1. No category

RAPPORT
1(8)
Datum
Diarienr
2015-03-09
2015/653
Elin Lindström Jönsson, Gullik Nilsson, Björn
Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, PO Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Niklas Åberg, Bo Leijon och Alf Pedersen
Skogsskador Region Nord 2014
Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens
åtta distrikt i Region Nord (omfattande Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands
och Västernorrlands län). Underlag har samlats in genom egna
fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt
i vissa fall även via kontakter med andra skogliga organisationer. Distriktens
uppgifter har sedan sammanställts av de regionala skadesamordnarna för
skogsskador i Region Nord (Alf Pedersen och Anders Lindqvist).
Denna samlade beskrivning av skogsskador inom Region Nord kommer
tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga två regioner
att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer
upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till
berört Skogsstyrelsedistrikt.
Skogsskadeåret 2014 i Region Nord kännetecknas av effekterna av
stormarna 2013. Omhändertagande och förebyggande arbete för att undvika
massförökning av insekter har varit stort fokus under året. I övrigt har inte
några nya och mer omfattande skador drabbat regionen. Vi ser fortfarande tre
fokusområde i arbetet med skogsskador av större omfattning:
•
älgskadorna på tallungskog har generellt sett minskat något under
2014. I Norr- och Västerbottens kustland ligger skadorna till och med
nere på 2–3 %. Oklart vad som är orsak, viltförvaltningen eller
vinterns väder.
•
törskateangreppen i yngre tallskog, särskilt svåra i norra Norrbottens
län men som finns i hela Region Nord
•
den växande populationen granbarkborre i Västernorrland och
Jämtland (främst östra delarna). Bra förökningsframgång och troligen
också en andra generationssvärmning innebar att populationen
framförallt i Medelpad är mycket större än tidigare under angreppet.
I denna rapport redovisas skadorna grupperade på följande sätt:
•
Väderleksbetingade skador
•
Däggdjur
__________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Postadress
Huvudkontor
Skogsstyrelsen
551 83 Jönköping
Besöksadress
Vallgatan 8
Jönköping
Telefon
036-35 93 00
Organisationsnr
202100-5612
Fax
Momsreg.nr
036-16 61 70
SE202100561201
E-post
[email protected]
www.skogsstyrelsen.se
Skogsstyrelsen
2015-03-09
•
Svampskador
•
Insektsskador
•
Övriga skador
Väderleksbetingade skador
Stormskador
Under året har det fallit lite spridda vindfälle på flera håll. Inga stora volymer
och många gånger kan det handla om nya vindfälle i bestånd som drabbades
av vindfälle sent 2013.
Lokala stormbyar, tromber och kraftig vind i samband med åskväder har
drabbat Pajala samt centrala och södra Jämtland. Enligt uppgift är det små
volymer skog som drabbats och väldigt lokalt.
Västernorrland och framförallt i Medelpad har haft stora volymer ej
omhändertagna vindfälle av gran från stormen Ivar i december 2013. NRS
(Nationellt Riktad Skadeinventering, SLU) kom fram till att det fanns ca 1,2
miljoner m3sk rått virke kvar i skogen i slutet av september.
Snöbrott
Norra Norrbottens distrikt, västra delarna av Skellefteå distrikt och Södra
Lapplands distrikt rapporterar om snöbrott. Det har varit lokalt förekommande
och i liten omfattning. Holmen har tagit hand om ca 3500 m3sk i västra
delarna av Skellefteå distrikt.
Frostskador
Frosttorka på plant- och ungskog har noteras på vissa ställen i västra Jämtland
under vårvintern. Även tidigare skadad granungskog (2013) har på nytt
drabbats. Dessa stammar uppvisade frekvent förekommande stamsprickor
(Offerdal).
2(8)
Skogsstyrelsen
Frosttorka och stamsprickor?
2015-03-09
( Foto: Jörgen Sundin)
Brand
Inom södra delen av Umeå distrikt har skog motsvarande ca 2 hektar brunnit.
Skador av däggdjur
Älg
ÄBIN-resultat
I de flesta områden inom regionen, där mätserier från ÄBIN finns, var
ungskogen mindre drabbad av älgbetesskador vintern 2013–2014 än åren
innan. Kort vinter, litet snödjup och i vissa områden tillgång på kvistbete från
stormfälld tallskog har förts fram som tänkbara förklaringar.
Viltförvaltningens strävan att anpassa älgstammen till vad skogen tål antas
också börja ge effekt i vissa områden.
