans med elever och pedagoger. Under hösten har skolorna fått medel för att skapa läsmiljöer och till jul fick alla barn i åldern förskoleklass till års kurs tre en bok i julklapp. Satsningen har uppmärksammats i riksmedia. Lilla stadsmuseet, Eskilstuna stads museums nya stadshistoriska utställ ning för barn, invigdes i december. Barn i olika åldrar har varit med skapare och bland annat valt föremål som visas i utställningen. Fristadstorget färdigt Publiksuccé för festival Fristadstorget och konstverket Pin Point invigdes i oktober. Redan under sommaren bjöds torgets besökare på kulturaktiviteter. I december fanns en levande julkalender och i slutet av året kom torghandeln igång igen. 18 000 besökare kom till Eskilstuna Parkfestival, jämfört med 13 500 året innan. Programmet var bredare än förra året och motsvarar i hög grad ambitionen att erbjuda något för alla. Kommande år bör det lokala föreningslivet och näringslivet enga geras mer. Sommartorgen på Bibliotekstorget och på Östra torget i Torshälla hade ett program för både de yngsta och äldsta invånarna. Liksom tidigare år sommarjobbade ungdomar på torgen. För första gången uppträdde några feriearbetande ungdomar som musi kanter på äldreboenden och torg. Inom ortsutvecklingsarbetet Fram tidens Torshälla har Krusgårdsparken varit prioriterad. Utegym, promenad stråk samt sitt- och grillplatser har gjort området mer levande och attraktivt. Torshällas generations överskridande arbete där ungdomar och äldre möts i gemensamma aktiviteter bidrar till aktiv fritid och ökad upplevd trygghet. Nu finns en välbesökt finsk mötesplats för äldre i Café Bonsai. I Holmbergsparken har uppbyggnaden av en skulpturpark påbörjats. En ny skulptur ska placeras ut varje år fram till Torshällas 700-års jubileum 2017. Under 2015 ska Eskilstuna fortsätta att utvecklas som evenemangsstad enligt evenemangsstrategin. En strategisk lokalförsörjningsplan har tagits fram. Den innehåller exempelvis analyser utifrån demo grafi, omvärld samt kultur- och fritids vanor och ska vara ett underlag för att kunna planera nya anläggningar. Konserthallen har renoverats och fått en ny entré. En ny träningshall vid isstadion på Ekängens idrottsområde invigdes. Vilsta friluftsområde ska utvecklas under kommande år och en omfat tande förstudie har gjorts i dialog och samarbete med förvaltningar, föreningslivet, medborgarna, skolorna och Mälardalens högskola. 13 14 Hållbar utveckling MILJÖ och SAMHÄLLSBYGGNAD När nya lekplatser, parker och andra offentliga miljöer anläggs är det viktigt med delaktighet och dialog. Hur ser din drömlekplats ut? Ska det gå att klättra, gunga, studsa och åka linbana? Alla utemiljöer som anläggs planeras grundligt, oavsett om det hand lar om utegym, parker eller lekplatser. Bäst blir det om de som ska använda lekplatsen får vara med och bestämma. n, Hanna Nordi parkr, jö n ge landskapsin lningen och naturavde – Vi vill ha delaktighet och dialog. Barnen får berätta hur de vill an vända platsen och jag delar med mig av mina tankar. Om de barn vi frågar bor i området där lekplatsen ska anläggas får vi ett ännu större engagemang, säger Hanna Nordin som är landskapsingenjör. Just nu jobbar hon bland annat med att projektera en lekplats i Årby. Utifrån ett frågeformulär med verb som hoppa, gunga och klättra har Hanna fått veta hur barnen vill leka. De har också fått rita sin drömlekplats. Olika aspekter som tillgänglighet och mångfald ska tas tillvara. – Vi vet att flickor och pojkar, kvinnor och män använder och tar för sig av våra offentliga miljöer på olika sätt. Därför är det jätteviktigt att planera och göra miljöer för alla, säger Hanna Nordin. Snart ska hon besöka klassen på Årbyskolan igen och presentera sitt förslag för barnen – ett möte hon ser fram emot. – Det är viktigt med återkoppling för både mig och för dem. Hållbar utveckling Måluppfyllelse >>105 nya bostäder började byggas. Det är under målet på 300 bostäder per år. >>Antalet som reser med stadstrafiken har ökat med två procent v ilket är en bra utveckling men ligger under målet. Resenärerna ger höga betyg i Veolias NKI-undersökning. >> Mängden hushållsavfall som går till förbränning minskade med 15 kilo per invånare vilket är bättre än målet på 12 kg. >> Energianvändningen har minskat med 11,3 procent i kommu nens bostäder och 5,9 procent för kommunens verksamhets lokaler. Målet är en minskning med 25 procent från 2009 till 2020. >> Solenergi som tagits i drift är 1 MW vilket ligger under målet som är 10 MW till 2020. >> Eskilstuna tecknade avtal med företaget OX2 om förvärv av fyra vindkraftverk, vilket gör att 50 procent av kommunens elanvändning kommer från vindkraft, i enlighet med målet i klimatplanen. Bättre än föregående år Bättre än målet * Andel återvunnet material av hushållsavfall (%) Medel Sämst 12 36 Eskilstuna Bäst 48 74 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Planering av markanvändning Bygga bostäder, lokaler och stadsmiljö Drift och underhåll av byggnader och stadsmiljö Tillhandahålla kollektivtrafik Leverera energi och stadsnät Möjliggöra insamling och återvinning Tillhandahålla vatten och avlopp Miljö- och naturvård Året som gått Eskilstuna fortsätter att växa och utvecklas och har nu över 100 000 invånare. Behovet av nya bostäder är mycket stort. En strategi för 5 000 nya bo städer fram till 2030 har tagits fram. Nya Fristadstorget invigdes under hösten och det pågår flera nya utvecklingsprojekt. Det pågår ett omfattande arbete för att främja bostadsbyggandet. Strategin för 5 000 nya bostäder innebär bland annat att skapa en mer sammanhål len och tätare stad. Vidare fortsatte arbetet med att omvandla befintliga lokaler i centrala lägen till bostäder och identifiera tomter med byggrätt. På tre sådana tomter kommer det att bli totalt 48 nya studentbostäder. Dessutom började 105 bostäder byg gas under året, bland annat ett helt nytt bostadsområde i Djursta. Lagersberg uppmärksammas Upprustningen av bostadsområdet Lagersberg har uppmärksammats vid SB 14-konferensen i Barcelona med motiveringen att Lagersberg är ett 0 25 50 75 100 % * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 2014. inspirerande exempel på hur hållbara städer kan skapas med små medel och med hänsyn till de boende. Energi och Miljö AB har bildat ett gemensamt driftbolag med Strängnäs Energi AB. På Eskilstunas flaggdag den 25 okto ber invigdes nya Fristadstorget. Invig ningen markerade att ombyggnaden är klar och att torget överlämnades till Eskilstunaborna. För tredje året i rad får Eskilstuna en topplacering i tidningen Miljö aktuellts utmärkelse Årets Miljökom mun. En ny återvinningscentral med kretsloppsgalleria har börjat byggas. Planerna för en utbyggnad av samla de högskolelokaler utmed Eskilstuna ån i innerstaden fortskrider. Årbys friluftsområde har utvecklats och en långsiktig plan för förvaltning av naturreservat har gjorts. Spadtag för badhus Effektivare transporter Första spadtaget för ett nytt badhus togs i januari. Det beräknas vara klart våren 2016. Badet får en av Sveriges få 50-metersbassänger, två flexibla tränings- och terapibassänger och ett familjebad. Barn har fått vara med och påverka utformningen av familje badet. En omlastningscentral för varor som ska transporteras till kommunens verksamheter har införts. Det medför att antalet transporter minskar med nära 50 procent och bidrar därmed till att klimatmålet nås. En utveckling av stadsparken har påbörjats. Under året har holmen i stadsparken gjorts mer attraktiv och användbar genom en beachvolley bollplan, ny konst och nya perenn planteringar. Kommunerna och landstingen i Mälardalen har träffat en överens kommelse om att skaffa 36 nya tågset som ska ge ökad turtäthet 2017. En servicedepå och verkstad för underhåll av tågen ska lokaliseras till Eskilstuna vilket ger drygt 100 arbetstillfällen. 15 16 Hållbar utveckling SAMHÄLLSSKYDD och SÄKERHETSARBETE Emil Carlsson, brandman, träffar boende i stadsdelen Årby för att informera om brandsäkerhet som ett led i räddningstjänstens förebyggande arbete. – Tack för att ni finns. Ni gör ett bra jobb. Orden är en liten bekräftelse på det arbete som Emil och hans kollegor gör. Emil skiner upp och fortsätter att berätta om hur vi ska agera om olyckan är framme och det börjar brinna i hyreshuset. n, Emil Carlsso tjänsten gs in n dd brandman, rä Just denna dag har de som bor i stadsdelen Årby bjudits in för att ta del av information om brandsäkerhet och om räddningstjänstens roll. Förebyggande arbete kallas det och omfattar utbildning och informa tion på olika sätt. Till exempel utbildas alla elever i brandsäkerhet. Räddningstjänsten är också ute bland särskilda boenden, föreningar och som i dag på mötesplatsen i Årby, för att ta några exempel. Emil fortsätter att berätta och svarar på frågor om allt från hur pulver släckare fungerar till hur man som hyresgäst ska agera om det börjar brinna och trapphuset fylls av rök. – En del av min tjänst är att vara ute så här och träffa folk. Det är en viktig del av jobbet. Oavsett om det är utryckning eller förebyggande arbete handlar det om att hjälpa människor, säger Emil Carlsson. Hållbar utveckling Måluppfyllelse >>5 900 invånare, framförallt barn, har utbildats i förebyggande brandskydd. Målet var 6 500. Avvikelsen beror främst på färre deltagare från kommun och landsting. Oförändrat mot föregående år >> Räddningstjänsten var på plats inom tio minuter vid 81 procent av de prioriterade larmen. Målet var 80 procent. Vid 99 procent av larmen var man på plats inom 20 minuter. >>Antalet dödsbränder under en tioårsperiod är bland de lägsta i landet. >>Arbetet med tillsyn och kontroll har i stort sett följt plan men vissa kontroller har fått skjutas upp på grund av att miljöbrott tagit tid från den ordinarie verksamheten. Bättre än målet * Bränder i byggnader per 1 000 invånare Medel Sämst Eskilstuna 0,65 0,59 1,91 Bäst 0,15 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser Förebygga och minska konsekvenser av olyckor Bedriva tillsyn och kontroll Upprätthålla krisberedskap 0 25 50 75 100 % * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 2014. Året som gått Antalet bränder är få och antalet dödsbränder är bland de lägsta i landet sett över en tioårsperiod. Nästan 6 000 personer deltog i brandskyddsutbildningar och det förbyggande arbetet har varit framgångsrikt. Den stora skogsbranden i Västmanland och skogsbränder i Eskilstuna har satt fokus på vikten av god krisberedskap. Antalet bränder i allmänna byggnader uppgick till 24 jämfört med tolv året innan. Inga skolbränder inträffade. Räddningstjänsten larmades till 80 bostadsbränder jämfört med 61 året innan. En person omkom i en bo stadsbrand. Räddningstjänsten var på plats inom tio minuter vid 81 procent av de prioriterade larmen. Tre personer omkom till följd av trafik olyckor. En av dem omkom på det kommunala vägnätet. Olyckstrenden för allvarligt skadade och döda på kommunens vägar ligger på ungefär samma nivå som medelvärdet för tidigare femårsperiod, men det totala antalet skadade verkar öka. En trolig förklaring till detta är att sjukvården har blivit bättre på att rapportera in även lindriga skador. Lyckat cykelprojekt Pilotprojektet med väjningsplikt för bilar mot cyklister har genomförts på Kyrkogatan med gott resultat och mycket positiv uppmärksamhet från nationellt håll. Räddningstjänsten genomför ett omfattande förbyggande arbete och utbildar samtliga barn i förskoleklass samt årskurs fyra och sju i förebyg gande brandskydd. Utöver detta genomförs utbildning av kommun anställda och externa deltagare. För femte året i rad har samtliga elever i årskurs två genomgått en utbildning för säkrare bussåkande. Kommunen har ett viktigt uppdrag att kontrollera miljöfarliga verk samheter och genomföra tillsyn av livsmedel och hälsoskydd. Arbetet följer i huvudsak planen. Det mellanlager av bilinredningar som brunnit till och från under en längre tid är nu släckt. Det kvar varande materialet ska tas om hand vilket kommer att innebära stora kostnader. För kommande år är det viktigt att få en handlingsplan för hur fortsatt a rbete med avfall av denna typ ska ske och hur liknande händel ser framåt i tiden ska förhindras. Ett uppseglande problem är hantering av fastigheter med miljöfarligt avfall och där ägare saknas på grund av konkurs. Ökad beredskap Risk- och sårbarhetsanalyser genom förs i hela kommunkoncernen för att tidigt upptäcka brister och potentiella hot i verksamheten. Vikten av att ha en god beredskap avseende kommu nikation blev tydlig i samband med skogsbranden i Västmanland. Kom munikatörer från Eskilstuna gav stöd till och fick inblick i krisarbetet. För att få ett helhetsgrepp över Eskilstunas geografiska område har ett gemensamt krishanteringsråd bildats med företrädare från närings liv och samhälle. 17 18 Hållbar utveckling NÄRINGSLIV OCH ARBETE Sven-Erik Källstad möter Mohammed Salem och Mohamed Yusuf som det senaste året jobbat som assistenter på Lagersbergskolan inom ramen för kommunens traineesatsning. Sven-Erik Källstad möter varje dag trainees i samtal om både nutid och framtid. Precis som hans titel säger visar Sven-Erik vilka vägar som finns när traineeanställningen löper mot sitt slut. Han coachar och peppar. Kommer med råd och svarar på frågor. Idag är det sista uppföljningssamtalet med Mohamed Yusuf och Mohammed Salem som under ett år jobbat som assistenter på Lagersbergsskolan. Sven-Erik gratulerar de båda till att ha fullföljt nästa steg i sin utbildning i Svenska för invandrare som löpt parallellt med jobbet på skolan. De pratar om framtiden, om rättigheter, om a-kassa och om hur traineetiden varit. lstad, Sven-Erik Käl ntrum ce bb jo vägledare på Mohamed Yusufs nästa mål är att ta körkort för att kunna hitta ett jobb som chaufför. Hans traineekollega Mohammed Salem har kikat på vilka möjlig heter som finns som CNC-operatör. – Traineen har varit en jättebra erfarenhet, säger Mohammed Salem och talar om vikten av att ha arbetslivserfarenhet och språkkunskaper för att kunna ta nästa steg i karriären. Sven-Erik Källstad önskar de båda lycka till och åker vidare till nästa möte. – Varje möte är unikt. En del berör väldigt. Det är fantastiskt att få träffa personer som verkligen upptäckt vad det är de vill göra. Det här är ofta människor som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid och jag ser ofta hur de växer under det här året, säger han. Hållbar utveckling Måluppfyllelse >> Mätningar visar att företagsklimatet stärks. Eskilstuna blev årets företagarkommun i Sörmland och fick plats 32 i landet. Bättre än föregående år >> 36 företag valde att etablera sig i Eskilstuna under året. Det gav 310 nya arbetstillfällen. >> Andelen yrkesutbildade som har jobb efter sex månader efter avslutad utbildning är oförändrad. >> Antalet hushåll som behöver försörjningsstöd minskar. Trenden har varit nedåtgående under 2014. Nära målet * Antal nya företag per 1 000 invånare Sämst 0,6 >> Arbetslösheten är fortfarande hög. Den sjunker främst för unga kvinnor och unga män, medan utlandsfödda har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Eskilstuna Medel Bäst 4,7 4,9 12,2 Måluppfyllelse verksamhetsprocesser >>Traineesatsningen fortsätter och gav i genomsnitt 361 personer arbete i kommunens olika verksamheter under året. Stimulera nyföretagande Främja etableringar Främja befintliga företag och organisationer Året som gått Företagsklimatet förbättras och företagare upplever att de är mer nöjda med kommunens service. Många nya företag har startats, främst inom restaurangoch tjänstesektorn. Den höga arbetslösheten sjunker något och behovet av försörjningsstöd har dämpats. Ett 80-tal företagsbesök har gjorts i syfte att främja befintligt företagande. Besöken har resulterat i ett antal aktiviteter som ska genomföras ut ifrån företagens behov. Företag som har varit i kontakt med kommunen upplever att de är mer nöjda än tidigare med kommunens service. Nöjd Kund Index i Sveriges Kommuner och Landstings service mätning stiger från 69 till 70. I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas attraktivitet klättrar Eskilstuna 57 placeringar från föregående år och hamnar på plats 180. Eskilstuna logistik är nu ett välkänt varumärke och många företag visar intresse för etablering. Många nya företag Näringslivsenheten har jobbat för att effektivisera nätverket för de aktörer som arbetar med nyföretagande och innovation. Under året har 472 helt nya företag startats. Samtidigt har 36 nya företag etablerats, vilket gene rerat 310 nya arbetstillfällen. Främst är det företag inom restaurang- och Tillhandahålla yrkesutbildningar Tillhandahålla arbetsmarknadsåtgärder Tillhandahålla försörjningsstöd 0 25 50 75 100 % * Källa: Kommunens Kvalitet i Korthet, KKiK 2014. tjänstesektorn som startas, men även hälsoområdet växer. Torshälla har del i expansionen både genom nyetable ringar och expansion av befintliga företag. Den höga arbetslösheten har sjunkit något och var vid årsskiftet 14 pro cent. För män är arbetslösheten drygt 15 procent, för kvinnor knappt 13 procent. Arbetslösheten är fortfarande högst bland utlandsfödda. Traineesatsningen innebär att 361 kvinnor och män med försörjnings stöd haft traineejobb i kommunens verksamheter. Personlig och språklig utveckling, ökad medvetenhet, trygg het samt ökat självförtroende är positiva sociala effekter som kan ses bland deltagarna. Nio personer har anställts som ett led i att erbjuda jobb till personer med fysisk och psykisk funktionsnedsätt ning. Målet är att 150 personer ska få jobb före 2016 års utgång. Jobbsatsningar ger resultat Tack vare jobbsatsningarna har behovet av försörjningsstöd dämpats. Färre hushåll har erhållit försörjnings stöd och kostnaderna har minskat. Utvecklingsprojektet Förändra radi kalt pågår för att stärka det enskilda mötet mellan brukare och verksamhet samt öka möjligheterna för brukare att delta och påverka för att ta stegen mot sina mål och egen försörjning. Antalet hushåll med försörjningsstöd var 5 360, vilket är 181 färre än förra året. Den totala kostnaden uppgick till 208 miljoner kronor, en minskning med 11 miljoner kronor. Antalet elever i pågående yrkesutbild ningar var 279 i slutet av året. Yrkes utbildningar har ordnats inom om rådena truck, omvårdnad, butik och handel, bygg, yrkesförare, storkök, svets, CNC, bageri och barnskötare. Antalet ungdomar som fick ferie praktik under sommaren var 304 varav 156 pojkar och 148 flickor. Rusta med utbildning Tack vare goda erfarenheter kommer jobbsatsningarna fortsätta för per soner som står långt utanför arbets marknaden. Handlingsplanen för arbete och näringslivssatsningar ligger till grund för kommande års inriktning. Det är viktigt att stärka kommunens varumärke bland företag för att attrahera och stimulera företag att satsa i Eskilstuna och att rusta invånare med relevant utbildning och erfarenheter. 