Yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskriv
Sida TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum 2015-05-19 Diarienummer 150237 Kanslienheten Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen antar redovisat yttrande som sitt svar över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20). Yttrandet överlämnas till Socialdepartementet. Bakgrund Landstinget har beretts möjlighet att senast den 30 juni 2015 avge synpunkter över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (Ds 2015:20). Utredningen har gjort översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård, förkortad betalningsansvarslagen (BAL), i syfte att åstadkomma en god vård, där ledtiderna mellan sluten vård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende kan hållas så korta som möjligt och att onödig vistelse på sjukhus därmed så långt möjligt kan undvikas för utskrivningsklara patienter. Betänkandet innehåller förslag till en ny lag, lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, som ska ersätta betalningsansvarslagen. Syftet med den nya lagen är att patienter som inte längre har behov av den slutna vårdens resurser så snart som möjligt ska kunna lämna slutenvården på ett tryggt sätt. I den nya lagen föreslås en förändrad planeringsprocess. Utredningen föreslår att behandlande läkare i sluten vård inom 24 timmar efter att patienten skrivits in underrättar berörda enheter genom ett inskrivningsmeddelande. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla en bedömning av när patienten är utskrivningsklar. Skyldigheten att upprätta en vårdplan i dess nuvarande form tas bort. I stället ska redan befintlig bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen om samordnad individuell plan tillämpas i planeringsarbetet. Den föreslagna lagen styr inte mot när i tid den samordnade individuella planeringen ska göras vilket innebär att planeringen kan göras även efter att patienten skrivits ut. Den samordnade individuella planeringen med berörda enheter ska ske när det är mest optimalt för patienten. När en berörd enhet i den landstingsfinansierade öppna vården har fått ett inskrivningsmeddelande angående en patient, ska verksamhetschefen utse en fast vårdkontakt för patienten, om han eller hon inte redan har en sådan. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2014-09-10 2(2) Patientens fasta vårdkontakt får enligt utredningens förslag, ansvar för att kalla berörda enheter till samordnad individuell planering. Huvudmännen ska komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan - när kommunernas betalningsansvar inträder och vilka belopp som kommunerna i sådant fall ska betala, faktureringsrutiner samt hur huvudmännen ska lösa eventuella tvister med varandra. Utredningen föreslår att det för varje år ska finnas ett nationellt fastställt belopp som kommunerna ska betala om betalningsansvaret inträtt och om huvudmännen inte kommit överens om annat. Det kommunala betalningsansvaret för utskrivningsklara patienter ska villkoras på så sätt att landstinget måste ha uppfyllt vissa centrala delar i processen för att det kommunala betalningsansvaret överhuvudtaget ska komma ifråga: landstingen ska inom 24 timmar efter att patienten skrivits in i slutenvård ska underrätta berörda enheter inom kommuner och landstingsfinansierad öppenvård att patienten kan komma att behöva insatser efter att patienten skrivs ut. Inskrivningsmeddelandet ska innehålla uppgift om beräknad utskrivningsdag. patienter som omfattas av den föreslagna lagen alltid ska få en fast vårdkontakt utsedd i den landstingsfinansierade öppna vården. Den fasta vårdkontakten får ansvar för att kalla till samordnad individuell planering. Kallelsen ska skickas inom tre dagar efter att slutenvården underrättat berörda enheter att patienten bedömts som utskrivningsklar. Utredningen föreslår utöver de lagändringar som nämns ovan att regeringen tar initiativ till ett utvecklingsprogram för att stödja huvudmännen i den omställning som är önskvärd för att åstadkomma