Skogsskador i Region Mitt 2014

Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
1(10)
Datum
Diarienr
2015-04-24
2015/1033
Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Kristoffer Almqvist
Karin Wågström, Magnus Hedspång, Åsa Lundberg,
Hans Källsmyr
Skogsskador i Region Mitt 2014
Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sju
distrikt i Region Mitt (omfattande Värmlands, Dalarnas, Örebro, Gävleborgs,
Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands och Gotlands län) och regional
skadesamordnare för skogsskador i Region Mitt (Hans Källsmyr). Underlag har
samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid
Skogsstyrelsen samt i vissa fall via kontakter med andra skogliga organisationer.
Denna samlade beskrivning av skogsskador inom region mitt kommer tillsammans
med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga två regioner att ligga till grund
för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador
eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt, se
www.skogsstyrelsen.se.
Sammanfattning
De tre största skogsskadorna inom Region mitt 2014 var:
-
”Skogsbranden i Västmanland” med en omfattning på 13 100 ha och ca
1 400 000 m3sk skadad skog.
-
Förekomsten av granbarkborre i norra Gävleborgs län. Utifrån gjorda
fällfångster bedömer Skogsstyrelsen att mängden granbarkborrar kan vara
uppemot nio gånger så många 2015 som under 2013.
-
Stormskador i samband med ett åskoväder i Värmland som skadade ca
400 000 m3sk skog.
Insektsskador
Granbarkborren
Sett över hela regionen ligger angreppen på samma nivå som 2013. I Gävleborg har
dock mängden granbarkborre ökat betydligt.
De största skadorna i regionen finns som sagt i norra Gävleborg. Därifrån rapporteras
att utifrån bedömningar från fällfångster kan mängden granbarkborrar vara uppemot
nio gånger så många 2015 som 2013. För några år sedan uppmärksammades ett
problem med granbarkborre i Västernorrland. Det största angreppet låg dessutom i
Gävleborg (norra Hälsingland) mot länsgränsen till Västernorrland. Därefter drog en
Skogsskaderapport Region Mitt 2014
__________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Postadress
Besöksadress
Telefon
Organisationsnr
E-post
Huvudkontor
Skogsstyrelsen
551 83 Jönköping
Vallgatan 8
Jönköping
036-35 93 00
202100-5612
Fax
Momsreg.nr
[email protected]
www.skogsstyrelsen.se
036-16 61 70
SE202100561201
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
kraftig storm (Dagmar) in i december 2011. Tillgången till yngelmaterial blev därför
mycket god under de följande två somrarna. Sommaren 2012 var kall och regnig och
många vindfällen hade fortfarande en viss rotkontakt och höll sig färska även under
2013. I december 2013 drog ytterligare en storm in över de nordligaste delarna av
Gävleborg (Ivar) och bidrog till ytterligare år med god tillgång på yngelmaterial.
Sommaren 2014 var varm och svärmningsövervakningen visade på att
granbarkborren hann med två generationer under en och samma sommar. Avkomman
till svärmningen i maj hann bidra med ytterligare en generation i juli. Många
barkborrar (närmare kusten fler och längre ifrån kusten färre) hann även utvecklas så
pass att de sannolikt kommer att överleva vintern. Den stora mängden vindfällen har
dock gjort att man ännu inte har kunnat se några angrepp i stående skog under 2014.
Faran för angrepp kommer istället under framförallt 2016 och kanske även under
2015 beroende på hur färska vindfällena fortfarande är.
Örebro rapporterar att skadorna är betydligt mera omfattande än normalt i ett
begränsat område runt Dylta Bruk. I Dalarna säger man att det inkommit rapporter
om skador mot Värmlandsgränsen och i södra delen av Borlänge/Faluns kommuner. I
Uppsala är sedan tidigare år grandominerade nyckelbiotoper på Bergviks skogsmark
i norra delen av länet lokalt hårt drabbade av granbarkborre.
Värmlands och Södra Dalarnas distrikt ingår i Skogsstyrelsens och SLU:s
fällfångstövervakningsprogram för granbarkborre och Värmland rapporterar samma
nivå som 2013 medan Dalarna rapporterar att populationen har ökat jämfört med
2013.
Övriga distrikt rapporterar normala skadenivåer i nivå med skadorna 2013, främst
koncentrerade till hyggeskanter, hänsynsytor samt stormluckor med färska
vindfällen.