I södra och östra delarna av Norrbottens län inventerades tre
älgförvaltningsområdern (ÄFO) med sammanlagt nio delområden. Färska
skador på tallungskog låg på ca 3,7–7,4 % på ÄFO-nivå. I åtta av
delområdena var de färska skadorna ungefär lika eller lägre än vid föregående
inventering. Tydligaste minskningen noterades i nordost (ÄFO 5, RåneåHaparanda). I inlandet (ÄFO 3) var skadorna tvärtom ungefär lika
(Arvidsjaur) eller högre (Arjeplog) än vid föregående inventering. Där
rapporterades normala snöförhållanden och tydliga säsongsvandringar och
vinterkoncentrationer av älg. Situationen är bekymmersam eftersom stora
områden i Arjeplogs kommun sedan tidigare är hårt belastade av älgskador.
Hela Västerbottens län inventerades med uppdelning på fem ÄFO:n. Här var
minskningen av färska skador markant jämfört med året innan (2,8 mot
12,4 %) och tydligast i inlandet. På ÄFO-nivå noterades ca 1,5–3 % färska
skador på tall.
3(8)
Skogsstyrelsen
2015-03-09
I Västernorrland län inventerades Örnsköldsviks ÄFO. Också här sjönk
andelen färska skador jämfört med året innan från 18 till 6 % (2–8 % i
delområdena).
I Jämtland län inventerades två ÄFO:n. Från Härjedalens ÄFO (fyra
delområden) rapporterades 3 % färska skador (2–6% per delområde). I
Östersund-Sundsvalls ÄFO var motsvarande siffror 7 % (5–8 %) med de
högsta skadorna närmare Sundsvall. Här saknas referens från åren närmast
innan men skadenivån måste bedömas som relativt hög mot bakgrund av de
kraftigt sjunkande skadenivåerna i andra delar av regionen.
ÄBIN har under 2014 utförts av Skogsstyrelsen och Svensk Naturförvaltning
AB på uppdrag av Älgförvaltningsområdena.
Kronhjort
Lokal stam av kronhjort finns i Nordmaling/Hörnefors. Stammen sprider sig
sakta och antalet hjortar blir sakta större. Det rapporteras om skador av dem;
oklart om de ökar eller ligger på jämn nivå. Det efterfrågas en riktad
inventering för att få en tydligare bild över omfattning och skadornas dynamik
över tid.
Även i Oviken och Ytterhogdal finns lokala kronhjortsstammar. Också här
kommer rapporter om skador av dessa djur.
Sork
Rapporter om sorkskador har förekommit i Västernorrland men i liten
omfattning. Skadorna kan ha större omfattning än vad rapporteringen antyder,
vilket i så fall ännu inte uppdagats med det fokus som varit på stormskador
och granbarkborre.
Observation på förekomst av sork finns på Västernorrlands och Norra
Jämtlands distrikt. På vissa håll har det varit rikligt med sork. Detta signalerar
att det finns risk för problem med sorkskador kommande sommar (2015).
Vinterns (2104/2015) växlande temperaturer och snödjup kan ha en
bromsande effekt på sorkpopulationens ökning i vinter.
4(8)
Skogsstyrelsen
2015-03-09
Statistik från folkhälsomyndigheten gällande rapporterade fall av sorkfeber under
perioden 2004–2014 i Jämtland och Härjedalen. Omfattande sorkskador har vi haft i
Jämtland 2005, 2008 och 2011. Av de 54 fall sorkfeber som rapporterats under 2014
är 12 fall inrapporterade under december månad. Frågan är vad det säger om risken
för sorkskador 2015.
Svampskador
Granrost
Granrost har observerats under året i Jämtland, möjligen i lite större
omfattning än tidigare.
Skvattramrost
I de norra och östra delarna av Norrbotten har skvattramrost uppträtt även
under 2014. Förekomsten ser ut att bli årligt återkommande.
Törskatesvamp
I norra delen av Norrbottens län bedömts situationen som fortsatt allvarlig.
Angrepp har där observerats även i självföryngringar, ofta på bättre marker.
Tidigare har skadorna främst uppträtt i planteringar. Inom södra delen av
Norrbottens län beskrivs skadorna förekommande i några bestånd och med
begränsade skador. På nivå som tidigare år.
På Skellefteå distrikt har observerats en hel del törskateangrepp. Skadorna
rapporteras från ungskogar samt från medelålders bestånd. Arealerna bedöms
inte öka.
I centrala Jämtland finns också törskateangrepp i ungskogar. Utbredning och
omfattning oklart. Pia Barklund från SLU i Uppsala samlade in svamp i
blåroststadium för analyser under försommaren i detta område.
