1. No category

Högt blodtryck?
Uppdaterad 28.9.2015
Högt blodtryck? Det har ganska många
finländare, för högt blodtryck ger just inga
symtom. Be att få blodtrycket mätt när du
nästa gång besöker till exempel en hälsovårdare, för trots att man inte känner av
högt blodtryck är det skadligt för kroppen.
Ungefär två miljoner vuxna finländare har
högt blodtryck (hypertension, blodtryckssjukdom) och bara en femtedel har en
idealisk blodtrycksnivå. År 2012 använde
ungefär en miljon finländare blodtrycksmedicin, men nästan hälften av dem nådde
inte målsättningen för blodtrycksnivån.
Högt blodtryck som riskfaktor för
arteriell sjukdom
Högt blodtryck är globalt sett den viktigaste
riskfaktorn som minskar antalet friska
levnadsår. Risken för att insjukna i hjärtinfarkt eller stroke stiger vid blodtryck över
den ideala nivån som ligger under 120/80
mm Hg. Risken är två till tre gånger så stor
vid nedre gränsen för lindrigt förhöjt blodtryck 140/90 mmHg, fyra till sex gånger så
stor vid nedre gränsen för måttligt förhöjt
blodtryck 160/100 mm Hg och sex till nio
gånger så stor vid nedre gränsen för betydligt
förhöjt blodtryck 180/110 mm Hg. Ålder och
andra riskfaktorer för arteriell sjukdom ökar
risken att insjukna.
Helhetsrisken för en frisk person att insjukna
i en arteriell sjukdom kan uppskattas med
hjälp av den så kallade FINRISKI-räknaren.
Skador på målorgan
Skador på målorgan är förändringar i kroppen
som det höga blodtrycket orsakar.
Högt blodtryck kan orsaka till exempel alltför
stark tillväxt av hjärtats vänstra kammare
eller kan leda till njurskada eller
ögonproblem.
Ögonbottenundersökning ska alltid göras när
det diastoliska trycket (det lägre värdet) är
120 mmHg eller mera. Skador på målorganen
ökar risken för tilläggsjukdomar vid högt
blodtryck.
Målvärden vid behandling av högt
blodtryck
Målvärdet vid behandling av högt blodtryck
är under 140/90 mmHg, vid mätning hemma
under 135/85 mmHg. Om du har diabetes är
målvärdet ännu lägre, under 140/80 mm Hg,
vid mätning hemma 135/75 mmHg. Målvärdet är ännu lägre vid njursvikt med äggvita
i urinen (albuminuri), under 130/80 mmHg,
vid mätning hemma 125/75 mmHg. Hos
personer som är mer än 80 år gamla är målvärdet under 150/90 mmHg, vid mätning
hemma 140/85 mmHg.
Vad är mmHg?
Enheten mmHg betyder kvicksilvermillimeter,
det vill säga trycket av en en millimeter hög
kvicksilverpelare vid jordytan. Blodtryckets
högre värde kallas systoliskt och det lägre
diastoliskt tryck.
Riskfaktorer
Med åldern stiger blodtrycket hos de flesta
finländarna. Stegringen börjar redan i den
tidiga barndomen och den påverkas av
levnadsvanor och ärftlig benägenhet. I
sådana kulturer där salt används mycket litet
eller inte alls, är blodtrycket oberoende av
åldern 100–110/60–70 mmHg.
De viktigaste riskfaktorerna som du själv kan
påverka är användningen av salt och alkohol,
motion, kost och övervikt. Det lönar sig att
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
1
börja förebygga förhöjt blodtryck redan
under den tidiga barndomen. Förändringar i
levnadsvanorna utgör alltid en central del av
god behandling av högt blodtryck.
under fyra dagar: blodtrycket och pulsen
mäts två gånger med en till två minuters
intervall på morgonen mellan klockan 6 och 9
och på kvällen mellan klockan 18 och 21.
Medeltalen beräknas och bokförs.
Har jag av högt blodtryck?
Hur utförs mätningen rätt?
Klassificering av blodtrycket baserar sig på
mätningar både på mottagningen (medeltalet
av två mätningar efter varandra på fyra olika
dagar) och hemma med egna mätningar
(medeltalet av två mätningar efter varandra
morgon och kväll i fyra till sju olika dagar eller
med dygnsregistrering).
Läkemedelsbehandling påbörjas om blodtrycket trots förändrade levnadsvanor är högt
både på och utanför mottagningen.
Beroende på blodtrycksnivån, skador på
målorgan och övriga sjukdomar kan
behandlingen påbörjas genast eller först efter
sex månader med förändrade levnadsvanor.