Snytbaggen
De flesta län anger att skador av snytbagge ligger på en normal nivå och har samma
omfattning som 2013. Dalarna menar att omfattningen är osäker och att mörkertalet
troligen är stort.
Övriga insektsskador
När det gäller övriga insektsskador har det varit låga eller normala nivåer i Region
mitt under 2014.
Dalarna anger att under 2014 fortsatte angreppet av röda tallstekeln och bedöms
vara ökande från 2013 års observationer. Angreppen hade också flyttas sig från
gallringsskog till röjningsbestånd. I enstaka bestånd var angreppen kraftiga i Vansbro
kommun, Under 2014 har det också observerats angrepp kring Oreälv i Orsa
kommun.
Sörmland fick under sommaren in flera samtal av markägare som hade större
angrepp av röda tallstekeln på yngre tallskog.
Värmland rapporterar att ett bestånd på Värmlandsnäs på 2,5 ha fick avverkats på
grund av märgborre och greminiella.
Övriga län rapporterar ringa eller normala nivåer av märgborreangrepp.
2(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
Svampskador
Rotticka
Rotticka är ett problem i Region mitt, särskilt Örebro och Uppsala har lokalt stora
problem. Dalarna lyfter fram problemet i de kalkdominerade markerna mellan Mora
och Rättvik. Dock bedöms skadorna ligga på samma nivå som tidigare eller öka
något.
Gråbarrsjuka
I norra delarna av Dalarna på äldre tallskog så förekommer det rapporter om
gråbarrsjuka för fjärde året. Angreppen bedöms inte som stora och är i nivå med
2013.
Askskottsjuka
Askskottssjukan rapporteras som allmänt förekommande med omfattande skador
inom askens utbredningsområde (främst länen Sörmland, Örebro, Uppsala,
Västmanland, Stockholm och Gotland). Omfattningen verkar ligga på samma nivå
som 2013. Från Gotland är uppfattningen att sjukdomens framfart bromsats upp.
Almsjuka
Även när det gäller almsjuka är den allmänt förekommande inom sitt
utbredningsområde inom Region mitt (motsvarande län som askskottssjukan).
Gotland har gjort en mera omfattande rapportering om detta eftersom Almsjuka
påträffades på Gotland hösten 2005, och har bekämpats sedan 2006. Från 1 juli 2013
genomför Skogsstyrelsen bekämpningsinsatser inom projektet LifeELMIAS, där 50
% av finansieringen kommer från EU-kommissionen.
Nedan följer en sammanställning över antal påträffade almsjuka träd i samband med
sommarinventering. Träden har sedan destruerats påföljande höst-vinter, sedan
starten 2006. Man kan se en viss minskning av antalet påträffade almsjuka träd sedan
2011. Det är ännu för tidigt att säga om det är en trend, men enligt erfarenheter från
andra håll i Europa och i Sverige, brukar insjuknande takten öka dramatiskt efter ca
5-6 år när almsjukan inte bekämpas. Efter 10 år brukar antalet överlevande almar
närma sig noll. Detta scenario har inte inträffat på Gotland ännu, och en trolig orsak
är att sjukdomen bekämpats.
Tabell 1. Almsjuka träd på Gotland år 2005– 2014
Almsjuka = infärgade kärlsträngar, Boträd = yngel av almsplintborren, Riskträd = risk för att
smittas med almsjuka via rotkontakt
År
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
* År 2011: riskträd + almsjuka träd
Almsjuka
71
64
877
3266
2078
2635
4974*
3788
3412
3206
Boträd
140
76
307
96
-
Riskträd
126
6957
5329
2875
1467
1078
3610
3(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
Övriga svampskador
I Uppsala län förekommer törskate i liten omfattning men det finns medelålders
bestånd i Norduppland med stor andel angripna träd. Törskate förekommer också
allmänt spritt i äldre tallbestånd på Gotland. På magra marker, t ex i kusttrakter med
strandgrus, påträffas även yngre tallar och plantor med törskatesvamp. En notering
om misstänkt törskatesvamp i 5-6 årig ungskog finns från Visby närområde
(Stenkumla Lilla Homa).
I Värmland och Dalarna finns spridda rapporter om att skvattramrost och granrost
har observerats på yngre granskog likväl som under 2013. Angreppen bedöms dock
inte som allvarliga och utgör inget större problem för tillfället.