5(8)
Skogsstyrelsen
2015-03-09
Knäckesjuka
Knäckesjuka har observerats i Norrbotten och i Jämtland. Bedömningen i norr
är att angreppen är färre än tidigare år. Den torra sommaren skulle kunna vara
en orsak till detta. Observationerna i östra Jämtland bedöms som betydande,
vilket är i nivå med tidigare år.
Gremmeniella
På höjdläge söder om Ljungan i Västernorrlands län finns rapporter om
angrepp av gremmeniella. I västra Jämtland, Offerdal, har gremmeniella
observerats på contortaföryngring (se bild).
Contorta med förmodat gremmeniellaangrepp i Offerdal sommaren 2014. Foto
Jörgen Sundin.
Gråbarrsjuka
Viss omfattning inom hela distriktet, södra Jämtland.
Björkrost
Mindre angrepp av björkrost har observerats inom Gällivare kommun.
Övrigt
Inom Skellefteå distrikt lade man märke till missfärgade barr, gul/orange/röda
på tall- och contortaungskogar. Orsaken är inte utredd.
6(8)
Skogsstyrelsen
2015-03-09
Insektsskador
Granbarkborre
Inga angrepp av granbarkborre på stående skog har rapporterats förutom de få
angrepp som hittades i samband med kantinventeringen som utfördes under
hösten. Likaså har fångsterna i feromonfällorna för svärmningsövervakningen
varit relativt små. Orsaken är inte avsaknad av granbarkborrar utan snarare det
rikliga utbudet av idealsubstratet vindfälld gran. Den stormfällda granen efter
stormen Ivar som fanns kvar då granbarkborren svärmade relativt tidigt i maj
månad angreps rikligt.
Tidig svärmning, varm och torr sommar samt fortfarande rikligt utbud av
färsk vindfälld gran gav förutsättningar för svärmning sent i juli månad
framförallt i Västernorrlands östra delar. Detta kan vara en så kallad 2:a
generations svärmning. Observationer av larvutveckling från den sena
svärmningen visade att dessa kullar till stor del utvecklades så att de hade stor
sannolikhet att överleva vintern. Drabbat område är Västernorrland och östra
Jämtland där stormen Ivar drog fram och med tyngdpunkt i Medelpad.
Granbarkborren har haft god förökningsframgång under 2014 enligt Martin
Schröders, SLU, undersökning.
Angående granbarkborre, beakta också information under avsnittet
stormskador.
Dubbelögad bastborre
Vid SLU:s inventeringar inom Västernorrland hösten 2014 är ca 10 % av
insektsangripna vindfälle av gran angripna av dubbelögad bastborre. Tidigare
inventeringar har visat större andel, ca 30 %, då det handlar om angrepp på
stående skog. Fångstförsök av dubbelögad bastborre har pågått även
sommaren 2014 med mer är 100 fällor. Framförallt för att utveckla lämpliga
doftämne som attraherar dem. Detta har varit ett samarbete mellan
Mittuniversitetet, SLU och Skogsstyrelsen. Skälet till intresse för dubbelögad
bastborre är de indikationer från de senaste åren på att den kan vara en lika
stor skadegörare som på gran som granbarkborren.
Märgborre
Inga rapporter trots stora mängder stormfälld tall.
Röd tallstekel
Mindre angrepp av röd tallstekel har uppträtt i Haparanda kommun.
Snytbagge
Skellefteå distrikt rapporterar kraftiga snytbaggeangrepp på nyplanterade
hyggen. Framförallt steniga hyggen med exponering åt söder och belägna
under 200-metersnivån.
7(8)
Skogsstyrelsen
2015-03-09
Övriga skador
Snöskoter
Snöskotertrafik över planteringar ses som ett utbrett problem. Skotrarna med
kraftigare och kraftigare motorer och aggressiva mattor med höga kammar
riskerar att orsaka omfattande skador på de föryngringar som berörs.
Okynnestrafik utanför skoterlederna ökar på vissa håll samt att kunskapen och
respekten för skogsbruket bleknar. Även trafik med fyrhjulingar orsakar
skador.
Stora skador har inte rapporterats däremot mindre och på flera ställe. I vissa
område har rapporterade skador ökat. Osäkerhet råder om det är en ökning av
faktiska skador eller att tålamodet hos berörda skogsägare minskat och
benägenheten att rapportera har ökat.
De flesta av regionens distrikt har kommenterat snöskoterskadorna.
8(8)