Ibland spänner sig patienterna för mätningar
som görs av läkaren eller hälsovårdaren, så
att värdena på mottagningen är förhöjda
men blodtrycket är normalt hemma. Denna
så kallade vitrockshypertension behandlas
inte med läkemedel. Förändrade levnadsvanor och uppföljning av blodtrycket är ändå
nödvändigt, för i annat fall övergår vitrockshypertension i kroniskt förhöjt blodtryck
(hypertension).
Vid latent hypertension är blodtrycket förhöjt
utanför mottagningen men mätt på
mottagningen är det under gränsvärdet för
högt blodtryck 140/90 mmHg. Möjliga
orsaker till latent hypertension (levnadsvanor, läkemedelsanvändning, sömnapné)
utreds. Det är nödvändigt att klarlägga och
åtgärda orsakerna eftersom sjukdomsrisken
vid latent hypertension är nästan lika stor
som vid kroniskt högt blodtryck.
Som uppföljning av behandlingen räcker det
med medeltalet av mätningar gjorda hemma






Använd en godkänd mätare, helst en så
kallad överarmsmätare. Handledsmätare
rekommenderas endast om överarmen är
sådan ett en manschett av lämplig storlek
inte kan användas. Mätningen kan göras
på vilkendera armen som helst, men i
regel görs den på den arm som du inte
skriver med, eller den där trycket enligt
läkarens undersökning är klart högre.
Manschetten (den del av mätaren som
sätts runt överarmen) ska ha lämplig
storlek.
En halv timme innan mätningen ska stark
fysisk ansträngning, rökning och koffeinhaltiga drycker (kaffe, te, kola- och
energidrycker) undvikas.
Sätt manschetten runt överarmen och sitt
lugnt i fem minuter.
Mät blodtrycket och mät det på nytt om
en till två minuter.
Tala eller rör dig inte under mätningen.
Anteckna mätresultaten i ditt blodtryckskort. (Ett webbaserat blodtryckskort är
under arbete; en länk till det sätts senare
in här).
Det korrekta sättet att mäta blodtrycket visas
på bilden Verenpaineen kotimittaus (på
finska, också på sidan 5). På Finlands
Hjärtförbunds sidor finns också en bildserie
om blodtrycksmätning.
Vad undersöks vid högt blodtryck?
När högt blodtryck har konstaterats görs
grundläggande undersökningar för att
kartlägga orsakerna till det förhöjda trycket
och förekomst av andra riskfaktorer för
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
2
arteriella sjukdomar. Dessutom undersöks i
vilket skick hjärta och blodkärl är.
Undersökningarna innefattar intervju med
patienten om sjukdomar (också hos nära
släktingar), läkemedelsanvändning och
levnadsvanor, klinisk läkarundersökning,
laboratorieundersökningar (blodprov,
urinprov och EKG) och eventuella
avbildningsundersökningar.
Trycknivå, skador på målorgan, andra
sjukdomar och riskfaktorer inverkar på
behandlingsbeslutet och behandlingsalternativen.
Levnadsvanornas betydelse
Den viktigaste behandlingsformen är
förändrade levnadsvanor. Den påbörjas om
blodtrycksnivån överstiger 120/80 mmHg:
 minska mängden salt, gärna till mindre än
5 gram natrium om dagen; för
närvarande är vårt natriumintag till och
med dubbelt så stort
 använd alkohol måttligt, för män under
14 och för kvinnor under 9 standardglas
(ett standardglas är en flaska mellanöl, 12
cl vin eller 4 cl starksprit) i veckan.
 sluta röka
 motionera mera; till exempel rask
promenad i en halv timme fem gånger i
veckan.
 gå ner i vikt om du har övervikt, för redan
fem till tio procent har betydelse
 gynna fisk och fleromättade (inte hårda)
fetter i din kost
 ät mera vegetabilier, rotfrukter,
grönsaker, frukt och bär (ett halvt kilo om
dagen)
 se till att du får tillräckligt med kalium,
kalcium och magnesium – de påverkar
alla blodtrycket
 undvik lakrits och salmiak om de
innehåller lakrits- eller glycyrrhizinsyra,
eftersom den höjer blodtrycket.
Läkemedelsbehandling
Läkemedelsbehandling påbörjas om
förändringar i levnadsvanorna inte sänker
blodtrycket tillräckligt. Beroende på
blodtrycksnivån, skador på målorgan och
andra sjukdomar påbörjas läkemedelsbehandlingen genast eller först efter sex
månader av förändrade levnadsvanor.