kortare väntetider. Vidare föreslår utredningen att regeringen efter en tid tar initiativ till en uppföljning av utvecklingen av väntetider och eventuella undanträngningseffekter. Bestämmelserna i den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2016, då lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård upphör att gälla. Jennie Hagberg Landstingsjurist Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Yttrande daterat den 19 maj 2015. Sammanfattning av betänkandet. Sida YTTRANDE 1(7) Datum 2015-05-19 Diarienummer 150237 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) Landstinget i Kalmar län (Landstinget) har beretts möjlighet att yttra sig över rubricerat betänkande och får med anledning härav lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Landstinget är positiv till förslag som syftar till en mera strukturerad utskrivningsprocess och som har fokus på samarbete och samverkan mellan huvudmän. Landstinget ser även positivt på att lösningarna i första hand ska var lokala och lokalt anpassade. Specifika synpunkter Behov av en lagstiftning som är bättre anpassad till nuvarande och framtidens behov 7.1.1 Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har genomgått stora förändringar sedan lagens tillkomst. I utredningen konstateras att kommunernas ansvar som hälso- och sjukvårdshuvudman utökats och är en del av primärvården. Vårdcentralens roll är viktig men den kommunala hemsjukvården får en allt tydligare roll som sammanhållande länk mellan socialtjänst och sluten vård. Landstinget saknar resonemang kring detta i utredningen. Allmänna utgångspunkter för förslagen 7.2.2 Den nya lagen måste på ett bättre sätt säkerställa god vård och god kvalitet i socialtjänsten. Webbplats E-post Organisationsnr Landstinget i Kalmar län Ltkalmar.se [email protected] 232100-0073 Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro 0480-810 00 vx 833-3007 Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-05-19 2(7) Landstinget anser att det är viktigt att förflytta perspektivet från organisation och tidfrister till patient/brukarperspektiv, tidsvinster och en förbättrad vård och omhändertagande för patienten/brukaren. Lagen och dess tillämpningsområden 7.3.2 Lagens innehåll och tillämpning. Landstinget ser positivt på att regelverket kring fristdagar blir lika för alla patienter, vilket innebär att patienter som vårdas i psykiatrisk slutenvård inte längre får avvikande regler. Det är en mycket positiv utveckling och ett tydligt ställningstagande att inte längre särbehandla psykiatrins patienter. 7.3.3 Patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård undantas från den nya lagen. Representanter från psykiatrin känner en viss tveksamhet till att patienter som vårdas enligt lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) undantas från den nya lagen. Denna målgrupp har samma behov av stöd från öppenvården och kommunerna. Bestämmelserna om betalningsansvar har utgjort ett visst påtryckningsmedel. Det finns viss oro över att samverkan mellan landstinget, patienten och patientens hemkommun inte kommer att regleras alls. Ett förtydligande i LRV, kring kommunens ansvar att samverka vid upprättande av en samordnad individuell plan, borde övervägas. Landstinget ser positivt på att det ska genomföras en särskild uppföljning när det gäller samverkan vid utskrivning från LRV-vård. Det blir viktigt att följa utvecklingen och bevaka att dessa patienter inte blir kvar längre än nödvändigt inom rättspsykiatrin. 