1. No category

Lokaleko
Information från Skogsstyrelsen
Nummer 2 I 2015
Norra och södra
Jämtlands distrikt
Ledare. AnnA-karin mähler, DISTRIKTSCHEF, norra jämtland
Karin östberg, distriktchef, södra jämtland
Det skogliga årshjulet snurrar
Allt går i cykler och nu kan
vi njuta av en spirande och
härlig vår igen med allt det
sköna som det ger. Som
skogsbrukare innebär våren
att det är hög tid att se till
sina föryngringar, alternativt planera återväxten på
sina nya föryngringsytor.
D
en absolut mest dominerande
föryngringsmetoden är plantering, men vi har även områden
i länet som passar för både sådd och
naturlig föryngring. Men även en alternativ metod som kontinuitetsskogsbruk
kan vara aktuell om förutsättningarna
är de rätta.
För att skapa bästa möjliga förutsättning för en planta alternativt ett
frö så är det alltid bra att läsa på lite
innan man ger sig ut. Marktyp, läge,
markberedning allt detta spelar in och
påverkar resultat. I detta nummer av
Lokaleko hittar du en del tips och tricks
kring sådant som är bra att tänka på.
Under snart två års tid har
Skogsstyrelsen drivit ett gemensamt
arbetsmarknadsprojekt med Arbetsförmedlingen. När projektet avslutas
i maj så har vi haft förmånen att jobba
med cirka 1500 nya kollegor över hela
landet. Syftet med projektet var att
rusta personer som stått utanför arbetsmarknaden under en längre tid med
Foto: Michael Ekstrand
ytterligare kompetens som kan stärka
deras position på arbetsmarknaden.
Det handlar om körkort inom röjsåg
alt. motorsåg, skoglig baskunskap mm.
Det har varit en intensiv, men otroligt
lärorik period.
Det finns idag inte så många bidrag
att söka inom skogsbruket, men ett
av dem som finns över hela landet är
NOKÅS, Natur- Och Kulturmiljövårds
Åtgärder i Skogen. Här har du möjlighet att få bidrag för att spara kulturmiljöer eller förstärka naturvärden i din
skog. Det kan exempelvis handla om att
hugga fram en gammal fäbod eller att
hugga bort gran i en lövskog. Mer om
hur du söker bidraget och vad du kan
söka för finns på vår hemsida, www.
skogsstyrelsen.se.
Det är inte bara det skogliga års-
hjulet som snurrar utan även konsulent-årshjulet. På Norra Jämtlands
distrikt kommer vi under våren att
”tappa” tre härliga kollegor och medarbetare. Gunnar Tengström, Anders
Griph och Per-Olov Ringnér kommer
att gå i pension. På Södra Jämtlands
distrikt ”tappar” vi Barbro Norberg
som går i pension även om hon redan
tjuvstartat sitt nya liv med att bli 2:e
vice kommunalråd i Bräcke. Det är
alltid trist när en duktig och omtyckt
kollega slutar, men samtidigt känner
vi en glädje över att de börjar en ny fas
i livet där de kan njuta i fulla drag av
sina intressen och sina nära och kära.
Vi önskar er en fantastisk
vår och sommar!
Personal – pensioneringar
Under året kommer fyra medarbetare med mycket erfarenhet och lokalkännedom att gå
i pension. Det blir ett stort tapp för verksamheten och för oss arbetskamrater på distrikten i Jämtland! Men vi önskar dem alla lycka till med sina nya friherre/friherrinne-liv!
Per-Olov Ringnér
Anders Griph
P-O började på Skogsstyrelsen för 30 år
sedan. Han har haft
många arbetsuppgifter
och kan väl med rätta
kallas generalist. Det
som ändå följt som en
röd tråd genom hans
yrkeskarriär är arbetet
som rådgivare där han
varit känd som en entusiastisk och engagerad
rådgivare som haft förmågan att fånga deltagarnas intresse, vare sig det gällt kurser, skogskvällar, skogsdagar eller enskilda möten ute i skogen.
En färgstark arbetskamrat som vi önskar lycka till
i sin nya tillvaro!
Anders kom till Skogsstyrelsen i Strömsund
1982. Med sina dryga 30
år som konsulent har
han en lång och gedigen
erfarenhet av diverse
distriktsarbeten.
Det som så småningom kom att bli hans
specialitet och lidelse var
arbetet med naturvårdsfrågor. Förutom naturvården har Anders varit en uppskattad instruktör
i motorsågskurser för 100-tals skogsägare och
yrkesmän genom åren.
