Komplexa system
www.iffs.se Vad driver och formar framtidens vård, skola, omsorg? • Demografi driver behov och finansieringsmöjligheter • Värderingar och teknik driver hur den utformas Demografisk försörjningskvot ”hur många personer – förutom sig själv – måste varje person i arbetsför ålder försörja” Ca 20 % försämring av försörjningskvoten mellan 2010 2030 Arbetsför ålder: 16- 64 Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder Livet 1845 Livet 2010 Resultat Till 2050 väntas kostnaderna för: •Äldreomsorg öka med 70% •Hälso- och sjukvård öka med 30% •med ökad ambition/teknologinivå 80% Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering ? Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län 3,0% Brist år 2030 2,5% Riket ca 65 000 2,0% 1,5% 1,0% Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Östergötlands län Örebro län Västra Götalands län Västmanlands län Västernorrlands län Västerbottens län Värmlands län Uppsala län Södermanlands län Stockholms län Skåne län Norrbottens län Kronobergs län Kalmar län Jönköpings län Jämtlands län Hallands län Gävleborgs län Gotlands län Dalarnas län 0,5% Blekinge län 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 0,0% Brist som andel av arbetsför befolkning Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Slutsats: de framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 – 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: • Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg • Tillgänglighet och hjälpmedel • Fler arbetade timmar bidrar till tillväxten • En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader • Nytänkande, utveckling och forskning • Organisationsinnovationer och kapitalintensitet Värderingar World Values survey Källa: World Value Survey Källa: World Value Survey Autonomi -extremt viktigt för vår välfärd Vi kan och vi vill! Vi vill ha hjälpmedel, jmf glasögon Men inte alla och inte alltid! Ofta är personalen och strukturen broms för utveckling Teknik Knowledge Doubling Curve • Buckminster Fuller created the “Knowledge Doubling Curve”; he noticed that until 1900 human knowledge doubled approximately every century. • By the end of World War II knowledge was doubling every 25 years. • Today things are not as simple as different types of knowledge have different rates of growth. For example, nanotechnology knowledge is doubling every two years and clinical knowledge every 18 months. • But on average human knowledge is doubling every 13 months. • According to IBM, the build out of the “internet of things” will lead to the doubling of knowledge every 12 hours. Big data • De som är bäst på data är de som kommer att bli bäst på verksamhet, om de även kan implementera • Integritetsdiskussion • Maskininteraktion • Användarinteraktion • Internet 2.0, Semantic web, från textmassa till information IBM Watson -Algoritmbaserad vård • Världens bästa jepardy-spelare • Efter 2011 har watson ”suttit” på en Cancerklinik för att ge beslutstöd • Förstår naturligt tal (i skrift) • Läser igenom några hundratusen forskningspapper • Alla kliniska riktlinjer osv • Jämför med andra historiska patienter Revolutionerande teknik på ingång • Videokommunikation – Nattfrid Giraffe • Bestic - Äthjälpmedel • Duschautomater • Hårtvättsrobotar • GPS på dementa • C-Path, självlärande system för patologiska analyser • Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer • Salivtest för infektioner • EEG och EKG i mobilen • Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. • Blodsocker, antikoagulantia etc • Quantify-self rörelsen Självtester -egenvård • All vård och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt • Vissa vill inte dela data – det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård och omsorg Varför behöver vi hjälp av beslutsfattande maskiner? • Gregor Mendels arbete om genetik 1865 uppmärksammades inte förrän runt 1900 • Semmelweis om handhygien • BMJ 17 år • Pubmed 17 milj artiklar ökar med 700 000 per år Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet • 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan • 75 % av svenska akademiker samma • Dito svenska förare • Dvs vi inser inte att vi, patienter eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen. Digital ranking Svenska privatpersoner 1 Svenskt Näringsliv 3 Offentlig sektor 18 Vill man jobba i offentlig sektor? Analogångest. Ska man gå i skolan? En bild av framtiden Den nya hälsovården • All rutiniserad sjukvård inklusive • psykiatri är automatiserad • Läkare träffar enbart • intressant sjuka • Nästan all personlig kontakt med vård och omsorg går via den personliga mentorn som med stöd av AI- beslutsstöd stöttar och motiverar. Främst livsstil och välbefinnande • Patienter stöttar och hjälper varandra • I huvudsak är det AI system som förskriver all medicin • I huvudsak är det AI system som diagnosticerar • Terapi sköts av människor med en ökande andel robotar Den nya hälsovården • Primärvården läggs succesivt ner, blir något nytt • Hemdiagnostik • Omplåstring - färre olyckor - palpation • Färre hus - mer hembesök – ambulerande • Labb & röntgen på tunnelbanan, spårvagnen, i affärer • Kontakterna i vården initieras