7.3.5 Lagens syfte Landstinget ser positivt på att patienter inte ska behöva vänta på att bli utskrivna när det inte längre finns behov av sjukhusets specifika kompetens och resurser. Onödig vistelse på sjukhus gagnar inte patienten och slutenvården är inte anpassad för patienternas behov efter att de bedömts som utskrivningsklara. En modern och mer flexibel planering av patientens vård och omsorg 7.4.1 Inskrivningsmeddelandet initierar planeringen inför patientens utskrivning Landstingets ser positivt på förslaget om att inskrivningsmeddelande som ska skickas inom 24 timmar. Det framgår inte av lagtexten om landstingets öppenvård också ska ha meddelandet inom 24 timmar. Enligt landstingets mening ska inskrivnings-meddelandet skickas inom samma tidsramar till alla Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-05-19 3(7) berörda enheter. Det är viktigt att öppenvården får inskrivningsmeddelandet eftersom de ska kalla till planering. I grunden ser landstinget det som positivt att huvudmännen lokalt ska definiera vilka enheter som ska vara mottagare av inskrivningsmeddelanden, men ser det svårt att definiera detta generellt. Det behöver klarläggas i varje individuellt fall vem som ska vara mottagaren. Här finns det utmaningar med beaktande av den utvidgade patientrörligheten och valfriheten som vårdval, patientlag, patientrörlighetsdirektiv m.m. innebär. Det krävs här en god kommunikation och lyhördhet för patientens önskemål. Till skillnad från utredningen anser landstinget att när ett behov av insatser från socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård upptäcks senare i vårdförloppet, ska 24-timmarsregeln gälla fr.o.m. denna tidpunkt. Dock ser landstinget en viss svårighet att inom psykiatrin redan under första dygnet beräkna när patienten kan skrivas ut, för att kunna inkludera den informationen i inskrivningsmeddelandet. 7.4.3 Sekretessbestämmelse som möjliggör informationsöverföring Landstinget uppfattar att sekretesslättnaden avser endast själva inskrivningsmeddelandet enligt utredningstexten. Om detta är avsikten bör det framgå tydligare i lagtexten. Vidare anser landstinget att samordningen mellan den slutna och öppna vården behöver förbättras. I detta avseende bör sammanhållen journalföring enligt patientdatalagen tillämpas. Det är viktigt att primärvården har direktåtkomst till relevanta uppgifter om aktuella patienter och deras respektive behov, så att det inte uppstår glapp i informationskedjan vid utskrivningen från slutenvården. Härvid finns anledning att påtala vikten av att förslagen i utredningen ”Rätt information i vård och omsorg (SOU 2014:23) genomförs. Den befintliga lagstiftningen på området innebär problem för den patient/brukare som väljer en privat driven och offentligt finansierad vårdcentral eller hemtjänst. Det finns risk för att denne patient/brukare får insatser av sämre kvalitet eftersom den privata enheten inte får hantera och utbyta uppgifter med de offentligt drivna verksamheterna på samma sätt som de offentligt drivna verksamheterna kan göra sinsemellan. Ett gemensamt och väl fungerande informationsöverföringssystem är viktigt för att kunna uppnå den föreslagna lagens intentioner. Det behövs tid för att hitta, komma överens om och implementera en sådan lösning innan lagen träder i kraft. 7.4.4 Fast vårdkontakt Landstinget ser positivt på möjligheten till fast vårdkontakt, men anser att det måste vara möjligt för patienten att avstå. Det blir viktigt att tydliggöra hur samverkan kring vårdplaneringen ska organiseras då. Vikten av patientens samtycke till att få en fast vårdkontakt utsedd samt till samordnad individuell planering (SIP) måste beaktas. Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-05-19 4(7) Eftersom det redan finns regleringar om fast vårdkontakt i patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen ser landstinget det som lämpligt att ett eventuellt förtydligande införs där. 7.4.5 Planering av insatser inför patientens utskrivning Om en patient skrivs ut så fort denne bedömts utskrivningsklar, kan det dröja tre dagar till kallelse till vårdplanering görs. Det framgår däremot ingenstans i utredningen hur länge det kan få dröja innan den första planeringen genomförs eller hur detta ska påskyndas. För att uppnå en god patientsäkerhet krävs en tydlig planering även i samband med utskrivning. Planering kan ske med hjälp av modern teknik och behöver inte alltid innebära ett fysiskt möte mellan huvudmännen. I diskussioner om vårdplaneringar förbiser man ofta den medicinska överrapporteringen mellan läkare i slutenvården och primärvården. Det är av stor vikt för patientens vårdkvalitet att den medicinska överrapporteringen fungerar, annars fungerar inte vårdplaneringen i övrigt. Idag är vårdplaneringen ofta fokuserad på boende och omvårdnad i kommunen, och biståndshandläggare som är avgörande, utan att den med medicinskt ansvar är medverkande d.v.s. läkaren. 