19 20 Effektiv organisation MEDARBETARE Måluppfyllelse >> Modigt medarbetarskap har genomförts och cirka 8300 medarbetare har genomgått en utbild ning i gemensamma metoder och förhållningssätt. >> Medarbetarenkäten visar på ett gott resultat med en prestationsnivå över riktvärdet. Värdet har dock minskat något sen förra mätningen. Den totala sjukfrånvaron fortsätter öka från 6,8 pro cent 2013 till 7,2 procent 2014. Ökningen gäller både kvinnor och män. >> Hälsoåret har genomförts framgångsrikt med olika insatser, bland annat rökfri arbetstid från 1 maj. >> Ett avtal har slutits med de fackliga organisa tionerna kring rätten till önskad sysselsättnings grad (Rös) och arbetet med genomförandet har pågått under hösten. >> 95 procent av alla medarbetare har medarbetar överenskommelser. Oförändrat mot föregående år Indikator Trend och Måluppfyllelse Ledarskapsindex Medarbetarindex Uppleva god hälsa Önskad sysselsättningsgrad Andel medarbetare som är födda utanför norden Andel medarbetare som är stolta över att arbeta inom kommunen — Nära målet Mål Utfall totalt — 69, 7 % (kvinnor = 69,8 % män = 69,6 %) — 77,3 % (kvinnor = 77,4 % män = 77,5 %) 93 % 86,2 % (kvinnor = 85,2 % män = 90,2 %) — 86,7 % (kvinnor = 86,2 % män = 89,0 %) 9,0 % 8,8 % (kvinnor = 8,4 % män = 10,4 %) 88 % 81,1 % (kvinnor = 81,5 % män = 79,7 %) Året som gått Alla medarbetare har nu gått utbildningen Modigt med arbetarskap och utvärderingen visar att satsningen gett resultat. Åtta av tio upplever stolthet att arbeta inom Eskilstuna kommunkoncern. Hälsoåret har genomförts med gott resultat. Modigt medarbetarskap har genom förts under två år och cirka 8 300 medarbetare har gått u tbildningen fram till januari 2015. Syftet är att stärka det enskilda mötet med kunder, brukare och medborgare genom olika metoder, förhållningssätt och gemensamt språk. Utvärderingarna har varit mycket positiva och med arbetarenkäten visar ett starkt förbätt rat resultat vad gäller medarbetarnas stolthet över att arbeta i kommun koncernen. För att få ett förbättrat värde i kundundersökningar behövs ett fortsatt arbete i verksamheterna. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat med en prestationsnivå över riktvärdet. Värdet har dock minskat något sen förra mätningen, men Eskilstuna ligger bra till jämfört med andra. De starkaste områdena är effektivitet, återkoppling och lärande i arbetet. Utvecklingsområden är fram för allt arbetsrelaterad utmattning och målkvalitet. Fokus på hälsa även en kvalitetshöjning för brukarna. Genomförandet pågår. Andelen medarbetare födda utan för N orden har ökat något och var 8,8 procent 2014, varav kvinnor 8,4 procent och män 10,4 procent mot 8,7 procent 2013. Kompetensförsörjning En stor satsning på hälsofrämjande insatser har gjorts. Kommunhälsan har styrt sina resurser mot mer hälso främjande och förebyggande insatser. Hälsoveckor har genomförts med stor framgång och även rökfri arbetstid som infördes i maj har haft ett lyckat resultat. 103 medarbetare deltog i grupper för att sluta röka. 40 procent var rökfria vid uppföljning efter tre månader. En kompetensförsörjningsplan har tagits fram och samtliga förvalt ningar har påbörjat registrering av kompetenser i ett stödsystem. Kartläggningen är en grund för att arbeta vidare med interna karriär vägar. Arbetet med jämställdhet och mångfald har tydliggjorts via förvalt ningarnas jämställdhets- och mång faldsplaner. En ny resepolicy har tagits fram med fokus på hälsa och miljö. Fler cyklar har införskaffats av förvaltningarna. Ett arbete med att kartlägga chefers förutsättningar har påbörjats med syfte att ta fram en chefsstrategi. Ett avtal har tecknats med Kommunal för vuxenförvaltningen (nuvarande vård- och omsorgsförvaltningen) och Torshälla stads förvaltning i syfte att erbjuda önskad sysselsättningsgrad från januari 2015. Avtalet möjliggör Kommunens prestationsbaserade lönestrategi och -process har ytter ligare utvecklats och implementerats under året med tydliga strukturer och förutsättningar. Effektiv organisation PROCESSKVALITET Måluppfyllelse >> Ett spann mellan 64 och 96 procent av kunder och brukare är nöjda med kommunens tjänster och pro dukter. I SCB:s medborgarundersökning har 52 procent av medborgarna förtroende för verksamheterna. >> 67 e-tjänster finns på eskilstuna.se. Allt fler invånare, 56 procent, uppger att de vill sköta sina ärenden via internet. >> En serviceundersökning visar bättre resultat men telefonservicen och svarskvaliteten behöver förbättras ytterligare. >> eskilstuna.se kom på plats 17 bland kommunala webb platser i Sveriges Kommuner och Landstings undersök ning om hur lätt det är att hitta information. >> 82 modiga idéer från medarbetare och 724 synpunkter från invånare har lämnats in. Målet var 400 modiga idéer och 700 synpunkter. >>Andel ekologiska inköp var 47 procent vilket är högre än föregående år och bättre än målet på 33 procent. Oförändrat mot föregående år Trendpil och Måluppfyllelse Indikator Formulär/tjänster Utvecklad e-tjänst Andel som får svar på e-post inom 2 dagar Andel som får kontakt med handläggare vid telefonkontakt Andel som uppfattar gott bemötande vid telefonkontakt Andel som uppger att det är lätt att hitta på eskilstuna.se Andel av verksamhets processerna som har syfte och mål formulerade Året som gått Varumärkesplattformen för platsen Eskilstuna har antagits. Den omfattande innovationssatsningen Modiga idéer har kommit igång. Processarbetet har stärkts och styrkortsmetodik med resultatdrivande nyckeltal har inletts på enhetsnivå. Beslut fattades om att införa ett kon taktcenter för ökad service, tillgäng lighet och bemötande. Webbplatsen eskilstuna.se fortsätter att hålla hög kvalitet och många upplever att det är lätt att hitta in formation. Allt fler vill sköta ärenden via internet och antalet e-tjänster har ökat från 38 till 67. Webben görs nu responsiv, för att bättre anpassas till mobiltelefoner och surfplattor. Processarbete och styrkort Processarbetet har stärkts för att än mer ha fokus på värdet för invånare, brukare och kunder samt effek tivitet och kvalitetssäkring. Flera verksamhetsprocesser har kartlagts, Andel ekologiska livsmedel allt från vård- till lokalförsörjnings processer. Ambitionen är att priori tera de processer som kan förbättras och som påverkar många. I stort sett lever kommunen upp till sina löften i servicedeklarationerna, men flera av dem behöver vässas. Styrkort med de viktigaste resultat drivande nyckeltalen på enhetsnivå har börjat tas fram. Syftet är att foku sera och kommunicera resultat. Kunder och brukare är nöjda De flesta av kommunens kunder och brukare är nöjda med service och tjänster. Medborgarnas förtroende för verksamheterna försämrades dock från 56 procent till 52 i senaste medborgarundersökningen. Kommu nikationen av olika verksamheters innehåll och kvalitet behöver stärkas, exempelvis äldrevård och social utsatthet. Kommunfullmäktige beslutade i början av året att anta varumärkes Nära målet Mål Utfall totalt — 190 — 67 86 80 86 57 89 70 89 88 100 90 33 47 plattformen för platsen Eskilstuna. Därefter har ett kommunikations koncept tagits fram och lansering av plattformen sker i början av 2015. Eskilstuna ligger fortsatt i topp när det gäller andelen ekologiska livs medel som köps in, tillagas och serveras. Fler modiga idéer Inom innovationssatsningen Modiga idéer ska innovationsledare inspirera chefer och nyckelpersoner att tillsammans med arbetskamraterna hitta nya lösningar på enhetens utmaningar. Medarbetare kan lämna idéer via internportalen. Invånare kan som tidi gare lämna synpunkter, förslag och idéer bland annat via e skilstuna.se och genom medborgarförslag. Kommande år stärks processarbetet och servicekvaliteten höjs. 21 22 Effektiv organisation EKONOMI Sämre än föregående år Måluppfyllelse >> För elfte året i rad visar Eskilstuna kommun ett positivt resultat. Överskottet uppgick till 32 miljoner kronor för kommunen och 115 miljoner kronor för bolagskoncernen. >> Resultatet för de senaste fyra åren är 2,6 procent vilket överstiger det långsiktiga målet på 2,5 procent. Indikator Resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag i genomsnitt under en 4-års period Trendpil och Måluppfyllelse >> Fem av nio nämnder och fyra av sex bolag har en ekonomi i balans. Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans >> Kommunens anläggningsinvesteringar uppgick till 379 miljoner kronor och självfinansieringsgraden av dessa uppgick till 37 procent. Självfinansieringsgad av investeringar Lokaleffektivitet (kvm per årsarbetare) >>Vårdkostnaderna för ungdomar och vuxna har fortsatt att öka kraftigt. Avtalstrohet Nära målet Mål Utfall totalt 2,5 % 2,6 % 15 nämnder och bolag 9 nämnder och bolag 90 % 37 % — 80,2 75 % 69 % Året som gått Eskilstuna kommuns finansiella styrka har förbättrats under en lång rad av år. Resultatet är positivt för elfte året i rad. För 2014 är dock resultatet något svagare. Orsaken till detta är en svagare konjunkturutveckling med lägre skatteintäkter än planerat, fler barn i förskolan och grundskolan samt ökade kostnader inom vård och omsorg. Bolagskoncernens resultat på 115 miljoner kronor är ett av de starkaste genom tiderna. Eskilstuna behåller högsta betyg, A-rating, i Svensk Kommunratings lista. Svensk kommunrating är ett värderingsföretag som betygsätter alla kommuners ekonomier i en fi nansiell rankinglista. För att få betyget A måste man ha A-betyg i samtliga områden som bedöms: kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och finansiella möjligheter. Soliditeten är positiv och uppgår till 2,9 procent vilket är en förbättring med nästan en procentenhet. Under året har användningen av beslutsstödssystemet utökats med en budgetmodul och månatliga prognoser. Eskilstuna 100 000 invånare Stora investeringar Eskilstuna spräckte i början av året den magiska gränsen 100 000 in vånare. Befolkningen ökade med 1 194 invånare och har ökat med 4 700 invånare de senaste fyra åren. Detta ger ökade skatteintäkter med 54 miljoner kronor per år. För 2014 sänktes kommunalskatten med fem öre och ytterligare en sänkning med fem öre görs 2015. Kommunens investeringar ökade till totalt 545 miljoner kronor. Den största investeringen som a vslutades under året var Fristadstorget. Den totala utgiften blev 57 miljoner kronor, vilket är något lägre än bud geterat. En annan stor investering var ny träningshall och ny kylanläggning vid isstadion. Den totala utgiften uppgår till cirka 36 miljoner k ronor. De sedan länge kända bristerna i konserthallen har åtgärdats för cirka 10 miljoner kronor. Kommunen har också påbörjat en storsatsning på produktion av förnybar el med sol celler. Hittills uppgår investeringarna till cirka 379 miljoner kronor. Skattesatsen är en viktig faktor, dels hur hög den är, dels hur den ligger i förhållande till andra kommuner. Den totala skattesatsen i Eskilstuna inklusive landstingsskatten uppgick till 31,86 för 2014. Medelskattesats i riket är 32,90 och för Sörmland 32,70. Avståndet mellan Eskilstunas skatte sats och riket har minskat med 18 öre mellan 2013 och 2014. Avståndet har fortsatt att minska även för 2015 med ytterligare 18 öre. Omfattande investeringar i Eskilstuna logistikpark har genomförts. Den totala utgiften är cirka 110 miljoner kronor. Effektiv organisation Personalkostnader 57 % Skatteintäkter 60 % Lokalkostnader 10 % Generella statsbidrag och utjämning 22 % Försäljning 3 % Intäkter Bidrag 8 % Kostnader Varor 4 % Hyror och arrenden 5 % Köp av huvudverksamhet 11 % Bidrag 8 % Kapitalkostnader 3 % Taxor och avgifter 2 % Intäkter Övriga tjänster 7 % Skatteintäkter 60 % Personalkostnader 57 % Generella statsbidrag och utjämning 22 % Lokalkostnader 10 % Försäljning 3 % Bidrag 8 % Kostnader Hyror och arrenden 5 % Varor 4 % Bidrag 8 % Köp av huvudverksamhet 11 % Taxor och avgifter 2 % Kapitalkostnader 3 % Övriga tjänster 7 % Så användes 100 kronor av din kommunalskatt 2014 Så användes 100 kronor av din kommunalskatt 2014 Demokrati 1,39 Utbildning 42,05 Vård och sociala tjänster 37,00 Kultur och berikande fritid 5,15 Miljö och samhällsbyggnad 6,15 Samhällsskydd och säkerhetsarbete 1,43 6,83 Näringsliv och arbete 0 10 20 30 Skattesats, kronor Kommun Landsting 22,13 10,77 TOTALT 32,90 23 40 50 Måluppfyllelse strategiska mål NULÄGE, STRATEGISKA MÅL 2012-2015 99000 98000 99 729 100000 100 923 101000 98 765 De fyraåriga strategiska målen visar de viktigaste förbättringarna som kommunfullmäktige vill uppnå under mandatperioden. De är en konkretisering av vägen för att nå visionen. Indikatorer visar om målet är på väg att nås. 97000 1. En attraktiv stad 96000 2012 2013 2014 Befolkningstillväxt Nära målet >>Antalet bostäder som börjat byggas har minskat och uppgår till 105 stycken (307 stycken 2013) >>Nya Fristadstorget färdigställdes enligt plan och invigdes i oktober. 41 40 >>Befolkningen ökade med 1194 invånare. 43 45 41 Oförändrat mot föregående år 35 30 >>Ny ishall invigdes och nytt badhus började byggas. 25 >>Eskilstuna parkfestival var en publiksuccé med 18 000 besökare. 2012 2013 2014 Upplevd trygghet, index >>Jämställdhetsarbetet är en inspirationskälla för andra kommuner. >>Den upplevda tryggheten hos invånarna har sjunkit jämfört med tidigare år. 85 Flickor Pojkar Samtliga 2. Höjd utbildningsnivå 80 Bättre än föregående år Nära målet 75 70 Vt 12 Vt 13 Vt 14 Godkänt betyg i minst 16 ämnen (grundskolan) 4 2,8 2,8 3 2,7 24 2 >>Barn och elever är trygga och motiverade i våra skolor och förskolor. Föräldrarna är också nöjda i hög grad. >>Andelen elever med godkänt i 16 ämnen var 75 procent vårterminen 2014. Det är något högre än 2013 men sämre än målet som är 84 procent. Andelen för höstterminen är högre än motsvarande tidpunkt 2013, vilket inidkerar på en förbättring av resultatet 2015. >>Den genomsnittliga betygspoängen för elever som lämnar gymnasiet uppgick till 13,7 poäng. Det är en bättre än 2013 men sämre än rikets 13,9 poäng. Rikets poäng är också målet för Eskilstuna. 1 0 >>Efterfrågan på förskoleplatser är fortfarande stor. Under året har det utretts hur barngruppernas storlek och antal barn per årsarbetare kan minska utan att tumma på kvaliteten. 2011 2013 2014 Barnens upplevelse hur roligt det är i förskolan på en skala 1-3 >>Andelen elver som avslutar gymnasiet med slutbetyg var 90,1 procent vilket är högt jämfört med rikets 88,5 procent. Eskilstuna ligger också i topp i riket när det gäller hur snabbt eleverna klarar av sina gymnasiestudier när hänsyn är tagen till socioekonmiska faktorer. Det visade Sveriges Kommuner och Landstings rapport Öppna jämförelser hösten 2014. Måluppfyllelse strategiska mål 250 234 230 237 240 3. Ekologisk uthållighet Mål 2014 223 Bättre än målet 210 200 >>Mängden avfall som går till förbränning minskade för fjärde året i rad och uppgick till 219 kg per invånare. 2013 2014 50 >>Andelen miljöcertifierade förskolor och skolor (Grön Flagg) har ökat från 67 procent till 70 procent. Det är en kraftig ökning jämfört med 2010 då endast 30 procent var certifierade. 