En trivsam och klurig arbetskamrat som vi
önskar ett skönt pensionärsliv med hästkörning
och fågeljakt!
Gunnar Tengström
Barbro Norberg
1982 kom denne Offerdaling till Skogsstyrelsen. Förutom diverse
distriktsarbeten så
jobbade Gunnar med
skogsbruksplanläggning
några år.
Bästa minnena från
yrkesåren är kontakterna med markägare och
kollegor. Av det har det
tyvärr blivit mindre med
åren. Varje vår sen 20 år
tillbaka har Gunnar tagit tjänstledigt för att driva
sin redovisningsfirma och sköta deklarationer
och redovisning åt folk. Det kommer han att fortsätta med så länge han orkar och tycker att det är
trevligt. En go’ och gla’ kollega som vi hoppas ska
njuta av sitt pensionärsliv!
Barbro började på
Skogsstyrelsen som
arbetsledare för inventeringar av forn- och
kulturlämningar och har
sedan dess haft många
olika arbetsuppgifter. På
senare år har hon skött
administrationen av
flera stora projekt. Totalt
har det blivit 7 år på
Skogsstyrelsen i Bräcke.
Hennes långa och breda yrkeserfarenhet, med
allt från hotellnäring till kommunbiolog, har kommit väl till pass i jobbet.
En ny karriär som kommunalpolitiker har redan
startat. Vi på Skogsstyrelsen önskar Barbro, som
varit en uppskattad medarbetare, lycka till med
allt framöver när hon nu i augusti blir pensionär!
Nominera stipendiater
Vi söker nomineringar till stipendier ur tre fonder som Skogsstyrelsen förvaltar.
Per Jacobssons skogsvårdsfond
En eller flera skogsarbetare ska premieras för förtjänstfullt arbete med
exempelvis gallring och röjning. Även
personer som genomgår skoglig grundutbildning kan premieras. Förutsättning
är att de kommer från Ströms eller
Alanäs församlingar.
Fonden har sitt ursprung i en gåva på
300 kronor till Ströms kommun 1930.
Förvaltningen överfördes till Skogsstyrelsen 1992. Den senaste utdelningen
gjordes 1996. Fonden innehåller idag
36 000 kronor.
E O Erikssons skogsvårdsfond
Fonden ska premiera enskilda mindre
skogsägare inom Gåxsjö socken för
skogsvårdsåtgärder såsom röjning, gallring och hyggesrensning.
Fonden uppstod genom en gåva på
1 000 kronor till dåvarande Gåxsjö kommun. Förvaltningen överfördes 1992 till
Skogsstyrelsen. Den senaste utdelningen gjordes 1993. Fonden innehåller idag
15 000 kronor.
Makarna Grelssons
skogsvårdsfond
Förtjänstfullt skogsvårdsarbete ska belönas, även icke skogsägare kan komma
ifråga. De som ska belönas ska vara
verksamma inom Hotagens församling
eller i någon av byarna Skärvången,
Åkersjön, Högrun, Vallrun eller Lövhöjdens by inom Laxsjö församling.
En gåva på 1 000 kronor 1957 från
länsskogvaktare E A Grelsson till
Skogsvårdsstyrelsen i Jämtlands län, är
grunden till denna fond. Den senaste
utdelningen gjordes 1988. Fonden
innehåller idag 11 000 kronor.
Skogsstyrelsen har för avsikt att
avsluta dessa fonder och kommer under året att dela ut fondernas tillgångar
som stipendier. Ni har nu möjlighet att
nominera personer som ni anser är för-
tjänta av att uppmärksammas för goda
skogsvårdsåtgärder. Det gör ni genom
att maila namn och kontaktuppgifter
på den eller de personer ni föreslår,
samt en motivering till varför denna
person ska premieras. Senast
2015-08-15 vill vi ha förslagen.
Mejla förslagen till: krokom@
skogsstyrelsen.se. Ange ämnesrubrik
”Stipendier”.
Eller skicka förslagen med brev till
Skogsstyrelsen, Forsbergs väg 1,
835 32 Krokom
Stipendierna kommer att delas ut
under hösten 2015.
Text: Alf Pedersen
Illustration: Christer Lindberg
De tre fonderna Skogsstyrelsen förvaltar grundandes genom
gåvor för 2–3 generationer sedan. Inriktningen berättar en del
om den anda och ambition som fanns att sköta skogen som en
värdefull resurs för dåtid och framtid.
Personerna bakom dessa gåvor har vi däremot liten kännedom om idag. E A Grelsson var vid sin pensionering länsskogvaktare och hade varit verksam i Hotagen och Föllinge under
40 år. Troligtvis hade han tjänstgjort åt Skogsvårdsstyrelsen i
Jämtlands län sedan 1917.