Värmland rapporterar att i början av året konstaterades ett tallbestånd på
Värmlandsnäs om ca 2,5 ha som var så angripet av Greminiella och märgborre att
det till största delen avverkades.
Inom Örebro län förekommer sedan många år tillbaka (så även under 2013) skador i
främst planterade medelålders granbestånd i jordbruksbygder. Skadorna bedöms till
största delen bero på Honungsskivling men även andra faktorer spelar in såsom
klimatfaktorer, näringsobalanser, fel trädslag på aktuell mark, torka mm.
Dalarna nämner att tallbarrsprickling och tallskytte förekommer i ungskogar i Orsa
kommun, men bedöms vara i ringa omfattning och inga allvarliga angrepp har
konstateras.
Gävleborg rapporterar att knäckesjuka har observerats på enstaka platser.
Väderbetingade skador
Stormskador
Värmland drabbades måndagen den 4 augusti av att ett åskoväder med starka så
kallade fallvindar och kraftigt regn drog fram genom Värmland från syd till nord. Det
gav omfattande stormskador i ett bälte från Karlstad upp förbi Forshaga-Deje. De
värsta skadorna inträffade dock i Sunne kommun. Norr därom finns också skador i
Lekvattnet-Östmark. Det var främst hyggeskanter i virkesrika granbestånd som
drabbades men även tallheden i Gräsmark påverkades med mycket nedblåst tallskog.
Förvånansvärt många gamla lövträd (vårdträd, naturvårdsträd) blåste av på grund av
att de var fullövade och att regnet var så kraftigt. Den totala skadade volymen
bedöms till ca 400 000 m3sk. Bara i Sunne kommun inkom ca 400
avverkningsanmälningar på grund av stormen.
Under 2014 har inga kraftigare stormar passerat Gävleborg. Däremot så har stormen
Ivar i december 2013 kraftigt påverkat skogsbruket under 2014. De ca.1 miljon
kubikmeter som föll i stormen Ivar har upparbetats under större delen av 2014 och
även vid utgången av 2014 låg mycket stormskadat virke kvar i skogen. Varje gång
vinden har varit kraftig under 2014 har det fallit ytterligare träd i de områden som
påverkats av storm både 2011 och 2013. Påfyllnaden av vindfällen har därför pågått
under hela året och en del platser har fått besökas ett flertal gånger för upparbetning
av vindfällen.
4(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
Södra delen av Örebro län drabbades under den första delen av augusti av en tromb
som drog in i området söder om Askersund. Skadorna som denna tromb orsakade
bedöms dock som begränsade.
Uppsala län rapporterar att vindfällen från en decemberstorm 2013 lokalt kan ha
legat kvar under våren 2014 och lagt grunden för granbarkborreangrepp på stående
skog under sommaren.
För övrigt har Region mitt varit förskonad från större stormskador under 2014.
Enstaka lokala tromber i samband med åskväder har skapat skador men inte i någon
större omfattning.
Snöbrott
Region mitt har varit förskonad från snöbrottsskador tack vare en snöfattig vinter och
höst 2014.
Frosttorka
Inga rapporter om frosttorka 2014 har kommit in.
Övriga väderleksbetingade skador
Inga rapporter om övriga skador.
Skador orsakade av däggdjur
ÄBIN (älgbetesinventering) har genomförts inom delar av Region mitt. ÄBINmetoden har tagits fram i ett samarbete mellan Skogsstyrelsen och Sveriges
Lantbruksuniversitet och ger ett värdefullt statistiskt säkerställt faktaunderlag med en
skattning av andelen unga träd som har skadats av bete från älg eller andra hjortdjur
inom inventeringsområdet, se bild 1. Inventeringen ger oss en uppfattning om hur
stora betesskadorna är och hur de utvecklas över tid.
Därefter redovisas skador av däggdjur samlat för varje län i regionen.
Bedömningarnas kvalité när det gäller älgskador varierar dock eftersom ÄBIN endast
utförts på vissa områden.
5(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
Bild 1: Resultat ÄBIN 2014. Skogsstyrelsen.se/myndigheten/tillståndet-iskogen/älgbetningsskador
Sörmland
Betesskador av klövvilt förekommer i stor omfattning i länet. Främst plantskog av
tall, gran och löv. Rådjur, dovvilt, kronvilt och älg är de största skadegörarna.