45 40 35 >>Andelen ekologiska livsmedel ökade till 47 procent. Det är nära en fördubb ling från 2010 då andelen var 25 procent. 30 30 >>Avtal tecknades med företaget OX2 om förvärv av fyra vindkraftverk, vilket gör att klimatmålet för vindkraft uppnås. >>En omlastningscentral för lokal varutransport till kommunens alla enheter har införts vilket ger en minskning av transporterna med nära 50 procent och därmed bidrar till att nå klimatmålet. 2012 Mängd avfall till förbränning kg per invånare 47 >>Eskilstuna fick för tredje året i rad en topplacering i tidningen Miljöaktuellts utmärkelse Årets Miljökommun. 34 Bättre än föregående år 219 220 25 20 2012 2013 2014 Andel ekologiska livsmedel procent 4. Fler jobb 500 300 310 350 416 400 Mål 2014 300 Bättre än föregående år Nära målet 200 100 2012 2013 2014 Antal jobb vid nyetableringar 14,1 14,2 14,0 16 8 >>Under sommaren fick 304 ungdomar feriepraktik i kommunens regi. >>Nöjd Kund Index i Sveriges Kommuner och Landstings servicemätning bland företag som haft kontakt med Eskilstuna kommun har stigit från 69 till 70. >>I Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas attraktivitet har Eskilstuna stigit 57 placeringar från föregående år. För närvarande ligger Eskilstuna på plats 180. 4 0 >>Traineesatsningen har gett 361 personer arbete. >>Yrkesutbildningar har anordnats inom områdena truck, omvårdnad, butik och handel, bygg, yrkesförare, storkök, industri svets, CNC, bageri och barn skötare. 20 12 >>472 nya företag har startats. Samtidigt har 36 företag etablerats, vilket gett 310 personer anställning. 2012 2013 2014 Arbetslöshet procent >>Arbetslösheten är fortfarande hög, men minskar något. 25 26 Utmärkelser MOTTAGARE AV ESKILSTUNA KOMMUNS PRISER 2014 Demokratipriset Nätverket Tillsammans för Eskilstuna Eskilstuna kommuns Demokratipris 2014 tilldelas Hedersomnämnande Berga förskola Nätverket Tillsammans för Eskilstuna för deras positiva arbete för sammanhållning, mångfald och ett inkluderande samhälle. Genom glädjefyllda aktiviteter där alla är välkomna stärks eskilstunabornas känsla av samhörighet och gemenskap. Priset tilldelas en organisation, ett företag eller enskild person som genom sitt handlande bidragit till att på ett positivt sätt utveckla demokratin i Eskilstuna kommun. Prissumman är 10 000 kr. Folkhälsopriset Eskilstuna kom muns Folkhälsopris Brasilianska dansföreningen i Eskilstuna Ingrid Sermeno Escobar (MP) Politiskt ansvarig för demokratifrågor Brasilianska dansföreningen Hedersomnämnande Anhörigcentrum Motivering: "Den brasilianska dansföreningen gott exempel i Eskilstuna är på ett mycket Föreningen skaparhur dans och musik kan förena männi en social gemen skor. är intresserade av dans och rytmer skap och erbjuder alla som bakgrund och att delta, oavset ålder. Den brasili t kulturell en god ambas anska dansfö reningen är också sadör för och positiv framto kommunen som genom dans, glädje ning sätter Eskilst una på kartan ." Jämställdhetspriset Sörmlandsidrotten Hedersomnämnande Ung Fritid Miljöpriset Eva Svensson, föreståndare för utbildningen Recycle design, Eskilstuna folkhögskola Hedersomnämnande Ung Fritid för föredömli ga inom folkhälsooinsatser mrådet har år 2014 tilldelats Vi önskar lycka till! Maria Chergui Kommunalråd Eskilstuna kommuns Jämställdhetspris 2014 tilldelas Sörmlandsidrotten Sörmlandsidrotten har under flera år arbetat med att sätta fokus på jämställdheten inom idrottsrörelsen. Förbundet bryter ny mark, har en bredd på sitt jämställdhetsarbete och når väldigt många flickor och pojkar, kvinnor och män med sina aktiviteter. Sörmlandsidrottens jämställdhetsarbete är varaktigt och förbundet synliggör jämställdhetsproblem inom idrottsrörelsen i den offentliga debatten och i media. Sörmlandsidrotten vågar också utmana fler maktstrukturer än kön, som idrotten behöver arbeta med för att vara inkluderande för alla. Priset tilldelas en organisation, ett företag eller en enskild person som utmärkt sig på ett positivt sätt för en mer jämställd kommun. Eskilstuna kom muns Miljöpris Maria Chergui ordförande i Eskilstuna kommuns jämställdhetsutskott för föredömli ga insatser inom miljöområdet har år 2014 tilldelats Eva Svensson Motiverin g: Utbildningen Recycle design - återbruk på unik i sitt slag. Eskilstuna folkhög Den har väckt skola är stor uppmärksamh från hela landet. et och lockar Eva Svensson elever har som kursför drivit och byggt eståndare under upp utbildningen sex år en brinnande med stor kunska entusiasm. Eskilstu p, kreativitet och na kommun vill märksamma Eva med miljöpriset Svenssons framsy uppnta utbildn och djupa miljöen ingsinsatser gagemang för Eskilstuna. Musikpriset Anni-Frid Lyngstad Vi önskar lycka till! Eskilstuna kommuns MUSIKPRIS har år 2014 tilldelats Anni-Frid Lyngstad Juryns motivering: MOTTAGARE AV ESKILSTUNA KOMMUNS FÖRTJÄNSTMEDALJER 2014 Sven-Erik Fritz, för sin gärning inom idrott och föreningsliv Siw Jansson, för sin gärning inom politik och samhälle Håkan Jormelius, för sin gärning inom näringslivet Bengt Karlsson, för sin gärning inom kultur och politik Eva Karlsson, för sin gärning inom näringslivet Lisbet Svedlind, för sin gärning inom kultur och samhälle ”Anni-Frid Lyngstads banbrytande karriär i musikvärlden under snart sextio år gör henne till en ikon och förebild för generationer. Genom sina framgångar både med ABBA och som soloartist har hon blivit en idol för miljontals fans över hela världen och har satt outplånliga avtryck i musikhistorien. Frida, som hon oftast kallas, växte upp i Torshälla och startade sin sångkarriär redan som 11-åring. Hon sjöng i dansband och storband och bildade Anni-Frid Four tillsammans med sin blivande make från Eskilstuna. Hennes djupa sångintresse och vilja att utvecklas ledde som vi vet till makalösa framgångar med bland annat 400 miljoner sålda ABBA-skivor och topplaceringar på världens musiklistor. Redan som ung hade hon en fantastiskt klockren röst med jazzfeeling – en röst som passar till hela den tidlösa genrebedd som hon representerar; dansband, jazz, visa, pop, disco, rock, schlager, europop... Otaliga är de unga tjejer i Eskilstuna och i hela världen som haft Frida som förebild, som stått och mimat till hennes och ABBAs låtar och drömt om artistframgångar. Hon har visat att en ung tjej från enkla förhållanden i en liten stad i ett litet land kan nå den musikaliska stjärnhimlen. Eskilstuna har en lång och gedigen tradition som musikstad. Fridas fantastiska framgångar ger oss alla ny inspiration och energi på vår resa för att föra musiktraditionen vidare till nya höjder.” Juryn för Eskilstuna kommuns Musikpris 2014-12-04 Mona Kanaan, Anette Pallhed, Åsa Andersson, Bosse Lundkvist, Lena Sjöberg, Christer First Magnus Johansso n Kommunalråd Utmärkelser ESKILSTUNAS IDROTTSMEDALJÖRER 2014 Namn Prestation Idrott Klubb Jimmy Cebula SM-silver Armbrytning Smearms Eskilstuna Daniel Åberg SM-silver Armbrytning Smearms Eskilstuna Marcus Åberg SM-silver Armbrytning Smearms Eskilstuna Aysu Yuksel SM-silver Armbrytning Smearms Eskilstuna Laura Haglund SM-brons Armbrytning Smearms Eskilstuna Nicklas Westerberg SM-guld Bordtennis Idrott För Alla Eskilstuna Tommy Östman SM-brons Bordtennis Idrott För Alla Eskilstuna Kenth Reinelius SM-silver Bowling ränna Eskilstuna Handikappidrottsförening Sara Höglund SM-guld Bågskytte Eskilstuna Bågskyttesällskap Ronja Höglund SM-guld Bågskytte Eskilstuna Bågskyttesällskap Mikael Puman SM-silver Bågskytte Eskilstuna Bågskyttesällskap Pierre Lundin VM-brons Båtsport Team Ajo Johan Österberg NM-brons Båtsport Team Ajo Ida Jansson SM-guld Cykelcross Eskilstuna Cykelklubb Linnea Adolfsson SM-brons Dans Lets move Jonatahn Cabrera Adolfsson SM-silver Dans Lets move Mattias Disman SM-guld Dans Lets move Jonna Ohlsson SM-silver Dans Lets move Jonas Broberg JNM-guld Dans Mälarbuggarna Ebba Victorin JNM-guld Dans Mälarbuggarna Abraham Adahnom SM-guld Friidrott Eskilstuna Friidrott Johan Taleus JSM-guld Friidrott Eskilstuna Friidrott Mohamad Al-Joburi SM-guld Friidrott Eskilstuna Friidrott Jonna Adlerteg NM-guld lag Gymnastik Eskilstuna GF Lovisa Estberg NM-guld lag Gymnastik Eskilstuna GF Ellen Haavisto JNM-guld Gymnastik Eskilstuna GF Emmy Haavisto JNM-guld lag Gymnastik Eskilstuna GF Emma Larsson NM-guld Gymnastik Eskilstuna GF Kim Singmuang NM-silver Gymnastik Eskilstuna GF Ato Ibanez SM-guld Gång Eskilstuna Friidrott Perseus Karlström SM-guld Gång Eskilstuna Friidrott Remo Karlström SM-guld lag Gång Eskilstuna Friidrott Siw Karlström SM-silver Gång Eskilstuna Friidrott 27 28 Utmärkelser ESKILSTUNAS IDROTTSMEDALJÖRER 2014 Namn Prestation Idrott Klubb Emil Andersson EM-silver U20 lag Handboll Eskilstuna GUIF Daniel Ekman EM-silver U20 lag Handboll Eskilstuna GUIF Jesper Lindgren EM-silver U20 lag Handboll Eskilstuna GUIF Axel Bihagen JSM-guld Inlines KFUM Eskilstuna Linus Hansén SM-silver Inlines KFUM Eskilstuna Patrik Johansson SM-guld Inlines KFUM Eskilstuna Zanna Karvele SM-silver Inlines KFUM Eskilstuna Ludwig Ingemansson JSM-guld Karate Eskilstuna Karateklubb Khai Truong JSM-guld Karate Goju-Kai Karate Do Eskilstuna Katrin Amann JNM-guld Klättring Eskilstuna Klätterklubb Hannes Puman SM-guld Klättring Eskilstuna Klätterklubb Ondrej Spiegl SM-guld Konståkning Eskilstuna IK Kim Fors SM-brons Motorsport Gröndal MSK Lars Abrahamsson SM-guld lag Pistolskytte Eskilstuna Handeldvapenförening Andreas Johansson SM-guld Pistolskytte Eskilstuna Handeldvapenförening Gunnar Karlsson SM-guld Pistolskytte Eskilstuna Handeldvapenförening Conny Olsson SM-guld Pistolskytte Eskilstuna Handeldvapenförening Kjell Andersson SM-brons lag Pistolskytte Eskilstuna Pistolskytteklubb Roger Svärd SM-silver Pistolskytte Eskilstuna Pistolskytteklubb Jonas Wiberg SM-brons lag Pistolskytte Eskilstuna Pistolskytteklubb Martin Björkryd VM-guld lag Racketlon Eskilstuna Bordtennisklubb Anders Söderlund VM-guld lag Racketlon Eskilstuna Bordtennisklubb Vignis Jonassón SM-guld Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb Kelly Eriksson JSM-guld Ridsport Eidfaxi Islandshästklubb Anna Kallings Larson JSM-guld lag Ridsport Eskilstunaortens ryttarförening Sandra Karlsson SM-guld Ridsport Nyby Torshälla ridklubb Fares Ali SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Mikael Axtelius SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Dennis Barawe SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening David Damberg SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening August Eriksson SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Joel Johansson SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Utmärkelser Namn Prestation Idrott Klubb Göran Karlsson SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Joakim Larsson SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Johan Lindström SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Robin Meng SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Peter Nilsson SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Johnny Pettersson SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Oskar Stenberg SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Daniel Sundström SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Viktor Svalberg SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Kalle Toft SM-silver lag Rullstolsinnebandy Eskilstuna Handikappidrottsförening Daniel Ahlin VM-brons Segelflyg Eskilstuna Flygklubb Pekka Havbrand SM-brons Segelflyg Eskilstuna Flygklubb Fredrik Birgersson SM-guld Segling Svearna Elin Åhlin VM-guld lag Skytte Bälgvikens Skytteförening Marcus Åhlin SM-silver lag Skytte Bälgvikens Skytteförening Jan-Åke Abrahamsson NM-silver lag Skytte Eskilstuna Jaktskytteklubb Marie Enqvist VM-guld lag Skytte Eskilstuna Skytteförening Maria Gustavsson SM-guld Skytte Eskilstuna Skytteförening Philip Järpenby SM-silver Skytte Eskilstuna Skytteförening Karl Olsson SM-guld Skytte Eskilstuna Skytteförening Håkan Dahlin SM-brons Styrkelyft Allmänna sportklubben Jörgen Ljungberg SM-guld Styrkelyft Allmänna sportklubben Earn Chantahan SM-guld Taekwondo Eskilstuna Taekwondo klubb Sofia Enocsson-Rito SM-silver Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Carita Hansson EM-silver U23 Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Birkan Kilinc JSM-guld Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Hampus Lithén SM-brons Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Anton Malmström JSM-guld Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Cecilia Nilsson SM-silver Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Katarina Ruus SM-guld Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Amanda Rydberg SM-silver Tyngdlyftning Allmänna sportklubben Helena Andersson Årets idrottsprofil Eskilstuna Gymnastikförening Sebastian Melander Årets idrottsprofil Eskilstuna Gymnastikförening 29 30 Organisation ORGANISATION 2014 Kommunfullmäktige Kommunrevision Kommunledningskontor Kommunstyrelsen Konsult och uppdrag Eskilstuna Kommunföretag AB Eskilstuna Bad AB Arbetsmarknads- och familjenämnden Barn- och utbildningsnämnden Överförmyndarnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Eskilstuna Energi och Miljö AB Kultur- och fritidsnämnden Eskilstuna Jernmanufaktur AB Kultur- och fritidsförvaltningen Eskilstuna Kommunfastigheter AB Parken Zoo AB Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsförvaltningen Vuxennämnden Vuxenförvaltningen Miljö- och räddningstjänstnämnden Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Torshälla stads nämnd Torshälla stads förvaltning Valnämnden Finansiell analys FINANSIELL ANALYS Eskilstuna kommuns resultat är positivt för elfte året i rad. Resultatet enligt alanskravet uppgår till 32 miljoner kronor eller 0,6 procent av skatteintäkter b och generella statsbidrag. Det är lägre än kommunens långsiktiga resultatmål på 2,5 procent och det är 48 miljoner kronor sämre än budgeterat. Kommunkoncernens resultat inklusive bolagen är 86 miljoner kronor. Metod med 32 miljoner. Resultatet är 48 miljoner sämre än det budgeterade resultatet på 80 miljoner. Grunden till den finansiella analysen är RK-modellen från Kommunforskning i Väst. Den bygger på fyra viktiga per spektiv ur en kommuns övergripande finansiella horisont; det ekonomiska resultatet,kapacitetsutvecklingen, riskför hållanden och kontrollen över den finansiella utvecklingen. Genom att analysera perspektiven identifieras styrkor och finansiella problem och därigenom visas det om kommunen har en god ekonomisk hushållning eller inte. Avvikelsen beror i huvudsak på högre kostnader inom vård och omsorg, lägre skatteintäkter och fler barn i skolan. Fyra nämnder av nio klarar sin budget och tillsam mans gör nämnderna ett underskott på 8 miljoner kronor. Lagstiftningen kräver att kommunernas ekonomi ska vara i balans. Med det menas att intäkterna årligen ska täcka kostnaderna. Eskilstuna uppfyller balanskravet för 2014. Analysen av resultatet visar om det finns obalanser i ut vecklingen av intäkter och kostnader för året och över tid. Möjligheter att möta finansiella svårigheter på lång sikt visas genom analys av kapaciteten. Analysen av risker visar om det finns faktorer som kan påverka kommunens resul tat och kapacitet negativt. Vilken kontroll som kommunen har över den ekonomiska utvecklingen avgörs genom att analysera budgetföljsam heten. Resultatet Kommunens resultat uppgick till 6 miljoner kronor för 2014. I det resultatet ingår budgeterad finansiering av AFApengar från tidigare år med 48 miljoner och reavinster med -22 miljoner. Resultatet enligt balanskravet blir där Resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag, 4 års rullande genomsnitt 4,0 3,5 3,7 % 3,9 % 3,0 2,5 2,0 2,7 % 2,6 % 1,5 1,0 0,5 0,0 2011 2012 Utfall 2013 Mål 2014 Kommunens bolag visar ett starkt resultat med 116 miljo ner konor vilket är 39 miljoner bättre än budget. Fem av sex bolag har en budget i balans. Det sammanlagda resul tatet för kommunkoncernenen är 109 miljoner kronor. Balanskravet och jämförelsestörande poster Årets resultat för kommunen 6 mnkr - Budgeterad användning av AFA-pengar från tidigare år 48 mnkr - Reavinster - 22 mnkr Resultat enligt balanskravet 32 mnkr Kostnads- och intäktsutvecklingen Genomsnittlig förändring senaste 4 åren Förändring 2013-2014 Skatteintäkter och generella statsbidrag 3,7 % 2,7 % Verksamhetens nettokostnader (rensat från jämförelsestörande poster) 4,7 % 3,4 % En förutsättning för att uppnå och behålla en god eko nomisk hushållning är att följsamheten mellan löpande intäkter och kostnader är god. Under perioden 2010 till 2014 har skatteintäkterna och de generella statsbidragen ökat med 2,7 procent per år vilket är 0,7 procentenheter lägre än nettokostnadsökningen. Detta visar på en ökande obalans mellan kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,4 procent mellan 2013 och 2014. Detta förklaras främst av att kommunen växer. Personalkostnadsökningen var 5,7 procent och lokal kostnadsökningen var 1,0 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto visar hur stor del av skatte intäkterna som används i den löpande verksamheten. En rimlig nivå för att klara ekonomisk hushållning är cirka 31 32 Finansiell analys 97-98 procent. Som framgår av diagrammet så har nyckel talet försvagats under senare år. Nettokostnadernas andel var 98,8 procent. Konsult och uppdrags överskott på 2,6 miljoner kunde arit högre men efter överenskommelse med verksam v heterna återbetalades 6 miljoner. Det stora överskottet berodde på effektiviseringar i den egna verksamheten, volymförändringar på KoU IT samt att administrativa tjänster efterfrågats i större omfattning än budgeterat. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och finansnetto Siffrorna är rensade från jämförelsestörande poster. 100 % 95,0 % Arbetsmarknads- och familjenämnden redovisar ett underskott på -39,5 miljoner kronor. Huvuddelen av underskottet avser vård av barn och unga, -23 miljoner, och vård av vuxna, -9,2 miljoner. Kostnadsökningen beror på fler ärenden och fler externa placeringar som i vissa fall också varit dyrare än tidigare. 2010 Traineeprojektet Fler jobb har starkt bidragit till att den ökande trenden för utbetalt försörjningsstöd brutits. Ut fallet för försörjningsstöd blev närmare nio miljoner kronor lägre jämfört med 2013. Ett ökat antal nya försörjnings stödstagare medförde dock ett underskott om drygt -21 miljoner kronor. 98,2 % 96,2 % 95 % 97,5 % 98,8 % 90 % 85 % 80 % året samt återstående och oförbrukade pengar på två- eller flerårsanslag som enligt beslut ska överföras till 2015 års budget. 2011 2012 2013 2014 Kontroll En viktig del i den finansiella kontrollen utgörs av kom munens budgetföljsamhet. Fem nämnder av nio har budget i balans. Budgetavvikelsen för alla nämnder blev -7,6 miljoner kronor, vilket är en avvikelse på 0,1 procent. Den negativa avvikelsen inkluderar använt överskott från tidigare år på totalt 13,8 miljoner. Under året har nya medel beslutats och tillförts verksamheten. Dessa finns redovisade nedan under rubriken Följande resurstillskott beslutades under året. För finansnettot (räntekostnader minus ränteintäkter) redovisas ett överskott på 4 miljoner kronor. Skillnaden förklaras främst av en lägre räntenivå än planerat. Nämndernas budgetföljsamhet Budgetavvikelser per nämnd Avvikelse mnkr Avvikelse procent Kommunstyrelsen 26,6 8,5 Arbetsmarknads- och familjenämnden -39,5 -5,6 Barn- och utbildningsnämnden 24,8 5,6 Kultur- och fritidsnämnden 0,2 0,1 Miljö- och räddningstjänstnämnden 1,0 0,8 Stadsbyggnadsnämnden 5,0 1,5 Torshällas Stads nämnd -7,1 -2,2 -18,5 -1,5 Överförmyndarnämnden -0,7 -8,9 Summa budgetavvikelser rensat från reavinster -7,6 -0,1 Vuxennämnden Kommunstyrelsens resultaträkning visar ett överskott på 26,6 miljoner kronor varav konsult och uppdrag står för 2,6 miljoner och kommunledningskontoret 24,0 miljoner. Kommunledningskontorets överskott förklaras bland annat av att anslag för pågående projekt inte förbrukats under Barn- och utbildningsnämndens redovisar ett överskott på 24,8 miljoner kronor. Ökningen av barn- och elev antalet i grundskolan har stärkt ekonomin. Förskolans samlade resultat är positivt men förskolans resursenhet, som bistår barn i behov av särskilt stöd och den peda gogiska omsorgen, har minusresultat. Grundskolans resultat är positivt. Även resursskolorna har en ekonomi i balans. Totalt ökar grundskolan elevantalet med 251 elever mellan 2013 och 2014. Gymnasieskolans resultat är positivt. Antalet elever är oförändrat jämfört med 2013 men är 111 fler än budge terat. Detta stärker gymnasieskolans ekonomi och nu har man en ekonomi i balans och kan betala av tidigare års underskott. Omsorgsverksamheten och särskolans resultat är -8,3 miljoner respektive -2,5 miljoner kronor. Trycket på dessa enheter har ökat under senare tid och det ekonomiska anslaget har inte täckt det ökade åtagandet. Till 2015 har finansieringen för flertalet av dessa verksamheter för ändrats. Kultur- och fritidsnämnden redovisar ett överskott på 0,2 miljoner kronor. Enheterna har sammantaget en ekonomi i balans och en god budgetdisciplin. Enheten arenor och föreningsstöd redovisar ett underskott på -0,6 miljoner främst beroende på minskade intäkter för uthyrning. Dessutom har verksamhetsområdet arkiv och museer ett negativt resultat på -0,4 miljoner vilket bland annat beror på underskott i det fleråriga EU-projektet Lajkka. Störst överskott, 1 miljon kronor, gör bibliotek och mötesplatser. Överskottet består främsta av låga personalkostnader då flera vakanser tagit tid att tillsätta. Miljö- och räddningstjänstnämnden redovisar ett över skott på 1,0 miljon kronor. I detta ingår 0,8 miljoner som lyfts från resultatfond. Miljökontorets överskott är 0,5 miljoner och beror främst på lägre personalkostnader på grund av vakanta tjänster. Räddningstjänsten redovisar ett överskott på 0,5 miljoner. I detta ingår 0,6 miljoner från resultatfond. Medel från resultatfonden har använts till överlappande tjänster för att möta kommande pensions Finansiell analys avgångar. Projektet ”Första insatsperson i Kvicksund” med en ram på 0,2 miljoner är försenat till 2015 beroende på effekterna av den stora branden i Västmanland. Stadsbyggnadsnämnden redovisar ett överskott på 5 miljoner kronor, vilket inkluderar ett ianspråktaget över skott från tidigare år på 3,1 miljoner. Störst överskott finns inom gatuavdelningen på 4,8 miljoner, vilket är en effekt av förbättrad styrning, arbetsrutiner och uppföljning som bland annat lett till att faktureringsintäkterna förbättrats väsentligt. Ledning och gemensamt redovisar också ett överskott på 2,4 miljoner, främst beroende på vakanta tjänster samt återhållna konsultkostnader. Även kollektiv trafik bidrar med ett överskott på 2,2 miljoner, vilket beror på ökade intäkter då antalet betalande resenärer ökat under året. Störst underskott finns inom samhällsbetalda transporter, -2,8 miljoner främst beroende på att kostnader för skolskjutsar blivit dyrare än budgeterat för både grund skoleelever samt internationella klasser (IN-klasser). Även parkavdelningen redovisar ett underskott på -2,3 miljoner främst beroende på kostnader för eventet Nattljus. Torshälla stads nämnd redovisar ett underskott på -7,1 miljoner kronor. Det är framförallt de myndighetsutövande verksamheterna inom processen vård och sociala tjänster som redovisar underskott. Kostnaderna för missbruksvård och vård av barn och unga har fortsatt att öka och antalet vårddygn på institution och i familjehem ligger på en hög nivå. Inom äldreomsorgen har fler fått hjälp av hem tjänsten och antalet hemtjänststimmar har ökat med cirka tio procent. Kostnaden för ekonomiskt bistånd har minskat med 3,4 miljoner jämfört med 2013. Grundskola inklusive förskola visar ett överskott på 3,1 miljoner jämfört med budget. Förskolorna har ett under skott på -1,8 miljoner medan grundskolan redovisar ett överskott på 4,9 miljoner. Det positiva resultatet beror på att antalet barn och elever är fler än budgeterat samt att centrala medel inte har utnyttjats. Vuxennämnden redovisar ett underskott på -18,5 miljoner kronor trots utökad budget. Avvikelsen är en följd av att antalet hemtjänsttimmar ökat stort samt att kostnaderna ökat inom LSS-boende, för bostadsanpassning och för personlig assistans. Den väntade demografiska utveck lingen har kommit tidigare än beräknat och innebär såväl budgetunderskott 2014 som framtida förändrade ekono miska förutsättningar. Därför har en översyn inletts för att optimera verksamheten med den ekonomiska realiteten som bas. I detta ingår att föreslå åtgärder för att minska kostnadstrycket. Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott på -0,7 miljoner kronor. Underskottet beror på ökat behov av arvoden till gode män. Reavinsterna från försäljning av anläggningstillgångar uppgår till 22 miljoner kronor och består i huvudsak av försäljning av tomträtter. Övriga kommungemensamma nettokostnader redovisar ett underskott på -12 miljoner kronor jämfört med budget. Resurstillskott beslutade under året: >>Anslag till stadsbyggnadsnämnden för ökade kostnader inom kollektivtrafik, 6,8 miljoner. >> Bostadssocialt projekt, 2,4 miljoner. >> Projektmedel för modern kommun, 4 miljoner. >> Överförda projektpengar från 2013, 4,5 miljoner. Större avvikelser mot budget: >> Nya löneavtal som slöts under året kostade nämnderna sammanlagt 83 miljoner vilket innebar ett överskott med 12 miljoner mot budget. >> Fastighetsenhetens nettokostnader blev 18 miljoner kronor lägre än budget beroende på införande av ny redovisningsprincip för avskrivningar (komponentav skrivning). >> Exploateringsredovisning redovisar ett underskott med -11 miljoner. >> Retroaktiva pensionspremier (FÅP) enligt Skandias kalkylmodell gav ett underskott på -8 miljoner. >> Några av kommunstyrelsens övriga budgetreserver hade ett överskott. >> Kommunledningskontoret, barn- och utbildningsnämn den, kommunrevision, miljö- och räddningstjänstnämn den samt stadsbyggnadsnämnden valde att lyfta över skott från tidigare år med sammanlagt 13 miljoner, vilket har påverkat resultatet. Kommunens helägda bolag Resultat i mnkr Resultat 2014 Avvikelse mot budget Eskilstuna Kommunföretag AB -27,9 7,8 Eskilstuna Energi och Miljö AB 146,3 31,9 Kommunfastigheter i Eskilstuna AB 39,4 16,5 Parken Zoo i Eskilstuna AB -27,5 -17,5 Eskilstuna Bad AB -9,1 0,7 Eskilstuna Jernmanufaktur AB -5,7 -0,7 115,5 38,7 Summa Kommunens bolag redovisar sammantaget ett resultat på 115,5 miljoner kronor. Det är 38,7 miljoner högre än budget. Resultatet för moderbolaget Eskilstuna Kommunföretag AB är -27,9 miljoner kronor. Det är 7,8 miljoner lägre än budget. Eskilstuna Energi och Miljö AB redovisar ett resultat på 146,3 miljoner kronor innan bokslutsdispositioner och skatt för verksamhetsåret 2014. Detta är 31,9 miljoner högre än budget. Främst är det reducerade rörelsekostna der som bidragit till det goda resultatet. Återvinning visar ett överskott på 7 miljoner. Vatten och avlopp visar ett överskott på 5 miljoner, Elnät har haft sitt bästa år någonsin med ett överskott på 10 miljoner. Övriga verksamheter, dit bland annat värme, elhandel, stadsnät och stödfunktionerna ingår, redovisar tillsammans ett överskott på 10 miljoner. Kommunfastigheter i Eskilstuna AB redovisar ett resul tat före bokslutsdispositioner och skatt på 39,4 miljoner kronor, vilket är 16,5 miljoner högre än budgeterat. Resul tatet beror i huvudsak på lägre kostnad för värme och el efter en mild vinter samt energieffektiviseringsåtgärder. 33 34 Finansiell analys Även lägre räntekostnader har bidragit till ett gott resultat. Återbetalning av AGS för 2005 och 2006 från FORA har skett med 2,7 miljoner. Elen som tidigare ingått i hyran för kommunala lokaler har under 2014 brutits ut och kommer i framtiden att betalas direkt av fastighetsägaren Eskilstuna kommun. Det medför ingen resultatpåverkan i Kommun fastighet men påverkar omsättningen. För affärsområde bostad medförde hyresförhandlingen en hyreshöjning med 2,0 procent i Eskilstuna från och med den 1 januari 2014 och med 2,4 procent i Torshälla från och med den 1 mars 2014..I kronor per kvadratmeter mot svarar det ungefär lika mycket. För att bygga en hållbar stad, socialt, miljömässigt och ekonomiskt, har den tredje etappen av fyra med stamrenovering och energieffektivi sering i Lagersberg genomförts. Totalt 57 nya lägenheter i området Holmen samt 66 nya lägenheter i äldreboendet Åbacken har färdigställs. Bygg nationen av nytt badhus i Munktellstaden fortgår med beräknad invigning våren 2016. Den planerade arenan i samma område har försenats på grund av att detaljplanen överklagats till högsta instans. Byggnation av 40 nya lägen heter pågår i Djursta och ytterligare 20 lägenheter byggs på Holmen. Planering/projektering fortgår för att möjlig göra produktion av minst 150 nya lägenheter per år i de kommande fem åren. Parken Zoo i Eskilstuna AB redovisar ett underskott på -27,5 miljoner kronor. Det stora underskottet beror på tap pade intäkter under sommaren på grund av 30 000 färre besökare. De låga besökssiffrorna beror dels på en fortsatt negativ bild av Parken Zoo som varumärke efter de om fattande medierapporteringarna om brister i djurparkens verksamhet 2012, dels på ett mycket ogynnsamt väder under sommaren, ur djurparkssynpunkt. Brister i tidigare rutiner kring avskrivningar och nya avskrivningsregler har bidragit till ett större underskott än beräknat. Eskilstuna Bad AB redovisar ett underskott på -9,1 miljoner kronor. Underskottet är 0,6 miljoner bättre än budgeterat. Besöksantalet i badanläggningarna uppgick till 200 000, varav 36 000 ur föreningslivet, vilket är 1,8 procent lägre än föregående år. vid Ekängen, 29 miljoner, påbörjande av ny entré vid Stål forsskolans konserthall, 6 miljoner samt ny kylanläggning vid isstadion på Ekängen, 6 miljoner. Inom stadsbyggnadsförvaltningens område investerades 6 miljoner kronor. Arbetena i kvarteret Navaren 4, Tång Lindströms väg, slutfördes. Stadsbyggnadsförvaltningen flyttade med en del av sina verksamheter till Navaren 4 under vårvintern 2014. Inom kommunstyrelsens område investerades 19 miljoner kronor. Den största delen, 12 miljoner, har gått till energi sparprojekt. Cirka 50 energiprojekt har berörts. Bland övriga investeringar kan nämnas ombyggnader i stads huset, 3 miljoner samt utrymningsvägar i stadsbiblioteket, 1 miljon. Byggnation av fyra vindkraftverk påbörjades och av totalt 158 miljoner kronor blev 50 miljoner kronor investerade under 2014. Byggprojektet beräknas vara klart i oktober 2015. Inom arbetsmarknads- och familjeområdet investerades 1 miljon kronor. Arbetet med att öka antalet bostäder på Hemlaås slutfördes. Inom vuxenförvaltningens område investerades 27 mil joner kronor. De största investeringarna var påbörjande av om- och tillbyggnad av äldreboendet Skogsgläntan i Alberga, 14 miljoner, slutförande av LSS-boendet Skogs brynet inklusive framdragande av kommunalt vatten och avlopp, 5 miljoner samt påbörjande av en ombyggnad av Skiftinge Gård till ett gruppboende, 4 miljoner. Inom miljö- och räddningstjänstförvaltningens område investerades 2 miljoner kronor. Summan avser brand stationen i Torshälla där en ombyggnation till mer ända målsenliga lokaler påbörjats. Investeringarna i gator och vägar har gjorts med 101 miljoner kronor. De största enskilda investeringarna rör Fristadstorget samt Stadskällarbron i Torshälla. Inom området affärsverksamhet uppgår investeringarna till 57 miljoner kronor, vilket är lika mycket som under 2013. Så gott som hela investeringen avser utbyggnaden av Folkesta kombiterminal. Eskilstuna Jernmanufaktur AB redovisar ett underskott på -5,7 miljoner kronor. Underskottet är 0,7 miljoner sämre än budgeterat. Differensen består framför allt av lägre försäljningsintäkter än budgeterat. Kommunens investeringar Investeringsutgifterna uppgick till 457 miljoner kronor, vilket var 74 miljoner högre än 2013. Den totala budgeten uppgick till 655 miljoner. Avskrivningarna under 2014 var 178 miljoner. Av kommunens totala investeringar har 158 miljoner kronor investerats i fastigheter. Inom barn- och utbildningsområdet investerades 55 miljoner kronor, De största investeringarna är Rinman gymnasiets undervisningskök, 18 miljoner, påbörjande av ombyggnation av hus 3 på Rinmangymnasiet, 9 miljoner, nybyggnad av paviljong på Mesta skola, 6 miljoner samt anpassning av lokaler på Faktoriholmarna, 4 miljoner. Inom kultur- och fritidsförvaltningens område investerades 42 miljoner kronor. De största investeringarna var ny ishall Investeringar 2010 – 2014 500 400 300 100 % 97 % 100 % 87 % 200 37 % 100 0 2010 2011 Fastigheter Affärsverksamhet 2012 Gator och vägar Övrigt 2013 2014 Inventarier Självfinansieringsgrad Finansiell analys Inköp av inventarier uppgår till 74 miljoner kronor, vilket är något lägre än 2013 (81 miljoner). Större differenser i investeringsbudgeten Totalt sett uppgick investeringsbudgeten till 200 miljoner kronor mer än vad som verkligen investerades. Generellt sett kan sägas att ambitionerna är mycket höga. När sedan investeringarna ska förverkligas är inte alltid detalj planerna helt klara, upphandlingarna drar ut på tiden eller saknas det personer som kan driva projekten. Störst differens mellan budget och utfall finns inom om rådet fastigheter där investeringsvolymen uppgår till 170 miljoner kronor lägre än budgeterat. Det beror främst på att projekt blivit försenade. Nedan redovisas de största avvikelserna som uppstått under året. Budget (mnkr) Utfall (mnkr) Barn- och utbildningsförvaltningen Djurgårdens förskola tak Gillberga skola och förskola 15,5 27,3 2,8 10,1 Kultur- och fritidsförvaltningen Utveckling och renovering av isstadion 54,7 34,8 16,0 0,0 39,7 15 13,9 2 Torshälla stads förvaltning Utbyggnad av Torshälla förskolor, sex avdelningar Vuxenförvaltningen Om- och tillbyggnad av Skogsgläntan Ombyggnad Trumslagargården Vad gäller utbyggnaden av Torshälla förskolor beror den uteblivna investeringen på att en privat intressent investerar i en förskola (kvarteret Ormvråken) som Tors hälla stads förvaltning hyr. Självfinansieringsgrad av anläggningsinvesteringarna Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringarna är själv finansieringsgraden. Till anläggningsinvesteringarna räknas fastigheter, gator och vägar, affärsverksamhet samt övriga anläggningar. När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella bidrag för att investeringarna ska kunna finansieras med egna medel (årets resultat och avskriv ningsutrymmet). Detta benämns självfinansieringsgrad. 