Om du har kännedom om personerna bakom fonderna och
vill dela med dig av detta är du välkommen att kontakta oss.
SAFT – ett projekt som
går mot sitt slut
Arbetsmarknadsprojektet SAFT – Skogsstyrelsen och Arbetsförmedlingen tillsammas,
avslutas inom kort. Arbetslösa personer har fått arbete inom den arbetmarknadspolitiska
åtgärden FAS3 i sex månader och därefter anställts i ett år av Skogsstyrelsen.
A
rbetsuppgifterna inom SAFT
har inte konkurrerat med öppna marknadens aktörer. Under
tiden de arbetat i projektet har de även
fått avsätta tid för att söka jobb.
Arbetslöshet är inget frivilligt val.
Som Stefan Wikström, en av deltagarna
i projektet, uttrycker det: Man måste
ha en jämn och stadig inkomst för att
klara sitt levebröd. Hyra, mat, kläder
med mera.
Stefan har haft många olika sysselsättningar, allt från snickare, städare,
budfirma, jobbat på köksfirma och sålt
bilar.
Vad skulle du helst av allt vilja
jobba med?
– Jag tar vilket jobb som helst! Men
jag gillar inte att utsättas för hot om
att vara tvungen att flytta till Skåne för
att få jobb. Jag söker gärna jobb som
jag är kvalificerad för, men att behöva
söka allt som kommer ut, känns som
ett stort slöseri med tiden. Inte bara
för min egen del utan också för de som
tar emot ansökningarna från en massa
människor som inte har rätt kvalifikationer för jobbet!
Mattias Jakobsson, en av lagbasarna
slutade i slutet av april och har fått ett
jobb på Östra kyrkogården i Östersund.
Det är ett positivt resultat av projektet
som också gett självkänsla och meningsfullt arbete!
För övriga har det tyvärr ännu inte
löst sig med arbete efter projekttidens
slut, men Janne Lassinanti med bakgrund i skogsjobb och med buss- och
lastbilskörkort kommer att ringa runt
och erbjuda sina tjänster inom den
Delar av arbetslaget som består av 21 deltagare.
Lagbasarna Mattias Jakobsson och Janne
Lassinantti.
En kul detalj på dassdörren; Skogsstyrelsens
logga under fönstret.
skogliga sektorn. Efter flera år i lastbil
så har det varit skönt att komma ut i de
skogsjobb som projektet erbjudit. Han
har trivts bra med det.
Några av deltagarna i projektet har
fått utbildning i röjning och motorsågning och fått ta körkort i båda. De har
fått nytta av sina kunskaper genom att
de röjt ytor åt Krokoms kommun och
skött gravkullar på Öneberget. De har
också rustat upp Pilgrimsleden i Lillsjöhögen. Vintertid har de snickrat och
färdigställt vindskydd, bord och bänkar
samt utedass.
I regeringens uppdrag till Skogsstyrelsens ingår bland annat att verka för
skogens sociala värden. Det innebär
bland annat att naturen ska tillgängliggöras. Ett exempel på detta är den rast-
platsutrustning som SAFT-personalen
färdigställt under vintern. Vindskydden
är sinnrikt konstruerade som en byggsats a´la Ikea. De levereras i byggsatser
och sätts ihop efter ritning konstruerad
av en tidigare deltagare i projektet.
Vindskydden ska nu placeras ut i naturreservat och vid vandringsleder.
Text & foto: Barbro Eriksson
Svärmningsövervakning
av granbarkborre även i år
Det har nu gått snart ett och ett halvt år sedan stormarna Hilde och Ivar drog fram över
länet. Fortfarande finns vindfällen kvar i skogarna och faran är därför inte över för angrepp av granbarkborre.
E
n stor aktivitet med avverkning
och utförsel av vindfällen engagerade hela skogsyrkeskåren efter stormarna. Ett år senare var mycket
omhändertaget, men inte allt. Så länge
det finns färska vindfällen så finns det
yngelmaterial till de granbarkborrar
som vaknar till liv i vår. Skogsstyrelsen
kommer även i sommar att följa granbarkborrens utveckling och svärmning.
I skrivande stund är inte allt klart, men
resultaten kommer att presenteras på
hemsidan likt tidigare år. Huvudsvärmningen har de senaste tre åren varit
under vecka 21.