Barkgnag förekommer lokalt och oftast på åkerplanterad gran. Det har även visat sig
6(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
att mufflon orsakar bet- och gnagskador på granskog och där en markägare har fått
skyddsjakt på mufflon och får skjuta ett antal efter mörkrets inträdande.
Bävern är ett problem som blir allt större. Den orsakar fördämningar, fäller träd på
hus samt gör barkgnag.
Vildsvin har även orsakat skador, då de har bökat upp plantor på hyggen. Om det är
själva plantan eller något annat de är ute efter är dock oklart.
Örebro
(Älg, Kronvilt och Dovvilt) Resultat ettåriga betesskador på tall från de Äfo som
skadeinventerades med ÄBIN 2014: Örebro 12,3%, Närkesberg 14,1%, Malingsbo
4,6%, Tiveden 18,1% och 11,3%. Allstå utgör betesskador ett oförändrat stort
problem inom vissa delar av länet. Detta medför svårigheter att föryngra med
tallskog där så är lämpligt och att gran planteras istället för tall där marken är mera
lämplig för tall. De höga stammarna av hjortdjur innebär även inom vissa delar av
länet stora svårigheter att föryngra med löv och ädellövskog. Förutom betesskador
orsakar hjortdjuren på sina håll barkgnag i medelålders granbestånd.
Uppsala
Sork: Vintern 2013/2014 var snöfattig och sorkskadorna begränsade. Hösten och
vintern fram till årsskiftet 2014/2015 var snöfattig och det fanns ingen indikation på
ökande skador av gnagare.
Rådjur: Skogsskadorna av rådjur är små. En lokalt mycket stark stam av lodjur håller
nere antalet rådjur.
Älg: Skadenivån består. Lokalt problem med att nå godtagbara föryngringar av tall.
Rönn och asp är lokalt hårt betad. Fortsatt stora skador lokalt inom Tierps,
Östhammars och Älvkarleby kommuner.
Kronvilt: Samma bedömning som 2013: ökande kronviltstammar ger ökande skador
på yngre (till medelålders) granskog. Skadorna ännu lokala och mest förekommande
i södra och västra delen av distriktet. I takt med att kronviltet expanderar norrut och
österut följer skadebilden med.
Vildsvin: Få skador. Lokalt omfattande bök, frågan är om det har någon inverkan på
skogens utveckling? Lokalt hävdar man att vildsvinen bökar upp plantor på höglagda
hyggen.
Västmanland
Sork: Liten omfattning. (snöfattiga vintrar)
Älg : Resultat ettåriga betesskador på tall från de Äfo som skadeinventerades med
ÄBIN 2014: Malingsbo 4,6% och Gunnilbo 3,8%. Relativ låga skadenivåer med
andra ord.
Kronvilt: Stora Kronhjortstammar norr och söder om Västerås samt söder om
Arboga. Lokalt förekommer omfattande barkskador på gallringskog av gran samt
problem att föryngra beteskänsliga trädslag såsom löv och tall. Dessa ”problem”
fanns även 2013. Ökat antal samtal från markägare i kanten runt brandområdet som
upplever skador av kronhjort i grangallringar. Inom några år kommer fodermängden
att öka kraftigt inom brandområdet. Ett faktum som sannolikt ökar tillväxten av
hjortdjursstammarna lokalt.
7(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
Gotland
Rådjur inplanterades på Gotland under 70-talet fram till slutet av 80-talet, då
åtgärden förbjöds. Rådjursstammen har stadigt ökat sedan dess, vilket ökande antal
viltolyckor påtagligt visar.
Tabell 2. Trafikolyckor med rådjur,
Gotlands län år 2011– 2014
År
2011
2012
2013
2014
Antal olyckor
121
254
313
361
Fejningsskador har under flera år noterats på planterade lövträd och andra lite mer
udda trädslag som lärk, contortatall etc. Vintern 2013 rapporterades enstaka
gnagskador på tallplantor, men under vintern 2014-2015 har allvarliga skador på
nyplanterade hyggen rapporterats från flera håll runt om på Gotland.
