Samordnad individuell plan enligt HSL 3 f § och SoL 2 kap. 7 §

Samordnad individuell plan enligt
HSL 3 f § och SoL 2 kap. 7 §
Carina Gustafsson (samordnare) & Linda Almqvist (jurist)
Alla dessa planer!
• Behövs det en plan för alla planer?
• Hur ska man kunna samordna alla
samordnade planer?
• Har det gått inflation i samordnade
planer?
Begreppsdiagram planer inom vård och omsorg
(delplan)
mål
för att uppnå
planering
vård- och
omsorgsplanering
samordnad vård- och
omsorgsplanering
kan resultera i
plan
kan resultera i
vård- och omsorgsplan
(individuell plan)
(standardiserad
plan)
standardiserad
vårdplan
samordnad
individuell plan
med synonymen
individuell plan
enligt SoL och HSL
samordnad
plan enligt
LPT och LRV
samordnad
plan vid
utskrivning
vårdplan
habiliteringsplan
rehabiliteringsplan
individuell
plan
enligt LSS
genomförandeplan
Prop. 2008/09:193 (Remissvar)
• Risk för sammanblandning med andra planer
• oklart vilka personer som omfattas och inom
vilken tid (SKL)
• Viktigt att veta när skyldigheten inträder (JO)
• Viktigt att påpeka att det krävs samtycke ifrån
den enskilde (SoS och JO)
• Viktigt att det inte blir någon onödig
administration (SoS)
Bakgrund
• Det fanns ingen generell regel som gav
kommuner och landsting i uppdrag att upprätta
gemensamma individuella planer för alla
enskilda som behövde det.
• I Socialstyrelsens dåvarande ledningssystem
fanns krav på rutiner (så även nu SOSFS
2011:9 4 kap. 5-6 §§).
• Syftet med den individuella planen är att den
gäller alla enskilda och syftar till att säkerställa
samarbete mellan huvudmännen så att
individernas behov av både hälso- och
sjukvård och socialtjänst tillgodoses.
Om det redan finns en plan enligt antingen
någon annan bestämmelse eller på frivillig
grund, är det dock tillräckligt med den planen
så länge samtliga föreskrivna krav finns med.
Genom att placera ett lika stort ansvar hos
båda huvudmännen ansågs incitamenten
minska för att vältra över ansvaret ”på någon
annan”.
När ska en (samordnad)
individuell plan användas?
• När den enskilde har behov av insatser både
från hälso- och sjukvården och från
socialtjänsten
Vilka ska omfattas av bestämmelsen?
• Ingen avgränsning vare sig i form av typ av
behov (såväl stora som omfattande behov som
små) eller någon åldersgräns
Forts. när ska en (samordnad)
individuell plan användas?
Kommuner och landsting ges ansvaret att
avgöra om en individuell plan behövs. Ansvaret
är långtgående. Att nekas en individuell
planering enligt förarbetena bör vara
undantagsfall.
Behovsbedömning: uppgifter i en epikris eller
biståndsansökan kan ligga till grund för en
bedömning om SIP behövs.
Forts. när ska en (samordnad)
individuell plan användas?
Behovet kan också identifieras genom:
• den enskilde önskar hjälp och stöd på ett
annat område än vad huvudmannen har
ansvar för.
• insatser ifrån andra huvudmän är nödvändiga
för att myndighet/huvudman (som gör
bedömningen av planeringsbehovet) ska
kunna fullgöra sitt ansvar (ex insatser ifrån
kommun som kommer att bli svåra att
genomföra om man inte samtidigt får
medicinska insatser)
Samtycke
En plan enligt HSL och SoL kräver samtycke
ifrån den enskilde. En plan kan alltså aldrig
upprättas mot den enskildes vilja.
Om den enskilde inte kan lämna ett samtycke
pga. en sjukdom?
Närståendes roll och betydelse?
Ålder
Kan barn bli delaktiga i en planering av en
individuell plan?
Finns det någon ”åldersbrytpunkt”?
Hälso- och sjukvården ska dessutom beakta
ett barns behov av information, råd och stöd
(enligt HSL 2g §).
Ska man utgå ifrån att en
individuell plan behövs?
•
•
•
•
•
Enligt propositionen bör man som huvudregel
utgå ifrån att en plan behövs ex.
för personer med en psykisk sjukdom och
som har en missbruksproblematik
personer med allvarliga psykiska
sjukdomar
personer med funktionsnedsättningar
ungdomar med omfattande psykosociala
behov
Dementa personer med behov av
somatiska insatser
Ska man utgå ifrån att en
individuell plan behövs?
Samtidigt så uttalas det tydligt i förarbetena att
planen är tänkt att gälla generellt för alla som
har ett behov av en sådan….
Kan detta leda till ett systematiskt feltänk att
peka ut vissa grupper indirekt?
Borde man inte vända på det och motivera
varför en plan inte behövs eller tydligt ta
ställning?
Ska man utgå ifrån att en
individuell plan behövs?
Det finns fler grupper där man kan förutsätta att
det behövs en samordnad individuell plan. Ett
exempel är placerade barn.
Ett ansvar för huvudmännen att identifiera
dessa och ta fram rutiner så att det fungerar i
praktiken.
Vilken plan kommer först? Finns
det någon inbördes ”ordning?”
Om det redan finns en plan enligt någon annan
bestämmelse eller på frivillig grund, är det
tillräckligt med den planen så länge samtliga
föreskrivna krav är uppfyllda.
Finns det någon risk med alla planer?
Egenvård i förhållande till
individuella planer
Det är den behandlande legitimerade
yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården som
inom sitt ansvarsområde ska göra en
bedömning av om en hälso- och
sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
Innebär de facto en planering för egenvården.
Dokumenterad planering och en bedömning
ska göras i samråd med de som ska hjälpa till
med egenvården (och ansvarig nämnd om de
är inblandade)
Tack för mig!
[email protected]
[email protected]
[email protected]
Eller ring: 075-2473998
075-2473000 (växel)