Vi befarar att mängden granbarkbor-
rar kommer att öka ytterligare under
sommaren 2015. Detta på grund av
att det finns stora mängder spridda
granvindfällen som fortfarande duger
som föda åt granbarkborren. Med den
prognos som vi har nu är antagandet
att angrepp på stående skog kommer
att synas tydligt under hösten 2016.
Vad kan man göra?
Dels kan man via svärmnings-övervakningen hålla koll på när svärmningen
kommit igång. Då ska man vara observant på om de stående träden blivit an-
Typiskt gångsystem av granbarkborre.
Foto: Gunnar Isacsson
gripna. Se då till att avverka och frakta
ut det angripna virket före 15 juli. Foto
på hur det ser ut när granar angripits
finns i Lokaleko 1/2015. Har du slängt
det numret finns den att läsa digitalt på
www.skogseko.se.
Titta över din skog om du har råa
vindfällen liggande. Se i så fall till att få
dem utfraktade ur skogen så snart som
möjligt!
Ta kontakt med virkesköpare så de
kan hjälpa dig i de fall det behövs!
Text: Barbro Eriksson & Niklas Åberg
Granbarkborre på granstam.
Foto: Josefina Sköld
Foto: Michael Ekstrand
Bättre förutsättningar för
plantan med markberedning
När ny skog anläggs vill vi att plantorna ska etablera sig och komma igång med sin tillväxt så snabbt som möjligt. För att göra detta möjligt är det nödvändigt med någon form
av markberedning på de flesta marker.
V
id markberedning förbättras
plantornas växtmiljö genom en
höjd marktemperatur, jämnare fuktighet, bättre näringstillgång,
mindre konkurrens från omgivande
växtlighet, mindre frostrisk och en
minskad risk för skador. Oavsett vilken
föryngringsmetod som du vill använda
dig av så är markberedningen viktig,
dock ska den anpassas efter just vald
föryngringsmetod och efter marktyp,
till exempel högläggning vid plantering
på fuktig mark.
Skogsstyrelsens uppföljningar visar
att ju längre norrut i landet man har
sin skog, desto viktigare är det med
markberedning för att få ett bra återväxtresultat. Vill man använda naturlig
föryngring för att få upp ny skog efter
avverkning, så ger den metoden fler
plantor per hektar om markberedning
görs under fröträden än om inte markberedning görs.
Här i Jämtland är skogsägarna duktiga
på att markbereda sina marker som en
del av föryngringsarbetet. I princip all
mark som ska planteras markbereds
medan det för naturlig föryngring är en
lägre andel som markbereds. Se till att
nyttja den markberedda arealen genom
att plantera plantorna på rätt sätt och
att markbereda under fröträd vid rätt
tidpunkt. På så sätt har du gett din
föryngring en bra start.
Kontakta gärna oss på Skogsstyrelsen
om du har funderingar kring föryngring.
Text: Maria Strand
•Frostrisk
•Sämre ljusförhållanden
•Stor skaderisk
•Risk för uttorkning
•Näringskonkurrens
•Besvärligare planterinsarbete
Illustratör: Jarl Holmström
•Höjd marktemperatur
•Bättre vattenförsörjning
•Minskad konkurrens
•Minskad skaderisk
•Bättre ljusförhållanden
•Lättare planteringsarbete
Föryngring i de
jämtländska skogarna
Snart är planteringssäsongen här och cirka 40 miljoner
plantor ska sättas ut på
nya hyggen i Jämtlands län!
Det innebär en arbetsinsats
som motsvarar mer än 100
årsverken om man räknar
bara själva planteringsarbetet.
Å
terbeskogning efter avverkning
kräver alltså stora resurser,
men är nödvändigt för att vi
fortsatt ska ha ett långsiktigt hållbart
skogsbruk.
Under 1980- och 1990-talen
förbättrades resultaten av återbeskogningsinsatserna successivt och andelen
hyggesareal med godkänd föryngring
sju år efter avverkning låg en bra bit
över 80 procent. Det senaste decenniet
har resultaten tyvärr försämrats rejält
här i Jämtland. Andelen hyggesareal
med godkänd föryngring har sjunkit till
under 70 procent. Alla kommuner i länet utom Härjedalen och Berg uppvisar
dåliga resultat.
Det är dock inte skogsägarnas ambitioner och insatser som har minskat
utan främst andra faktorer som dragit
ner resultaten. Största orsaken är de
omfattande sorkskador som uppstod
efter sorkåren 2005, 2008 och 2011.
Många gamla hyggen har fortfarande
behov av ytterligare markberedning
och plantering efter dessa skador. Det
finns därför all anledning att se över
de hyggen man har på sin fastighet och
fundera över om komplettering behövs.