Blodtrycksmediciner som används är ACEoch ATR-hämmare, betablockerare, diuretika
(vätskedrivande medel) och blockerare av
kalciumkanalen. Alla nämnda läkemedel
sänker blodtrycket ungefär lika mycket och i
små doser tolereras de väl.
Hur högt blodtrycket är, om det redan finns
skador på målorgan eller andra samtidiga
riskfaktorer, sjukdomar eller läkemedel
inverkar på valet av läkemedel. Betablockerare rekommenderas inte som
förstahandsläkemedel om det inte är
nödvändigt för behandling av andra
sjukdomar (till exempel kranskärlssjukdom).
Behandlingen påbörjas med en liten dos. Om
läkemedlet ger biverkningar byts det ut mot
ett annat läkemedel. Om läkemedlet inte ger
önskad sänkning av blodtrycket tillsätts en
liten dos av ett blodtrycksläkemedel ur en
annan grupp, eftersom en kombination av
två läkemedel fungerar bättre än att
fördubbla dosen av ett läkemedel. De flesta
patienter behöver kombinationsbehandling;
den har bättre effekt och färre biverkningar.
Läkemedelsbehandling med vissa blodtrycksmediciner är trygg också under graviditeten.
Behandlingen är trygg också för äldre
personer och en läkemedelsbehandling som
påbörjats vid yngre år och passar bra ska inte
bytas ut enbart på grund av åldern. Hos äldre
personer ska också patientens övriga
läkemedel som kan sänka blodtrycket
beaktas.
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
3
Att avsluta eller minska på
läkemedelsbehandlingen
Om blodtrycket hållits på optimal nivå (under
120/80 mmHg) i åtminstone ett år genom
samverkan av förändringar i levnadsvanorna
och läkemedelsbehandling kan läkaren
överväga att gradvis minska på eller till och
med helt avsluta läkemedelsbehandlingen.
Efter detta ska blodtrycket följas upp
eftersom det lätt kan stiga igen. En absolut
förutsättning för att det ska gå att minska på
eller avsluta läkemedelsbehandlingen är att
patienten håller fast vid de förändrade
levnadsvanorna.
Uppföljning
Det bästa sättet att följa upp högt blodtryck
är mätningar som görs hemma. Ofta är detta
tillräckligt. Dessutom besöker patienten
sjukskötarens, hälsovårdarens eller läkarens
mottagning.
Det rekommenderas att uppföljningsbesök
på mottagningen görs med en till två
månaders intervall när blodtrycksmedicineringen har inletts eller förändrats.
När den individuella målsättningen med
behandlingen har nåtts rekommenderas
uppföljningsbesök med 6–12 månaders
intervall. Eventuella skador på målorgan ska
följas upp med högst två års intervall.
Vid uppföljningsbesöket kontrolleras hur
patienten mår samt puls och blodtrycksnivå
(till exempel med mätningar hemma under
fyra dagar). På samma gång säkerställs att
läkemedelsbehandlingen är lämplig och
patienten håller fast vid de förändrade
levnadsvanorna som avtalat.
men det är inte acceptabelt att läkaren
förnyar recept utan att bedöma helhetssituationen.
Nyttig tilläggsinformation


Hjärtmärket: Testatusti terveellistä (på
finska)
UKK-institutet: Motionera (på finska)
Författarna
Patentversionen är uppdaterad utifrån Finska
Läkarföreningen Duodecims God medicinsk
praxis-rekommendation av medicinska
redaktören Kirsi Tarnanen. Den är granskad
av ordföranden för arbetsgruppen för God
medicinsk praxis, forskningsprofessorn,
specialistläkaren i internmedicin Antti Jula
från Institutet för hälsa och välfärd och
chefredaktören för God medicinsk praxis
Jorma Komulainen.
Översättningen till svenska är bekostad av
Finska Läkaresällskapet.
Ansvarsbegränsning
God medicinsk praxis-rekommendationerna
är sammandrag gjorda av framstående
experter gällande diagnostik och behandling
av bestämda sjukdomar. De ersätter inte
läkarens eller annan hälsovårdspersonals
egen bedömning av vilken diagnostik,
behandling och rehabilitering som är
bäst för den enskilda patienten då
behandlingsbeslut fattas.
En del av uppföljningsbesöken kan skötas av
sjukskötare eller hälsovårdare och kontakt
per telefon eller e-post kan också användas,
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
4
Bilden Verenpaineen kotimittaus (på finska).
www.kaypahoito.fi/web/svenska/for-patienter
5