100 procent självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga anläggningsinvesteringar som har genomförts under året. Om detta sker stärker kommunen sin långsiktiga betalningsberedskap i form av förbättrad soliditet eftersom inga nya lån behöver tecknas. Själv finansieringsgraden var 37 procent under 2014 vilket är en minskning jämfört med 2013 då självfinansieringsgraden var 87 procent. Självfinanseringen var också lägre än budgeterad nivå på 57 procent. Markexploatering Utgifter för markexploateringar var 92 miljoner kronor vilket är lägre än budgeterade 104 miljoner. Utgifterna 2013 uppgick till 44 miljoner. Under året har mark- och exploateringsverksamheten fokuserat på bostadsbyggande. Mark har sålts i bland annat Djursta, Munktellstaden och före detta Tunafors s kola till Eskilstuna Kommunfastigheter AB som ska bygga nya hyreslägenheter. I Slagsta har kommunen sålt mark till Ellfolk Bygg AB som ska bygga småhus. Vid Stålforsen har mark sålts till Mälarvåningar som bygger bo stadsrätter. Totalt startade byggnation av 105 nya bostäder under 2014. Förberedelser för byggnation av bostäder har gjorts i många områden, bland annat i centrum, Odlaren, Hällbybrunn, Bjällersta och Hållsta. I Eskilstuna logistikpark färdigställdes den påbörjade utbyggnaden av infrastruktur, gator, vatten och avlopp. På Mått Johanssons väg i Valhalla och längs Västerleden såldes handelstomter för nyetableringar av företag. I Vilsta industriområde har olika företag visat intresse, köpt mark och påbörjat byggnation av verksamhetsfastigheter. Kapacitet Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga betal ningsberedskap. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Reste rande del utgör kommunens skulder till andra finansiärer. Ju h ögre soliditet desto starkare blir den långsiktiga finansiella kapaciteten. Kommunens soliditet uppgick till 48 procent för 2014 vilket är något lägre jämfört med föregående år. Ansvarsförbindelsen för pensionerna finns inte med i balansräkningen, vilket är i enlighet med rekommenda tionerna från rådet för kommunal redovisning. Det traditio nella sättet att beräkna soliditeten är att inkludera ansvars förbindelsen för pensionerna eftersom den är tvingande för kommunen att betala. Som framgår av diagrammet så är kommunens soliditet inklusive ansvarsförbindelsen positiv för 2014 och uppgår till 2,9 procent, vilket mot svarar en förbättring med 0,9 procentenheter jämfört med föregående år. Kommunkoncernens soliditet uppgår till 27,1 procent ilket är en liten försämring mot föregående år. v Soliditet – kapacitet lång sikt 60 50 40 30 20 10 0 -10 -20 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Kommunen exkl. ansvarsförbindelse Kommunkoncernen Kommunen inkl. ansvarsförbindelse (pensioner) 35 36 Finansiell analys Kommunalskatt En viktig faktor för kapaciteten är potentialen för kom munen att höja skattesatsen. I tabellen nedan finns kom munalskatten inklusive landstingsskatten angiven för några av kommunerna inom Mälarregionen. Eskilstuna kommun har en skattesats som ligger högre än de flesta andra större kommuner i Mälardalen. Det innebär en begränsad möjlighet för Eskilstuna att stärka sina finanser genom att höja kommunalskatten. Skillnaden mellan Eskilstuna kommun och Strängnäs kommun är 45 öre och är oföränd rad mot föregående år. Den totala skillnaden i skatt mot Västerås har minskat och är 1,71 kronor. Den genomsnitt liga skattesatsen för alla kommuner i landet har ökat med tre öre mellan 2012 och 2013. Inför 2014 har Eskilstuna sänkt skatten med 5 öre. Kommunalskatt 2014 Kommun Landsting Summa Förändring 2013-2014 Eskilstuna 22,13 10,77 32,90 -0,05 Södertälje 20,13 12,10 32,23 — Strängnäs 21,73 10,77 32,50 — Örebro 20,88 11,52 32,40 +0,50 Enköping 20,84 11,16 32,00 — Västerås 20,36 10,88 31,24 — Södermanland 21,95 10,77 32,72 -0,01 Riket 20,65 11,20 31,86 +0,13 ronor mellan 2013 och 2014. Den budgeterade upp k låningen var 250 miljoner för 2014. I nettolåneskulden ingår den utnyttjade checkräkningskrediten. Skulder Belopp i mnkr Nettolåneskuld 2013 2014 Förändring 2013-2014 1 081,6 1 355,5 268,8 Finansnetto Kommunens finansnetto är -11,6 miljoner kronor. Det är något bättre än budgeterat finansnetto på -14,5 miljoner. Under 2014 sänktes reporäntan från 0,75 till 0,00 pro cent, det vill säga en minskning med 0,75 procentenheter. Samtidigt minskade marknadsräntorna. Exempelvis sjönk marknadsräntan Stibor 3 månader från 0,939 procent till 0,264 procent. Markandsräntan Stibor 3 månader är den ränta som främst påverkar kommunens upplåningskostnad. Kommunens genomsnittliga ränta var 2,97 procent under 2014. Det var en minskning med 0,83 procentenheter jäm fört med 2013. Utdelningen var 11,0 miljoner kronor från Eskilstuna kommunföretag AB. Finansnetto Belopp i mnkr Finansiella intäkter (exklusive avkastningen från Kommunföretag AB) Finansiella kostnader Utdelning från de kommunala bolagen Risk Riskhantering Finansiell verksamhet är förknippad med risktagande, dels i form av finansiella risker, dels i form av operativa risker. Med finansieringsrisk avses risken att vid någon tidpunkt inte ha tillgång till, eller endast mot en ökad kostnad ha tillgång till medel för betalningar. Kommunens kapitalför sörjning ska tryggas genom en god diversifiering avseen de lånens förfallostruktur, upplåningsformer, långivare och väl avvägda likviditetsreserver. Högst 50 procent av låne- och kreditlöftesvolymen får förfalla under en enskild tolvmånadersperiod. Med ränterisk avses risken för att en snabb förändring av marknadsräntorna påverkar kommun koncernens finansnetto negativt. Kommunen och dess bolag har utifrån respektive verksamhets förutsättningar utformat en strategi för räntebindning, där en förfallostruk tur för räntebindningen anges, samt utformat en strategi för kapitalbindningen. Riskmandaten anger tillåtna av vikelser. Med operativa risker avses risken att drabbas av förluster till följd av bristfälliga interna processer, fel orsakade av den mänskliga faktorn eller felaktiga system. De operativa riskerna ska begränsas inom kommunkoncernen genom god intern kontroll, uppföljning och rapportering. Skulder Kommunens nettolåneskuld definieras som internbankens upplåning minskat med vidareutlåningen till kommunens bolag. Nettolåneskulden har ökat med 268,8 miljoner 2013 2014 83 88 -107 -110 9 11 -15 -11 Pensionsåtaganden Kostnaderna för de befintliga pensionsåtagandena kommer att ta ett allt större utrymme i kommunens budget fram över. Kostnaden för betalning av ansvarsförbindelsen (pensioner intjänade före 1998) bokförs löpande och belastar årligen resultatet. Under 2014 var kostnaden 98 miljoner kronor, vilket är en ökning med 7,7 miljoner jämfört med 2013. Värdet på ansvarsförbindelsen har minskat något till 2 091 miljoner under 2014 (- 109 miljoner) vilket motsvarar en minskning med cirka 5 procent. Förändringen beror främst på att pensionsutbetalningar översteg årets indexeringar. Kommunen har under de resultatmässigt goda åren under 2000-talet gjort så kallad partiell inlösen med totalt 254 miljoner inklusive löneskatt för att minska ansvarsför bindelsen för pensioner. Detta bidrar till lägre pensions kostnader åren framöver än vad som annars skulle ha varit fallet. Ingen ny avsättning för partiell inlösen gjordes under 2014. Hela den avgiftsbaserade delen av avtalspen sionen (intjänad från och med 1998) disponeras av den anställde för eget val av förvaltare. Kostnaden bokförs löpande och var 152 miljoner kronor under 2014 vilket är en ökning med 9 miljoner jämfört med 2013. Den avsättning som finns upptagen i balansräkningen som långfristig skuld avser i huvudsak garantipensioner, särskild ålderspension, efterlevandepensioner samt viss tidspensioner till politiker. Sammantaget är denna skuld 80 miljoner kronor vid utgången av 2014, vilket är en minskning med 5 miljoner jämfört med förra året. Finansiell analys De totala pensionsåtagandena var 2 276,1 miljoner i bokslutet för 2014 vilket motsvarar en minskning med 5 procent jämfört med 2013. Avsättningen för visstidspensioner berör fyra personer. Ansvarsförbindelsen för förtroendevalda berör 24 personer och är villkorade till 70 procent av slutlön. Pensionsåtagande inklusive löneskatt Belopp i mnkr 2013 2014 Avsättningar – pensioner och liknande förpliktelser 79,3 45,2 5,9 36,4 2 200,7 2 091,9 103,3 104,5 2 389,2 2 278,0 0,0 0,0 2 389,2 2 278,0 103,3 104,5 2 389,2 2 278,0 Avsättningar – särskild avtalspension, visstidspension med mera Ansvarsförbindelse – intjänade före 1998 Ansvarsförbindelse – avtal för förtroendevalda Summa pensionsåtagande Finansiella pensionstillgångar Återlånade medel Ansvarsförbindelse – avtal för förtroendevalda Summa pensionsåtagande Borgensåtagande Riskerna i kommunens borgensåtagande är mycket små. Borgensförbindelserna var 1 645,4 miljoner kronor vid bokslutstillfället. Det är en minskning med 536,9 miljoner jämfört med 2013. Den största delen av borgensförbindel ser, är borgen för lån upptagna i kommunens bolag. Dessa förbindelser bedöms innehålla mycket låg risk. Det som ut gör en risk är borgensåtagandet mot tredje man. Dessa har stadigt minskat under de senaste åren och var 4,3 miljoner vid bokslutstillfället. Avslutande kommentarer Eskilstuna kommuns ekonomiska resultat är positivt för elfte året i rad. Resultatet för 2014 enligt balanskravet uppgår till 32 miljoner kronor eller 0,6 procent av skatte intäkterna. Det är lägre än kommunens långsiktiga resul tatmål som är på 2,5 procents överskott av skatteintäkter na och det är 48 miljoner sämre än budgeterat resultat. Kommunkoncernens resultat inklusive bolagen uppgick till 109 miljoner. Nämndernas totala budgetavvikelser uppgår till minus 0,1 procent av den totala budgeten. Det är bättre än förra året. Fyra av nio nämnder samt fem av sex bolag hade en ekonomi i balans. En avgörande faktor för kommunens ekonomi framöver är en fortsatt bra ekonomistyrning och en god budgetdisciplin. Kommunen har fortsatt hög investeringstakt och investe ringarna ökade med 125 miljoner kronor jämfört med 2013. Soliditeten har förbättrats och uppgår till 2,9 procent inklusive ansvarsförbindelsen för pensioner. Förbättrad soliditet ökar på längre sikt generellt kapaciteten att möta finansiella svårigheter. För kommunkoncernen minskade soliditeten det senaste året efter att ha ökat under 13 år i rad. Driftkonsekvenser av investeringar och pensionskost nader beaktas fortlöpande i budget och prognoser. Analysen av riskperspektivet visar att kommunen har en låneskuld som utgör en risk vid framtida räntehöjningar. Risken är känd och hanteras löpande i prognos- och bud getarbetet. Bolagskoncernens resultat är starkt och uppgår till 116 miljoner kronor. Sammanfattningsvis har kommu nen och kommunkoncernen redovisat ett bra resultat för 2014. Investeringstakten är fortsatt hög och kommunens självfinansieringsgrad ligger på 85 procent i genomsnitt de fyra senaste åren vilket är lägre än det långsiktiga målet på 90 procent. Kommunen uppfyller resultatmålet men antalet nämnder och bolag som har en budget i balans är för låg. Även självfinansieringsgraden är lägre än det lånsiktiga målet. Den sammantagna bedömningen av uppfyllelsen av de finansiella målen och verksamhetens mål är att kom munen har en god ekonomisk hushållning. Detta då det ekonomiska resultatmålet om 2,5 procent överträffas och den sammantagna måluppfyllelsen i verksamhetsproces serna bedöms som god. Avgörande för att kunna svara upp mot såväl ett ökat demografiskt tryck som invånare, brukare och kunders allt högre förväntningar är: >>Tydligt fokus på kundnytta. >> Fortsatt effektivisering av processer. >> God styrning av investeringar. >> Hela organisationen har god ekonomistyrning och en god budgetdisciplin. 37 38 Ekonomisk redovisning EKONOMISK REDOVISNING REDOVISNINGSPRINCIPER Kommunen tillämpar de redovisningsregler som anges i Kommunallagen, den kommunala redovisningslagen samt praxis i det kommunala redovisningsrådets rekommenda tioner och uttalanden, med några undantag. Anläggningstillgångar Som investeringsutgift räknas anskaffningar med en var aktighet på minst tre år och med ett anskaffningsvärde om minst ett basbelopp. För investeringar i verksamhetsfastig heter och gator/vägar/parker 2014 redovisas de ingående komponenterna som separata enheter med separat avskriv ningstid. Ingående värden 2014 för verksamhetsfastigheter kommer att redovisas som komponenter från 2015. För gator/vägar/parker bedöms de ingående värdena 2014 i sin helhet vara hänförliga till gatukropp. Arbetet med kom ponentindelning av idrottsarenor och järnvägar kommer att påbörjas 2015. Anläggningstillgångar upptas i balansräkningen till an skaffningsvärdet med avdrag för planenliga avskrivningar. Investeringsinkomster redovisas som skuld och upplöses i samma takt som investeringen skrivs av. Kreditivränta under byggtid ingår i anskaffningsvärdet på verksamhetsfastigheter som löper under en längre period. Räntan är i dessa fall inte direkt hänförbar till det enskilda investeringsobjektets lånebehov. VERKSAMHETSFASTIGHETER Verksamhetsfastigheter från 2014 Markanläggning Stomme och grund Stomkompletteringar Värme/sanitet El Fasad Fönster/dörrar Köksinredning Yttertak Ventilation, styr, övervakning Transport (hiss mm) Restpost/övrig byggnation 60 år 100 år 50 år 50 år 40 år 50 år 40 år 30 år 40 år 25 år 25 år 25 år Verksamhetsfastigheter till och med 2013 Verksamhetsfastigheter, bättre kvalitet Barnstugor, skolor, ålderdomshem, sporthallar etc. Verksamhetsfastigheter, sämre kvalitet Förrådsbyggnader, baracker, industribyggnader Förbättringsutgifter på fastigheter ägda av annan Ombyggnationer, lokalanpassningar 50 år 30 år 5-10 år (Får ej överstiga kontraktstiden) FASTIGHETER FÖR AFFÄRSVERKSAMHET Kajer, stenbryggor, broar, slussar Stationsbyggnader, parkeringshus, industrispår Hallar Master, parkeringsplatser 50 år 50 år 33 år 20 år PUBLIKA FASTIGHETER Avskrivningsprinciper Avskrivning sker från och med den tidpunkt då tillgången är färdig att tas i bruk. Avskrivningar sker linjärt och baseras på ursprungliga an skaffningsvärden och beräknad nyttjandeperiod. Avskriv ningstiden anpassas till den aktuella anläggningens eller komponentens speciella förutsättningar, till exempel verk samhetens art eller utnyttjandet av tillgången. Historiskt har mark med tillhörande byggnad redovisats i klump som markreserv. I dessa fall har tillgången skrivits av. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. Följande avskrivningstider tillämpas i normalfallet: Immateriella anläggningstillgångar System/Plattformsutveckling Programvara Systemlicenser 3 år 3-5 år Får ej överstiga k ontraktstiden Materiella anläggningstillgångar MARKRESERV Mark Obegränsad livslängd Publika fastigheter från 2014 (komponent) GCM-väg, villagata, < 1000 fordon/dygn Gatukropp Ytskikt körbana - (slitlager, vägmarkeringar mm) Ytskikt GCM/GBN (slitlager, kantsten mm) Rörledningsnät och belysning exkl. armaturer (stolpar, ledn.) Övrigt Gata 1000-6000 fordon/dygn Gatukropp Ytskikt körbana - (slitlager, vägmarkeringar mm) Ytskikt GCM/GBN (slitlager, kantsten mm) Rörledningsnät och belysning exkl. armaturer (stolpar, ledn. mm) Övrigt Gata >6000 fordon/dygn Gatukropp Ytskikt körbana - (slitlager, vägmarkeringar mm) Ytskikt GCM/GBN (slitlager, kantsten mm) Rörledningsnät och belysning exkl. armaturer (stolpar, ledn. mm) Övrigt Broar, kajer, torg och parker Byggnadsverk (bro, kaj, mur) Ytskikt GCM/GBN (slitlager, kantsten mm) Rörledningsnät och belysning exkl. armaturer (stolpar, ledn.) Övrigt 100 år 50 år 30 år 40 år 30 år 80 år 15 år 30 år 40 år 30 år 50 år 10 år 10 år 40 år 30 år 50 år 30 år 40 år 10 år Ekonomisk redovisning Publika fastigheter till och med 2013 Naturreservat, parkmark, kulturreservat Trafikleder, belysning Parkanläggningar, planteringar, dagvattendammar Konstgräs Obegränsad livslängd 33 år 10 år 10 år Finansiella skulder Finansiella skulder delas in i kortfristiga och långfristiga skulder. Skulder som förfaller till betalning inom tolv månader redovisas som kortfristig skuld. Övriga finansiella skulder redovisas som långfristig skuld. ÖVRIGA BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Löner, semesterlöneskuld och övriga l öneförmåner Exploateringsmark som ej ska avyttras Civilförsvarsanläggningar Bostadshus Kajer, stenbryggor, broar, slussar Stationsbyggnader, parkeringshus, industrispår Hallar Master, parkeringsplatser Järnväg Semesterlöneskulden utgörs av ej uttagna semesterdagar. Semesterlöneskuld, okompenserad övertid samt därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas som en kortfristig skuld och belastar det år de intjänas. Lönekostnad för vikarier redovisas i huvudsak enligt kontantmetoden, det vill säga de kostnadsförs i samband med utbetalning. Obegränsad livslängd 33 år 50 år 50 år 50 år 33 år 20 år 50-100 år MASKINER Maskinstegar, slussportar, pråmar Ismaskiner, plogar, maskinell utrustning för avfallshantering, mobilkranar, elektriska motorer, traktorgrävmaskiner, maskiner för storkök, maskiner för verkstäder 33 år 10 år Mikrovågsugnar, symaskiner, gräsklippare, golvvårdsmaskiner, maskinkompletteringar, maskiner och redskap för park 5 år MÖBLER OCH INREDNINGSARTIKLAR MED MÅTTLIGT SLITAGE Larmutrustning, hjälpmedel, vårdutrustning, klimatanläggning, datakommunikationsutrustning 5 år MÖBLER OCH INREDNINGSARTIKLAR MED STÖRRE SLITAGE Enklare vårdutrustning, äldreboendesängar Kontorsmöbler, skolmöbler Datorer, skrivare etc. 10 år 10 år 3 år BILAR OCH ANDRA TRANSPORTMEDEL Mindre bussar, personbilar, släpvagnar 5 år KONST Tavlor, skulpturer Obegränsad livslängd ÖVRIGA MASKINER OCH INVENTARIER Pontoner, lekställningar, trafiksignaler Övervakningssystem, parkeringsautomater 20 år 10 år Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner inklusive löneskatt intjänade till och med 31 december 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Vid be räkning av pensionsskulden används Sveriges kommuner och landstings beräkningsmodell (RIPS07). Utbetalning av pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redo visas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner inklusive löneskatt som intjänats från och med 1998 redo visas som kostnad i resultaträkningen och som avsättning i balansräkningen. Den avgiftsbaserade delen av pensions förmåner i pensionsavtalet KAP-KL utbetalas i sin helhet till kommunens anställda för individuell placering. Skatteintäkter Innevarande års preliminära skatteinbetalningar, den preliminära slutavräkningen för innevarande år samt korrigeringen av avräkningen avseende föregående år redovisas som intäkt innevarande år. Leasingavtal Inga hyresavtal med nuvärde lägre än 10 miljoner kronor redovisas som finansiell leasing. Anläggningstillgångar som omfattas av finansiell leasing har tagits upp till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av hela kontraktstidens leasingavgifter. Endast kapitaldelen av leasingavgiften har använts vid beräkningen. Ingen upplysning har lämnats om variabla kostnader. Redovisningsprinciper för sammanställd redovisning Finansiella tillgångar Innehav avsedda för stadigvarande bruk redovisas som anläggningstillgång. Innehav ej avsedda för stadigvarande bruk redovisas som omsättningstillgång. Utlåning till kommunala bolag redovisas som anläggnings tillgång. Den del som förfaller inom ett år redovisas som omsättningstillgång. Exploateringsverksamhet Utgifter för exploatering redovisas som omsättningstillgång. Försäljning redovisas mot resultaträkningen tillsammans med matchande (schablonkostnad enligt kalkyl) kostnader när äganderätten övergår till köparen. Utgifter för tillgångar avsedda för stadigvarande bruk som ska kvarstå i kommunens ägo redovisas som anläggnings tillgång. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning oberoende av i vilken juridisk form verksamheten bedrivs. I den sammanställda redovisningen ingår bolag med ett kommunalt ägande om minst 20 procent om de är av väsentlig betydelse. Den sammanställda redovisningen för kommunkoncernen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden avses att kommunens bokförda värde på aktier i dotterbolagen har eliminerats mot dotterbolagens egna kapital vid förvärvstillfället. Proportionell konsolidering innebär att endast den ägda andelen av dotterbolagens tillgångs- och skuldposter respektive intäkts- och kostnadsposter har tagits med i sammanställningen. Interna mellanhavanden av väsentlig betydelse har eliminerats. Obeskattade reserver har efter avdrag för uppskjuten skatt hänförts till eget kapital. Den uppskjutna skatteskulden redovisas under avsättningar. 39 40 Ekonomisk redovisning RESULTATRÄKNING KOMMUNEN Belopp i mnkr KOMMUNKONCERNEN 2014 2013 2014 2013 Verksamhetens intäkter Not 1 1 157,1 1 047,5 2 556,4 2 415,7 Jämförelsestörande intäkter Not 2 69,0 142,6 61,2 157,9 Verksamhetens kostnader Not 3 -6 114,5 -5 852,9 -7 015,8 -6 743,5 Jämförelsestörande kostnader Not 4 -125,8 -61,0 -125,8 -61,0 Avskrivningar Not 5 -178,3 -160,5 -421,2 -394,1 -5 192,5 -4 884,3 -4 945,2 -4 625,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Not 6 3 814,5 3 725,6 3 814,5 3 725,6 Generella statsbidrag och utjämning Not 7 1 395,8 1 347,4 1 395,8 1 347,4 Finansiella intäkter Not 8 98,7 91,8 4,1 1,3 Finansiella kostnader Not 9 -110,3 -107,1 -160,3 -168,0 6,2 173,4 108,3 281,3 Extraordinära intäkter — — — — Extraordinära kostnader — — — — Skatt — — -22,5 -20,4 6,2 173,4 86,4 260,9 63,0 91,8 151,0 164,0 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER ÅRETS RESULTAT Årets resultat exkl jämförelsestörande poster Not 10 Ekonomisk redovisning BALANSRÄKNING KOMMUNEN Belopp i mnkr KOMMUNKONCERNEN 2014 2013 2014 2013 Not 11 10,3 7,9 17,5 17,3 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Not 12 3 777,1 3 444,1 8 599,9 7 970,5 Maskiner och inventarier Not 13 284,1 252,4 415,5 377,5 Not 14 1 999,4 1 410,6 53,0 52,8 6 070,9 5 115,0 9 085,9 8 418,1 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Bidrag till statlig infrastruktur Not 15 Summa bidrag till statlig infrastruktur 113,3 119,1 113,3 119,1 113,3 119,1 113,3 119,1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd, lager och exploateringsfastigheter Not 16 132,3 141,9 379,6 380,7 Fordringar Not 17 1 316,4 1 368,9 645,6 565,5 Kortfristiga placeringar Not 18 2,5 2,5 2,5 2,5 10,3 12,9 94,1 62,0 Summa omsättningstillgångar 1 461,5 1 526,2 1 121,8 1 010,7 SUMMA TILLGÅNGAR 7 645,7 6 760,3 10 321,0 9 547,9 2 396,0 2 222,6 2 781,8 2 520,9 — — -68,3 — Kassa och bank EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Ingående eget kapital Direkt mot eget kapital Årets resultat 6,2 173,4 86,4 260,9 Not 19 2 402,2 2 396,0 2 799,9 2 781,8 Avsättningar för pensioner Not 20 79,7 85,2 92,4 98,8 Andra avsättningar Not 21 62,7 92,9 288,5 311,4 142,2 178,1 380,9 410,2 2 966,6 2 022,7 4 378,7 3 861,1 Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR Summa avsättningar SKULDER Långfristiga skulder Not 22 Kortfristiga skulder Not 23 2 134,5 2 163,5 2 761,5 2 494,8 Summa skulder 5 101,1 4 186,2 7 140,2 6 355,9 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 7 645,7 6 760,3 10 321,0 9 547,9 Ställda panter Not 24 — — 51,8 43,5 Ansvarsförbindelser: Not 25 3 841,8 4 486,2 2 238,9 2 342,5 579,2 359,2 978,7 748,6 Leasingåtaganden 41 42 Ekonomisk redovisning FINANSIERINGSANALYS KOMMUNEN Belopp i mnkr KOMMUNKONCERNEN 2014 2013 2014 2013 6,2 173,4 86,4 260,9 127,7 113,4 393,5 344,0 133,9 286,8 479,9 604,9 52,6 -829,9 -80,1 121,1 9,5 18,7 1,1 -7,2 -29,1 763,0 266,7 699,3 166,9 238,6 667,6 1 418,1 -4,5 -8,5 -5,4 -10,3 DEN LÖPANDE VERKSAMHETSSEKTORN Årets resultat Justering för ej likvidpåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd med mera Ökning/minskning övriga kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Not 26 Not 25 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i immateriella anläggningstillgångar Försäljning av immateriella anläggningstillgångar — — — — -545,5 -420,9 -1 162,7 -1 076,0 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 25,6 17,6 15,5 17,9 Investering i finansiella anläggningstillgångar -3,8 -0,8 -6,4 -7,0 — 0,6 — 31,0 -528,2 -412,0 -1 159,0 -1 044,4 944,0 — 517,6 — Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån Amortering av skuld — -93,2 — -352,6 -585,0 — — 17,7 — 289,8 6,2 — 359,0 196,6 523,8 -334,9 -0,3 -18,8 -0,3 -12,3 -0,3 -18,8 -0,3 -12,3 Årets kassaflöde -2,6 4,4 32,1 26,5 Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten UTBETALNING AV BIDRAG TILL STATLIG INFRASTRUKTUR Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Likvida medel vid årets början 12,9 8,5 62,0 35,5 Likvida medel vid årets slut 10,3 12,9 94,1 62,0 Förändring av likvida medel -2,6 4,4 32,1 26,5 Ekonomisk redovisning NOTER KOMMUNEN KOMMUNKONCERNEN Not 1 Verksamhetens intäkter Belopp i (mnkr) Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Erhållna statsbidrag och andra bidrag Summa KOMMUNEN Not 5 Avskrivningar 2014 209,3 155,2 300,1 2013 196,6 143,1 283,2 2014 207,8 1 186,4 669,7 2013 217,4 1 125,2 648,7 492,5 424,6 492,5 424,4 1 157,1 1 047,5 2 556,4 2 415,7 Not 2 Jämförelsestörande intäkter Belopp i (mnkr) Avskrivningar enligt plan - varav immateriella tillgångar - varav fastighet och anläggningar - varav inventarier - leasade tillgångar Nedskrivning av fastighet och anläggningar Summa Belopp i (mnkr) Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar Återföring moms kommun kontrakt 2009-2010 Projekt, Fler i arbete Återbetalning Fora Reavinst försäljning SEVAB Exploateringsintäkter 2014 2013 2014 2013 21,6 11,0 17,2 11,0 Not 6 Skatteintäkter — 40,6 — — 6,8 4,9 32,7 81,3 — 12,7 — 40,6 — — 3,4 4,9 32,7 81,3 15,3 12,7 Summa 69,0 142,6 61,2 157,9 Belopp i (mnkr) Kommunalskatt, preliminär skatteinbetalning Preliminär slutavräkning innevarande år Slutavräkningsdifferens föregående år Not 3 Verksamhetens kostnader Belopp i (mnkr) Personalkostnader Pensionskostnader Material och tjänster Köp av huvudverksamhet Lämnade bidrag 2014 3 395,2 216,9 1 330,7 689,9 481,8 2013 3 158,2 218,1 1 319,2 632,6 524,8 2014 3 797,5 266,5 1807,3 684,9 459,6 2013 3 631,0 257,1 1 698,0 632,6 524,8 Summa 6 114,5 5 852,9 7 015,8 6 743,5 Summa Summa 2014 17,4 0,3 2013 21,3 0,7 2014 0,3 17,4 2013 0,7 21,3 8,0 100,1 — — 49,2 -10,2 8,0 100,1 — — 49,2 -10,2 — — — 0,0 125,8 61,0 125,8 61,0 2014 177,3 2,0 2013 160,5 0,6 2014 420,2 5,2 2013 394,1 3,8 109,4 65,2 0,7 100,0 59,2 0,7 317,5 96,8 0,7 299,7 89,9 0,7 1,0 — 1,0 — 178,3 160,5 421,3 394,1 2014 2013 2014 2013 3 824,6 3 747,4 3 824,6 3 747,4 -10,8 -24,1 -10,8 -24,1 0,7 2,3 0,7 2,3 3 814,5 3 725,6 3 814,5 3 725,6 2013 1012,6 108,4 23,9 5,5 44,9 152,1 2014 1049,0 149,9 10,4 10,7 23,1 152,7 2013 1012,6 108,4 23,9 5,5 44,9 152,1 1 395,8 1 347,4 1 395,8 1 347,4 Not 7 Generella statsbidrag och utjämning Belopp i (mnkr) Inkomstutjämningsbidrag Kostnadsutjämningsbidrag Strukturbidrag LSS-utjämning Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavgift Summa Not 4 Jämförelsestörande kostnader Belopp i (mnkr) Exploateringskostnader Realisationsförlust/utrangering Retroaktiva pensionspremier (FÅP) Skandia Projekt, Fler i arbete Friskolor, tvist om lokalbidrag Återbetskyldighet moms kommunkontrakt 2009-2010 KOMMUNKONCERNEN 2014 1049,0 149,9 10,4 10,7 23,1 152,7 Not 8 Finansiella intäkter Belopp i (mnkr) Räntor på lån till kommunala bolag Räntor på Förlagsbevis Kommuninvest ek.för. Övriga ränteintäkter Borgensavgifter och internbankspåslag Utdelning från kommunala bolag Aktieutdelning i börsnoterade bolag Övriga finansiella intäkter 2014 2013 2014 2013 71,1 61,9 — — 0,4 0,8 0,9 0,8 0,4 3,3 0,9 2,5 — — — — 11,0 9,1 — — 0,4 15,0 0,9 18,2 0,4 — 0,9 -3,0 Summa 98,7 91,8 4,1 1,3 43 44 Ekonomisk redovisning KOMMUNEN KOMMUNKONCERNEN Not 9 Finansiella kostnader Belopp i (mnkr) Räntor långfristiga lån* Avgår räntebidrag Räntor kortfristiga lån Övriga finansiella kostnader Summa Ränta pensionsavsättning Summa totalt KOMMUNKONCERNEN Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningstillgångar 2014 105,0 — 0,2 4,0 109,2 2013 98,3 — 1,7 1,1 101,1 2014 155,2 — — 4,0 159,2 2013 159,2 — 1,7 1,1 162,0 1,1 6,0 1,1 6,0 110,3 107,1 160,3 168,0 * varav räntekostnader för ränteswappar 28,2 mnkr Not 10 Mot balanskravet redovisat resultat Belopp i (mnkr) Resultat enligt resultaträkning Användning av AFA-pengar från 2012 och 2013 Avgår realisationsvinster 2014 6,2 2013 173,4 47,5 -21,6 — -11,0 Mot balanskravet redovisat resultat 32,1 162,4 Förändring 2014 Öronmärkta pengar KOMMUNEN Resultatbuffert Utveckling av orten Demografisk fond 0,0 0,0 -15,0 Återstår 31/12 2014 80,0 37,5 14,6 Summa totalt -15,0 132,1 2014 2013 Belopp i (mnkr) Kommunal markreserv Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ingående bokfört värde Årets nyanskaffningar Årets nedskrivning Årets avskrivningar 2014 2013 2014 2013 185,7 -14,6 171,1 1,0 0,0 -2,6 143,6 -13,1 130,5 42,1 0,0 -1,5 185,7 -14,6 171,1 1,0 0,0 -2,6 143,6 -13,1 130,5 42,1 0,0 -1,5 Summa 169,5 171,1 169,5 171,1 Kommunala verksamhetsfastigheter Anskaffningsvärde 3 589,7 3 526,7 Ackumulerade avskrivningar -1 605,0 -1 535,1 Ingående bokfört värde 1 984,7 1 991,6 Omklassificering 0,0 -0,4 Årets nyanskaffningar 193,4 63,4 Årets utrangering -4,1 0,0 Årets avskrivningar -72,3 -69,9 3 589,7 -1 605,0 1 984,7 0,0 193,4 -0,1 -72,3 3 526,7 -1 535,1 1 991,6 -0,4 63,4 0,0 -69,9 Summa 2 105,7 1 984,7 1 024,3 -388,0 636,3 0,0 68,7 -26,0 1 093,0 -414,0 679,0 0,0 144,6 -28,3 1 024,3 -388,0 636,3 0,0 68,7 -26,0 679,0 795,3 679,0 7 323,3 -2 924,5 4 398,8 720,5 -5,2 -215,1 7 198,7 -2 793,2 4 405,5 479,0 -282,7 -203,0 -50,3 — -18,0 — 4830,7 4 398,8 2 101,7 1 984,7 Publika fastigheter (Gator, vägar, parker) Anskaffningsvärde 1 093,0 Ackumulerade avskrivningar -414,0 Ingående bokfört värde 679,0 Omklassificering 0,0 Årets nyanskaffningar 144,6 Årets avskrivningar -28,3 Summa Not 11 Immateriella anläggningstillgångar Belopp i (mnkr) Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ingående bokfört värde Omklassificering Årets utrangering avseende SEVAB Årets nyanskaffningar Årets avskrivningar 2014 8,5 -0,6 7,9 — 2013 1,1 0,0 1,1 -1,1 2014 51,3 -34,0 17,3 — 2013 44,0 -30,3 13,7 -1,1 — 4,4 -2,0 — 8,5 -0,6 — 5,4 -5,2 -1,8 10,3 -3,8 Summa 10,3 7,9 17,5 17,3 795,3 Övriga byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 349,7 124,9 Ackumulerade avskrivningar -29,4 -27,6 Ingående bokfört värde 320,3 97,3 Årets nyanskaffningar 45,3 226,4 Årets utrangering 0,0 -0,1 Årets avskrivningar -7,0 -3,3 Återläggning av tidigare uppskrivning i koncernen — — Korrigering av övervärden vid koncerninterna bolagsförvärv — — Summa 358,6 320,3 Finansiella leasingavtal ingår med ett bokfört värde om 13 mnkr i kommunen och 119 mnkr i koncernen. Pågående ny-, till- och ombyggnad Ingående bokfört värde 289,2 Omklassificering -0,3 Årets nyanskaffningar 64,1 Årets nedskrivning -1 0 306,5 43,4 -60,7 — 736,9 -4,1 -33,1 -1,0 389,7 38,3 308,9 0,0 Summa 289,2 698,7 736,9 3 777,1 3 444,3 8 599,9 7 970,5 Summa totalt 352,0 Ekonomisk redovisning KOMMUNEN KOMMUNKONCERNEN Not 13 Maskiner och inventarier Belopp i (mnkr) Maskiner Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar Ingående bokfört värde Omklassificering Årets nyanskaffningar Årets avskrivningar Summa Inventarier Anskaffningsvärde Ackumulerade av- och ned skrivningar Ingående bokfört värde Omklassificering Årets utrangering Årets nyanskaffningar Årets avskrivningar 2013 2014 2013 8,6 -1,9 6,7 0,0 2,0 -0,8 4,5 -1,4 3,1 0,3 3,8 -0,5 8,6 -1,9 6,7 0,0 2,0 -0,8 4,5 -1,4 3,1 0,3 3,8 -0,5 7,9 6,7 7,9 6,7 680,5 1 167,9 1104,3 -512 237,7 0,0 -0,2 97,1 -64,5 -454,1 226,4 1,2 -0,5 69,3 -58,7 -805,1 362,8 — -1,6 136,3 -96,0 -745,9 358,4 1,2 -9,8 102,2 -89,2 270,1 237,7 401,5 362,8 Pågående arbeten, maskiner och inventarier Ingående bokfört värde 8,0 Årets nyanskaffningar -1,9 0,0 8,0 8,0 -1,9 0,0 8,0 Summa 6,1 8,0 6,1 8,0 284,1 252,4 415,5 377,5 Summa totalt KOMMUNKONCERNEN Not 14 Finansiella anläggningstillgångar 2014 749,7 Summa KOMMUNEN Belopp i (mnkr) 2014 2013 Aktier och andelar i kommunens koncernföretag Näshultagården AB 1,9 1,9 E-a Kommunföretag AB 31,0 31,0 Torshälla 700 AB 0,3 0,3 Eskilstuna Marknadsföring AB 0,3 0,3 Tunavallen Fastighets förvaltning KB 1,3 1,3 Gröndal Stadion1 KB 0,6 0,7 Ekängen Arena Fastighets förvaltning KB 0,4 0,4 ELP4 0,1 0,1 Destination Eskilstuna AB 0,5 — Tuna Kross AB 0,1 0,1 Eskilstuna Vindkraft AB 3,0 — Summa Aktier och andelar i övriga företag Sörmlands kollektivtrafik myndighet Kommuninvest ekonomisk förening Gjutaren i Torshälla AB Bostadsrätter Stadsnät i Svealand Samkraft AB Övriga långfristiga värde pappersinnehav Summa Utlåning via internbank E-a Kommunfastigheter AB Torshälla Fastighets AB Parken Zoo AB Eskilstuna Energi & Miljö AB Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB Tunavallen Fastighets förvaltning KB Gröndal Stadion 1 KB Ekängen Arena Fastighets förvaltning KB E-a Kommunföretag AB SEVAB Strängnäs Energi AB ELP 4 Amortering kommande år (kortfristig fordran) Summa Förlagslån Kommuninvest ekonomisk förening Övriga långfristiga fordringar Gatukostnadslån Övriga långfristiga fordringar Summa totalt 2014 2013 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 39,5 36,0 — — 7,2 7,2 7,2 7,2 4,9 3,3 6,9 — — 4,9 3,3 6,6 — — 4,9 3,3 6,9 0,9 11,6 4,9 3,3 6,6 — 6,5 — — 0,8 0,7 22,3 22,0 35,6 29,2 822,0 282,9 83,6 1 253,5 125,0 500,0 230,9 68,7 1 153,5 125,0 — — — — — — — — — — 29,2 14,3 31,5 15,5 — — — — 9,3 10,4 — — 10,1 10,4 6,2 12,8 — — — — — — 6,2 — -709,9 -829,3 — — 1 920,3 1 335,3 — 6,2 17,3 17,3 17,3 17,3 0,0 0,0 — 0,1 — 0,1 1 999,4 1 410,6 53,0 52,8 45 46 Ekonomisk redovisning KOMMUNEN KOMMUNKONCERNEN Not 15 Bidrag till statlig infrastruktur 2014 124,0 -4,9 119,1 2013 122,8 0,0 122,8 2014 124,0 -4,9 119,1 2013 122,8 0,0 122,8 0,3 — — 1,3 0,3 — — 1,3 -1,2 -4,9 — -5,0 -1,2 -4,9 — -5,0 Summa 113,3 119,1 113,3 119,1 Bidraget avser i huvudsak Citybanan. Bidraget upplöses under 25 år med start 2013. 