Nu i år verkar inte sorkarna vara speciellt talrika. Förhoppningsvis dröjer
nästa sorkår ett tag!
Välmående granplanta.
Välmående tallplanta.
Sorkäten granplanta.
Sorkäten tallplanta.
Skogsägarna i Jämtland har även
haft andra bekymmer den senaste
tiden. Efter stormarna Hilde och Ivar
vidtog ett omfattande upprensningsarbete som ledde till många nya hyggen,
men även till glesa och mycket ojämna
bestånd. Dessa bestånd kan vara svåra
att veta hur man ska hantera. Om de
är alltför glesa och luckiga kan det vara
behov av att ta ner dem och börja om
med en ny generation skog. Ta gärna
hjälp av din skogliga rådgivare för att
bedöma vad som är lämpligt att göra!
Text: Jörgen Sundin
Foto: Michael Ekstrand
Återkoppling av miljöhänsyn
Skogsstyrelsen satsar sedan 2014 på återkoppling av miljöhänsyn efter utförd åtgärd till
yrkesverksamma inom skogsbruket. Syftet är i första hand att stärka de skogliga aktörernas långsiktiga förmåga att leva upp till sektorsansvaret.
M
ålet med återkopplingen är
att nå en samsyn om vad bra
miljöhänsyn innebär. Återkopplingen sker företagsvis på objektsnivå och oftast genom dialog i fält.
Ett mer uttalat sektorsansvar, minskade
resurser vid myndigheten och direktiv att vi skall verka genom andra gör
dialog och återkoppling till utmärkta verktyg då det gäller att föra ut
skogspolitiken och budskapet om god
miljöhänsyn. Vi träffar i första hand
avverkningsledare, virkesköpare, planerare, ombud och entreprenörer med
maskingrupper som är direkt involverade i avverkning på respektive objekt.
Vi besöker objekten antingen i
samband med pågående avverkning
eller efter avverkning då maskinerna
flyttats. Vi tittar bland annat på kantzoner mot myrar, vattendrag och andra
hänsynskrävande områden samt vatten
och myröverfarter. Det handlar om att
minska risken för skador där miljövärdena är höga och risken för negativ
påverkan störst. Tillsammans med de
skogliga aktörerna tittar vi på bra och
mindre bra exempel. Vi diskuterar vad
som kunde gjorts annorlunda då man
misslyckats eller varför det blev ett så
bra resultat på ett annat ställe.
Risken för allvarliga körskador
som djup spårbildning är stor då man
använder tunga maskiner i områden
med dålig bärighet. Speciellt vid
bäcköverfarter och myrpassager där
miljökonsekvenserna kan bli förödan-
de. Detsamma gäller vid vinteravverkning om marken är för dåligt tjälad.
Just nu i skrivande stund står vi inför
en tjällossning som påverkar pågående
avverkningar.
I diskussionerna med aktörer jag
träffat har vi varit eniga om vad som
orsakat skador samt hur man kunnat
undvika dessa. Ofta handlar det om
kommunikation med utförarna. Det
är viktigt att portabla broar alternativt
rejäla virkesbroar med förstärkta påfarter används om man måste passera
vattendrag och utströmningsområden.
När det gäller vinteravverkning är det
viktigt att man i god tid trampar vintervägar över myrar och annan känslig
mark innan avverkning sker i dessa
områden.
I mitt arbete med återkoppling har
jag sett exempel där man trampat vinterväg över myr med start före jul och
sedan lyckats avverka och köra ut virke
utan minsta tecken på skada. Dessutom
har man klarat att markbereda med en
bandgrävare som tagit sig över myrmark till föryngringsytan och markberett innan tjälen gått ur marken.
Avverkning och markberedning går att
utföra i närheten av känsliga områden
om det utförs på rätt sätt.
Skogsstyrelsen har i dialog med
representanter från myndigheter,
skogsbruket och ideella organisationer
tagit fram målbilder för god miljöhänsyn. Ett 40-tal målbilder för god
miljöhänsyn har tagits fram hittills. De
uppdateras och revideras löpande. Vi är
i färd med att nå en samsyn om vad bra
miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder
innebär. Lyckas vi med det så är vi en
bra bit på väg mot att nå de skogspolitiska målen. Vi har redan börjat se
effekter i skogen.
Text & foto: Mats Fredriksson
Om ni vill ha kontakt med någon från distriktet så besök vår hemsida
www.skogsstyrelsen.se/norrajamtland
Redaktör: Barbro Eriksson, Åsa Roos och Mats Fredriksson
www.skogsstyrelsen.se
Grafisk produktion: Annika Fong Ekstrand