automatiskt eller av en mentor efter avvikande mätvärden/vanor • Utökad screening gör att sjukdomar upptäcks i stage 0 -> Hälsovård istället för sjukvård • Behandlar risker och inte främst sjukdomar Äldreomsorg • Industrialisera basbehoven, välfärdsrobotik • Samma effektivitet och struktur som i snabbmatsrestauranger för renlighet, fysisk terapi och mat. • Sensorer för att minimera fusk och tidsbrist. • Underlätta än mer för äldre att träffa släkt • Uppkopplade rullatorer som kan visa bilder från promenaden • Personalen ska istället ägna tid åt att få de äldre att umgås. • Genom musik, konst och kultur ge meningsfullhet och klinisk nytta UR och SKUR äldreboende • Fysiskt aktiva äldre mår bättre. • Ge dem som vill ha fysisk aktivitet större möjligheter Kunskapsutveckling sedan 1960 Grafik: Anna Spång, Dagens Samhälle Vi måste/kommer umgås mer med maskiner/teknik • • • • • • • • • • • • Flipped classroom MOOC Programmering Gränssnittsdesign Embedded utvecklare IoT Internet of things Sensorutvecklare Big data Beslutstöd IT pedagoger Mechatronik Robotik Vad blir viktigt? • • • • • • • Inte evidens per se Lärande Flexibilitet Databeroende Analysförmåga Experimentvilja Mod! Morgondagens problem har vi haft länge Dålig kvalitet och produktivitet Bostadsbyggande Trafiken (SJ+Bilar) 3000 personer dör i förtid i vården 100 000 skadas 10 procent får infektion efter operation Väntetiderna har varit konstanta 10 procent av grundskoleeleverna klarar inte grundkrav eller blir drop outs Missbrukare fortsätter droga Patienter-Brukare faller mellan stolar och organisationer IT-systemen sämst av alla branscher Detta har hållit i sig i decennier Samtidigt blir vi bättre i punktproduktivitet, mätt som tex femårsöverlevnad i olika diagnoser, framförallt hjärt-kärl. Ingen av de dagliga politiska diskussionerna löser dessa problem Privat – offentligt Statligt – kommunalt Mer – mindre resurser Fler – färre landsting/kommuner Större - mindre klasser Senare – tidigare betyg Valfrihet Alla dessa har liten eller ingen påverkan på kvalitet och produktivitet, (förutom under vissa speciella förutsättningar) Konkurrens verkar ha viss påverkan, kan dock kanske gå via storlek – liten storlek är bättre än stor Mikrosystem All vård, skola, omsorg produceras i mötet mellan patient, elev, brukare systemet (i vid bemärkelse) och professionerna Alla reformer som inte förändrar detta möte kommer inte heller förändra resultat, kvalitet eller effektivitet. Varför är det så svårt att göra något åt vård, skola, omsorg? Komplicerade system Komplexa självorganiserade system Dave Snowden’s Cynefin framework Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Enkla system Brukarcentrerad servicedesign Prova checklistor, gärna IT-baserade för egenvård eller anhörigomsorg. Algoritmbaserad förskrivning/biståndsbedömning Implementera riktlinjer i beslutsalgoritmerna Hög GDS-grad för de som kan och vill. Ekonomiska incitament och marknader Privatisering av tjänster som är väldefinierade Stordriftfördelar NPM funkar! Upphandla/utveckla icke-besöks-system Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplicerade system Både i mikrosystem men även patientflöden. Måste utveckla mer av analysverktyg och beslutsstöd, och automatisk processtyrning. Kanske mer i diagnos/biståndsprocessen Medan produktionsprocessen kan många gånger vara ”enkel” Cancer tracks Data! Försäkringskassan, socialtjänst, anhöriga Good Practice och forskning som tips i beslutstöden Alla förutsättningar finns för att börja utveckla dessa system/arbetssätt Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplexa system Makrosystemet är ett komplext system, men även vissa mikrosystemsåtgärder. (egentligen antagligen alla..) Vår biologi och livsstil i samverkan med vård och omsorgssystemen, men även försäkringskassa, arbetsplats osv. Helt omöjligt att hantera manuellt – vi har ingen förmåga att tänka på komplexa system. Måste börja samla Big Data, kring människors liv och livsstil, resultat och välmående Självlärande maskiner Självkoordinerande system Stordriftnackdelar Till dess: PAL, Äldrevårdcentraler, Experimentera! (Det kan inte bli värre!) Vad utmärker patienter/brukare/elever/klienter om får den bästa vård, skola, omsorg under en övergångsperiod? • Envisa • Pålästa • Relativt friska • Hög inkomst • Bor i storstad • Tekniskt adaptiva • Leder under en övergång till ökade klyftor i hälsa, välmående, utbildning Det nya kommer underifrån trots rådande aktörer • Datadrivet utvecklingsarbete • Misslyckas mer och mindre • Koppla upp befolkningen • Inse att det är komplexa system! ILD (Inner Leadership Development) Manifesto • Allting som kan göras av maskiner (datorer, video, dataprogram, dataspel osv) skall göras av maskiner • Allting som kan göras/beslutas av konsumenter (patienter, anhöriga, volontärer) skall göras/beslutas av dem • Allting som kan göras enkelt, effektivt och roligt skall göras så • Allting som kan mätas ska mätas • Du och jag skulle vilja vara patienter/elever/klienter där • Du och jag skulle vilja arbeta där. © Copyright 2008-2012 Ruslan Savitskij, Siv Johansson. Innernet AB Tack! www.iffs.se När vården blir IT www.iffs.se
© Copyright 2024