0,3 mnkr avser gång/cykelväg till Sunbyholm. Not 16 Förråd, lager och exploateringsområden 2014 0,0 2013 0,0 2014 247,3 2013 238,8 Exploateringsområden Ingående värde Årets utgifter Omklassificering Uttag exploateringsområden 141,9 40,6 -33,4 -16,8 160,1 46,8 -43,7 -21,3 141,9 40,6 -33,4 -16,8 160,1 46,8 -43,7 -21,3 Summa 132,3 141,9 132,3 141,9 Summa total 132,3 141,9 379,6 380,7 2014 84,6 64,1 62,5 2013 46,8 53,7 59,3 2014 309,3 64,1 68,2 2013 153,4 53,7 82,6 280,2 799,8 25,2 354,7 849,4 5,0 177,1 — 26,9 221,6 — 54,2 1316,4 1368,9 645,6 565,5 Not 17 Fordringar Belopp i (mnkr) Kundfordringar Statsbidragsfordringar Skattefordringar Förutbetalda kostnader/ upplupna intäkter Kortfristig utlåning Övriga kortfristiga fordringar Summa Not 18 Kortfristiga placeringar Belopp i (mnkr) Obligationer, räntebärande Aktier i marknadsnoterade företag KOMMUNKONCERNEN Not 19 Eget kapital Belopp i (mnkr) Ackumulerat bidrag Ackumulerad upplösning Ingående bokfört värde Årets bidrag till statlig infrastruktur Årets indexuppräkning Indexuppräkning, rättning föregående år Årets upplösning Belopp i (mnkr) Förråd, lager KOMMUNEN 2014 0,2 2013 0,2 2014 0,2 2013 0,2 2,3 2,3 2,3 2,3 Summa 2,5 2,5 2,5 2,5 Marknadsvärde aktier 12,7 11,6 12,7 11,6 Belopp i (mnkr) Ingående balans Återläggning av historisk uppskrivning i koncernen Korrigering av återläggning av koncerninterna övervärden Årets resultat 2014 2 396,0 2013 2 222,6 2014 2 781,8 2013 2 520,9 — — -50,3 — — 6,2 — 173,4 -18,0 86,4 — 260,9 Summa 2 402,2 2 396,0 2 799,9 2 781,8 Koncernens resultat jämförelseåret har justerats med +0,4 mnkr till följd av komponentavskrivningar och med +13,5 mnkr till följd av rättelse av fel 2013. Not 20 Avsättningar för pensioner Belopp i (mnkr) Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättningar för särskild avtalspension, visstidspension m m 2014 2013 2014 2013 43,2 79,4 56,0 93,0 36,4 5,8 36,4 5,8 Summa 79,7 85,2 92,4 98,8 Till och med 2013 redovisades endast politiker på raden Avsättning för särskild avtalspension, visstidspension med mera. Från och med 2014 redovisas även tjänstemän med särskild avtalspension, visstidspension på denna rad. Tidigare redovisades de under Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser. Antal visstidspension Politiker Tjänstemän 2014 4 0 2013 4 0 2014 4 0 2013 4 0 Not 21 Andra avsättningar Belopp i (mnkr) Avsättning avseende Citybanan Ackumulerad avsättning Ackumulerad upplösning Ingående bokfört värde Årets avsättning Årets upplösning 2014 2013 2014 2013 124,1 -31,2 92,9 1,5 -31,7 122,8 -12,4 110,4 1,3 -18,8 124,1 -31,2 92,9 1,5 -31,7 122,8 -12,4 110,4 1,3 -18,8 Summa 62,7 92,9 62,7 92,9 Övriga avsättningar Uppskjuten skatt Övrigt — — — — 224 1,8 215,0 3,5 Summa — — 225,8 218,5 62,7 92,9 288,5 311,4 Summa totalt Ekonomisk redovisning KOMMUNEN KOMMUNKONCERNEN Not 22 Långfristiga skulder 2014 2013 210,3 93,9 2 733,0 1 910,0 — — 2,8 2,8 2014 210,3 3998,4 162,3 2,8 2013 93,9 3598,6 165,8 2,8 — 16,0 4,9 — — 0,0 Summa 2 966,6 2 022,7 4378,7 3861,1 400,0 400,0 4,9 15,6 400,0 400,0 Belopp i (mnkr) Pensionsförpliktelser Pensionsåtagande intjänade före 1998 Löneskatt på pensionsåtagande intjänade före 1998 Pensionsavtal för förtroende valda (Visstidspension) Löneskatt på pensionsavtal för förtroendevalda (Visstidspension) Summa Genomsnittlig ränta Genomsnittlig ränte bindningstid Lån som förfaller inom: 1 år 2-3 år 3-5 år 2,97 % 3,80 % 3,06 år 2,88 år 407 376 385 263 595 58 Antal visstidförordnanden Förtroendevalda Eskilstuna kommun har upptagit en portfölj av lån med rörlig ränta och olika kapitalbindningstider. Till portföljen har ett antal swappar tecknats och syftet med dessa är att eliminera variabiliteten i framtida kassaflöden av seende betalning av rörlig ränta och istället har räntekostnaderna fixerats på olika löptider. Swapparna är säkringsinstrument och ingår i kreditporföljen. Syftet med swapparna är att innehas till förfall och inte att avyttras i förtid. Marknadsvärdet på innehavet av ränteswappar uppgick på balansdagen till -94,5 mnkr. Genomsnittlig upplåningsränta exklusive säkringar 2,16 % och genomsnittlig räntebindningstid exklusive säkringar 1,35 år. Not 23 Kortfristiga skulder Belopp i (mnkr) Kortfristiga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Moms och punktskatter Personalens skatter, avgifter, löneavdrag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa KOMMUNKONCERNEN Not 25 Ansvarsförbindelser Belopp i (mnkr) Nordea koncernkonto Lån i banker och kreditinstitut Övriga långfristiga skulder Gatukostnadsersättning Övriga kostnadsersättningar och investeringsbidrag Finansiell Leasing Beviljad checkkredit KOMMUNEN 2014 2013 2014 2013 1 155,0 195,2 3,8 1 190,0 190,4 4,8 1359,7 328,4 7,0 1385,4 227,8 4,8 120,3 -9,8 114,7 74,6 120,3 143,8 168,8 112,3 670,0 589,0 802,3 595,7 2 134,5 2 163,5 2 761,5 2 494,8 Borgensåtaganden Kommunala bolag Föreningar och kooperativ Egna hem (förlustansvar gentemot staten) Summa 2014 2013 2014 2013 1 683,5 1 771,0 1 683,5 1771,0 408,4 429,7 408,4 429,7 84,1 83,1 84,1 83,0 20,4 20,2 20,4 20,2 2 196,4 2 303,9 2196,4 2303,9 2014 24 2013 22 2014 24 2013 22 1 641,1 2,3 2 177,5 2,4 — 2,3 — 2,4 2,0 2,4 2,0 2,4 1 645,4 2 182,3 4,3 4,8 Eskilstuna Kommun har den 20 februari 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått lika lydande b orgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnda borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommun invest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Eskilstuna kommuns ansvar enligt ovan nämnda borgenförpliktelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 299 065 miljoner kronor och totala tillgångar till 290 730 miljoner. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 6 483 miljoner och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 6 298 miljoner. Övriga ansvarsförbindelser Skatteverket i Ludvika Bankgarantier för finansiell elhandel på Nasdaq Summa — — 4,9 3,1 — — 33,3 30,7 — — 33,3 33,8 3 841,8 4 486,2 2 238,9 2 342,5 Not 24 Ställda panter Belopp i (mnkr) Fastighetsinteckningar Tomträttsinteckningar Företagsinteckningar Banktillgodohavanden som säkerhet för fysisk elhandel på Nordpol Banktillgodohavanden som säkerhet för finansiell elhandel (Nasdaq) Summa 2014 — — — 2013 — — — 2014 4,8 8,8 — 2013 5,5 8,8 0,6 — — 20,2 9,4 — — 18,0 19,2 — — 51,8 43,5 Summa totalt 47 48 Ekonomisk redovisning KOMMUNEN KOMMUNKONCERNEN ÖVRIGA TILLÄGGSUPPLYSNINGAR Not 26 Justering för ej likvidpåverkande poster Belopp i (mnkr) Justering för realisationsvinster, materiella anl.tillgångar Justering för realisationsvinster, finansiella anl.tillgångar Justering för av- och ned skrivningar Justering för avsättningar Justering för reavinst vid försäljning av SEVAB Justering för indexering av citybanan Justering för upplösning av bidrag till infrastruktur Justering för omklassificeringar finansiella anläggnings tillgångar Justering för omklassificeringar materiella anläggnings tillgångar Justering för återläggning av uppskrivning Justering för korrigering av övervärden vid koncerninterna bolagsföräljningar Justering för direktbokning mot eget kapital Summa 2014 2013 2014 2013 -21,3 -16,9 -8,7 -17,2 — -0,6 — — 178,3 -35,8 160,5 10,1 421,2 -29,3 398,2 31,3 — — — -15,3 1,3 -1,2 1,3 -1,2 4,9 4,9 4,9 4,9 — — — -17,9 Nominella värden av framtida minimi-leasavgifter, avseende icke uppsägningsbara leasingavtal fördelar sig enligt följande: 0,3 -43,4 4,1 -38,3 — — 50,3 — — — 18,0 — Finansiell leasing: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år — — -68,3 — Summa 127,7 113,4 393,5 344,5 Pensionsförpliktelser Förmånsbaserad ålders pension (FÅP) tryggas genom försäkring hos KPA samt Skandia. Försäkringspremien för FÅP inkl löneskatt (mnkr) 2014 2013 2014 2013 29,0 24,0 29,0 24,0 Överskottsfond hos KPA samt Skandia, Utgående kapital (mnkr) 0,0 0,5 0,0 0,5 Aktualiseringsgrad (%) 99 96 99,0 96,0 2014 2013 2014 2013 Leasingavgifter Leasingåtaganden 0,5 0,4 0,5 0,4 2,2 2,0 2,2 2,0 12,9 13,6 12,9 13,6 15,6 16,0 15,6 16,0 84,7 69,4 313,0 280,8 179,6 142,6 296,1 260,8 299,3 131,2 354,0 191,0 Summa 563,6 343,2 963,1 732,6 Summa totalt 579,2 359,2 978,7 748,6 Operationell leasing: Förfaller till betalning inom ett år Förfaller till betalning senare än ett men inom fem år Förfaller till betalning senare än fem år Ekonomisk redovisning DRIFTREDOVISNING NÄMND Belopp i mnkr Kommunstyrelsen Arbetsmarknads och familjenämnden Barn- och utbildningsnämnden Kommunrevision Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Stadsbyggnadsnämnden Torshälla stads nämnd Valnämnden Vuxennämnden Överförmyndarnämnden Övr. kommungemensamma kostnader under kommunstyrelsen Fastighetsenheten (Ksf) Mark- och fastighet (KLK) Exploatering av mark Skaderegleringsutgifter Pensionsutbetalningar (netto) Inköps- och miljöavgifter Interna räntor PO-Pålägg Finansiell leasing Bostadssociala kostnader Kretsloppspark Bidrag till Mälardalens högskola Externa finansiella kostnader Statsbidrag förskola Kostnader Intäkter Nettokostnader Budget Avvikelse mot budget Varav över-/ underskott -560,9 -1 021,8 -2 256,7 -2,9 -265,8 -87,3 -459,3 -362,0 -7,0 -1 614,4 -11,2 273,1 280,8 249,0 0,0 29,9 18,7 132,3 36,6 3,1 324,2 2,6 -287,8 -741,0 -2 007,7 -2,9 -235,9 -68,6 -327,0 -325,4 -3,9 -1 290,2 -8,6 -314,4 -701,5 -2 032,5 -2,9 -236,1 -69,6 -332,0 -318,3 -4,5 -1 271,7 -7,9 26,6 -39,5 24,8 0,0 0,2 1,0 5,0 -7,1 0,6 -18,5 -0,7 2,7 -6 649,3 1 350,3 -5 299,0 -5 291,4 -7,6 Kostnader Intäkter Nettokostnader Budget Avvikelse mot budget -158,5 -58,3 -17,4 -2,3 -92,4 3,4 142,5 14,6 0,4 -2,0 0,0 0,0 5,5 0,0 167,7 58,6 6,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 38,1 9,2 0,3 -10,6 -2,3 -92,4 3,4 142,5 14,6 0,4 -2,0 0,0 0,0 5,3 38,1 -9,1 -5,9 0,0 -2,0 -87,0 5,4 136,2 12,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 34,7 18,3 6,2 -10,6 -0,3 -5,4 -2,0 6,3 2,4 0,4 -2,0 0,0 0,0 5,3 3,4 -12,4 -0,5 5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 30,6 16,1 -8,7 0,0 4,0 12,4 0,5 -5,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -30,6 -16,1 8,7 0,0 -4,0 Budgetregleringsposter Nytt löneavtal KS, allmänt Lägre elkostnader Ekologisk utveckling Orts-/Näringslivsutveckling Reserv - oförutsett Grön omställning Fältarbetare ungdom Användande av eget kapital Demografi för- och grundskola Kapitalkostnader nya investeringar Omlastningscentralen Modern kommun Justering av interna poster Interna poster mellan nämnder Verksamhetens kostnader 395,2 -395,2 0,0 0,0 0,0 -6 418,6 1 226,1 -5 192,5 -5 172,8 -19,7 5,6 0,8 0,8 3,1 13,0 49 50 Ekonomisk redovisning INVESTERINGSREDOVISNING FÖR ESKILSTUNA KOMMUN NÄMND/FÖRVALTNING Belopp i mnkr Utgift Inkomst Nettoutgift Budget Avvikelse mot budget Kommunstyrelsen Mark och Fastighet Arbetsmarknads- och familjenämnden Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och räddningstjänstnämnden Stadsbyggnadsnämnden Torshälla stads nämnd Vuxennämnden 227,4 152,1 4,3 16,3 17,9 5,6 96,8 17,9 14,2 0,0 -3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 -3,5 -0,8 0,0 227,4 148,7 4,3 16,3 17,9 5,6 93,3 17,1 14,2 407,3 103,9 7,0 25,0 32,5 5,7 127,2 33,4 17,0 179,9 Summa nämnder 552,5 -7,7 544,8 759,0 259,0 2,7 8,7 14,6 0,1 33,9 16,3 2,8 DRIFTREDOVISNING FÖRDELAD PÅ VERKSAMHETSOMRÅDE VERKSAMHETSOMRÅDE Belopp i mnkr POLITISK VERKSAMHET Kommunfullmäktige och nämnder Partistöd Revision 2014 Kostnader 2014 Intäkter 2014 Netto 2014 Andel av netto 69,8 35,0 4,6 8,4 2,7 0,0 61,4 32,3 4,6 1,2 % 0,6 % 0,1 % 3,0 0,0 3,0 0,1 % 27,2 5,7 21,5 0,4 % INFRASTRUKTUR OCH SAMHÄLLSSKYDD Gator, vägar och parker Stadsbyggnad Miljö och samhällsskydd Näringsliv och turism 401,7 191,8 57,5 116,6 35,8 100,8 52,4 17,4 29,9 1,1 300,9 139,4 40,1 86,7 34,7 5,8 % 2,7 % 0,8 % 1,7 % 0,7 % FRITID OCH KULTUR Fritid Kultur 293,0 133,9 159,1 30,2 14,9 15,3 262,8 119,0 143,8 5,0 % 2,3 % 2,8 % 2 546,5 855,5 1 065,7 352,9 127,3 93,3 2 193,6 728,2 972,4 42,1 % 14,0 % 18,6 % Övrigt PEDAGOGISK VERKSAMHET Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Grundskola och förskoleklass Särskola 75,4 8,9 66,5 1,3 % Gymnasieskola 426,9 72,9 354,0 6,8 % Vuxenundervisning 123,0 50,5 72,5 1,4 % 2 597,9 1 896,8 701,1 413,4 347,8 65,6 2 184,5 1 549,0 635,5 41,9 % 29,7 % 12,2 % SÄRSKILT RIKTADE INSATSER Flyktingmottagning Arbetsmarknadsåtgärder 278,8 44,6 234,2 165,6 41,3 124,3 113,2 3,3 109,9 2,2 % 0,1 % 2,1 % AFFÄRSVERKSAMHET Näringsliv och bostäder Kommunikationer 140,7 43,9 96,8 41,8 41,7 0,1 98,9 2,2 96,7 1,9 % 0,0 % 1,9 % 6 328,4 1 113,1 5 215,3 100,0 % VÅRD OCH OMSORG Äldre och funktionshindrade Individ- och familjeomsorg Summa driftverksamhet Ekonomisk redovisning EXPLOATERINGSREDOVISNING KOMMUNEN, mnkr Prognos Arbetsområden/infrastruktur Expl Gunnarskäl rangerbangård EXPL Munktellsområdet Expl. Vinkelhaken 7/Vörten 1 Eskilstuna Logistikpark, Kjula Expl Vilsta industriområde Expl. Valhalla 1:1, Bredäng, industritomter Expl Svista Expl Källsta ind.område Expl. Västerledens ind.område Expl Torshälla 5:8 Eklunda Expl. Verkmästaren 6 o 7, Högskola mm (använd ej)Expl. Kv Vittnet308201 Bostäder Expl Hållsta 6:1 Tandlavägen bostäder EXPL Borsöknatorp 2:1, småhus EXPL Torshälla 5:8 Granbacken bostäder EXPL Gillet 1 bostäder Expl. Fristaden 1:10, Kanonhuset bostäder Expl. Slagsta 1:13 Expl Djursta bostäder Odlaren Trumtorp Odlaren, gemensam infrastruktur och kostnader Expl Torshälla-Mälby 8:3 Bergrum/tomter Expl. Vilsta 2:1, Stålforsen Expl. Vilsta 2:1, Thuleparken Expl Roxnäs/Stavstorp tomter Expl. Skolmästaren, Tunafors skola, bost Expl. Slagsta 1:1, Orkestervägen, bostäder Expl. Torshälla 5:8, Bjällersta, bostäder Expl kv. Våghalsen, gamla brandstationen Expl. Lagersberg 1:1 PEAB Expl. Mesta 3:34, bostäder Projekt i förstudieskede (stor osäkerhet i prognos) Expl. Torlunda 1:270, Anneviksvägen, Hällby-Ökna 1:44 Expl. Hällby-Ökna 1:220, Hagaholmsvägen Expl. Hällby 18:1, Vattentornet bostäder Expl. Hällby-Ökna 1:220, Dalavägen bostäder Expl. Hällby 2:161, Lerdalen bostäder Expl. Torlunda 1:271, Skogvallen bostäder Expl Skiftinge 1:1 handelsområde Expl. Eskilshem 4:7,4:8 bostäder Expl. Valhalla 2:1, drivmedelstation Västerleden (kalkyl ej framtagen) Expl Odlaren 1:13,1:27 mfl bostäder (kalkyl ej framtagen) Avslutade 2014 Expl. Mejseln 1 och 2 Mesta bostäder Expl Kjulakorstet norr Expl Snälltorpet Resultatförda poster 2014 Odlaren Trumtorp Expl Vilsta industriområde EXPL Borsöknatorp 2:1, småhus Expl Djursta bostäder Expl. Västerledens ind.område Expl. Eskilshem 4:7,4:8 bostäder Expl. Mejseln 1 och 2 Mesta bostäder Expl Svista Expl Kjulakorstet norr Expl. Skolmästaren, Tunafors skola, bost Ospecificerat exploatering EXPL Munktellsområdet Expl. Valhalla 1:1, Bredäng, industritomter Expl. Vilsta 2:1, Stålforsen Expl. Vilsta 2:1, Thuleparken Ack utfall Inkomster Utgifter Investeringar Projektresultat Inkomster Utgifter Investeringar Projektresultat -6,8 507,1 6,1 4,2 37,7 36,7 19,4 3,9 6,0 0,1 -0,1 -8,4 -1,8 -202,3 -3,0 -12,9 -9,6 -5,1 -3,8 -0,7 -5,5 -0,1 -6,9 -8,4 -5,0 -0,2 2,9 -10,0 9,9 31,6 7,8 1,3 0,5 0,0 0,0 0,0 16,4 3,8 0,0 11,4 9,0 13,5 2,9 0,0 0,0 0,0 0,0 4,7 0,0 0,0 0,0 0,0 3,9 0,5 0,0 1,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 -0,1 -8,4 -1,8 -132,3 -2,9 -11,5 -9,6 -1,3 -7,8 -0,6 -0,9 -0,1 0,0 -0,3 -1,6 -0,9 -1,8 -0,9 -0,6 -2,3 -0,4 -5,7 -1,0 -1,5 -0,3 -0,1 -0,1 -0,1 -2,0 -2,4 -0,0 -0,0 0,0 -0,0 -0,0 -0,1 -0,0 -0,0 -0,1 -12,0 -0,6 -6,6 0,0 -3,2 -234,7 -0,2 -1,3 -12,2 0,0 -4,5 -1,9 0,0 -6,8 -8,4 -5,0 -350,6 0,7 -12,7 -10,3 7,7 1,2 0,4 -0,9 -1,1 0,0 -0,3 3,1 -0,9 -1,8 -0,9 -0,6 -2,0 0,0 -20,5 0,2 -1,5 -0,3 -0,1 -0,1 -2,4 -2,0 0,1 -2,2 -0,0 0,0 -0,0 -0,0 -0,1 -0,0 -0,0 -0,0 -12,0 -0,5 4,8 5,4 1,5 4,5 8,2 1,5 20,1 30,8 -3,2 -305,0 -0,2 -1,3 -18,2 -7,8 -1,9 -0,5 -1,5 -4,0 -2,5 -0,5 1,5 1,7 2,6 0,9 0,9 1,8 2,5 2,5 -1,8 -0,9 -0,3 -14,1 -9,0 -5,7 -1,1 -1,5 -1,5 -0,1 -0,1 -0,1 -2,7 -3,0 5,0 -5,0 2,7 2,2 3,9 0,9 3,2 3,2 41,4 9,0 -0,2 -0,4 -0,6 -0,2 -0,3 -0,7 -12,5 -1,5 -3,5 -3,8 -14,8 -0,1 -7,0 Intäkter Kostnader 0,5 — 1,4 -0,4 0,6 -0,4 3,9 -0,5 0,2 1,3 0,1 0,0 — -0,2 — -0,0 — -3,8 — -0,1 — -0,6 — -4,0 — -8,8 — -0,0 — -0,0 6,7 -17,4 -2,6 -2,2 -2,4 -17,6 0,0 0,3 3,9 0,5 0,2 6,8 1,2 2,5 18,0 -20,5 0,4 0,2 1,1 0,8 0,8 1,6 -0,2 -0,5 -7,0 0,0 0,0 2,5 0,8 0,7 0,7 0,7 0,1 11,3 6,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -3,6 -0,0 -14,8 0,0 -0,0 -0,0 0,0 0,0 -2,3 0,0 0,0 -2,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,0 