7.4.8 Information till patienten i samband med utskrivningen Av det nya lagförslaget framgår att när en patient skrivs ut från den slutna vården ska den behandlande läkaren ge patienten skriftlig information om vilka insatser som har genomförts under vårdtiden. Landstinget anser att det skärpta informationskravet till patienten är bra och i linje med de nya regleringarna om informationsplikten i patientlagen. Det ger en ökad tydlighet för patienten. Eftersom det i patientlagen redan finns regleringar om informationsplikten till patienten, anser landstinget att det är där som ett eventuellt förtydligande bör göras istället för i den nya lagen. Det är inte lämpligt att splittra upp informationskravet i olika lagstiftningar. 7.4.10 Den landstingsfinansierade öppna vården ska kalla till samordnad individuell planering Det är viktigt att planeringen styrs upp och genomförs i samverkan mellan patienten, berörda enheter och huvudmän. Vidare bör denna samordnade individuella planering (SIP) med hjälp av modern teknik kunna genomföras i annan form än alltid ett fysiskt möte. Ibland har patienten mer än en fast vårdkontakt och då menar utredaren att dessa måste samordna sina vårdinsatser och komma överens om vem som har kallelseansvaret. Där anser landstinget att det blir viktigt att involvera patienten. Landstinget är positiv till att koppla in öppenvården i ett tidigt stadium och att det utses en fast vårdkontakt. Dock kan vissa svårigheter uppstå om den Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-05-19 5(7) fasta vårdkontakten som ska kalla till SIP är en läkare inom öppenvården som inte har kännedom om patienten. Det hade då känts mer naturligt att kalla till SIP från slutenvården men att det är obligatoriskt att öppenvården deltar. Det kan t.ex. gälla palliativa patienter. Uppgiften att en fast vårdkontakt ska utses inom öppenvården som ansvarar för kallelse till samordnad individuell planering behöver arbetas in i primärvårdens uppdrag. Förslaget att den samordnade individuella planeringen med berörda enheter ska ske när det är mest optimalt för patienten, ser landstinget som en bra möjlighet då den samordnade individuella planeringen kan göras även efter att patienten skrivs ut. Planering i hemmet kan i många fall vara lättare då man ser patienten i sin vardagsmiljö. Landstingens och kommunernas ansvar som huvudmän 7.5.1 Huvudmännen måste komma överens om hur de ska samverka Landstinget ser positivt på samverkan i utskrivningsprocessen. Dock saknas en reglering av hur tvister mellan huvudmännen bör lösas. I förslaget finns det skrivningar om att landsting och kommuner ”ska fastställa gemensamma riktlinjer” och ”ska även komma överens om….hur tvister….ska lösas” samtidigt som det finns en ”back up-lösning” om parterna inte kommer överens om gemensamma riktlinjer. Om ingen överenskommelse kommer till stånd, finns det således heller ingen reglering av hur tvister ska lösas. När det gäller det principiella ställningstagandet att lagen endast ska säkerställa vissa nödvändiga principer och regler och att huvudmännen i första hand ska komma överens om gemensamma riktlinjer för samverkan, ser landstinget att vi tillsammans med kommunerna har blivit bättre på att samverka. Betalning skulle kunna förhandlas bort. Det skulle kunna finnas olika processer för patienter som redan är kända och för dem med nytt och omfattande omsorgsbehov, Kommunens betalningsansvar 7.6.1 Förutsättningar för kommunens betalningsansvar Landstinget anser i likhet med utredningens bedömningar att krav som gäller detaljregleringar är lämpligast att komma överens om i de gemensamma riktlinjerna. Lagen ska reglera vad som ska gälla ifall huvudmännen inte har kommit överens Landstinget anser att det föreslagna ikraftträdandet redan den 1 juli 2016 inte tar hänsyn till nödvändig omställning av verksamheterna. Det innebär en stor förändring att gå från 5 respektive 30 till 3 fristdagar där även helgdagar räknas. Landstinget anser även det olämpligt att införa en sådan stor omställning med ikraftträdande mitt under semesterperioder. Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-05-19 6(7) Landstinget instämmer i utredningens bedömning att det ur ett jämlikhetsperspektiv och även utifrån ambitionen att skapa en god och effektiv vård är rimligt att det inte görs någon särbehandling av patienter inom psykiatrin avseende fristdagar och belopp. Det kommer dock att innebära en stor omställning för huvudmännen. De ska komma överens om gemensamma riktlinjer, den tidpunkt från vilken kommunens betalningsansvar ska inträda och det belopp som ska gälla för vård av utskrivningsklara patienter samt hur tvister ska lösas. För att ge huvudmännen nödvändig tid att förhandla och undvika att ”back up”-regelns tre dagar ska bli normen menar landstinget att det bör skapas övergångsbestämmelser som möjliggör ett successivt införande gällande de skärpta fristdagarna. 7.7.1 Kommunen ska betala ett belopp motsvarande genomsnittskostnad för en vårdplats. Landstinget tillstyrker utredningen föreslag att det för varje år ska finnas ett nationellt fastställt belopp som kommunerna ska betala om betalningsansvaret inträtt och om huvudmännen inte kommit överens om annat. Behov av mer detaljerade bestämmelser Samspelet mellan lagstiftning och föreskrifter är viktig. Landstinget finner att det inte framgår tydligt vad de kommande föreskrifterna ska handla om. Landstinget vill påpeka att en eventuell ambitionshöjning som presenteras först i föreskriftsform kan komma att innebära kostnadsökningar för kommuner och landsting. Förslag på övriga åtgärder Landstinget ser positivt på de stödinsatser som föreslås, men har förhoppningen att de blir av mer omfattande karaktär än inom Socialstyrelsens befintliga ekonomiska ram. Reformen kommer att ställa krav på ett stort utvecklingsarbete för att uppnå en tryggare och mer effektiv utskrivningsprocess. Ekonomiska konsekvenser Sammanfattningsvis kommer förändringen att vara positiv för patienterna, men ett genomförande kommer att få stora konsekvenser på öppenvården. T.ex kan strukturen i primärvården påverkas då små enheter med bemanningsproblem kan få en för svår uppgift att ha beredskap för att klara betänkandets intentioner. Utredningens förslag kommer även att innebära en ökad arbetsbelastning inom den psykiatriska öppenvården. Det bedöms i utredningen att den föreslagna lagen inte blir mer betungande för landstingen än nuvarande men att resurser kan behöva flyttas inom landstinget då ansvaret för kallelser flyttas och ansvaret som fast vårdkontakt blir tydligt. Landstinget i Kalmar län Datum Sida 2015-05-19 7(7) Landstinget bedömer att omfördelning inom landstinget blir en svår fråga. Omställningen kommer att kräva mycket arbete, många olika professioner kan behöva vara inblandade och det kommer också att i vissa fall krävas hembesök. Det måste skapas fler tjänster om uppdraget ska klaras. Det finns inte möjlighet att klara uppdraget med befintlig personal idag. Att kallelse till SIP ska ske inom tre dagar - helger inräknat – innebär i de fall helger blir tre dagar eller längre att primärvården får problem inom åtagandet eftersom denna endast är öppen helgfria vardagar. Den fasta vårdkontakten kan inte lösas via nuvarande joursystem. Det måste då finnas avsedd bemanning för detta varje dag på varje vårdcentral. Fast vårdkontakt, ökad administration samt upprättande av SIP kommer att kräva ökade personella resurser till primärvården vilket i sin tur förutsätter ekonomiskt tillskott. Ett problem som kan uppstå är att det ekonomiska tillskottet inte blir tillräckligt stort för att tillsätta hela tjänster på de små enheterna, särskilt i glesbygd.
© Copyright 2024