Dalarna
Älgskadorna inom länet varierar inom de olika älgförvaltningsområdena. Under 2014
gjordes ett mindre antal snarliknande ÄBIN-inventeringar av Svensk
Naturförvaltning. I Gävle-Dala och Malingsbo älgförvaltningsområde som har en
serie av inventeringar är skadorna i minskande men ändå 7,3% i Gävle-Dala och
4,6% i Malingsbo. Nyinventerande områden som Fredriksberg och Gyllebergen visar
på en hög skadenivå, speciellt inom det sistnämnda. Enligt rapport från
Orsabesparingsskog är det svåra betesskador orsakade av älg i södra delen av
besparingsskogen. Vintern 2013/2014 var också inom delar av länet mycket gynnsam
för älgen med en sen snöläggning och tidig vår.
Skador orsakade av rådjur och kronvilt är små inom Dalarna. Framförallt
kronviltstammen är lokalt förekommande med en långsam spridning i länet. Under
2014 har det inte rapporterats in några skador orsakade av kronhjort på skog, men det
förekommer med stor sannolikhet i mindre omfattning på enstaka medelålders
granskogar. Rådjur förekommer spritt över hela länet men orsakar inte någon större
skada på skog. Någon enstaka rapport om tjäderskadad plantering har inkommit.
Totalt sett är skadorna orsakade av rådjur, kronvilt och tjäder små över länet och
förekommer bara i enskilda bestånd.
Värmland
Betesskadorna har generellt minskat. Vi har dock inga färska inventeringar när det
gäller älgskador. På grund av vargförekomsten i länet varierar älgtätheten. I norra
delen av länet förekommer det vandringsälg.
Gävleborg
Under 2014 gjordes ÄBIN för Gruvberget, Ljusne, Ödmorden, Söder Voxnan och
Trödje. Dom nordligare delarna av länet kommer att inventeras under 2015.
8(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
Resultat ettåriga betesskador på tall från de Äfo som skadeinventerades med ÄBIN
2014: Ljusne 3,3% och Trödje 1,5% vilket är tolererbara skador. Söder Voxnan
6,3%, Gruvberget 7,5% och Ödmorden 8,2% vilket är allvarliga skador.
Sorkskador har också observerats på enstaka platser.
Övriga skador
Skogsbränder
Sommaren 2014 var torr och varm så flera län rapporterar om många småbränder.
Den utan motstycke största skogsbranden i Region mitt var förstås ”Skogsbranden i
Västmanland” med en omfattning på 13 100 ha och ca 1 400 000 m3sk skadad
skog. Den orsakades av gnistbildning från markberedare i området. Branden pågick
under tiden från den 31 juli och till den 11 augusti då den bedömdes vara under
kontroll. Ett hundratal privata skogsägare berörs och stora markägare inom området
är AB Karl Hedin, Bergvik Skog AB, Västerås stift och Sveaskog.
Konsekvenser av den omfattande skogsbranden i Västmanland är att Snytbagge och
Rotmurkla kan komma att öka i omfattning, och innebära problem framförallt i
planteringar de kommande åren. Troligen kommer även Granbarkborren öka i
området till följd av skadade och döende träd, inte minst i kanten på brandområdet.
Det blir viktigt att följa utvecklingen av Granbarkborren i området under de närmast
följande åren. Det finns även risk för ökade angrepp av Märgborre i området kring
branden.
9(10)
Skogsstyrelsen
Skogsskaderapport
Region Mitt 2014
2015-04-24
I Sörmland uppstod bränder i norra delen av länet. En något större på 10-15 ha och
några mindre bränder.
Örebro rapporterar att under första delen av augusti uppstod på några platser i främst
länets norra delar ett mindre antal skogsbränder. Dessa skogsbränder bekämpades på
ett framgångsrikt sätt av brandskyddsmyndigheterna. Skadorna begränsades trots
svåra förhållanden med torka, höga temperaturer och starka vindar till att omfatta två
större områden i norra länsdelen om vardera ca 20 hektar samt några mindre bränder
spridda över länet.
När det gäller Dalarna så hade de en onormalt varm april och ett flertal mindre
bränder uppstod. Juli månad och hösten var varmare en normalt och relativt
nederbördsfattig vilket innebar att det uppstod flera mindre bränder. Bränder har
därför förekommit inom hela länet och bedöms ha ökat i antal jämfört med 2013.
Sammantaget av bränderna är det är små arealer som berörts
I Gävleborg uppstod några mindre bränder under sommaren 2014. Bl.a. i Långvind,
Bjuråker och Västanhede (14 ha). Vilket orsakat mindre skador på skog.
Övriga län rapporterar endast enstaka småbränder.
10(10)