0,0 -0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,4 0,0 70,2 -0,0 0,0 -0,2 -4,3 -1,2 -217,5 0,0 0,0 0,0 -0,4 -0,7 -289,4 -0,0 0,0 -0,2 -4,2 -1,8 -436,7 51 52 Ekonomisk redovisning FINANSIELLA NYCKELTAL KOMMUNKONCERNEN Finansnetto mnkr 2014 2013 2012 2011 2010 -156,2 -166,7 -175,3 -172,8 -162,5 Resultat före extraordinära poster mnkr 108,9 260,9 331,2 188,8 261,8 Låneskuld långa lån mnkr 4 378,7 3 861,1 4 466,3 4 654,9 4 441,3 Låneskuld, långa lån, per invånare kr 43 418 38 730 45 294 47 805 46 114 Eget kapital mnkr 2 799,9 2 781,8 2 520,9 2 190,5 2 000,8 Eget kapital per invånare kr 27 763,3 27 903,9 25 565,4 22 496,0 20 774,4 Ansvarsförbindelser mnkr Ansvarsförbindelser per invånare kr Nettoinvesteringar mnkr Soliditet % KOMMUNEN 2 238,9 2 342,5 2 188,2 2 366,2 2 082,9 22 200,7 23 496,9 24 495,5 24 300,4 21 626,8 1 174,5 1 093,3 747,4 666,4 638,6 27,1 29,1 27,3 25,1 24,0 2014 2013 2012 2011 2010 Resultat före extraordinära poster mnkr 6,2 173,4 209,5 175,8 218,4 Mot balanskravet redovisat resultat mnkr 32,1 162,4 192,5 164,2 217,7 Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag % 0,6 3,2 4,0 3,5 4,3 Finansnetto mnkr -11,6 -15,3 -11,7 -6,3 -7,1 Nettoinvesteringar mnkr 553,8 430,2 437,1 344,9 303,8 Självfinansieringsgrad % 37 87 109 97 131 Eget kapital mnkr 2 402 2 396 2 223 2 013 1 837 Eget kapital per invånare kr 23 820 24 034 22 540 20 669 19 109 Soliditet exkl. vidareutlåning % 48 52 52 51 50 Soliditet exkl. vidareutlåning och inkl. pensionsförpliktelser intjänade före 1998 % 2,9 2,0 1,7 -3,0 -2,4 Kassalikviditet % 72 79 64 98 65 722,0 Nettolåneskuld exkl. vidreutlåning till kommunala bolag mnkr 1 491,5 1 125,6 1 113,0 929,2 Nettolåneskuld exkl. vidreutlåning per invånare kr 14 789 11 291 11 287 9 542 7 511 Pensionsförpliktelser mnkr 2 196,4 2 303,9 2 149,7 2 132,8 1 926,0 Borgensåtagande mot tredje man mnkr 4,3 4,8 5,3 7,0 7,9 Borgensåtagnade mot kommunala bolag mnkr 1 641,1 2 177,5 2 439,3 2 396,0 2 435,1 Utdebitering kr 32,90 32,95 32,35 32,35 32,35 Utdebitering, rikssnitt kr 31,86 31,73 31,60 31,55 31,56 Medelskattekraft % 89,0 89,0 89,0 90,0 91,0 100 849 99 692 98 606 97 373 96 122 Antal invånare per 1/11 DEFINITIONER Resultat i förhållande till skatter och statsbidrag; Resultat enligt balanskrav i förhållande till skatter och statsbidrag. Soliditet; eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver den långsiktiga betalningsberedskapen och det finansiella handlingsutrymmet. Mot balanskravet redovisat resultat; resultat före extraordinära kostnader och justerat med reavinster och reaförluster. Kassalikviditet; Marknadsvärde på kortfristiga placeringar, kortfristiga fodringar, kassa/bank och outnyttjad checkkredit i förhållande till kortfristiga skulder. Beskriver kortsiktig betalningsberedskap och finansiellt handlingsutrymme. Nettoinvesteringar; investeringsutgifter minus investeringsinkomster. Självfinansieringsgrad; Mot balanskravet redovisat resultat plus avskrivningar på anläggningar (ej avskrivningar på inventarier och exploateringar) i förhållande till nettoinvesteringar i anläggningar (ej inventarier och exploateringar). Beskriver hur väl kommunen kan finansiera investeringar med egna medel. Medelskattekraft: Eskilstuna kommuns genomsnittliga beskattnings underlag per invånare i förhållande till snittet i riket. Nettolåneskuld; Korta och långa räntebärande skulder inklusive saldo på checkkredit. Pensionsförpliktelser; pensionsåtagande intjänade före 1998 inklusive löneskatt plus individuella avtal. Framtida utbetalningar som ej ännu finansierats. Personalredovisning PERSONALREDOVISNING Antal månadsanställda Kvinnor dec 2014 Män dec 2014 Totalt dec 2014 Kvinnor dec 2013 Män dec 2013 Totalt dec 2013 Förändring totalt antal Förändring i% Totalt antal anställda 6 432 1 591 8 023 6 182 1 507 7 689 334 4,3 % Tillsvidare anställda 5 551 1 357 6 908 5 399 1 303 6 702 206 3,1 % Visstidsanställda 910 242 1 152 811 217 1 028 124 12,1 % Tillsvidare, andel 86,3 % 85,3 % 86,1 % 87,3 % 86,5 % 87,2 % -1,1 % — Visstid, andel 14,1 % 15,2 % 14,4 % 13,1 % 14,4 % 13,4 % 13,4 % — Totalt dec 2014 Kvinnor dec 2013 Män dec 2013 Totalt dec 2013 Förändring totalt antal Sysselsättningsgrad, tillsvidareanställda Kvinnor dec 2014 Män dec 2014 Sysselsättningsgrad 93,8 % 97,0 % 94,4 % 93,7 % 96,9 % 94,3 % 0,1 % Andel deltid 25,9 % 11,9 % 23,2 % 25,9 % 11,7 % 23,1 % — Andel heltid 74,1 % 88,1 % 76,8 % 74,1 % 88,3 % 76,9 % — Män dec 2014 Totalt dec 2014 Kvinnor dec 2013 Män dec 2013 Totalt dec 2013 Åldersstruktur, tillsvidareanställda Kvinnor dec 2014 Förändring totalt antal Förändring i% Antal per åldersgrupp <=29 402 89 491 385 71 456 35 7,7 % 30-39 1 100 306 1 406 1 092 292 1 384 22 1,6 % 40-49 1 732 342 2 074 1 684 318 2 002 72 3,6 % 50-54 810 159 969 775 191 966 3 0,3 % 55-59 817 244 1 061 780 209 989 72 7,3 % 60-64 627 182 809 632 189 821 -12 -1,5 % >= 63 35 98 51 33 84 14 16,7 % 46,4 47,2 46,5 46,4 47,6 46,7 -0,2 -0,4 % Kvinnor dec 2014 Män dec 2014 Totalt dec 2014 Kvinnor dec 2013 Män dec 2013 Totalt dec 2013 Förändring totalt antal 13,9 % 10,9 % 13,3 % 10,1 % 12,9 % 10,6 % 2,7 % Kvinnor dec 2014 Män dec 2014 Totalt dec 2014 Kvinnor dec 2013 Män dec 2013 Totalt dec 2013 Förändring totalt antal Sjukfrånvaro, totalt 7,8 % 4,5 % 7,1 % 7,3 % 4,1 % 6,7 % 0,4 % Sjukfrånvaro, 0-14 dagar 3,5 % 2,1 % 3,2 % 3,5 % 2,1 % 3,2 % 0,0 % Sjukfrånvaro, 15-> dagar 4,3 % 2,4 % 3,9 % 3,8 % % 2,0 % 3,4 % 0,5 % Genomsnittsålder Personalomsättning, tillsvidareanställda Personalomsättning Sjukfrånvaro, tillsvidareanställda Sjukfrånvaro ålder: 0-29 år 6,5 % 4,3 % 6,1 % 6,8 % 4,4 % 6,5 % -0,4 % 30-49 år 7,8 % 4,0 % 7,0 % 7,3 % 3,5 % 6,6 % 0,4 % 50-> 8,0 % 5,1 % 7,3 % 7,4 % 4,7 % 6,8 % 0,5 % 53 54 Indikatorer ORTSINDIKATORER – Strategisk inriktning 2012-2015 Målvärde Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 EN ATTRAKTIV STAD A. Index för invånare som är nöjda med Eskilstuna som en ort att bo, leva och verka i. Kvinnor Män Totalt 63 63 63 54 48 51 54 51 53 57 50 54 B. Index för invånare som är stolta över Eskilstuna som ort. Kvinnor Män Totalt 61 61 61 65 57 61 59 57 58 64 51 57 C. Index för invånare som upplever trygghet. Kvinnor Män Totalt 44 44 44 40 42 41 40 46 43 42 44 43 Andel kvinnliga chefer i offentlig sektor. Eskilstuna Riket 66 — — 63 66 64 65 Andel kvinnliga chefer i näringslivet. Eskilstuna Riket 27 — — 26 29 25 28 Andel heltider av förvärvsarbetande, kvinnor/män. Eskilstuna Riket 66/88 — — — — — — Eskilstuna Riket 26,0 — — 22,2 24,8 22,1 24,4 Eskilstuna Riket 37,0 — — 36,7 37,2 36,6 36,2 D. Jämställdhetsutvecklingen i Eskilstuna: Andel nettodagar som män använder av föräldrapenning. Andel nettodagar som män använder av tillfällig föräldrapenning. E. Index för invånare som är nöjda med möjlig heten till aktiv fritid på orten, exempelvis friluftsliv, idrott och kultur. Kvinnor Män Totalt 69 69 69 66 60 63 66 60 63 67 60 64 F. Befolkningsförändring. Kvinnor Män Totalt 250 250 500 571 623 1 194 434 530 964 624 545 1 169 Kvinnor Män Totalt 47 30 39 — — — 42 27 34 43 27 35 HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ G. Andel 25-30-åringar som avslutat högre studier/utbildning. Målupp fyllelse Trend Indikatorer Målvärde Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 — — — — 10 000 — 7 353 7 881 EKOLOGISK UTHÅLLIGHET H. Koldioxidutsläpp per invånare i kommunen, kg per invånare. I. Elförbrukning per invånare i kommunen, kwh per invånare. J. Andel nybyggda lågenergibostäder, procent. — 0,0 4,3 1,6 K. Andel resor till skola och jobb till fots eller med cykel eller med kollektivtrafik. — — — 60 L. Mängd avfall till förbränning, kg per invånare. 223 219 234 246 M. Andel hektar ekologiskt brukad åkermark, procent. 11,5 — 7,9 8,0 N. Andel miljöcertifierade skolor/förskolor, procent. 70,0 69,5 67,0 44,3 FLER JOBB O. Förvärvsfrekvens, andel av nattbefolkningen 20-64 år som har arbete, procent. Det är ett års eftersläpning på siffrorna i denna kolumn. Kvinnor 72 — 71 71 Män 75 — 74 74 Totalt 74 — 73 73 P. Arbetslöshet, andel av registerbaserade arbetskraften 31 december, procent. Kvinnor Män Totalt 8,3 8,9 8,6 13,3 14,8 13,8 13,5 14,8 14,2 13,3 14,7 14,0 Utrikesfödda. Kvinnor Män Totalt 24,4 25,9 26,2 — — 33,0 31,6 32,9 32,3 29,2 31,7 30,6 Ungdomar 18-24 år Kvinnor Män Totalt 17,1 15,2 16,1 21,1 26,7 24,0 24,8 27,0 26,0 26,0 28,7 27,4 Kvinnor Män Totalt 97,6 94,2 95,2 — — — — — — 96,6 93,1 94,1 — — — — Q. Lönesumma per sysselsatt i förhållande till riket, procent. R. Andel ungdomar i årskurs tre på gymnasiet som under sin uppväxt haft ett sommarjobb (3 veckor sammanhängande). Målupp fyllelse Trend 55 56 Indikatorer ORGANISATIONSINDIKATORER – Strategiska mål Målvärde Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 EN ATTRAKTIV STAD 1. Index för invånare som är nöjda med möjligheten till inflytande och möjligheten att nå kommunens beslutsfattare. Kvinnor Män Totalt 44 44 44 39 35 37 35 35 35 40 34 37 2. Index för invånare som är nöjda med hur kommunkoncernen sköter sina verksamheter. Kvinnor Män Totalt 56 56 56 55 49 52 55 57 56 57 51 54 3. Ökande andel nöjda brukare och kunder SKI, procent. Kvinnor Män Totalt 55 55 55 — — — 57 55 56 57 51 54 65 — — — 3,5 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 — — — 3,5 3,3 3,5 3,5 3,5 — — — 3,5 3,3 3,5 3,4 3,4 3,5 3,5 — — — 2,8 2,8 2,7 2,7 2,8 2,7 2,8 — — 2,7 5,4 4. Andel av förvaltningars och bolags verksamheter för invånare som har analyserats ur ett jämställdhetsperspektiv, procent. HÖJD UTBILDNINGSNIVÅ 5a. Föräldrarnas upplevelse av hur tryggt barnet är i förskolan. 1) Flickor Pojkar Totalt 5b. Elevers upplevelse av trygghet i grundskolan. 1) Flickor Pojkar Totalt 5c. Elevers upplevelse av trygghet i gymnasiet. 1) Flickor Pojkar Totalt 6. Barnens upplevelse av hur roligt det är i förskolan. Skala 1-3. Flickor Pojkar Totalt 7. Antalet barn per personal i förskolan. Riket 7-kommuner Eskilstuna 5,5 5,8 5,4 5,2 5,8 8a. Andel elever som når målen i de nationella proven i skolår 3. Flickor Pojkar Totalt 66 60 63 68 61 64 68 63 65 8b. Andel elever som når målen/betygen i nationella proven i skolår 6. Flickor Pojkar Totalt 92 90 91 91 90 90 80 73 77 78 72 75 76 72 74 80 74 77 Riket 77 77 77 Flickor Pojkar Totalt 14,2 13,1 13,9 13,9 12,3 13,8 13,7 12,4 13,7 — 13,9 13,9 61 60 9. Andel elever med betyg i alla ämnen, procent. Hela kommunen inklusive friskolor. 10. Genomsnittlig betygspoäng för elever som lämnar gymnasiet. Hela kommunen inklusive friskolor. 11. Andel invånare 20 år med grundläggande behörighet till universitet och högskola, procent. Flickor Pojkar Totalt 80 74 77 13,9 Riket 63 Målupp fyllelse Trend Indikatorer Målvärde Utfall 2014 Utfall 2013 Utfall 2012 10 400 12 600 12 819 13 012 13. Energiförbrukning för tjänsteresor med bil. 980 920 848 864 14. Andel ekologiska livsmedel, procent. 36 47 34 30 15. Andel anställda i kommunkoncernen som jobbar på en arbetsplats som är miljö certifierad, procent. 75 20 18 18 24 000 21 360 21 360 16b. Nivå för planlagd mark småhustomter, stycken. 300 479 308 16c. Nivå för planlagd mark industrimark, hektar. 25 345 195 16d. Nivå för planlagd mark handelsmark, hektar. 10,0 8,0 7,6 17. Antal jobb vid nyetableringar. 400 310 416 350 2 630 3 168 3 325 3 024 EKOLOGISK UTHÅLLIGHET 12. Elförbrukning per årsarbetare i kommun koncernen, kilowatt-timmar per årsarbetare. FLER JOBB 16a. Nivå för planlagd mark flerbostadshus, kvm. 18. Antal hushåll som får försörjningsstöd mer än 3 månader under en 12 månadersperiod. 19a. Andel som genomgått arbetsmarknads insatser och som har jobb efter 6 månader. Kvinnor Män Totalt — — — — — 42 41 41 41 — — 29 19b. Andel som genomgått yrkesutbildning och som har jobb efter 6 månader. Kvinnor Män Totalt 64 64 64 — — — 55 49 52 87 69 76 1) Ny typ av enkät från och med 2013. Målvärdet är omräknat från en 5- till en 4-gradig skala. Målupp fyllelse Trend 57 58 Revisionsberättelse REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 Inledning Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat om den verksamhet som under 2014 bedrivits i styrelsen, nämnderna och fullmäktigeberedningen skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfreds ställande sätt, om den interna kontrollen varit tillräcklig samt om räkenskaperna är rättvisande. Vidare har vi genom utsedda revisorer och lekmanna revisorer även granskat verksamheten i kommunens företag. Uppdrag och ansvar Kommunstyrelsen, nämnderna och fullmäktigebered ningen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar även för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt återredovisning till fullmäktige. Revisorerna ansvar är att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper samt att pröva om verksamheten bedrivits enlig fullmäktiges uppdrag och mål samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Revisionens omfattning och inriktning Vi har utfört vårt granskningsuppdrag i enlighet med kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksam het och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har genomförts med den inriktning och i den omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi har löpande under året delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. Vi har tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämndernas och fullmäktigeberedningens protokoll. Vi har också under året vid två tillfällen träffat nämnder nas presidier och förvaltningsledningar för diskussion och informationsutbyte kring olika aktuella frågor. Slutligen har vi tagit del av kommunfullmäktiges, styrelsens, nämn dernas och fullmäktigeberedningens protokoll. Löpande under året har vi delgivit berörda nämnder resultaten av de granskningar vi genomfört. I vår granskning har vi biträtts av sakkunniga från PwC. För ansvarsprövningen viktiga iakttagelser och bedömningar Vi har granskat kommunens årsredovisning och bedömer att den i allt väsentligt redogör för utfallet av verksam heten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upp rättad enligt god redovisningssed. Årets resultat uppgår till 6,2 mnkr vilket är 167,2 mnkr sämre jämfört med föregående år. Resultatet är 73,8 mnkr lägre än det resultat som var budgeterat för året. Det är även en försämring jämfört med det prognosticerade helårsresultat som redovisades i kommunens delårsrapport per 31 augusti 2014. Efter justering av realisationsvinster för sålda anläggnings tillgångar under året (21,6 mnkr) uppgår årets resultat till -15,4 mnkr. Kommunen lever enligt denna definition år 2014 inte upp till Kommunallagens krav på ekonomi i balans. Då Kommunfullmäktige fastställde kompletterad årsplan för 2014 beslutades att använda del av tidigare års överskott för att täcka underskott under året uppkomna på grund av beslutade extra åtgärder. Med hänvisning till detta beslut och hantering bedömer vi att kommunen år 2014 har en ekonomi i balans. Kommunen bör framåtriktat tillämpa Kommunallagens bestämmelser om resultatut jämningsreserv. Nämndernas arbete med internkontroll har fortsatt att ut vecklas. Vi bedömer att samtliga nämnder i huvudsak har bra rutiner för sitt arbete med internkontroll. Samtidigt vill vi åter betona vikten av att nämnderna årligen genomför ordentliga riskanalyser, vilka behöver ligga till grund för senare ställningstagande och utformningen av internkon trollplanerna, att planerna omfattar de områden där man bedömt att risker för misstag och konsekvenserna av dessa är som störst. Revisorernas uttalande i ansvarsfrågan Årets genomförda granskningar föranleder inte revisorerna att framföra anmärkning mot kommunstyrelsen, någon nämnd, fullmäktigeberedning eller någon enskild ledamot i dessa organ. Revisionsberättelse Vi tillstyrker att: >> Kommunstyrelsen och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >>Arbetsmarknads- och familjenämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >> Barn- och utbildningsnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >> Kultur- och fritidsnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >> Miljö- och räddningstjänstnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >> Stadsbyggnadsnämnden och dess enskilda förtroende valda beviljas ansvarsfrihet. >>Torshälla stads nämnd och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >>Valnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >>Vuxennämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. >> Överförmyndarnämnden och dess enskilda förtroende valda beviljas ansvarsfrihet. >> Beredningen för vård och omsorgsboende beviljas ansvarsfrihet. >> Gemensam nämnd för vård-, omsorg och hjälpmedel samt Gemensamma patientnämnden och dess enskilda förtroendevalda beviljas ansvarsfrihet. Vi tillstyrker även att fullmäktige godkänner kommunens årsredovisning för 2014. Den är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. * Tord Domargård har på grund av allvarlig sjukdom inte kunnat medverka vid slutrevisionssammanträdet och revisionsberättelsens undertecknande. 59 eskilstuna.se
© Copyright 2024